Etikettarkiv: tips vid digital kommunikation

Sociala medier: SMHI uppmuntrar till återkoppling

Foto: SMHI-prognos-och-varningstjänst-2020-foto-SMHI-MS

I år har Kommunikationsanalys tagit med ett flertal nya och intressanta branscher för bevakning och analys av deras framgång och närvaro i sociala medier, däribland myndigheter. Du kan läsa mer om myndigheternas närvaro och framgång i denna effektanalys över andra kvartalet 2020.

Till inspiration för att nå framgång med sociala medier delar denna analysblogg även tips från varumärken som antingen förekommer på olika topplistor för sociala medier, eller som på andra sätt har en närvaro av intresse. #tipsfrånverkligheten

SMHI är ett av dessa framgångsrika varumärken som placerat sig bland olika mätverktyg vad gäller närvaro och effekt i sociala medier. Denna gång delar Leif Stenbom, webbkoordinator vid SMHI, sina tankar om hur myndigheten arbetar med sociala medier för att nå framgång samt hantera uppföljning.

Vad vill SMHI uppnå med sin närvaro i sociala medier?

– Det korta svaret på frågan är att vi vill förmedla nytta och kunskap kring våra verksamhetsområden. Vi vill bredda bilden av SMHI. De flesta förknippar oss mest med väder, vilket inte är så konstigt. Men vi har även andra viktiga uppdrag såsom klimatforskning, havsmiljö, vattenrelaterade frågor med flera. Vi vill berätta vad vi gör inom alla våra discipliner; meteorologi, hydrologi, oceanografi och klimat och därigenom tydliggöra våra uppdrag och vår vetenskapliga grund. Gärna genom att låta våra experter komma till tals.

– Det finns flera anledningar till att vi vill ha en närvaro i sociala medier. Vi kan nå målgrupper som kanske inte hade valt att besöka smhi.se. Vi flyttar istället ut informationen där användarna är och når på så sätt ut med informationen, eller kan intressera dem för att gå in på smhi.se. Vi har pekat ut olika typer av innehåll och olika målgrupper för de olika sociala mediekontona. Att få en dialog med våra följare har även det ett stort värde. Här är vår kundtjänst vårt öra mot marken. Med deras överblick över kommentarer och synpunkter får vi input och kan planera för att på bästa sätt möta upp med innehåll i våra digitala kanaler

– De senaste två åren har vi satsat på att öka närvaron av våra meteorologer på Facebook, Twitter och Instagram, till stor del genom videor. Tanken är att vi genom att etablera en närvaro där snabbt kan komma ut med viktig information till breda målgrupper, särskilt vid extrema händelser, som exempelvis stormar. Här har vi valt att ha ett särskilt Twitterkonto, @SMHIvader. Att externa medier följer oss ger även det möjlighet att ytterligare nå ut med vår information. Det är förstås särskilt viktigt vid varningslägen. 

– Det finns ett stort intresse att läsa om naturvetenskapliga fenomen och väderhändelser, både aktuella och historiska. I sociala medier kan vi erbjuda den typen av inlägg med en lättsam ton och karaktär, mestadels på Facebook och Instagram där vi ser att de uppskattas. Exempelvis bjuder vi med @smhi.se in allmänheten att dela sina egna upplevelser av Sveriges väder och vatten med oss. Vi postar inget eget material i bildflödet på Instagram, utan delar vidare bilder och filmer som användarna delar med oss.

Hur resonerar ni för ett lyckat upplägg? 

– Kommunikativ förmåga är ett gemensamt fokusområde för SMHI, så det finns en tydlig inriktning från ledningen att detta är viktiga frågor. Det är den centrala kommunikationsfunktionen på SMHI, där jag jobbar, som ansvarar för kanalerna, men det är flera avdelningar som skapar innehåll. Kommunikationsfunktionen har övergripande ansvar för strategier och innehåll, och sköter det mesta av publiceringar med undantag för material från våra meteorologer. Meteorologerna har en särskild grupp som ansvarar för Twitter-kontot @smhivader och för Instastories på @smhi.se. Meteorologerna producerar själva innehåll och film, även för Facebook, och sköter också dialogen med användare på @SMHIvader och Instastories. Det är mest prognosvideor men också filmer med olika väderteman. Vi verkar för att i ökande grad även få in våra andra discipliner där som hydrologi, oceanografi och klimat. Vår personalavdelning ansvarar för och publicerar platsannonser på Linkedin. 

– Vi ser arbetet med de sociala kanalerna som en integrerad del i vårt kommunikationsarbete. På samma sätt är hanteringen av kanalerna integrerat med övrigt arbete på vår kundtjänst liksom för meteorologgruppen. Vi har alltså inte specifika resurser för enbart dessa kanaler, men förstås utpekade personer som har detta som en del i sitt jobb. Det innebär att det är en handfull medarbetare på den centrala kommunikationsfunktionen som tillsammans hanterar planering, publicering och hantering av våra sociala kanaler, men vi har alla många andra arbetsuppgifter. Min grova uppskattning är att vi på kommunikationsfunktionen under en genomsnittlig vecka sammantaget lägger i storleksordningen 15-20 timmar på hanteringen av dessa kanaler. Därutöver finns det förstås andra kommunikatörer, redaktörer och sakkunniga i organisationen som skapar innehåll, inte minst meteorologgruppen. Vid specifika händelser kan resursbehoven vara större.

