Etikettarkiv: tips vid digital kommunikation

Sociala medier: Höganäs kommun interagerar med andra

I år har Kommunikationsanalys valt ett flertal nya och intressanta branscher för benchmark och analys av deras framgång och närvaro i sociala medier, däribland kommuner. Här hittar du resultaten för landets kommuner i sociala medier för årets tredje kvartal 2020

Denna blogg vill även inspirera genom att möjliggöra tips från digitala varumärken som antingen förekommer på de olika topplistor för sociala medier som bloggen lyfter, eller som belyser den vardag ansvariga för sociala plattformar möter. En samlingsplats för professionella med #tipsfrånverkligheten.

Denna gång delar Charlotte Vahtera, kommunikationschef vid Höganäs kommun, sina tankar om hur kommunen arbetar med sociala medier för att nå framgång samt hantera uppföljning.

Charlotte Vahtera, kommunikationschef Höganäs kommun

Vad vill Höganäs kommun uppnå med sin närvaro i sociala medier?

– Höganäs inställning med att vara aktiva i sociala medier är ”syns vi inte, finns vi inte”, och för att synas behöver det vi publicerar vara så bra att det väcker intresse hos mottagaren. Kommunikationsavdelningen i Höganäs har ett tydligt uppdrag att jobba med dialog och service som är en del i kommunens vision.

– Vår närvaro i sociala medier handlar om att finnas där våra målgrupper finns och berätta om allt arbete som pågår i de kommunala verksamheterna. Sociala medier främjar verkligen arbetet med att möta kommunens medborgare online och erbjuda service digitalt. En annan viktig aspekt med vår närvaro handlar också om att sprida effektfull kommunikation om Höganäs varumärke och det Höganäs är. Det gäller att vi som kommun hänger med i den digitala utvecklingen och skapar digitala mötesplatser och därmed ännu bättre service.

Hur resonerar och agerar ni för ett lyckat upplägg? 

– Våra officiella sociala medier har olika funktioner/kommunikatörer som ansvarar för kanalen utifrån kompetensområde. Den med Facebook-kompetens och copykompetens ansvarar för content på Facebookkontot, den med Instagram-kompetens och bildinriktning ansvarar för innehåll Instagram-kontot och den med Youtube-kompetens och filmkompetens ansvarar för vad vi publicerar på vår Youtube-kanal. Därtill har vi två kommunvägledare i kommunens servicecenter som är specifikt inriktade på att jobba med att besvarar frågor och ge service i sociala medier. Varje vecka har vi planeringsmöten där kommunens kommunikatörer samverkar kring veckan i sociala medier.

– Sociala medier är ett effektivt sätt att nå ut på om man anpassar innehållet, och det är just det vi gör i Höganäs. Ordval, bildval, tonalitet och textuppbyggnad är något kommunens kommunikatörer har i ryggraden och har fått genom att lära känna sina mottagare i respektive kanal. Med vår kommunikation vill vi skapa uppmärksamhet i det stora mediebruset som finns i sociala medier. 

– Du kan bara gå till dig själv när du scrollar igenom dina sociala medier, det kommer massor med intryck från alla håll och det krävs något speciellt för att du ska stanna till och inte scrolla vidare. I Höganäs har vi i åtanke att vi endast har ett fåtal sekunder på oss att locka läsare till våra inlägg och därför är det viktigt att innehållet är så pass bra att läsarna väljer just Höganäs kommuns inlägg att titta på. 

– Vi är noggranna med vilka bilder vi lägger ut, en bild eller film säger mer än tusen ord och vi är extra noggranna med en personlig tonalitet i det vi skriver till. Det måste hänga ihop. Som kommun är det lätt att skriva byråkratisk eller svår svenska, men i Höganäs ser vi en personlig och lättsam ton som mer relationsskapande och framgångsrik. 

– En annan sak vi arbetar mycket med är att försöka besvara tänkbara reaktioner och kommentarer redan när inläggen görs. Anledningen är dels att vara tydliga i vår kommunikation, dels för att det inte ska belasta vårt servicecenter som modererar kommentarsfälten. 

– Kort sagt, vi gör mer av det som går bra och nischar våra kanaler och har olika strategier för varje kanal. Vi har lärt känna våra målgrupper i våra officiella kanaler och det är den viktigaste framgångsfaktorn. Facebook är där vi samhällsinformerar, lägger ut snabba nyheter och bygger invånarstolthet. På Instagram arbetar vi med vårt platsvarumärke, både för att bygga stolthet hos de som redan bor i kommunen. Men också för att inspirera potentiella hitflyttare och besökare så att kommunen kan växa och utvecklas i den takt kommunens vision slagit fast. Våra andra digitala och officiella kanaler som Youtube, LinkedIn och vår hemsida har också tydliga och kanalspecifika strategier för att hela tiden utvecklas och bli bättre. 

– Ett tips är: trendspana inte bara på myndigheter för att du jobbar i och för en myndighet. Pinterest.se är ett bra forum där vi i Höganäs ofta trendspanar, både utifrån bildtrender men också utifrån innovativa sätt – det kan skapa en tanke i en själv till att hitta en ny infallsvinkel utifrån ämnet man ska göra kommunikation kring. Det vi publicerar på våra sociala mediekonton blir också bilden av framtidens kommun, så våga häng med i utvecklingen och det som sker inom sociala medier världen över.

– Det andra tipset: var nyfiken, sök till exempel i sociala medier på en dansk kommun som du känner till, eller en norsk – eller varför inte kolla hur gör de i USA? Eller Spanien? Var kreativ och hitta nya sätt att trendspana på – det kommer göra dig ännu mer kreativ till att göra bra kommunikationsinnehåll för det varumärket du arbetar för. Så, spana, spana och återigen spana!

Hur följer ni upp resultat av er närvaro i sociala medier? Vilka verktyg använder ni? Har ni tydliga mål?

– En stor del i vår uppföljning handlar om att titta på vad som har gått bra och vad som inte fått önskad effekt; där tänker vi om och hittar andra kanalval för att hjälpa kommunens verksamheter att nå ut mer effektfullt och till rätt målgrupp. 

– Vi följer upp inlägg via plattformarnas egna statistikverktyg, men använder oss också av en prenumeration på Smampion. Vi inspireras och spanar mycket på privata företag som är framgångsrika i sociala medier, både svenska och utländska. Varje år gör vi årliga strategier för våra olika sociala medier. Vi har valt att ha det årsvis och kanalvis för det händer nya saker och kommer nya funktioner i de sociala kanalerna hela tiden. 

– Våra konton på Facebook och Instagram har en hög engagemangsgrad, och det är också något vi uppmuntrar följarna till och jobbar aktivt med att få till. Varje vecka mäter vi engagemangsgraden i Smampion för att hitta nya sätt att öka engagemangsgraden i fall där den har sjunkit. Vi har inget extraverktyg kopplat till att hantera kommentarer, utan använder oss av standardverktygen som finns i Facebook och Instagram. Om kommunvägledarna i vårt servicecenter skulle snitta på tidsåtgången för att hantera den digitala servicen och dialogen på sociala medier så hamnar den på cirka en och en halv till två timmar om dagen. Tiden varierar såklart utifrån hur mycket engagemang inläggen skapar.

– Våra mål är att ha trogna följare som inte slutar att följa oss: vi vill skapa bra och matnyttigt innehåll och behålla våra ”kunder”. En del i vårt utvärderingsarbete handlar också om att våga testa nytt. Nu i oktober testade vi till exempel att lajvsända vårt kommunfullmäktigemöte på Facebook: tidigare har vi endast lajvsänt på vår Youtubekanal och effekten var enormt fler antal tittare. 

– Vi har testat annonsering för att se om våra inlägg kan nå ut till fler, i vissa fall har det hjälpt, i andra fall inte. Då lär vi oss också och får en magkänsla för vad som fungerar, hur det fungerar och när det fungerar. Vi har även så smått börjat att testa på storys på Instagram och LinkedIn och ser stor effekt utifrån antalet integrationer till sidan.

– Det stora målet i sig som man aldrig får glömma, handlar såklart om att nå ut till fler människor och skapa värdefull samhällsinformation som engagerar, informerar och främjar en god medborgardialog för de vi som kommun finns till för! I Höganäs har detta varit ett framgångsrikt val, avslutar Charlotte.

