Etikettarkiv: varumärkesbyggande

Tips från digitala varumärken: Dina stärker den lokala närvaron.

Dina Försäkringar

I år har Kommunikationsanalys lagt till ett flertal nya branscher för bevakning och analys av framgång och närvaro i sociala medier. Ett initiativ som tagits emot mycket väl. Däribland försäkringsbranschen som de allra flesta av oss har någon form av relation till. Här kan du läsa mer om branschen i den första analysen för 2019 samt första kvartalet 2020.

Som inspiration delar denna analysblogg även tips från digitala varumärken som antingen förekommer på de olika topplistor för sociala medier som bloggen lyfter, eller som på andra sätt uppmärksammas positivt och lyckas väl med sin närvaro. Jag delar även tankar som ger en bild av verkligheter som olika branscher upplever och verkar i.

Denna gång delar Tomas Roos, kommunikationschef Dina försäkringar, sina tankar om hur de arbetar med sociala medier för att nå framgång samt hantera uppföljning.

Hur tänker ni runt er närvaro i sociala medier?

– Att den behöver stärkas. Dina Försäkringar var tidigare aktiv på sociala medier men
höll sig, med undantag av rekrytering på LinkedIn, sedan undan under nästan 10 år.
Med den organisationsstruktur som var då, föll mycket arbete med kanalen på en avdelning som inte hade resurser att följa upp och svara på alla frågor och kommentar.

– Kommentarer är en naturlig del av sociala medier, särskilt vad gäller försäkring och
ofta avseende skadeärenden. Då är det viktigt att ha bemanning med rätt kompetens
även om vi inte alltid kan svara på allt på grund av sekretess. Förra året ändrade vi på den saken och är sedan våren 2019 på plats på Facebook och Instagram, om än i liten utsträckning. 

– Vi köper synlighet både för att bygga varumärke och sälja. Vi har en liten följarskara
och även om den varit större vill vi ha möjlighet att segmentera och nå ut bredare med
det mesta vi gör. Helt organiskt material blir mycket för intern synlighet. Samtidigt
arbetar vi lite undangömt med att använda kanalerna för att stärka vår lokala närvaro
och närhet. Ett område vi kommer att fokusera mer på framöver.

Hur resonerar ni för ett lyckat upplägg?

– Vi är ett mindre team där var och en av oss får arbeta med flera olika områden. Vi
är alla involverade på något sätt men har alltså inte någon dedikerad resurs. Hur mycket tid det tar varierar beroende på vad vi har på gång i form av kampanjer och initiativ. Trenden är och skall vara ökande i alla fall.

– En naturlig utmaning med den typen av team är hur man får tillgång till spetskompetens när den behövs, det är svårt att ha den internt när vi arbetar brett. Lösningen för oss är så långt våra byråer. Framförallt i överbyggande angreppsätt, spelregler och liknande. Sedan kan vi hantera det dagliga och vidareutveckla det själva.

– Det finns embryon till en långsiktig innehållsplan men det mesta av arbetet kvarstår.
Som många mindre avdelningar ligger mycket i individers huvud och förs vidare
genom diskussioner i en relativt liten grupp.  Nu tar vi steget och för in lite mer struktur
i arbetet. Både för att det är nyttigt för oss själva, men även för att vi som del i en
federation måste koordinera mellan flera bolag och gemensamt arbeta så att vi springer mot samma mål. Med innehåll som ett växande fokusområde kommer samtidigt krav på att vi strukturerar arbetet på rätt sätt.

Hur följer ni upp resultat av er närvaro i sociala medier? Vilka verktyg använder ni? Har ni tydliga mål?

– Vi använder den statistik vi får från Facebook och Google Analytics för att följa upp det
vi gör. Vi har som de flesta ett visst intresse för följare och likes och leads och så
vidare. Men vi sade tidigt att vi inte skall jaga de talen ”bara för att”. Vi måste välja KPI:er
som är relevanta och det innebär att det varierar beroende på vad det är vi gör.

– Som del av en varumärkeskampanj kan det vara räckvidd, frekvens och view rate som är det viktiga. I retargetingkampanjer är det konvertering och CPA. Nu senast har vi arbetat lite med influencers och då är det räckvidd men även engagemang som är intressant. De målen vi sätter är det som avgör om aktiviteter och kampanjer är lyckade och värda den tid och resurser vi lagt på dem.

– Sedan skulle det naturligtvis vara trevligt att få erkännande för bra arbete från andra
externa källor, exempelvis en blogg som den här. I dagsläget skulle det komma genom
ett enskilt initiativ men önskan är såklart att helheten skall upp i nivå över tid.

– Gällande anpassning är det främst på det säljfokuserade där vi försöker optimera
löpande. På det andra är det mer lärdomar från gång till gång, justering av vilken typ av
post som kommer när, teman som kan fungera och så vidare. Eftersom vi inte varit
igång med kanalen så länge får vi förlita oss till tidigare erfarenheter och testa vad som
fungerar här för vårt varumärke och i den omvärld vi befinner oss i, avslutar Tomas.

Här hittar du Dina Försäkringar på Facebook.

Under 2020 kommer det att komma fler inlägg med röster och erfarenheter från bland annat banker, elhandel, kommuner, myndigheter och telekom.

Kommunikationsanalys lyfter förutom effektanalys, goda och framgångsrika exempel samt delar kunskap om verktyg som underlättar arbetet med sociala medier. Men även ren inspiration och tankar från verkligheten om själva arbetet, med röster från olika branscher och deras olika förutsättningar.

Arbetar du för ett intressant och/eller framgångsrikt varumärke i sociala medier, och vill dela med dig och synas? Eller är det något varumärkes arbete du gillar och skulle vilja veta mer om? Välkommen att höra av dig.

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Sveriges fyra storbanker i sociala medier – kvartal 1 2020

Swedbank Sverige säkrade starkast närvaro på Facebook under första kvartalet 2020. Samtliga banker hade över 90 procents responsgrad: högst hade Nordea Sverige. Swedbank Sverige uppvisade kortast svarstid. SEB gjorde fyra gånger så många inlägg som Handelsbanken. Kvartalets vanligaste ord var: tips, privatekonomi, sparande och SEB.

I februari släppte Kommunikationsanalys den första analysen över de fyra storbankerna i sociala medier, då med fokus resultat under 2019 som utgångspunkt inför resultat 2020. Här kommer nu den första kvartalsvisa analysen över närvaro och effekter på Facebook 2020.