– Vi utgår ifrån en publiceringsplan och kör veckovisa nyhetsmöten med representanter från olika delar av verksamheten, där vi utgår från det aktuella läget, väder, hydrologiskt etc. Sen fyller alla på med sina kommunikationsbehov. Vi på kommunikationsfunktionen fördelar publiceringarna på dagar, kanaler och ytor på smhi.se och får så en publiceringsplan som gäller för aktuell vecka och helst även nästa. Vi har även en årsplanering, där vi lägger in planerade publiceringar månad för månad, till exempel säsongsbundet material.

– Vi har ett nära och gott samarbete med kundtjänst. Det är de som huvudsakligen bevakar och svarar på kommentarer i våra sociala medier, själva eller med hjälp av sakkunniga i organisationen. De är även med på nyhetsmötena där de flaggar för aktuella frågor som kommer in via sociala medier och andra kanaler. Det blir bra input till planeringen av kommunikationen för att avlasta kundtjänst och möta våra följares behov. Vi försöker också förvarna dem om det är något inlägg som kan tänkas orsaka extra mycket frågor eller kommentarer. Våra kollegor på kundtjänst är jätteduktiga att hantera frågor och kommenterar och har bra känsla för tonaliteten.

– Grunden för ett bra inlägg är en bra copy och bild/video och att det uppmuntrar till återkoppling. Aktualitet, timing och tonalitet är givetvis viktigt – och anpassning beroende på kanal. Vi tittar även på vad som är aktuellt i omvärlden; finns det frågor som tangerar vår verksamhet som vi kan haka på? Oftast länkar vi till innehåll på smhi.se. Det kan vara en nyhet, tjänst eller fördjupande faktaartiklar. Men utgångspunkten är alltid att vi ska göra nyttiga och/eller kunskapshöjande inlägg.

– Det är ytterst sällan vi köper räckvidd och när vi gör det är det mycket sparsamt. I vissa fall lägger vi en liten peng på platsannonser, samt vid allvarliga varningslägen, för att kunna rikta oss till specifika målgrupper och nå ut med bra precision geografiskt.

– Vi har inte satt upp något mål på antal inlägg per dag utan det beror på kommunikationsbehovet. Vi vill gärna ha en blandning av material utifrån våra olika discipliner/kunskapsområden, och försöker se till att våra egna inlägg inte konkurrerar inbördes om uppmärksamheten.

– Meteorologernas inlägg om aktuellt väder på Twitter och Instagram sker kontinuerligt utifrån aktuellt läge – vår prognosverksamhet är bemannad alla veckans dagar. Det är dock bara i sällsynta fall som vi publicerar annat innehåll på helger. Är det inlägg som vi kan förvänta oss reaktioner på som bör besvaras snabbt, så har någon av oss i gruppen ett öga på kommentarerna.

Hur följer ni upp resultat av er närvaro i sociala medier? Vilka verktyg använder ni? Har ni tydliga mål?

– Vi har tidigare haft rätt ”hårda” mål exempelvis ”öka den organiska räckvidden med x %”. Det har vi övergivit och numera har vi en mer kontinuerlig utvärdering av hur inläggen går. Vi jämför oss mest mot oss själva. Att vi ständigt försöker förbättra våra siffror. Visst tittar vi på andra för att få idéer och lära oss, men då oftast liknande organisationer såsom exempelvis systerinstitut i andra länder.

– Vid varje nyhetsmöte tittar vi på vilka inlägg som gått bra eller mindre bra för att utveckla oss. Vi tittar främst på engagemangsgrad och räckvidd och analyserar vad som funkat bäst. På så vis lär vi oss hela tiden.

– Förutom plattformarnas egna verktyg använder vi verktyget AgoraPulse som vi utgår ifrån vid de veckovisa nyhetsmötena, Vi ser även till Google Analytics men använder oss inte av FB-pixlar och liknande, avslutar Leif.

Här hittar du SMHI på Facebook

Vill du läsa mer om myndigheters arbete och resonemang bakom närvaro i sociala medier kan jag tipsa om tidigare inlägg med Folkhälsomyndigheten, Polisen och Kustbevakningen.

Under 2020 kommer fler tipsinlägg med röster och erfarenheter från bland annat banker, elhandel, försäkringsbolag, kommuner, politiker och telekom. Du kan även hitta tidigare inlägg på samma tema från bland andra Livrustkammaren och partiledare Jonas Sjöstedt.

Är det något varumärkes arbete du gillar och skulle vilja veta mer om? Eller vill du att Kommunikationsanalys tittar på ert arbete och resultat i sociala medier? Hör gärna av dig.

Här kan du följa Kommunikationsanalys på Facebook för att inte missa nya insikter.

