Nyhet – svenska myndigheter i sociala medier. Kustbevakningen var 2019 års bästa myndighet på Facebook. Naturvårdsverket säkrade högst effekter. Pensionsmyndigheten uppvisade 99,7% responsgrad. Lägst responstid hade PRV med 116 minuter. Flest inlägg gjorde SMHI. Myndigheternas vanligaste ord var Sverige, behöver och barn. Socialstyrelsens inlägg toppade 2019, medan Folkhälsomyndigheten toppar i februari 2020.

Du som följt Kommunikationsanalys vet att på senare år har vi kunnat ser mer och mer av kommuner och myndigheter på olika topplistor relaterat sociala medier. Närhet och service till medborgarna, samtidigt som en kostnad för skattebetalarna. Så hur går det då? I detta inlägg har jag valt ut 40 myndigheter. Sveriges kommuner kommer i ett separat inlägg längre fram.

I Sverige finns 455 myndigheter som sorteras i sex olika kategorier: myndigheter under riksdagen, statliga affärsverk, statliga förvaltningsmyndigheter, svenska utlandsmyndigheter, AP-fonder och domstolar samt domstolsverket. En stor bredd alltså vad gäller deras respektive uppdrag och resurser, och därmed även viss komplexitet vid jämförelse.

Bland dessa 455 myndigheter har jag valt ut 40 stycken utifrån två faktorer. Dels Kantar Sifos Anseendeindex 2019, dels närvaro på Facebook. Inte alla myndigheter i Anseendeindex har närvaro på Facebook, och vissa har även valt bort Facebook, som till exempel Allmänna reklamationsnämnden (ARN) och Brottsförebyggande rådet (BRÅ). Därför har jag valt ut totalt 40 stycken utifrån parametrar index, synlighet i media samt intresse. Därmed blir det en blandning av de olika typerna av myndigheter. De har som sagt olika närhet till och relevans för medborgarna beroende på deras olika uppdrag. Som till exempel Skatteverket, som de flesta av oss har minst en kontakt per år med, medan förmodligen färre interagerar med Nämnden för hemslöjdsfrågor. Right or wrong, det får vi se.

I Riktlinjer från E-delegationen om myndigheters användning av sociala medier står att: Sociala medier är ett verktyg som myndigheter kan använda för att få till en dialog och skapa öppenhet. Det står även: Som vid all kommunikationsplanering, utgå från myndighetens verksamhetskrav och uppdrag. Gå igenom på vilket sätt sociala medier kan bidra till att nå myndighetens mål och möta användarnas förväntningar och behov. Just detta med mål och mätning är av stort intresse för denna blogg. Jag skulle gärna se en återrapportering i myndigheternas årsredovisning specifikt vad gäller kommunikationsinsatser, som hur närvaro och resultat faller ut i korrelation med avsatta personella och ekonomiska resurser. Detta då vi talar begränsade skattepengar, med intresse för oss alla att pengarna läggs där de gör störst nytta. Inte låta alla blommor blomma.

Anseendeindex visar även hur vi medborgare tycker att vi får valuta för skattepengarna hos respektive mätt myndighet. Jag lyfter denna faktor då till exempel sociala medier genom kompetent närvaro just kan ge service till och värde för skattebetalarna.

Kommunikationsanalys kommer kvartalsvis att lyfta hur dessa 40 myndigheter levererar och säkrar närvaro och effekt i sociala medier. Krisinformation.se är som bekant ingen myndighet i sig, men finns ändå med eftersom det är en gemensam Facebook-kanal för ett flertal myndigheter.

För denna analys har jag använt Facebook-data från det svenska analysföretaget Smampion.

Helår 2019 – myndigheter på Facebook

Jag väljer lyfta helår 2019 för att få en form av noll-mätning inför 2020. Samtidigt med en brasklapp för helåret då datum för start av mätning samt olika öppning av respektive sidor, påverkar data för resultat. Som synes finns inte alla 40 myndigheters Facebook-sidor med för 2019 nedan, vilket alltså antingen kan bero på att sidan inte funnits hela året, eller på när bevakningen av data påbörjats. Jämför därför gärna med februari längre ned där samtliga finns med.

