Svenska kommuner i sociala medier – kvartal 3 2020

Sveriges kommuner gjorde i snitt 22 Facebook-inlägg per månad, en minskning från föregående kvartal. Flest inlägg gjorde Vänersborgs kommun med 71 stycken per månad. Säffle kommun säkrade högst kommuninfluens på Facebook för tredje kvartalet, följd av Karlstads kommun och Vänersborgs kommun. Kvartalets bästa inlägg producerade Falkenbergs kommun, Mölndals stad och Karlstads kommun. Ej enbart covid-19 utmärkte detta kvartals mest framgångsrika inlägg. Kommunerna i Västra Götaland gav åter länet störst samlad influens på Facebook. 16 kommuner behöll sin första plats för bäst resultat inom eget län. 

Från 2020 har Kommunikationsanalys utökat analyser till att omfatta skattefinansierade verksamheter i sociala medier som Sveriges kommuner, länsstyrelsermyndigheterregioner och sjukhus. En anledning till detta nya fokusområde kom av samhällets tydliga behov av information och fakta, där sociala medier fyller en viktig roll för många, vilket covid-19 gjorde helt uppenbart i våras. Och även konsekvenser av brist därav, #toapapper för att nämna ett exempel. Dessutom, och mycket glädjande, visar all återkoppling från dessa verksamheter att området är av stort intresse. Kanske för att detta är ett område som hittills internt inte fått så mycket utrymme, vare sig vad gäller uppföljning eller resurser. Oavsett, tack för återkoppling och inspirerande intresse!

Som bekant arbetar professionella inom kommunikation ofta med budskap utifrån upplägget före-under-efter. Denna blogg har fokus på efter; samtidigt som det krävs ett bra före och under för att säkra resultat och därmed dyka upp i denna blogg. Ett bra social media management helt enkelt. Jag vill kort beröra Schrems II-domen som nu skapar en hel del oro och oklarhet om vad som kommer gälla för innehåll i sociala medier. Och hur det därmed kommer att påverka själva innehållet i budskapsflödet i sociala medier. Jag förmodar att de flesta större organisationer börjar få planer runt hur förhålla sig till detta, med nära samverkan mellan kommunikation och juridik. Sveriges kommunikatörer har flera gånger haft frågan uppe och jag vill tipsa om det senaste inlägget: Uppföljning i diskussionen om Schrems II och sociala medier. Även Dagens juridik skrev om Schrems II i denna artikel: Schrems II-domen kan få omfattande konsekvenser för svenska företag och myndigheter. För dig som vill höra mer om detta från Max Schrems himself kan jag tipsa om IT-rättsforum 2020 den 18 november, där österrikaren Schrems är huvudtalare relaterat denna dom om överföring av personuppgifter.

Eftersom sociala medier i större organisationer ofta ”ägs” av kommunikationsavdelningen, vill jag koppla till ett aktuellt och i mitt tycke, viktigt anförande från Sveriges kommunikatörers vd Hanna Brogren. I klippet nedan talar hon bland annat om en tydlig förflyttning från tänket sändare och mottagare samt fyra nya aktuella roller inom kommunikation – där just den sista rollen kan ses koppla det denna blogg lyft sedan 2013:

  • Generalisten
  • Innovatören
  • Innehållsproducenten
  • Analytikern

Och avslutningsvis innan tredje kvartalets resultat, några rader om de diskussioner som av och till böljar vad gäller antal kommunikatörer inom offentliga verksamheter, där särskilt kommuner varit ifrågasatta. I SOM-institutets Allmänhetens åsikter om politiska förslag 2019 ställdes frågan om det politiska förslaget att minska den offentliga sektorn. Frågan avser inte kommunikation specifikt men funktionen är ändå en del av helheten, och en som förekommit i media över lång tid. På bas av dessa resultat kan inte någon majoritet bland svenskarna ses ha denna åsikt, snarare tvärtom. Det är dock en tydlig skillnad mellan landsbygd och de tre storstäderna samt om ideologin är klart höger eller vänster.

Statliga myndigheter kan luta sig mot den statliga värdegrundens pelare, Effektivitet och service, som under professionell ledning borde kunna motivera sina behov av skattepengar för bland annat medborgarkommunikation. Visa på nyttan helt enkelt. Vad gäller relaterat för kommuner är det närmsta jag hittar Förvaltningslagen som under Service säger:

6 §   En myndighet ska se till att kontakterna med enskilda blir smidiga och enkla. Myndigheten ska lämna den enskilde sådan hjälp att han eller hon kan ta till vara sina intressen. Hjälpen ska ges i den utsträckning som är lämplig med hänsyn till frågans art, den enskildes behov av hjälp och myndighetens verksamhet. Den ska ges utan onödigt dröjsmål.

Sveriges kommuner och regioner, SKR, har som tidigare nämnts dessa Riktlinjer för närvaro i sociala medier vilka fokuserar mer på HUR snarare än VARFÖR.

Kommuner i sociala medier kvartal 3

Detta är den tredje kvartalsanalysen för Sveriges kommuner i sociala medier. Tidigare släppta är den första analysen med fokus resultat 2019 samt de för första och andra kvartalen 2020. 

På det uppskattade temat #tipsfrånverkligheten presenteras intressanta kommuner som delar med sig av sitt arbete bakom närvaro och framgång i sociala medier. Några av de som hittills varit med är:

  • Sollefteå
  • Sotenäs
  • och inom kort kommer du kunna lära mer av Gällivare, Höganäs och Säffle.

Följ gärna Kommunikationsanalys på Facebook för att säkra nya insikter.

Kommunal aktivitet – inlägg på Facebook kvartal 3

Hur aktiva var då landets kommuner under kvartalet? Om vi med aktiva menar antal inlägg var det Vänersborgs kommun som gjorde flest inlägg under tredje kvartalet: 212 (235) stycken, eller 71 (78) stycken per månad. Det motsvarar drygt tre gånger fler än kommunsnittet för tredje kvartalet, se nedan. 

Tvåan och trean, Nordanstigs kommun och Nyköpings kommun, gjorde 188 (199) respektive 185 (217) stycken inlägg under kvartalet (föregående kvartal inom parentes).

Vad gäller faktor influens under årets tredje kvartal placerar sig även Vänersborgs kommun där bland topp 5 på tredje plats.

Kommunsnitt – aktivitet

Sveriges kommuner gjorde under kvartalet i snitt 67 (94) inlägg per kvartal på Facebook, motsvarande 22 (31) stycken per månad. Vi kan alltså se en aktivitetsminskning från föregående kvartal från landets kommuner på Facebook.

Denna blogg har tidigare som utgångspunkt rekommenderat minst ett inlägg per dag, vilket alltså kommunerna generellt inte publicerade. Flödet ska givetvis vara relevant för följarna, och innehåll beror självklart även på inom vilken bransch verksamheten finns. Med tanke på den bredd av verksamheter som en kommun omfattar borde inte brist på innehåll vara en anledning till återhållsamhet. 

De tre kommuner som gjorde minst antal inlägg under kvartalet var Västerviks kommun 14 st, Gullspångs kommun 12 st och åter Surahammars kommun 6 st (4).

Om vi tittar på kvartalets återkommande etta i kommuninfluens, Säffle kommun, gjorde de 68 (93) inlägg under kvartalet, motsvarande 23 (31) inlägg per månad, en aktivitetsnivå enligt kommunsnittet. Influensen säkrades mycket på bas av den i jämförelse stora mängden reaktioner på sina inlägg. Håll utkik efter ett snart kommande #tipsfrånverkligheten där Säffle kommun i denna blogg delar sitt arbete bakom sin framgång i sociala medier.

Här kanske någon blir förvirrad av data ovan: är det flest antal inlägg som gäller för att få bra effekt, eller ändå inte sett till mängden för framgångsrika Säffle? Den kommunikativa utgångspunkten är att en bra effekt beror på en mix av räckvidd, engagemang och varumärkeskännedom. Mycket förenklat: ”Syns du inte, så finns du inte”. Även, är inläggen relevanta och paketerade på ett sätt som gör dem intressanta för mottagarna? Kommunikationsanalys värderar därtill högt en hygiennivå av faktor kundservice, det vill säga ta hand om och svara på frågor och kommentarer. Ibland värt att påminna om att det heter sociala medier av en anledning, vilket för mig innebär att både tala OCH lyssna OCH svara.

Av landets 290 kommuner har 283 av dem sidor på Facebook.

Kommunikationsanalys har för denna kvartalsanalys av kommuner i sociala medier tagit stöd av det svenska dataanalysföretaget Bumblewing med fokus faktor influens, på vilket resultat baseras. Endast en plattform, Facebook, analyseras i nuläget: detta i huvudsak på grund av den stora mängden sidor som måste hanteras – med hanterbar visualisering. Som tillägg utöver kvartalsresultat även en avgränsad benchmark med data från ytterligare ett verktyg, dataanalysföretaget Smampion, med data för endast en månad. Det är respektive kommuns huvudsida som mäts där sådan finnes. Meddela gärna ifall sidor ändrar länkadress, eller ifall någon av de sju kommuner som idag inte har några officiella sidor skulle aktivera sig på Facebook.

Landets topp 10 kommuner kvartal 3 2020 – influens sociala medier

Landets topp 10-kommuner av de 283, som säkrat högst influens på sin närvaro på Facebook under kvartalet (föregående kvartal inom parentes):

  1. Säffle kommun (Säffle kommun)
  2. Karlstads kommun (Karlstads kommun)
  3. Vänersborgs kommun (Vänersborgs kommun)
  4. Höganäs kommun (Uppsala kommun)
  5. Sotenäs kommun (Götene kommun)
  6. Sollefteå kommun (Trollhättans Stad)
  7. Uppsala kommun (Göteborgs Stad)
  8. Trollhättans Stad (Gällivare kommun)
  9. Linköpings kommun (Ludvika kommun)
  10. Ludvika kommun (Sotenäs kommun)

Bland landets topp 10-kommuner såg vi detta kvartal inga av de tre största städerna, medan landets fjärde stad, Uppsala kommun, placerade sig bland topp 10 vad gäller influens på Facebook. Kan det vara så att kommunalt medborgarintresse och engagemang är större utanför storstäderna?

Kommuner kvartal 3 2020 – del av total andel kommuninfluens på Facebook

Att praktiskt och förståeligt visualisera 283 kommuner är inte enkelt eller ens möjligt i alla verktyg. Bumblewing väljer i sin visuella grafik att avgränsa och namnge de topp 5 som lyckats allra bäst i sociala medier, resten grupperas som Övriga. Det ger en snabb och enkel överblick för om influensen domineras av någon/några kommunsidor, eller är mer jämnt fördelad.

Om vi tittar på gruppen Övriga, som bland kommuner utgör 85,5 (89,1) procent, och jämför med ett antal andra branscher är motsvarande för elhandel 44 procent, försäkringsbolag 57,5 (66,4) procent och myndigheter 22,6 (12,1) procent. 

Intressant notera att kommuner till skillnad från myndigheter alltså har en relativt jämn fördelning av influens och inte ett fåtal kommuner som dominerar. Ett tecken på jämnt fördelad stabil lokaldemokrati?

Med tanke på att influensens 100 procent fördelas bland 283 kommunsidor på Facebook, är det värt att poängtera att allt över 1 procent måste ses som mycket bra resultat. Ett snitt som fördelar resterade influens på 278 sidor skulle ge en sidinfluens på 0,3 procent om jämnt fördelad.

Sveriges kommuner i sociala medier Facebook – kvartal 3 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Vad gäller fördelning inlägg och relaterat engagemang kan vi nedan tydligt se Vänersborgs kommuns höga aktivitet visualiserad, och samtidigt det stora engagemang som Säffle kommuns inlägg utlöser bland följarna.

Västerviks kommun, som kan ses som ganska lågproducerande av innehåll på Facebook, skapar återkommande inlägg som genererar högt engagemang. 

Sveriges kommuner i sociala medier – engagemang inlägg (influens) kvartal 3 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Här kan det vara värt att nämna att analysen för landets kommuner inte omfattar sentimentanalys, vilket Kommunikationsanalys bland annat gör för de politiska partierna samt banker. Engagemang kan som bekant baseras på både positiv och negativ återkoppling. 

Bästa kommuninlägg på Facebook kvartal 3 2020

Förra kvartalet var det enbart inlägg relaterat coronapandemin med dess olika konsekvenser som utgjorde innehåll för landets kommunala topp-3 inlägg. Detta kvartal ser vi en större innehållsvariation bland topp 3-inläggen med högst influens, vilka gjordes av Falkenbergs kommun, Mölndals stad och Karlstads kommun.

Sveriges kommuner i sociala medier Facebook – bästa inlägg kvartal 3 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Bästa kommun per län – kvartal 3 2020

Kommunikationsanalys har även tittat länsvis på bästa kommun på Facebook per Sveriges 21 län (föregående kvartals etta inom parentes).

16 (14) kommuner behöll sin första plats inom eget län från föregående kvartal:

  • Blekinge: Sölvesborgs kommun (Sölvesborgs kommun)
  • Dalarna: Ludvika kommun (Ludvika kommun) 
  • GotlandRegion Gotland (kommun och region) (Region Gotland)
  • Gävleborg: Hudiksvalls kommun (Hudiksvalls kommun)
  • Halland: Falkenbergs kommun (Laholms kommun)
  • Jämtland: Krokoms kommun (Krokoms kommun)
  • Jönköping: Mullsjö kommun (Vetlanda kommun)  
  • Kalmar: Västerviks kommun (Västerviks kommun)
  • Kronoberg: Älmhults kommun (Växjö kommun) 
  • Norrbotten: Gällivare kommun (Gällivare kommun) 
  • Skåne: Höganäs kommun (Höganäs kommun)
  • Stockholm: Nynäshamns kommun (Nynäshamns kommun)
  • Södermanland: Nyköpings kommun (Eskilstuna kommun)
  • Uppsala: Uppsala kommun (Uppsala kommun)
  • Värmland: Säffle kommun (Säffle kommun)
  • Västerbotten: Storumans kommun (Storumans kommun)
  • Västernorrland: Sollefteå kommun (Sollefteå kommun) 
  • Västmanland: Köpings kommun (Köpings kommun)
  • Västra Götaland: Vänersborgs kommun (Vänersborgs kommun) 
  • Örebro: Örebro kommun (Örebro kommun)
  • Östergötland: Linköpings kommun (Norrköpings kommun) 

Bästa län på Facebook – baserat på resultat kommunnärvaro

Högst influens sammantaget per län för tredje kvartalet 2020 på bas av aktivitet av tillhörande kommuner. 

