Etikettarkiv: tips vid digital kommunikation

Politiska partier på LinkedIn – januari-juni 2021

Moderaterna, Socialdemokraterna och Centerpartiet har fortsatt flest följare på LinkedIn. Partitillväxten av sidföljare var fortsatt 9 procent under första halvåret 2021. Samtliga partier ökade antalet följare. Av riksdagspartierna uppvisade Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet högst procentuell tillväxt. Partierna gjorde i snitt knappt 6 inlägg vardera på LinkedIn under halvåret. Liberalerna var det mest aktiva partiet på plattformen.

Sedan Kommunikationsanalys började analysera de politiska partiernas närvaro och framgång på LinkedIn har flera partier tillkommit och/eller fixat till sin varumärkesnärvaro på plattformen. Det är samtidigt uppenbart att en uppdatering av sidornas Info skulle gagna vissa partier.

Kommunikationsanalys bevakar för tillfället tio partier: de åtta riksdagspartierna samt Feministiskt initiativ och Medborgerlig Samling. Samtliga tio finns numera på LinkedIn. På grund av partiernas jämförelsevis låga aktivitet och den i faktiska tal låga tillväxten av sidföljare uppdateras analysen halvårsvis. Här hittar du underlaget för andra halvåret 2020.

Aktivitet LinkedIn första halvåret 2021

I jämförelse med Facebook, Twitter, Instagram och YouTube är aktiviteten på LinkedIn mycket låg. Obefintlig hos flera partier. En viss ökande utveckling har skett hos några partier över tid. I snitt uppgick under halvåret partiernas inlägg till knappt 6 stycken vardera. 

Centerpartiet och Liberalerna var åter de mest aktiva partierna under halvåret, med 11 (31) respektive 44 (19) inlägg. 

Sju (fem) partier hade ingen kommunikation alls på plattformen senaste halvåret, medan andra uppvisar ett flertal inlägg – även per månad.

Följare LinkedIn första halvåret 2021

Politiska partier LinkedIn, januari-juli 2021, antal följare. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Partierna har nu tillsammans 9 374 (8 573) följare på LinkedIn varav det på plattformen största partiet, Moderaterna, uppnådde 2 725 (2 537) följare. En faktisk ökning med 801 (738) följare varav flest nya, 188 stycken, följde Moderaterna. Inget parti tappade följare.

Partiernas sidor har i snitt vuxit med 9 (9) procent under årets första halvår. Vilket kan jämföras med 12 procent under första halvåret 2020 och 17 procent under andra halvåret 2019.

De riksdagspartier som uppvisade högst procentuell tillväxt under halvåret var Sverigedemokraterna med 27 procent och Vänsterpartiet med 19 procent.

Politiska partier LinkedIn, förändring antal följare. Januari-juli 2020. Källa: Kommunikationsanalys.se

Innehåll

Hos vissa partier görs inlägg vilka är rena rekryteringsannonser, vilket är något som LinkedIn själva inte rekommenderar att enbart fokusera på i sin kommunikation. Därför följande innehållstips till samtliga partier: 

  • kommunicera på LinkedIn hur ni vill se framtidens arbetsmarknad 
    • och era lösningar för att möjliggöra denna framtid 
  • fråga vad följarna tycker om aktuella frågor
  • omvärldsspana
  • starta ett digitalt arbetsmarknadsråd osv. 

Infografiken nedan ger mer tips vad gäller olika typer av innehåll att producera och kommunicera. För mer information om användning av LinkedIn i Sverige vill jag tipsa om Vilka använder LinkedIn – i Sverige och globalt?

What to Post on LinkedIn. Källa: Socialbakers

Analys

Första halvåret 2021 visar samma nivå av ökning från föregående halvår av nya följare med 9 procent. Samtliga partier fick ökat antal följare.

LinkedIn är uppenbarligen inte en prioriterad politisk plattform för majoriteten av de politiska partierna. Eller deras väljare? Endast tre partier gjorde inlägg under halvåret. Kanske kan Centerpartiet och Liberalerna vara de partier som visar en innehållsväg för de övriga? Och därmed aktivera ett möjligt (väljar)intresse för viktiga samhällsfrågor relaterat arbetsmarknaden?

