Sociala medier: Tullverket tittar på kontaktkostnad

Under 2020 utökade Kommunikationsanalys sin blogg med ett flertal nya och intressanta branscher för bevakning och analys av deras framgång och närvaro i sociala medier, däribland myndigheter. Här hittar du tidigare resultat och relaterad inspiration för landets statliga myndigheter i sociala medier.

Kommunikationsanalys vill även inspirera genom att möjliggöra tips från digitala varumärken som antingen förekommer på de olika topplistor för sociala medier som bloggen lyfter, eller som belyser den vardag som ansvariga för sociala plattformar möter. En samlingsplats för professionella med #tipsfrånverkligheten.

Denna gång delar Katarina Brodin, chef kundmöten privat vid Tullverket, sina tankar om hur myndigheten arbetar med sociala medier för att nå framgång samt hantera uppföljning.

Foto: Katarina Brodin, Tullverket

Vad vill Tullverket uppnå med sin närvaro i sociala medier?

– Vi vill möta våra kunder på de plattformar de befinner sig och genom det bidra till Tullverkets strategiska mål och stärka Tullverkets varumärke. Det gör vi genom informationsspridning, föra dialog och reaktivt svara på frågor samt att kommunicera berättelsen om Tullverket. Den inriktningen knyter i sin tur an till Tullverkets strategiska mål och vision.

Hur resonerar och agerar ni för ett lyckat upplägg? 

– För att lyckas med sociala medier skulle jag säga att det allra viktigaste är förmågan att utgå från mottagaren, dess behov, kunskapsnivå och intresse. Gör vi inte relevant innehåll så kommer inte det vi publicerar få spridning och då når vi inte heller dem vi vill nå. Utmaningen är då att göra våra ämnen relevanta. Tull är ingen ”högengagemangsprodukt”, men handlar på nätet gör många, och när man gör det så vill man ha reda på vad det kommer att kosta. Då kan vi hjälpa dem att bli bra näthandlare genom att berätta vad man måste ha koll på när man handlar på nätet.

Foto: Tullverket Facebook

– Vi försöker lära oss av allt vi gör och vi är inte rädda för att återanvända material, men försöker hela tiden finslipa det så att det blir lite bättre utifrån de reaktioner vi fått tidigare. Det är en ständigt pågående process och nu börjar vi ha ganska så bra koll på vilka reaktioner vi kommer att få på det vi publicerar, och hur vi behöver uttrycka oss för att man ska förstå vårt fikonspråk. För reaktionerna kommer direkt, både när vi gör bra och dåliga saker.

– Vi har hela tiden haft som utgångspunkt att se de olika kanalerna som fristående från varandra, samtidigt som våra följare såklart ska känna igen att det är Tullverket de möter på sociala medier. Med det menar jag att vi har olika inriktningar med vår närvaro på exempelvis Facebook och Instagram och att vi sällan publicerar samma inlägg i flera kanaler. Om vi gör det så anpassar vi dem oftast utifrån kanal.

– Det team som arbetar med Tullverkets närvaro på sociala medier är en del av den enhet på kommunikationsavdelningen som även arbetar med kundmötet via andra kanaler, såsom telefon och webbformulär. Att arbeta tätt tillsammans med de som möter våra kunder dagligen i andra kanaler har varit vår inriktning från start.

Planering och innehåll

– Vi utgår från en planering, men försöker i möjligaste mån ha utrymme för att kunna improvisera. Vår planering sker i flera steg och ser lite olika ut för de olika kanalerna. Vi gör en grov planering utifrån ett årshjul, exempelvis inlägg om näthandel inför julhandeln eller om att resa med sin hund inför sommarsemestern. Samtidigt försöker vi ha örat mot marken och snappa upp sådant som sker här och nu för att vara relevanta och intressanta. Att vår närvaro på sociala medier påverkas av den pågående pandemin är kanske inte helt självklart, men det faktum att färre reser över våra gränser har haft en stor påverkan på vår planering. Vi har fått tänka om och i stort sett skippa alla inlägg som handlar om vad man ska tänka på när man reser med en vara till Sverige. 

– Våra sökhundar är väldigt populära och skulle vi bara utgå från vad som oftast får flest likes hade vi bara kunnat publicera inlägg om våra hundar, men vi vill såklart ha en bra mix.

– Vi försöker också vara modiga, att våga testa nya funktioner till exempel och att våga utmana bilden av Tullverket. Bland annat genom att när tillfälle ges kommunicera med glimten i ögat – utan att för den delen förlora vår seriositet som kontrollmyndighet. 

– Att vår verksamhet är intressant och spännande, att vi tidigare inte varit särskilt öppna och berättat om vårt uppdrag, och att vi har en lång historia gör att det finns mycket att berätta om. För det mesta gräver vi där vi står.

Foto: Tullverket Facebook

Arbetsgivarvarumärket och LinkedIn

– Våra sociala medier har också blivit viktiga kanaler i arbetet med vårt arbetsgivarvarumärke. På Instagram får vi mycket frågor som rör rekrytering till framförallt vår kontrollverksamhet. Vi ser samtidigt att antalet följare på LinkedIn ökar stadigt och där försöker vi att fokusera på att bredda bilden av Tullverket som arbetsgivare. Vi är så mycket mer än en person i uniform vid gränsen.

Hur följer ni upp resultat av er närvaro i sociala medier? Vilka verktyg använder ni? Har ni tydliga mål?

– Att vi började arbeta aktivt med sociala medier flera år efter många andra myndigheter, har nog har lett till att vår utvecklingskurva varit ganska så brant.

– Vi har fram tills nu använt oss av plattformarnas egna verktyg, men har börjat titta på möjligheten att använda andra verktyg. Dock har den omtalade domen i EU-domstolen, Schrems II, medfört att vi nu har vi pausat det arbetet. 

– På en övergripande nivå styr vi mot Tullverkets strategiska mål som nyligen omarbetats, och min förhoppning är att vi framöver kan bryta ner det till mer konkreta mål för oss. När vi arbetar med kampanjer så har vi uppsatta mål och där tittar vi exempelvis på kontaktkostnaden också, avslutar Katarina. 

Här hittar du Tullverket på Facebook

Under 2021 kommer fler tipsinlägg med röster och erfarenheter från bland annat banker, elhandel, försäkringsbolagkommunermyndigheter, regioner, sjukhus och telekom. Du hittar även inlägg från bland andra Livrustkammaren och f.d. partiledare Jonas Sjöstedt.

Här hittar du senaste effektresultaten för (statliga) myndigheter i sociala medier där bland andra Tullverket placerade sig väl.

Följ gärna Kommunikationsanalys på Facebook och LinkedIn för att säkra nya insikter.

Behöver du och er organisation ett bollplank eller stöd för ert arbete och resultat i sociala medier? Välkommen att höra av dig.

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange: Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Foton: Tullverket

Sentimentanalys svenska partiledare i sociala medier – kvartal 1 2021

Ebba Busch uppmätte högst andel negativt sentiment i poster i sociala medier under första kvartalet. Högst andel positiva värdeord säkrade Per Bolund. Lägst andel negativa ord för partiledare i riksdagen innehöll åter poster relaterat Ulf Kristersson. Av partiledarna i riksdagen uppmätte Ebba Busch lägst andel positivt sentiment. Sentiment = Attityd.

Sentimentanalys partiledare första kvartalet 2021

För många professionella inom kommunikation är det viktigt för uppföljning och omvärldsbevakning att inte enbart få veta ATT något sagts, som räckvidd och volymer av källor, utan även VAD och HUR. Sentimentanalys är en bit på vägen vad gäller HUR något sagts, om än långt ifrån utan utmaningar. 

Ordet sentimentanalys kan göra insikterna svåra att förstå. Varken Svenska akademien eller Nationalencykopledin har en svensk förklaring till ordet utan istället får vi vända oss till Oxford och Lexico för att få en beskrivning: ”The process of computationally identifying and categorizing opinions expressed in a piece of text, especially in order to determine whether the writer’s attitude towards a particular topic, product, etc. is positive, negative, or neutral.”.

Denna sentimentanalys ger alltså en känsla för attityd och inställning till partiledarna och deras kommunikation i sociala medier. Ett underlag bestående både av partiledarens egen kommunikation samt respons från omvärlden.

Kommunikationsanalys ser sentimentanalys som en temperaturmätare, en intressant add-on som ger en extra effektdimension, men som samtidigt kan innehålla och baseras på en del oklarheter. Ironi kan till exempel inte tolkas av verktyget. Därmed sagt, stay sharp.

Verktyg och underlag

Kommunikationsanalys har sammanställt kvartalets nivå av positivt vs negativt sentiment i procent för poster i sociala medier – Facebook, Twitter och Instagram – med hjälp av data från verktyget Notified. Underlaget består av partiledare/språkrör för de åtta partierna i riksdagen samt Feministiskt initiativ och Medborgerlig Samling.

Politiska partier – sentiment totalt och per plattform

Kvartalets sentimentanalys gav Per Bolund högst andel positivt sentiment för kvartalet, medan Ebba Busch fick högst andel negativt sentiment.

Positivt vs negativt sentiment – partikommunikation på Facebook, Twitter och Instagram

Till skillnad från de politiska partierna finns inte alla partiledare/språkrör på samtliga tre sociala plattformar granskade (Facebook, Twitter och Instagram). Till exempel finns inte Ulf Kristersson och Nyamko Sabuni på Twitter. Beroende på totalt utfall kan detta påverka deras poängnivå positivt/negativt och därmed placering. 

Positivt sentiment relaterat budskap – topp 3

Sentimentanalys första kvartalet 2021. Per Bolund ordmoln Instagram. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Notified

Den partiledare som fick högst andel positivt sentiment under kvartalet var Per Bolund. Även hans parti, Miljöpartiet de gröna, säkrade högst andel positivt sentiment under samma period.

Topp 3-partiledare positivt sentiment (föregående kvartal inom parentes vid ändring):

  1. Per Bolund (Nooshi Dadgostar)
  2. Annie Lööf (Per Bolund)
  3. Nooshi Dadgostar (Stefan Löfven)

Negativt sentiment relaterat budskap – topp 3

Den partiledare som fick högst andel sammantaget negativt sentiment under kvartalet var Ebba Busch.

Topp 3-partiledare negativt sentiment (föregående kvartal inom parentes vid ändring):

  1. Ebba Busch (Jimmie Åkesson)
  2. Jimmie Åkesson (Ebba Busch) 
  3. Stefan Löfven

Jimmie Åkessons parti, Sverigedemokraterna var samtidigt det riksdagsparti vilket uppmätte lägst andel positivt sentiment under kvartalet. 

Sentiment per plattform

Sett till respektive plattform var fördelningen av sentiment (föregående kvartal inom parentes vid ändring):

  • Facebook
    • Högst andel positivt sentiment: Per Bolund
    • Högst andel negativt sentiment: Ebba Busch (Nyamko Sabuni)
  • Twitter
    • Högst andel positivt sentiment: Märta Stenevi och Farida al-Abani (Nooshi Dadgostar)
    • Högst andel negativt sentiment: Jimmie Åkesson (Stefan Löfven)
  • Instagram
    • Högst andel positivt sentiment: Per Bolund (Nooshi Dadgostar)
    • Högst andel negativt sentiment: Ebba Busch (Ulf Kristersson)

Summering sentiment första kvartalet 2021

  • Sentimentanalysen visade ett positivt kvartal för språkröret och nytillträdde miljöministern Per Bolund i sociala medier på bas av högst andel positiva ordval i jämförelse med övriga partiledare. Ett dubbelt positivt kvartal på bas av egen närvaro samt motsvarande för hans parti. Under kvartalet valde Miljöpartiet de gröna ett nytt språkrör samt Per Bolund fick en ny ministerpost.
  • Ebba Busch kan ses ha utmaningar på grund av dels lägst andel positivt sentiment bland partiledare i riksdagen, dels högst andel negativa värdeord i poster i sociala medier. 
  • Farida al-Abani (Fi) var åter den partiledare med minst andel positiva ord samt minst andel negativa ord sett till samtliga tre plattformar. Viktigt notera att Farida al-Abani inte har sidor på samtliga tre plattformar vilket påverkar möjlighet till mängd procent.

Sentiment är som sagt en faktor som kan lämna öppet för en del oklarheter. Resultat av sentiment/attityd bör vägas samman med och mot övriga mätvärden samt underlag vad gäller närvaro och effekt i sociala medier. En sidas storlek och dess följares aktivitet påverkar som bekant hur stor räckvidd dess innehåll får, samt även dess volym av innehåll – eget och kommentarer från andra.

Det intressanta är att sentiment kan ge en fingervisning om en partiledares höga nivå av uppnått engagemang är positivt eller negativt. Och därmed även vilken attityd omvärlden har till partiledaren och hens kommunikation. En indikator för relevans av sentimentdata är att jämföra med de återkommande förtroendemätningar som görs.

Arbetar du själv med en politisk sida i sociala medier? Hur uppfattar du tonläge och attityd i relaterade poster i sociala medier? Hur gör ni era egna ordval i kommunikationen? En genomtänkt tonalitet? Speglar följarnas svar och kommenterar era ordval? 

Här kan du följa Kommunikationsanalys på Facebook och LinkedIn för att säkra nya insikter.

Behöver du eller din organisation ett stöd eller bollplank för att diskutera och analysera resultat och strategi i sociala medier? Välkommen att höra av dig

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange: Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Datakälla: Notified

Sentiment. Dataanalysföretaget Notified förklarar sentiment: ”En dator värderar olika ord från 1 till 100 utifrån hur positiva vs negativa de är. ”Våld” anses exempelvis vara ett negativt ord, medan ”fint” är ett positivt. Efter det analyseras varje artikel/post i sociala medier. Om artikeln har flest negativa ord markeras den som negativ. Har den flest positiva ord markeras den som positiv. Om inga direkta värdeord används eller om det är väldigt jämt mellan positiva och negativa ord så blir det neutral. Sen kan man även själv markera en artikel som positiv, negativ eller neutral om man anser att datorn tolkat innehållet fel. Datorn lär sig då dina justeringar och blir med tiden ännu bättre på sentiment. Viktigt att komma ihåg är att sentiment inte fungerar på ironi eller liknande, utan den sortens inlägg får man justera manuellt för att få mer träffsäker statistik.” 

Fakta: Bloggen analyserar data baserat på 10 partier: de åtta invalda politiska partierna i riksdagen, samt därtill Feministiskt initiativ och Medborgerlig Samling. Feministiskt initiativ finns med på grund av sin framgång i sociala medier inför valet 2014, och motsvarande för Medborgerlig Samling inför valet 2018. Tanken med ”samma” politiska partier är att långa tidslinjer med samma analysobjekt ger bra underlag för att kunna följa utveckling av politisk kommunikation i sociala medier över tid, samt utifrån samma data kunna se trender och förändringar – allt annat lika. Förmodligen kommer bloggen endast ha med partier med vunnen plats i riksdagen efter valet 2022.

Vetlanda kommun: Sociala medier vid kriskommunikation

Foto: Vetlanda kommun, Facebook

Under 2020 utökade Kommunikationsanalys sin blogg med ett flertal nya och intressanta branscher för bevakning och analys av deras framgång och närvaro i sociala medier, däribland kommuner. Här hittar du tidigare resultat för samt röster från landets kommuner i sociala medier.

Kommunikationsanalys blogg vill även inspirera genom att möjliggöra tips från digitala varumärken som antingen förekommer på de olika topplistor för sociala medier som bloggen lyfter, eller som belyser den vardag som ansvariga för sociala plattformar möter. En samlingsplats för professionella med #tipsfrånverkligheten.

Denna gång delar Annelie Jönsson, kommunikationschef vid Vetlanda kommun, sina tankar om hur kommunen arbetar med sociala medier för att nå framgång samt hantera uppföljning.

Foto: Vetlanda kommun, Annelie Jönsson

Vad vill Vetlanda kommun uppnå med sin närvaro i sociala medier?

– Framförallt vill vi vara synliga; vi vill ha en dialog med alla som bor och verkar i vår kommun. Inte enbart information utan stort fokus på kommunikation. Vi vill ha synpunkter och inspel från våra kommunbor, gärna innan olika beslut fattas. Vi vill vara aktiva och framåt, och på sättet vi kommunicerar locka vi till engagemang som på sikt stärker både platsens och kommunens varumärke.

– Det är viktigt för oss att finnas i de kanaler där medborgarna är och förväntar sig att få möta kommunen. Det är också viktigt att dyka upp där vi inte förväntas vara för att på så vis stärka bilden av att Vetlanda kommun ”är med” och fattar själva grejen. 