Topp 5-län på bas av kommuninfluens (föregående kvartal inom parentes):

  1. Västra Götaland 17,5 procent (Västra Götaland 17,6 procent)
  2. Värmland 16,3 procent (Värmland 12,7 procent)
  3. Skåne 11,3 procent (Skåne 10,5 procent)
  4. Stockholm 7,5 procent (Stockholm 8,5 procent)
  5. Gävleborg 4,5 procent (Norrbotten 6 procent)
Sveriges kommuner per län i sociala medier Facebook, del av influens – kvartal 3 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Fördelning total andel poster/inlägg per län baserat på respektive kommuner.

Som synes framkommer samma länsfördelning som enligt influens ovan, varför en möjlighet för större genomslag kan vara att kommuner i övriga län ökar sin innehållsaktivitet. Under kvartalet placerade sig Gävleborg högre och intog femte plats från Norrbotten som tappade några platser.

Sveriges kommuner per län i sociala medier Facebook, del av inlägg – kvartal 3 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Benchmark: Poängbaserad rankning – endast september månad – Facebook, Twitter, Instagram och YouTube

Du som följt denna blogg genom åren vet att Kommunikationsanalys vanligtvis brukar ha minst två olika verktyg som bas för analys: vad gäller de politiska månadsanalyserna upp till fyra verktyg. Detta för att ju fler liknande resultat på bas av samma objekt under samma tidsperiod, desto högre reliabilitet vad gäller slutsatser. Jag är lite kluven vad gäller att presentera flera källor när förutsättningar gör att datum och underlag inte är likvärdiga. Hör gärna av dig med dina tankar om relevans vad gäller att tillföra poängdata nedan som alltså avviker från dataanalys influens ovan, dvs. ej i sig jämförbart.

Nedan syns bästa kommuner enbart sett till september månad! – baserat på poäng enligt det svenska analysföretaget Smampion. Verktyget har 277 sidor i kategori kommuner/stad för bevakning. OBS! Detta är alltså ett annat verktyg och tidsperiod: endast september omfattas. Ej jämförbart med resultat och period vad gäller analys och slutsatser för influens, endast för benchmark av verktyg. 

Här finns även plattformarna Twitter, Instagram och YouTube med, med data baserad på de kommunsidor som verktyget har registrerade.

Jag har även valt data för den i mitt tycke mycket intressanta faktorn ”Kundservice” för Facebook och Twitter. Ger kommunerna svar eller informerar de bara, är min undran. Även detta kvartal gav denna faktor ett begränsat underlag, om än att kundservice på Twitter nu levererade två utfall.

Facebook – rankning bästa kommuner och kundservice september 2020

Sveriges kommuner Facebook – topp 10 faktor poäng september 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

Kundservice kommuner – Facebook september

Mycket få kommuner har gett utslag för denna faktor under september. De tre vi ser på listan är Karlstads kommun, Göteborgs Stad och Österåkers kommun som de som gav bäst kommunal kundservice på Facebook.

Sveriges kommuner – topp 10 kundservice september 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

Twitter – rankning bästa kommuner och kundservice september 2020

Sveriges kommuner Twitter – topp 10 poäng september 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

Kundservice kommuner – Twitter september

Från förra kvartalets tomma lista har nu två kommuner tagit plats vad gäller utfall av kundservice på Twitter: Malmö stad och Lunds kommun.

Sveriges kommuner Twitter – topp 10 kundservice september 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

Instagram – rankning bästa kommuner september 2020

Sveriges kommuner Instagram – topp 10 poäng september 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

YouTube – rankning bästa kommuner september 2020

Sveriges kommuner YouTube – topp 10 poäng september 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

Genom att visualisera data på bas av två verktyg med olika tidsperioder, och därmed blanda äpplen och päron, men förhoppningsvis inte förvilla, ser vi alltså skillnader mellan olika verktyg, där det ena har resultat viktat på parametrar för faktor influens, medan det andra har resultat viktat på parametrar för faktor poäng. Smampion har även data för en fjärde plattform, YouTube. Igen, observera att för Smampions verktyg ligger endast en månad, september, till grund, och denna data är inte jämförbar med influens omfattande helt kvartal. Influens, på vars resultat denna effektanalys baserar kvartalsresultatet.

Var det någon närvaro och effekt på Facebook som överraskade i analysen för tredje kvartalet? Hur uppfattar och upplever du våra kommuners närvaro i sociala medier? Ser du utrymme för mer/mindre kommunal aktivitet i flödet?

Behöver du ett bollplank eller stöd för ert arbete och resultat i sociala medier? Välkommen att höra av dig.

Nästa effektanalys kommer i januari/februari 2021 för fjärde kvartalet 2020 för kommuner i sociala medier.

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange: Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Datakälla: Bumblewing samt Smampion.

Definition av influens

Analys av kommunala Facebook-sidor: Analys omfattar 283 kommunsidor funna av 290 kommuner. Några kommuner har ingen officiell Facebook-sida. Kvartalets resultat baseras enbart på faktor influens. Som en möjlighet till jämförelse med andra verktyg finns poängbaserade resultat baserat på endast en månad. Endast sidor angivna som officiella och övergripande hela den kommunala verksamheten är med i analysen.

Framgångsrika varumärken i sociala medier – september 2020

Varumärkens svarsfrekvens ökade åter på Facebook men sjönk på Twitter. Swedbank Sverige rankade åter bästa kundservice på Facebook: PC Gamer motsvarande placering på Twitter. Månadens mest framgångsrika sida på Facebook var Caroline Alupo – etolog och hundpsykolog. Politiska sidor tog plats på landets topplistor för Instagram och YouTube. Huawei producerade månadens bästa film på YouTube. Branschen rese- och transportföretag uppvisade bäst kundservice på Facebook. Kort om Schrems II samt kapade konton.

Sammanfattning september

Branscher som stod ut under månaden vad gäller hög kundservice på Facebook är fortsatt rese- och transportföretag samt även banker och telekom. Krisinformation.se behåller placering bland topp 10 vad gäller kundservice på Twitter.

Varumärkens svarsfrekvens ökade även i september på Facebook men minskade på Twitter.

Du som sett bloggens mycket välbesökta ”tips från verkligheten”, där olika branscher och representanter delar sina tankar om arbetet med och bakom sociala medier, vet att jag gärna delar inspiration som just kan inspirera med hjälp av andras erfarenheter. Sedan förra månaden har två nya företag delat med sig av sitt arbete med sociala medier, och jag kan verkligen rekommendera att ta del av dessa intressanta och utförliga erfarenheter från dels Swedbank, dels Telia Sverige.

Nyligen släpptes rapporten ”Svenska nyhetsvanor i normaltider och i kristider” 2000-2019. I den sägs: Sociala medier har varit den plattform som slagit igenom starkast som nyhetsdistributör under de senaste tio åren. Fyra av fem svenskar tar del av nyheter via sociala medier minst tre av veckans dagar visar 2019 års nationella SOM-undersökning. Ökningstakten minskar dock något, vilket tillsammans med den samlade användningen av morgon- och kvällstidningars nyhetssajter stärker bilden av att den svenska befolkningens digitala nyhetskonsumtion har funnit ett slags normalnivå. Den har helt enkelt nått en platå. Sociala medier är alltså en viktig (primär?) nyhetskanal för många, och du kanske minns att jag i maj delade Reuters Digital News Report 2020 som bland annat visade att 32 procent har Facebook som nyhetskälla.

Jag vill denna gång beröra Schrems II-domen relaterat personuppgifter som nu skapar en hel del oro och oklarhet om vad som kommer gälla för innehåll i sociala medier. Och hur det därmed kommer att påverka själva innehållet i budskapsflödet i sociala medier. Jag förmodar de flesta större organisationer nu börjar få planer runt hur förhålla sig till detta, med nära samverkan mellan kommunikation och juridik. Sveriges kommunikatörer har flera gånger haft frågan uppe och jag vill tipsa om det senaste inlägget: Uppföljning i diskussionen om Schrems II och sociala medier. Även Dagens juridik skrev om Schrems II i denna artikel: Schrems II-domen kan få omfattande konsekvenser för svenska företag och myndigheter. För dig som vill höra mer om detta från Max Schrems himself kan jag tipsa om IT-rättsforum 2020 den 18 november, där österrikaren Schrems är huvudtalare relaterat denna dom om överföring av personuppgifter.

Vad kostar ett kapat Twitter-konto? skrev Infomedia nyligen, relaterat att Sveriges Radio fått två konton kapade. Förhoppningsvis har din organisation bra och tydliga rutiner som säkrar tillgången till era sociala konton. Jag vill med emfas lyfta de ord som avslutar deras artikel: ”De organisationer som löper minst risk, och för den delen klarar sig bäst om olyckan ändå är framme, är de som betraktar och hanterar närvaro på sociala medier med samma affärsmässighet, professionalism och intresse som de visar andra kritiska affärssystem.”. Ses era sociala medier som affärskritiska och omhuldas lika väl som andra mer etablerade arbetsformer?

Är du en vän av Twitter och vill veta mer om vilka som är mäktigast på den plattformen, har Medieakademin släppt Maktbarometern 2020.

På temat att sociala medier lever och frodas, kan du i detta inlägg, 7 insikter om appekonomin, se att bland världens mest nedladdade appar under tredje kvartalet 2020 finns till exempel de sociala plattformarna TikTok, Facebook, Instagram och Snapchat bland topp 10. Så om någon på din arbetsplats eller omgivning (fortfarande) hävdar att kanalerna minskar i intresse, visar i alla fall inte nedladdningen av deras appar detta.

Avslutningsvis innan septembers resultat, så har Socialbakers inför kommande allhelgonahelg tagit fram ”Every Social Media Manager´s Worst Nightmare”. Skräcken känns igen 😉

Every Social Media Manager´s Worst Nightmare. Källa: Socialbakers

Som vanligt, välkommen med konstruktiv återkoppling. Och dela gärna om det är något dataverktyg för sociala medier du skulle vilja se belysas i denna blogg. Kommunikationsanalys kan du även följa via Facebook för att säkra nya kunskaper.

Månadsbenchmark

De enligt Socialbakers 20 bästa varumärkenas i Sverige svarsfrekvens ökade denna månad på Facebook men minskade på Twitter. I denna veckas publicerade tredje kvartalsanalys för svenska (statliga) myndigheter uppvisade nio myndigheter 100 procents responsgrad.

Hur matchar denna svarsfrekvens den som din organisation uppvisar?

September 2020 sociala medier statistik Sverige Facebook och Twitter. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se) Datakälla: Socialbakers*

Facebook

Sveriges topp 5 varumärken på Facebook vad gäller antal interaktioner var enligt Socialbakers databas:

September 2020 sociala medier statistik Sverige interaktion Facebook. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se) Datakälla: Socialbakers

Svenska Postkodlotteriet har vi över flera år sett bland varumärken med högst interaktion, endast med tillfälliga avbrott. Här kan du läsa mer i inlägget för Kommunikationsanalys om hur de arbetar i sociala medier: Tips från digitala varumärken: Postkodlotteriet är långsiktiga

Enligt analysföretaget Smampion är sidorna nedan månadens svenska bästa, baserat på Smampions poängskala 0-100. Här kan vi se en region och länsstyrelse ta plats, och via länkarna kan du läsa mer om dessa branschers närvaro på Facebook. Även två lokalavdelningar för RF SISU.

Om din sida – eller dina konkurrenters – inte finns med för mätning hos Smampion kan du enkelt lägga till den här (kostnadsfritt).

Bästa Facebook-sidor i Sverige september 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se) Datakälla: Smampion

Smampions poängskala (0-100) motsvarar följande betyg:

100: Perfekt
95 – 99: Världsklass
90 – 94: Mycket bra
80 – 89: Väldigt bra
65 – 79: Ett bra betyg
45 – 64: Helt ok
30 – 44: Ej godkänt
0 – 29: Underkänt

Kundservice Facebook

Smampion har ett sammanvägt mått för kundservice som bland annat inkluderar responsgrad och responstid. 

Kundservice Facebook – topp 10

Swedbank Sverige intar även denna månad första platsen, och följs från samma bransch denna månad åter av SEB. Här kan du läsa mer om hur SEB respektive Swedbank resonerar och arbetar med de sociala plattformarna.

Även denna månad ser vi rese- och transportföretag i form av SJ, Skånetrafiken, SL, Östgötatrafiken och Västtrafik bland topp 10. 

Bästa kundservice Facebook-sidor i Sverige september 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se) Datakälla: Smampion

Bästa Facebook-poster

Denna månad intog Polarbröd två av pallplatserna. Ta en titt på inläggen för dessa varumärken och se vad som gjorde deras framgång.

Bästa Facebook-inlägg september 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se) Datakälla: Socialbakers

Twitter

17 (6) procent av totalen interaktioner utgjordes av svar från varumärken (förra månaden inom parentes). 

Retweets sjönk något denna månad, 10 (14). Är RT viktigt för framgång tycker du? Motsvarar detta interaktionen på er Twitter-profil? 

Olika typer av interaktion – Twitter september 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se) Datakälla: Socialbakers

Enligt Smampion var följande under månaden Sveriges bästa företag/varumärken på Twitter, där åter Viable Cities intog första platsen. Ett department i form av Socialdepartementet tog sig in bland topp 10 bästa profiler på Twitter.

Bästa Twitter-profiler september 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se) Datakälla: Smampion

Underlag från Socialbakers nedan visar topp 5 för Twitter i Sverige med fokus på antal följare och antal interaktioner. SAS är det enda varumärket i toppen på båda listorna över följare samt antal interaktioner. 

Twitter september 2020 – topp 5 varumärken följare och interaktioner. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se) Datakälla: Socialbakers

Bästa Twitter-poster

Xtrfy syns åter på prispallen denna månad, denna gång tillsammans med SAS.

Bästa Twitter-inlägg september 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se) Datakälla: Socialbakers

Kundservice Twitter

Responsgraden hos Sveriges topp 20-varumärken minskade till 21 (23) procent. Att vägas mot den generella nivån på 17 procent Svar vad gäller fördelning bland totalen interaktionstyper. 

Tre teleoperatörer placerade sig bland landets tio bästa kundservice. För mer information runt teleoperatörernas närvaro i sociala medier, klicka här. För inspirerande information om hur Telia arbetar med kanalerna vill jag rekommendera detta inlägg.