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange: Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Foto: SMHI

Sollefteå kommun blandar allvar och humor

Foto: Hjältar. Sollefteå kommun

I år har Kommunikationsanalys tagit med ett flertal nya och intressanta branscher för analys av deras framgång och närvaro i sociala medier, däribland kommuner. Du kan läsa mer om kommuners närvaro och framgång dels i denna analys för årets första kvartal 2020, dels i denna över andra kvartalet 2020.

Till inspiration för att nå framgång med sociala medier delar denna analysblogg även ”tips från verkligheten” från varumärken, som antingen förekommer på olika topplistor för sociala medier, eller som på andra sätt har en närvaro av intresse att belysa. 

Sollefteå kommun är ett av dessa framgångsrika varumärken som placerat sig i toppen bland mätverktyg vad gäller närvaro och effekt i sociala medier. Under första kvartalet intog kommunen fjärde plats av landets 283 analyserade kommuner på bas av faktor influens på Facebook. Denna gång delar Majed Safaee, kommunikationsstrateg vid Sollefteå kommun, sina tankar om hur kommunen arbetar med sociala medier för att nå framgång samt hantera uppföljning.

Vad vill Sollefteå kommun uppnå med sin närvaro i sociala medier?

– Vi vill vara närvarande och finnas på platser där såväl våra medborgare som personer som kan vara intresserade av vår verksamhet finns. Där spelar givetvis sociala medier en viktig roll eftersom en stor del av samtalen numera sker där. Vi försöker svara snabbt på de frågor som dyker upp för vi ser ett värde i att människor snabbt får en feedback, även om vi kanske inte kan ge detaljsvar på alla frågor.

– Samtidigt är resurserna är väldigt få. Det är i stora drag bara jag som jobbar med sociala medier dag till dag. Men vi har rätt bra samarbeten med såväl skribenter som fotografer som kan hjälpa oss om något roligt eller särskilt händer som kommunen inte kan bevaka med egna resurser.  Då kan vi till exempel få ett inlägg med bild som sedan publiceras i våra kanaler. Men det utgör en väldigt liten del av inläggen.

– Innehållet är en kombination av närvaro, myndighetsinformation, service och även marknadsföring. Vi är som sagt en rätt liten organisation men trots det så finns det en förväntan att vi ska jobba med allt detta. Större kommuner kan dela upp kommunikationen i olika kanaler beroende på målgruppen men vi måste kombinera. Sen har en del verksamheter egna sidor och kanaler såsom t.ex. Medborgarservice som finns på både Facebook och Instagram. Men då är kommunikationen också smalare och sker kanske mer när det finns tid och utrymme i verksamheten.

– Sen ska man inte sticka under stolen med att vi är en liten kommun med små resurser och den räckvidd som vi idag har med sociala medier skulle vi aldrig ha råd att köpa. Det finns även ett bra stöd från kommunledningen, som både har koll och själva kommer med såväl tips som uppslag.

Hur resonerar ni för ett lyckat upplägg? 

– Vi försöker hålla 1-2 inlägg per dag. Under semestrar så kanske det uteblir någon dag men annars försöker vi hålla det tempot. Vi har ingen publiceringskalender som vi följer slaviskt, däremot har jag oftast på måndag en grov plan för veckan. Men trots det så blir det väldigt ad hoc eftersom oavsett vad jag planerar så finns det en verksamhet med 2 000 medarbetare, och det händer saker nästan varje dag som ändrar planeringen.  

– Vi finns på Facebook, Instagram, YouTube och LinkedIn. Vi är som aktivast på Facebook och Instagram. På YouTube försöker vi ha en produktion på 1-2 publika filmer i månaden. YouTube använder vi också som publiceringsverktyg för interna filmer som vi har på vårt intranät osv. LinkedIn använder vi mest för specifika rekryteringar, där vi söker en väldigt speciell form av kompetens som vi vet kommer att vara väldigt svår att nå med till exempel annonser.

– Budget för annonsering i sociala medier är väldigt modest. Under årets första sju månader har vi annonserat för ca 10 000 kr i samtliga sociala medier-kanaler. Det är oftast rekryteringsannonser, men ibland även viss marknadsföring (turism) som vi boostar. Men som sagt, annonseringsbudgeten är rätt liten.  

– En viktig sak för oss tror jag är att vi är snabba på att återkoppla. Nästan oavsett dag eller tid på dygnet så försöker vi svara på de frågor som kommer in eller vägleda folk rätt. På så sätt blir det också relevant för människor att följa oss i våra kanaler.

– Sen försöker vi blanda allvar och humor. Vi är en myndighet och det speglar 90 procent av våra inlägg. Det är antingen allvarliga saker eller sånt som vi måste kommunicera för att det är viktigt eller bra för våra medborgare att känna till. Men samtidigt vill vi att det ska vara roligt att följa våra kanaler, att vi ska sticka ut och vara lite roligare.

– Just blandningen av allvar, närvaro och humor är ett bra koncept. Jag tittar en del på Polisen just för att de kombinerar väldigt allvarliga ämnen med lättsam kommunikation. Även HONY (Humans of NY) har ett väldigt tilltalande och enkelt kommunikationssätt.

