Etikettarkiv: värdeord

Sentimentanalys politiska partier – kvartal 3 2020

Kristdemokraterna uppmätte högst andel negativt sentiment i poster i sociala medier under tredje kvartalet. Lägst andel negativa ord innehöll poster relaterat Socialdemokraterna. Bland riksdagspartierna uppmätte Centerpartiet högst andel positivt sentiment. Sverigedemokraterna fick lägst andel positivt sentiment.

Sentimentanalys tredje kvartalet 2020

För många professionella inom kommunikation är det viktigt för uppföljning och omvärldsbevakning att inte enbart få veta ATT något sagts, som räckvidd och volymer av källor, utan även VAD och HUR. Sentimentanalys är en bit på vägen vad gäller HUR något sagts, om än långt ifrån utan utmaningar. 

Det ännu något ovanliga ordet sentimentanalys kan göra begreppet svårt att ta till sig. Varken Svenska akademien eller Nationalencykopledin har någon svensk förklaring till ordet utan istället får vi vända oss till Oxford och Lexico för att få en beskrivning: ”The process of computationally identifying and categorizing opinions expressed in a piece of text, especially in order to determine whether the writer’s attitude towards a particular topic, product, etc. is positive, negative, or neutral.”. Den exempelmening som används i anslutning är något som Kommunikationsanalys verkligen kan relatera till: ”companies have key lessons to learn about harnessing the power of social media and sentiment analysis”. Denna blogg är att se som en realisering av liknande tankar.

Sentiment kan ses ge en känsla för omvärldens inställning till partierna och deras kommunikation. Kommunikationsanalys ser sentimentanalys som en temperaturmätare, en intressant add-on som ger en extra effektdimension, men som samtidigt kan innehålla och baseras på en del oklarheter. Ironi kan till exempel inte tolkas av verktyget. Därmed sagt, stay sharp.

Kommunikationsanalys har sammanställt kvartalets nivå av positivt vs negativt sentiment i procent för poster i sociala medier (Facebook, Twitter och Instagram) med hjälp av verktyget Notified. 

Politiska partier – sentiment totalt

Kvartalets sentimentanalys visar att inställningen till de tio politiska partierna bloggen analyserar, sammantaget de tre plattformarna, gav Feministiskt initiativ högst andel positivt sentiment (Centerpartiet om endast riksdagspartier) för kvartalet, medan Kristdemokraterna fått högst andel negativt sentiment.

Positivt vs negativt sentiment – partikommunikation på Facebook, Twitter och Instagram

Positivt sentiment

Det parti som fått högst andel positivt sentiment under kvartalet var Feministiskt initiativ. Om sett endast till riksdagspartier var motsvarade parti Centerpartiet.

Topp 3-partier positivt sentiment:

  1. Feministiskt initiativ
  2. Centerpartiet
  3. Socialdemokraterna

Negativt sentiment

Det parti som fått högst andel sammantaget negativt sentiment under kvartalet var Kristdemokraterna.

Topp 3-partier negativt sentiment:

  1. Kristdemokraterna
  2. Sverigedemokraterna
  3. Miljöpartiet de gröna

Sentiment per plattform

Sentimentanalys tredje kvartalet 2020. Centerpartiet Facebook. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Notified

Sett till respektive plattform ser fördelningen av sentiment ut som nedan:

  • Facebook
    • Högst andel positivt sentiment: Centerpartiet
    • Högst andel negativt sentiment: Sverigedemokraterna
  • Twitter
    • Högst andel positivt sentiment: Feministiskt initiativ (om endast riksdagspartier en delad plats av Centerpartiet, Liberalerna och Vänsterpartiet)
    • Högst andel negativt sentiment: Socialdemokraterna
  • Instagram
    • Högst andel positivt sentiment: Socialdemokraterna
    • Högst andel negativt sentiment: Kristdemokraterna

Summering sentiment tredje kvartalet 2020

  • Sentimentanalysen visar ett positivt kvartal för riksdagspartiet Centerpartiet i sociala medier på bas av högst andel positiva ordval relaterat partiet i jämförelse med övriga riksdagspartier.
  • Socialdemokraterna är det parti som fått minst andel negativa värdeord under tredje kvartalet.
  • Kristdemokraterna kan ses ha utmaningar på grund av högst andel negativa ord i poster i sociala medier.
  • Sverigedemokraterna var det parti med minst andel positiva ord sett till samtliga tre plattformar.

Sentiment är som sagt endast en faktor, och därtill en som kan lämna öppet för en del oklarheter. Resultat av sentiment bör självfallet vägas samman med och mot övriga mätvärden och underlag vad gäller närvaro och effekt i sociala medier. En sidas storlek och dess följares aktivitet påverkar som bekant hur stor räckvidd dess innehåll får, samt även dess volym av innehåll – eget och kommentarer från andra. Det intressanta är just att sentiment kan ge en fingervisning om till exempel ett partis höga nivå av uppnått engagemang är positivt eller negativt. Och vilka värdeord som används relaterad partiets kommunikation.

Arbetar du själv med en politisk sida i sociala medier? Hur uppfattar du tonläge och ”sentiment” i relaterade poster i sociala medier? Matchar den rikspolitiska bilden ovan din lokala?

Behöver du ett bollplank för att diskutera och analysera resultat och strategi i sociala medier? Välkommen att höra av dig

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange: Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Datakälla: Notified

Sentiment. Dataanalysföretaget Notified förklarar sentiment: ”En dator värderar olika ord från 1 till 100 utifrån hur positiva vs negativa de är. ”Våld” anses exempelvis vara ett negativt ord, medan ”fint” är ett positivt. Efter det analyseras varje artikel/post i sociala medier. Om artikeln har flest negativa ord markeras den som negativ. Har den flest positiva ord markeras den som positiv. Om inga direkta värdeord används eller om det är väldigt jämt mellan positiva och negativa ord så blir det neutral. Sen kan man även själv markera en artikel som positiv, negativ eller neutral om man anser att datorn tolkat innehållet fel. Datorn lär sig då dina justeringar och blir med tiden ännu bättre på sentiment. Viktigt att komma ihåg är att sentiment inte fungerar på ironi eller liknande, utan den sortens inlägg får man justera manuellt för att få mer träffsäker statistik.” 

Fakta: Bloggen analyserar data baserat på 10 partier: de åtta invalda politiska partierna i riksdagen, samt därtill Feministiskt initiativ och Medborgerlig Samling. Feministiskt initiativ finns med för sin framgång i sociala medier inför valet 2014, och motsvarande för Medborgerlig Samling inför valet 2018. Tanken med ”samma” politiska partier är att långa tidslinjer med samma analysobjekt ger bra underlag för att kunna följa utveckling av kommunikation i sociala medier över tid, samt utifrån samma data kunna se trender och förändringar – allt annat lika. Möjligen kommer bloggen endast ha med partier med vunnen plats i riksdagen efter valet 2022.