Hur resonerar och agerar ni för ett lyckat upplägg? 

– Vad är syftet med det som ska kommuniceras, vilka vill vi nå? I vilken kanal når vi målgruppen? Ska vi göra film, podd eller artikel med foto? Finns någon budget för sponsring? Därefter sätter vi samman en liten arbetsgrupp och kör igång. 

– Vi är alltid noga med att enbart använda våra egna medborgare och medarbetare i allt vi gör. Vi köper inte tjänster utan gör allt själva på kommunikationsavdelningen, dvs. manus, foton, film, redigering, podd, grafisk formgivning, artiklar osv. Vi är stolta över det sättet att jobba och upplever att vår kommunikation blir mer trovärdig. Som exempel denna – helt nya film – där vi rekryterar lärare inför höstterminen; läraren är verkligen lärare på den aktuella skolan, eleverna går på den aktuella skolan, livvakten är kommunikatör i vardagen, reportern jobbar i vårt kontaktcenter osv osv. 

Vill du också bli en superhjälte? Vetlanda kommun på YouTube

– Det viktigaste för att lyckas är att våga göra innehåll som engagerar, att vara idérik och hålla fast vid den strategi som vi valt. Att inte alltid vara så korrekt bara för att vi är en offentlig verksamhet. Här handlar det också om, för mig som chef, att vara öppen för de idéer och inspel som medarbetarna kommer med, att inte hämma utan låta dem växa. Ibland blir det fel men då lär sig alla av det och det blir bättre nästa gång. Just att våga testa är något som jag är mån om att uppmuntra.

– Det är också viktigt att ha kännedom om målgruppen för de olika kanalerna och att göra innehåll kopplat till målgruppen. Att jobba med kreativa medarbetare och låta dem växa i sina roller. Att komma ifrån det formella – våga sticka ut och göra lite tvärtemot ibland. Vårt vinnande koncept är att jobba mycket med humor och våga löpa linan ut även om vi ibland går helt bananas. Alla gillar inte det vi gör men Vetlanda syns och hörs och det ger ringar på vattnet. 

– Det är vi på kommunikationsavdelningen som ansvarar för kommunens sociala medier. Vi finns på Facebook med tre olika konton (ett för kommunen, ett för platsen och ett för jobb), Instagram med tre konton (samma som Facebook), LinkedIn och YouTube. På Twitter har vi ett konto som inte används aktivt utan i dagsläget är ett nyhetsflöde kopplat till vår hemsida. Facebook är vår primära kanal rent allmänt. Sedan anpassar vi oss beroende på målgrupp.

– Vi jobbar mycket konsultativt. Verksamheter kommer till oss med ett behov av att kommunicera något. Vi ställer frågor kring syfte och målgrupp och börjar sedan planera utifrån det. Vi sätter samman en arbetsgrupp som består av kommunikatörer och representanter från beställaren. Beroende på vad som ska göras är olika personer med från vårt håll. Handlar det om film så är det vår projektledare för rörlig media, handlar det om grafisk formgivning så är det en annan medarbetare osv. Ett flexibelt arbetssätt utifrån själva uppdraget.

– Det är inte kommunledningen som driver på och föreslår upplägg relaterat till sociala medier. Vi har snarare drillat våra chefer till att föra fram ett behov och sedan gör vi valet av kanal utifrån syfte och mål. Nu är vi i ett läge där de flesta känner sig bekväma med det. Man beställer inte längre en film, ett inlägg e.dyl utan man hör av sig kring vad man vill förmedla och varför. Jag är helt övertygad om att kommunledningen förstår vikten av sociala meder och dess genomslagskraft. Det jag kan sakna från kommunledningshåll – och då kanske framförallt politiskt – är att man inte har en uppfattning om hur mycket tid det faktiskt tar att göra relevant innehåll.

Engagerande inlägg och annonsbudget – och Schrems II-domen

– Antal inlägg varierar väldigt över året. Vi har inget uttalat mål kring antal inlägg utan gör dessa när vi har behov. Sommartid har vi oftast fler inlägg rent generellt då vi också är ansvariga för turisminformation, och att det oftast är lätt att göra engagerande inlägg kopplat till det.

– Vi har sett att tisdagar och torsdagar runt kl. 19 är den tid som funkar bäst för våra inlägg rent generellt. Vi publicerar också en del på lördagar och söndagar, runt kl. 8-9. Vi använder alltid publiceringsflödena och förpublicerar i de medier där den funktionen finns.

– Vi vill att våra inlägg ska vara engagerande. Sedan lyckas vi såklart inte alltid men vi låter hellre bli att publicera än publicera något som vi inte tror går igenom. Ibland handlar det om ren information, det kommer vi aldrig ifrån, men vårt huvudsyfte är kommunikation. Under de senaste åren har vi märkt att reaktioner och kommentarer ökar rent generellt. Framförallt delningarna.

– Vi har en satt svarstid på två dygn när det gäller alla våra kanaler och det gäller för alla verksamheter och medarbetare, även för e-post osv. När det handlar om sociala medier så har vi inte alltid svaren utan måste kolla med handläggare e.dyl. varför svaren ibland kan dra ut på tiden. Har vi svaren själva så ger vi dem direkt frågan kommit in.

– Vi har ingen budget som enbart är knuten till annonsering i sociala medier. Budgeten är ofta knuten till de olika uppdragen och bekostas av respektive verksamhet. Vi annonserar oftast inte för högre summor än 1 000 kr åt gången. I rekryteringssammanhang kan det hända att det rör sig om 5 000 kronor för enskilda tjänster. I de fall vi lägger mycket tid på exempelvis en film så är det viktigt att den också får synas och då kopplar vi alltid på en annonsbudget. I en del av dessa fall bekostas det av vår egen generella marknadsföringsbudget.

– Vad gäller Schrems II-domen så har vårt innehåll inte påverkats. Vi har däremot uppdaterat våra samtycken så att de som är med på foton och i filmproduktioner får godkänna att deras personuppgifter kan föras över till tredje land.

Kriskommunikation

– Sociala medier är otroligt viktiga vid kriskommunikation. Det är där vi når den breda massan. Kopplat till den allvarliga händelsen vi hade 3 mars 2021 så var vår webb själva ”byrån” för all information – och sociala medier blev det som drev trafik till webben. Det var i sociala medier man fångade upp det kommunen hade att säga, och tog sig sedan vidare till webben för mer detaljerad info.

– I ett krisläge är det också stora utmaningar med sociala medier sett till de rykten som lätt kan spridas och hur snabbt allt går. Det handlar dels om att lägga tid på omvärldsbevakning, dels att möta upp frågor som ställs i andra forum än våra egna, och också ibland rätta till rena felaktigheter. 

Foto: Vetlanda kommun, Facebook

Hur följer ni upp resultat av er närvaro i sociala medier? Vilka verktyg använder ni? Har ni tydliga mål?

– Vi följer upp inläggen ett och ett och resonerar kring dem i lärande syfte. Vad funkade bra, vad funkade inte? Vi följer upp vilka tider på dygnet som funkar bäst för publicering och använder publiceringsverktyget för alla inlägg. Vi har koll på hur våra målgrupper ser ut i våra olika kanaler och hur de ändras över tid. Vi strävar efter en interaktionsnivå i Facebook-inläggen på minst 7 procent.

– Vi använder alltid våra egna medarbetare och medborgare i det vi gör. Det driver engagemang i sig. Foton och filmer där man får se människor man känner igen och kan relatera till. Sedan har vi det här med humor igen, det är också ett vinnande koncept. På Facebook är det lätt att se engagemangsnivån där vi har målet på 7 procent. Ofta ligger vi runt 20 procent så vi kan säkert öka vår målsättning.

– Vi använder inga speciella verktyg för uppföljning utan använder i dagsläget det som de olika sociala plattformarna erbjuder. Vi mäter inte på andra sätt utan blir bekräftade hyfsat ofta genom hurrarrop och inspel som görs kring inläggen, men också i de inlägg som vi själva gör i våra yrkesroller. Till exempel på LindedIn där jag själv är mycket aktiv och gillar att visa upp det vi gör, avslutar Annelie.

Här hittar du Vetlanda kommun på Facebook.

Under 2021 kommer fler tipsinlägg med röster och erfarenheter från bland annat banker, elhandel, myndighetersjukhus, regioner, politik och telekom. Du hittar även inlägg från bland andra Livrustkammaren och f.d. partiledare Jonas Sjöstedt

För dig med specifikt intresse för kommuner i sociala medier vill jag tipsa om denna länk, där du bland annat hittar inspirationsinlägg som dessa från Säffle kommun och Höganäs kommun.

Följ gärna Kommunikationsanalys på Facebook och LinkedIn för att säkra nya insikter.

Behöver du eller din organisation ett bollplank eller stöd vad gäller social media management? Välkommen att höra av dig.

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange: Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Foto: Vetlanda kommun 

Sveriges kommuner i sociala medier – kvartal 1 2021

Sveriges kommuner gjorde i snitt 26 Facebook-inlägg per månad, en minskning från föregående kvartal. Flest inlägg gjorde Malå kommun med 86 stycken per månad. Säffle kommun säkrade åter högst kommuninfluens på Facebook, följd av Karlstads kommun och Malung-Sälens kommun. Kvartalets bästa inlägg producerade Malung-Sälens kommun, Halmstads kommun och Karlstads kommun. Jerusalema dance challenge utmärkte detta kvartals mest framgångsrika inlägg. Kommunerna i Västra Götaland gav åter länet störst samlad influens på Facebook. Fler kommuner behöll sin första plats för bäst resultat inom eget län.

Under 2020 utökade Kommunikationsanalys sina effektanalyser i sociala medier till att omfatta skattefinansierade verksamheter som Sveriges kommuner, länsstyrelser, myndigheter, regioner och sjukhus. En anledning till detta nya fokusområde var pandemin och samhällets tydliga behov av officiell information och fakta, där sociala medier fyller en viktig roll som nyhetskälla för många.

Dessa nya effektanalyser har tagits emot med mycket stort intresse. En anledning verkar vara att just uppföljning av närvaron i sociala medier är ett område som hittills inte fått mycket utrymme internt, om beroende på resurser eller annat.

Vill relaterat mätning och uppföljning tipsa om Sveriges kommunikatörers kartläggning av kompetensområden och identifiering av utvecklingsbehov, där störst behov noterats inom mätning av kommunikationsinsatser och -målsättning. Därtill har även Sveriges kommunikationsbyråer, Komm, infört en ny effektkategori i Guldägget med fokus kommunikationseffekter: Kategori Effekt innefattar bidrag där den mätbara effekten har en tydlig koppling till det kreativa arbetet. Bidraget behöver påvisa hur strategin, som är baserad på kreativitet, har genererat positiva resultat för kunden och varumärket. Det kan handla om både konkreta affärseffekter men också attityd- och/eller beteendeeffekter som spelat en avgörande roll för varumärkets utveckling.

Kommuner i sociala medier kvartal 1 2021

Tidigare effektanalyser för landets kommuner hittar du här.

Kommunsnitt – inlägg på Facebook kvartal 1

Sveriges kommuner gjorde under kvartalet i snitt 79 (89) inlägg per kvartal på Facebook, motsvarande 26 (30) stycken per månad. Vi kan alltså se en aktivitetsminskning från föregående kvartal från landets kommuner på Facebook. 

Denna blogg har tidigare som utgångspunkt rekommenderat minst ett inlägg per dag, vilket alltså kommunerna i snitt nästan uppnår. Flödet ska givetvis vara relevant för följarna, och frågor och kommentarer på innehåll ska kunna hanteras skyndsamt. Med tanke på den bredd av verksamheter som en kommun omfattar borde inte brist på innehåll vara en anledning till eventuell återhållsamhet. 

Kommunal aktivitet – högst och lägst

Hur aktiva var landets kommuner under kvartalet? Om vi med aktiva menar antal inlägg var det Malå kommun som gjorde flest inlägg under tredje kvartalet: 257 stycken, eller 86 stycken per månad. Det motsvarar tre gånger fler än kommunsnittet för kvartalet. 

Tvåan Kalix kommun gjorde 209 inlägg och trean Lerums kommun, gjorde 202 stycken inlägg under kvartalet, motsvarande 70 respektive 67 inlägg per månad. 

De tre kommuner som gjorde minst antal inlägg under kvartalet var åter Hörby kommun 5 (16) st och Surahammars kommun 7 (8) st samt Jokkmokks kommun 10 stycken.

Om vi tittar på detta kvartals samt även förra helårets etta i kommuninfluens, Säffle kommun, gjorde de 68 (85) inlägg under kvartalet, motsvarande 23 (28) inlägg per månad, en aktivitetsnivå strax under kommunsnittet. Influensen säkrades mycket på bas av den i jämförelse stora mängden reaktioner på sina inlägg. Resultat av rätt paketerat budskap till rätt målgrupp i rätt kanal? Här kan du läsa ett #tipsfrånverkligheten där Säffle kommun för denna blogg delar sitt arbete bakom sin framgång i sociala medier.

Service

Kommunikationsanalys värderar högt en hygiennivå av faktor kundservice, det vill säga ta hand om och svara på frågor och kommentarer. Ibland värt att påminna om att det heter sociala medier av en anledning, vilket innebär att både tala OCH lyssna OCH svara.

Hantering av svar på frågor och kommentarer hanteras olika: antingen av kommunens kommunikatörer eller via ett centralt kontaktcenter eller motsvarande.

Underlag

Av landets 290 kommuner har 283 av dem funnits med i underlaget sedan start. Det är respektive kommuns officiella huvudsida på Facebook som mäts där sådan finnes. De sju som saknats från början har varit Bollebygd, Boxholm, Gagnef, Töreboda, Älvsbyn, Örkelljunga och Örnsköldsvik. Örkelljunga har nu tillkommit och kommer redovisas från och med andra kvartalet, därmed 284 kommuner. Meddela gärna ifall sidor ändrar länkadress, eller ifall någon av de sex kommuner som idag inte har någon utpekad officiell sida skulle ändra upplägg på Facebook.

Kommunikationsanalys har för denna effektanalys av kommuner i sociala medier tagit stöd av det svenska dataanalysföretaget Bumblewing med fokus faktor influens, på vilket resultat baseras. Endast en plattform, Facebook, analyseras i nuläget: detta i huvudsak på grund av den stora mängden sidor som måste hanteras – med hanterbar visualisering.

Landets topp 10 kommuner kvartal 1 2021 – influens sociala medier

Landets topp 10-kommuner av de 283 officiella sidorna, som säkrat högst influens på sin närvaro på Facebook under kvartalet (föregående kvartal inom parentes):

  1. Säffle kommun (Säffle kommun)
  2. Karlstads kommun (Simrishamns kommun)
  3. Malung-Sälens kommun (Karlstads kommun)
  4. Sollefteå kommun (Vänersborgs kommun)
  5. Simrishamns kommun (Sollefteå kommun)
  6. Vänersborgs kommun (Höganäs kommun)
  7. Sunne kommun (Uppsala kommun)
  8. Luleå kommun (Göteborgs Stad)
  9. Trollhättans Stad (Sotenäs kommun)
  10. Halmstads kommun (Storumans kommun)

Säffle kommun behöll även detta kvartal sin topplacering, i linje med första platsen för hela 2020. Bland landets topp 10-kommuner såg vi detta kvartal inga av de tre största städerna. Även Uppsala kommun placerade sig detta kvartal inte bland topp 10 vad gäller influens på Facebook.

Kan det vara så att kommunalt medborgarintresse och engagemang är större utanför storstäderna? Om ja, vilka kommunikativa vinklar och åtgärder bör storstäderna fokusera på för ökad effekt?

Kommuner kvartal 1 2021 – del av total andel kommuninfluens på Facebook

Att praktiskt och förståeligt visualisera 283 kommuner är inte enkelt eller ens möjligt i alla verktyg. Bumblewing väljer i sin visuella grafik att avgränsa de topp 5 som lyckats allra bäst i sociala medier, resten grupperas som Övriga. Det ger en snabb och enkel överblick för om influensen domineras av någon/några kommunsidor, eller är mer jämnt fördelad.

Sveriges kommuner i sociala medier Facebook – kvartal 1 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Om vi tittar på gruppen Övriga, som bland kommuner utgör 85,7 (87,2) procent, och jämför med ett antal andra branscher, är motsvarande för elhandel 44 procent, försäkringsbolag 50,7 (57,5) procent och myndigheter 24 (22,6) procent. 