Foto: Tema älgar. Sollefteå kommun

Hur följer ni upp resultat av er närvaro i sociala medier? Vilka verktyg använder ni? Har ni tydliga mål?

– Vi använder oss nästan uteslutande av kanalernas egna verktyg för uppföljning och de brukar räcka hyggligt långt, men även Google Analytics och vår webbplats egna statistikverktyg. Kontonas egna statistikverktyg försöker jag ha koll på löpande och stämma av var 3-4:e dag. Google Analytics och vår egen webbsidas statistik stämmer jag av en gång i månaden. Vi försöker ha koll på varifrån trafiken kommer och vad folk sökt för att komma till oss. Det är hjälper oss mycket med att utforma texter och säkerställa så att människor så snabbt som möjligt hittar informationen de söker.  

– Vårt tydligaste mål är egentligen att vara närvarande. I övrigt är det svårt för oss som myndighet att ha så många andra mål. Många av våra inlägg är sådant som vi måste göra. Jag kan i förväg redan säga att ett inlägg inte kommer att ge mer än 30-40 interaktioner men vi måste göra inlägget oavsett. Det vi lärt oss är att experimentera med bilder, rubriker, textmängd, men det är inte heller så att vi alltid hinner fundera och göra exakt rätt. Det viktiga är att sidan fortsätter växa och vara en relevant kanal, avslutar Majed.

Här hittar du Sollefteå kommun på Facebook.

Gillade du ovan? Här kan du läsa hur Sotenäs kommun arbetar med sin närvaro i sociala medier.

Under 2020 kommer fler tipsinlägg med röster och erfarenheter från bland annat banker, elhandel, försäkringsbolag, myndigheter, politiker och telekom. Du kan även hitta tidigare inlägg på samma tema från bland andra Livrustkammaren och partiledare Jonas Sjöstedt.

Arbetar du för ett intressant och/eller framgångsrikt varumärke i sociala medier, och vill dela med dig och synas? Är det något varumärkes arbete du gillar och skulle vilja veta mer om? Eller vill du att Kommunikationsanalys tar en titt på ert arbete och resultat i sociala medier? Hör gärna av dig.

Här kan du följa Kommunikationsanalys på Facebook för att säkra nya insikter.

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange: Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Foto: Sollefteå kommun

Tips från digitala varumärken: Sparbanken Tanum lyfter människor.

Sparbanken Tanum: 200507 pressbild

I år har Kommunikationsanalys adderat ett flertal nya och intressanta branscher för bevakning och analys av deras framgång och närvaro i sociala medier, däribland banker. Du kan läsa mer om bankers framgång dels i denna analys över 50 banksidor på Facebook för årets första tertial 2020, dels i denna analys över de fyra storbankerna för årets första kvartal 2020.

Till inspiration för att nå framgång med sociala medier delar denna analysblogg även tips från varumärken, som antingen förekommer på olika topplistor för sociala medier, eller som på andra sätt uppmärksammas och/eller lyckas väl med sin närvaro. 

Sparbanken Tanum är ett av dessa framgångsrika varumärken som under en längre tid placerat sig i toppen bland olika mätverktyg vad gäller närvaro och effekt i sociala medier. Vi kunde senast i maj se exempel på deras framgång i sociala medier i inlägget om mest framgångsrika varumärken i maj 2020.

Denna gång delar Henrik Carlsson, marknadschef Sparbanken Tanum, sina tankar om hur banken arbetar med sociala medier för att nå framgång samt hantera uppföljning.

Vad vill Sparbanken Tanum uppnå med sin närvaro i sociala medier?

– Vi har ett tredelat syfte med att synas i sociala medier:

  • Vi vill lyfta ”vår del av världen”, det vill säga norra Bohuslän. Om fler människor får upp ögonen för norra Bohuslän, så kommer det att gynna våra företag, människorna som bor här och i slutändan även banken.
  • Vi vill få nya kunder. Om vi, nästintill dagligen, visar vad som skiljer oss från storbankerna, ja då är chansen stor att vi blir det naturliga valet av bank i norra Bohuslän. 
  • Vi vill ha ännu nöjdare kunder. Undersökningar visar att vi har extremt nöjda kunder och vi kan dessutom påvisa att de som följer oss i SoMe är ännu nöjdare. Varför? Jo, högst troligt för att vi är personliga och visar vad som skiljer oss från mängden.

Hur resonerar ni för ett lyckat upplägg? 

– Vi har gjort våra egna guidelines och följer dessa till punkt och pricka. Detta dokument är omkring 70 sidor, men i korthet kan man säga att allt vi publicerar ska vara nyfiket, positivt och personligt.

– Man måste tänka på att vi dagligen konkurrerar med semesterbilder och grattishälsningar, då blir det helt fel att prata om till exempel räntor & schablonbeskattning. Den sortens ämnen behandlas på vår hemsida. Jag ser alltför många som lägger ut samma content i sina sociala medier som de har på sin hemsida. Man måste våga använda ett lättsammare språk och bjussa på sig själv! Våga lyfta fram människor; samarbetspartners, kunder, vd och anställda!