Även Swedbank placerade sig bland topp 10, och i bloggen kan du läsa om hur Swedbank resonerar och arbetar för att skapa en bra närvaro i sociala medier.

Twitter: bästa varumärken Twitter-kundservice september 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se) Datakälla: Smampion

Instagram

Denna månad såg vi många återkommande varumärken ta plats bland tio i topp-varumärken, där det politiska partiet Medborgerlig Samling kvarstår samt även Miljöpartiet de gröna denna månad placerar sig. För mer information om de politiska partierna i sociala medier, klicka här.

Intressant notera att stockholmsbaserade sjukhuset Capio St Göran placerade sig bland landets bästa Instagramsidor. För mer information om sjukhusens närvaro i sociala medier, klicka här.

Bästa instagram-sidor september 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se) Datakälla: Smampion

YouTube

Även denna månad får media ses som en övergripande nämnare för topplistan av varumärken på YouTube. Ett politiskt parti i from av Sverigedemokraterna placerar sig inte enbart i toppen av de politiska partierna på YouTube, utan även bland landets topp 10-sidor.

Bästa YouTube-kanaler september 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se) Datakälla: Smampion

Bästa YouTube videor

Under månaden placerade sig frekvent återkommande ICA bland topp 3, denna gång med Huawei Official Sweden i toppen.

Bästa YouTube-videor september 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se) Datakälla: Socialbakers

Bäst interaktion YouTube

Följande varumärken lyckades säkra bästa interaktion på YouTube per 1 000 följare. Det har tidigare varit inspirerande att fått se mer ”okända” varumärken synas och sticka ut från de återkommande vi ofta ser i resultaten ovan. Senaste åren har nu mer av redan etablerade varumärken tagit över även på YouTube.

Nedan ser vi topp 5 varumärken vad gäller interaktion senaste tre månaderna. Denna månad återkommer SAS, Sephora och KSP. Varumärken med innehåll som engagerar – och över tid.

YouTube-kanaler med högst interaktion per 1000 följare, september 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se) Datakälla: Socialbakers.
YouTube-kanaler med högst interaktion per 1000 följare, augusti 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se) Datakälla: Socialbakers.
YouTube-kanaler med högst interaktion per 1000 följare, juli 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se) Datakälla: Socialbakers.

Hur förhåller sig data ovan med de resultat som dina sidor uppnår? Vilka verktyg använder din organisation för att följa upp framgång och effekt i sociala medier? Tipsa gärna om bra verktyg som du gillar. 

Behöver du ett bollplank eller stöd för ert arbete och resultat i sociala medier? Välkommen att höra av dig.

Må gott,

Lars

Länka gärna till och dela innehåll ur bloggen, ange: Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Fakta och datakällor: Rankning baseras på de sidor som respektive verktyg har i sina databaser. Om du inte ser ditt varumärke representerat kan det bero på att dels Socialbakers, dels Smampion inte har berörd sida/profil registrerad. Smampion erbjuder gratis registrering. Du kan även lägga till bevakning på sidor hos Socialbakers kostnadsfritt. Passa på att lägga till om du inte har någon egen bevakning idag, eller på dina konkurrenter. Eller för att jämföra analys av data med din nuvarande leverantör.

(*) Sveriges 20 största varumärken baseras på storleken på de varumärken i Sverige som dataleverantören Socialbakers har registrerade. Här kan du lägga till (ditt) varumärke om det inte redan finns med.

Svenska myndigheter i sociala medier – kvartal 3 2020

Folkhälsomyndigheten, Krisinformation.se och Kustbevakningen var kvartalets bästa myndighetssidor på Facebook. Sveriges myndigheter gjorde under tredje kvartalet en aktivitetsminskning till i snitt 32 (39) inlägg per kvartal på Facebook. Flest inlägg under kvartalet gjorde SMHI. Störst tillväxt under kvartalet uppvisade Strålsäkerhetsmyndigheten. Kortast svarstid uppvisade Arbetsförmedlingen med 59 minuter. Nio myndigheter hade 100 procents responsgrad på Facebook. En myndighet tappade följare under kvartalet. Myndigheternas mest använda ord var ”Sverige”, ”behöver” och ”bra”. 

Från 2020 har Kommunikationsanalys utökat analyser till att omfatta skattefinansierade verksamheter i sociala medier som Sveriges kommuner, länsstyrelser, myndigheter, regioner och sjukhus. En anledning till detta fokus kom av samhällets tydliga behov av information och fakta vilket covid-19 gjorde helt uppenbart i våras. Och även konsekvenser av brist därav, #toapapper för att nämna ett exempel. Dessutom, och mycket glädjande, förstår jag av den återkoppling och kontakter jag fått från dessa verksamheter, att området är av intresse. Kanske för att detta är ett område som internt inte får så mycket utrymme, vare sig vad gäller uppföljning eller resurser. Oavsett, tack för återkoppling och intresse!

Som bekant arbetar professionella inom kommunikation oftast med budskap utifrån före-under-efter. Denna blogg har fokus på efter; samtidigt som det krävs ett bra före och under för att säkra resultat och därmed dyka upp i denna blogg. Därför vill jag denna gång beröra Schrems II-domen som nu skapar en hel del oro och oklarhet om vad som kommer gälla för innehåll i sociala medier. Och hur det därmed kommer att påverka själva innehållet i budskapsflödet i sociala medier. Jag förmodar de flesta större organisationer nu börjar få planer runt hur förhålla sig till detta, med nära samverkan mellan kommunikation och juridik. Sveriges kommunikatörer har flera gånger haft frågan uppe och jag vill tipsa om det senaste inlägget: Uppföljning i diskussionen om Schrems II och sociala medier. Även Dagens juridik skrev om Schrems II i denna artikel: Schrems II-domen kan få omfattande konsekvenser för svenska företag och myndigheter. För dig som vill höra mer om detta från Max Schrems himself kan jag tipsa om IT-rättsforum 2020 den 18 november, där österrikaren Schrems är huvudtalare relaterat denna dom om överföring av personuppgifter.

Eftersom sociala medier i större organisationer nu ofta ”ägs” av kommunikationsavdelningen, vill jag koppla till ett aktuellt och i mitt tycke, viktigt anförande från Sveriges kommunikatörers vd Hanna Brogren. I klippet nedan talar hon om en tydlig förflyttning från tänket sändare och mottagare till fyra nya aktuella roller inom kommunikation, där just den sista rollen kan ses koppla det denna blogg lyft sedan 2013:

  • Generalisten
  • Innovatören
  • Innehållsproducenten
  • Analytikern
FFF 2020 – Kommunikatörens förändrade roll – Hanna Brogren, Sveriges kommunikatörer. 12 oktober 2020

Och avslutningsvis innan tredje kvartalets resultat, några rader om de diskussioner som av och till böljar vad gäller antal kommunikatörer inom offentliga verksamheter, där särskilt kommuner varit ifrågasatta. I SOM-institutets Allmänhetens åsikter om politiska förslag 2019 ställdes frågan om det politiska förslaget att minska den offentliga sektorn. Frågan avser inte kommunikation specifikt men funktionen är ändå en del av helheten, och en som förekommit i media över lång tid. På bas av dessa resultat kan inte någon majoritet bland svenskarna ses ha denna åsikt, snarare tvärtom. Dock en tydlig skillnad mellan landsbygd och de tre storstäderna samt om ideologin är klart höger eller vänster. Om därför offentliga verksamheter själva, genom att lyfta hur organisationen tydligt uppfyller den statliga värdegrundens pelare, Effektivitet och service, under professionell ledning, väl motiverar sina behov av skattepengar för bland annat medborgarkommunikation, borde arbetsro kunna uppstå. Visa på nyttan helt enkelt.

Myndigheter i sociala medier kvartal 3

Detta är den tredje kvartalsanalysen för myndigheter i sociala medier. Tidigare släppta är den första analysen med fokus resultat 2019; den för första kvartalet 2020 hittar du här och för andra kvartalet här.

På temat #tipsfrånverkligheten kommer jag fortsätta att bjuda in intressanta myndigheter att dela med sig av sitt arbete bakom närvaro och framgång i sociala medier. Av de fem myndigheter som i juni enligt Kantar Sifo:s Anseendeindex 2020 placerade sig som topp 5, hittar du flera av dem delandes sina erfarenheter i denna blogg:

  1. SMHI – här kan du läsa mer om myndighetens arbete med sociala medier
  2. Kustbevakningen – här kan du läsa mer
  3. Folkhälsomyndigheten – här kan du läsa mer
  4. Läkemedelsverket
  5. Sjöfartsverket

Resultat myndigheter i sociala medier tredje kvartalet 2020

För tredje kvartalet 2020 var det ingen självklar etta som utkristalliserades på bas av flera verktygs resultat. Däremot placerade sig tre myndighetssidor oavsett verktyg bland verktygens topp 5: FolkhälsomyndighetenKrisinformation.se och Kustbevakningen. Tre sidor som alltså sammantaget säkrat högst effekt på Facebook.

Vad menar jag med effekt? Min kommunikativa utgångspunkt är att effekt är en mix av engagemang, räckvidd och varumärkeskännedom. Hur närvaron stöttat verksamhetsmålen kan endast myndigheterna själva besvara. Kanske en faktor vi kommer få se dyka upp i årsredovisningarna?

Här är det viktigt att komma ihåg att en underliggande sentimentanalys inte finns kopplad. Vilket innebär att ett varumärkes genomslag baserat på engagemang kan vara både positivt och negativt. Som ett exempel på sentimentanalys kan du se denna för de politiska partierna för tredje kvartalet. Kommunikationsanalys värderar även högt en hygiennivå av kundservice, det vill säga ta hand om och svara på frågor och kommentarer. Ibland värt att påminna om att det heter SOCIALA medier av en anledning, vilket för mig innebär att både tala OCH lyssna OCH svara. Som syns längre ned har nio myndigheter 100 procents responsgrad på kommentarer och inlägg på Facebook detta kvartal.

Aktivitet

Hur aktiva var då landets myndigheter under kvartalet? Om vi med aktiva menar antal publicerade sidinlägg var det SMHI (föregående kvartals tvåa) som gjorde flest inlägg under tredje kvartalet: 85 stycken, eller 28 stycken per månad. Det motsvarar nästan tre gånger fler inlägg än myndighetssnittet för tredje kvartalet, se nedan.

Sveriges myndigheter gjorde under tredje kvartalet i snitt 32 (39) inlägg per kvartal på Facebook, motsvarande 11 (13) stycken per månad. Vi kan alltså se en viss aktivitetsminskning från föregående kvartal från landets myndigheter på Facebook.

Denna blogg har tidigare som utgångspunkt rekommenderat minst ett inlägg per dag, vilket inte myndigheterna generellt håller.

Tvåan och trean, Krisinformation.se och Sida, gjorde 80 (107) respektive 63 (64) stycken inlägg under kvartalet (föregående kvartal inom parentes). Här är det viktigt att komma ihåg att bakom Krisinformation.se står flera myndigheter, och är alltså inte en egen myndighet. En möjlig anomali i detta sammanhang, som noterat när dessa effektanalyser startade.

De tre myndigheter som gjorde minst antal inlägg under kvartalet var åter Strålsäkerhetsmyndigheten 1 (8) och Notarie (Sveriges domstolar) 7 (12) samt ny SCB 10 (29). Värt notera att Strålsäkerhetsmyndigheten har förändrat sin sida från tidigare med tillägget ”Sol” till en nu övergripande sida med enbart myndighetsnamnet.

Om vi tittar på kvartalets återkommande etta i influens, Folkhälsomyndigheten, gjorde de 21 (29) inlägg under kvartalet, motsvarande 7 (10) inlägg per månad, en aktivitetsnivå under myndighetssnittet på 11 inlägg per månad. Influensen säkrades mycket på bas av den i jämförelse stora mängden reaktioner på sina inlägg. 

Här kanske någon kan bli frågande av data ovan: är det flest antal inlägg som gäller för att få bra effekt, eller, ändå inte – sett till den låga mängden för framgångsrika Folkhälsomyndigheten vad gäller influens? Kort svar är att det finns ingen unik formel för alla då många faktorer spelar in. Relevans och efterfrågad information får nog ses som grund för Folkhälsomyndighetens framgång under året. Om vi haft en Folkhälsomyndigheten II att jämföra med, som paketerat och producerat samma innehåll – men på ett annat sätt, kanske vi sett ett annat resultat.

Denna bloggs urval av myndigheter baserar sig i huvudsak på underlaget i Kantar Sifo:s Anseendeindex. Jag har denna gång även tittat på Svenskt Kvalitetsindex för myndigheter, där den senaste undersökningen gjordes 2017. Intressant notera att då rankades snittet för kundnöjdhet för myndigheter på 58,3, vilket är under den gräns på 60 som är en indikation på svårigheter. De tre mest uppskattade myndigheterna 2017 var Skatteverket, Pensionsmyndigheten och Kammarkollegiet. Som en benchmark vad gäller faktor kundnöjdhet med till exempel banker och telekom uppmäts hos vissa av dessa en kundnöjdhet på över 75, vilket är en indikator på en stark relation mellan kund/användare och organisation. Ett stark relation – baserad på ett gediget varumärkesarbete med upplevda bra tjänster och närhet?

Facebook – topp 5-myndighet per verktyg

Som bekant är en del av bloggens syfte att lyfta och visa på olika verktyg som hjälper presentera och tolka data från sociala medier. Verktyg som hanterar och viktar data på olika sätt.

Nedan syns topp 5-myndigheter under kvartalet baserat på två verktyg, vilka även denna gång inte ger någon exakt matchning vad gäller sidor och deras rankning, förutom att båda verktygen har samma tre myndigheter bland topp 5. Viktigt som ansvarig för uppföljning att komma ihåg att det resultat som visas i egna (externa) verktyg kanske inte ger en bild som andra verktyg presenterar. Därav att denna blogg helst gör analys baserad på minst två verktyg för att säkra reliabilitet.

  • Facebook
    • Influens:
      • Folkhälsomyndigheten 
      • Polisen – här kan du läsa mer om myndighetens arbete i sociala medier
      • Försvarsmakten
      • Krisinformation.se
      • Kustbevakningen.
    • Poäng: 
      • Kustbevakningen
      • Naturvårdsverket
      • Krisinformation.se
      • Sida
      • Folkhälsomyndigheten.