Värt notera att kommuner till skillnad från myndigheter alltså har en relativt jämn fördelning av influens och inte ett fåtal kommuner som totalt dominerar. Ett tecken på jämnt fördelad stabil lokaldemokrati? 

Med tanke på att influensens 100 procent fördelas bland 283 kommunsidor på Facebook, är det värt att poängtera att allt över 1 procent måste ses som mycket bra resultat. Ett snitt på resterade 278 sidor skulle ge en sidinfluens på 0,3 procent om jämnt fördelad.

Vad gäller fördelning inlägg och relaterat engagemang kan vi nedan tydligt se det stora engagemang som Säffle kommuns inlägg utlöser bland följarna vs många kommuners höga innehållsaktivitet.

Sveriges kommuner i sociala medier – engagemang inlägg (influens) kvartal 1 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Här kan det vara värt att nämna att analysen för landets kommuner inte omfattar sentimentanalys, vilket Kommunikationsanalys bland annat gör för de politiska partierna samt banker. Engagemang kan som bekant baseras på både positiv och negativ återkoppling och reaktioner. Även annonsering kan användas för ökat genomslag vilket verktyget inte kan särskilja från organisk effekt.

Bästa kommuninlägg på Facebook kvartal 1 2021

Förra kvartalet präglade pandemin topp 3-inläggen med högst influens, vilka då gjordes av Uppsala kommun, Simrishamns kommun och Helsingborgs stad.

Detta kvartal innehöll kvartalets topp 3 oberoende av kommun samma form av innehåll: Jerusalema dance challenge, också relaterat pandemin. Dessa mest framgångsrika inlägg gjordes av Malung-Sälens kommun, Halmstads kommun och Karlstads kommun.

Sveriges kommuner i sociala medier Facebook – bästa inlägg kvartal 1 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Bästa kommun per län – kvartal 1 2021

Kommunikationsanalys har även tittat länsvis på bästa kommun på Facebook per Sveriges 21 län (föregående kvartals etta inom parentes). 

17 (12) kommuner behöll sin första plats inom eget län från föregående kvartal:

  • Blekinge: Sölvesborgs kommun (Karlskrona kommun) 
  • Dalarna: Malung-Sälens kommun (Malung-Sälens kommun)
  • GotlandRegion Gotland (kommun och region) (Region Gotland) 
  • Gävleborg: Hudiksvalls kommun (Hudiksvalls kommun) 
  • Halland: Halmstads kommun (Halmstads kommun) 
  • Jämtland: Östersunds kommun (Krokoms kommun) 
  • Jönköping: Vetlanda kommun (Vetlanda kommun)  
  • Kalmar: Västerviks kommun (Västerviks kommun) 
  • Kronoberg: Ljungby kommun (Älmhults kommun) 
  • Norrbotten: Luleå kommun (Luleå kommun) 
  • Skåne: Simrishamns kommun (Simrishamns kommun) 
  • Stockholm: Nynäshamns kommun (Nynäshamns kommun) 
  • Södermanland: Eskilstuna kommun (Eskilstuna kommun) 
  • Uppsala: Uppsala kommun (Uppsala kommun) 
  • Värmland: Säffle kommun (Säffle kommun) 
  • Västerbotten: Storumans kommun (Storumans kommun) 
  • Västernorrland: Sollefteå kommun (Sollefteå kommun) 
  • Västmanland: Köpings kommun (Köpings kommun) 
  • Västra Götaland: Vänersborgs kommun (Vänersborgs kommun) 
  • Örebro: Karlskoga kommun (Kumla kommun) 
  • Östergötland: Norrköpings kommun (Norrköpings kommun) 

De 12 kommuner som kvarstod som etta förra kvartalet, var det lägsta antalet på tre kvartal. Med detta kvartals ökning av återkommande ”ettor” kan vi konstatera en bruten trend.

Bästa län på Facebook – baserat på resultat kommunnärvaro

Högst influens sammantaget per län för första kvartalet 2021 på bas av aktivitet av tillhörande kommuner. 

Det är ett återkommande antal topp 5-län på bas av kommuninfluens (föregående kvartal inom parentes):

  1. Västra Götaland 17,1 procent (Västra Götaland 17,2 procent)
  2. Värmland 15,2 procent (Värmland 12,5 procent)
  3. Skåne 10,2 procent (Skåne 12,6 procent)
  4. Norrbotten 6,9 procent (Norrbotten 6 procent)
  5. Stockholm 6,1 procent (Stockholm 6,6 procent)
Sveriges kommuner per län i sociala medier Facebook, del av influens – kvartal 1 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Fördelning total andel poster/inlägg per län baserat på respektive kommuner. 

Som synes framkommer en snarlik länsfördelning som enligt ovanstående influens. En möjlighet för större genomslag i framtiden kan vara att kommuner i län just nu utom topp 5 ökar sin innehållsaktivitet.

Sveriges kommuner per län i sociala medier Facebook, del av inlägg – kvartal 1 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Akademin vs Verklighet

Nedan ett urval av aktuell akademisk kunskap relaterat sociala medier från i år, samt därtill lästips om hur ett antal kommuner praktiskt arbetar med sociala medier.

Akademiska uppsatser 2021 – sociala medier

I uppsatsen Kriskommunikation på sociala medier under pandemier som Covid-19: En kvalitativ innehållsanalys baserad på semistrukturerade intervjuer av yrkesverksamma kommunikatörer sägs bland annat: Aldrig tidigare i mänsklig historia har det varit möjligt att kommunicera så snabbt under en pandemi som det är idag under Covid-19-pandemin, och det är tack vare sociala medier. Det konstateras i uppsatsen att de sex viktiga egenskaperna hos sociala medier är:

  • spridning,
  • mätbarhet,
  • ägandeskap,
  • omvärldsbevakning,
  • källa till information, och
  • dialog.

För de organisationer som kanske ännu inte formaliserat uppföljning av sociala medier, eller inte bestämt sig för hur mäta, skulle dessa sex parametrar enkelt kunna ligga till grund för både mätning/uppföljning, samt även fördelning av ansvarsområde/kompetens. Författarna nämner även: Sociala medier har utvecklats och har gått från informell kommunikationspraxis till formell kommunikationspraxis. Det finns många sociala nätverk, vilket kräver att kommunikatören har förmågan att samla in, bedöma, filtrera och organisera från olika informationskällor. 

Uppsatsen konstaterar vidare att: Det största syftet med att ha närvaro i sociala medier är att proaktivt sprida sitt budskap, öka engagemang hos sina målgrupper, skapa en dialog och att finnas på den plats där många kriser uppstår. De citerar: Att skapa en dialog med sina kunder på sociala medier redan innan kriser uppstår är enligt Fors-Andrée och Ronge (2015) en förutsättning för att lyckas med sin krishantering. Detta eftersom det kan generera i att ett förtroende för organisationen skapas som organisationen kan dra nytta av när de hamnar i kris. Det är viktigt att använda sociala medier eftersom information sprids snabbt till de som berörs samt förenklar kommunikation mellan de olika parter som är berörda (Fors-Andrée & Ronge, 2015) .

I kandidatexamen Den sociala organisationen: En intervjustudie om svenska organisationers strategiska arbete med sociala medier nämns bland annat relaterat medialiseringsteori att sociala medier ersatt till exempel tidningsannonser och radioreklam. Det framkommer även att de styrande dokument och strategier som ”normalt” råder för aktiviteter, för sociala medier däremot ofta sker mer experimentellt.

Och just detta att vara här och nu, testa, våga misslyckas samt prova nytt är något som även framkommer i de #tipsfrånverkligheten som Kommunikationsanalys med viss frekvens lyfter i här i bloggen från intressanta varumärken, se nedan.

Tips från verkligheten – kommuner berättar

För drygt ett år sedan delade Kommunikationsanalys forskningsunderlaget Nöjda medborgare när kommunen lyckas i sociala medier. Där lyftes just vinsten i form av ökad transparens, och bättre dialog och samverkan med kommuninvånarna. 

Det är samma faktorer som ofta lyfts i bloggens #tipsfrånverkligheten där Kommunikationsanalys bjuder in olika intressanta varumärken att berätta om sitt arbete med sociala medier, och berätta om framgång och utmaningar. Bakgrunden till dessa inlägg är egna erfarenheter från att ha byggt upp en global koncernnärvaro i sociala medier på 00-talet, och hur lite info som då fanns – och förståelse för hur mycket tillgång till kompetens och inspiration betyder vad gäller dessa snabbföränderliga plattformar.

Hittills kan du ta del av:

Kontakt

Var det någon kommunnärvaro och effekt på Facebook som överraskade i effektanalysen för första kvartalet? 

Hur uppfattar och upplever du våra kommuners närvaro i sociala medier? Ser du utrymme för mer/mindre kommunal aktivitet i flödet?

Följ gärna Kommunikationsanalys på Facebook och LinkedIn för att säkra nya insikter om effekter i sociala medier och social media management.

Behöver du eller er organisation ett bollplank eller stöd för ert arbete och resultat i sociala medier? Välkommen att höra av dig.

Nästa effektanalys för kommuner i sociala medier kommer i juli/augusti 2021 för andra kvartalet 2021.

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange: Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Datakälla: Bumblewing.

Definition av influens

Analys av kommunala Facebook-sidor: Analys omfattar 283 kommunsidor funna av 290 kommuner. Några kommuner har ingen officiell Facebook-sida, alternativt har inte meddelats Kommunikationsanalys. Kvartalets resultat baseras enbart på faktor influens. Endast sidor angivna som officiella och övergripande hela den kommunala verksamheten är med i analysen.

Sentimentanalys politiska partier i sociala medier – kvartal 1 2021

Miljöpartiet de gröna uppmätte högst andel positivt sentiment under första kvartalet. Lägst andel negativ attityd i sociala medier relaterade Socialdemokraterna. Sverigedemokraterna uppmätte högst andel negativt sentiment. Sverigedemokraterna fick åter lägst andel positivt sentiment. Sentiment = Attityd.

Sentimentanalys första kvartalet 2021

Bakgrund

För många professionella inom kommunikation är det viktigt för uppföljning och omvärldsbevakning att inte enbart få veta ATT något sagts, som räckvidd och volymer av källor, utan även VAD och HUR. Sentimentanalys är en bit på vägen vad gäller HUR något sagts, om än långt ifrån utan utmaningar. 

Termen sentimentanalys kan göra insikterna svåra att ta till sig. Varken Svenska akademien eller Nationalencykopledin har någon svensk förklaring till ordet utan istället får vi vända oss till Oxford och Lexico för att få en beskrivning: ”The process of computationally identifying and categorizing opinions expressed in a piece of text, especially in order to determine whether the writer’s attitude towards a particular topic, product, etc. is positive, negative, or neutral.”.

Denna sentimentanalys ger alltså en känsla för omvärldens attityd och inställning till partierna och deras kommunikation i sociala medier. 

Kommunikationsanalys ser sentimentanalys som en temperaturmätare, en intressant add-on som ger en extra effektdimension, men som samtidigt kan innehålla och baseras på en del oklarheter. Ironi kan till exempel inte tolkas av verktyget. Därmed sagt, stay sharp.

Verktyg och underlag

Kommunikationsanalys har sammanställt kvartalets nivå av positivt vs negativt sentiment i procent för poster i sociala medier – Facebook, Twitter och Instagram – med hjälp av verktyget Notified. 

Riksdagens åtta politiska partier samt Feministiskt initiativ och Medborgerlig Samling finns med i underlaget.

Politiska partier – sentiment totalt

Kvartalets sentimentanalys visar att attityden till de tio politiska partierna som bloggen analyserar, sammantaget de tre plattformarna, gav Miljöpartiet de gröna högst andel positivt sentiment för kvartalet, medan Sverigedemokraterna fick högst andel negativt sentiment.

Partikommunikation på Facebook, Twitter och Instagram – topp 3

Positivt sentiment – topp 3

Det parti som fick högst andel positivt sentiment/attityd under kvartalet var Miljöpartiet de gröna.

Topp 3-partier positivt sentiment (föregående kvartal inom parentes vid ändring):

  1. Miljöpartiet de gröna (Vänsterpartiet)
  2. Medborgerlig Samling (Socialdemokraterna)
  3. Feministiskt initiativ (Socialdemokraterna)

Not: MED och Fi uppnådde samma andel positivt sentiment, därmed två 2:or.

Negativt sentiment – topp 3

Det parti som fick högst andel sammantaget negativt sentiment/attityd under kvartalet var Sverigedemokraterna.

Topp 3-partier negativt sentiment (föregående kvartal inom parentes vid ändring):

  1. Sverigedemokraterna (Kristdemokraterna)
  2. Kristdemokraterna (Feministiskt initiativ)
  3. Liberalerna

Sentiment per plattform

Sentimentanalys första kvartalet 2021. Miljöpartiet de gröna Instagram ordmoln. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Notified

Miljöpartiet de gröna säkrade högst andel positivt sentiment för kvartalet, men därmed inte första platser vilket syns nedan av placering per plattform. Starka andra och tredje placeringar gav partiet sammantaget kvartalets högsta sentiment.

Sett till respektive plattform var fördelningen av sentiment (föregående kvartal inom parentes vid ändring):

  • Facebook
    • Högst andel positivt sentiment: Medborgerlig Samling (Vänsterpartiet)
    • Högst andel negativt sentiment: Vänsterpartiet (Kristdemokraterna och Feministiskt initiativ)
  • Twitter
    • Högst andel positivt sentiment: Centerpartiet, Liberalerna och Vänsterpartiet (Medborgerlig Samling)
    • Högst andel negativt sentiment: Socialdemokraterna
  • Instagram
    • Högst andel positivt sentiment: Vänsterpartiet (Socialdemokraterna)
    • Högst andel negativt sentiment: Kristdemokraterna

Summering sentiment första kvartalet 2021

  • Sentimentanalysen visar ett positivt kvartal för Miljöpartiet de gröna i sociala medier på bas av högst andel positiva ordval relaterat partiet, samt därtill även näst minst andel negativ sentiment. En positiv attityd relaterat partiets kommunikation helt enkelt. Partiet valde under kvartalet Märta Stenevi till nytt språkrör efter Isabella Lövin samt Per Bolund utsågs till miljöminister.
  • Kristdemokraterna kan ses ha utmaningar på grund av återkommande hög andel negativa ord i poster i sociala medier. 
  • Sverigedemokraterna var det parti med minst andel positiva ord samt högst andel negativt sentiment sett till samtliga tre plattformar.

Sentiment är som sagt endast en faktor, och därtill en som kan lämna öppet för en del oklarheter. Resultat av sentiment bör vägas samman med och mot övriga mätvärden och underlag vad gäller närvaro och effekt i sociala medier. En sidas storlek och dess följares aktivitet påverkar som bekant hur stor räckvidd dess innehåll får, samt även dess volym av innehåll – eget och kommentarer från andra. Det intressanta är att sentiment kan ge en fingervisning om ett partis höga nivå av uppnått engagemang är positivt eller negativt. Eller, vilken attityd omvärlden har till partiet och dess kommunikation, där lätt jämförelser kan göras med olika partiundersökningar och förtroendemätningar.

Arbetar du själv med en politisk sida i sociala medier? Hur uppfattar du tonläge och ”sentiment” i relaterade poster i sociala medier? Matchar den rikspolitiska bilden ovan din lokala?

Här kan du följa Kommunikationsanalys på Facebook och LinkedIn för att säkra nya insikter.

Behöver du ett stöd eller bollplank för att diskutera och analysera resultat och strategi i sociala medier? Välkommen att höra av dig

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange: Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Datakälla: Notified

Sentiment. Dataanalysföretaget Notified förklarar sentiment: ”En dator värderar olika ord från 1 till 100 utifrån hur positiva vs negativa de är. ”Våld” anses exempelvis vara ett negativt ord, medan ”fint” är ett positivt. Efter det analyseras varje artikel/post i sociala medier. Om artikeln har flest negativa ord markeras den som negativ. Har den flest positiva ord markeras den som positiv. Om inga direkta värdeord används eller om det är väldigt jämt mellan positiva och negativa ord så blir det neutral. Sen kan man även själv markera en artikel som positiv, negativ eller neutral om man anser att datorn tolkat innehållet fel. Datorn lär sig då dina justeringar och blir med tiden ännu bättre på sentiment. Viktigt att komma ihåg är att sentiment inte fungerar på ironi eller liknande, utan den sortens inlägg får man justera manuellt för att få mer träffsäker statistik.” 