Årets tre bästa myndighetssidor hanteras av Kustbevakningen, Trafikverket och Socialstyrelsen. Kustbevakningen är även den myndighet vi skattebetalare anser ger mest valuta för skattepengarna. Naturvårdsverket placerar vi där på tredje plats.

Smampions poängskala (0-100) motsvarar följande betyg:

100: Perfekt
95 – 99: Världsklass
90 – 94: Mycket bra
80 – 89: Väldigt bra
65 – 79: Ett bra betyg
45 – 64: Helt ok
30 – 44: Ej godkänt
0 – 29: Underkänt

Mätpunkter Facebook

Fem myndigheter får inte godkänd Facebook-närvaro 2019 enligt Smampions poängskala: Konsumentverket, SCB, Karolinska institutet, Swedavia och Strålsäkerhetsmyndigheten Sol.

• Störst: Polisen
• Högst viralitet: Naturvårdsverket 
• Flest inlägg per dag: SMHI
• Högst tillväxt: Universitets- och högskolerådet – UHR
• Högst engagemangsgrad (7-dagar): Naturvårdsverket

Dialoger och responsgrad

PRV hade lägst responstid med 116 minuter: högst hade Sida med 8 667 minuter.

Mest framgångsrika inlägg 2019

50 vanligast förekommande ord

Februari 2020 – myndigheter på Facebook

Mätpunkter Facebook

13 myndigheter får inte godkänd Facebook-närvaro i februari 2020 enligt Smampions poängskala: Riksbanken, SCB, Post- och telestyrelsen, CSN, Konsumentverket, Lantmäteriet, Migrationsverket, Swedavia, Diskrimineringsombudsmannen, Karolinska Institutet, Spelinspektionen, Notarie (Domstolsverket) och Strålsäkerhetsmyndigheten Sol.

• Störst: Polisen
• Högst viralitet: Folkhälsomyndigheten 
• Flest inlägg per dag: Krisinformation.se
• Högst tillväxt: Naturvårdsverket
• Högst engagemangsgrad (7-dagar): Kustbevakningen

Dialoger och responsgrad

Post- och telestyrelsen hade lägst responstid med 5 minuter: högst hade Sida med 9 386 minuter.

Frågan är om vi ska tolka februaris framgång för Folkhälsomyndigheten samt Krisinformation.se till frågor runt coronavirus samt relaterad sjukdom covid-19?

Naturvårdsverket hade framgång i sociala medier 2019, och visar bra tillväxt 2020. En Greta-effekt?

Jag vill göra en koppling med myndigheternas närvaro i sociala medier till partiledarnas närvaro och deras tydliga individbaserade arbete med sociala medier. Det sägs att politiker är i förtroendebranschen. Ett begrepp jag skulle vilja säga även omfattar generaldirektörer. Jag ser kanske inte att respektive generaldirekt för myndigheterna syns lika väl till stöd för organisationen som de politiska ledarna gör via sociala kanaler. Vad är din bild av generaldirektörerna och deras varumärkesbidrag till organisationen – i sociala medier?

Avslutningsvis några ord relaterat myndigheter, demokrati och sociala medier som stöd. PR-företaget Edelman gör sedan flera år en årlig trendbarometer där den för år 2020 har fokus förtroendet för olika funktioner/branscher i samhället. Data baseras på 34 000 respondenter i 25 länder (Sverige ej bland dessa). Där kommer Government inte väl ut samt allmänhetens oro för fake news blir tydlig.

Och varför lyfter jag då denna graf? Jo, min uppfattning har sedan jag började arbeta med de sociala plattformarna för över 10 år sedan, varit att sociala medier ger en stor möjlighet för att hjälpa organisationer och varumärken att bygga tillit och öka förtroende.

Enligt en ny rapport från Centre for the Future of Democracy uppvisar utvecklade länder en ökning vad gäller missnöje med demokrati. Men… vissa länder som i Skandinavien och Norden uppvisar dock ett större eller stort förtroende för demokrati, och samtliga dessa länder ligger bland topp 10 bland de som är mest nöjda med demokrati. Utgör våra myndigheters (bra) närvaro i sociala medier en bidragande orsak till förtroendet?

Hur uppfattar och upplever du våra myndigheters närvaro i sociala medier?

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange: Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Datakälla: Smampion