Till hjälp för dataunderlag från Facebook används två verktyg: de svenska analysföretagen Bumblewing (influens) och Smampion (poäng). Det är respektive myndighets svenska huvudsida (alternativt största) som mäts i dessa blogginlägg. Undantag är Krisinformation.se som är en sida som flera myndigheter står bakom.

Kvartal 3 2020 – myndigheter på Facebook per verktyg

Från och med andra kvartalet baseras effektanalysen på data från flera verktyg för att visa på sammantagen helhet, utfall men även skillnader mellan verktyg. Sammantaget ger detta analysen en ökad reliabilitet vad gäller faktiska effekter.

Verktyget Bumblewing tillför faktor influens

Kvartalets fem myndighetssidor med högst influens hanterades av (föregående kvartal inom parentes):

  1. Folkhälsomyndigheten 28,7 (24,5) procent
  2. Polisen: 27,6 (21) procent
  3. Försvarsmakten: 8,7 (7,3) procent
  4. Krisinformation.se: 8,5 (20,1) procent
  5. Kustbevakningen: 3,9 (2,7) procent

Tillsammans står dessa fem myndighetssidor för 77,4 (75,7) procent av totalen influens. Värt att notera att 35 myndigheter därmed delar på resterande 22,6 (24,3) procent. Som jämförelse är motsvarande fördelning bland kommuner i sociala medier 89,1 procent bland gruppen övriga. Till skillnad från kommuner kan alltså ett fåtal myndigheter ses ha en total dominans vad gäller influens inom sin bransch på Facebook.

Myndigheter i sociala medier – influens kvartal 3 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Av bilden nedan ser vi en visualisering av innehåll vs reaktioner. Några bra exempel på myndighetssidor som uppvisar en mix av både aktivitet och säkrat engagemang är åter Folkhälsomyndigheten och Polisen. SMHI och Krisinformation.se sticker ut vad gäller hög aktivitet.

Myndigheter i sociala medier – engagemang (influens) kvartal 3 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Enligt Smampions poängsbaserade verktyg var kvartalets fem främsta myndighetssidor Kustbevakningen, Naturvårdsverket, Krisinformation.se, Sida och Folkhälsomyndigheten.

Myndigheter i sociala medier – poäng kvartal 3 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

Någon kanske undrar var UHR tog vägen efter förra kvartalets tredje plats. Som bekant avgick UHR:s generaldirektör Karin Röding i början av september vilket kan ha påverkat myndighetens aktivitet och budskap i sociala medier. UHR finns fortfarande med bland topp 10 och kommer bli intressant följa för framtiden hur närvaron påverkats. Vikten av tydliga förutsättningar och en kommunikativ ledare är inte att underskatta som bekant.

Mätpunkter Facebook

19 (14) myndigheter får inte godkänd Facebook-närvaro tredje kvartalet 2020 enligt Smampions poängskala.

Statistikmyndigheten SCB var detta kvartal den enda myndighet som uppvisade negativ tillväxt av följare.

Arbetsförmedlingen säkrade kvartalets kortaste responstid med 59 minuter: längst hade PRV med 8 958 minuter. 

Några mätpunkter (vid ändring föregående kvartal inom parentes):

  • Störst: Polisen
  • Högst viralitet: Folkhälsomyndigheten 
  • Flest inlägg per dag: SMHI (Krisinformation.se)
  • Högst tillväxt: Strålsäkerhetsmyndigheten (Folkhälsomyndigheten)
  • Högst engagemangsgrad (7-dagar): Naturvårdsverket (Folkhälsomyndigheten)
  • Kortast svarstid: Arbetsförmedlingen 59 minuter (Krisinformation.se 36 minuter)
  • Högst responsgrad: 100 procent uppvisade nio myndigheter: Arbetsförmedlingen, CSN, Diskrimineringsombudsmannen, Krisinformation.se, Kronofogden, Nämnden för hemslöjdsfrågor, Pensionsmyndigheten – Fråga om pension, Riksbanken och SCB
Myndigheter i sociala medier – mätpunkter, plats 1-40 kvartal 3 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

Smampions poängskala (0-100) motsvarar följande betyg:

100: Perfekt
95 – 99: Världsklass
90 – 94: Mycket bra
80 – 89: Väldigt bra
65 – 79: Ett bra betyg
45 – 64: Helt ok
30 – 44: Ej godkänt
0 – 29: Underkänt

Mest framgångsrika inlägg tredje kvartalet

Båda verktygen rankade inlägg från Folkhälsomyndigheten bland de tre i toppen för kvartalet, därtill även Transportstyrelsen och Naturvårdsverket enligt ett av verktygen.

Myndigheter i sociala medier – bästa tre inlägg kvartal 3 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

50 vanligast förekommande myndighetsordval i sociala medier

Myndigheter i sociala medier – vanligaste ordval kvartal 3 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

Var det någon närvaro och effekt på Facebook som överraskade i analysen för tredje kvartalet? Hur uppfattar och upplever du våra myndigheters närvaro i sociala medier? Ser du utrymme för mer/mindre aktivitet?

Behöver du ett bollplank eller stöd för ert arbete och resultat i sociala medier? Välkommen att höra av dig.

Du kan även följa Kommunikationsanalys på Facebook för att säkra nya insikter.

Nästa kvartalsanalys, för fjärde kvartalet, kommer i januari/februari 2021.

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange: Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Datakälla: Bumblewing och  Smampion

Definition av influens

Urval: Bland landets 455 myndigheter har 40 Facebook-sidor valts ut utifrån två faktorer. Dels Kantar Sifos Anseendeindex 2019, dels närvaro på Facebook. Inte alla myndigheter i Anseendeindex har närvaro på Facebook, och vissa har även valt bort Facebook, som till exempel Allmänna reklamationsnämnden (ARN) och Brottsförebyggande rådet (BRÅ). Därför är 40 stycken valda utifrån parametrar index, synlighet i media samt intresse. Därmed blir det en blandning av de olika typerna av myndigheter. De har olika närhet till och relevans för medborgarna beroende på deras olika uppdrag. Krisinformation.se är ingen myndighet utan en sida, men finns med eftersom det är en gemensam Facebook-kanal för ett flertal myndigheter.

Sociala medier: Telia känner av stämningen

I år har Kommunikationsanalys tillfört ett flertal nya branscher för benchmark och uppföljning av framgång och närvaro i sociala medier, däribland teleoperatörer. Här kan du läsa mer om resultaten för de fyra stora inom telekom i sociala medier i analysen för årets tredje kvartal 2020.

Denna analysblogg vill även inspirera genom att möjliggöra tips från digitala varumärken som antingen förekommer på de olika topplistor för sociala medier som bloggen lyfter, eller som väl belyser den vardag alla ansvariga för sociala plattformar möter. En samlingsplats för likasinnade professionella. Därav #tipsfrånverkligheten

Denna gång delar Thea Andersson, Social Media Manager vid Telia Sverige, sina tankar om hur teleoperatören arbetar med sociala medier för att nå framgång samt hanterar uppföljning.

Thea Andersson, Telia Sverige

Vad vill Telia Sverige uppnå med sin närvaro i sociala medier?

– Den stora fördelen med sociala medier är att vi och alla andra varumärken eller företag, organisationer och sammanslutningar, har en möjlighet att befinna sig väldigt nära våra kunder. Vi vill vara en del av folks vardag också på internet, precis som vi är IRL. Det är en helt unik kontaktyta och den förvaltar och underhåller vi med största möjliga intresse.

Hur resonerar ni för ett lyckat upplägg? 

– En del saker har vi lärt oss den hårda vägen, till exempel om många hör av sig till oss så duger det inte att vänta för länge. Vi behöver aktivt vara där, svara, headsuppa om långa kötider och det spelar ingen roll vilken tid det är på dygnet. Vi jobbar mycket med finlir om kanalerna taktar ojämt och vid vissa särskilda frågor isolerar vi dem och bearbetar dem dedikerat, med såväl automatiska svar som manuella. Det är ett sorts precisionsarbete som kräver fullständig kontroll över kanalen och det upplever jag att vi i allra högsta grad har.

– Det bästa är när vi överraskar, kanske bidrar med värdefulla tips i vardagen, berättar om någonting som ligger i det allmännas intresse eller spekulerar om möjligheter i framtiden med 5G . Vi vet att vi engagerar när vi träffar rätt, men vi vet kanske inte alltid exakt vad som engagerar. Därför har vi hela tiden en aktiv dialog där vi testar en mångfald av innehållstyper och roterar innehåll så det alltid ges en chans att spridas både över olika plattformar och i olika format som video, länk och bild. 

– Med det sagt så kan vi inte försöka göra oss till någonting annat än vad vi är. Försöker vi vara för mycket ”down with the kids” så ser vi plötsligt ut som en riktig boomerförälder som försöker lära sig tiktok och ingen gillar sådana. Vi ser hur vissa varumärken lockar till många skratt, lajks och retweets genom att göra sig lustiga över andra, gå in i fejkade konflikter på twitter och låta arrogans vara en del av deras tonalitet, men hos oss är vi överens om att det är ett billigt sätt att nå framgång som kanske är dyrköpt i längden. Vi ska vara förutsägbara, hyvens och tala ur skägget, och med en sån strategi har vi förstås råd att dra ett skämt eller två och betrakta oss själva med lite självdistans.

– Förutom att vi har en content-apparat med ett kanaloberoende tänk som matar fram innehåll som får plats på social och i andra utåtriktade kommunikationsaktiviteter, så hänger mycket av vår framgång på vår community management. I flera år har vi haft dedikerade team som arbetar specifikt mot sociala medier och att erbjuda kundtjänst i dessa kanaler. De kommunikatörer som arbetar i teamen har stora befogenheter och ett fullt mandat att bemöta våra kunder som Telia. Vi arbetar hela tiden på tonalitet, och workshoppar hur vi låter, för oss, är, och hur Telia ska vara på internet. Kommunikatörerna skriver förvisso under med namn, men jag är mån om att alla svar ska betraktas som svar från Telia och går i god för varenda ett. På så sätt blir det personligt men aldrig privat.

– Det händer att vi uppmärksammas för svar som vi ger i sociala medier. Telia är ett värderingsstyrt bolag; jag tror att alla mina kollegor kan bli väckta mitt i natten och rabbla våra värderingar om de blir ombedda att göra det: ”dare, care och simplify”. Det märks i vår arbetsvardag att värderingarna är med oss i allt vi gör. De inlägg och markeringar som har blivit uppmärksammade av andra har aldrig varit omsorgsfullt planerade eller vägda på guldvåg, utan är ett helt naturligt resultat av en värderingsstyrd verksamhet där enskilda har tydliga mandat. Kombinationen värderingar och mandat har varit avgörande för att lyckas i våra sociala medier.

Telia Sverige Twitter – tweet 2019

– Det är många som uppskattar att få tips, råd och information via Facebook eller Twitter, och jag tror att vi nog har en av de mest belastade facebooksidorna när det kommer till meddelanden via messenger i Sverige, och följaktligen ett stort community-team på över 30 personer. Att det är en populär kanal har tyvärr gjort att vi inte längre kan skryta med fem minuter i svarstid som vi kunde göra 2018, men det blir kanske så när man har höga volymer.

Hur följer ni upp resultat av er närvaro i sociala medier? Vilka verktyg använder ni? Har ni tydliga mål?

– Jag mäter på längden och tvärsen! Precis hela tiden. Först och främst så finns det få red-flag-system eller incidentindikatorer som är lika bra som att slå på notiserna på Twitter. Händer det någonting med våra tjänster som påverkar flera får jag veta det samtidigt som våra kunder märker att en omstart av routern inte löste problemet.

– För vår community management och inkorgshantering använder vi Relationdesk. Vi har tillsammans med dem byggt ett ärendefördelningssystem som lirar med det system som vår kundtjänst använder. Det kortar all hanteringstid och gör att vi kan tillhandahålla service på minuten till också till några av våra lite mindre vanliga avdelningar. 

– Relationdesk analyticsverktyg som mäter svarstider och volymer är klart bäst av alla mätverktyg vi testat när det kommer till messaging hittills.

– Vid särskilda tillfällen går vi hands-on i kanalerna. Alla kommunikatörer kan Tweetdeck, till exempel, och många har tillgång till och arbetar aktivt i Facebook Business Manager när det behövs. Om det är en knivig situation så ska de inte svara i en automatgenererad ruta som inte ser ut som ett socialt medium, utan de ska få en känsla för hur stämningen är på Twitter just idag. Det kan vara det som avgör ifall vi hamnar rätt eller inte. Vår community management på Instagram sköts helt och hållet direkt i appen. 

”Twitter som incidentindikator – den fjärde april i år visste Telia snabbt att något var fel.” Twitter Telia april 2020

– För publicering, schemaläggning och uppföljning av resultat använder vi Meltwater Engage. Vi är duktiga på att tagga upp material och mäta det. Ofta märker vi när folk tröttnat på nåt, eller när ett tema går ur tiden och kan anpassa produktion därefter.

– Målen är väldigt tydliga när det kommer till de mer kvantifierbara bitarna. Vi etablerar bench både på totalen, i kluster och i perioder, sen mäter vi för att se överprestation men också signifikant överprestation och motsatsen. Finns det material som underpresterar så slutar vi göra det, är någonting bara ”lite” under så kan vi låta det jobba ett tag till med justeringar. Vi klustrar våra KPI:er inom fyra större teman: Hur många vi når, hur vi engagerar, om vi konverterar och lojaliserande KPI:er – och följer upp dem både projektvis och i tid.

– Förutom målen ovan jobbar vi också med mjuka mål, och några skulle kanske kalla dem lite kontroversiella. Ett kan vara att ett inlägg på ett specifikt tema ska bli retweetat eller uppmärksammat av en på förhand utpekad person (som förstås inte har nån aning om att det är ett mål vi har), ett annat kan vara att använda vissa fraser och få dem att dyka upp i månadens ordmoln. Den enda poängen med denna typ av mål är att i högre utsträckning anpassa vårt material efter vår målgrupp och omvärld oavsett vilket projekt det tillhör, avslutar Thea.

Här hittar du Telia Sverige på Facebook.

Under 2020 kommer det fler tipsinlägg med röster och erfarenheter från bland annat banker, elhandel, försäkringsbolag, kommuner och myndigheter. Du kan även hitta tidigare inlägg på samma tema från bland andra Livrustkammaren och partiledare Jonas Sjöstedt.

Behöver du ett bollplank vad gäller social media management, eller vill du att Kommunikationsanalys tar en titt på ert arbete och resultat i sociala medier? Hör gärna av dig.