Fakta: Bloggen analyserar data baserat på 10 partier: de åtta invalda politiska partierna i riksdagen, samt därtill Feministiskt initiativ och Medborgerlig Samling. Feministiskt initiativ finns med för sin framgång i sociala medier inför valet 2014, och motsvarande för Medborgerlig Samling inför valet 2018. Tanken med ”samma” politiska partier är att långa tidslinjer med samma analysobjekt ger bra underlag för att kunna följa utveckling av kommunikation i sociala medier över tid, samt utifrån samma data kunna se trender och förändringar – allt annat lika. Möjligen kommer bloggen endast ha med partier med vunnen plats i riksdagen efter valet 2022.

Sociala medier: PRV vill vara en entusiasmerande pedagog

Foto: PRV LinkedIn-inlägg

Under 2020 utökade Kommunikationsanalys sin blogg med ett flertal nya och intressanta branscher för bevakning och analys av deras framgång och närvaro i sociala medier, däribland myndigheter. Här hittar du tidigare resultat och relaterad inspiration för landets statliga myndigheter i sociala medier.

Kommunikationsanalys vill även inspirera genom att möjliggöra tips från digitala varumärken som antingen förekommer på de olika topplistor för sociala medier som bloggen lyfter, eller som belyser den vardag som ansvariga för sociala plattformar möter. En samlingsplats för professionella med #tipsfrånverkligheten.

Denna gång delar Johan Eklund, kommunikatör med ansvar för sociala medier vid PRV – Patent- och registreringsverket, sina tankar om hur myndigheten arbetar med sociala medier för att nå framgång samt hantera uppföljning.

Johan Eklund, PRV. Foto: Andreas Slättner

Vad vill PRV uppnå med sin närvaro i sociala medier?

– I korthet att förklara hur vi på PRV kan hjälpa dig som har en bra idé och varför det är viktigt för Sverige. Jag ser vår roll som en entusiasmerande pedagog, skulle jag säga.

– PRV har uppdraget att sköta frågor kring patent, upphovsrätt, varumärkes- och designskydd, men faktiskt även ansvaret för att höja kunskapen hos allmänheten generellt i frågorna. PRV hjälper de med bra idéer och uppfinningar att ta hand om dem på bästa sätt. Immaterialrättsligt är det jätteviktigt för företagen och därmed också för Sverige. Sociala medier är ett bra verktyg för att på ett pedagogiskt sätt kunna nå många med det budskapet. 

– I sociala medier vänder vi oss både till de experter som vi arbetar med dagligen, och till allmänheten där många inte ens vet vad PRV står för, eller skillnaden på ett varumärke och en logotyp till exempel.

PRV instagram. Foto: Montage,cred Kenneth Schulze, Parkhannah

Hur resonerar och agerar ni för ett lyckat upplägg? 

– Sociala medier är en central del i myndighetens kommunikation som ledningen satte ökat fokus på under 2020. Vid sidan om webben är sociala medier vår största kontakt med kunder och allmänhet för att kunna uppfylla vårt myndighetsuppdrag – att höja kunskapen kring våra frågor. De handlar om hur Sverige kan bli mer konkurrenskraftigt genom att svenska företag blir medvetna om, och skaffar sig en strategi för immateriella tillgångar så som patent, varumärken, design och upphovsrätt.

– PRV finns på LinkedIn, Facebook, Instagram, YouTube och Twitter. LinkedIn ser vi som vår viktigaste kanal eftersom det är en plattform som passar våra budskap och erbjudanden mot till exempel små- och medelstora företag. Det är också vår viktigaste kanal när det gäller employer branding och rekrytering, vilket sker i tätt samarbete med HR.

– Mitt ansvarsområde är sociala medier. Det är även jag som hanterar inkorgen av kommentarer, men på grund av offentlighetsprincipen och problem att arkivera sådan konversation, hänvisar vi oftast till vår Kundsupport om det inte är enkla småfrågor. För verktyg relaterat sociala medier tycker jag om att arbeta i Basecamps kalender kombinerat med Sprout Social för rapportering och publicering.

– Verkligheten för många social media managers är att man förväntas vara lite allkonstnär. Både att ha ett strategiskt tänk kring varumärket du arbetar med – och hur innehållet kan bygga berättelsen kring det, plus att du förstås måste arbeta taktiskt, det vill säga anpassa dig efter plattformarna och vara bekväm med bild- och videoteknik. Dessutom behöver du kunna sponsra inlägg. Men viktigast är nog att du tycker om kreativt skapande i text och bild.

– Vi är sju personer som har ett stående redaktionsmöte på onsdagar där vi spånar kring den redaktionella kalendern. Alla har olika ansvarsområden som täcker myndighetens all kommunikation så som marknadsföring, event, webb, internkommunikation, press och sociala medier. Här uppstår Idéer eller hanteras de Idéer som dimper ned från andra kollegor.

– Vi har upphandlade byråer som vi använder till kampanjer eller mer avancerade produktioner. Men eftersom vi är en relativt liten myndighet med begränsade resurser, gör vi väldigt mycket innehålls-arbete själva. Eftersom vi bland annat har ansvar för att utbilda i upphovsrätt, är vi noga med bildhantering och har bland annat byggt upp en liten bildbank ihop med fotografer.

Storytelling, innehåll och inspiration

– Jag tror inte att vi skiljer oss från någon annan organisation när det gäller vad som funkar. Målet är förstås att lyckas knyta vårt ämne till något som är aktuellt, på ett sätt som är informativt, eller åtminstone charmigt. Jag själv kommer från kundtidning-sidan från början, och folk vill fortfarande höra spännande berättelser, gärna berättade av människor. Så ett gyllene snitt är väl när vi hittar en passionerad person som kommit på en smart idé, sökt till exempel patent eller designskydd, och på så sätt gjort vår värld lite, lite bättre. Sedan får det gärna vara snyggt rent visuellt. Det finns en anledning till att det är ansikten på magasinomslag. Vi dras till dem. Så om du ska säga något – ta gärna hjälp av en person för att göra det. Jag gillar det redaktionella anslaget och hänvisar gärna till längre artiklar på vår webb. 

– På PRV har vi den stora förmånen att ha experter inom en myriad spännande tekniska områden tillhands i huset. Det vi sysslar med både avspeglar samhället i stort och vart det är på väg, i form av varumärkesansökningar till exempel, men ger även en inblick i framtiden. Vilken teknik kommer vi att få se om några år när patenten är godkända och produkter kan börja komma ut på marknaden? Det gör det till en extremt tacksam arbetsplats för någon som är på jakt efter bra innehåll.

– Världen står inför stora utmaningar inom det medicinska området och när det gäller klimatet. En del av svaret på hur vi ska lösa det är genom att vara kreativa, att uppfinna saker. Där har PRV en central roll att spela, eftersom uppfinningar inte uppstår av sig själv, utan finansieras fram och då krävs det att man har koll på sina immateriella tillgångar. Det gör mitt arbete meningsfullt.

Foto: PRV Facebook-inlägg

– Vad gäller inspiration tycker jag att Tullverket är grymma på bra berättelser. Statistikmyndigheten SCB är ett bra exempel på några som hittat en extremt tydlig grafisk profil och egen röst. På humorsidan känns Livrustkammaren obligatorisk att nämna fortfarande. Jag får även mycket inspiration från poddar och nyhetsbrev. Där måste jag ge en eloge till webbyrån Bazookas långsiktiga content-satsning.

Hur följer ni upp resultat av er närvaro i sociala medier? Vilka verktyg använder ni? Har ni tydliga mål?

– Vi använder Sprout Social för publicering och utvärdering månadsvis. Det ger oss möjlighet att lära oss vad som funkar. För att organisera den redaktionella kalendern använder vi Basecamp.

– Målen just nu fokuserar på kvalitet: vi tittar på engagemang/inlägg, visningar/inlägg och nya följare. Eftersom arbetet i sociala medier är ett maraton och inget sprintlopp sponsrar vi löpande inlägg som vi märker går bra. Vi har mål på visningar vad gäller sponsringen. Varje månad följer vi upp och går igenom siffrorna, avslutar Johan.

Här hittar du PRV på Facebook.

Under 2021 kommer fler tipsinlägg med röster och erfarenheter från bland annat banker, elhandel, myndigheter, sjukhus, regioner, politik och telekom. Du hittar även inlägg från bland andra Livrustkammaren och f.d. partiledare Jonas Sjöstedt

Här hittar du senaste resultaten för (statliga) myndigheter i sociala medier.

För dig med specifikt intresse för myndigheter i sociala medier vill jag tipsa om bloggens flertal inlägg från olika statliga myndigheter, som dessa med Polisen och Pensionsmyndigheten.

Följ gärna Kommunikationsanalys på Facebook och LinkedIn för att säkra nya insikter.

Behöver du eller din organisation ett bollplank eller stöd vad gäller sociala medier? Välkommen att höra av dig.

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange: Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Foto: PRV, Kenneth Schulze, Parkhannah

Riksbanken: Sociala medier nära människors vardag

Sedan 2020 har Kommunikationsanalys utökat med ett flertal nya och intressanta branscher för dels benchmark, dels effektanalys av framgång och närvaro i sociala medier, däribland skattefinansierade verksamheter som myndigheter. Här kan du läsa tidigare underlag om (statliga) myndigheters närvaro och framgång i sociala medier.

Denna blogg vill även inspirera till framgång i sociala medier genom att möjliggöra tips från organisationer som förekommer på de olika topplistor som bloggen lyfter. Eller som väl belyser den vardag som ansvariga för sociala plattformar möter. En samlingsplats för professionella – med #tipsfrånverkligheten.

Denna gång delar Ann-Leena Mikiver, kommunikationschef vid Riksbanken, sina tankar om hur myndigheten arbetar med sociala medier för att nå framgång samt hantera uppföljning.

Foto: Ann-Leena Mikiver, Riksbanken

Vad vill Riksbanken uppnå med sin närvaro i sociala medier?

– Det korta svaret är: samma sak som vi vill uppnå genom traditionella medier fast med mer dialog. Riksbanken är en myndighet som många har hört talas om men få har direktkontakt med. Därför är ofta kunskapen lite svajig om vad vi egentligen gör. Samtidigt har våra åtgärder stor betydelse för människors privatekonomi. Till exempel att de förstår varför det är viktigt med en låg och stabil inflation och att det är därför som Riksbanken höjer eller sänker räntan, och hur det påverkar deras egna lån och besparingar.

– I dag gör vi dessutom många andra åtgärder som verkar på lite andra sätt men som också påverkar det allmänna ränteläget. Dessa åtgärder blir inte effektiva om vi inte kommunicerar tydligt vad vi gör och varför. Dessutom har människor rätt att veta vad vi gör och varför. I så motto är vi är en sorts ekonomisk försvarsmakt som människor måste lita på under finansiell oro, som till exempel nu under coronapandemin.

– Därför behöver vi berätta om vad vi gör och varför i alla kanaler som man kan tänka sig. Inte minst i sociala medier eftersom det är den vanligaste ingången till människor i dag. Förr läste folk tidningen, nu scrollar man i sitt flöde för att snappa upp nyheter. Vi gör egna undersökningar om vad människor vet om oss och hur det påverkar deras förtroende för oss, och de visar alltid på samma resultat: Med ökad kunskap så stiger oftast förtroendet.

Riksbanken Facebook

Hur resonerar och agerar ni för ett lyckat upplägg? 

– Det finns inget enkelt svar på den frågan. De inlägg som tenderar att få mest spridning handlar om ämnen som ligger nära människors vardag, till exempel kontanter eller betalningar generellt – info om falska sedlar i omlopp eller om kontanternas ställning som betalningsmedel. Även framåtblickande ämnen som skulle kunna bli en del av människors vardag går ofta bra, till exempel inlägg om vårt arbete med e-kronan, vilket många brukar tycka är spännande. Utöver det fungerar lättsamma ämnen också ofta bra för oss, som för många andra. I vissa fall försöker vi ta oss an mer komplexa ämnen med en lättsam ingång, vilket kan vara lyckosamt (vår julkalender i fjol till exempel eller en del explainers). Vårt 350-årsjubileum för två år sedan gav många möjligheter till historiska tillbakablickar i eviga ämnen, Samtidigt får man inte glömma bort att målet med kommunikationen ofta är att skapa förståelse för vår verksamhet, som många gånger är ganska komplex. Att hitta balansen mellan komplexitet och att skapa ett intresse är svårt, men vi försöker med de medel vi har, till exempel klarspråk, bilder och infografik.

– Det är vi på kommunikationsenheten som äger innehållet i alla sociala medier. Mer specifikt är det redaktionen som ansvarar för flödet nuförtiden. Fram tills för några år sedan var det HR som ansvarade för LinkedIn, presstjänsten för Twitter och våra webbplatser sköttes separat. För fyra år sedan lade vi allt på den då nybildade digitala redaktionen. Skälet var framför allt att det finns så mycket synergier, dvs. bra att ett gäng följer, gör inlägg och svarar på frågor. Det blir för spretigt att ha det redaktionella ansvaret utspritt, och risken är stor att missa möjligheter att skapa engagemang, förtroende och dialog.  

– Vi finns på Facebook, Twitter, LinkedIn och YouTube. Facebook använder vi för att nå folk som vi kanske inte når annars, lite bredare intresserad allmänhet. På Twitter når vi journalister och opinionsbildare, och på LinkedIn når vi finansbranschen/yrkeskontakterna som vi behöver ha dialog med. Vi kollar dock alltid av LinkedIn med HR: de publicerar själva platsannonserna men vi kör de mer innehållsmässiga inläggen.

– På LinkedIn försöker vi lyfta våra egna medarbetare och vad de arbetar med. Där går till exempel information om vårt e-krona-projekt mycket bra för de som behöver veta något om digitala betalningar eller själva arbetar med dem, de är ju alla där och följer oss. Det är synd att bara inskränka sig till platsannonser där för här kan det bli stort engagemang om man träffar rätt. Youtube använder vi mest som ett komplement och en parkeringsplats för våra filmer: vi utvärderar nu hur och vad vi ska göra här.

– För vårt innehållsarbete kan man säga att vi har en bottenplatta och det är redaktionsmötena. De leds av gruppchefen för redaktionen och här är alltid någon från presstjänsten samt kommunikationsstrategerna med. Ska vi göra något lite mer specifikt så bildar vi små ”miniprojekt”. Det har lett till att vi har blivit mycket bättre på riktigt bra storytelling med enkla och bra budskap, även om det är en utmaning att frigöra tid för utvecklingsjobbet.

– I vårt interna arbete är redaktionskalendern navet för vår planering. Det bidrar till att vi får en struktur och närvaro i allt det som händer och vad det är vi vill lyfta och i vilka kanaler de närmaste veckorna. Mycket av det vi kommunicerar handlar förstås om beslut, tal och rapporter som ledning och stab genererar löpande. Men vi försöker också hela tiden hitta ett ”eget” redaktionellt innehåll, ofta kunskapandet, och i kontexten av den aktuella debatten i samhället.  

– Vi gör det mesta in-house. Faktum är att när jag började här för åtta år sedan trodde jag knappt mina ögon att så mycket kan göras in-house, men med duktiga medarbetare så går det! Vi hanterar dessutom ofta känslig information vilket gör det svårare att anlita extern hjälp. Men när vi har gjort större satsningar, till exempel skolfilmerna och en del till vårt 350-årsjubileum 2018, då har vi tagit extern hjälp.

Riksbanken Facebook

Tonalitet, teknologi och transparens – och integritet

– Tonaliteten, teknologin och transparensen – de handlar alla tre om att bygga förtroendefull kommunikation direkt med sina följare. Man måste ha intresse för följarna, deras intresse och kunskapsnivå, svara dem och ta dem på allvar. Man måste – i likhet med de flesta vanliga journalister i dag – också bemästra tekniken, dvs. kunna filma, fotografera, bildsätta, skriva texter, videoredigera plus kunna publiceringsverktygen! Till sist, man måste förstå att sociala medier är på gott och ont, och som myndighet har man ett särskilt stort ansvar att agera transparent. Med transparens menar jag att medborgarna har rätt att veta vad vi myndigheter gör på ett för dem enkelt sätt, vi kan inte förvänta oss att alla ska surfa in på vår hemsida. Men också att vi kommunikatörer måste vara kunniga om de integritetsfrågor som följer av att de sociala medierna är ”gratis” för användaren. De har ett pris och det är att följarna delar med sig av information om sig själva. Det är ju det som hela GDPR-frågan handlar om. Av oss kommunikatörer måste man förvänta sig att vi har kunskap om integritetsfrågorna och arbetar proaktivt med de frågorna. Vi om några vet ju vilka kritiska frågor man bör ställa till leverantörerna.  