Sett till första kvartalet 2020 är det Swedbank Sverige som sammantaget haft och fått högst effekt i sociala medier. Vad menar jag då med effekt? Om vi utgår ifrån tanken ”syns du inte, så finns du inte” visar verktygen att bankens närvaro på Facebook har noterats. Här är det samtidigt viktigt att komma ihåg att någon underliggande sentiment-analys inte finns kopplad. Det vill säga att ett varumärkes genomslag kan vara både positivt och negativt. Därför är min kommunikativa utgångspunkt att effekt är en mix av räckvidd, engagemang och brand awareness.

Noterbart är Swedbanks Sverige utfall i februari, i samband med dataproblem, med hög aktivitet hos både sändare och mottagare, där budskap kan tänkas genererat ökad spridning. Swedbank Sverige har även haft kvartalets högsta tillväxt av följare med nästan 3 procent. Banken har också de mest aktiva följarna vad gäller att göra inlägg på Facebook-sidan. I jämförelse med Nordea Sverige får Swedbank Sverige nio gånger så många inlägg. Kostnadsdrivande och/eller chans att bygga kundrelationer?

I den studie jag gjorde för åren 2013-2017 över bästa kundservice i sociala medier var Swedbank Sverige den enda bank som då fanns med samtliga år; Nordea Sverige placerade sig 2015-2017 och SEB placerade sig ett år, 2013. Swedbank Sverige hade under första kvartalet 2020 den lägsta svarstiden bland storbankerna på Facebook på 24 minuter. Samtliga banker hade en responsgrad på över 90 procent, där Nordea Sverige den högsta på 95,9 procent.

När jag samtidigt tittat på månadsresultaten i kvartalet märks en tydlig förändring i mars 2020 då SEB sticker ut och för första gången intar första plats. Jag samlade därför data över en period om 13 månader för att inkludera mars 2019, ifall mars av någon anledning skulle vara en återkommande månad med hög influens för SEB. Så var inte fallet.

SEB uppvisade i mars en nivå på influens som både är störst bland samtliga banker, samt dubbelt så hög som den nivå som de normalt brukar ha, sett till medel över 13 månader. Och motsatt finner vi kvartalets etta Swedbank Sverige på sista plats i mars, med en halverad nivå av influens sett till deras medel över 13 månader.

De fyra storbankerna Handelsbanken, Nordea, SEB, Swedbank. Procent av andel influens Facebook mars 2019-mars 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Om detta är något tillfälligt eller en genomtänkt ändring av spelplanen vet vi inte ännu. En faktor som kan bidragit är att SEB rekryterat digital kompetens i form av Deeped Niclas Strandh som Social Media Responsible från december förra året, vars avtryck vi nu kanske börja skönja på bankens effekter i sociala medier. Det blir intressant att se fortsatt utveckling mellan bankerna i analysen av kvartal 2 2020 i juli. Baserat på en vecka i april fortsätter kurvan ännu rakt upp för SEB.

Med tanke på att Handelsbanken både rankas lägst och samtidigt uppvisar högst viralitet samt engagemang på budskap, vore det intressant se vilken totaleffekt Handelsbanken skulle kunna uppnå i sociala medier vid en ökning av publicering av innehåll. #hint

Till hjälp för dataunderlag från Facebook använder jag två verktyg: de svenska analysföretagen Bumblewing (influens) och Smampion (poäng). Det är respektive banks svenska huvudsida som mäts och inte lokalkontoren i dessa blogginlägg. Under mars har det funnits en del tekniska problem med inläsning av data från Facebook specifikt avseende Facebook-sidor. Det kan påverka antalet inlägg och total antal reaktioner som redovisas, men bedömningen är att det inte påverkar total ranking för perioden, kommenterar datanalysföretaget Bumblewing. En bedömning som delas av Smampion.

Kvartal 1 2020 – Facebook

Swedbank toppar kvartal 1 2020 enligt båda mätverktygen. Därefter skiljer sig verktygen vad gäller placering av Nordea och SEB. Handelsbanken kommer sist i båda verktygen.

Sveriges fyra storbanker (Handelsbanken, Nordea, SEB, Swedbank) sociala medier – influens Facebook kvartal 1 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se) Datakälla: Bumblewing
Sveriges fyra storbanker (Handelsbanken, Nordea, SEB, Swedbank) sociala medier – poäng Facebook kvartal 1 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se) Datakälla: Smampion

Mätpunkter – kvartal 1 2020

Nordea Sverige uppvisar negativ tillväxt på Facebook för första kvartalet 2020, dock en mycket låg sådan.

Mätpunkter Facebook

  • Störst: Nordea Sverige
  • Viralitet: Handelsbanken 
  • Flest inlägg per dag: SEB
  • Högst tillväxt: Swedbank Sverige
  • Högst engagemangsgrad (7-dagar): Handelsbanken
De fyra storbankerna i sociala medier kvartal 1 2020 – mätpunkter Facebook. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se) Datakälla: Smampion

Kundservice – dialoger och responsgrad

Samtliga banker ligger i stort i samma härad vad gäller responsgrad, där Nordea Sverige uppvisar den högsta. Swedbank Sverige har den kortaste svarstiden på 24 minuter.

De fyra storbankerna i sociala medier kvartal 1 2020 – mätpunkter dialoger/kundservice. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se) Datakälla: Smampion

Mest framgångsrika inlägg kvartal 1 2020

Swedbank Sverige, Nordea Sverige och Handelsbanken gjorde storbankernas mest framgångsrika inlägg sett till båda verktygen. Swedbanks inlägg beklagade datastrul. Handelsbanken och Nordea hade inlägg som berörde coronaviruset. SEB:s kommunikativa budskap och/eller förpackning verkar inte lyckas nå samma nivåer som övriga bankers.

De fyra storbankerna i sociala medier – bästa inlägg Facebook kvartal 1 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion
Sveriges fyra storbanker (Handelsbanken, Nordea, SEB, Swedbank) sociala medier Sverige – bästa inlägg influens Facebook kvartal 1 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

50 vanligaste förekommande ord

De fyra storbankerna i sociala medier kvartal 1 2020 – de vanligaste orden. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se) Datakälla: Smampion

Resultat kvartal 1 2019 – Facebook

En jämförelse av nivå influens med kvartal 1 2019.

Ingen större skillnad vad gäller resultat i influens vid jämförelse mellan kvartal 1 2019 och kvartal 1 2020.

Sveriges fyra storbanker (Swedbank, Nordea, SEB, Handelsbanken) sociala medier – influens Facebook kvartal 1 2019. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se) Datakälla: Bumblewing

Jag vill runda av och återkoppla till mitt förra inlägg där jag undrade och gjorde en koppling till bankernas närvaro i sociala medier med partiledarnas närvaro, och att jag inte upplevde att ansvariga vd:ar för storbankerna syns lika väl och via sociala kanaler till stöd för organisationen, som de politiska ledarna. I mars fick vi nu se Frank Vang-Jensen, vd och koncernchef för Nordea, som avsändare av budskap med bild och citat.