Här kan det vara möjligt att tänka att pågående pandemi samt misstroendeomröstning mot regeringen drivit resurserna till andra mer breda kanaler.

Är då LinkedIn relevant för politiska partier? Enbart sett till nuläge med lågt antal följare, och den låga aktivitet som merparten av partierna lägger på plattformen, blir svaret: tveksamt. Särskilt om lågt partistöd eller begränsade egna resurser inte möjliggör fokus och uppföljning. F.k. Partistödet för 2020/2021 ligger på närmare 170 miljoner kronor. 

Men, och här kommer några anledningar som motsäger detta:

  • Förhoppningsvis vill partierna dels ha (koll på) den bästa kompetens för rekrytering som finns på marknaden. Särskilt nu när vi går mot valåret 2022.
    • En önskan om insikt i vad nu aktuell kompetens utmärks av.
  • Dels förstå hur samtal (om förändringar) bland professionella förs om diverse samhällsfenomen. Att då finnas på landets huvudsakliga plattform för professionellt utbyte torde vara logiskt. OCH att där berätta om de egna lösningarna på ett antal problem och utmaningar för samhället.

Värt notera de närmare 3 miljoner svenskar som använder plattformen även är väljare, och därmed kan exponeras för partiernas budskap, lösningar och agerande i ytterligare en kanal.

Nästa uppdatering av politiska partier på LinkedIn kommer i januari/februari 2022 – i början av nästa ordinarie valår.

Följ gärna Kommunikationsanalys på Facebook och LinkedIn för att säkra nya insikter.

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange: Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Datakälla: LinkedIn

Region Skåne och sociala medier: ”Don’t post and ghost!”

Under 2020 utökade Kommunikationsanalys med ett flertal nya och intressanta branscher för bevakning och analys av deras framgång och närvaro i sociala medier, däribland regioner. Här hittar du resultaten för landets 21 regioner i sociala medier för första kvartalet 2020.

Kommunikationsanalys vill även genom sin blogg inspirera genom att möjliggöra tips från digitala varumärken som antingen förekommer på de olika topplistor för sociala medier som bloggen lyfter, eller som belyser den vardag som ansvariga för sociala plattformar möter. En samlingsplats för professionella med #tipsfrånverkligheten.

Denna gång delar Anna Strömblad, kommunikationsdirektör vid Region Skåne, sina tankar om hur regionen arbetar med sociala medier för att nå framgång samt hantera uppföljning.

Foto: Anna Strömblad, Region Skåne

Vad vill Region Skåne uppnå med sin närvaro i sociala medier?

– Vi vill framförallt skapa närhet och öka tillgängligheten och delaktigheten för invånarna i Skåne. Genom att stärka relationen till våra målgrupper, ökar också förtroendet för Region Skåne. Våra sociala medier ska vara en självklar plats att föra dialog med Region Skåne, men också en plats för att lära, att inhämta nyheter, information, kunskap och fakta.

– Det är också en plats där vi kan lära, lyssna och ta tempen. Vi får in synpunkter och ser nya kommunikationsbehov, som gör att vi skruvar på andra insatser vi gör, inte bara de vi gör på sociala medier. Det blir ett ömsesidigt lärande. Våra sociala medier ska också givetvis stärka den övergripande kommunikationen och öka möjligheten att nå våra övergripande kommunikationsmål.

Hur resonerar och agerar ni för ett lyckat upplägg? 

– Vi lägger örat mot marken! Vi jobbar mycket med att ta tempen på vad våra målgrupper säger, vad som engagerar dem, vad som är delningsbart och vad som engagerar. Utan engagemang, ingen räckvidd – så vi resonerar mycket kring vilka frågor som engagerar och paketerar därefter innehållet så att det blir delningsbart, snabbt och anpassat för sociala medier.

– Vi arbetar också nära och sammanhållet med den övergripande nyhetsplaneringen för att bibehålla aktualiteten. Det är svårt att nå ut via bruset i sociala medier och därför är det viktigt att våga vara självkritisk, ha en inbyggd ”djävulens advokat” i allt vi gör. Vem bryr sig om det här? Vad är det som gör att just det här inlägget faktiskt engagerar? Vad ger det våra följare? Vi strävar efter ständig utveckling, att jobba snabbfotat och rörligt.