6 tips i sociala medier från Höganäs kommunikationschef

  1. Skapa engagemang genom att ställa frågor i inläggen
  2. Interagera med andra konton för att sprida det egna varumärket 
  3. Lär känna vad som går hem hos din målgrupp 
  4. Våga sluta göra det som inte går bra och gör mer av det som går bra
  5. Låt varje kanal ha kanalspecifikt innehåll, egen strategi och egen nisch
  6. Trendspana ofta och häng med i sociala medietrender 

Här hittar du Höganäs kommun på Facebook. 

Under året kommer fler tipsinlägg med röster och erfarenheter från bland annat banker, elhandel, försäkringsbolagmyndigheter, sjukhus, regioner, politik och telekom. Du hittar även inlägg från bland andra Livrustkammaren och f.d. partiledare Jonas Sjöstedt.

Här kan du följa Kommunikationsanalys på Facebook och LinkedIn för att säkra nya insikter.

Behöver du ett stöd eller bollplank vad gäller social media management? Välkommen att höra av dig.

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange: Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Foto: Höganäs kommun

Sociala medier: Försvarsmakten utmanar stereotyper

Försvarsmakten Instagram

I år har Kommunikationsanalys valt ett flertal nya och intressanta branscher för benchmark och analys av deras framgång och närvaro i sociala medier, däribland skattefinansierade verksamheter som myndigheter. Du kan läsa mer om (statliga) myndigheters närvaro och framgång i analyserna för första, andra och tredje kvartalet 2020.

Denna blogg vill även inspirera till framgång i sociala medier genom att möjliggöra tips från organisationer som förekommer på de olika topplistor som bloggen lyfter. Eller som väl belyser den vardag som ansvariga för sociala plattformar möter. En samlingsplats för professionella – med #tipsfrånverkligheten.

Försvarsmakten är ett av dessa framgångsrika varumärken som placerat sig i toppen bland olika mätverktyg vad gäller närvaro och effekt i sociala medier. Denna gång delar Christoffer Dahlin, marknadskommunikatör vid Försvarsmakten, sina tankar om hur myndigheten arbetar med sociala medier för att nå framgång samt hantera uppföljning.

Vad vill Försvarsmakten uppnå med sin närvaro i sociala medier?

– Försvarsmakten finns i sociala medier för att på ett lättillgängligt sätt kunna berätta om myndighetens uppdrag och ha en dialog med allmänheten. Vi vill visa upp och berätta om det vi gör och är duktiga på.  

Hur resonerar och agerar ni för ett lyckat upplägg? 

– Vi försöker ständigt utveckla vårt sätt att paketera myndighetsinformation på ett lättbegripligt och inspirerande sätt. Vi är noggranna med att anpassa våra inlägg och budskap till de kanaler där vi har närvaro. Som bekant har du inte många sekunder på dig att fånga intresset i sociala medier och det gäller att göra intryck direkt. 

– Vi har kartlagt våra målgrupper och utarbetat en tydlig idé om vilket jobb respektive kanal ska göra i Försvarsmaktens digitala universum. Det gör att vi kan välja ut nyheter, bilder och video som gör att du känner dig träffad, inspirerad eller upplyst. Försvarsmakten finns på Facebook, Twitter, Instagram, YouTube och LinkedIn. Samt annonsering på Snapchat i samband med kampanjer.

– I en stor organisation som Försvarsmakten är det viktigt att internt våga vara tydlig med vilket jobb våra sociala kanaler kan och inte kan göra. Den externa målgruppen går alltid först och vi som producerar innehåll har en tanke med hur inläggen bidrar till Försvarsmaktens kommunikativa mål. 

– Att vi med hjälp av kommunikationen i våra sociala kanaler vill utmana, den stereotypa, bilden av hur en soldat ser ut och agerar tror jag är tydlig. Vi jobbar aktivt med att i bild och text inspirera fler till att våga ta steget och söka sig till Försvarsmakten. Eller åtminstone få ett ökat förtroende för det vi gör.

– Vi är nu tre stycken som jobbar regelbundet med att ta fram content till Försvarsmaktens största sociala kanaler: Facebook, Instagram och LinkedIn. Jag på heltid och mina kollegor Moa Söder och Pontus Kandelin på halvtid. Vi sitter på Försvarsmaktens HR-centrum i Stockholm i en vanlig kontorsmiljö. Så vi är beroende av att hela tiden nätverka med andra i Försvarsmakten för att få fram bra bilder, video och intressanta händelser för att det vi publicerar ska kännas värdefullt för de hundratusentals följare vi har och visa upp alla delar av verksamheten. 

– Hantering av alla frågor som kommer in och moderering av alla flöden svarar Rekryteringslinjen. De svarar upp för Försvarsmakten i våra sociala kanaler men också via mejl och telefon under kontorstid. Ibland förlängs arbetstiden för att kunna moderera, till exempel under Pride senast så hanterades över 1 000 kommentarer bara på Försvarsmaktens Instagram. 

– Varje vecka har vi ett redaktionsmöte och ett content/arbetsmöte med fokus på sociala medier. På redaktionsmötet möts de som jobbar med sociala medier, webb, kundtjänst och event i samma forum för att kommunikation ska synka. Det andra mötet vi har är mer inriktat på att fördela arbetet och producera innehåll för kanalerna. Till grund för vårt arbete ligger givetvis kommunikationsavdelningen på högkvarterets arbete med kommunikativa mål och visuell identitet, som inriktar all Försvarsmaktens kommunikation. De ser till att det finns en röd tråd mellan centrala och lokala konton.  

– Det som syns i våra centrala kanaler och kampanjer är bara en del av Försvarsmaktens totala digitala närvaro. Alla Försvarsmaktens förband, och väldigt många medarbetare, delar dagligen med sig, i sociala medier, av sin vardag i myndigheten och bidrar till allmänhetens bild av oss. 

Foto:  Albert Fejza/Försvarsmakten. Från vänster: Pontus Kandelin, Moa Söder, Christoffer Dahlin

Hur följer ni upp resultat av er närvaro i sociala medier? Vilka verktyg använder ni? Har ni tydliga mål?

– Vi har över tid koll på att antalet följare ökar, att inläggen vi publicerar engagerar och att andelen kvinnor fortsätter öka.

– Till vår hjälp har vi en analysfunktion som kan djupdyka i vår data. För att nämna ett exempel så utvärderades den cirka 40 procentiga ökningen av följare på Försvarsmaktens Instagram under de senaste två åren. Där framgick att andelen män som följer Försvarsmaktens Instagram ökat med 36 procent och andelen kvinnor med hela 51 procent! Så samtidigt som totalen ökar så har andelen kvinnor ökat ordentligt, vilket är viktigt för Försvarsmakten.

– Vi har till exempel testat att göra flera inlägg i rad på samma tema men då sett att intresset dalar snabbt. Och vi har A/B-testat olika ordval, bildval eller format för att kunna ta beslut baserade på data i stället för magkänsla. För att nämna ett exempel testade vi för ett tag sen om vi fick bättre effekt på en videoenhet för en rekryterandekampanj genom att kapa 0,5 sekunder i början av videon.

– Utöver de övergripande målsättningarna jobbar vi i projektform och analyserar specifika kampanjer eller företeelser utifrån projektens målsättningar, avslutar Christoffer. 

Här hittar du Försvarsmakten på Facebook

Under 2020 kommer fler tipsinlägg med röster och erfarenheter från bland annat banker, elhandel, försäkringsbolagkommuner, myndigheter, regioner, sjukhus och telekom. Du hittar även inlägg från bland andra Livrustkammaren och f.d. partiledare Jonas Sjöstedt.

Här kan du följa Kommunikationsanalys på Facebook och LinkedIn för att säkra nya insikter.

Behöver du ett bollplank vad gäller social media managementVälkommen att höra av dig.

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange: Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Foton: Försvarsmakten och Albert Fejza/Försvarsmakten.

Sociala medier: Akademiska sjukhuset låter kärnvärden lysa

Akademiska sjukhuset sociala medier

I år har Kommunikationsanalys valt ett flertal nya och intressanta branscher för benchmark och analys av deras framgång och närvaro i sociala medier, däribland regioner och sjukhus. Du kan läsa mer om svenska sjukhus i denna kvartalsanalys omfattande årets tredje kvartal 2020.

Denna blogg vill även inspirera till framgång i sociala medier genom att möjliggöra tips från organisationer som förekommer på de olika topplistor som bloggen lyfter. Eller som väl belyser den vardag som ansvariga för sociala plattformar möter. En samlingsplats för professionella – med #tipsfrånverkligheten.