– Tonaliteten är väl det ”T” som vilar helt på våra egna axlar på kommunikationsenheten. När det gäller teknologi och transparens behöver vi kroka arm med både IT-experter och jurister. Om jag tar de tre plattformar vi är aktiva i, så handlar det ju lite förenklat om att fånga Agenda-, Rapport- och På Spåret-tittarna. Det säger sig självt att det inte går att göra på en och samma gång. Agenda-tittarna vill ner på djupet, Rapport-tittarna vill ha koll på läget snabbt och På spåret-publiken vill lära sig nytt på ett lite lustfyllt sätt. På Riksbanken är vi ju lyckligt lottade, vi kan erbjuda allt från analys om Covid-vaccinets effekt på ekonomin till skillnaden är mellan en e-krona och Bitcoin – och vi har dessutom en 350-årig historia att ösa ur. Facebook-läsarna kanske lockas av lite ”fun facts” som för vidare till nya frågor, medan Twitter-läsarna vill ha något de kan ha en åsikt om.

Social Media Management

– För att lyckas med sociala medier gäller det att lägga tid på att fundera på vem man behöver nå och varför man ska finnas på olika plattformar, annars blir det väldigt tungt och man riskerar att skjuta ut hagelsvärmar som ingen har frågat efter. Vi tänkte själva noga för något år sedan när vi gick in på Facebook. Först hade vi bara en dedikerad sida som syftade till att informera och svara på frågor om sedel- och myntutbytet (en av många kanaler), men när kampanjen var slut så kändes det märkligt att bara lämna alla följare i sticket. Då doppade vi tån i vattnet och testade med mer allmänt material som även rör penningpolitik och finansiell stabilitet. Vi växer så det talar väl för att vi gör något rätt, men det är nog fortfarande den plattformen som är svårast att hitta rätt ton i. Nu vill vi till exempel nå fler unga vuxna för de läser ju inte tidningar och inte tittar de på Rapport heller, och vi vet väl rätt säkert att Facebook inte når dem. Men vi måste också inse att vi tar på oss ett nytt ansvar för varje ny plattform vi går in i. Det ska vara hög kvalitet på det vi gör så vi tar det lite försiktigt här. Vi gör annat som förhoppningsvis når dem också.

Schrems II-domen samt etik

– Inte bara Schrems II-domen, utan hela GDPR-lagstiftningen har rört om världen för oss när det gäller bildhantering. Det har kommit in nya inslag av geopolitik i form av ändrad syn på säkerhetsfrågor, inte minst när det gäller amerikanska analystjänster och möjligen framöver även från annat håll. Just Schrems II har påverkat eftersom vi behöver undersöka mycket mer noggrant vilka verktyg som har tredjelandsaktörer involverade i något led. Jag tror att etikfrågor med avseende på personlig integritet är en annan typ av kompetens som vi kommunikatörer behöver bli mycket bättre på. Vi får kroka arm med juristerna och hitta kloka vägar framåt i en rätt svårnavigerad terräng.

Inspiration

– För inspiration gillar jag att kika på sådana som hittar sin nisch och tar ut svängarna kreativt, till exempel Livrustkammaren som i sin hyggligt smala nisch lyckats nå över 60 000 följare. I min egen bransch går det ju inte att bortse från den jamaicanska centralbanken som kör en informationsdrive som heter Inflation Targeting, alltså Inflationsmålet. Skillnaden mot andra är att de kör den i reggae-version. (Se Bank of Jamaica nedan.)

Hur följer ni upp resultat av er närvaro i sociala medier? Vilka verktyg använder ni? Har ni tydliga mål?

– För oss handlar det fortfarande i mångt och mycket att bygga upp en stark position i sociala medier, med god räckvidd och många följare. Det vill säga vi vill växa, vilket vi tror vi gör om vi skapar bra och relevant innehåll för så många som möjligt. Utfallet i sociala medier följer vi upp varje månad där vi tittar på föregående månads statistik. Av det försöker vi lära oss vad som fungerar och inte, och det blir ett verktyg för att utveckla kommunkationen.

– Räckvidden mäter vi genom antal följare och visningar, engagemanget genom antal delningar och kommentarer. Vi har kvantitativa mål att öka både räckvidd och engagemang och följer upp det månadsvis via ett par olika parametrar. Utöver det har vi ambitionen att komplettera med ett antal kvalitativa mål, med utgångspunkt i vår innehållsstrategi för digitala kanaler, men det är en process som vi är mitt uppe i.

– Vi har en väldigt omfattande informationssäkerhet vilket gör att vi måste vara mycket noggranna med vilka verktyg vi använder. Vi använder respektive kanals egna verktyg för att publicera, hantera och följa upp innehållet och har inga planer i dagsläget på att ändra på det, avslutar Ann-Leena.

Här hittar du Riksbanken på Facebook

Under 2021 kommer fler tipsinlägg med röster och erfarenheter från bland annat banker, elhandel, försäkringsbolagkommunermyndigheter, regioner, sjukhus och telekom. Du hittar även inlägg från bland andra Livrustkammaren och f.d. partiledare Jonas Sjöstedt.

Här hittar du senaste resultaten för (statliga) myndigheter i sociala medier.

Följ gärna Kommunikationsanalys på Facebook och LinkedIn för att säkra nya insikter.

Behöver du eller din organisation ett stöd eller bollplank vad gäller social media management? Välkommen att höra av dig.

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange: Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Foton: Riksbanken

Svenska myndigheter i sociala medier – kvartal 1 2021

Krisinformation.se var kvartalets bästa myndighetssida på Facebook. Sveriges (statliga) myndigheter gjorde under första kvartalet en aktivitetsminskning till i snitt 33 inlägg per kvartal på Facebook. Flest inlägg gjorde SMHI. Högst tillväxt under kvartalet uppvisade Sveriges domstolar. Kortast svarstid hade Rymdstyrelsen med 95 minuter. Tre myndigheter hade 100 procents responsgrad på Facebook. En myndighetssida uppvisade negativ tillväxt av följare. Kvartalets bästa inlägg gjordes av Polisen och Tullverket. Högst influens säkrades åter på Twitter av Krisinformation.se och på Instagram av Försvarsmakten.

Under 2020 utökade Kommunikationsanalys sina effektanalyser i sociala medier till att omfatta skattefinansierade verksamheter som Sveriges kommuner, länsstyrelser, (statliga) myndigheter, regioner och sjukhus. En anledning till detta nya fokusområde var pandemin och samhällets tydliga behov av information och fakta, där sociala medier fyller en viktig roll som nyhetskälla för många.

Dessa nya effektanalyser har tagits emot med mycket stort intresse. En anledning verkar vara att just uppföljning av sociala medier är ett område som hittills inte fått mycket utrymme internt, om beroende på resurser eller annat. Förhoppningsvis kan Kommunikationsanalys via bloggen ge inspiration om olika sätt att mäta samt relaterade verktyg. Vill relaterat tipsa om Sveriges kommunikatörers kartläggning av kompetensområden och identifiering av utvecklingsbehov, där störst behov noteras inom mätning av kommunikationsinsatser och -målsättning.

Därtill har även Sveriges kommunikationsbyråer, KOMM, i år infört en ny effektkategori i Guldägget med fokus kommunikationseffekter. Kategoribeskrivning: Kategori Effekt innefattar bidrag där den mätbara effekten har en tydlig koppling till det kreativa arbetet. Bidraget behöver påvisa hur strategin, som är baserad på kreativitet, har genererat positiva resultat för kunden och varumärket. Det kan handla om både konkreta affärseffekter men också attityd- och/eller beteendeeffekter som spelat en avgörande roll för varumärkets utveckling.

Resultat för Facebook baseras på sammantagna resultat av två verktyg. Twitter och Instagram baseras på data från ett verktyg. Samtliga 40 myndigheter på Facebook har inte motsvarande närvaro på Twitter och Instagram varför antalet sidor på de plattformarna är färre.

Myndigheter i sociala medier kvartal 1 2021

Resultat från tidigare kvartal hittar du här.

Resultat myndigheter i sociala medier första kvartalet 2021

För första kvartalet 2021 placerade sig en myndighetssida oavsett verktyg bland verktygens topp 5: Krisinformation.se. En sida som alltså sammantaget säkrat högst effekt på Facebook på bas av två olika verktyg. 

Vad menar jag med effekt? Min kommunikativa utgångspunkt är att effekt är en mix av engagemang, räckvidd och varumärkeskännedom. Hur närvaron stöttat verksamhetsmålen kan endast myndigheterna själva besvara. Kanske en faktor vi kan få se dyka upp i årsredovisningarna?

Här är det viktigt att komma ihåg att en underliggande sentimentanalys (attityd) inte finns kopplad. Vilket innebär att ett varumärkes genomslag baserat på engagemang kan vara både positivt och negativt. Som ett exempel på sentimentanalys kan du se denna för de politiska partierna. 

Kommunikationsanalys värderar även högt en hygiennivå av kundservice, det vill säga ta hand om och svara på frågor och kommentarer. Ibland värt att påminna om att det heter sociala medier av en anledning, vilket för mig innebär att både tala OCH lyssna OCH svara. Som visas längre ned har 3 av 40 myndigheter 100 procents responsgrad på kommentarer och inlägg på Facebook detta kvartal.

Aktivitet – (statliga) myndigheter

Hur aktiva var landets myndigheter under kvartalet? Om vi med aktiva menar antal publicerade sidinlägg var det SMHI som gjorde flest inlägg under kvartalet: 102 stycken, eller 34 stycken per månad. Det motsvarar tre gånger fler inlägg än myndighetssnittet för kvartalet, se nedan. 

Tvåan och trean, Krisinformation.se och Rymdstyrelsen, gjorde 88 respektive 63 stycken inlägg under kvartalet. 

De myndigheter som gjorde minst antal inlägg under kvartalet var åter Swedavia 9 (12) stycken samt Post- och telestyrelsen 8 stycken och Nämnden för hemslöjdsfrågor 7 stycken.

Aktivitet – myndighetssnitt

Sveriges myndigheter gjorde under i snitt 33 (39) inlägg per kvartal på Facebook, motsvarande 11 (13) stycken per månad. Vi kan alltså se en viss aktivitetsminskning i linje med kvartal 3 2020 från landets myndigheter på Facebook. 

Denna blogg har som utgångspunkt rekommenderat (minst) ett inlägg per dag, vilket myndigheterna generellt inte håller. 

Om vi tittar på kvartalets etta i influens, Polisen, gjorde de 42 (53) inlägg under kvartalet, motsvarande 14 (18) inlägg per månad, en aktivitetsnivå något över myndighetssnittet på 11 (13) inlägg per månad. Influensen säkrades mycket på bas av den i jämförelse stora mängden reaktioner på sina inlägg. 

Här kanske någon blir frågande av data ovan: är det flest antal inlägg som gäller för att få bra effekt, eller ändå inte vad gäller influens? Kort svar är att det finns ingen unik formel för alla då många faktorer spelar in. Relevans och efterfrågad information får nog ses som grund för till exempel Folkhälsomyndighetens framgång under senaste året. Om vi haft en Folkhälsomyndigheten II att jämföra med, som paketerat och producerat samma innehåll men på ett annat sätt, kanske vi sett ett annat resultat.

Facebook – topp 5-myndigheter per verktyg

Som bekant är en del av bloggens syfte att lyfta och visa på olika verktyg som hjälper presentera och tolka data från sociala medier. Verktyg som hanterar och viktar samma data men på olika sätt. 

Nedan syns kvartalets topp 5-myndigheter baserat på två verktyg, vilka även denna gång inte ger en exakt matchning vad gäller sidor och deras rankning, däremot hade båda en gemensam myndighetssida bland topp 5: Krisinformation.se.

  • Facebook topp 5, kvartal 1 2021
    • Influens
      1. Polisen – här kan du läsa mer om myndighetens arbete i sociala medier
      2. Krisinformation.se – här kan du läsa mer om den gemensamma myndighetenssidans arbete i sociala medier
      3. Folkhälsomyndigheten – här kan du läsa mer om myndighetens arbete i sociala medier
      4. Försvarsmakten – här kan du läsa mer om myndighetens arbete i sociala medier
      5. Tullverket
    • Poäng
      1. Krisinformation.se
      2. PRV – här kan du läsa mer om myndighetens arbete i sociala medier
      3. Rymdstyrelsen
      4. Naturvårdsverket
      5. Statens fastighetsverk.

Viktigt som ansvarig för uppföljning att komma ihåg att det resultat som visas i egna (externa) verktyg kanske inte ger samma bild som andra verktyg presenterar. Därav att Kommunikationsanalys primärt gör effektanalys baserad på minst två verktyg för att säkra reliabilitet relaterat ”bäst i klassen”. 

Till hjälp för dataunderlag från Facebook används två verktyg: de svenska analysföretagen Bumblewing (influens) och Smampion (poäng). För dataunderlag från Twitter och Instagram används endast Bumblewing. Det är respektive myndighets svenska huvudsida (alternativt största) som mätts i dessa blogginlägg. Undantag är Krisinformation.se som är en sida vilken flera myndigheter står bakom.

Facebook kvartal 1 2021 (två verktyg)

Från och med andra kvartalet 2020 baseras effektanalysen för Facebook på data från flera verktyg för att visa på sammantagen helhet och utfall men även skillnader mellan verktyg. Sammantaget ger detta analysen en ökad reliabilitet vad gäller faktiska effekter. 

Influens – Bumblewing

Verktyget Bumblewing tillför faktor influens

Kvartalets fem myndighetssidor med högst influens hanterades av (resultat föregående kvartal inom parentes om återkommande):

  1. Polisen: 30,3 (30,1) procent
  2. Krisinformation.se: 16,4 (19,8) procent
  3. Folkhälsomyndigheten 12,6 (19,9) procent
  4. Försvarsmakten: 8,8 (8,1) procent
  5. Tullverket: 7,9 procent 

Tillsammans står dessa fem myndighetssidor för 76 (80,6) procent av totalen influens. Värt att notera att 35 myndigheter därmed delar på resterande 24 (19,3) procent. En minskning vi sett fortgå senaste kvartalen som nu avtar. Det ska därför bli intressant att se om detta blir en fortsatt trend att fler myndigheter skapar utrymme och effekt för sina budskap i sociala medier i samband med resultaten för andra kvartalet. Givetvis kommer de myndigheter som har nära kontakt med allmänheten att säkra större andel influens än övriga, som t.ex. Polisen vs Nämnden för hemslöjdsfrågor. Äpplen och päron, men samma plattformar och skattepengar.

Myndigheter i sociala medier – influens kvartal 1 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Av bilden nedan ser vi en visualisering av innehåll vs reaktioner. Polisen är ett exempel på en myndighetssida som uppvisar en mix av både aktivitet och säkrat engagemang. SMHI och Krisinformation.se sticker ut vad gäller hög aktivitet. Folkhälsomyndigheten är i jämförelse inte så aktiva men deras inlägg säkrade stort engagemang. På given anledning får antas.

Myndigheter i sociala medier – engagemang (influens) kvartal 1 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewin

Poäng – Smampion

Enligt Smampions poängsbaserade verktyg var kvartalets fem främsta myndighetssidor:

  1. Krisinformation.se
  2. PRV
  3. Rymdstyrelsen
  4. Naturvårdsverket
  5. Statens fastighetsverk.
Myndigheter i sociala medier – poäng kvartal 1 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

Detta verktyg rankar inte Folkhälsomyndighetens närvaro på Facebook bland topp 5 under kvartalet, däremot bland topp 10.

Mätpunkter Facebook

15 (12) myndigheter fick inte godkänd Facebook-närvaro första kvartalet 2021 enligt Smampions poängskala. 

En myndighetssida, Migrationsverket, uppvisade negativ tillväxt av följare detta kvartal.

Rymdstyrelsen säkrade kvartalets kortaste svarstid med 95 minuter: längst svarstid hade Polisen med 9 159 minuter. 

Utfall mätpunkter (vid ändring står föregående kvartals myndighet inom parentes):

  • Störst: Polisen
  • Högst viralitet: Folkhälsomyndigheten 
  • Flest inlägg per dag: SMHI (Krisinformation.se)
  • Högst tillväxt: Notarie – Sveriges domstolar (PRV)
  • Högst engagemangsgrad (7-dagar): Post- och telestyrelsen (PRV)
  • Kortast svarstid: Rymdstyrelsen 95 minuter (Krisinformation.se 79 minuter)
  • Högst responsgrad: 100 procent uppvisade tre (sex) myndigheter: Rymdstyrelsen, Pensionsmyndigheten – fråga om pension och Polisen.