Avslutningsvis vill jag dela utfall på sökningar enligt Google Trends i årets första kvartal. Tanken var att kunna se ifall någon match vad gäller utfall i sociala medier relaterat generellt och specifikt sök-beteende. Men, jag går bet. Möjligen att bloggens läsare som arbetar för bankerna kan dra mer slutsatser av detta, eller någon som analyserar sökningar i Google. Får dock komma med denna gång för att visa paletten digitala verktyg, om än inte specifikt sociala medier.

Sökningar Bankväsende kvartal 1 2020: Handelsbanken, Nordea, SEB, Swedbank. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Google Trends
Sökningar Alla kategorier kvartal 1 2020: Handelsbanken, Nordea, SEB, Swedbank. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Google Trends

Har du några tips, tankar eller funderingar på bas av ovan? Välkommen att höra av dig via kontaktformuläret.

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange: Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Social plattform: Facebook

Datakällor: Bumblewing och Smampion

Definition av influens

Tips från digitala varumärken: Livrustkammaren – en samtida historiebästis

Bild: Livrustkammaren

Om du arbetar med sociala medier är säkert inte Livrustkammaren obekant. Detta statliga museum, beläget i Stockholms slott, har senaste åren uppmärksammats för sin aktuella och underhållande närvaro på Facebook. Vilket också gjort att detta ”lilla” museum nu har fler följare än deras större grannar och branschkollegor som Nationalmuseum och Vasamuseet.

Som inspiration delar denna analysblogg även tips från digitala varumärken som antingen förekommer på de olika topplistor för sociala medier som bloggen lyfter, eller som på andra sätt uppmärksammas positivt och lyckas väl med sin närvaro.

Denna gång delar Emma Ågrahn, kommunikatör med ansvar för sociala medier vid Statens historiska muséer, däribland Livrustkammaren, sina tankar om hur Livrustkammaren arbetar med sociala medier för att nå framgång samt hantera uppföljning.

Vad vill ni uppnå med er närvaro i sociala medier?

– Vi vill vara din historiebästis på nätet. Vi vill sprida kunskap om svensk historia och Livrustkammarens samlingar genom att använda humor, aktuella trender, memes och ett tilltal som funkar på internet i kombination med bilder från våra samlingar.

– Vi kan också se att många av våra programpunkter säljer slut tack vare sociala medier, så vi har en okej konvertering. Vi vill öka den geografiska spridningen på antalet följare som en del i vårt uppdrag att nå hela landet, och det kan vi enklast påverka med betald media. De senaste sponsrade kampanjerna har vi riktat bredare, och genom statistikverktyget har vi sett att det gett effekt. Genom Google Analytics har vi sett att den geografiska spridningen ökat bland våra webbesökare (vi länkar till webben i våra betalda kampanjer).

– Vi blev nyligen nominerade till ett pedagogiskt pris för vårt jobb i sociala medier och det ser vi som ett kvitto på att vi lyckats rätt bra med vad vi vill uppnå. Det är också en viktig kanal för oss att berätta om vår programverksamhet.

Hur resonerar ni för ett lyckat upplägg? Och hur hanterar ni framgången/uppmärksamheten/förväntningarna?

– Så här:

Bild: Livrustkammaren

– Nej men vi fortsätter som vi brukar – alltså att hålla koll på internettrender och haka på med vårt eget innehåll och tonalitet. Det är jag som ansvarar för annonsering och uppföljning, medan publicering av innehåll på Facebook-sidan görs tillsammans med intendenterna på Livrustkammaren.

– Vid det här laget har vi också hyfsad bra koll på vilken typ av bilder som funkar bättre än andra. Till exempel så funkar en Robe de cour (not: hovdräkt) bättre än ett flintlås. Vi har ett fantastiskt bildmaterial med fria licenser som vi kan använda fritt, och det är en jättestor del av att vi lyckas med innehållet. Våra föremål är ju ofta väldigt iögonfallande, och det som visuellt sticker ut tycks ge ett större genomslag. Det kanske inte är så konstigt när konkurrensen om uppmärksamhet i flödet är så stor. Men timing är som sagt viktigt. Gärna samtidsaktuellt på något sätt.

– Det gäller också att få till en bra kombination mellan avsändaren, texten, bilden och hashtags. Det får också gärna ligga lite på gränsen för vad du tror att ett museum som Livrustkammaren får skriva.  Vi varvar också med längre inlägg med mer fakta, där vi lyfter olika händelser, personer och föremål kopplade till våra samlingar. Den balansen är viktig, så att det inte bara blir en humorsida.

Hur följer ni upp resultat av er närvaro i sociala medier? Vilka verktyg använder ni? Har ni tydliga mål?

– Vi använder oss främst av Facebook och Instagrams statistik i Business Manager och Ads Manager. Där kan vi se hur engagerade våra följare är, hur gamla de är och fördelningen mellan kvinnor och män, räckvidd på inläggen, typ av reaktioner och så vidare. 

– Till vår årsredovisning räknar vi också antal följare.  Det är klart att vi alltid vill ha fler följare, men främst vill vi att de som följer oss stannar kvar, gillar det vi gör och blir engagerade fans.  Det ser vi att vi har lyckats med eftersom vi har en stor aktivitet när det kommer till delningar och reaktioner på inlägg. Vi brukar jämföra vårt resultat med liknande sidor på Facebook och (lite på skoj) sikta på att slå det museum som ligger före oss i statistiken. Så nästa delmål får kanske bli att slå Skansen som just nu har närmare 68 000 gilla-markeringar.  Men om det blir på bekostnad av engagemang och interaktion – där vi ligger högst i vår interna museikamp på Facebook – får vi tänka om.

– Vi får nog snarare en uppfattning om hur ”bra” det går genom att vara närvarande och aktiva i kommentarsfälten där många skriver uppskattande.  Målen handlar om att fortsätta vara relevanta, roliga och sprida kunskap om historia på ett lustfullt och pedagogiskt sätt.

– Vi håller just nu på med en publikundersökning där vi bland annat undersöker hur våra besökare har hittat till museet, där tidigare enkäter visar att många kommer till det fysiska museet för att de hittat information via sociala medier, avslutar Emma.

Här hittar du Livrustkammaren på Facebook.