Akademiska sjukhuset är ett av dessa framgångsrika varumärken som av landets sjukhus visat sig placera sig i toppen bland olika mätverktyg vad gäller närvaro och effekt i sociala medier. Denna gång delar Emelie Tingvall, webbredaktör på enheten för webb och sociala medier på kommunikationsavdelningen vid Akademiska sjukhuset, sina tankar om hur sjukhuset arbetar med sociala medier för att nå framgång samt hantera uppföljning.

Vad vill Akademiska sjukhuset uppnå med sin närvaro i sociala medier?

– Vi hoppas att vi genom vår närvaro i sociala medier ska vara tillgängliga för och skapa en bra relation med våra målgrupper, som består av både patienter, medarbetare, potentiella medarbetare, media och intresserad allmänhet. Vi vill på ett naturligt och intressant sätt kunna berätta om allt vi gör på sjukhuset och stärka vårt varumärke som ett framstående sjukhus med högspecialiserad vård och även visa att vi är en attraktiv arbetsgivare. Genom våra sociala medier hoppas vi kunna skapa en ärlig bild av hur det är att arbeta, eller vara patient eller närstående, på sjukhuset.

Facebook Akademiska sjukhuset

Hur resonerar och agerar ni för ett lyckat upplägg? 

– För ett lyckat upplägg på sociala medier är det viktigt för oss att ha en tydlig strategi och att jobba aktivt efter den. Vi jobbar långsiktigt med planering av våra sociala kanaler men har även plats för spontanitet och är flexibla i att anpassa innehåll efter aktuella händelser i samhället. Vi har även en tydlig grafisk profil som vi jobbar efter för att skapa igenkänning och enhetlighet på våra sociala medier.

– Vår strategi är att i mångt och mycket låta medarbetarna själva ta plats på våra sociala medier och låta dem berätta om sin vardag på sjukhuset. Det gör att vårt innehåll blir transparent och trovärdigt och vi upplever att det ger god respons. Vi märker att man har lättare att relatera till människan och den personliga upplevelsen snarare än när sjukhuset i stort står som avsändare.

– Vi har olika strategier för olika kanaler: På Facebook blandar vi personliga berättelser med pressmeddelanden, nyheter om forskningsprojekt, lyckade satsningar inom vården och utveckling på sjukhuset. För oss är det viktigt att ligga i framkant och vi testar gärna nya funktioner inom sociala medier, till exempel att sända lajv på Facebook, vilket vi gjorde som första sjukhus i Sverige.

– På Instagram har vi ett tydligt upplägg med stafettkonto där olika avdelningar och mottagningar veckovis turas om att ansvara för kontot. Instagramkontot är det största sjukhuskontot i Sverige med nu över 23 000 följare. Det har även gjorts en forskningsstudie om vårt Instagramkonto (Lunds universitet). Vi försöker vara nära följarna genom att öppna upp för frågestunder med olika experter, men även möjlighet att ställa frågor till enskilda medarbetare, till exempel en nyutexaminerad sjuksköterska. Vi märker att det är uppskattat att kunna få direktkontakt med sjukhuset och att det skapar en god relation med följarna.

– På avdelningen har vi en person som har övergripande ansvar för de sociala kanalerna men vi hjälps hela tiden åt och bollar idéer, budskap och format, så kanalernas innehåll är ett resultat av ett bra teamwork på avdelningen. Vi har veckovisa redaktionsråd med hela avdelningen där vi går igenom alla kommande kommunikationsinsatser (både externt och internt) och publiceringar de närmsta två veckorna. Sen har vi en långsiktig strategi för alla kanaler och vi försöker hela tiden att tänka framåt kring vad vi skulle kunna göra för innehåll kopplat till aktiviteter längre fram i tiden, men innehållet styrs mycket av vad som är aktuellt för stunden. När det gäller Instagramkontot, som är ett stafettkonto och där innehållet i mångt och mycket tas fram av avdelningarna själva, krävs ett större planeringsjobb och där bokar vi in avdelningar löpande under året. Där försöker vi koppla visst innehåll till särskilda temadagar eller andra händelser under året då det kan vara extra passande att lyfta fram en viss verksamhet.

– Vi omvärldsspanar hela tiden för att få inspiration från andra sjukhus och regioner. Några som vi följer är Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Akuten Danderyd och Karolinska Universitetssjukhuset, men även utländska konton som Cleveland Clinic och Oslo universitetssykehus. Vi kan hitta mycket inspiration och tips från varandra!

– I all kommunikation är vi noga med att våra kärnvärden lyser igenom – skickliga, ödmjuka och långsiktiga. Vi vill berätta om allt det fantastiska som sker varje dag på vårt sjukhus och samtidigt vara ödmjuka inför de svårigheter som finns. Vi vill att vår närvaro på sociala medier ska spegla verkligheten, och vill ta upp både det som är bra men också det som kan vara svårt eller tungt.

Instagram Akademiska sjukhuset

Hur följer ni upp resultat av er närvaro i sociala medier? Vilka verktyg använder ni? Har ni tydliga mål?

– Vi använder enbart plattformarnas egna verktyg och ser regelbundet över statistiken för våra sociala medier och utvärderar vad som ger bra respons och vad som ger mindre bra respons. När vi märker att något ger mindre bra respons försöker vi förbättra nästkommande inlägg genom att förpacka våra budskap på ett annat sätt för att nå ut bättre. Vi försöker också hela tiden anpassa oss efter nya algoritmer som styr innehållets genomslag och håller koll på resultatet i förhållande till dessa. Vi har tydliga mål kring att hela tiden öka antalet följare och engagemang och följer upp detta regelbundet via de inbyggda statistikverktygen.

– Vi öppnar även då och då upp för möjligheten för följarna att själva skicka in förslag på vad de vill se mer av på våra konton, och berätta om varför de följer oss och vilka de är. På så sätt får vi också en bild av vad som uppskattas mest och vad vi ska fortsätta med. Vi har alltid en person som bevakar kanalerna och som ansvarar för att svara inom ett dygn. Ofta behöver frågorna vidarebefordras till ansvarig person, och det kan ibland ta tid då många i verksamheten ofta har fullt upp. Om vi vet med oss att svar kan komma att dröja försöker vi alltid att återkoppla det.

– Förutom statistiken kring engagemang och räckvidd tittar vi även mycket på andra parametrar som ålder, kön och geografisk placering för att hålla koll på vilken målgrupp vi har och vilka som interagerar mest med vårt innehåll. Statistiken kan även berätta vilka veckodagar och vilka tidpunkter på dagen som det är bäst att publicera, och vi anpassar oss till detta för att få bästa möjliga resultat. Att hålla koll på statistiken är ett tacksamt och tydligt verktyg för att kunna utveckla våra sociala medier, avslutar Emelie.

Här hittar du Akademiska sjukhuset på Facebook. 

Under 2020 kommer fler tipsinlägg med röster och erfarenheter från bland annat banker, elhandel, försäkringsbolag, kommuner, sjukhus, regioner och telekom. Du hittar även inlägg från bland andra Livrustkammaren och f.d. partiledare Jonas Sjöstedt.

Har du funderingar runt er egen närvaro i sociala medier? Behöver du ett bollplank vad gäller social media managementVälkommen att höra av dig.

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange: Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Foto: Akademiska sjukhuset Uppsala

Sociala medier: Angereds Närsjukhus värnar om tonaliteten

Foto: ANS – Angereds Närsjukhus

I år har Kommunikationsanalys valt ett flertal nya och intressanta branscher för benchmark och analys av deras framgång och närvaro i sociala medier, däribland regioner och sjukhus. Du kan läsa mer om svenska sjukhus i denna kvartalsanalys omfattande årets tredje kvartal 2020.

Denna blogg vill även inspirera till framgång i sociala medier genom att möjliggöra tips från organisationer som förekommer på de olika topplistor som bloggen lyfter, eller som väl belyser den vardag som ansvariga för sociala plattformar möter. En samlingsplats för professionella – med #tipsfrånverkligheten.

Denna gång delar Rebecca Landmér, kommunikatör vid Angereds Närsjukhus, sina tankar om hur sjukhuset arbetar med sociala medier samt hanterar uppföljning.

Vad vill Angereds Närsjukhus uppnå med sin närvaro i sociala medier?

– Angereds Närsjukhus är ett specialistsjukhus, som i stora delar har valt att söka nya sätt att tänka kring vård och hälsa, med avsikt att finnas nära de lokala invånarnas behov. Sjukhuset har också ett särskilt fokus på folkhälsa, förebyggande hälsa och goda levnadsvanor. Anledningen till att det byggdes var bland annat för att vara en del i arbetet med att utjämna de hälsoskillnader och skillnader i livslängd (-10 år) som man kan se om man jämför Göteborgs nordöstra stadsdelar med övriga staden (och landet).