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Sveriges telekombolag i sociala medier – kvartal 3 2020

Telia Sverige säkrade högst effekt i sociala medier under årets tredje kvartal. Teleoperatörerna minskade sin innehållsaktivitet i sociala medier för tredje kvartalet. Två av fyra operatörer hade över 90 procents responsgrad: högst hade åter Telenor Sverige. Kvartalets kortaste svarstid uppvisade Tele2 på Twitter. Högst tillväxt uppvisade åter Tre Sverige på Instagram. Flest inlägg gjordes av Telia Sverige på Twitter. Tre Sverige säkrade högst andel positivt sentiment.

I mars 2020 släppte Kommunikationsanalys den första analysen över de fyra stora teleoperatörerna i sociala medier med fokus helårsresultat 2019 som utgångspunkt inför resultat 2020. Att döma av besöksantal är telekom en bransch som intresserar många – och som mottagits väl av er läsare. Tack!

Detta är tredje kvartalets effektanalys över närvaro och effekter 2020; effektanalys för telekom kvartal 1 hittar du här och för andra kvartalet här.

Svenskt Kvalitetsindex, SKI Mobil 2020 släpptes igår och inleddes med: ”Årets SKI Mobil visar att de senaste årens positiva trend nu är bruten. ”. Vidare: ”Aktörerna i telekombranschen får lägre betyg vad gäller hantering och information jämfört med andra sektorer.”.

Här vore det intressant att veta mer om just sociala medier som kanal, där många teleoperatörer har en relativt hög och även aktiv närvaro, vilket borde ge ett understöd till kundernas informationsbehov. Och ifall frågan då är om budskapens innehåll och/eller paketering inte matchar kundernas förväntningar och behov? Eller är det en reflektion av information som dröjer – på grund av upplevda långa svarstider? Frågor som säkert teleoperatörerna nu funderar över och analyserar inför kommande mätningar.

Telia säkrar i årets SKI högst betyg bland företagskunderna och även bolagets varumärke Halebop placerar sig på första plats bland privatkunderna. Telias Halebop och Tele2:s Comviq får båda ett betyg över 75 vilket indikerar en stark kundrelation, där SKI kommenterar: ”Man kan nästan prata om att kunderna är fans som känner en stark anknytning till dessa varumärken.”. Är det resultatet av ett mycket starkt varumärkesbygge vi ser – i kombination med bra pris och produkter/tjänster?

De fyra varumärken som förekommer i denna effektanalys relaterat sociala medier placerar sig samtliga under branschsnitt bland privatkunder.

SKI Mobil 2020 – kundnöjdhet. Källa: Svenskt Kvalitetsindex

Telekom i sociala medier tredje kvartalet 2020

Sett till tredje kvartalet 2020 är det åter Telia Sverige som sammantaget säkrat högst effekt i sociala medier (Facebook, Twitter, Instagram och YouTube). Vad menar jag då med effekt? Min kommunikativa utgångspunkt är att effekt är en mix av räckvidd, engagemang och varumärkeskännedom. Hur närvaron stöttat affärsmålen kan endast företagen själva besvara.

Här är det samtidigt viktigt att komma ihåg att en underliggande sentiment-analys normalt inte finns kopplad till denna data. Vilket innebär att ett varumärkes genomslag baserat på engagemang kan baseras på både positivt och negativt engagemang. Därför har jag introducerat faktor sentiment, alltså mätning av positiv, neutral eller negativ inställning (värdeord). Dessa resultat kommer längre ned.

Effektanalysen baseras på data från tre helt olika verktyg som var för sig samlat och viktat underlag från de fyra plattformarna (Facebook, Twitter, Instagram och YouTube).

Topp 3-operatör och plattform per Facebook, Twitter, Instagram och YouTube

Telia Sverige placerar sig etta oavsett de olika verktygen på samtliga plattformar.

  • Facebook
    • Engagemang: Telia Sverige, Telenor Sverige och Tele2 Sverige 
    • Influens: Telia Sverige, Tele2 Sverige och Tre Sverige
    • Poäng: Telia Sverige, Tele2 Sverige och Telenor Sverige 
  • Twitter
    • Engagemang: Telia Sverige,  Tre Sverige och Telenor Sverige
    • Influens: Telia Sverige, Tre Sverige och Telenor Sverige
    • Poäng: Telia Sverige, Telenor Sverige och Tre Sverige
  • Instagram
    • Engagemang: Telia Sverige, Tele2 Sverige och Telenor Sverige
    • Influens: Telia Sverige, Tre Sverige och Tele2 Sverige
    • Poäng: Telia Sverige, Tre Sverige, och Tele2 Sverige
  • YouTube
    • Poäng: Telia Sverige, Telenor Sverige och Tele2 Sverige

Aktivitet

Hur aktiva är då Sveriges teleoperatörer? Om vi med aktiva menar antal inlägg var det Telia Sverige på Twitter som gjorde absolut flest inlägg: 959 (1 172) stycken under tredje kvartalet, eller 320 (391) stycken per månad.

Tvåan och trean, Telenor Sverige på Twitter och Telia Sverige på Facebook, gjorde 143 (169) respektive 53 (68) inlägg under kvartalet. 

De fyra stora inom telekom gjorde i snitt 107 (132) inlägg per kvartal sammantaget Facebook, Twitter och Instagram, det vill säga 44 (50) stycken per månad. Denna blogg har initialt rekommenderat minst ett inlägg per dag, vilket operatörerna klarar med marginal. Vissa rekommendationer säger minst tre inlägg per dag, ända upp till ett per timme. Teleoperatörerna har som synes en relativt hög nivå av aktivitet i sina sociala kanaler, om än att det varierar mellan operatörer och plattformar. Samtidigt har nu för tredje kvartalet antalet inlägg minskat. Ser vi resultat av kraftsamling, ändrade resurser eller, ett annat fokus? Effekter av Schrems II-domen? Med tanke på resultaten i SKI Mobil 2020 verkar dörren öppen från kunderna vad gäller tillgång till – mer – information.

Om vi tittar på kvartalets sammantagna etta vad gäller influens, Telia Sverige, har de sammantaget gjort 1 038 (1 268) inlägg under kvartalet på tre plattformar, motsvarande nästan 346 (423) inlägg per månad, eller tre gånger över medel. Deras höga aktivitet på Twitter drar upp medel, och här blir ett antagande att supportärenden i den kanalen kan spela in. Deras höga nivå av influens baseras mycket på bas av en stor mängd reaktioner på deras inlägg. Värt att kolla in vad de gjort och hur de paketerar sitt innehåll för att uppnå denna effekt. Inom kort kommer här ett nytt #tipsfrånverkligheten där just Telia Sverige kommer att dela tankar runt sitt arbete med sociala medier.

Till hjälp för dataunderlag använder jag dataanalysföretagen Bumblewing (influens), Notified (engagemang och sentiment) och Smampion (poäng). Notera att för faktorer engagemanginfluens och sentiment har effekter på tre sociala plattformar utvärderats (Facebook, Twitter och Instagram), medan för faktor poäng utgör fyra plattformar underlag (Facebook, Twitter, Instagram samt YouTube).

Utfall kvartal 3 2020

För faktor influens syns i en och samma graf tre plattformar (Facebook, Twitter och Instagram) och samtliga fyra teleoperatörer. Det vill säga 12 sociala sidor. Verktyget Bumblewing har i aktivt läge mouseover som då gör att de olika placeringarna per operatör enkelt visar relaterad data. 

Telia Sverige på Twitter var den operatör och plattform som säkrade nästan en tredjedel av all influens bland telekomoperatörer under tredje kvartalet 2020.

Telekombolag i sociala medier – Telia, Telenor, Tele2 och Tre – influens kvartal 3 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

En teleoperatör i form av Telia Sverige står sammantaget för 71,6 (71,1) procent av totalen möjlig influens. 

Om vi jämför andel sidor inom gruppen Övriga, 15,9 (9,8) procent, kan vi se att den andelen ökar varför tydligt att fler sidor ökat sin del av totalen influens. Ett nytt och jämnare fokus från teleoperatörerna på flera plattformar?

Av bilden nedan framgår tydligt hur väl Tre Sverige lyckats skapa engagemang på sina inlägg.

Telekombolag i sociala medier – Telia, Telenor, Tele2 och Tre – postengagemang kvartal 3 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

I verktyget för poäng som omfattar fyra plattformar (Facebook, Twitter, Instagram och YouTube), säkrade åter Telia Sverige på Twitter högst poäng under kvartalet.

Telekombolag i sociala medier – Telia, Telenor, Tele2 och Tre – poäng kvartal 3 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

Mätpunkter – kvartal 3 2020

Mätpunkter Facebook, Twitter, Instagram och YouTube

Här kan vi notera att Tele 2 samt Tre Sverige på Twitter åter tappade följare under kvartalet, samt nu därtill Tele2 på Facebook samt Telia Sverige på Facebook. Allt på mycket låga nivåer dock.

Vid ändring från föregående kvartal inom parentes:

  • Störst: Telia Sverige på Facebook
  • Högst viralitet: Telia Sverige på YouTube
  • Flest inlägg per dag: Telia Sverige på Twitter
  • Högst tillväxt: Tre Sverige på Instagram
  • Högst engagemangsgrad Facebook (7-dagar): Tre Sverige på Facebook
  • Högst engagemangsgrad Twitter, Instagram och YouTube (28-dagar): Telia Sverige på Instagram
  • Kortast svarstid: Tele2 på Twitter 201 minuter (Telenor Sverige Facebook)
  • Högst responsgrad: Telenor Sverige på Facebook 100 procent
Telekombolag i sociala medier – Telia, Telenor, Tele2 och Tre – dialog/responsgrad kvartal 3 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

Engagemang och poster

För faktor engagemang syns i samma graf tre plattformar (Facebook, Twitter och Instagram) och samtliga fyra teleoperatörer. Det vill säga 12 sociala sidor. Verktyget Notified har i aktivt läge mouseover som då gör att de olika placeringarna per operatör enkelt visar relaterad data. Telia Sverige på Twitter var den operatör och plattform som säkrade högst engagemang bland telekomoperatörer under kvartalet.

Telekombolag i sociala medier – kvartal 3 2020 Facebook, Twitter, Instagram engagemang. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se) Datakälla: Notified
Telekombolag i sociala medier – kvartal 3 2020 Facebook, Twitter, Instagram poster. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se) Datakälla: Notified

Sentimentanalys kvartal 3 2020

För många professionella inom kommunikation har det länge önskats att inte enbart få veta ATT något sagts utan även VAD och HUR. Sentimentanalys är en bit på vägen vad gäller HUR, om än som ovan nämnt, långt ifrån utan utmaningar. 

Kommunikationsanalys har för de fyra teleoperatörerna valt att sammanställa uppmätt nivå av positivt vs negativt sentiment i procent (resterande procent är neutralt). Detta för att få en känsla för omvärldens inställning till varumärket och dess tjänster, produkter och service. 

Vad säger då sentimentanalysen, på bas av kommunikationen, om inställningen till de fyra operatörerna i sociala medier? Resultat av sammanlagt högst andel positivt sentiment ger fördelningen (föregående kvartal inom parentes):

  1. Tre Sverige: 92 (55) procent 
  2. Telia Sverige: 89 (110) procent 
  3. Telenor Sverige: 91 (30) procent 
  4. Tele2 Sverige: 50 (67) procent 

På bas av sammanlagt högst andel negativt sentiment, blir fördelningen (föregående kvartal inom parentes):

  1. Telia Sverige: 89 (76) procent 
  2. Tele2 Sverige: 79 (60) procent
  3. Telenor Sverige: 75 (30) procent 
  4. Tre Sverige: 67 (77) procent 

Mest framgångsrika inlägg kvartal 3 2020

I verktygen är det Telia Sverige som placerar sig bland topp 3-inlägg på YouTube och Twitter. Därtill även Tre Sverige på Instagram samt Facebook i det ena verktyget.

Telekombolag i sociala medier – Telia, Telenor, Tele2 och Tre – bästa inlägg kvartal 3 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion
Telekombolag i sociala medier – Telia, Telenor, Tele2 och Tre – bästa inlägg kvartal 3 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

50 vanligast förekommande ord

Bland teleoperatörerna var de vanligast använda orden teliasommar och bra.

Telekombolag i sociala medier – Telia, Telenor, Tele2 och Tre – vanligaste ord kvartal 3 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

Stämmer din uppfattning och känsla för teleoperatörernas närvaro och effekt i sociala medier med ovan analys? Något som förvånade? Någon insikt?

Här kan du säkra nya kunskaper från Kommunikationsanalys via Facebook. Nästa kvartalsanalys för telekom kommer i januari/februari 2020.

Vill du som flera andra ha ett bollplank för att diskutera och analysera dina/era resultat och strategi i sociala medier? Välkommen att höra av dig

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange: Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Datakällor: BumblewingNotified och Smampion

Urval: Kommunikationsanalys lyfter kvartalsvis hur de fyra stora varumärkena, Tele2/Telenor/Telia/Tre, inom telekom i Sverige levererar och säkrar närvaro och effekt i sociala medier. Det är respektive operatörs sociala huvudsidor som mäts, och inte undervarumärken som Comviq, Halebop och Hallon i dessa analyser. 

Definition av influens

Definition av sentiment (Notified): ”En dator värderar olika ord från 1 till 100 utifrån hur positiva vs negativa de är. ”Våld” anses exempelvis vara ett negativt ord, medan ”fint” är ett positivt. Efter det analyseras varje artikel/post i sociala medier. Om artikeln har flest negativa ord markeras den som negativ. Har den flest positiva ord markeras den som positiv. Om inga direkt värdeord används eller om det är väldigt jämt mellan positiva och negativa ord så blir det neutral. Sen kan man även själv markera en artikel som positiv, negativ eller neutral om man anser att datorn tolkat innehållet fel. Datorn lär sig då dina justeringar och blir med tiden ännu bättre på sentiment. Viktigt att komma ihåg är att sentiment inte fungerar på ironi eller liknande, utan den sortens inlägg får man justera manuellt för att få mer träffsäker statistik.”

Sentimentanalys svenska partiledare – kvartal 3 2020

Ebba Busch uppmätte högst andel negativt sentiment i poster i sociala medier under tredje kvartalet. Högst andel positiva värdeord relaterade Isabella Lövin. Lägst andel negativa ord för partiledare i riksdagen innehöll poster relaterat Jonas Sjöstedt. Av partiledarna i riksdagen uppmätte Nyamko Sabuni lägst andel positivt sentiment.