– Det är också viktigt att improvisera utifrån det som händer i omvärlden. Vi hämtar inspiration och ser hur andra paketerar sitt innehåll, inte bara regioner, inspiration finns att hämta överallt. Rätt inlägg ska göras vid rätt tillfälle. Det måste också finnas ett tydligt syfte bakom varje insats – kortsiktigt som långsiktigt. En tanke om ett lyckat upplägg för sociala medier idag kan vara passé imorgon. Man kan aldrig vara helt säker på hur man kommer att lyckas, men genom att utgå från tidigare insatser och lärdomar, blir vi bättre hela tiden. Och det är inget enmansjobb, det är ett samarbete mellan väldigt kompetenta medarbetare.

Foto: Region Skåne sociala medier livestreamad presskonferens

Organisation, kanaler och arbetssätt

– Kommunikativ förmåga är grundläggande när man leder och styr, inte minst en så stor verksamhet som Region Skåne. Kommunikation finns alltid på agendan och sociala medier är självklar del av detta, där ledningen löpande följer utvecklingen. Flera i högsta ledningen är drivande i kommunikationsarbetet, de är själva aktiva på sociala medier och väl medvetna om vikten av sociala mediers betydelse för organisationens förmåga att nå ut. Med tanke på att Region Skåne har 36 000 medarbetare varav 1 400 chefer samt en politisk ledning som också är aktiv i dessa forum, måste man vara medveten om att det är många som också bidrar som ambassadörer och själva är aktörer på sociala medier. Vi ser det som ett samspel mellan olika kommunikationsinsatser på alla nivåer och här blir kommunikationsfunktionen extra viktig, att hålla samman och planera så kommunikationen blir sammanhållen och Region Skånes budskap tydligt.

– Kommunikationsavdelningen ansvarar för och driver Region Skånes huvudkanaler. Övriga större konton drivs främst av kommunikationsavdelningen. Vi arbetar löpande med att se över våra konton och driver ett större utvecklingsarbete för en mer sammanhållen kommunikation, som givetvis även innefattar arbetet i sociala medier.

– Med tanke på det senaste året och de kommunikativa utmaningarna under pandemin har det varit oerhört viktigt att stärka såväl dialog och kommunikation med invånarna, som att vi måste tillvarata våra resurser maximalt så att vi når högsta möjliga effekt. Därför har vi också fokuserat våra resurser på ett fåtal kanaler för att nå högre kvalitet. Våra sociala kanaler är:

  • Primär:
    • Facebook
    • Instagram – under utvecklingsarbete
    • LinkedIn – drivs mycket tillsammans med HR, här pågår ett utvecklingsarbete
  • Sekundär:
    • YouTube – används sällan
    • Twitter – används exempelvis vid publicering pressmeddelande 
    • Snapchat – har används vid specifika kampanjer

– Vi gör ungefär 1-2 inlägg per dag måndag-fredag. Vid lunchtid och eftermiddagar/kvällar ser vi generellt högre engagemang och då får vi också generellt fler kommentarer på våra poster. Vi publicerar inte sju dagar i veckan då vi vill vara närvarande vid publicering och hantera kommentarsfälten och dialogen. Vi lever efter devisen ”don’t post and ghost!”. Det handlar om att ta ansvar för sitt budskap och kunna möta frågor och reaktioner, men också kunna bidra så att det blir rätt tonläge i den diskussion som kan uppstå. Därför har vi valt att främst publicera måndag-fredag. Samtidigt gör vi publiceringar emellanåt även under helger, om det finns särskilda skäl till det. Vi jobbar just nu med Teams planner för redaktionell planering.

– Vårt fokus har under det senaste året varit att bygga upp en relation till våra följare och vi har lagt mycket tid och resurser på att bemöta de frågor och kommentarer vi fått. Något som såklart främjar tillväxt, men också det innehåll som vi publicerar löpande. Av det ser vi ett resultat i form av ambassadörer och medskapare hos våra följare. Våra följare delar innehållet, bemöter frågor vi får och för dialog med varandra. 