Ett av syftena med denna blogg är att lyfta goda och framgångsrika exempel, samt dela kunskap om verktyg som underlättar arbetet med sociala medier, eller ren inspiration för detta arbete. Jobbar du för ett intressant och/eller framgångsrikt varumärke i sociala medier, och vill dela med dig och synas? Eller är det något varumärkes arbete du gillar och skulle vilja veta mer om? Hör gärna av dig.

Om du vill veta mer om Livrustkammarens arbete samt om hur arbeta (bättre) med sociala medier kan jag tipsa om denna bok av Fredrik Pallin: #gördetnu

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Svenska myndigheter i sociala medier – helår 2019

Nyhet – svenska myndigheter i sociala medier. Kustbevakningen var 2019 års bästa myndighet på Facebook. Naturvårdsverket säkrade högst effekter. Pensionsmyndigheten uppvisade 99,7% responsgrad. Lägst responstid hade PRV med 116 minuter. Flest inlägg gjorde SMHI. Myndigheternas vanligaste ord var Sverige, behöver och barn. Socialstyrelsens inlägg toppade 2019, medan Folkhälsomyndigheten toppar i februari 2020.

Du som följt Kommunikationsanalys vet att på senare år har vi kunnat ser mer och mer av kommuner och myndigheter på olika topplistor relaterat sociala medier. Närhet och service till medborgarna, samtidigt som en kostnad för skattebetalarna. Så hur går det då? I detta inlägg har jag valt ut 40 myndigheter. Sveriges kommuner kommer i ett separat inlägg längre fram.

I Sverige finns 455 myndigheter som sorteras i sex olika kategorier: myndigheter under riksdagen, statliga affärsverk, statliga förvaltningsmyndigheter, svenska utlandsmyndigheter, AP-fonder och domstolar samt domstolsverket. En stor bredd alltså vad gäller deras respektive uppdrag och resurser, och därmed även viss komplexitet vid jämförelse.

Bland dessa 455 myndigheter har jag valt ut 40 stycken utifrån två faktorer. Dels Kantar Sifos Anseendeindex 2019, dels närvaro på Facebook. Inte alla myndigheter i Anseendeindex har närvaro på Facebook, och vissa har även valt bort Facebook, som till exempel Allmänna reklamationsnämnden (ARN) och Brottsförebyggande rådet (BRÅ). Därför har jag valt ut totalt 40 stycken utifrån parametrar index, synlighet i media samt intresse. Därmed blir det en blandning av de olika typerna av myndigheter. De har som sagt olika närhet till och relevans för medborgarna beroende på deras olika uppdrag. Som till exempel Skatteverket, som de flesta av oss har minst en kontakt per år med, medan förmodligen färre interagerar med Nämnden för hemslöjdsfrågor. Right or wrong, det får vi se.

I Riktlinjer från E-delegationen om myndigheters användning av sociala medier står att: Sociala medier är ett verktyg som myndigheter kan använda för att få till en dialog och skapa öppenhet. Det står även: Som vid all kommunikationsplanering, utgå från myndighetens verksamhetskrav och uppdrag. Gå igenom på vilket sätt sociala medier kan bidra till att nå myndighetens mål och möta användarnas förväntningar och behov. Just detta med mål och mätning är av stort intresse för denna blogg. Jag skulle gärna se en återrapportering i myndigheternas årsredovisning specifikt vad gäller kommunikationsinsatser, som hur närvaro och resultat faller ut i korrelation med avsatta personella och ekonomiska resurser. Detta då vi talar begränsade skattepengar, med intresse för oss alla att pengarna läggs där de gör störst nytta. Inte låta alla blommor blomma.

Anseendeindex visar även hur vi medborgare tycker att vi får valuta för skattepengarna hos respektive mätt myndighet. Jag lyfter denna faktor då till exempel sociala medier genom kompetent närvaro just kan ge service till och värde för skattebetalarna.

Anseendeindex för myndigheter 2019. Datakälla: Kantar Sifo

Kommunikationsanalys kommer kvartalsvis att lyfta hur dessa 40 myndigheter levererar och säkrar närvaro och effekt i sociala medier. Krisinformation.se är som bekant ingen myndighet i sig, men finns ändå med eftersom det är en gemensam Facebook-kanal för ett flertal myndigheter.

För denna analys har jag använt Facebook-data från det svenska analysföretaget Smampion.

Helår 2019 – myndigheter på Facebook

Jag väljer lyfta helår 2019 för att få en form av noll-mätning inför 2020. Samtidigt med en brasklapp för helåret då datum för start av mätning samt olika öppning av respektive sidor, påverkar data för resultat. Som synes finns inte alla 40 myndigheters Facebook-sidor med för 2019 nedan, vilket alltså antingen kan bero på att sidan inte funnits hela året, eller på när bevakningen av data påbörjats. Jämför därför gärna med februari längre ned där samtliga finns med.

Årets tre bästa myndighetssidor hanteras av Kustbevakningen, Trafikverket och Socialstyrelsen. Kustbevakningen är även den myndighet vi skattebetalare anser ger mest valuta för skattepengarna. Naturvårdsverket placerar vi där på tredje plats.

Myndigheter i sociala medier – poäng helår 2019. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

Smampions poängskala (0-100) motsvarar följande betyg:

100: Perfekt
95 – 99: Världsklass
90 – 94: Mycket bra
80 – 89: Väldigt bra
65 – 79: Ett bra betyg
45 – 64: Helt ok
30 – 44: Ej godkänt
0 – 29: Underkänt

Mätpunkter Facebook

Fem myndigheter får inte godkänd Facebook-närvaro 2019 enligt Smampions poängskala: Konsumentverket, SCB, Karolinska institutet, Swedavia och Strålsäkerhetsmyndigheten Sol.

  • Störst: Polisen
  • Högst viralitet: Naturvårdsverket 
  • Flest inlägg per dag: SMHI
  • Högst tillväxt: Universitets- och högskolerådet – UHR
  • Högst engagemangsgrad (7-dagar): Naturvårdsverket
Myndigheter i sociala medier – mätpunkter 1-10 helår 2019. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion
Myndigheter i sociala medier – mätpunkter 11-20 helår 2019. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion
Myndigheter i sociala medier – mätpunkter 21-30 helår 2019. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion
Myndigheter i sociala medier – mätpunkter 31-40 helår 2019. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

Dialoger och responsgrad

PRV hade lägst responstid med 116 minuter: högst hade Sida med 8 667 minuter.