Sentimentanalys partiledare tredje kvartalet 2020

För många professionella inom kommunikation är det viktigt för uppföljning och omvärldsbevakning att inte enbart få veta ATT något sagts, som räckvidd och volymer av källor, utan även VAD och HUR. Sentimentanalys är en bit på vägen vad gäller HUR något sagts, om än långt ifrån utan utmaningar. 

Det ännu något ovanliga ordet sentimentanalys kan göra begreppet svårt att ta till sig. Varken Svenska akademien eller Nationalencykopledin har någon svensk förklaring till ordet utan istället får vi vända oss till Oxford och Lexico för att få en beskrivning: ”The process of computationally identifying and categorizing opinions expressed in a piece of text, especially in order to determine whether the writer’s attitude towards a particular topic, product, etc. is positive, negative, or neutral.”. Den exempelmening som används i anslutning är något som Kommunikationsanalys kan ses vara en effekt av: ”companies have key lessons to learn about harnessing the power of social media and sentiment analysis”.

Sentiment kan alltså ses ge en känsla för omvärldens inställning till partiledarna och deras kommunikation. Kommunikationsanalys ser sentimentanalys som en temperaturmätare, en intressant add-on som ger en extra effektdimension, men som samtidigt kan innehålla och baseras på oklarheter. Ironi kan till exempel inte tolkas av verktyget. Därmed sagt, stay sharp.

Kommunikationsanalys har sammanställt kvartalets nivå av positivt vs negativt sentiment i procent för poster i sociala medier (Facebook, Twitter och Instagram) med hjälp av verktyget Notified. 

Politiska partier – sentiment totalt och per plattform

Kvartalets sentimentanalys visar att inställningen till partiledarna för de tio politiska partierna här analyserade, sammantaget de tre plattformarna, ger Isabella Lövin högst andel positivt sentiment medan Ebba Busch fått högst andel negativt sentiment.

Positivt vs negativt sentiment – partikommunikation på Facebook, Twitter och Instagram

Till skillnad från de politiska partierna finns inte alla partiledare/språkrör på samtliga tre sociala plattformar granskade (Facebook, Twitter och Instagram). Till exempel finns inte Ulf Kristersson och Nyamko Sabuni på Twitter, och Jonas Sjöstedt har ingen egen sida på Instagram. Detta kan påverka poängnivån och därmed placering. 

Positivt sentiment relaterat budskap

Högst andel positivt sentiment: Isabella Lövin.

Topp 3-partiledare positivt sentiment:

  1. Isabella Lövin
  2. Per Bolund
  3. Annie Lööf

Negativt sentiment relaterat budskap

Högst andel sammantaget negativt sentiment: Ebba Busch.

Topp 3-partiledare negativt sentiment:

  1. Ebba Busch
  2. Stefan Löfven
  3. Jimmie Åkesson

Ebba Buschs parti, Kristdemokraterna var samtidigt det riksdagsparti vilket uppmätte högst andel negativt sentiment under tredje kvartalet.

Sentiment per plattform

Sett till respektive plattform ser fördelningen av sentiment ut som nedan:

  • Facebook
    • Högst andel positivt sentiment: Per Bolund
    • Högst andel negativt sentiment: Ebba Busch
  • Twitter
    • Högst andel positivt sentiment: Jonas Sjöstedt
    • Högst andel negativt sentiment: Ilan Sadé. Om endast partiledare i riksdagen: Stefan Löfven
  • Instagram
    • Högst andel positivt sentiment: Isabella Lövin
    • Högst andel negativt sentiment: Stefan Löfven
Sentimentanalys tredje kvartalet 2020. Isabella Lövin Instagram. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Notified

Summering sentiment tredje kvartalet 2020

  • Sentimentanalysen visar ett positivt kvartal för språkröret Isabella Lövin i sociala medier på bas av högst andel positiva ordval i jämförelse med övriga partiledare. 
  • Ebba Busch kan ses ha utmaningar på grund av högst andel negativa värdeord i poster i sociala medier. 
  • Farida al-Abani (Fi) var den partiledare med minst andel positiva ord sett till samtliga tre plattformar. Samma placering om endast sett till partiledare i riksdagen tar Nyamko Sabuni. Båda dessa två partiledare finns inte på samtliga tre plattformar.

Sentiment är som sagt endast en faktor, och därtill en som kan lämna öppet för oklarheter. Resultat av sentiment bör självfallet vägas samman med och mot övriga mätvärden och underlag vad gäller närvaro och effekt i sociala medier. En sidas storlek och dess följares aktivitet påverkar som bekant hur stor räckvidd dess innehåll får, samt även dess volym av innehåll – eget och kommentarer från andra. Det intressanta är just att sentiment kan ge en fingervisning om till exempel ett partis höga nivå av uppnått engagemang är positivt eller negativt. Och vilka ordval som görs relaterad partiets kommunikation.

Arbetar du själv med en politisk sida i sociala medier? Hur uppfattar du tonläge och ”sentiment” i relaterade poster i sociala medier? Hur gör ni era egna ordval i kommunikationen? En genomtänkt tonalitet? Speglar följarnas svar och kommenterar era ordval?

Saknar du ett bollplank för att diskutera och analysera resultat och strategi i sociala medier? Välkommen att höra av dig

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange: Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Datakälla: Notified

Sentiment. Dataanalysföretaget Notified förklarar sentiment: ”En dator värderar olika ord från 1 till 100 utifrån hur positiva vs negativa de är. ”Våld” anses exempelvis vara ett negativt ord, medan ”fint” är ett positivt. Efter det analyseras varje artikel/post i sociala medier. Om artikeln har flest negativa ord markeras den som negativ. Har den flest positiva ord markeras den som positiv. Om inga direkta värdeord används eller om det är väldigt jämt mellan positiva och negativa ord så blir det neutral. Sen kan man även själv markera en artikel som positiv, negativ eller neutral om man anser att datorn tolkat innehållet fel. Datorn lär sig då dina justeringar och blir med tiden ännu bättre på sentiment. Viktigt att komma ihåg är att sentiment inte fungerar på ironi eller liknande, utan den sortens inlägg får man justera manuellt för att få mer träffsäker statistik.” 

Fakta: Bloggen analyserar data baserat på 10 partier: de åtta invalda politiska partierna i riksdagen, samt därtill Feministiskt initiativ och Medborgerlig Samling. Feministiskt initiativ finns med för sin framgång i sociala medier inför valet 2014, och motsvarande för Medborgerlig Samling inför valet 2018. Tanken med ”samma” politiska partier är att långa tidslinjer med samma analysobjekt ger bra underlag för att kunna följa utveckling av kommunikation i sociala medier över tid, samt utifrån samma data kunna se trender och förändringar – allt annat lika. Möjligen kommer bloggen endast ha med partier med vunnen plats i riksdagen efter valet 2022.

Sentimentanalys politiska partier – kvartal 3 2020

Kristdemokraterna uppmätte högst andel negativt sentiment i poster i sociala medier under tredje kvartalet. Lägst andel negativa ord innehöll poster relaterat Socialdemokraterna. Bland riksdagspartierna uppmätte Centerpartiet högst andel positivt sentiment. Sverigedemokraterna fick lägst andel positivt sentiment.

Sentimentanalys tredje kvartalet 2020

För många professionella inom kommunikation är det viktigt för uppföljning och omvärldsbevakning att inte enbart få veta ATT något sagts, som räckvidd och volymer av källor, utan även VAD och HUR. Sentimentanalys är en bit på vägen vad gäller HUR något sagts, om än långt ifrån utan utmaningar. 

Det ännu något ovanliga ordet sentimentanalys kan göra begreppet svårt att ta till sig. Varken Svenska akademien eller Nationalencykopledin har någon svensk förklaring till ordet utan istället får vi vända oss till Oxford och Lexico för att få en beskrivning: ”The process of computationally identifying and categorizing opinions expressed in a piece of text, especially in order to determine whether the writer’s attitude towards a particular topic, product, etc. is positive, negative, or neutral.”. Den exempelmening som används i anslutning är något som Kommunikationsanalys verkligen kan relatera till: ”companies have key lessons to learn about harnessing the power of social media and sentiment analysis”. Denna blogg är att se som en realisering av liknande tankar.

Sentiment kan ses ge en känsla för omvärldens inställning till partierna och deras kommunikation. Kommunikationsanalys ser sentimentanalys som en temperaturmätare, en intressant add-on som ger en extra effektdimension, men som samtidigt kan innehålla och baseras på en del oklarheter. Ironi kan till exempel inte tolkas av verktyget. Därmed sagt, stay sharp.

Kommunikationsanalys har sammanställt kvartalets nivå av positivt vs negativt sentiment i procent för poster i sociala medier (Facebook, Twitter och Instagram) med hjälp av verktyget Notified. 

Politiska partier – sentiment totalt

Kvartalets sentimentanalys visar att inställningen till de tio politiska partierna bloggen analyserar, sammantaget de tre plattformarna, gav Feministiskt initiativ högst andel positivt sentiment (Centerpartiet om endast riksdagspartier) för kvartalet, medan Kristdemokraterna fått högst andel negativt sentiment.

Positivt vs negativt sentiment – partikommunikation på Facebook, Twitter och Instagram

Positivt sentiment

Det parti som fått högst andel positivt sentiment under kvartalet var Feministiskt initiativ. Om sett endast till riksdagspartier var motsvarade parti Centerpartiet.

Topp 3-partier positivt sentiment:

  1. Feministiskt initiativ
  2. Centerpartiet
  3. Socialdemokraterna

Negativt sentiment

Det parti som fått högst andel sammantaget negativt sentiment under kvartalet var Kristdemokraterna.

Topp 3-partier negativt sentiment:

  1. Kristdemokraterna
  2. Sverigedemokraterna
  3. Miljöpartiet de gröna

Sentiment per plattform

Sentimentanalys tredje kvartalet 2020. Centerpartiet Facebook. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Notified

Sett till respektive plattform ser fördelningen av sentiment ut som nedan:

  • Facebook
    • Högst andel positivt sentiment: Centerpartiet
    • Högst andel negativt sentiment: Sverigedemokraterna
  • Twitter
    • Högst andel positivt sentiment: Feministiskt initiativ (om endast riksdagspartier en delad plats av Centerpartiet, Liberalerna och Vänsterpartiet)
    • Högst andel negativt sentiment: Socialdemokraterna
  • Instagram
    • Högst andel positivt sentiment: Socialdemokraterna
    • Högst andel negativt sentiment: Kristdemokraterna

Summering sentiment tredje kvartalet 2020

  • Sentimentanalysen visar ett positivt kvartal för riksdagspartiet Centerpartiet i sociala medier på bas av högst andel positiva ordval relaterat partiet i jämförelse med övriga riksdagspartier.
  • Socialdemokraterna är det parti som fått minst andel negativa värdeord under tredje kvartalet.
  • Kristdemokraterna kan ses ha utmaningar på grund av högst andel negativa ord i poster i sociala medier.
  • Sverigedemokraterna var det parti med minst andel positiva ord sett till samtliga tre plattformar.

Sentiment är som sagt endast en faktor, och därtill en som kan lämna öppet för en del oklarheter. Resultat av sentiment bör självfallet vägas samman med och mot övriga mätvärden och underlag vad gäller närvaro och effekt i sociala medier. En sidas storlek och dess följares aktivitet påverkar som bekant hur stor räckvidd dess innehåll får, samt även dess volym av innehåll – eget och kommentarer från andra. Det intressanta är just att sentiment kan ge en fingervisning om till exempel ett partis höga nivå av uppnått engagemang är positivt eller negativt. Och vilka värdeord som används relaterad partiets kommunikation.

Arbetar du själv med en politisk sida i sociala medier? Hur uppfattar du tonläge och ”sentiment” i relaterade poster i sociala medier? Matchar den rikspolitiska bilden ovan din lokala?

Behöver du ett bollplank för att diskutera och analysera resultat och strategi i sociala medier? Välkommen att höra av dig

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange: Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Datakälla: Notified

Sentiment. Dataanalysföretaget Notified förklarar sentiment: ”En dator värderar olika ord från 1 till 100 utifrån hur positiva vs negativa de är. ”Våld” anses exempelvis vara ett negativt ord, medan ”fint” är ett positivt. Efter det analyseras varje artikel/post i sociala medier. Om artikeln har flest negativa ord markeras den som negativ. Har den flest positiva ord markeras den som positiv. Om inga direkta värdeord används eller om det är väldigt jämt mellan positiva och negativa ord så blir det neutral. Sen kan man även själv markera en artikel som positiv, negativ eller neutral om man anser att datorn tolkat innehållet fel. Datorn lär sig då dina justeringar och blir med tiden ännu bättre på sentiment. Viktigt att komma ihåg är att sentiment inte fungerar på ironi eller liknande, utan den sortens inlägg får man justera manuellt för att få mer träffsäker statistik.” 

Fakta: Bloggen analyserar data baserat på 10 partier: de åtta invalda politiska partierna i riksdagen, samt därtill Feministiskt initiativ och Medborgerlig Samling. Feministiskt initiativ finns med för sin framgång i sociala medier inför valet 2014, och motsvarande för Medborgerlig Samling inför valet 2018. Tanken med ”samma” politiska partier är att långa tidslinjer med samma analysobjekt ger bra underlag för att kunna följa utveckling av kommunikation i sociala medier över tid, samt utifrån samma data kunna se trender och förändringar – allt annat lika. Möjligen kommer bloggen endast ha med partier med vunnen plats i riksdagen efter valet 2022.

Sociala medier: Swedbank har utifrån och in-perspektiv

I år har Kommunikationsanalys tillfört ett flertal nya branscher för benchmark och uppföljning av framgång och närvaro i sociala medier, däribland banker. Här kan du läsa mer om de fyra storbankernas framgång i sociala medier i effektanalysen för årets tredje kvartal 2020.

Som inspiration delar denna analysblogg även tips från digitala varumärken som antingen förekommer på de olika topplistor för sociala medier som bloggen lyfter, eller som på andra sätt uppmärksammas positivt och lyckas väl med sin närvaro. Kommunikationsanalys vill även inspirera och utbilda genom att visa på de olika förutsättningar och utmaningar olika typer av organisationer har och möter i och med dessa sociala kanaler. #tipsfrånverkligheten

Denna gång delar Johan Eriksson, Head of Group Communication vid Swedbank, sina tankar om hur banken arbetar med sociala medier för att nå framgång samt hanterar uppföljning.