– Vi försöker svara inom rimlig tid, vilket vi i nuläget bedömer är inom 24 timmar. Med tanke på det enormt höga tryck vi har, har vi inte alltid klarat det under senaste året. Region Skånes huvudredaktör för sociala medier samt just nu ytterligare en redaktör svarar på arbetstid, vilket normalt innebär kl. 8-17 under vardagar. Nu har vi knappt resurser att hantera alla kommentarer, eftersom engagemanget på varje post oftast är väldigt högt i jämförelse med tidigare år. Som mest har ett av våra inlägg haft närmare 1 miljon i organisk räckvidd och omkring 231 000 interaktioner.

Foto: Region Skåne sociala medier – handhygien

Nödvändig kompetens och Social Media Management

– Att både vara strategisk, snabbfotad och samtidigt ha hög servicekänsla är grundläggande för att lyckas med sociala medier. Man behöver ha gott omdöme, analytisk förmåga och vara kunnig om hur verktyg, teknik, algoritmer och statistik fungerar, hänga med i förändringar och ha kunskap om hur man kan nyttja dessa maximalt. Samtidigt behöver man juridisk kunskap inom området, som kan vara snårigt men viktigt göra rätt. Det gäller att också vara lyhörd – ha örat mot marken och förstå att vi är i konstant förändring. Det krävs mod för att fortsätta överraska och vara aktuell. Ska jag lyfta en enda kompetens kanske kreativitet är den allra viktigaste!

– För att lyckas med Social Media Management tänker jag:

  • Sammanhållen kommunikation och samarbete internt. Många gånger behövs fler i organisationen involveras för att invånare ska få svar på frågor eller den service de frågar efter. Det är helt avgörande att vi samarbetar och kan agera som en organisation.
  • Dedikerat arbete. Det tar tid att bygga upp konton, engagemang, följarbas, förtroende och man behöver kunskap om mekaniken bakom sociala medier. Det kräver resurser och hårt arbete, där man behöver vara strategisk, snabbfotad och analytisk och samtidigt ha ett självkritiskt förhållningssätt – varför ska någon bry sig om vad just vi skriver om?
  • Öppet sinne. Öga för omvärlden och lyhördhet. Man måste förstå vad som händer och vilken kontext vi befinner oss i just nu. Ett inlägg som ena dagen är perfekt, kan en annan dag vara katastrofalt om man inte har koll på omvärlden.
  • Att arbeta flexibelt och resultatinriktat, mäta och följa upp kontinuerligt och säkerställa att innehållet är relevant, intressant och kanalanpassat är en självklarhet. Under pandemin har frågor som Region Skåne drivit varit väldigt aktuella. Vi har verkligen fått testa oss fram och prövat att bryta ny mark, genom att ändra våra arbetssätt. Vi har bland annat våga testa mer av funktionaliteterna på de olika plattformarna. Ett exempel är att vi redan i början av mars valde att livestreama alla våra presskonferenser på Facebook, något som omedelbart gav högt engagemang bland de följare vi hade då.

– Vi har samtidigt hela tiden otroligt mycket att lära. Vi kan hela tiden bli bättre. Inte minst anpassning i olika kanaler; vi har lagt mycket tid på Facebook och vill samtidigt satsa på andra kanaler som vi tror har väldigt stor potential för utveckling. Jag ser även att vi har en stor utvecklingspotential vad gäller vår förmåga att paketera och bli ännu mer tydliga.

Kriskommunikation och Schrems II

– Region Skåne har i uppdrag att bedriva effektiv kommunikationsverksamhet, även vid kris. Sociala medier är idag som jag ser det en förutsättning för att lyckas med ett framgångsrikt kommunikationsarbete. Sociala medier stödjer också Region Skånes övergripande kommunikationsprocess. Om vi inte skulle vara närvarande på sociala medier innebär det att andra aktörer fyller den rollen, vilket exempelvis kan leda till ökad desinformation, spekulationer och minskat förtroende för Region Skåne. Möjligheten att snabbt nå ut är viktig för tillgänglighet, tydlighet och trovärdighet. Och inte minst möjligheten att ta dialogen, svara på kommentarer och ge den allra bästa service vi kan ge till Skånes invånare och målgrupper. Sociala medier är prioriterade kanaler i vår kriskommunikationsstrategi.