Nedan syns kvartalets topp 10-poängbaserade myndighetssidor på Facebook: 

Myndigheter i sociala medier – mätpunkter, plats 1-10 kvartal 1 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

Mest framgångsrika Facebook-inlägg första kvartalet

Båda verktygen rankade inlägg från Polisen och Tullverket bland topp 3 för kvartalet, därtill även Folkhälsomyndigheten och Post- och telestyrelsen i vardera verktygen.

Myndigheter Facebook – bästa tre inlägg kvartal 1 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing
Myndigheter Facebook – bästa tre inlägg kvartal 1 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

50 vanligast förekommande myndighetsordval Facebook

”Sverige”, ”behöver” och ”mars” var kvartalets mest använda ord bland myndigheter.

Myndigheter i sociala medier – vanligaste ordval Facebook kvartal 1 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

Twitter kvartal 1 2021 (ett verktyg)

Av de 40 myndigheter som mäts på Facebook har av dessa även 34 profiler på Twitter. Två (tre) av dessa gjorde inga tweets under perioden: Kronofogden och Lantmäteriet.

Myndigheternas aktivitet på Twitter uppgick till 90 (77) tweets per kvartal, eller 30 (26) tweets per månad. Mest aktiva var åter Krisinformation.se med 1 048 (920) tweets, motsvarande 349 (307) tweets per månad.

Kvartalets fem myndighetssidor med högst influens på Twitter hanterades av (resultat föregående kvartal inom parentes om återkommande):

  1. Krisinformation.se 38,5 (32,4) procent
  2. Folkhälsomyndigheten: 12,9 (14,7) procent
  3. Sida: 11 (12,5) procent
  4. Försvarsmakten: 9,3 (17,3) procent
  5. Karolinska Institutet: 9,3 (6,4) procent 

Tillsammans står dessa fem myndighetsprofiler för 81 (83,2) procent av totalen influens. Här ser vi åter två myndigheter som inte förekommit i toppen på Facebook: Sida samt Karolinska institutet.

Värt notera att 29 myndigheter därmed delade på resterande 19 (16,8) procent influens. En ökning även på denna plattform från övriga myndigheters genomslag.

Myndigheter på Twitter – influens kvartal 1 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Bilden nedan illustrerar väl Krisinformation.ses höga aktivitet vs det engagemang som Försvarsmakten skapar. Majoriteten myndigheter placerar sig i vänstra hörnet med både låg aktivitet samt lågt engagemang på innehåll.

Myndigheter på Twitter – engagemang (influens) kvartal 1 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Mest framgångsrika inlägg Twitter – första kvartalet

  1. Krisinformation.se
  2. Försvarsmakten
  3. Karolinska Institutet
Myndigheter på Twitter – bästa tre inlägg kvartal 1 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Instagram kvartal 1 2021 (ett verktyg)

Av de 40 myndigheter som mäts på Facebook har av dessa även 26 sidor på Instagram. Två av dessa gjorde inga inlägg under perioden: Sveriges Domstolar och Swedavia.

Myndigheternas aktivitet på Instagram uppgick till 22 (24) stycken inlägg per kvartal, eller 7 (8) inlägg per månad. Mest aktiva var Statens fastighetsverk med 64 inlägg under kvartalet, motsvarande 21 inlägg per månad.

Kvartalets fem myndighetssidor med högst influens på Instagram hanterades av (resultat föregående kvartal inom parentes om återkommande):

  1. Försvarsmakten: 30,4 (24,4) procent
  2. Polisen 21,5 (20,5) procent
  3. Statens fastighetsverk: 15,9 (14) procent
  4. Kustbevakningen: 7,9 (10,6) procent
  5. Tullverket 7,9 procent

Tillsammans står dessa fem myndighetssidor för 83,6 (81,7) procent av totalen influens. Värt att notera att 21 myndigheter därmed delar på resterande 16,4 (18,3) procent. På Instagram ser vi till skillnad från Facebook och Twitter inte en ökning av influens för gruppen Övriga.

Myndigheter på Instagram – influens kvartal 1 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Bilden nedan illustrerar väl Rymdstyrelsens och Statens fastighetsverks höga aktivitet vs det engagemang som Försvarsmakten och Polisen skapar.

Intressant notera spridningen i denna graf i jämförelse med motsvarande för Twitter, och i viss mån även Facebook, där denna visar att myndigheterna på Instagram både uppvisar högre aktivitet, samt att innehållet skapar mer engagemang.

Myndigheter på Instagram – engagemang (influens) kvartal 1 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Mest framgångsrika inlägg Instagram – första kvartalet

Vid ändring från föregående kvartal inom parentes.

  1. Polisen
  2. Försvarsmakten
  3. Försvarsmakten (Polisen)
Myndigheter på Instagram – bästa tre inlägg kvartal 1 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Kantar Sifo, Mediebarometern och SKI

Relaterad info som dels visar uppfattning om myndigheter, dels leder till tankar där sociala medier kan bidra påverka denna uppfattning.

Anseendeindex – extramätning myndigheter

I oktober 2021 gjorde Kantar Sifo en extramätning relaterat ett urval av myndigheter. Bland dessa myndigheter uppvisades en tydlig ökning för MSB och en minskning för Polisen.

Anseendeindex myndigheter oktober 2020. Källa: Kommunikationsanalys. Datakälla: Kantar Sifo

Förtroendebarometern 2021 – Medieakademin

Medieakademins förtroendebarometer genomfördes i februari/mars 2021. Samtliga 40 myndigheter som här analyseras finns inte med, dock ett antal som har bedömts av denna panel.

”Sjukvården” får i sammanhanget det högsta förtroendet från allmänheten. Inom kort kommer Kommunikationsanalys att dela resultaten för första kvartalet för Regioner och sjukhus samt Kommuner i sociala medier. Därefter följer Riksbanken, som placerar sig före både staten och riksdagen.

Förtroende för samhällsinstitutioner. Källa: Förtroendebarometern 2021
Förtroende för myndigheter m.m.. Källa: Förtroendebarometern 2021

Vad är viktigt för ett starkt varumärke?

Det finns som bekant mycket bra material och kompetens relaterat varumärkesarbete. Svenskt Kvalitetsindex, SKI, har skrivit ett kort inlägg om varumärke. De lyfter bland annat vikten av att lyckas sammankoppla varumärket med mer värdebaserade och emotionella ord.

Är till exempel emotionella ord en utmaning för myndigheter att använda? Till detta kan även emojis o.dyl. kopplas. Hur resonerar ni?

Hur matchar dessa faktorer det kommunikativa arbetet inom din organisation? Det påverkar ju även organisationens tonalitet. Och om dessa är aktuella parametrar: hur mäter ni effekt?

Länka till webben?

Länkar ni ofta/alltid från sociala medier till er webb? Det finns som bekant funderingar runt hur mycket t.ex. Facebooks algoritm påverkas (negativt) av material som länkar ut från plattformen. But on the positive side, Eurostat har delat data för 2020 som visar att EU:s medborgare i allmänhet, och svenskar i synnerhet, vänder sig till just myndigheters hemsidor för fakta. Och flest i åldersgruppen 25-34 år.

Share of people that obtained information from government websites in 2020. Datakälla: Eurostat

Kontakt

Var det någon närvaro och effekt i sociala medier som överraskade i effektanalysen för kvartalet? Hur uppfattar och upplever du våra (statliga) myndigheters närvaro i sociala medier? Ser du utrymme för mer/mindre aktivitet? Annan aktivitet?

Följ gärna Kommunikationsanalys på Facebook och LinkedIn för att säkra nya insikter om effekter i sociala medier och social media management.

Nästa effektanalys för (statliga) myndigheter i sociala medier kommer i juli/augusti 2021 för andra kvartalet 2021.

Behöver du och er organisation ett bollplank eller stöd för ert arbete och resultat i sociala medier? Välkommen att höra av dig.

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange: Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Datakälla: Bumblewing och  Smampion

Definition av influens

Urval: Bland landets 455 myndigheter har 40 Facebook-sidor valts ut utifrån två faktorer. Dels Kantar Sifos Anseendeindex 2019, dels närvaro på Facebook. Inte alla myndigheter i Anseendeindex har närvaro på Facebook, och vissa har även valt bort Facebook, som till exempel Allmänna reklamationsnämnden (ARN) och Brottsförebyggande rådet (BRÅ). Därför är 40 stycken valda utifrån parametrar index, synlighet i media samt intresse. Därmed blir det en blandning av de olika typerna av myndigheter. De har olika närhet till och relevans för medborgarna beroende på deras olika uppdrag. Krisinformation.se är ingen myndighet utan en sida, men finns med eftersom det är en gemensam Facebook-kanal för ett flertal myndigheter. Motsvarande sidor, där sådana finnes, redovisas för Twitter och Instagram.

Smampions poängskala (0-100) motsvarar följande betyg:

100: Perfekt
95 – 99: Världsklass
90 – 94: Mycket bra
80 – 89: Väldigt bra
65 – 79: Ett bra betyg
45 – 64: Helt ok
30 – 44: Ej godkänt
0 – 29: Underkänt

Svenska partiledare i sociala medier – kvartal 1 2021

Ebba Busch säkrade starkast närvaro i sociala medier under första kvartalet 2021, tätt följd av Jimmie Åkesson. Nooshi Dadgostar uppvisade störst tillväxt på merparten plattformar. Partiledarna ökade sin aktivitet i form av antal inlägg. Annie Lööf var den mest aktiva partiledaren. Sju partiledare uppvisade dialog med väljarna på FacebookAnnie Lööf annonserade mest i Facebooks tjänster.

Detta är den första kvartalsanalysen över svenska partiledare i sociala medier sedan övergången från månadsanalys. Anledningen till ändringen beror på att i jämförelse mellan de politiska partierna och partiledarna var det uppenbart att partiledarnas närvaro i sociala medier inte intresserade i lika hög grad som deras partiers resultat. Därav att partiledarnas effekter i sociala medier nu istället redovisas per kvartal. Underlag för de politiska partierna berörs inte utan fortsätter komma månadsvis, åtminstone till valet 2022.

Sammanfattning första kvartalet 2021

Under första kvartalet i sociala medier var det tight mellan Ebba Busch och Jimmie Åkesson vad gäller högst antal topp 3-placeringar för den bästa närvaron i form av effekt. Jimmie Åkesson hade fler första platser medan Ebba Busch hade fler topp 3-placeringar, och därtill på samtliga plattformar. Därav att Ebba Busch får ses ha säkrat starkast effekt i sociala medier under första kvartalet 2021.

Ämnen relaterat Ebba Buschs kommunikation i sociala medier under perioden:

Ordmoln Ebba Busch kvartal 1 2021 Facebook. Källa: Kommunikationsanalys. Datakälla: Notified
Ordmoln Ebba Busch kvartal 1 2021 Instagram. Källa: Kommunikationsanalys. Datakälla: Notified

Därefter följde Stefan Löfven och Ulf Kristersson. Effektanalysen baseras på flest och högst topp 3-placeringar sammantaget i flertalet olika dataverktyg, med olika faktorer som influens och engagemang samt poäng.

Den 31 januari valdes Märta Stenevi till nytt kvinnligt språkrör för Miljöpartiet de gröna. Data för henne i detta kvartal omfattar därmed endast två månader. Isabella Lövin redovisas inte.

Samtliga partiledare uppvisade tillväxt av följare under kvartalet. Annie Lööf var den partiledare med lägst tillväxt på samtliga fyra plattformar.

Annonsering

Under kvartalet var det fem partiledare som annonserade bland mätbara partiledare i Facebooks tjänster: Annie Lööf, Nyamko Sabuni, Nooshi Dadgostar, Ebba Busch och Stefan Löfven. Samtliga för under 10 000 kronor, Annie Lööf undantaget.

Notera att endast fem partiledares sidor finns med i Facebooks annonsverktyg: saknas gör Jimmie Åkesson, Per Bolund, Märta Stenevi, Ulf Kristersson, Ilan Sadé och Farida al-Abani.

Dialoger

Under faktor Dialoger på Facebook uppvisade under kvartalet sju partiledare/språkrör mätbar aktivitet. De tre som inte uppvisade engagemang i form av dialog var Jimmie Åkesson, Stefan Löfven och Ilan Sadé (MED).

Starkast och störst närvaro per plattform

Starkast kommunikativ partiledare per plattform var detta kvartal:

  • Facebook = Jimmie Åkesson
  • Twitter = Jimmie Åkesson/Ebba Busch
  • Instagram = Ebba Busch
  • YouTube = Annie Lööf

Störst partiledare per plattform är: 

  • Facebook: Stefan Löfven
  • Twitter: Annie Lööf
  • Instagram: Ebba Busch
  • YouTube: Annie Lööf

Topp 3-partiledare per verktyg

  • Facebook
    • Bumblewing: Jimmie Åkesson, Stefan Löfven och Ebba Busch 
    • Notified: Jimmie Åkesson, Stefan Löfven och Ulf Kristersson
    • Smampion: Nyamko Sabuni, Nooshi Dadgostar och Ulf Kristersson
  • Twitter
    • Bumblewing: Jimmie Åkesson, Ebba Busch och Annie Lööf
    • Notified: Stefan Löfven, Ebba Busch och Jimmie Åkesson
    • Smampion: Per Bolund, Nooshi Dadgostar och Annie Lööf
  • Instagram
    • Bumblewing: Ebba Busch, Ulf Kristersson och Stefan Löfven
    • Notified: Ebba Busch, Ulf Kristersson och Stefan Löfven
    • Smampion: Märta Stenevi, Ulf Kristersson och Stefan Löfven
  • YouTube
    • Smampion: Annie Lööf och Ebba Busch

Partiledarna för de 3 största partierna – aktivitet plus influens Facebook och Instagram

Jimmie Åkesson var under första kvartalet 2021 den mest aktive partiledaren av dessa tre partiledare på Facebook. Stefan Löfven och Ulf Kristersson var båda de mest aktiva på Instagram med samma antal inlägg.

En jämförelse med 2020 visar att i år har dessa tre partiledare ökat sin aktivitet på de två plattformarna.

Jimmie Åkesson har även 2021 en fortsatt hög andel influens både på Facebook och Instagram bland partiledarna för de tre stora partierna.

Twitter redovisas inte här då Ulf Kristersson (som även Nyamko Sabuni) inte har någon egen profil på plattformen utan där kommunicerar via partiet.

Facebook

Antal inlägg

2021

En jämförelse med 2020 visar att i år har dessa tre partiledare ökat sin aktivitet.

Partiledare. Antal inlägg på Facebook januari-december 2021. Stefan Löfven, Ulf Kristersson, Jimmie Åkesson. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing
2020
Partiledare. Antal inlägg på Facebook januari-december 2020. Stefan Löfven, Ulf Kristersson, Jimmie Åkesson. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Influens

2021

Jimmie Åkesson har startat 2021 med högst samt obruten influens på Facebook.

Partiledare. Influens på Facebook januari-december 2021. Stefan Löfven, Ulf Kristersson, Jimmie Åkesson. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing
2020
Partiledare. Influens på Facebook januari-december 2020. Stefan Löfven, Ulf Kristersson, Jimmie Åkesson. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Instagram

Stefan Löfven och Ulf Kristersson var båda de mest aktiva på Instagram med samma antal inlägg under kvartalet.

Antal inlägg

2021

En jämförelse med 2020 visar att Jimmie Åkesson startat året med en lägre aktivitet på plattformen. Stefan Löfven återupprepade inte sin höga mars-aktivitet detta år.

Partiledare. Antal inlägg på Instagram januari-december 2021. Stefan Löfven, Ulf Kristersson, Jimmie Åkesson. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing
2020
Partiledare. Antal inlägg på Instagram januari-december 2020. Stefan Löfven, Ulf Kristersson, Jimmie Åkesson. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Influens

2021

En tillbakablick på 2020 visar att Ulf Kristersson har ökat mest i influens i jämförelse med samma period i år. Jimmie Åkesson har haft en lägre aktivitet vilket kan antas påverkat hans dykande andel influens på Instagram under kvartalet.

Partiledare. Influens på Facebook januari-december 2021. Stefan Löfven, Ulf Kristersson, Jimmie Åkesson. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing
2020
Partiledare. Influens på Facebook januari-december 2020. Stefan Löfven, Ulf Kristersson, Jimmie Åkesson. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Dialoger och sentiment

Under faktor Dialoger på Facebook uppvisade under kvartalet sju partiledare/språkrör mätbar aktivitet. De tre som inte uppvisade engagemang i form av dialog var Jimmie Åkesson, Stefan Löfven och Ilan Sadé. 