Swedbank: Johan Eriksson_Pressbild

Vad vill Swedbank uppnå med sin närvaro i sociala medier?

– Sedan den första sparbanken grundades i Göteborg för snart 200 år sedan har vi haft som mål att skapa en sund och hållbar ekonomi för de många hushållen och företagen. Vi vet att kunskap är en absolut nödvändighet för att kunna ta kontrollen över sin ekonomi och vi ser sociala medier som bra plattformar för att kunna dela all den kunskap vi sitter på och även inspirera människor till att ta sunda och hållbara ekonomiska beslut. 

– Kommunikationen i sociala medier har framförallt tre viktiga funktioner för oss: 

  • vi vill finnas där våra kunder och medarbetare finns, för att kunna berätta lite om hur det är att arbeta här, vad vi står för, hur våra tjänster fungerar och vad vi gör i samhället.
  • vi vill skapa dialog och stärka relationen med redan etablerade eller med nya målgrupper, och kunna rikta våra erbjudanden till rätt målgrupper, oavsett om man är privatperson eller företagare.
  • vi kan hjälpa våra kunder när de har frågor eller utmaningar, oavsett tid på dygnet. Sociala medier är en väldigt viktig kundservicekanal för oss, och vi har sedan ett antal år flera team som hanterar kundtjänstfrågor dygnet runt, året om, i våra sociala medier. Bara på Facebook svarade vi på flera hundra tusen frågor förra året, med en genomsnittlig svarstid på 2 minuter, oavsett tid på dygnet.

Hur resonerar ni för ett lyckat upplägg? 

– Vi strävar efter att göra det så enkelt som möjligt att förstå ämnet ekonomi – det är ju något vi alla måste förhålla oss till, oavsett hur mycket eller lite pengar vi har. Kunskap, för att kunna få kontroll över sin ekonomiska vardag, är för oss en demokratisk fråga. Därför vill vi inte bara göra våra budskap lätta att förstå – vi vill också att de ska inspirera och stanna kvar i minnet hos mottagaren. Då har vi lyckats! Vi bär också alltid med oss insikten att alla människor har olika förutsättningar. Det är en fin avvägning att kunna ge många olika människor relevanta tips. 

– Det är också en utmaning att lyckas pricka en följares dagsform med rätt information, så då vill vi åtminstone lämna med oss att vi finns här med relevant information när en fråga väl dyker upp. Därför har vi även fler plattformar som vi använder som ”nav” i våra sociala medier, där vi samlar lättläst och matnyttig information; till exempel förklarande artiklar på vår ’content hub’, www.swedbank.se/framtid, eller i vår podd ”Låt oss prata”. Där kan man läsa och lyssna om allt ifrån tips kring att köpa och sälja en bostad, till hur man kan tänka om man vill börja investera sina sparade pengar eller starta eget företag. När en fråga dyker upp i livet ska svaret gärna finnas hos oss och det ska vara enkelt att förstå.

– Vi försöker också hela tiden att testa nytt, och vi har förmånen att kunna producera i princip allt innehåll och material själva, vilket gör oss oerhört snabba från idé till utförande. Viljan och modet att våga testa nytt och anpassa oss till ett medielandskap i ständig förändring har varit viktiga framgångsfaktorer för oss.

– Saker som inte fungerat så bra – och som vi lärt oss av – har till exempel varit att producera och publicera för långa filmer. Det har vi helt slutat med; det gäller att fånga intresset snabbt, och sedan försöka vara korta och koncisa, utan att tappa i innehåll eller avsändaridentitet. Det är så användarbeteendet ser ut och det måste man förhålla sig till.  

Hur följer ni upp resultat av er närvaro i sociala medier? Vilka verktyg använder ni? Har ni tydliga mål?

– Vi har en rad olika sätt att mäta resultatet av vårt arbete i sociala medier. För oss handlar det om att få reda på vilka inlägg våra följare, och allmänheten, faktiskt är intresserade av och bygga vidare på det. Räckvidd kan man köpa sig till, men engagemang är en väldigt viktig parameter för oss, som vi följer noga. Likaså ”läs-, titt- eller lyssnings-tid” på en artikel, film eller podd.

– Vi använder verktyg som Google analytics, SoMe-plattformarnas egna analysverktyg men även våra medieanalyser och varumärkesmätningar som vi får av våra externa byråpartners. Vi har till exempel daglig och månatlig bevakning av både traditionella och sociala medier via Retriever.

– Inom hela kommunikationsavdelningen har vi redaktionsmöten två gånger per vecka, med delvis olika fokus. Det handlar om att hela tiden säkerställa synergier mellan olika kanaler, och även se till att vi fångar upp alla möjligheter till bra kommunikation. Sen sitter de som jobbar med själva innehållet och produktionen varje vecka och ser över vad som fungerat bra/mindre bra, för att se om vi kan skruva på något ännu lite till. På samma sätt stämmer vi av löpande med kundservice-teamen, så att vi vet vad kunderna frågar efter. Vi försöker kombinera alla dessa insikter, tillsammans med andra varumärkesmätningar och kundundersökningar, för att se till att hela tiden vara relevanta och prioritera rätt.

– Vi försöker hela tiden ha ett ”utifrån och in-perspektiv” i de sociala medierna och vi tror på att det inte ska handla så mycket om vad vi vill säga, utan om vad som faktiskt efterfrågas av våra följare. Men där ingår också att våga testa nya saker!

– När corona-pandemin slog till i våras prioriterade vi om och fokuserade på hur vi kunde stötta våra privat- och företagskunder än mer. Vi producerade och samlade ihop all tänkbar nyttig information och använde våra sociala medier för att få ut denna information brett. Vi lät även våra experter filma sina tips hemifrån och vi sände flera event live på Facebook och Youtube, där inbjudna gäster och våra egna experter svarade på tittarnas frågor om både privat- och företagsekonomi i realtid. Det var väldigt uppskattat av våra kunder och de nådde en miljonpublik. 

– Personligen ser jag mycket fram emot att ”stories” nu även kommer till LinkedIn. Finns ingenting som slår bra storytelling! avslutar Johan.

Här hittar du Swedbank Sverige på Facebook.

Under 2020 kommer det fler tipsinlägg med röster och erfarenheter från bland annat elhandel, försäkringsbolag, kommuner och telekom. Du kan även hitta tidigare inlägg på samma tema från bland andra Livrustkammaren och partiledare Jonas Sjöstedt.

Är det något varumärkes arbete i sociala medier du gillar och skulle vilja veta mer om? Eller behöver du ett bollplank relaterat strategi och resultat i sociala medier? Hör gärna av dig.

Här kan du följa Kommunikationsanalys på Facebook för att säkra nya insikter.

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Sveriges fyra storbanker i sociala medier – kvartal 3 2020

Swedbank Sverige säkrade bäst effekt i sociala medier under tredje kvartalet 2020. Swedbank Sverige uppvisade 100 procents responsgrad på Facebook samt kortast svarstid med 8 minuter. YouTube var tydligt ökande kanal för bankerna. Nordea Sverige hade flest antal följare i sociala medier. Högst tillväxt bland samtliga sidor uppvisade åter Handelsbanken på YouTube. SEB uppnådde åter högst andel positivt sentiment. 

I februari släppte Kommunikationsanalys den första analysen över de fyra storbankerna i sociala medier, med fokus resultat under 2019 som utgångspunkt inför resultat 2020. Av inläggens besöksantal att döma är detta uppenbarligen en bransch som intresserar många – och som mottagits väl av er läsare. Tack för all positiv återkoppling!

Detta är årets tredje kvartalsanalys över storbankernas närvaro och effekter i sociala medier 2020. Effektanalysen för storbankerna under första kvartalet 2020 hittar du här och för andra kvartalet här. För dig som vill få en bild över fler banksidor än de fyra storbankernas kan jag tipsa om detta inlägg som omfattar 50 banksidor i Sverige.

Svenskt Kvalitetsindex, SKI Bank 2020 släpptes nyligen där Sparbankerna som grupp tog första plats både vad gäller mest nöjda privatkunder samt företagskunder. Betyget från privatkunder visade även att relationen mellan företag och kund definieras som stark.

Vad gäller storbankerna i SKI Bank 2020 konstateras: ”Bland de stora bankerna får Handelsbanken högst betyg följt av SEB. Nordea och Swedbank har fortsatta utmaningar med sin generella kundnöjdhet, men här noteras en stor spridning i nöjdhet mellan olika kundsegment.” Det konstateras även att: ”Den lokala paradox som bankerna behöver lösa innehåller perspektiv som varumärkesidentitet, förtroende och kundnära relationer i kombination med ett komplett digitalt erbjudande.”. Vad gäller denna paradox ser jag att en god och genomtänkt närvaro i sociala medier ger stora möjligheter för storbankerna att just kunna stötta varumärke, förtroende och närhet. Relaterat framgång i sociala medier och närhet vill jag rekommendera detta ”tips från verkligheten” där Sparbanken Tanum delar tankarna bakom sin lyckade närvaro.

Tredje kvartalet 2020 var det Swedbank Sverige som sammantaget säkrade högst effekt i sociala medier (Facebook, Twitter, Instagram och YouTube). Effektanalysen baseras på flest topp 3-placeringar i flertalet olika dataverktyg, med olika faktorer som influens och engagemang samt poäng. Vad menar jag då med effekt? Min kommunikativa utgångspunkt är att effekt är en mix av räckvidd, engagemang och varumärkeskännedom. Hur bakomliggande affärsmål sedan stöttats kan endast organisationen bedöma.

Här är det viktigt att komma ihåg att en underliggande sentimentanalys normalt inte finns kopplad till data för engagemang och interaktion. Ett varumärkes mätbara genomslag kan som bekant baseras på både positivt och negativt engagemang. Därför introducerade jag faktor sentiment, alltså mätning och värdering av positiv, neutral eller negativ inställning i text (värdeord). N.B. Sentiment är en faktor att betrakta med viss vaksamhet då till exempel värdeord som indikerar ironi inte kan tolkas av verktyget. Storbankernas sentimentanalys för tredje kvartalet följer längre ned.

Facebook, Twitter, Instagram och YouTube – topp 3-bank och plattform per verktyg

Sett till flest antal första placeringar och topp-3-placeringar totalt framstår Swedbank Sverige som den storbank som säkrade bäst effekt i sociala medier under årets tredje kvartal.

  • Facebook
    • Engagemang: Nordea Sverige, Swedbank Sverige och Handelsbanken 
    • Influens: Nordea Sverige, Swedbank Sverige och Handelsbanken
    • Poäng: Swedbank Sverige, Nordea Sverige och SEB 
  • Twitter
    • Engagemang: SEB, Handelsbanken och Swedbank Sverige
    • Influens: SEB, Swedbank Sverige och Nordea Sverige
    • Poäng: SEB, Swedbank Sverige och Nordea Sverige
  • Instagram
    • Engagemang: Swedbank Sverige, Nordea Sverige och SEB Stories
    • Influens: Swedbank Sverige, Nordea Sverige och SEB Stories
    • Poäng: Swedbank Sverige, Nordea Sverige och SEB Stories
  • YouTube
    • Poäng: Nordea Sverige, Handelsbanken och Swedbank Sverige

Värt notera att SEB Twitter är en koncernprofil och inte enbart för den svenska marknaden, samt att Handelsbanken inte har en aktiv sida på Instagram.

Sett till mest framgångsrika bank per plattform blev fördelningen även detta kvartal:

  • Facebook: Nordea Sverige
  • Twitter: SEB 
  • Instagram: Swedbank Sverige
  • YouTube: Nordea Sverige

Aktivitet

Hur aktiva är då Sveriges storbanker? Om vi med aktiva menar antal inlägg var det SEB på Twitter som gjorde flest inlägg: 257 tweets under tredje kvartalet, eller 86 stycken per månad.

Tvåan och trean, Swedbank Sverige på Twitter och Swedbank Sverige på Facebook, gjorde 141 respektive 93 inlägg under kvartalet. 

Det var på Twitter som bankerna la sin huvudsakliga innehållsaktivitet i sociala medier (frekvens). 

De fyra storbankerna gjorde i snitt 237 (105) inlägg per kvartal sammantaget Facebook, Twitter och Instagram, det vill säga 79 (35) stycken per månad. Om vi tittar på kvartalets etta vad gäller influens, Swedbank Sverige, har de sammantaget gjort 325 (189) inlägg i sociala medier under kvartalet, motsvarande 108 (63) inlägg per månad. Förra kvartalet påverkades data av att ett fåtal sidor inte mättes för hela perioden vilket kunnat påverka underlag för snitt. Efter fjärde kvartalet kan vi utifrån exakt samma parametrar börja följa ifall storbankernas aktivitet ökar eller minskar i sociala medier.

Denna blogg har initialt rekommenderat minst ett inlägg per dag, vilket storbankerna klarat med god marginal med över två per dag. Här kan det samtidigt vara relevant att fundera om ifall vissa banker sampostar samma material – fast i olika kanaler? Eller om liknande innehåll arbetas om beroende på de olika kanalernas förutsättningar? Bankerna har som synes en relativt stabil nivå av aktivitet i sina sociala kanaler, om än att det varierar stort mellan olika banker och plattformar. SEB är till exempel mest aktiva av alla på Twitter, samtidigt som deras YouTube-kanal har noll videor under kvartalet. Låt gå för att här blir jämförelsen Group med Sverige.

I den studie jag gjorde för åren 2013-2017 över bästa kundservice i sociala medier var Swedbank Sverige den enda bank som då fanns med samtliga år; Nordea Sverige placerade sig 2015-2017 och SEB placerade sig ett år, 2013. Swedbank Sverige hade under tredje kvartalet 2020 den lägsta svarstiden bland storbankerna på Facebook på 8 (4) minuter. Två banker, Swedbank Sverige och Nordea Sverige, uppvisade en responsgrad på över 90 procent, där Swedbank Sverige hade den högsta på 100 procent (Facebook).

I mars 2020 märktes en förändring i månadsresultaten för influens på Facebook, då SEB stack ut och för första gången på över ett år intog första plats. Läs gärna detta intressanta inlägg där SEB delar sina tankar om sitt arbete med sociala medier.  