– Precis som många andra har vi just nu fokus på effekter av Schrems II-domen och vilka risker och konsekvenser det innebär för vårt arbete. Vi är exempelvis restriktiva med användning av personuppgifter, det innefattar även bilder på personer. Vi kommer givetvis följa utvecklingen även inom detta område noga och de tolkningar som görs av olika myndigheter. 

Hur följer ni upp resultat av er närvaro i sociala medier? Vilka verktyg använder ni? Har ni tydliga mål?

– Vi har en strategi med mål som vi följer. Med tanke på erfarenheterna från senaste året jobbar vi just nu med att utveckla vår strategi. Våra viktigaste mätetal är räckvidd och interaktion. Det är där vi har lagt största fokus, de går hand i hand. Enskilda inlägg eller insatser kan ha andra viktiga mätetal som vi också mäter.

– Vi har inte hittat ett optimalt verktyg för mätning av vår närvaro på olika plattformar än: vi utvärderar och försöker hitta bättre sätt för uppföljning. Det innebär att just nu använder vi plattformarnas egna verktyg. Vi mäter och följer vår närvaro varje dag, exempelvis genom att följa upp hur varje enskilt inlägg presterar. Vi gör också månatliga rapporter och avstämningar.

– Framåt är målet att ännu fler skåningar ska vilja interagera och engagera sig i innehållet på våra kanaler. Före pandemin var stora delar av vår följarbas anställda inom vård och omsorg, där har vi nu en betydligt bredare representation, och vi hade också en skev könsfördelning med betydligt fler kvinnor än män. Under 2020 växte vår följarbas från 11 000 (slutet av december 2019) till 58 000 (slutet av december 2020). Just nu är den över 60 000, med betydligt jämnare könsfördelning. Det är roligt med tillväxt, men fortfarande en förhållandevis låg siffra om man jämför med Region Skånes 1,4 miljoner invånare, avslutar Anna.

Region Skåne på Facebook.

Under 2021 kommer fler tipsinlägg med röster och erfarenheter från bland annat banker, elhandelmyndighetersjukhus, regioner, politik och telekom. Du hittar även inlägg från bland andra Livrustkammaren och f.d. partiledare Jonas Sjöstedt

För dig med specifikt intresse för vården i sociala medier vill jag tipsa om dessa inlägg med Akademiska sjukhusetAngereds Närsjukhus och Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Följ gärna Kommunikationsanalys på Facebook och LinkedIn för att säkra nya insikter om effekter i sociala medier och social media management.

Nästa effektanalys för regioner i sociala medier kommer i juli/augusti 2021.

Behöver du och/eller er organisation ett bollplank eller stöd för ert arbete och resultat i sociala medier? Välkommen att höra av dig.

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange: Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Foto: Region Skåne 

Geab: Sociala medier är relationsbyggande verktyg

2020 utökade Kommunikationsanalys med ett flertal nya och intressanta branscher för bevakning och analys av deras framgång och närvaro i sociala medier, däribland elhandel. Här hittar du kvartalsresultat för landets elhandelsbolag i sociala medier.

Denna blogg vill även inspirera genom att möjliggöra tips från digitala varumärken som antingen förekommer på de olika topplistor för sociala medier som bloggen lyfter, eller som belyser den vardag som ansvariga för sociala plattformar möter. En samlingsplats för professionella med #tipsfrånverkligheten.

Denna gång delar Jenny Tholin, kommunikationsansvarig vid Geab, sina tankar om hur företaget arbetar med sociala medier för att nå framgång samt hantera uppföljning.

Foto: Geab JennyTholin

Vad vill Geab uppnå med sin närvaro i sociala medier?

– I april 2020 befann sig Geab i ett läge där företaget inte tog initiativet i kommunikationen utan parerade på, nästan uteslutande, negativa vinklar i media. Trovärdigheten och tilliten för Geab som bolag var skadat.

– Målet med våra sociala medier är att återskapa förtroende för Geab som koncern. Det ska vi göra genom att visuellt visa upp en tilltalande och förtroendeingivande sida som återspeglar Geab ur ett mer personligt och professionellt perspektiv. Vi vill få fram vårt budskap kopplat till faktiska handlingar som i sin tur bygger förtroende.