Är då dialoger viktigt? Svar ja enligt Kommunikationsanalys, särskilt om vi tolkar det som frågor och svar. Dels heter det sociala medier dvs. ett utbyte genom att både lyssna och prata, dels ger plattformarna möjlighet till en form av relationsskapande och förståelse. Rena informationskanaler finns det redan många, men tack vare sociala medier finns en chans att dels lyssna på reaktioner på budskap, dels att förklara – samt undanröja missförstånd. Eller helt enkelt, visa att partiledaren och hens parti finns där för väljarnas frågor och rädslor.

I april 2020 introducerade Kommunikationsanalys en ny faktor: sentiment, det vill säga mätning av positiv, neutral eller negativ inställning på bas av ordval i relaterad kommunikation. Eller förenklat, attityd. Dessa analyser är nu fristående inlägg vilket minskat den redan betydande mängden innehåll i dessa inlägg. Sentimentanalysen för partiledarna finns kvartalsvis och här hittar du den för kvartal 4. Kvartal 1 2021 kommer inom kort.

Totalt antal inlägg per plattform

Den totala kommunikativa innehållsaktiviteten för de tio bevakade politiska partiernas partiledare/språkrör var under kvartalet, med mest aktiva partiledare specificerad:

  • Facebook: 699 inlägg, varav Jimmie Åkesson 110 stycken dvs. 16 procent av totalen politiskt innehåll. 
  • Twitter: 1 153 tweets, varav Annie Lööf 471 stycken dvs. 41 procent av totalen politiskt innehåll.
  • Instagram: 450 inlägg, varav Annie Lööf 76 stycken dvs. 17 procent av totalen politiskt innehåll.
  • YouTube: 9 videor, varav Annie Lööf 5 stycken dvs. 56 procent av totalen politiskt innehåll.

Resultat per verktyg

Facebook

Kommunikationsanalys har dels fokus på social media management, dels presentera olika verktyg som stöttar hantering och förståelse av närvarons effekter. Analysföretagen Bumblewing tillför faktor influens, Notified faktor engagemang och sentiment, och Smampion faktor poäng.

Influens

Jimmie Åkesson intog första platsen med en dryg tredjedel av totalen influens, följd av Stefan Löfven och Ebba Busch. Dessa tre säkrade tillsammans drygt 70 procent av partiledarnas totala influens på plattformen.

Influens Facebook kvartal 1 2021 svenska partiledare. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se) Datakälla: Bumblewing

Poäng

Smampions poängskala för sociala medier placerade Annie Lööf, Ilan Sadé, Märta Stenevi och Per Bolund under medel detta kvartal. 

Facebook. Sociala medier politiska partiledare kvartal 1 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se) Datakälla: Smampion

Mätpunkter Facebook

Ingen partiledare uppvisade negativ tillväxt av följare under kvartalet.

  • Flest följare: Stefan Löfven 
  • Högst viralitet: Jimmie Åkesson
  • Flest inlägg per dag: Jimmie Åkesson  
  • Högst tillväxt: Nooshi Dadgostar 
  • Högst engagemangsgrad (7-dagar): Nooshi Dadgostar 
  • Dialoger: Annie Lööf, Nooshi Dadgostar, Nyamko Sabuni, Ebba Busch, Ulf Kristersson, Per Bolund och Märta Stenevi
Mätpunkter svenska partiledare Facebook kvartal 1 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se) Datakälla: Smampion

Engagemang

I verktyget från Notified ser vi hur engagemanget på Facebook fördelades bland partiledarna, där Jimmie Åkesson säkrade det högsta engagemanget på sin närvaro. Stefan Löfven och Ulf Kristersson var övriga partiledare bland topp 3 på Facebook.

Politiska partiledare kvartal 1 2021 Facebook engagemang. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se) Datakälla: Notified
Politiska partiledare kvartal 1 2021 Facebook – postning innehåll över månad. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se) Datakälla: Notified

Månadens toppinlägg Facebook

Ingen partiledare återfanns detta kvartal med mest effektfulla inlägg i båda verktygen. 

Topp 3 inlägg per analysverktyg:

  • Bumblewing: Jimmie Åkesson
  • Smampion: Ebba Busch, Ulf Kristersson och Märta Stenevi

Bumblewing

Facebook. Svenska partiledare: månadens tre topp-inlägg kvartal 1 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Smampion

Toppinlägg Facebook kvartal 1 2021. Svenska partiledare sociala medier. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se) Datakälla: Smampion

Twitter

Ulf Kristersson och Nyamko Sabuni har inga egna profiler på Twitter. 

Influens

Kvartalets pallplatser på Twitter intogs detta kvartal av Jimmie Åkesson, Ebba Busch och Annie Lööf. Dessa tre säkrade tillsammans över 70 procent av partiledarnas totala influens på plattformen.

En tydlig skillnad visade Annie Lööfs höga aktivitet vs Jimmie Åkessons och Ebba Buschs höga engagemangsgrad på budskap. Ingen värdering här av om engagemang är positivt eller negativt. Attityden till partiledarnas kommunikation redovisas i de nu fristående sentimentanalyserna.

Influens Twitter kvartal 1 2021 svenska partiledare. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se) Datakälla: Bumblewing

Poäng 

Smampions poängskala placerade Märta Stenevi, Stefan Löfven och Farida al-Abani under medel detta kvartal.

Svenska partiledare Twitter kvartal 1 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se) Datakälla: Smampion.

Mätpunkter Twitter

Ingen partiledare uppvisade negativ tillväxt av följare under kvartalet. 

  • Flest följare: Annie Lööf 
  • Högst viralitet: Märta Stenevi
  • Flest inlägg per dag: Annie Lööf
  • Högst tillväxt: Märta Stenevi
  • Högst engagemangsgrad: Märta Stenevi
Mätpunkter svenska partiledare Twitter – kvartal 1 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se) Datakälla: Smampion

Engagemang och poster

I Notifieds verktyg ser vi hur engagemanget på Twitter fördelades bland partiledarna, där Stefan Löfven säkrade det högsta engagemanget på sin närvaro. Därefter följd av Ebba Busch och Jimmie Åkesson. 

Politiska partiledare kvartal 1 2021 Twitter engagemang. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se) Datakälla: Notified
Politiska partiledare kvartal 1 2021 Twitter – postning innehåll över månad. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se) Datakälla: Notified

Månadens toppinlägg Twitter

Ingen partiledare återfanns detta kvartal med mest effektfulla inlägg i båda verktygen. 

Topp 3-inlägg per analysverktyg:

  • Bumblewing: Stefan Löfven, Ebba Busch och Ebba Busch
  • Smampion: Märta Stenevi

Bumblewing

Toppinlägg Twitter kvartal 1 2021. Svenska partiledare sociala medier. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se) Datakälla: Bumblewing

Smampion

Toppinlägg Twitter kvartal 1 2021. Svenska partiledare sociala medier. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se) Datakälla: Smampion

Instagram

Influens 

Ebba Busch, Ulf Kristersson och Stefan Löfven var de som intog pallplats på Instagram detta kvartal. Dessa tre säkrade tillsammans drygt 60 procent av partiledarnas totala influens på plattformen.

Instagram. Influens för svenska partiledare kvartal 1 2021. Källa. Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se) Datakälla: Bumblewing

Poäng 

Smampions poängskala placerade Ebba Busch, Jimmie Åkesson, Per Bolund och Nyamko Sabuni under medel detta kvartal.

Svenska partiledare Instagram kvartal 1 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se) Datakälla: Smampion

Mätpunkter Instagram

Ingen partiledare uppvisade negativ tillväxt av följare under kvartalet.

  • Flest följare: Ebba Busch 
  • Högst engagemangsgrad: Nooshi Dadgostar
  • Högst tillväxt: Nooshi Dadgostar
  • Högst viralitet: Nooshi Dadgostar
  • Flest inlägg per dag: Stefan Löfven
Mätpunkter Instagram svenska partiledare kvartal 1 2021. Sociala medier. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se) Datakälla: Smampion

Engagemang

I verktyget från Notified ser vi hur engagemang på Instagram fördelas bland partiledarna, där Ebba Busch säkrade kvartalets högsta engagemang, därefter Ulf Kristersson och Stefan Löfven. 

Politiska partiledare kvartal 1 2021 Instagram engagemang. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se) Datakälla: Notified
Politiska partiledare kvartal 1 2021 Instagram – postning innehåll över månad. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se) Datakälla: Notified

Månadens toppinlägg Instagram

Ebba Busch placerade sig i båda verktygen. 

Topp 3-inlägg per analysverktyg:

  • Bumblewing: Ebba Busch
  • Smampion: Nooshi Dadgostar, Märta Stenevi och Ebba Busch

Bumblewing

Instagram. Svenska partiledare: månadens tre topp-inlägg kvartal 1 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Smampion

Månadens toppinlägg Instagram svenska partiledare kvartal 1 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se) Datakälla: Smampion

YouTube

Poäng

Hittills har två partiledare en egen YouTube-kanal: Ebba Busch och Annie Lööf. Innehållsproduktion ligger betydligt under frekvens av innehåll i övriga kanaler.

Svenska partiledare YouTube kvartal 1 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se) Datakälla: Smampion

Mätpunkter YouTube

  • Flest följare: Annie Lööf 
  • Högst engagemangsgrad: Annie Lööf 
  • Högst tillväxt: Ebba Busch
  • Högst viralitet: Annie Lööf
  • Flest inlägg per dag: Annie Lööf
Mätpunkter YouTube svenska partiledare kvartal 1 2021. Sociala medier. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se) Datakälla: Smampion

Vanliga ord i partiledarnas sociala medier

Nedan de 50 vanligaste orden som partiledarna använt per plattform under kvartalet: se gärna vilka ord, och skillnaden mellan plattformar, som partiledarna använt i sin kommunikation i sociala medier.

Facebook

Svenska partiledares 50 vanligaste ord på Facebook kvartal 1 2021. Källa. Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se) Datakälla: Smampion

Twitter

Svenska partiledares 50 vanligaste ord på Twitter kvartal 1 2021. Källa. Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se) Datakälla: Smampion

Instagram

Svenska partiledares 50 vanligaste ord på Instagram kvartal 1 2021. Källa. Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se) Datakälla: Smampion

YouTube

Svenska partiledares 50 vanligaste ord på YouTube kvartal 1 2021. Källa. Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se) Datakälla: Smampion

Förtroendemätningar mars

Enligt de tre senaste förtroendemätningarna i mars fördelar sig sig väljarnas förtroende på följande topp 3 med mest förtroende:

  • Demoskop: Ulf Kristersson, Jimmie Åkesson och Stefan Löfven
  • Expressen/Sifo: Stefan Löfven, Ulf Kristersson och Annie Lööf
  • Novus: Stefan Löfven, Ulf Kristersson och Annie Lööf

Förtroendebarometern 2021

Medieakademins senaste förtroendebarometer genomfördes i februari/mars 2021 där även förtroendet för politiska partier i riksdagen mättes. Den visar en tydlig ökning vad gäller förtroende för Moderaterna och Socialdemokraterna samt en ökning för Centerpartiet.

Partiernas förtroende matchar relativt väl motsvarande närvaro i sociala medier, med ett stort undantag: Sverigedemokraterna, vars stora genomslag i sociala medier inte återspeglas i motsvarande förtroende.

Förtroende för politiska partier. Källa: Förtroendebarometern 2021

När förtroende för samhällsinstitutioner har mätts hamnar partierna i det sammanhanget lågt, om än att kurvan visar en positiv ökning. Regeringen Socialdemokraterna och Miljöpartiet de gröna säkrar en högre grad av förtroende än partierna som grupp.

Förtroende för samhällsinstitutioner. Källa: Förtroendebarometern 2021

Kontakt

Får du hjälp av underlag ovan att bilda en uppfattning om det politiska läget i sociala medier i allmänhet, och partiledarnas effekt på plattformarna i synnerhet? Inspiration för att öka din egen (politiska) sidas genomslag? 

Här kan du läsa den senaste sentimentanalysen eller attityden till partiledarna 2020. En ny för första kvartalet 2021 kommer inom kort.

Du kan följa Kommunikationsanalys på Facebook och LinkedIn för att säkra nya insikter.

Behöver du eller din organisation ett bollplank eller stöd vad gäller resultat i sociala medier eller social media management? Välkommen att höra av dig.

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange: Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Datakällor: BumblewingNotified samt Smampion 

Förklaring: Influens

Smampions poängskala (0-100) motsvarar följande betyg:

100: Perfekt
95 – 99: Världsklass
90 – 94: Mycket bra
80 – 89: Väldigt bra
65 – 79: Ett bra betyg
45 – 64: Helt ok
30 – 44: Ej godkänt
0 – 29: Underkänt

Dialoger (avser Facebook och Twitter): En dialog uppstår när det finns tre eller fler kommentarer på ett inlägg som sidan har publicerat. Sidan antas ha deltagit i dialogen om sidan själv kommenterat på inlägget i form av en kommentar eller svar till en annan användares kommentar.

Fakta: Bloggen analyserar data baserat på tio partier: partiledarna och språkrören för de åtta politiska partierna i riksdagen, samt Feministiskt initiativ och Medborgerlig Samling. Feministiskt initiativ finns med på grund av sin framgång i sociala medier inför valet 2014, och motsvarande för Medborgerlig Samling inför valet 2018. Tanken med ”samma” politiska partiledare/språkrör är att långa tidslinjer med samma analysobjekt ger bra underlag för att kunna följa utveckling av kommunikation i sociala medier över tid, samt utifrån samma data kunna se trender och förändringar – allt annat lika. Möjligen kommer endast partiledare för partier invalda i riksdagen att redovisas efter valet 2022.

Politiska partier i sociala medier – mars 2021

Sverigedemokraterna dominerade sociala medier även i mars, följda av Moderaterna. Partiernas innehållsaktivitet ökade på samtliga plattformar. Centerpartiet stod för mest politisk annonsering i sociala medier. Alla partier utom Sverigedemokraterna uppvisade dialog på Facebook. Feministiskt initiativ presterade åter under medel samt tappade följare på flera plattformar. Miljöpartiet de gröna passerades i sidstorlek på Facebook av Ebba Busch.

Summering mars

Även i mars dominerade Sverigedemokraterna det politiska sociala medier-landskapet, även denna månad följda av Moderaterna. Sverigedemokraterna och Moderaterna säkrade båda sju stycken topp 3-placeringar och Socialdemokraterna sex stycken. 

Vänsterpartiet, som ofta placerar sig bland de tre stora partierna, tog endast en placering bland topp 3 denna månad, i ett verktyg. Istället ökade närvaron av Kristdemokraterna och Medborgerlig Samling.

Feministiskt initiativ låg även denna månad under poängmedel på samtliga fyra plattformar. Feministiskt initiativ hade därtill även negativ eller nolltillväxt av följare på flera plattformar.

Effektanalysen baseras på flest och högst topp 3-placeringar på flertalet sociala plattformar, omfattande sammanvägda faktorer som influens, poäng och engagemang. Underlaget omfattar de åtta riksdagspartierna samt Feministiskt initiativ och Medborgerlig Samling.

Facebook, Twitter, Instagram och YouTube – topp 3-partier

Sverigedemokraterna placerade sig sammantaget bäst under månaden (exklusive LinkedIn), följda av Moderaterna, på bas av merparten höga topp 3-placeringar. Moderaterna hade lika många topp 3-placeringar än Sverigedemokraterna, om än inte första platser.

Vänsterpartiet, som ofta placerar sig bland de tre stora partierna, tog endast en placering bland topp 3 denna månad, i ett verktyg. Istället ökade närvaron av Kristdemokraterna och Medborgerlig Samling.

Sett till starkast kommunikativt parti per plattform blev fördelningen denna månad:

  • Facebook = Sverigedemokraterna
  • Twitter = Moderaterna/Socialdemokraterna (Moderaterna)
  • Instagram = Sverigedemokraterna
  • YouTube = Sverigedemokraterna
  • Facebook
    • Engagemang: Sverigedemokraterna, Moderaterna och Socialdemokraterna
    • Influens: Sverigedemokraterna, Moderaterna och Socialdemokraterna
    • Poäng: Kristdemokraterna, Liberalerna, och Moderaterna
  • Twitter
    • Engagemang: Socialdemokraterna, Moderaterna och Kristedemokraterna
    • Influens: Moderaterna, Sverigedemokraterna och Medborgerlig Samling
    • Poäng: Kristdemokraterna, Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna
  • Instagram
    • Engagemang: SverigedemokraternaModeraterna och Vänsterpartiet
    • Influens: SverigedemokraternaModeraterna och Kristdemokraterna
    • Poäng: Medborgerlig Samling, Kristdemokraterna och Socialdemokraterna
  • YouTube
    • Poäng: Sverigedemokraterna, Medborgerlig Samling och Socialdemokraterna
  • LinkedIn
    • Moderaterna, Socialdemokraterna och Centerpartiet

Störst per plattform är på Facebook, Instagram och YouTube Sverigedemokraterna, och på Twitter och LinkedIn Moderaterna.