– Via våra sociala medie-kanaler vill vi förmedla bilden av ett nära och tillgängligt sjukhus, med kompetent personal som ser till hela patienten. Men rätten till jämlik vård och hälsa i fokus.

Foto: Rebecca Landmér, Angereds Närsjukhus

Hur resonerar och agerar ni för ett lyckat upplägg? 

– Som kommunikatör har jag bland annat ansvarat för sociala medier på Angereds Närsjukhus i fem år. Förra året blev Angereds Närsjukhus (ANS) ett av fyra sjukhus i den nya förvaltningen Sjukhusen i väster (SV). De övriga tre är Alingsås lasarett, Frölunda Specialistsjukhus och Kungälvs sjukhus.

– Från att ha varit ensam kommunikatör på Angereds Närsjukhus fick jag då två nya kollegor, som sitter på Kungälvs sjukhus. En av dem fick uppdraget att hantera samtliga sociala medier-konton hos Sjukhusen i väster. Det visade sig snart inte fungera så bra. Om man inte är på plats, och inte kan hämta in rörelser och stämningar i den fysiska organisationen, blir inläggen kalla, intetsägande och ointressanta. Det har varit en tid av osäkerhet över vem som ska göra vad. Men nu har jag åter själv hand om ANS sociala medier, åtminstone för en tid. Dessutom gör jag ibland inlägg även på våra övriga konton. Min totala tid för sociala medier uppskattar jag till 2-3 timmar per vecka, och då hanterar jag även svar på kommentarer, vilka dock är mycket sporadiska.

– Jag arbetar med redaktionellt, relationellt och informativt innehåll. Förutom på Facebook finns Sjukhusen i väster även på Instagram, YouTube och LinkedIn, men där jobbar vi lite annorlunda. På Instagram har några av våra sjukhus ambulerande konton, där ansvaret för publicering vandrar mellan verksamheterna. YouTube använder vi mest som en förvaringsyta för film (där det mesta är olistat). Linkedin använder vi för främst för jobbannonser, men det händer att vi även lägger ut annat som bedöms kunna stärka arbetsgivarvarumärket.

– Tonaliteten och närvaron i kommunikationen från ANS är mycket viktig. Inlägg i sociala medier ska kännas nära. Jag jobbar mycket med att kommunicera tillgängligt, på lätt svenska och att hitta ett tonläge som inte mästrar och ger råd och pekpinnar ”från ovan”. Vi är trots allt en myndighet och talar med den auktoriteten i ryggen, men har funnit att torra myndighetsförmaningar sällan fungerar särskilt bra som kommunikationsbärare. Tilltalet ska vara direkt, öppet och framförallt vänligt.

– De inlägg som brukar få bäst spridning är personporträtt av personal. Helst vårdklädda. Men de inlägg som jag ser som mest framgångsrika är när de får spridning och interaktion inte bara från vårdpersonal, utan från invånare. Gärna lokalbefolkning. För vi vill gärna vara en del i det som skapar en känsla av stolthet över nordöstra Göteborg – och självklart, som nyanserar den stereotypa bilden av förorten.

Hur följer ni upp resultat av er närvaro i sociala medier? Vilka verktyg använder ni? Har ni tydliga mål?

– Jag har alltid haft en ambition att mäta resultatet, men, åren går och hittills har jag inte hunnit/prioriterat det. Det är en ständig källa till känsla av otillräcklighet.

– Vi har ett verktyg – Matomo – som är för webb och sociala medier. För rekrytering använder jag UTM-strängar för att kunna mäta åtminstone en del av konverteringen och kan kasta ett getöga på resultatet. Men inte systematiskt. Och jag sätter inte upp tydliga mål, annat än önskan om så god spridning som möjligt.

– Jag gör inlägg med olika inriktningar och mål, som:  

  • Platsannonser – mål: ansökningar. 
    Dessa kan vara problematiska. De tenderar att avvika från övrigt flöde, kan vara torra, opersonliga, och trötta ut följare. Därför jobbar jag med att formulera om dem till artiklar eller intervjuer med aktuell mottagning. På så sätt tillför de något till bilden av sjukhuset som helhet och förmedlar en bredare och mer personlig bild, både av oss och av den utlysta tjänsten.
  • Event – mål: fysisk närvaro
    Detta har av förklarliga skäl inte varit stort det senaste halvåret. Men tidigare har bl.a. vår Folkhälsoenhet synts mycket på lokala event, t.ex, Angereds bokmässa, biblioteksdagar, skolevent och festivaler.
  • Relationsskapande/storytelling – mål: stärka bilden av våra verksamheter, arbetsgivaren och arbetsplatsen
    Det kan handla om t.ex. intervjuer, forskning, pågående projekt, synlighet i media. Även spontana inlägg, som t.ex. relaterar till aktuellt händelse i samhället.
  • Ren platsspecifik information – mål: nå ut med central information till invånare och patienter
    T.ex. öppettider, ändringar, nyheter (som t.ex. ändrade regler kring medföljande nu under coronapandemin)
  • Information kring folkhälsa och levnadsvanor – mål: kunskapshöjning kring hälsa, förebyggande åtgärder etc. 
    Det har till exempel varit temaserier som inriktning mot levnadsvanor.

– Vi, Sjukhusen i väster, befinner oss fortfarande i en fas där vi inte utvecklat en tydlig gemensam identitet än. Det gör det svårt att utvärdera – vi behöver ju något att mäta mot. När tiden kommer hoppas jag ändå att vi på allvar även tar in utvärderingar i våra processer, avslutar Rebecca.

Här hittar du Angereds Närsjukhus på Facebook

Under 2020 kommer fler tipsinlägg med röster och erfarenheter från bland annat banker, elhandel, försäkringsbolag, kommuner, regioner, myndigheter och telekom. Du hittar även inlägg från bland andra Livrustkammaren och f.d. partiledare Jonas Sjöstedt.

Här kan du följa Kommunikationsanalys på Facebook och LinkedIn för att säkra nya insikter.

Behöver du ett bollplank vad gäller social media management? Välkommen att höra av dig.

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange: Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Foton: Angereds Närsjukhus, Rebecca Landmér

Sociala medier: SMHI uppmuntrar till återkoppling

Foto: SMHI-prognos-och-varningstjänst-2020-foto-SMHI-MS

I år har Kommunikationsanalys tagit med ett flertal nya och intressanta branscher för bevakning och analys av deras framgång och närvaro i sociala medier, däribland myndigheter. Du kan läsa mer om myndigheternas närvaro och framgång i denna effektanalys över andra kvartalet 2020.

Till inspiration för att nå framgång med sociala medier delar denna analysblogg även tips från varumärken som antingen förekommer på olika topplistor för sociala medier, eller som på andra sätt har en närvaro av intresse. #tipsfrånverkligheten

SMHI är ett av dessa framgångsrika varumärken som placerat sig bland olika mätverktyg vad gäller närvaro och effekt i sociala medier. Denna gång delar Leif Stenbom, webbkoordinator vid SMHI, sina tankar om hur myndigheten arbetar med sociala medier för att nå framgång samt hantera uppföljning.

Vad vill SMHI uppnå med sin närvaro i sociala medier?

– Det korta svaret på frågan är att vi vill förmedla nytta och kunskap kring våra verksamhetsområden. Vi vill bredda bilden av SMHI. De flesta förknippar oss mest med väder, vilket inte är så konstigt. Men vi har även andra viktiga uppdrag såsom klimatforskning, havsmiljö, vattenrelaterade frågor med flera. Vi vill berätta vad vi gör inom alla våra discipliner; meteorologi, hydrologi, oceanografi och klimat och därigenom tydliggöra våra uppdrag och vår vetenskapliga grund. Gärna genom att låta våra experter komma till tals.

– Det finns flera anledningar till att vi vill ha en närvaro i sociala medier. Vi kan nå målgrupper som kanske inte hade valt att besöka smhi.se. Vi flyttar istället ut informationen där användarna är och når på så sätt ut med informationen, eller kan intressera dem för att gå in på smhi.se. Vi har pekat ut olika typer av innehåll och olika målgrupper för de olika sociala mediekontona. Att få en dialog med våra följare har även det ett stort värde. Här är vår kundtjänst vårt öra mot marken. Med deras överblick över kommentarer och synpunkter får vi input och kan planera för att på bästa sätt möta upp med innehåll i våra digitala kanaler

– De senaste två åren har vi satsat på att öka närvaron av våra meteorologer på Facebook, Twitter och Instagram, till stor del genom videor. Tanken är att vi genom att etablera en närvaro där snabbt kan komma ut med viktig information till breda målgrupper, särskilt vid extrema händelser, som exempelvis stormar. Här har vi valt att ha ett särskilt Twitterkonto, @SMHIvader. Att externa medier följer oss ger även det möjlighet att ytterligare nå ut med vår information. Det är förstås särskilt viktigt vid varningslägen. 