– Huvudfokus under året är att lyfta fram personerna bakom varumärket, och att visa upp den kompetens och expertis som de besitter. Våra 150 medarbetare är företagets viktigaste och mest värdefulla resurs.

Geab_huvudkontor

Hur resonerar och agerar ni för ett lyckat upplägg? 

– För att lyckas med social media management är det viktigt att ha en tydlig plan för sin närvaro. Vad är syftet, vilka är målen och vilken tonalitet och vinkel vill man förmedla. Minst lika viktigt är uppföljning och utvärdering för att hela tiden förbättra. Personen som jobbar med sociala medier bör sitta inhouse för att komma nära personerna, verksamheten och varumärket. Det i kombination med att vara en kreativ, nyfiken och lyhörd person kommer göra underverk!

– Jag har skrivit en Content Plan för våra sociala medier som är utgångspunkten för vår kommunikation framåt. Den innehåller bland annat: status, mål, strategi, hur vi ska förhålla oss till olika kommentarer och vilka policys vi har. Planen beskriver även en innehållsstrategi där vi har fyra olika fokusområden som inläggen ska mixas mellan. Det finns också en tydlig aktivitetsplan där inläggen planeras kvartalsvis, med utrymme för spontana inlägg givetvis.

– Det är kommunikationsavdelningen som svarar för kanalerna, och vi finns på Facebook, Instagram och LinkedIn. Sekundära plattformar som vi inte jobbar aktivt med är Youtube och Twitter. Vår rekrytering sker via Vattenfall och de ansvarar för jobbannonsering på Linkedin.

– Jag tror på en tydlig, ärlig och personlig kommunikation och jag uppmuntrar till kommentarer och synpunkter. Jag ser våra sociala kanaler framförallt som ett relationsbyggande verktyg. 

– Vad gäller volym av kommentarer och frågor så är volymen helt okej men kan bli bättre. Vi är ännu i uppstartningsskede. Vi har som mål att kunden ska få återkoppling senast nästa arbetsdag, från det att vi läser meddelandet. Det är jag som svarar på sociala medier. Vi gör 1-2 inlägg per vecka men vanligtvis inte under helger.

Geab, lyckat inlägg Facebook

Hur följer ni upp resultat av er närvaro i sociala medier? Vilka verktyg använder ni? Har ni tydliga mål?

– Närvaron i sociala medier mäts endast i plattformarnas egna verktyg. Samt till viss del i Google Analytics.

– Minst lika viktigt är det att följa upp och analysera vår närvaro. Det gör vi genom månadsrapporter där jag bland annat följer upp hur det gått, om vi nådde målen, är vi på väg i rätt riktning, ska vi tänka annorlunda? Vad gick bra och vad gick mindre bra? Vi har tydliga mål uppsatta både när det gäller antalet följare, räckvidd och interaktion per månad och per kanal. Månadsrapporterna delas med Geabkoncernens ledningsgrupp. Intresset och engagemanget för frågorna om vår kommunikation och närvaro på sociala medier delas av koncernens beslutsfattare.

– Framöver kommer vi kontinuerligt utvärdera, uppdatera och framförallt testa oss fram, avslutar Jenny. 

Här hittar du Geab på Facebook.

Under 2021 kommer fler tipsinlägg med röster och erfarenheter från bland annat banker, elhandel, myndighetersjukhus, regioner, politik och telekom. Du hittar även inlägg från bland andra Livrustkammaren och f.d. partiledare Jonas Sjöstedt

Följ gärna Kommunikationsanalys på Facebook och LinkedIn för att säkra nya insikter.

Behöver du eller din organisation ett bollplank eller stöd vad gäller social media management? Välkommen att höra av dig.

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange: Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Foto: Geab 

Sociala medier: Tullverket tittar på kontaktkostnad

Under 2020 utökade Kommunikationsanalys sin blogg med ett flertal nya och intressanta branscher för bevakning och analys av deras framgång och närvaro i sociala medier, däribland myndigheter. Här hittar du tidigare resultat och relaterad inspiration för landets statliga myndigheter i sociala medier.

Kommunikationsanalys vill även inspirera genom att möjliggöra tips från digitala varumärken som antingen förekommer på de olika topplistor för sociala medier som bloggen lyfter, eller som belyser den vardag som ansvariga för sociala plattformar möter. En samlingsplats för professionella med #tipsfrånverkligheten.