Influens över tid – landets tre största partier

Av de tre största partierna vid valet 2018, visade Sverigedemokraterna under hela 2020 en helt dominerande influens i sociala medier.

Även för 2021 syns initialt samma utveckling för Sverigedemokraterna med dominerande närvaro. Twitter kan ses som den plattform där partiets genomslag och effekt utmanas av de övriga två stora partierna.

Sveriges tre största partier i sociala medier. Faktor influens jan-dec 2021. Facebook. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing
Sveriges tre största partier i sociala medier. Faktor influens jan-dec 2021. Twitter. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing
Sveriges tre största partier sociala medier. Faktor influens jan-dec 2021. Instagram. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Kostnad för politisk partiannonsering

Centerpartiets annonsering på Facebooks plattformar var denna månad högst av samtliga partier.

Moderaterna och Feministiskt initiativ uppvisade här inte någon annonsering under månaden.

Politisk annonsering om sociala frågor, val och politik i alla Facebook-produkter och -tjänster. Period: 2021. Källa: Kommunikationsanalys. Datakälla: Facebook Annonsbiblioteket

Här ges en brasklapp för exakt kostnad då verktyget inte ger möjlighet att välja kalendermånad, utan omfattar senaste 30-dagarna. 

Fokus: Facebook

Kommunikationsanalys använder tre olika mätverktyg för data där sammantagna underlag, med deras olika viktningar, ökar reliabiliteten för effektanalysens slutsatser. För en ytterligare visualisering av politiska sidor på Facebook kompletteras med data från ett fjärde verktyg, Socialbakers, nedan. 

I mars tillhörde fyra av månadens mest växande politiska sidor på Facebook inte partier utan partiledare. Vad gäller Kristdemokraterna kan noteras att partiledare Ebba Buschs sida nu passerat Miljöpartiet de grönas sida i sidstorlek.

Facebook mars 2021 – största och mest växande politiska sidor på Facebook. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se) Datakälla: Socialbakers

Sveriges 10 största politiska sidor på Facebook

Vänsterpartiet har landets tredje största politiska partisida på Facebook efter att ha passerat Feministiskt initiativ i maj 2020. För Moderaterna, landets andra största parti med femte största partisida på Facebook, återstår att säkra cirka ytterligare 13 000 (15 000) följare för att klättra bland partierna. 

Tre partiledares sidor placerade sig bland landets topp 10 politiska Facebook-sidor: Stefan Löfven, Jimmie Åkesson och Ebba Busch. Ebba Busch har nu passerat både Piratpartiet och Miljöpartiet de gröna och placerar sig därmed på plats 8 av de politiska Facebook-sidorna.

Facebook 10 största sidor politik mars 2021. Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se) Datakälla: Socialbakers

Dialoger

Under faktor Dialoger på Facebook uppvisade denna månad nio partier mätbar aktivitet. Det parti som inte uppvisade engagemang i form av dialog var Sverigedemokraterna. 

Är då dialog en viktig faktor? Svar ja enligt Kommunikationsanalys. Dels heter det sociala medier dvs. ett utbyte genom att både lyssna och prata, dels ger plattformarna möjlighet till en form av relationsskapande. Rena informationskanaler finns redan många, men tack vare sociala medier ges en chans att dels lyssna på reaktioner på budskap, dels att förklara – samt undanröja missförstånd. Eller helt enkelt, visa att partiet finns där för väljarnas frågor och rädslor. Och hur.

Antal politiska inlägg per månad per plattform

Den totala kommunikativa innehållsaktiviteten för de tio bevakade politiska partierna ökade under månaden på samtliga plattformar.

Sverigedemokraterna var mest aktiva parti på samtliga plattformar förutom Twitter. 

Mest aktiva parti per plattform specificerat (föregående månad inom parentes):

  • Facebook: 646 (586) inlägg, motsvarande ett snitt på 65 (59) inlägg per parti. Varav Sverigedemokraterna 159 (Sverigedemokraterna 171) stycken dvs. 25 (29) procent av totalen politiskt innehåll. 
  • Twitter: 633 (541) tweets, motsvarande ett snitt på 63 (54) inlägg per parti. Varav Medborgerlig Samling 130 (Vänsterpartiet 131) stycken dvs. 20 procent av totalen politiskt innehåll.
  • Instagram: 371 (357) inlägg, motsvarande ett snitt på 37 (36) inlägg per parti. Varav Sverigedemokraterna 78 (Sverigedemokraterna 84) stycken dvs. 21 (24) procent av totalen politiskt innehåll.
  • YouTube: 76 (60) videor, motsvarande ett snitt på 8 (6) videor per parti. Varav Sverigedemokraterna 45 (Sverigedemokraterna 41) stycken dvs. 59 (68) procent av totalen politiskt innehåll. Snittet dras upp betydande av Sverigedemokraternas mycket höga aktivitet kontra ingen aktivitet från Miljöpartiet de gröna, Centerpartiet och Feministiskt initiativ.

Månadsresultat på bas av influens, poäng och engagemang

Kommunikationsanalys har fokus social media management och hur tolka relaterad data och effekt, samt presentera olika verktyg som stöttar hantering och förståelse. Analysverktygen Bumblewing tillför faktor influens, Smampion poäng och Notified engagemang och sentiment. 

Facebook – influens

Sverigedemokraterna dominerade andelen influens även årets tredje månad, och grafen nedan illustrerar tydligt effekten av partiets kombination av hög aktivitet med högt uppnått engagemang. Rätt paketerat budskap till rätt målgrupp i rätt kanal? 

Influens politiska partier Sverige mars 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se) Datakälla: Bumblewing

Facebook – månadens topp 3-inlägg 

Sverigedemokraterna förekom i båda verktygens mest framgångsrika inlägg för månaden. 

  • Bumblewing: Sverigedemokraterna
  • Smampion: Liberalerna, Medborgerlig Samling och Sverigedemokraterna

Kolla gärna in inläggen för att förstå vad och vilken vinkel och paketering det är som gör att budskap når ut, och slår an hos följarna. 

Bumblewing

Topp 3 inlägg Facebook politiska partier mars 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se) Datakälla: Bumblewing

Smampion

Politiska partier Sverige i sociala medier mars 2021 Facebook, topp 3-inlägg. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se) Datakälla: Smampion

Twitter – influens

Denna månad säkrade Moderaterna en tredjedel av totalen influens, följda av Sverigedemokraterna och Medborgerlig Samling. 

Influens Twitter politiska partier mars 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se) Datakälla: Bumblewing

Twitter – månadens topp 3-inlägg

Moderaterna placerade sig i båda verktygens topp 3 för månaden. 

  • Bumblewing: Moderaterna
  • Smampion: Kristdemokraterna, Kristdemokraterna och Moderaterna

Bumblewing

Topp 3 inlägg Twitter politiska partier mars 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se) Datakälla: Bumblewing

Smampion

Politiska partier Sverige i sociala medier mars 2021 Twitter, topp 3-inlägg. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se) Datakälla: Smampion

Instagram – influens

Sverigedemokraterna hade fortsatt en helt dominerande andel influens på Instagram. Denna månad intog Moderaterna andra plats och Kristdemokraterna tredje plats. 

Influens Instagram politiska partier mars 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se) Datakälla: Bumblewing

Instagram – månadens topp 3-inlägg

Inget parti placerade sig i båda verktygens topp 3 för månaden.

  • Bumblewing: Sverigedemokraterna
  • Smampion: Kristdemokraterna, Moderaterna och Kristdemokraterna

Bumblewing

Topp 3 inlägg Instagram politiska partier mars 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se) Datakälla: Bumblewing

Smampion

Politiska partier toppinlägg mars 2021 Instagram – datakälla: Smampion

Partisidornas månadspoäng

Feministiskt initiativ låg även denna månad under medel på samtliga fyra plattformar, samt med negativ eller noll tillväxt av följare. 

Facebook

Partier under medel denna månad var åter Miljöpartiet de gröna, Centerpartiet och Feministiskt initiativ. 

Politiska partier Sverige i sociala medier mars 2021 Facebook. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se) Datakälla: Smampion

Twitter

Partier under medel var denna månad åter Vänsterpartiet och Feministiskt initiativ. 

Politiska partier Sverige i sociala medier mars 2021 Twitter. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se) Datakälla: Smampion

Instagram

Partier under medel denna månad var Liberalerna, Sverigedemokraterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet och Feministiskt initiativ.

Politiska partier Sverige i sociala medier mars 2021 Instagram. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se) Datakälla: Smampion

YouTube

Partier under medel denna månad var Miljöpartiet de gröna, Kristdemokraterna, Moderaterna, Centerpartiet, Liberalerna och Feministiskt initiativ.

Politiska partier Sverige i sociala medier mars 2021 YouTube. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se) Datakälla: Smampion

Aktivitet och responsivitet 

Feministiskt initiativ hade negativ tillväxt av följare på två av fyra plattformar. 

Facebook

Feministiskt initiativ uppvisade negativ tillväxt även denna månad.

Mätpunkter Facebook

Föregående månad inom parentes vid ändring. 

  • Störst: Sverigedemokraterna
  • Högst viralitet: Moderaterna
  • Flest inlägg per dag: Sverigedemokraterna
  • Högst tillväxt: Medborgerlig Samling (Kristdemokraterna)
  • Högst engagemangsgrad (7-dagar): Medborgerlig Samling (Kristdemokraterna)  
  • Dialoger: Samtliga partier utom Sverigedemokraterna
Politiska partier Sverige i sociala medier mars 2021 Facebook, poäng aktiviteter. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se) Datakälla: Smampion

Dialoger innebär att sidan engagerat sig i dialog på kommentarer som gjorts på sidan (se även förklaring längst ned i bloggen). Alla partier utom Sverigedemokraterna uppvisade dialog denna månad.

Möjlighet för följare att göra egna inlägg på en partisida på Facebook slutade merparten partier erbjuda 2016, och därefter erbjöd endast Centerpartiet möjligheten till 2021.

Engagemang och poster

Sverigedemokraterna fick även denna månad merparten av totalen engagemang på sitt innehåll och närvaro. Därefter följde Moderaterna och Socialdemokraterna.

Orsaken till engagemang kan som bekant både vara positiv och negativ: här ger denna data ger ingen sentimentanalys. Sentimentanalys återfinns för politiska partier i dessa kvartalsanalyser.

Politiska partier mars 2021 Facebook engagemang. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se) Datakälla: Notified
Politiska partier mars 2021 Facebook postning innehåll över månad. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se) Datakälla: Notified

Twitter

Inget parti uppvisade negativ tillväxt denna månad.

Mätpunkter Twitter

Föregående månad inom parentes vid ändring.

  • Störst: Moderaterna
  • Högst viralitet: Moderaterna (Sverigedemokraterna)
  • Flest inlägg per dag: Sverigedemokraterna
  • Högst tillväxt: Kristdemokraterna
  • Högst engagemangsgrad: Centerpartiet 
Politiska partier Sverige i sociala medier mars 2021 Twitter, poäng aktiviteter. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se) Datakälla: Smampion

Engagemang och poster

Notifieds verktyg visar att Socialdemokraterna, Moderaterna och Kristdemokraterna säkrade högst engagemang på Twitter.

Politiska partier mars 2021 Twitter engagemang. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se) Datakälla: Notified
Politiska partier mars 2021 Twitter postning innehåll över månad. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se) Datakälla: Notified

Instagram

Feministiskt initiativ visade negativ tillväxt även denna månad, så även Sverigedemokraterna.

Mätpunkter Instagram

  • Störst: Sverigedemokraterna
  • Högst viralitet: Moderaterna
  • Flest inlägg per dag: Sverigedemokraterna
  • Högst tillväxt: Medborgerlig Samling
  • Högst engagemangsgrad: Sverigedemokraterna
Politiska partier Sverige i sociala medier mars 2021 Instagram, poäng aktiviteter. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se) Datakälla: Smampion

Engagemang och poster

Sverigedemokraterna fortsatte dominera men låg kvar på 58 procent av totalen engagemang på Instagram, vilket är partiets lägsta nivå på ett år. Denna gång följda av Moderaterna och Vänsterpartiet. 

Politiska partier mars 2021 Instagram engagemang. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se) Datakälla: Notified
Politiska partier mars 2021 Instagram postning innehåll över månad. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se) Datakälla: Notified

YouTube

Inget parti uppvisade negativ tillväxt denna månad. Feministiskt initiativ och Kristdemokraterna hade nolltillväxt. 

Mätpunkter YouTube

Föregående månad inom parentes vid ändring.

  • Störst: Sverigedemokraterna
  • Högst viralitet: Medborgerlig Samling 
  • Flest inlägg per dag: Sverigedemokraterna 
  • Högst tillväxt: Vänsterpartiet
  • Högst engagemangsgrad: Sverigedemokraterna
Politiska partier Sverige i sociala medier mars 2021 YouTube, poäng. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se) Datakälla: Smampion

Topp 3-inlägg YouTube

Politiska partier toppinlägg mars 2021 YouTube. Källa: Kommunikationsanalys. Datakälla: Smampion

LinkedIn

Plattformen LinkedIn och de politiska partiernas närvaro där redovisas två gånger per år. Här hittar du den senaste analysen omfattande andra halvåret 2020. En ny effektanalys för första halvåret 2021 kommer i juli 2021.

Förtroendebarometern 2021

Medieakademins senaste förtroendebarometer genomfördes i februari/mars 2021 där även förtroendet för politiska partier i riksdagen mättes. Den visar en tydlig ökning vad gäller förtroende för Moderaterna och Socialdemokraterna samt en ökning för Centerpartiet.

Partiernas resultat och effekt stämmer relativt väl med motsvarande närvaro i sociala medier, med ett stort undantag: Sverigedemokraterna, vars stora genomslag i sociala medier inte återspeglas i motsvarande andel förtroende.

Förtroende för politiska partier. Källa: Förtroendebarometern 2021

När förtroendet för samhällsinstitutioner har mätts hamnar partierna i det sammanhanget lågt, om än att kurvan visar en positiv ökning. Regeringen Socialdemokraterna och Miljöpartiet de gröna säkrar en högre grad av förtroende än partierna som grupp.

Förtroende för samhällsinstitutioner. Källa: Förtroendebarometern 2021

Kontakt

Får du hjälp av slutsatser ovan att bilda en uppfattning om det politiska läget i sociala medier i allmänhet, och partiernas effekt på plattformarna i synnerhet? Inspiration för att öka din egen (politiska) sidas genomslag? 

Här kan du läsa sentimentanalysen eller attityden till de politiska partierna första kvartalet 2021.

Ta gärna chansen och besök BumblewingNotified och Smampion och se hur deras verktyg, med deras olika upplägg och visualisering, ökar dataförståelsen för närvaron i sociala medier och relaterad framgång.

Här kan du följa Kommunikationsanalys på Facebook och LinkedIn för att säkra nya insikter.

Behöver du eller din organisation ett stöd eller bollplank vad gäller analys av närvaro och resultat? Välkommen att höra av dig.

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange: Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Datakällor: BumblewingNotifiedSmampion och Socialbakers

Definition av influens

Dialoger (avser Facebook och Twitter): En dialog uppstår när det finns tre eller fler kommentarer på ett inlägg som sidan har publicerat. Sidan antas ha deltagit i dialogen om sidan själv kommenterat på inlägget i form av en kommentar eller svar till en annan användares kommentar.

Fakta: Bloggen analyserar data baserat på tio partier: de åtta invalda politiska partierna i riksdagen, samt därtill Feministiskt initiativ och Medborgerlig Samling. Feministiskt initiativ finns med för sin framgång i sociala medier inför valet 2014, och motsvarande för Medborgerlig Samling inför valet 2018. Tanken med ”samma” politiska partier är att långa tidslinjer med samma analysobjekt ger bra underlag för att kunna följa utveckling av kommunikation i sociala medier över tid, samt utifrån samma data kunna se trender och förändringar – allt annat lika. Möjligen kommer endast partier med vunnen plats i riksdagen redovisas efter valet 2022.