– Det finns ett stort intresse att läsa om naturvetenskapliga fenomen och väderhändelser, både aktuella och historiska. I sociala medier kan vi erbjuda den typen av inlägg med en lättsam ton och karaktär, mestadels på Facebook och Instagram där vi ser att de uppskattas. Exempelvis bjuder vi med @smhi.se in allmänheten att dela sina egna upplevelser av Sveriges väder och vatten med oss. Vi postar inget eget material i bildflödet på Instagram, utan delar vidare bilder och filmer som användarna delar med oss.

Hur resonerar ni för ett lyckat upplägg? 

– Kommunikativ förmåga är ett gemensamt fokusområde för SMHI, så det finns en tydlig inriktning från ledningen att detta är viktiga frågor. Det är den centrala kommunikationsfunktionen på SMHI, där jag jobbar, som ansvarar för kanalerna, men det är flera avdelningar som skapar innehåll. Kommunikationsfunktionen har övergripande ansvar för strategier och innehåll, och sköter det mesta av publiceringar med undantag för material från våra meteorologer. Meteorologerna har en särskild grupp som ansvarar för Twitter-kontot @smhivader och för Instastories på @smhi.se. Meteorologerna producerar själva innehåll och film, även för Facebook, och sköter också dialogen med användare på @SMHIvader och Instastories. Det är mest prognosvideor men också filmer med olika väderteman. Vi verkar för att i ökande grad även få in våra andra discipliner där som hydrologi, oceanografi och klimat. Vår personalavdelning ansvarar för och publicerar platsannonser på Linkedin. 

– Vi ser arbetet med de sociala kanalerna som en integrerad del i vårt kommunikationsarbete. På samma sätt är hanteringen av kanalerna integrerat med övrigt arbete på vår kundtjänst liksom för meteorologgruppen. Vi har alltså inte specifika resurser för enbart dessa kanaler, men förstås utpekade personer som har detta som en del i sitt jobb. Det innebär att det är en handfull medarbetare på den centrala kommunikationsfunktionen som tillsammans hanterar planering, publicering och hantering av våra sociala kanaler, men vi har alla många andra arbetsuppgifter. Min grova uppskattning är att vi på kommunikationsfunktionen under en genomsnittlig vecka sammantaget lägger i storleksordningen 15-20 timmar på hanteringen av dessa kanaler. Därutöver finns det förstås andra kommunikatörer, redaktörer och sakkunniga i organisationen som skapar innehåll, inte minst meteorologgruppen. Vid specifika händelser kan resursbehoven vara större.

– Vi utgår ifrån en publiceringsplan och kör veckovisa nyhetsmöten med representanter från olika delar av verksamheten, där vi utgår från det aktuella läget, väder, hydrologiskt etc. Sen fyller alla på med sina kommunikationsbehov. Vi på kommunikationsfunktionen fördelar publiceringarna på dagar, kanaler och ytor på smhi.se och får så en publiceringsplan som gäller för aktuell vecka och helst även nästa. Vi har även en årsplanering, där vi lägger in planerade publiceringar månad för månad, till exempel säsongsbundet material.

– Vi har ett nära och gott samarbete med kundtjänst. Det är de som huvudsakligen bevakar och svarar på kommentarer i våra sociala medier, själva eller med hjälp av sakkunniga i organisationen. De är även med på nyhetsmötena där de flaggar för aktuella frågor som kommer in via sociala medier och andra kanaler. Det blir bra input till planeringen av kommunikationen för att avlasta kundtjänst och möta våra följares behov. Vi försöker också förvarna dem om det är något inlägg som kan tänkas orsaka extra mycket frågor eller kommentarer. Våra kollegor på kundtjänst är jätteduktiga att hantera frågor och kommenterar och har bra känsla för tonaliteten.

– Grunden för ett bra inlägg är en bra copy och bild/video och att det uppmuntrar till återkoppling. Aktualitet, timing och tonalitet är givetvis viktigt – och anpassning beroende på kanal. Vi tittar även på vad som är aktuellt i omvärlden; finns det frågor som tangerar vår verksamhet som vi kan haka på? Oftast länkar vi till innehåll på smhi.se. Det kan vara en nyhet, tjänst eller fördjupande faktaartiklar. Men utgångspunkten är alltid att vi ska göra nyttiga och/eller kunskapshöjande inlägg.

– Det är ytterst sällan vi köper räckvidd och när vi gör det är det mycket sparsamt. I vissa fall lägger vi en liten peng på platsannonser, samt vid allvarliga varningslägen, för att kunna rikta oss till specifika målgrupper och nå ut med bra precision geografiskt.

– Vi har inte satt upp något mål på antal inlägg per dag utan det beror på kommunikationsbehovet. Vi vill gärna ha en blandning av material utifrån våra olika discipliner/kunskapsområden, och försöker se till att våra egna inlägg inte konkurrerar inbördes om uppmärksamheten.

– Meteorologernas inlägg om aktuellt väder på Twitter och Instagram sker kontinuerligt utifrån aktuellt läge – vår prognosverksamhet är bemannad alla veckans dagar. Det är dock bara i sällsynta fall som vi publicerar annat innehåll på helger. Är det inlägg som vi kan förvänta oss reaktioner på som bör besvaras snabbt, så har någon av oss i gruppen ett öga på kommentarerna.

Hur följer ni upp resultat av er närvaro i sociala medier? Vilka verktyg använder ni? Har ni tydliga mål?

– Vi har tidigare haft rätt ”hårda” mål exempelvis ”öka den organiska räckvidden med x %”. Det har vi övergivit och numera har vi en mer kontinuerlig utvärdering av hur inläggen går. Vi jämför oss mest mot oss själva. Att vi ständigt försöker förbättra våra siffror. Visst tittar vi på andra för att få idéer och lära oss, men då oftast liknande organisationer såsom exempelvis systerinstitut i andra länder.

– Vid varje nyhetsmöte tittar vi på vilka inlägg som gått bra eller mindre bra för att utveckla oss. Vi tittar främst på engagemangsgrad och räckvidd och analyserar vad som funkat bäst. På så vis lär vi oss hela tiden.

– Förutom plattformarnas egna verktyg använder vi verktyget AgoraPulse som vi utgår ifrån vid de veckovisa nyhetsmötena, Vi ser även till Google Analytics men använder oss inte av FB-pixlar och liknande, avslutar Leif.

Här hittar du SMHI på Facebook

Vill du läsa mer om myndigheters arbete och resonemang bakom närvaro i sociala medier kan jag tipsa om tidigare inlägg med Folkhälsomyndigheten, Polisen och Kustbevakningen.

Under 2020 kommer fler tipsinlägg med röster och erfarenheter från bland annat banker, elhandel, försäkringsbolag, kommuner, politiker och telekom. Du kan även hitta tidigare inlägg på samma tema från bland andra Livrustkammaren och partiledare Jonas Sjöstedt.

Är det något varumärkes arbete du gillar och skulle vilja veta mer om? Eller vill du att Kommunikationsanalys tittar på ert arbete och resultat i sociala medier? Hör gärna av dig.

Här kan du följa Kommunikationsanalys på Facebook för att inte missa nya insikter.

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange: Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Foto: SMHI

Sollefteå kommun blandar allvar och humor

Foto: Hjältar. Sollefteå kommun

I år har Kommunikationsanalys tagit med ett flertal nya och intressanta branscher för analys av deras framgång och närvaro i sociala medier, däribland kommuner. Du kan läsa mer om kommuners närvaro och framgång dels i denna analys för årets första kvartal 2020, dels i denna över andra kvartalet 2020.

Till inspiration för att nå framgång med sociala medier delar denna analysblogg även ”tips från verkligheten” från varumärken, som antingen förekommer på olika topplistor för sociala medier, eller som på andra sätt har en närvaro av intresse att belysa. 

Sollefteå kommun är ett av dessa framgångsrika varumärken som placerat sig i toppen bland mätverktyg vad gäller närvaro och effekt i sociala medier. Under första kvartalet intog kommunen fjärde plats av landets 283 analyserade kommuner på bas av faktor influens på Facebook. Denna gång delar Majed Safaee, kommunikationsstrateg vid Sollefteå kommun, sina tankar om hur kommunen arbetar med sociala medier för att nå framgång samt hantera uppföljning.