Myndigheter i sociala medier – dialoger/respons 1-10 helår 2019. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion
Myndigheter i sociala medier – dialoger/respons 11-20 helår 2019. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion
Myndigheter i sociala medier – dialoger/respons 21-30 helår 2019. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion
Myndigheter i sociala medier – dialoger/respons 31-40 helår 2019. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

Mest framgångsrika inlägg 2019

Myndigheter i sociala medier – bästa fyra inlägg helår 2019. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

50 vanligast förekommande ord

Myndigheter i sociala medier – vanligaste ordval helår 2019. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

Februari 2020 – myndigheter på Facebook

Myndigheter i sociala medier – poäng februari 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

Mätpunkter Facebook

13 myndigheter får inte godkänd Facebook-närvaro i februari 2020 enligt Smampions poängskala: Riksbanken, SCB, Post- och telestyrelsen, CSN, Konsumentverket, Lantmäteriet, Migrationsverket, Swedavia, Diskrimineringsombudsmannen, Karolinska Institutet, Spelinspektionen, Notarie (Domstolsverket) och Strålsäkerhetsmyndigheten Sol.

  • Störst: Polisen
  • Högst viralitet: Folkhälsomyndigheten 
  • Flest inlägg per dag: Krisinformation.se
  • Högst tillväxt: Naturvårdsverket
  • Högst engagemangsgrad (7-dagar): Kustbevakningen
Myndigheter i sociala medier – mätpunkter 1-10 februari 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion
Myndigheter i sociala medier – mätpunkter 11-20 februari 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion
Myndigheter i sociala medier – mätpunkter 21-30 februari 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion
Myndigheter i sociala medier – mätpunkter 31-40 februari 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

Dialoger och responsgrad

Post- och telestyrelsen hade lägst responstid med 5 minuter: högst hade Sida med 9 386 minuter.

Myndigheter i sociala medier – dialoger/respons 1-10 februari 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion
Myndigheter i sociala medier – dialoger/respons 11-20 februari 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion
Myndigheter i sociala medier – dialoger/respons 21-30 februari 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion
Myndigheter i sociala medier – dialoger/respons 31-40 februari 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion
Myndigheter i sociala medier – bästa fyra inlägg februari 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion
Myndigheter i sociala medier – vanligaste ordval februari 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

Frågan är om vi ska tolka februaris framgång för Folkhälsomyndigheten samt Krisinformation.se till frågor runt coronavirus samt relaterad sjukdom covid-19?

Naturvårdsverket hade framgång i sociala medier 2019, och visar bra tillväxt 2020. En Greta-effekt?

Jag vill göra en koppling med myndigheternas närvaro i sociala medier till partiledarnas närvaro och deras tydliga individbaserade arbete med sociala medier. Det sägs att politiker är i förtroendebranschen. Ett begrepp jag skulle vilja säga även omfattar generaldirektörer. Jag ser kanske inte att respektive generaldirekt för myndigheterna syns lika väl till stöd för organisationen som de politiska ledarna gör via sociala kanaler. Vad är din bild av generaldirektörerna och deras varumärkesbidrag till organisationen – i sociala medier?

Avslutningsvis några ord relaterat myndigheter, demokrati och sociala medier som stöd. PR-företaget Edelman gör sedan flera år en årlig trendbarometer där den för år 2020 har fokus förtroendet för olika funktioner/branscher i samhället. Data baseras på 34 000 respondenter i 25 länder (Sverige ej bland dessa). Där kommer Government inte väl ut samt allmänhetens oro för fake news blir tydlig.

Datakälla: 2020 Edelman Trust Barometer
Oro för fake news. Datakälla: 2020 Edelman Trust Barometer

Och varför lyfter jag då denna graf? Jo, min uppfattning har sedan jag började arbeta med de sociala plattformarna för över 10 år sedan, varit att sociala medier ger en stor möjlighet för att hjälpa organisationer och varumärken att bygga tillit och öka förtroende.

Enligt en ny rapport från Centre for the Future of Democracy uppvisar utvecklade länder en ökning vad gäller missnöje med demokrati. Men… vissa länder som i Skandinavien och Norden uppvisar dock ett större eller stort förtroende för demokrati, och samtliga dessa länder ligger bland topp 10 bland de som är mest nöjda med demokrati. Utgör våra myndigheters (bra) närvaro i sociala medier en bidragande orsak till förtroendet?

Hur uppfattar och upplever du våra myndigheters närvaro i sociala medier?

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange: Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Datakälla: Smampion

Sveriges telekombolag i sociala medier – helår 2019

Nyhet – telekom i sociala medier. Telenor Sverige på Facebook var den operatör som säkrade högst influens under 2019. Tele2 Sverige säkrade högst viralitet på inlägg. Samtliga operatörer hade över 90 procents responsgrad: högst hade Telenor Sverige. Telia Sverige hade årets kortaste responstid: Tre Sverige den längsta. Årets vanligaste ord i inlägg var: tips, tillsammans och familjen; motsvarande i januari: dela, digitala och guider. 2020 inleds med att Telia Sverige på Instagram dominerar i influens.

Kommunikationsanalys startade sin djupdykning i sociala medier och relaterade resultat 2013, dels som ett uttryck för ett personligt intresse, dels som spegling av frustration över hur ointresserat eller valhänt de sociala plattformarna fram till dess hanterats av organisationer. Både från ett intäkts- och varumärkesperspektiv. Initialt dominerade resebranschen topplistorna men följdes inom kort av telekom. Och teleoperatörerna har behållit en tydlig toppnärvaro i sociala medier. I denna analys tittar jag på varumärkena Tele2, Telenor, Telia och Tre, samtliga utifrån Sverige-verksamhet.

Till hjälp för dataunderlag använder jag de svenska analysföretagen Bumblewing (influens) och Smampion (poäng). Notera att för faktor influens har samtliga tre sociala plattformar utvärderats (Facebook, Twitter och Instagram), medan för faktor poäng utgör Facebook ensamt underlag.

I den studie jag gjorde för åren 2013-2017 över bästa kundservice i sociala medier var Telia Sverige den enda av de fyra operatörerna som då fanns med samtliga fem år. Telenor Sverige respektive Tre Sverige fanns med 2013 och 2015, och Tele2 Sverige under 2014.

Kommunikationsanalys kommer nu kvartalsvis att lyfta hur de fyra stora varumärkena inom telekom levererar och säkrar närvaro och effekt i sociala medier. Det är alltså respektive operatörs sociala huvudsidor som mäts, och inte undervarumärken som Comviq, Halebop och Hallon i dessa blogginlägg.