Denna gång delar Katarina Brodin, chef kundmöten privat vid Tullverket, sina tankar om hur myndigheten arbetar med sociala medier för att nå framgång samt hantera uppföljning.

Foto: Katarina Brodin, Tullverket

Vad vill Tullverket uppnå med sin närvaro i sociala medier?

– Vi vill möta våra kunder på de plattformar de befinner sig och genom det bidra till Tullverkets strategiska mål och stärka Tullverkets varumärke. Det gör vi genom informationsspridning, föra dialog och reaktivt svara på frågor samt att kommunicera berättelsen om Tullverket. Den inriktningen knyter i sin tur an till Tullverkets strategiska mål och vision.

Hur resonerar och agerar ni för ett lyckat upplägg? 

– För att lyckas med sociala medier skulle jag säga att det allra viktigaste är förmågan att utgå från mottagaren, dess behov, kunskapsnivå och intresse. Gör vi inte relevant innehåll så kommer inte det vi publicerar få spridning och då når vi inte heller dem vi vill nå. Utmaningen är då att göra våra ämnen relevanta. Tull är ingen ”högengagemangsprodukt”, men handlar på nätet gör många, och när man gör det så vill man ha reda på vad det kommer att kosta. Då kan vi hjälpa dem att bli bra näthandlare genom att berätta vad man måste ha koll på när man handlar på nätet.

Foto: Tullverket Facebook

– Vi försöker lära oss av allt vi gör och vi är inte rädda för att återanvända material, men försöker hela tiden finslipa det så att det blir lite bättre utifrån de reaktioner vi fått tidigare. Det är en ständigt pågående process och nu börjar vi ha ganska så bra koll på vilka reaktioner vi kommer att få på det vi publicerar, och hur vi behöver uttrycka oss för att man ska förstå vårt fikonspråk. För reaktionerna kommer direkt, både när vi gör bra och dåliga saker.

– Vi har hela tiden haft som utgångspunkt att se de olika kanalerna som fristående från varandra, samtidigt som våra följare såklart ska känna igen att det är Tullverket de möter på sociala medier. Med det menar jag att vi har olika inriktningar med vår närvaro på exempelvis Facebook och Instagram och att vi sällan publicerar samma inlägg i flera kanaler. Om vi gör det så anpassar vi dem oftast utifrån kanal.

– Det team som arbetar med Tullverkets närvaro på sociala medier är en del av den enhet på kommunikationsavdelningen som även arbetar med kundmötet via andra kanaler, såsom telefon och webbformulär. Att arbeta tätt tillsammans med de som möter våra kunder dagligen i andra kanaler har varit vår inriktning från start.

Planering och innehåll

– Vi utgår från en planering, men försöker i möjligaste mån ha utrymme för att kunna improvisera. Vår planering sker i flera steg och ser lite olika ut för de olika kanalerna. Vi gör en grov planering utifrån ett årshjul, exempelvis inlägg om näthandel inför julhandeln eller om att resa med sin hund inför sommarsemestern. Samtidigt försöker vi ha örat mot marken och snappa upp sådant som sker här och nu för att vara relevanta och intressanta. Att vår närvaro på sociala medier påverkas av den pågående pandemin är kanske inte helt självklart, men det faktum att färre reser över våra gränser har haft en stor påverkan på vår planering. Vi har fått tänka om och i stort sett skippa alla inlägg som handlar om vad man ska tänka på när man reser med en vara till Sverige. 

– Våra sökhundar är väldigt populära och skulle vi bara utgå från vad som oftast får flest likes hade vi bara kunnat publicera inlägg om våra hundar, men vi vill såklart ha en bra mix.

– Vi försöker också vara modiga, att våga testa nya funktioner till exempel och att våga utmana bilden av Tullverket. Bland annat genom att när tillfälle ges kommunicera med glimten i ögat – utan att för den delen förlora vår seriositet som kontrollmyndighet. 

– Att vår verksamhet är intressant och spännande, att vi tidigare inte varit särskilt öppna och berättat om vårt uppdrag, och att vi har en lång historia gör att det finns mycket att berätta om. För det mesta gräver vi där vi står.