Vad vill Sollefteå kommun uppnå med sin närvaro i sociala medier?

– Vi vill vara närvarande och finnas på platser där såväl våra medborgare som personer som kan vara intresserade av vår verksamhet finns. Där spelar givetvis sociala medier en viktig roll eftersom en stor del av samtalen numera sker där. Vi försöker svara snabbt på de frågor som dyker upp för vi ser ett värde i att människor snabbt får en feedback, även om vi kanske inte kan ge detaljsvar på alla frågor.

– Samtidigt är resurserna är väldigt få. Det är i stora drag bara jag som jobbar med sociala medier dag till dag. Men vi har rätt bra samarbeten med såväl skribenter som fotografer som kan hjälpa oss om något roligt eller särskilt händer som kommunen inte kan bevaka med egna resurser.  Då kan vi till exempel få ett inlägg med bild som sedan publiceras i våra kanaler. Men det utgör en väldigt liten del av inläggen.

– Innehållet är en kombination av närvaro, myndighetsinformation, service och även marknadsföring. Vi är som sagt en rätt liten organisation men trots det så finns det en förväntan att vi ska jobba med allt detta. Större kommuner kan dela upp kommunikationen i olika kanaler beroende på målgruppen men vi måste kombinera. Sen har en del verksamheter egna sidor och kanaler såsom t.ex. Medborgarservice som finns på både Facebook och Instagram. Men då är kommunikationen också smalare och sker kanske mer när det finns tid och utrymme i verksamheten.

– Sen ska man inte sticka under stolen med att vi är en liten kommun med små resurser och den räckvidd som vi idag har med sociala medier skulle vi aldrig ha råd att köpa. Det finns även ett bra stöd från kommunledningen, som både har koll och själva kommer med såväl tips som uppslag.

Hur resonerar ni för ett lyckat upplägg? 

– Vi försöker hålla 1-2 inlägg per dag. Under semestrar så kanske det uteblir någon dag men annars försöker vi hålla det tempot. Vi har ingen publiceringskalender som vi följer slaviskt, däremot har jag oftast på måndag en grov plan för veckan. Men trots det så blir det väldigt ad hoc eftersom oavsett vad jag planerar så finns det en verksamhet med 2 000 medarbetare, och det händer saker nästan varje dag som ändrar planeringen.  

– Vi finns på Facebook, Instagram, YouTube och LinkedIn. Vi är som aktivast på Facebook och Instagram. På YouTube försöker vi ha en produktion på 1-2 publika filmer i månaden. YouTube använder vi också som publiceringsverktyg för interna filmer som vi har på vårt intranät osv. LinkedIn använder vi mest för specifika rekryteringar, där vi söker en väldigt speciell form av kompetens som vi vet kommer att vara väldigt svår att nå med till exempel annonser.

– Budget för annonsering i sociala medier är väldigt modest. Under årets första sju månader har vi annonserat för ca 10 000 kr i samtliga sociala medier-kanaler. Det är oftast rekryteringsannonser, men ibland även viss marknadsföring (turism) som vi boostar. Men som sagt, annonseringsbudgeten är rätt liten.  

– En viktig sak för oss tror jag är att vi är snabba på att återkoppla. Nästan oavsett dag eller tid på dygnet så försöker vi svara på de frågor som kommer in eller vägleda folk rätt. På så sätt blir det också relevant för människor att följa oss i våra kanaler.

– Sen försöker vi blanda allvar och humor. Vi är en myndighet och det speglar 90 procent av våra inlägg. Det är antingen allvarliga saker eller sånt som vi måste kommunicera för att det är viktigt eller bra för våra medborgare att känna till. Men samtidigt vill vi att det ska vara roligt att följa våra kanaler, att vi ska sticka ut och vara lite roligare.

– Just blandningen av allvar, närvaro och humor är ett bra koncept. Jag tittar en del på Polisen just för att de kombinerar väldigt allvarliga ämnen med lättsam kommunikation. Även HONY (Humans of NY) har ett väldigt tilltalande och enkelt kommunikationssätt.

Foto: Tema älgar. Sollefteå kommun

Hur följer ni upp resultat av er närvaro i sociala medier? Vilka verktyg använder ni? Har ni tydliga mål?

– Vi använder oss nästan uteslutande av kanalernas egna verktyg för uppföljning och de brukar räcka hyggligt långt, men även Google Analytics och vår webbplats egna statistikverktyg. Kontonas egna statistikverktyg försöker jag ha koll på löpande och stämma av var 3-4:e dag. Google Analytics och vår egen webbsidas statistik stämmer jag av en gång i månaden. Vi försöker ha koll på varifrån trafiken kommer och vad folk sökt för att komma till oss. Det är hjälper oss mycket med att utforma texter och säkerställa så att människor så snabbt som möjligt hittar informationen de söker.  

– Vårt tydligaste mål är egentligen att vara närvarande. I övrigt är det svårt för oss som myndighet att ha så många andra mål. Många av våra inlägg är sådant som vi måste göra. Jag kan i förväg redan säga att ett inlägg inte kommer att ge mer än 30-40 interaktioner men vi måste göra inlägget oavsett. Det vi lärt oss är att experimentera med bilder, rubriker, textmängd, men det är inte heller så att vi alltid hinner fundera och göra exakt rätt. Det viktiga är att sidan fortsätter växa och vara en relevant kanal, avslutar Majed.

Här hittar du Sollefteå kommun på Facebook.

Gillade du ovan? Här kan du läsa hur Sotenäs kommun arbetar med sin närvaro i sociala medier.

Under 2020 kommer fler tipsinlägg med röster och erfarenheter från bland annat banker, elhandel, försäkringsbolag, myndigheter, politiker och telekom. Du kan även hitta tidigare inlägg på samma tema från bland andra Livrustkammaren och partiledare Jonas Sjöstedt.

Arbetar du för ett intressant och/eller framgångsrikt varumärke i sociala medier, och vill dela med dig och synas? Är det något varumärkes arbete du gillar och skulle vilja veta mer om? Eller vill du att Kommunikationsanalys tar en titt på ert arbete och resultat i sociala medier? Hör gärna av dig.

Här kan du följa Kommunikationsanalys på Facebook för att säkra nya insikter.

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange: Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Foto: Sollefteå kommun

Tips från digitala varumärken: Sparbanken Tanum lyfter människor.

Sparbanken Tanum: 200507 pressbild

I år har Kommunikationsanalys adderat ett flertal nya och intressanta branscher för bevakning och analys av deras framgång och närvaro i sociala medier, däribland banker. Du kan läsa mer om bankers framgång dels i denna analys över 50 banksidor på Facebook för årets första tertial 2020, dels i denna analys över de fyra storbankerna för årets första kvartal 2020.

Till inspiration för att nå framgång med sociala medier delar denna analysblogg även tips från varumärken, som antingen förekommer på olika topplistor för sociala medier, eller som på andra sätt uppmärksammas och/eller lyckas väl med sin närvaro. 

Sparbanken Tanum är ett av dessa framgångsrika varumärken som under en längre tid placerat sig i toppen bland olika mätverktyg vad gäller närvaro och effekt i sociala medier. Vi kunde senast i maj se exempel på deras framgång i sociala medier i inlägget om mest framgångsrika varumärken i maj 2020.

Denna gång delar Henrik Carlsson, marknadschef Sparbanken Tanum, sina tankar om hur banken arbetar med sociala medier för att nå framgång samt hantera uppföljning.

Vad vill Sparbanken Tanum uppnå med sin närvaro i sociala medier?

– Vi har ett tredelat syfte med att synas i sociala medier:

  • Vi vill lyfta ”vår del av världen”, det vill säga norra Bohuslän. Om fler människor får upp ögonen för norra Bohuslän, så kommer det att gynna våra företag, människorna som bor här och i slutändan även banken.
  • Vi vill få nya kunder. Om vi, nästintill dagligen, visar vad som skiljer oss från storbankerna, ja då är chansen stor att vi blir det naturliga valet av bank i norra Bohuslän. 
  • Vi vill ha ännu nöjdare kunder. Undersökningar visar att vi har extremt nöjda kunder och vi kan dessutom påvisa att de som följer oss i SoMe är ännu nöjdare. Varför? Jo, högst troligt för att vi är personliga och visar vad som skiljer oss från mängden.

Hur resonerar ni för ett lyckat upplägg? 