Enligt SKI (Svenskt kvalitetsindex) 2019 placerar sig dessa fyra operatörer/varumärken sinsemellan:

  • SKI kundnöjdhet mobiloperatörer, privatkunder 2019
  1. Tele2
  2. Telia
  3. Tre
  4. Telenor
  • SKI kundnöjdhet mobiloperatörer, företagskunder 2019
  1. Telia
  2. Tele2
  3. Telenor
  4. Tre

Sett till faktor influens i sociala medier under 2019 fördelade sig topp 10 på följande operatörer med relaterad plattform:

  1. Telenor Sverige – Facebook
  2. Telia Sverige – Facebook
  3. Telia Sverige – Twitter
  4. Telia – Instagram
  5. Telenor Sverige – Instagram
  6. Tele2 Sverige – Facebook
  7. 3 Sverige – Facebook
  8. Tre Sverige – Twitter
  9. Telenor Sverige – Twitter
  10. Tele2 – Twitter

Intressant ur varumärkesperspektiv att notera att namnvariationer förekommer, som att ibland med XXX Sverige eller enbart XXX, eller även olika (Tre vs 3) på olika plattformar.

Helår 2019 – Facebook

För faktor influens syns i en och samma graf tre plattformar (Facebook, Twitter och Instagram) och samtliga fyra teleoperatörer. Det vill säga 12 sociala sidor. Verktyget Bumblewing har i aktivt läge mouseover som då gör att de olika placeringarna per operatör enkelt visar relaterad data. Telenor Sverige på Facebook är den operatör och plattform som säkrat högst influens bland telekomoperatörer under 2019.

Telekombolag i sociala medier – Telia, Telenor, Tele2 och Tre – influens helår 2019. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

I verktyget för poäng har jag avgränsat till en plattform (Facebook), där Telia Sveriges närvaro säkrat högst poäng under året.

Telekombolag i sociala medier – Telia, Telenor, Tele2 och Tre – poäng helår 2019. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

Mätpunkter – helår 2019

Mätpunkter Facebook

  • Störst: Telia Sverige
  • Högst viralitet: Tele2 Sverige 
  • Flest inlägg per dag: Telia Sverige
  • Högst tillväxt: Telenor Sverige
  • Högst engagemangsgrad (7-dagar): Telenor Sverige
Telekombolag i sociala medier – Telia, Telenor, Tele2 och Tre – mätpunkter helår 2019. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

Dialoger och responsgrad

Telia Sverige hade lägst responstid med 258 minuter: högst hade 3 Sverige med 481 minuter.

Telekombolag i sociala medier – Telia, Telenor, Tele2 och Tre – dialog/responsgrad helår 2019. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

Mest framgångsrika inlägg 2019

I verktyget baserat på poäng placerar sig samtliga operatörer utom Telia Sverige bland topp 4-inlägg på Facebook. I verktyget för influens är det Telia Sverige på Instagram och Facebook, och Telenor Sverige på Facebook och Instagram som gjort de fyra inläggen med högst influens.

Telekombolag i sociala medier – Telia, Telenor, Tele2 och Tre – bästa inlägg helår 2019. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion
Telekombolag i sociala medier – Telia, Telenor, Tele2 och Tre – bästa inlägg helår 2019. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

50 vanligast förekommande ord

Bland storbankerna var de vanligast använda orden tips, barn och sparande. Även bland teleoperatörerna ser vi ordet tips, och därtill tillsammans och familjen.

Telekombolag i sociala medier – Telia, Telenor, Tele2 och Tre – vanligaste ord helår 2019. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

Januari 2020

2020 inleds med att Telia (Sverige) på Instagram säkrar högst influens i sociala medier. Grafen ned visar alltså tolv konton på bas av tre sociala plattformar.

Telekombolag i sociala medier – Telia, Telenor, Tele2 och Tre – influens januari 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

I verktyget för poäng har jag avgränsat till en plattform (Facebook), där Telia Sverige säkrat högst poäng.

Telekombolag i sociala medier – Telia, Telenor, Tele2 och Tre – poäng januari 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

Mätpunkter Facebook

Här vill jag lägga in en brasklapp vad gäller data för Tele2 Sverige vilken kan vara ofullständig då några mätvärden saknas.

  • Störst: Telia Sverige
  • Högst viralitet: Telenor Sverige 
  • Flest inlägg per dag: Telia Sverige
  • Högst tillväxt: Telenor Sverige
  • Högst engagemangsgrad (7-dagar): Telenor Sverige
Telekombolag i sociala medier – Telia, Telenor, Tele2 och Tre – mätpunkter januari 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

Dialoger och responsgrad

Telenor Sverige hade lägst responstid med 253 minuter: högst hade 3 Sverige med 642 minuter.

Telekombolag i sociala medier – Telia, Telenor, Tele2 och Tre – dialog/responsgrad januari 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

Mest framgångsrika inlägg januari 2020

I verktyget baserat på poäng placerar sig Telenor Sverige och 3 Sverige bland topp 4-inlägg på Facebook. I verktyget för influens är det Telia Sverige på Instagram och Telenor Sverige på Facebook som gjort de fyra inläggen med högst influens.

Telekombolag i sociala medier – Telia, Telenor, Tele2 och Tre – bästa inlägg januari 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion
Telekombolag i sociala medier – Telia, Telenor, Tele2 och Tre – bästa inlägg januari 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

50 vanligast förekommande ord

Telekombolag i sociala medier – Telia, Telenor, Tele2 och Tre – vanligaste ord januari 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

Jag vill passa på att göra en koppling med telekombolagens närvaro i sociala medier till partiledarnas närvaro och deras tydliga individbaserade arbete med sociala medier. Det sägs att politiker är i förtroendebranschen. Ett begrepp jag skulle vilja säga även tangerar företagsledare. Jag ser inte att ansvariga vd:ar för teleoperatörerna syns lika väl som de politiska ledarna via sociala kanaler till stöd för organisationen. Tre:s Haval van Drumpt är kanske ett undantag med aktivitet på LinkedIn. Vad är din bild av vd:arna inom telekom?

Matchar resultaten från sociala medier ovan din upplevelse av teleoperatörerna?

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange: Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Datakällor: Bumblewing och Smampion

Definition av influens

Framgångsrika varumärken i sociala medier – juni 2018

Trendbrott: Twitterinlägg i juni minskade med två tredjedelar. Volvo Buses bäst innehåll på Facebook. Unibet ute från topplistorna. Komplett.se knuffar ned ICA från YouTube-tronen. Varumärkenas svarsfrekvens ökar igen på Facebook. Telenor säkrar interaktion.

Sammanfattning juni

Socialbakers har aviserat att deras mätetal vad gäller kundservice, Socially Devoted, inte kommer att levereras för juni på grund av bristande underlag. Det är heller inte klart om tjänsten kommer att kunna återkomma. Jag håller tummen då jag följt denna utveckling sedan 2013 och givetvis hoppas kunna fortsätta belysa trender vad gäller kundservice i sociala medier med hjälp av dessa tidslinjer.