Sparbanken Tanum: marknadschef Henrik Carlsson

Hur följer ni upp resultat av er närvaro i sociala medier? Vilka verktyg använder ni? Har ni tydliga mål?

– Vi har ett tydligt mål. Vi ska vara bäst. Annars är det väl ingen idé att hålla på? 😉

– Vi mäter vår framgång främst via smampion.se, men också genom Facebooks och Instagrams egna funktioner.

– En gång i månaden kör vi redaktionsmöten och utvärderar varje inlägg;

  • Varför gick detta så bra/dåligt?
  • Hur kan vi förbättra detta till nästa gång?
  • Vad är aktuellt i vår omvärld just nu?
  • Vad trendar?
  • Hur kan vi göra vår version av det som är hett just nu?

Här hittar du Sparbanken Tanum på Facebook.

Under 2020 kommer fler tipsinlägg med röster och erfarenheter från bland annat banker, elhandel, försäkringsbolag, kommuner, politiker och telekom. Du kan även hitta tidigare inlägg på samma tema från bland andra Livrustkammaren och partiledare Jonas Sjöstedt.

Arbetar du för ett intressant och/eller framgångsrikt varumärke i sociala medier, och vill dela med dig och synas? Eller är det något varumärkes arbete du gillar och skulle vilja veta mer om? Välkommen att höra av dig.

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange: Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Foton: Henrik Carlsson, Sparbanken Tanum

Tips från digitala varumärken: Kustbevakningen arbetar här och nu.

Valdemar Lindekrantz är en av fyra kommunikatörer på Kustbevakningen och ansvarar för myndighetens sociala medier. Kustbevakningen har lyckats särskilt bra på Facebook och Instagram där de nyligen passerade 21000 följare.

I år har Kommunikationsanalys lagt till ett flertal nya branscher för bevakning och analys av framgång och närvaro i sociala medier. Däribland myndigheter som alla svenskar har någon form av relation med och till. Här kan du läsa mer om våra myndigheters framgång i sociala medier i denna analys för årets första kvartal 2020.

Som inspiration delar denna analysblogg även tips från digitala varumärken som antingen förekommer på de olika topplistor för sociala medier som bloggen lyfter, eller som på andra sätt uppmärksammas positivt och lyckas väl med sin närvaro. Eller som kan och vill dela de förutsättningar och utmaningar en organisation kan ha och möta i och med dessa sociala kanaler.

Denna gång delar Valdemar Lindekrantz, kommunikatör med ansvar för sociala medier vid Kustbevakningen, sina tankar om hur myndigheten arbetar med sociala medier för att nå framgång samt hantera uppföljning.

Vad vill Kustbevakningen uppnå med sin närvaro i sociala medier?

– Det vi framför allt vill uppnå är en ökad kunskap om Kustbevakningens uppdrag genom att producera engagerande innehåll som folk förstår, uppskattar och kan relatera till.

– Vi vill också använda våra sociala medier för att lyssna in och lära nytt. Responsen från våra följare är snabb och indikerar om ämnet är relevant eller väcker känslor. Våra följares frågor, tankar och åsikter utmanar oss att tänka nytt och bidrar till att förbättra vår kommunikation även utanför sociala medier.

– Det finns ett stort engagemang inom Kustbevakningen och vi ser våra kollegor runt om i landet som en viktig målgrupp i våra sociala konton.

Med ett spännande uppdrag och en vacker arbetsplats har Kustbevakningen ett visuellt försprång i sociala medier. Samtidigt försöker de skapa innehåll som våra följare kan relatera till. Då kan det ibland räcka med en post-it lapp två kollegor emellan.

Hur resonerar ni för ett lyckat upplägg?

– Vårt upplägg är i stort sett händelsestyrt och går hand i hand med vår operativa verksamhet. Vi har relativt små resurser för att arbeta med sociala medier och majoriteten av innehållet i våra kanaler tas fram i samarbete med kollegorna till sjöss, i luften och på land. Vi jobbar också tillsammans med att besvara alla de frågor som vi får. Fördelen med att arbeta i en liten kommunikationsorganisation är korta och raka beslutsvägar som gör oss lätta på fötterna. Dessutom skapar det en stark lagkänsla.

– Vi detaljplanerar inte våra veckor och arbetar inte efter en publiceringskalender. Istället försöker vi anpassa innehållet efter vad som är på gång för tillfället. Att vara här och nu ligger också i linje med hur de flesta kommunicerar i sociala medier privat. Förhoppningsvis gör detta att vi upplevs som lite mer aktuella och närvarande av våra följare.

– Några gånger om året kör vi dock ”kampanjer” inom ett visst ämne så som sjösäkerhet eller krisberedskap. Det händer också att vi lånar ut våra konton till kollegor under en vecka vilket brukar vara väldigt uppskattat. Vi brukar säga att våra medarbetare är vår främsta resurs och det märks tydligt i våra sociala medier. Att synliggöra dem genererar mycket positiv respons och vi får många frågor i våra kommentarsfält om deras yrke och hur det är att arbeta hos oss.