– Vi har gjort våra egna guidelines och följer dessa till punkt och pricka. Detta dokument är omkring 70 sidor, men i korthet kan man säga att allt vi publicerar ska vara nyfiket, positivt och personligt.

– Man måste tänka på att vi dagligen konkurrerar med semesterbilder och grattishälsningar, då blir det helt fel att prata om till exempel räntor & schablonbeskattning. Den sortens ämnen behandlas på vår hemsida. Jag ser alltför många som lägger ut samma content i sina sociala medier som de har på sin hemsida. Man måste våga använda ett lättsammare språk och bjussa på sig själv! Våga lyfta fram människor; samarbetspartners, kunder, vd och anställda!

Sparbanken Tanum: marknadschef Henrik Carlsson

Hur följer ni upp resultat av er närvaro i sociala medier? Vilka verktyg använder ni? Har ni tydliga mål?

– Vi har ett tydligt mål. Vi ska vara bäst. Annars är det väl ingen idé att hålla på? 😉

– Vi mäter vår framgång främst via smampion.se, men också genom Facebooks och Instagrams egna funktioner.

– En gång i månaden kör vi redaktionsmöten och utvärderar varje inlägg;

  • Varför gick detta så bra/dåligt?
  • Hur kan vi förbättra detta till nästa gång?
  • Vad är aktuellt i vår omvärld just nu?
  • Vad trendar?
  • Hur kan vi göra vår version av det som är hett just nu?

Här hittar du Sparbanken Tanum på Facebook.

Under 2020 kommer fler tipsinlägg med röster och erfarenheter från bland annat banker, elhandel, försäkringsbolag, kommuner, politiker och telekom. Du kan även hitta tidigare inlägg på samma tema från bland andra Livrustkammaren och partiledare Jonas Sjöstedt.

Arbetar du för ett intressant och/eller framgångsrikt varumärke i sociala medier, och vill dela med dig och synas? Eller är det något varumärkes arbete du gillar och skulle vilja veta mer om? Välkommen att höra av dig.

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange: Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Foton: Henrik Carlsson, Sparbanken Tanum

Tips från digitala varumärken: Kustbevakningen arbetar här och nu.

Valdemar Lindekrantz är en av fyra kommunikatörer på Kustbevakningen och ansvarar för myndighetens sociala medier. Kustbevakningen har lyckats särskilt bra på Facebook och Instagram där de nyligen passerade 21000 följare.

I år har Kommunikationsanalys lagt till ett flertal nya branscher för bevakning och analys av framgång och närvaro i sociala medier. Däribland myndigheter som alla svenskar har någon form av relation med och till. Här kan du läsa mer om våra myndigheters framgång i sociala medier i denna analys för årets första kvartal 2020.

Som inspiration delar denna analysblogg även tips från digitala varumärken som antingen förekommer på de olika topplistor för sociala medier som bloggen lyfter, eller som på andra sätt uppmärksammas positivt och lyckas väl med sin närvaro. Eller som kan och vill dela de förutsättningar och utmaningar en organisation kan ha och möta i och med dessa sociala kanaler.

Denna gång delar Valdemar Lindekrantz, kommunikatör med ansvar för sociala medier vid Kustbevakningen, sina tankar om hur myndigheten arbetar med sociala medier för att nå framgång samt hantera uppföljning.

Vad vill Kustbevakningen uppnå med sin närvaro i sociala medier?

– Det vi framför allt vill uppnå är en ökad kunskap om Kustbevakningens uppdrag genom att producera engagerande innehåll som folk förstår, uppskattar och kan relatera till.

– Vi vill också använda våra sociala medier för att lyssna in och lära nytt. Responsen från våra följare är snabb och indikerar om ämnet är relevant eller väcker känslor. Våra följares frågor, tankar och åsikter utmanar oss att tänka nytt och bidrar till att förbättra vår kommunikation även utanför sociala medier.

– Det finns ett stort engagemang inom Kustbevakningen och vi ser våra kollegor runt om i landet som en viktig målgrupp i våra sociala konton.

Med ett spännande uppdrag och en vacker arbetsplats har Kustbevakningen ett visuellt försprång i sociala medier. Samtidigt försöker de skapa innehåll som våra följare kan relatera till. Då kan det ibland räcka med en post-it lapp två kollegor emellan.

Hur resonerar ni för ett lyckat upplägg?

– Vårt upplägg är i stort sett händelsestyrt och går hand i hand med vår operativa verksamhet. Vi har relativt små resurser för att arbeta med sociala medier och majoriteten av innehållet i våra kanaler tas fram i samarbete med kollegorna till sjöss, i luften och på land. Vi jobbar också tillsammans med att besvara alla de frågor som vi får. Fördelen med att arbeta i en liten kommunikationsorganisation är korta och raka beslutsvägar som gör oss lätta på fötterna. Dessutom skapar det en stark lagkänsla.

– Vi detaljplanerar inte våra veckor och arbetar inte efter en publiceringskalender. Istället försöker vi anpassa innehållet efter vad som är på gång för tillfället. Att vara här och nu ligger också i linje med hur de flesta kommunicerar i sociala medier privat. Förhoppningsvis gör detta att vi upplevs som lite mer aktuella och närvarande av våra följare.

– Några gånger om året kör vi dock ”kampanjer” inom ett visst ämne så som sjösäkerhet eller krisberedskap. Det händer också att vi lånar ut våra konton till kollegor under en vecka vilket brukar vara väldigt uppskattat. Vi brukar säga att våra medarbetare är vår främsta resurs och det märks tydligt i våra sociala medier. Att synliggöra dem genererar mycket positiv respons och vi får många frågor i våra kommentarsfält om deras yrke och hur det är att arbeta hos oss.

Inför ett stundande sportlov gjorde Kustbevakningen ett beslag av stulna 16 takboxar som var på väg att lämna landet. Vissa fyllda med skidutrustning och andra personliga ägodelar. Bara timmar senare kunde de gå ut med information till allmänheten med bra respons. Ett av många exempel på fördelen av att arbeta här och nu.

Hur följer ni upp resultat av er närvaro i sociala medier? Vilka verktyg använder ni? Har ni tydliga mål?

– I nuläget har vi inga siffermål och använder oss varken av annonsering eller sponsrade inlägg. Vi växer organiskt genom att försöka hålla en jämn publiceringstakt, använda relevanta hashtaggar och tagga andra myndigheter och organisationer som vi samarbetar med. Vi följer givetvis den data som Facebook Insights ger och även trafik till hemsidan via Google Analytics.

– Det var samtidigt en glad överraskning att se när Kommunikationsanalys lyfte vårt arbete som en lyckad myndighet i sociala medier för helåret 2019. Lärorikt att se hur andra myndigheter arbetar och placerar sig i jämförelse med våra insatser.

– Vi är noga med att fira våra segrar och gör det gärna tillsammans med våra följare. Som exempel brukar vi göra separata inlägg när vi når en milstolpe i antal följare. Det blir ett tillfälle för oss att tacka för allt engagemang och samtidigt be om förslag på hur vi kan förbättra och utveckla vårt innehåll.

– Vi försöker också att ge personlig återkoppling till de kollegor som bidrar med text och bild. Många blir motiverade att fortsätta bidra med material när de ser vilken räckvidd och genomslag det kan få, avslutar Valdemar.

Här hittar du Kustbevakningen på Facebook.

Under 2020 kommer det fler tipsinlägg med röster och erfarenheter från bland annat banker, elhandel, försäkringsbolag, kommuner och telekom. Du kan även hitta tidigare inlägg på samma tema från bland andra Livrustkammaren och partiledare Jonas Sjöstedt.

Kommunikationsanalys lyfter förutom effektanalys, goda och framgångsrika exempel samt delar kunskap om verktyg som underlättar arbetet med sociala medier. Men även ren inspiration och tankar om själva arbetet, med röster från olika branscher och deras olika förutsättningar. 

Arbetar du för ett intressant och/eller framgångsrikt varumärke i sociala medier, och vill dela med dig och synas? Eller är det något varumärkes arbete du gillar och skulle vilja veta mer om? Välkommen att höra av dig.

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Foton: Valdemar Lindekrantz, Kustbevakningen

Tips från digitala varumärken: Dina stärker den lokala närvaron.

Dina Försäkringar

I år har Kommunikationsanalys lagt till ett flertal nya branscher för bevakning och analys av framgång och närvaro i sociala medier. Ett initiativ som tagits emot mycket väl. Däribland försäkringsbranschen som de allra flesta av oss har någon form av relation till. Här kan du läsa mer om branschen i den första analysen för 2019 samt första kvartalet 2020.