Som synes i graf nedan toppade Nordea Sverige influens på Facebook under perioden juni-augusti, medan vi i september ser ett tydligt tapp och istället ökning för Swedbank Sverige. Notera att årets graf visar lite av ”äpplen och päron”, då första kvartalets totala influens enbart baserades på fyra Facebook-sidor, medan resterande kvartal fördelat total influens på elva sidor (Facebook, Twitter och Instagram), med Facebook utbrutet.

De fyra storbankerna Handelsbanken, Nordea, SEB, Swedbank. Procent av andel influens Facebook jan-sep. OBS. Notera att första kvartalets siffror endast omfattade influens på bas av 4 sidor: under kvartal 2 fördelas total influens på 11 sidor. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Till hjälp för dataunderlag använder Kommunikationsanalys dataanalysföretagen Bumblewing (influens), Notified (engagemang och sentiment) och Smampion (poäng). Notera att för faktorer engagemanginfluens och sentiment har effekter på tre sociala plattformar utvärderats (Facebook, Twitter och Instagram), medan för faktor poäng utgör fyra plattformar underlag (Facebook, Twitter, Instagram samt YouTube).

Kvartal 3 2020

Swedbank Sverige på Instagram säkrade högst influens i kvartal 3 2020 medan poängbedömningen rankade SEB på Twitter högst. 

Sveriges fyra storbanker (Handelsbanken, Nordea, SEB, Swedbank) sociala medier – influens Facebook kvartal 3 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se) Datakälla: Bumblewing
Sveriges fyra storbanker (Handelsbanken, Nordea, SEB, Swedbank) sociala medier – engagemang Facebook kvartal 3 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se) Datakälla: Bumblewing
Sveriges fyra storbanker (Handelsbanken, Nordea, SEB, Swedbank) sociala medier – poäng Facebook, Twitter, Instagram och YouTube kvartal 3 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se) Datakälla: Smampion

SEB Sverige YouTube har inte haft någon aktivitet med videor som registrats under kvartalet.

Mätpunkter – kvartal 3 2020

Ingen av bankerna uppvisade någon negativ tillväxt detta kvartal.

Mätpunkter – kundservice, storlek och engagemang

  • Störst: Nordea Sverige Facebook
  • Viralitet: Handelsbanken YouTube (Handelsbanken Facebook)
  • Flest inlägg per dag: SEB Twitter (Swedbank Facebook)
  • Högst tillväxt: Handelsbanken YouTube
  • Högst engagemangsgrad Facebook (7-dagar): Handelsbanken Facebook
  • Högst engagemangsgrad Twitter, Instagram och YouTube (28-dagar): Nordea Sverige Instagram (Swedbank Sverige Instagram)
  • Lägst svarstid: Swedbank Facebook 8 minuter (4 minuter)
  • Högst responsgrad: Swedbank Twitter 100 procent
De fyra storbankerna i sociala medier kvartal 3 2020 – mätpunkter Facebook, Twitter, Instagram och YouTube. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se) Datakälla: Smampion

Mest framgångsrika inlägg kvartal 3 2020

SEB Sverige, Nordea Sverige och Handelsbanken gjorde storbankernas mest framgångsrika inlägg sett till båda verktygen detta kvartal. 

Facebook och Instagram var detta kvartal de kanaler där bankernas budskap skapade högst effekt.

De fyra storbankerna i sociala medier – bästa inlägg Facebook,Twitter, Instagram, YouTube kvartal 3 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion
Sveriges fyra storbanker (Handelsbanken, Nordea, SEB, Swedbank) sociala medier Sverige – bästa inlägg influens Facebook, Twitter och Instagram kvartal 3 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

50 vanligast förekommande ord

De fyra storbankerna i sociala medier kvartal 3 2020 – de vanligaste orden. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se) Datakälla: Smampion

Engagemang kvartal 3 2020 – Facebook, Twitter och Instagram

Verktyget Notified mäter och visualiserar uppnått engagemang samt antal poster. Handelsbanken har ingen aktiv sida på Instagram samt SEB Twitter avser koncernprofil.

Swedbank Sverige Instagram, Nordea Sverige Instagram och Swedbank Sverige Facebook tog pallplatserna vad gäller engagemang för de tre bevakade plattformarna.

Facebook

Storbanker i sociala medier – kvartal 3 2020 Facebook, Twitter, Instagram engagemang. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se) Datakälla: Notified
Storbanker i sociala medier – kvartal 3 2020 Facebook, Twitter, Instagram poster. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se) Datakälla: Notified

Sentimentanalys kvartal 3 2020 – Facebook, Twitter och Instagram

För många professionella inom kommunikation har det länge önskats att inte enbart få veta ATT något sagts utan även VAD och HUR. Sentimentanalys är en bit på vägen vad gäller HUR, om än långt ifrån utan utmaningar. 

Kommunikationsanalys har för de fyra storbankernas femton sidor i sociala medier valt att sammanställa uppmätt nivå av positivt vs negativt sentiment i total procent (resterande procent är neutralt) på Facebook, Twitter och Instagram. Detta för att få en känsla för omvärldens inställning till varumärket och företagets tjänster, produkter och service. 

Vad säger då sentimentanalysen, på bas av kommunikationen, om inställningen till de fyra bankerna i sociala medier? Resultat av sammanlagt högst andel positivt sentiment ger fördelningen (föregående kvartal inom parentes):

  1. SEB: 108 (96) procent 
  2. Nordea Sverige: 93 (76) procent 
  3. Swedbank Sverige: 91 (85) procent 
  4. Handelsbanken: 50 (66) procent (endast två plattformar)

På bas av sammanlagt högst andel negativt sentiment, blir fördelningen (föregående kvartal inom parentes):

  1. Nordea Sverige: 62 (56) procent 
  2. Handelsbanken: 56 (42) procent (endast två plattformar)
  3. SEB: 54 (64) procent 
  4. Swedbank Sverige: 51 (65) procent 

Stämmer din uppfattning och känsla för bankernas närvaro och effekt i sociala medier med ovan analys? Något som förvånade? Någon insikt?

Vill du som flera andra ha ett bollplank för att diskutera och analysera dina/era resultat och strategi i sociala medier? Välkommen att höra av dig

Här kan du säkra så att du inte missar nya kunskaper via Kommunikationsanalys.

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange: Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Sociala plattformar: Facebook, Twitter, Instagram och YouTube

Datakällor: BumblewingNotified och Smampion

Definition av influens

Sentiment. Dataanalysföretaget Notified förklarar sentiment: ”En dator värderar olika ord från 1 till 100 utifrån hur positiva vs negativa de är. ”Våld” anses exempelvis vara ett negativt ord, medan ”fint” är ett positivt. Efter det analyseras varje artikel/post i sociala medier. Om artikeln har flest negativa ord markeras den som negativ. Har den flest positiva ord markeras den som positiv. Om inga direkta värdeord används eller om det är väldigt jämt mellan positiva och negativa ord så blir det neutral. Sen kan man även själv markera en artikel som positiv, negativ eller neutral om man anser att datorn tolkat innehållet fel. Datorn lär sig då dina justeringar och blir med tiden ännu bättre på sentiment. Viktigt att komma ihåg är att sentiment inte fungerar på ironi eller liknande, utan den sortens inlägg får man justera manuellt för att få mer träffsäker statistik.” 

Sveriges försäkringsbolag i sociala medier – kvartal 3 2020

Försäkringsbolagen minskade sin innehållsaktivitet tredje kvartalet. Moderna Djurförsäkringar var mest aktiva med 55 inlägg per månad. Försäkringsbolagen gjorde i snitt 10 inlägg per månad. Två försäkringsbolag gjorde inga inlägg på Facebook under kvartalet. Svedea Katt säkrade högst influens på Facebook under tredje kvartalet 2020. Innehåll relaterat hemlösa katter hade kvartalets mesta framgång.

I februari släppte Kommunikationsanalys den första analysen över försäkringsbolag i sociala medier, då med fokus resultat under 2019 som utgångspunkt inför resultat 2020. Av besökarantalen att döma är detta tydligen en bransch som intresserar – och som mottagits väl av er läsare. Tack.

Detta är årets tredje kvartalsanalys över närvaro och effekter på Facebook 2020. Effektanalysen för försäkringsbolag under första kvartalet 2020 hittar du här och för andra kvartalet här.

Vid tiden för denna bloggs publicering har ännu inte SKI Försäkringsbranschen 2020 publicerats, som kommer den 9 november. Branschens kundnöjdhetsindex var förra året 71,1. Länsförsäkringar placerade sig 2019 högst både bland privat- och företagskunder inom sakförsäkring. Svedea delade toppen inom segmentet fordonsförsäkring. Varför lyfter jag då SKI? Jag ser att god och planerad kommunikation är en självklar del av ett varumärkes framgång till stöd för verksamhetsmålen. Därtill även hur kunderna uppfattar varumärket vid olika möten. Synlighet och effekt inom sociala medier är därför en intressant faktor att notera.

Hur aktiva var då landets försäkringsbolag under tredje kvartalet? Om vi med aktiva menar antal inlägg var det åter Moderna Djurförsäkringar som gjorde flest inlägg: 164 (193) stycken under kvartalet, eller 55 (64) stycken per månad (föregående kvartal inom parentes). Även under 2019 gjorde Moderna Djurförsäkringar flest inlägg: totalt 797 stycken vilket motsvarar 66 stycken per månad. Moderna Djurförsäkringar placerar sig under årets tredje kvartal på fjärde (andra) plats vad gäller faktor influens (föregående kvartal inom parentes).

Återkommande tvåan och trean, Länsförsäkringar Bergslagen och Länsförsäkringar Göinge-Kristianstad, gjorde 91 (169) respektive 78 (92) stycken under kvartalet.

Försäkringsbolagen gjorde i snitt 32 (37) inlägg under kvartalet, det vill säga drygt 11 (12) stycken per månad. Från förra kvartalet har alltså en viss aktivitetsminskning av innehåll inträffat, till skillnad från andra kvartalets ökning.

Kommunikationsanalys har tidigare som utgångspunkt rekommenderat minst ett inlägg per dag. Vissa nu aktuella rekommendationer säger minst tre per dag, ända upp till ett per timme. Det sistnämnda förmodligen mest relevant för mediabranschen. Flödet ska givetvis vara relevant för följarna, och innehåll beror självklart även på inom vilken bransch verksamheten finns. Moderna Djurförsäkringar står fortsatt ut inom försäkringsbranschen och gör flest inlägg, omfattandes nästan två inlägg per dag på Facebook.

Om vi tittar på kvartalets etta i influens, Svedea Katt, har de ”endast” gjort 31 (30) inlägg under kvartalet, motsvarande cirka 10 inlägg per månad, men ändå lyckats säkra högst influens. Mycket på bas av en stor mängd reaktioner på sina inlägg. Värt att kolla in vad de gjort och hur de paketerar sitt innehåll för att uppnå denna effekt.

Under årets första kvartal var det Agria Djurförsäkringar Katt som säkrade högst andel influens, och under andra kvartalet Agria Djurförsäkringar Hund.

Två försäkringsbolags sidor gav inte utslag för några inlägg under tredje kvartalet: Moderna Försäkringar, Företag & Industri (så även första och andra kvartalet) samt Vardia Försäkring. Vid granskning gjordes senaste inlägget från Moderna Försäkringar, Företag & Industris sida i januari 2018, och sidan har sju följare. Vardia Försäkrings sida har 8 324 följare, men har inte gjort något inlägg sedan maj 2020. Kommunikationsanalys lyfter frågetecken och faror med att ha en öppen sida men ingen (egen) aktivitet, utifrån faktorer som levererat värde och risker. En gratis rekommendation är att sidan Moderna Försäkringar, Företag & Industri stängs.

Svensk Försäkring har ett 50-tal försäkringsbolag som medlemmar vilka svarar för mer än 90 procent av den svenska försäkringsmarknaden. Det finns även branschstatistik som visar att det finns 440 olika försäkringsbolag i Sverige. Kommunikationsanalys baserar sin analys på 54 försäkringsbolag med Facebook-sida. Om det är något bolag du ser som viktigt med bra närvaro i sociala medier och som saknas, välkommen att höra av dig.

Till hjälp för dataunderlag från Facebook använder jag för denna effektanalys endast ett verktyg, det svenska analysverktyget Bumblewing med faktor influens. Det är respektive försäkringsbolags svenska sidor som mäts i dessa blogginlägg. 

Kvartal 3 2020 – försäkringsbolag på Facebook

Andel influens

Fem försäkringsbolag namnges i denna visualisering med respektive andel influens.

Svedea Katt intar en tydlig första plats med 14,5 procent av totalen influens möjlig för försäkringsbranschen.

Resterande 49 försäkringsbolag placeras i gruppen Övriga, vilka tillsammans säkrar 57,5 (66,4) procent av total andel influens. Den lägsta andelen procent för Övriga hittills i år.

Länsförsäkringar Älvsborg är det enda försäkringsbolag som inte specifikt relaterar djur som placerar sig i toppen av andel influens under tredje kvartalet.

Svenska försäkringsbolag i sociala medier Facebook – tredje kvartalet 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Andel engagemang

Här kan vi tydligt se hur Moderna Djurförsäkringar åter står ut vad gäller aktivitet i form av antal inlägg, medan Svedea Katt lyckats säkra högst antal reaktioner per inlägg.

Majoriteten försäkringsbolag placerar sig i nedre vänstra hörnet med låg aktivitet samt lågt antal reaktioner på innehåll.

Försäkringsbolag i Sverige. Andel engagemang på poster – kvartal 3 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www..kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Bästa poster på Facebook – tredje kvartalet 2020

Svedea Katt samt Agria Djurförsäkring Katt säkrade kvartalets tre bästa inlägg. Samtliga innehöll kommunikation relaterat hemlösa katter.

Ta gärna en titt på inläggen för att förstå vad som tilltalar följare och genererar interaktion.

Svenska försäkringsbolag i sociala medier Facebook – bästa inlägg tredje kvartalet 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Något som förvånade på bas av resultaten för tredje kvartalet?

Vad tycker du: är tio inlägg per månad på Facebook nog med kommunikation från försäkringsbolag i sociala medier? Är djurkommunikation det enda som kan skapa intresse bland följare? Dags för nytänk – och storytelling?

Vill du att Kommunikationsanalys tar en titt på ert arbete och resultat i sociala medier? Hör gärna av dig.

Nästa kvartalsanalys för försäkringsbolag kommer i januari/februari 2021. Här kan du följa Kommunikationsanalys på Facebook för att säkra ny kunskap.

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange: Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Datakälla: Bumblewing

Definition av influens.