I juni gjorde Sveriges främsta varumärken i snitt 28 (75) tweets, 27 (26) Facebook-inlägg och laddade upp 4 (5) videor på YouTube (förra månaden inom parentes). Med andra ord, nästan ett Facebook-inlägg per dag samt, månadens överraskning, knappt ett inlägg per dag på Twitter. Normalt ser vi runt tre Twitter-inlägg per dag. För YouTube produceras drygt ett inlägg – per vecka.

Sidornas svarsfrekvens på Facebook ökar nu åter 85 (84) procent. Kommentarer som del av total mängd interaktioner på Facebook är tyvärr inte längre tillgängligt.

Sverige har valår i år vilket kan ses speglas i att bland topp 10 på bästa svenska Facebook-sidor och Twitter-profiler återfinns nu flera politiska partier: Miljöpartiet, Kristdemokraterna, Vänsterpartiet, Sverigedemokraterna och Medborgerlig Samling. (I länkat inlägg kan du läsa mer om politisk kommunikation i juni i sociala medier.)

Månadsbenchmark

Månadsutveckling baserat på Sveriges ledande 20 varumärken (källa: Socialbakers):

Nedan såg vi tidigare hur Sveriges topp 20 varumärken arbetar med sina sidor på dels Facebook, dels Twitter, och vilken respons vi följare ger på deras inlägg. (Källa: Socialbakers.) Nu kan jag endast dela Twitter-data.

Facebook

Sveriges topp 5 varumärken på Facebook vad gäller interaktioner är enligt Socialbakers:

Sveriges topp 20 varumärken gjorde i snitt 27 inlägg. Om vi omvandlar antal snittinlägg på Volvo Buses och fördelar antal interaktioner per inlägg, innebär det att varje inlägg skulle fått 15 369 interaktioner per inlägg.

Hur många interaktioner i snitt får era inlägg? Vet du? Dela gärna egna upplevelser; denna data baseras på de sidor som Socialbakers har registrerade.

Enligt analysföretaget Smampion är sidorna nedan månadens svenska bästa, baserat på Smampions poängskala 0-100. Om din sida inte finns med för mätning hos Smampion kan du enkelt lägga till den här (kostnadsfritt).

Leksands Sparbank, som återkommer på topplistorna, kan du läsa mer om i detta inlägg om svenska banker.

Smampions poängskala (0-100) motsvarar följande betyg:

100: Perfekt
95 – 99: Världsklass
90 – 94: Mycket bra
80 – 89: Väldigt bra
65 – 79: Ett bra betyg
45 – 64: Helt ok
30 – 44: Ej godkänt
0 – 29: Underkänt

Kundservice Facebook Läs mer

Partikommunikation: Varumärke i sociala medier – maj 2018.

Merparten riksorganisationer börjar visa synkroniserat föredöme. Fyra partier uppvisar god skötsel av visuell identitet. Två partier står ut med tydliga utmaningar.

Varumärket säkrar väljare. Eller?

När jag för några år sedan började lyfta de politiska partiernas skötsel av sina varumärken i sociala medier, blev det uppenbart att det grafiska uttrycket inte (alltid) var självklart och enat. I bästa fall kanske ”good enough”. Vilket jag som kommunikatör ser som riskabelt för aktiva inom förtroendebranschen, där igenkänning bidrar säkra röster.

För nämligen, vilka partierna är och hur de ser ut grafiskt är inte självklart för alla. Jag repeterar, är inte självklart för alla. Och särskilt inte för nya svenskar. Vilka är röstberättigade. Om en missad igenkänning innebär en missad röst så blir effekten tydlig.

Sedan jag började med denna grafiska analys för några år sedan, på bas av Smampions visuella underlag, så har en hel del (positivt) skett i sociala medier. Samtidigt verkar fortfarande några partier ha utmaningar med sin (digitala) grafiska profil. Det skulle vara intressant att fördjupa sig i respektive partis varumärkesmanual, och hur arbetet med varumärket hanteras, och vilket prioritet partiledningar ger detta. Tips för studenter på Beckmans, Handels eller Berghs?

Vad är då status i sociala medier för tillfället? Nedan följer ett aktuellt urval av de politiska partisidor som Smampion har registrerade, i syfte att dels belysa skötsel av varumärket, dels värdet på närvaron enligt Smampions poängskala.

Jag ser att en effektiv sida bör säkra 65 poäng och självklart aldrig gå under 45. Smampions poängskala (0-100) motsvarar följande betyg:

100: Perfekt
95 – 99: Världsklass
90 – 94: Mycket bra
80 – 89: Väldigt bra
65 – 79: Ett bra betyg
45 – 64: Helt ok
30 – 44: Ej godkänt
0 – 29: Underkänt

Politiska varumärken maj 2018

Fyra partier uppvisar god till mycket god och enhetlig skötsel av den visuella identiteten i sociala medier:

  • Medborgerlig Samling
  • Sverigedemokraterna
  • Vänsterpartiet
  • Kristdemokraterna

Två partier ser jag har tydliga utmaningar:

  • Feministiskt initiativ.
    • Förra året beslutades att partinamnet är Feministiskt initiativ, och inte Feministerna. Att partiet via Twitter fortfarande kommunicerar som Feministerna är… förvirrande.
  • Moderaterna.
    • Namnet, logotyp och så vidare, se bild längre ned. Jag har nu i flera år lyft att särskilt riksorganisationerna måste vara konsekventa i grafisk form och namnstrategi (även om man inte vill detaljstyra lokalt) för att därigenom stötta och visa vad som gäller.

Socialdemokraterna

Riksorganisationen är visuellt enhetlig med undantag för YouTube. Fortfarande frågetecken runt olika val av logotyp även om städning verkar pågå. Stockholm samt Skåne avviker nu tydligast. För övrigt olika storlekar.

Enligt Smampions poängskala ligger 1 sida under gränsen (45) för att tillföra något (kommunikativt) värde. Baserat på Smampions poängskala rekommenderar jag en snar översyn alternativt stängning av dessa.

Miljöpartiet Läs mer

Partikommunikation: Varumärke i sociala medier – april 2018

Partiernas grafiska profiler. Medborgerlig Samling, Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet uppvisar god skötsel av varumärket. Feministiskt initiativ, Moderaterna, Centerpartiet och Liberalerna uppvisar icke-synkroniserad hantering av varumärket. Tips för digitalanpassning av grafisk profil.

Varumärket säkrar väljare. Eller?