Inför ett stundande sportlov gjorde Kustbevakningen ett beslag av stulna 16 takboxar som var på väg att lämna landet. Vissa fyllda med skidutrustning och andra personliga ägodelar. Bara timmar senare kunde de gå ut med information till allmänheten med bra respons. Ett av många exempel på fördelen av att arbeta här och nu.

Hur följer ni upp resultat av er närvaro i sociala medier? Vilka verktyg använder ni? Har ni tydliga mål?

– I nuläget har vi inga siffermål och använder oss varken av annonsering eller sponsrade inlägg. Vi växer organiskt genom att försöka hålla en jämn publiceringstakt, använda relevanta hashtaggar och tagga andra myndigheter och organisationer som vi samarbetar med. Vi följer givetvis den data som Facebook Insights ger och även trafik till hemsidan via Google Analytics.

– Det var samtidigt en glad överraskning att se när Kommunikationsanalys lyfte vårt arbete som en lyckad myndighet i sociala medier för helåret 2019. Lärorikt att se hur andra myndigheter arbetar och placerar sig i jämförelse med våra insatser.

– Vi är noga med att fira våra segrar och gör det gärna tillsammans med våra följare. Som exempel brukar vi göra separata inlägg när vi når en milstolpe i antal följare. Det blir ett tillfälle för oss att tacka för allt engagemang och samtidigt be om förslag på hur vi kan förbättra och utveckla vårt innehåll.

– Vi försöker också att ge personlig återkoppling till de kollegor som bidrar med text och bild. Många blir motiverade att fortsätta bidra med material när de ser vilken räckvidd och genomslag det kan få, avslutar Valdemar.

Här hittar du Kustbevakningen på Facebook.

Under 2020 kommer det fler tipsinlägg med röster och erfarenheter från bland annat banker, elhandel, försäkringsbolag, kommuner och telekom. Du kan även hitta tidigare inlägg på samma tema från bland andra Livrustkammaren och partiledare Jonas Sjöstedt.

Kommunikationsanalys lyfter förutom effektanalys, goda och framgångsrika exempel samt delar kunskap om verktyg som underlättar arbetet med sociala medier. Men även ren inspiration och tankar om själva arbetet, med röster från olika branscher och deras olika förutsättningar. 

Arbetar du för ett intressant och/eller framgångsrikt varumärke i sociala medier, och vill dela med dig och synas? Eller är det något varumärkes arbete du gillar och skulle vilja veta mer om? Välkommen att höra av dig.

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Foton: Valdemar Lindekrantz, Kustbevakningen

Tips från digitala varumärken: Dina stärker den lokala närvaron.

Dina Försäkringar

I år har Kommunikationsanalys lagt till ett flertal nya branscher för bevakning och analys av framgång och närvaro i sociala medier. Ett initiativ som tagits emot mycket väl. Däribland försäkringsbranschen som de allra flesta av oss har någon form av relation till. Här kan du läsa mer om branschen i den första analysen för 2019 samt första kvartalet 2020.

Som inspiration delar denna analysblogg även tips från digitala varumärken som antingen förekommer på de olika topplistor för sociala medier som bloggen lyfter, eller som på andra sätt uppmärksammas positivt och lyckas väl med sin närvaro. Jag delar även tankar som ger en bild av verkligheter som olika branscher upplever och verkar i.

Denna gång delar Tomas Roos, kommunikationschef Dina försäkringar, sina tankar om hur de arbetar med sociala medier för att nå framgång samt hantera uppföljning.

Hur tänker ni runt er närvaro i sociala medier?

– Att den behöver stärkas. Dina Försäkringar var tidigare aktiv på sociala medier men
höll sig, med undantag av rekrytering på LinkedIn, sedan undan under nästan 10 år.
Med den organisationsstruktur som var då, föll mycket arbete med kanalen på en avdelning som inte hade resurser att följa upp och svara på alla frågor och kommentar.

– Kommentarer är en naturlig del av sociala medier, särskilt vad gäller försäkring och
ofta avseende skadeärenden. Då är det viktigt att ha bemanning med rätt kompetens
även om vi inte alltid kan svara på allt på grund av sekretess. Förra året ändrade vi på den saken och är sedan våren 2019 på plats på Facebook och Instagram, om än i liten utsträckning. 

– Vi köper synlighet både för att bygga varumärke och sälja. Vi har en liten följarskara
och även om den varit större vill vi ha möjlighet att segmentera och nå ut bredare med
det mesta vi gör. Helt organiskt material blir mycket för intern synlighet. Samtidigt
arbetar vi lite undangömt med att använda kanalerna för att stärka vår lokala närvaro
och närhet. Ett område vi kommer att fokusera mer på framöver.

Hur resonerar ni för ett lyckat upplägg?

– Vi är ett mindre team där var och en av oss får arbeta med flera olika områden. Vi
är alla involverade på något sätt men har alltså inte någon dedikerad resurs. Hur mycket tid det tar varierar beroende på vad vi har på gång i form av kampanjer och initiativ. Trenden är och skall vara ökande i alla fall.