Som inspiration delar denna analysblogg även tips från digitala varumärken som antingen förekommer på de olika topplistor för sociala medier som bloggen lyfter, eller som på andra sätt uppmärksammas positivt och lyckas väl med sin närvaro. Jag delar även tankar som ger en bild av verkligheter som olika branscher upplever och verkar i.

Denna gång delar Tomas Roos, kommunikationschef Dina försäkringar, sina tankar om hur de arbetar med sociala medier för att nå framgång samt hantera uppföljning.

Hur tänker ni runt er närvaro i sociala medier?

– Att den behöver stärkas. Dina Försäkringar var tidigare aktiv på sociala medier men
höll sig, med undantag av rekrytering på LinkedIn, sedan undan under nästan 10 år.
Med den organisationsstruktur som var då, föll mycket arbete med kanalen på en avdelning som inte hade resurser att följa upp och svara på alla frågor och kommentar.

– Kommentarer är en naturlig del av sociala medier, särskilt vad gäller försäkring och
ofta avseende skadeärenden. Då är det viktigt att ha bemanning med rätt kompetens
även om vi inte alltid kan svara på allt på grund av sekretess. Förra året ändrade vi på den saken och är sedan våren 2019 på plats på Facebook och Instagram, om än i liten utsträckning. 

– Vi köper synlighet både för att bygga varumärke och sälja. Vi har en liten följarskara
och även om den varit större vill vi ha möjlighet att segmentera och nå ut bredare med
det mesta vi gör. Helt organiskt material blir mycket för intern synlighet. Samtidigt
arbetar vi lite undangömt med att använda kanalerna för att stärka vår lokala närvaro
och närhet. Ett område vi kommer att fokusera mer på framöver.

Hur resonerar ni för ett lyckat upplägg?

– Vi är ett mindre team där var och en av oss får arbeta med flera olika områden. Vi
är alla involverade på något sätt men har alltså inte någon dedikerad resurs. Hur mycket tid det tar varierar beroende på vad vi har på gång i form av kampanjer och initiativ. Trenden är och skall vara ökande i alla fall.

– En naturlig utmaning med den typen av team är hur man får tillgång till spetskompetens när den behövs, det är svårt att ha den internt när vi arbetar brett. Lösningen för oss är så långt våra byråer. Framförallt i överbyggande angreppsätt, spelregler och liknande. Sedan kan vi hantera det dagliga och vidareutveckla det själva.

– Det finns embryon till en långsiktig innehållsplan men det mesta av arbetet kvarstår.
Som många mindre avdelningar ligger mycket i individers huvud och förs vidare
genom diskussioner i en relativt liten grupp.  Nu tar vi steget och för in lite mer struktur
i arbetet. Både för att det är nyttigt för oss själva, men även för att vi som del i en
federation måste koordinera mellan flera bolag och gemensamt arbeta så att vi springer mot samma mål. Med innehåll som ett växande fokusområde kommer samtidigt krav på att vi strukturerar arbetet på rätt sätt.

Hur följer ni upp resultat av er närvaro i sociala medier? Vilka verktyg använder ni? Har ni tydliga mål?

– Vi använder den statistik vi får från Facebook och Google Analytics för att följa upp det
vi gör. Vi har som de flesta ett visst intresse för följare och likes och leads och så
vidare. Men vi sade tidigt att vi inte skall jaga de talen ”bara för att”. Vi måste välja KPI:er
som är relevanta och det innebär att det varierar beroende på vad det är vi gör.

– Som del av en varumärkeskampanj kan det vara räckvidd, frekvens och view rate som är det viktiga. I retargetingkampanjer är det konvertering och CPA. Nu senast har vi arbetat lite med influencers och då är det räckvidd men även engagemang som är intressant. De målen vi sätter är det som avgör om aktiviteter och kampanjer är lyckade och värda den tid och resurser vi lagt på dem.

– Sedan skulle det naturligtvis vara trevligt att få erkännande för bra arbete från andra
externa källor, exempelvis en blogg som den här. I dagsläget skulle det komma genom
ett enskilt initiativ men önskan är såklart att helheten skall upp i nivå över tid.

– Gällande anpassning är det främst på det säljfokuserade där vi försöker optimera
löpande. På det andra är det mer lärdomar från gång till gång, justering av vilken typ av
post som kommer när, teman som kan fungera och så vidare. Eftersom vi inte varit
igång med kanalen så länge får vi förlita oss till tidigare erfarenheter och testa vad som
fungerar här för vårt varumärke och i den omvärld vi befinner oss i, avslutar Tomas.

Här hittar du Dina Försäkringar på Facebook.

Under 2020 kommer det att komma fler inlägg med röster och erfarenheter från bland annat banker, elhandel, kommuner, myndigheter och telekom.

Kommunikationsanalys lyfter förutom effektanalys, goda och framgångsrika exempel samt delar kunskap om verktyg som underlättar arbetet med sociala medier. Men även ren inspiration och tankar från verkligheten om själva arbetet, med röster från olika branscher och deras olika förutsättningar.

Arbetar du för ett intressant och/eller framgångsrikt varumärke i sociala medier, och vill dela med dig och synas? Eller är det något varumärkes arbete du gillar och skulle vilja veta mer om? Välkommen att höra av dig.

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Tips från digitala politiker – Rasmus Jonlund fokuserar digitalt.

Vad är det som ger framgång för politiska budskap – digitalt? Självklart sakfrågor, men även det praktiska arbetet med och runt digital närvaro, samt kanal- och målgruppsval. Även nivå på kunskap om hur de digitala och sociala plattformarna fungerar, och hur man kan följa upp och lära av effekter.

Tips inför valet 2018 kommer här – med utgångspunkt i politiker som tillhör något av de 10 partier bloggen bevakar, samt (gärna) har varit med på några av topplistorna. Är du också politiker och vill dela med dig digitala insikter och synas? Hör av dig.

Denna vecka delar kommunpolitikern Rasmus Jonlund (L) sina tankar utifrån sitt perspektiv som politiker, om hur man kan arbeta med sociala medier för att nå framgång samt hantera utmaningar.

Hur tänker du runt din närvaro i sociala medier?

På Twitter politisk, på Facebook personlig, på Instagram privat – för vänner och familj. Har dessutom sedan flera år en blogg. Har valt bort övriga sociala medier. Politiskt ligger fokus på Facebook, där jag har både en politikersida (Rasmus Jonlund – Stockholmsliberal) och min egen profil.

Politikersidan är naturligtvis den ”officiella” kanalen i den mån jag som fritidspolitiker har en sådan. Där delar jag framför allt mina egna nyheter och artiklar, men även mer ideologiskt och liberal-partistiskt material, plattor etc. Lägger sällan tid på att försöka göra egna plattor, det får bli bilder och länkar som finns. En fritidspolitikers tidsmässiga approach. Och ibland går det rätt bra. När jag märker att det börjar ta fart kör jag lite marknadsföring, och märker att jag med begränsad peng kan nå ganska lång ut.

Bloggen fungerar som en bank och sida att länka till för längre texter, exempelvis olika skrivelser och motioner.

Den egna Facebook-profilen är betydligt mer personlig men förstås även politiskt färgad, och det mesta jag lägger upp är synligt för alla. Som politiker är jag aldrig helt separerad från min offentliga roll.

Två spår brukar vara särskilt framgångsrika – och passar också mig och min personlighet väl:

För det första, det ideologiska, när jag tar ställning för och skriver om liberalismen, motstånd mot socialism, alla människors lika värde i t ex funktionshinder- och HBTQ-frågor, aversion och försvar mot extremism och t ex nu i dagarna nazism. Här finns stora möjligheter och uppgifter för en liberal kulturpolitiker. Det andra spåret är det lokala, Kungsholmsspecifika. Oavsett om det handlar om en skräpig skamfläck runt den strandpromenad vi vill göra trygg och säker för alla, eller den långsiktiga återkommande opinionsbildningen om ett nytt torg vid Fridhemsplan, eller att döpa en namnlös plats vid en kaj.

Tonläget försöker jag hålla respektfullt; vill gärna betona behovet av och värdet av det goda samtalet, även mellan meningsmotståndare; ett demokratiskt försvar i sig. Förtroende är svårt att bygga men lätt att rasera.

Kommentarer ska naturligtvis besvaras, så länge de inte är uppenbart aggressivt konfrontatoriska. Man får andas och vara artig. Det gäller att själv ta ansvar för att försöka få fram det goda samtalet.

Hur fördelar du tid/resurser mellan digitalt och övrigt? Läs mer