När jag för några år sedan började lyfta de politiska partiernas skötsel av sina varumärken i sociala medier, så blev det uppenbart att det grafiska uttrycket inte (alltid) var självklart och enat. I bästa fall kanske ”good enough”. Vilket jag som kommunikatör ser som riskabelt för aktiva inom förtroendebranschen, där igenkänning bidrar säkra röster. För nämligen, vilka partierna är och hur de ser ut grafiskt är inte självklart för alla. Och särskilt inte för nya svenskar. Vilka är röstberättigade. Om en missad igenkänning innebär en missad röst så blir effekten tydlig.

Att tryckeriet som nu ska trycka årets valsedlar upplever att partierna själva inte har så god koll på vilka färger som ska användas, verkar indikera att det finns en hel del att göra för partierna. Jag vill passa på att ge tips om ett utmärkt aktuellt inlägg vid namn Så blir er grafiska profil digtialanpassad och tillgänglig för alla.

Sedan jag började med denna grafiska analys för några år sedan, på bas av Smampions visuella underlag, så har en hel del (positivt) skett i sociala medier. Samtidigt verkar fortfarande några partier ha utmaningar med sin (digitala) grafiska profil. Det skulle vara intressant att fördjupa sig i respektive partis varumärkesmanual, och hur arbetet med varumärket hanteras, och vilket prioritet partiledningar ger detta. Tips för studenter på Beckmans, Handels eller Berghs?

Här hittar du grafisk profil (eller motsvarande) för de tio partier som denna analysblogg bevakar:

Vad är då status i sociala medier för tillfället? Nedan följer ett aktuellt urval av de politiska partisidor som Smampion har registrerade, i syfte att dels belysa skötsel av varumärket, dels värdet på närvaron enligt Smampions poängskala.

Jag ser att en effektiv sida bör säkra 65 poäng och självklart aldrig gå under 45. Smampions poängskala (0-100) motsvarar följande betyg:

100: Perfekt
95 – 99: Världsklass
90 – 94: Mycket bra
80 – 89: Väldigt bra
65 – 79: Ett bra betyg
45 – 64: Helt ok
30 – 44: Ej godkänt
0 – 29: Underkänt

Politiska varumärken april 2018

Tre partier uppvisar god till mycket god och enhetlig skötsel av den visuella identiteten i sociala medier:

  • Medborgerlig Samling
  • Sverigedemokraterna
  • Vänsterpartiet

Fyra partier ser jag har utmaningar:

  • Feministiskt initiativ.
    • Förra året beslutades att partinamnet är Feministiskt initiativ, och inte Feministerna. Att partiet via Twitter fortfarande kommunicerar som Feministerna är… förvirrande.
  • Moderaterna.
    • Namnet, logotyp och så vidare, se bild längre ned. Jag har nu i flera år lyft att särskilt riksorganisationerna måste vara konsekventa i grafisk form och namnstrategi (även om man inte vill detaljstyra lokalt) för att därigenom stötta och visa vad som gäller.
  • Centerpartiet.
    • Tydligen har en ny/reviderad logotyp tagits i bruk som inte verkar synkroniserats/uppdaterats i hela landet.
  • Liberalerna.
    • Riksorganisationen gör nu avsteg – men endast på en plattform. Förvirrande. Fem olika varianter på logotyp i landet.

Socialdemokraterna

Fortfarande frågetecken runt olika val av logotyp även om städning verkar pågå. Stockholm samt Instagram avviker nu tydligast. För övrigt olika storlekar.

Enligt Smampions poängskala ligger 2 sidor under gränsen (45) för att tillföra något (kommunikativt) värde. Baserat på Smampions poängskala rekommenderar jag en snar översyn alternativt stängning av dessa.

Miljöpartiet Läs mer

Tips från digitala politiker – Helena Lindahl kanalfokuserar.

Vad är det som ger framgång för politiska budskap – digitalt? Självklart sakfrågor, men även det praktiska arbetet med och runt digital närvaro, samt kanal- och målgruppsval. Även nivå på kunskap om hur de digitala och sociala plattformarna fungerar, och hur man kan följa upp och lära av effekter.

Tips inför valet 2018 kommer här – med utgångspunkt i politiker som tillhör något av de 10 partier denna analysblogg bevakar, samt (gärna) har varit med på några av topplistorna. Är du också politiker och vill dela med dig av digitala insikter och synas? Hör av dig.

Denna vecka delar riksdagspolitikern Helena Lindahl (C) sina tankar om hur man kan arbeta med sociala medier för att nå framgång samt hantera utmaningar.

Hur tänker du runt din närvaro i sociala medier?

Jag har valt att fokusera på Facebook, då det är den plattform som jag känner passar mig bäst. För mig är kärnan att kunna föra ett samtal med personer i framförallt Västerbotten, men även i övriga norra Sverige.

Min grundtanke är att försöka diskutera frågorna ur ett köksbordsperspektiv och förklara hur olika politiska händelser berör exempelvis företagare, skogsägare eller boende på landsbygden. Därför försöker jag också så långt det går att undvika krångligt politikerlingo.

Hur fördelar du tid/resurser mellan digitalt och övrigt?

Det är faktiskt svårt att säga eftersom sociala medier och traditionella medier flyter ihop väldigt mycket för mig. Det finns egentligen inte en sådan avgränsning.

Jag skriver ganska mycket debattartiklar, men även när jag skriver så finns det en tanke på sociala medier. Det är ofta så att lite längre texter kan vara ett bra material för Facebookföljare som vill fördjupa sig, och det underlättar också om man vill förklara en komplex fråga.

Jag ser också att det jag gör i sociala medier, inte minst videomaterial, ganska ofta leder till uppmärksamhet i traditionella medier och förstärker min synlighet i tidningar och tv.

Hur följer du upp resultat av din digitala närvaro i sociala medier? Läs mer

Sociala medier: Så arbetar mobiloperatören Halebop

Halebop Gabriella Westin

Veckans case med inspiration om hur arbeta med sociala medier är Halebop, tillika ett av ”mina” gamla varumärken från TeliaSonera-koncernen.

Mobiloperatören Halebop har nyligen av SKI, för sjätte året i rad, utsetts ha Sveriges mest nöjda kunder 2013. Varmt grattis!

Så vad är det då de gör för att nå denna framgång – digitalt? Nyligen när de t.ex. nådde 100 000 Facebook-fans valde de att uppmärksamma det med en gåva till föreningen Friends på 100 000 kronor för deras arbete mot nätmobbning. Givetvis postat på Facebook m.m. Gabriella Westin, kommunikationsansvarig, delar med sig av följande insikter:

Varför använder Halebop sociala medier, vilka, och hur ser organisationen ut? Läs mer