– En naturlig utmaning med den typen av team är hur man får tillgång till spetskompetens när den behövs, det är svårt att ha den internt när vi arbetar brett. Lösningen för oss är så långt våra byråer. Framförallt i överbyggande angreppsätt, spelregler och liknande. Sedan kan vi hantera det dagliga och vidareutveckla det själva.

– Det finns embryon till en långsiktig innehållsplan men det mesta av arbetet kvarstår.
Som många mindre avdelningar ligger mycket i individers huvud och förs vidare
genom diskussioner i en relativt liten grupp.  Nu tar vi steget och för in lite mer struktur
i arbetet. Både för att det är nyttigt för oss själva, men även för att vi som del i en
federation måste koordinera mellan flera bolag och gemensamt arbeta så att vi springer mot samma mål. Med innehåll som ett växande fokusområde kommer samtidigt krav på att vi strukturerar arbetet på rätt sätt.

Hur följer ni upp resultat av er närvaro i sociala medier? Vilka verktyg använder ni? Har ni tydliga mål?

– Vi använder den statistik vi får från Facebook och Google Analytics för att följa upp det
vi gör. Vi har som de flesta ett visst intresse för följare och likes och leads och så
vidare. Men vi sade tidigt att vi inte skall jaga de talen ”bara för att”. Vi måste välja KPI:er
som är relevanta och det innebär att det varierar beroende på vad det är vi gör.

– Som del av en varumärkeskampanj kan det vara räckvidd, frekvens och view rate som är det viktiga. I retargetingkampanjer är det konvertering och CPA. Nu senast har vi arbetat lite med influencers och då är det räckvidd men även engagemang som är intressant. De målen vi sätter är det som avgör om aktiviteter och kampanjer är lyckade och värda den tid och resurser vi lagt på dem.

– Sedan skulle det naturligtvis vara trevligt att få erkännande för bra arbete från andra
externa källor, exempelvis en blogg som den här. I dagsläget skulle det komma genom
ett enskilt initiativ men önskan är såklart att helheten skall upp i nivå över tid.

– Gällande anpassning är det främst på det säljfokuserade där vi försöker optimera
löpande. På det andra är det mer lärdomar från gång till gång, justering av vilken typ av
post som kommer när, teman som kan fungera och så vidare. Eftersom vi inte varit
igång med kanalen så länge får vi förlita oss till tidigare erfarenheter och testa vad som
fungerar här för vårt varumärke och i den omvärld vi befinner oss i, avslutar Tomas.

Här hittar du Dina Försäkringar på Facebook.

Under 2020 kommer det att komma fler inlägg med röster och erfarenheter från bland annat banker, elhandel, kommuner, myndigheter och telekom.

Kommunikationsanalys lyfter förutom effektanalys, goda och framgångsrika exempel samt delar kunskap om verktyg som underlättar arbetet med sociala medier. Men även ren inspiration och tankar från verkligheten om själva arbetet, med röster från olika branscher och deras olika förutsättningar.

Arbetar du för ett intressant och/eller framgångsrikt varumärke i sociala medier, och vill dela med dig och synas? Eller är det något varumärkes arbete du gillar och skulle vilja veta mer om? Välkommen att höra av dig.

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Tips från digitala politiker – Rasmus Jonlund fokuserar digitalt.

Vad är det som ger framgång för politiska budskap – digitalt? Självklart sakfrågor, men även det praktiska arbetet med och runt digital närvaro, samt kanal- och målgruppsval. Även nivå på kunskap om hur de digitala och sociala plattformarna fungerar, och hur man kan följa upp och lära av effekter.

Tips inför valet 2018 kommer här – med utgångspunkt i politiker som tillhör något av de 10 partier bloggen bevakar, samt (gärna) har varit med på några av topplistorna. Är du också politiker och vill dela med dig digitala insikter och synas? Hör av dig.

Denna vecka delar kommunpolitikern Rasmus Jonlund (L) sina tankar utifrån sitt perspektiv som politiker, om hur man kan arbeta med sociala medier för att nå framgång samt hantera utmaningar.

Hur tänker du runt din närvaro i sociala medier?

På Twitter politisk, på Facebook personlig, på Instagram privat – för vänner och familj. Har dessutom sedan flera år en blogg. Har valt bort övriga sociala medier. Politiskt ligger fokus på Facebook, där jag har både en politikersida (Rasmus Jonlund – Stockholmsliberal) och min egen profil.

Politikersidan är naturligtvis den ”officiella” kanalen i den mån jag som fritidspolitiker har en sådan. Där delar jag framför allt mina egna nyheter och artiklar, men även mer ideologiskt och liberal-partistiskt material, plattor etc. Lägger sällan tid på att försöka göra egna plattor, det får bli bilder och länkar som finns. En fritidspolitikers tidsmässiga approach. Och ibland går det rätt bra. När jag märker att det börjar ta fart kör jag lite marknadsföring, och märker att jag med begränsad peng kan nå ganska lång ut.

Bloggen fungerar som en bank och sida att länka till för längre texter, exempelvis olika skrivelser och motioner.

Den egna Facebook-profilen är betydligt mer personlig men förstås även politiskt färgad, och det mesta jag lägger upp är synligt för alla. Som politiker är jag aldrig helt separerad från min offentliga roll.

Två spår brukar vara särskilt framgångsrika – och passar också mig och min personlighet väl:

För det första, det ideologiska, när jag tar ställning för och skriver om liberalismen, motstånd mot socialism, alla människors lika värde i t ex funktionshinder- och HBTQ-frågor, aversion och försvar mot extremism och t ex nu i dagarna nazism. Här finns stora möjligheter och uppgifter för en liberal kulturpolitiker. Det andra spåret är det lokala, Kungsholmsspecifika. Oavsett om det handlar om en skräpig skamfläck runt den strandpromenad vi vill göra trygg och säker för alla, eller den långsiktiga återkommande opinionsbildningen om ett nytt torg vid Fridhemsplan, eller att döpa en namnlös plats vid en kaj.

Tonläget försöker jag hålla respektfullt; vill gärna betona behovet av och värdet av det goda samtalet, även mellan meningsmotståndare; ett demokratiskt försvar i sig. Förtroende är svårt att bygga men lätt att rasera.

Kommentarer ska naturligtvis besvaras, så länge de inte är uppenbart aggressivt konfrontatoriska. Man får andas och vara artig. Det gäller att själv ta ansvar för att försöka få fram det goda samtalet.

Hur fördelar du tid/resurser mellan digitalt och övrigt? Läs mer

Tips från digitala politiker – Lotta Edholm tänker kontext.

Vad är det som ger framgång för politiska budskap – digitalt? Självklart sakfrågor, men även det praktiska arbetet med och runt digital närvaro, samt kanal- och målgruppsval. Även nivå på kunskap om hur de digitala och sociala plattformarna fungerar, och hur man kan följa upp och lära av effekter.

Tips inför valet 2018 kommer här – med utgångspunkt i politiker som tillhör något av de 10 partier bloggen bevakar, samt (gärna) har varit med på några av topplistorna. Är du också politiker och vill dela med dig digitala insikter och synas? Hör av dig.

Denna vecka delar oppositionsborgarrådet Lotta Edholm (L) sina tankar utifrån sitt perspektiv som politiker, om hur man kan arbeta med sociala medier för att nå framgång samt hantera utmaningar.

Hur tänker du runt din närvaro i sociala medier?

Jag försöker prioritera sociala medier högt i mitt dagliga arbete. Ofta ger det ett bra genomslag och ett direkt gensvar från mina målgrupper. Jag är aktiv på Facebook (både som ”vanlig person” och med en sida), Twitter och Instagram.

Jag försöker tänka målgruppsanpassat i mina inlägg och fokuserar även mycket på den berömda mixen. Känslor, aktualitet och ideologi är mina tre ledord här. Jag tänker även på att göra inlägg som är engagerande och har en mening. För det är ju bara att gå till sig själv; ser jag något som tilltalar mig och får mig att reagera i sociala medier så kommer jag med största sannolikhet att interagera. Det är samma för mina besökare, och interaktion vill vi ju såklart ha.

Hur fördelar du tid/resurser mellan digitalt och övrigt?

Jag har en medarbetare som hjälper mig med det tekniska kring att till exempel sätta ihop filmer, och att hålla koll på den ”mix” jag har sagt att jag vill ha.

Vi arbetar parallellt med traditionella medier och digitala/sociala medier, och försöker få till en jämn fördelning av våra nyheter och våra budskap. Även här tänker vi mycket på målgruppen och förstås tilltal. Vem tar emot budskapet var och i vilken kontext? Det styr vad vi sprider var och när. De olika medierna går ju dessutom  alltmer ihop med varandra. Publiceringar sker ofta parallellt i gammalmedia och i sociala medier.

Vi har den senaste tiden sett att rörlig bild är något som Facebook styrt mot. Jag tror en av lärdomarna är att se till att hålla koll på hur de plattformar man använder utvecklas tekniskt, om det är filmproduktioner eller livesändning till exempel som prioriteras, eller något annat. Och att hela tiden följa upp att mottagarna faktiskt tycker att det är intressant och värt att följa.

Hur följer du upp resultat av din digitala närvaro i sociala medier? Läs mer

Säkra din digitala text; Google Panda läser dig också

LG Wallmark

Ett inlägg som genererade en hel del läsning, och kommentarer för den delen, var Undersökning lyfter skriftens betydelse i sociala medier. Det är härligt se att det inte är enbart jag som reagerar och funderar över skrivandets ädla konst. Och bra är väl det. Pennan är mäktigare än svärdet osv. Och särskilt vid relationsskapande digital kommunikation i mina ögon.

Inspirerad av denna feedback, intresse och kommentarer följer jag nu upp med två inlägg på området ”digital copy”. Innan jag lämnade TeliaSonera var copy ett av de områden jag planerat förbättra och utveckla under 2013 – för att ytterligare säkra affärsbudskapen med hjälp av de ”sociala relationerna”.

Jag kontaktade först Språkrådet, vilka medverkar i en trycksak vid namn Att skriva bättre i jobbet, och fick följande rekommendation Läs mer