Foto: Tullverket Facebook

Arbetsgivarvarumärket och LinkedIn

– Våra sociala medier har också blivit viktiga kanaler i arbetet med vårt arbetsgivarvarumärke. På Instagram får vi mycket frågor som rör rekrytering till framförallt vår kontrollverksamhet. Vi ser samtidigt att antalet följare på LinkedIn ökar stadigt och där försöker vi att fokusera på att bredda bilden av Tullverket som arbetsgivare. Vi är så mycket mer än en person i uniform vid gränsen.

Hur följer ni upp resultat av er närvaro i sociala medier? Vilka verktyg använder ni? Har ni tydliga mål?

– Att vi började arbeta aktivt med sociala medier flera år efter många andra myndigheter, har nog har lett till att vår utvecklingskurva varit ganska så brant.

– Vi har fram tills nu använt oss av plattformarnas egna verktyg, men har börjat titta på möjligheten att använda andra verktyg. Dock har den omtalade domen i EU-domstolen, Schrems II, medfört att vi nu har vi pausat det arbetet. 

– På en övergripande nivå styr vi mot Tullverkets strategiska mål som nyligen omarbetats, och min förhoppning är att vi framöver kan bryta ner det till mer konkreta mål för oss. När vi arbetar med kampanjer så har vi uppsatta mål och där tittar vi exempelvis på kontaktkostnaden också, avslutar Katarina. 

Här hittar du Tullverket på Facebook

Under 2021 kommer fler tipsinlägg med röster och erfarenheter från bland annat banker, elhandel, försäkringsbolagkommunermyndigheter, regioner, sjukhus och telekom. Du hittar även inlägg från bland andra Livrustkammaren och f.d. partiledare Jonas Sjöstedt.

Här hittar du senaste effektresultaten för (statliga) myndigheter i sociala medier där bland andra Tullverket placerade sig väl.

Följ gärna Kommunikationsanalys på Facebook och LinkedIn för att säkra nya insikter.

Behöver du och er organisation ett bollplank eller stöd för ert arbete och resultat i sociala medier? Välkommen att höra av dig.

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange: Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Foton: Tullverket

Vetlanda kommun: Sociala medier vid kriskommunikation

Foto: Vetlanda kommun, Facebook

Under 2020 utökade Kommunikationsanalys sin blogg med ett flertal nya och intressanta branscher för bevakning och analys av deras framgång och närvaro i sociala medier, däribland kommuner. Här hittar du tidigare resultat för samt röster från landets kommuner i sociala medier.

Kommunikationsanalys blogg vill även inspirera genom att möjliggöra tips från digitala varumärken som antingen förekommer på de olika topplistor för sociala medier som bloggen lyfter, eller som belyser den vardag som ansvariga för sociala plattformar möter. En samlingsplats för professionella med #tipsfrånverkligheten.

Denna gång delar Annelie Jönsson, kommunikationschef vid Vetlanda kommun, sina tankar om hur kommunen arbetar med sociala medier för att nå framgång samt hantera uppföljning.

Foto: Vetlanda kommun, Annelie Jönsson

Vad vill Vetlanda kommun uppnå med sin närvaro i sociala medier?

– Framförallt vill vi vara synliga; vi vill ha en dialog med alla som bor och verkar i vår kommun. Inte enbart information utan stort fokus på kommunikation. Vi vill ha synpunkter och inspel från våra kommunbor, gärna innan olika beslut fattas. Vi vill vara aktiva och framåt, och på sättet vi kommunicerar locka vi till engagemang som på sikt stärker både platsens och kommunens varumärke.

– Det är viktigt för oss att finnas i de kanaler där medborgarna är och förväntar sig att få möta kommunen. Det är också viktigt att dyka upp där vi inte förväntas vara för att på så vis stärka bilden av att Vetlanda kommun ”är med” och fattar själva grejen. 

Hur resonerar och agerar ni för ett lyckat upplägg? 

– Vad är syftet med det som ska kommuniceras, vilka vill vi nå? I vilken kanal når vi målgruppen? Ska vi göra film, podd eller artikel med foto? Finns någon budget för sponsring? Därefter sätter vi samman en liten arbetsgrupp och kör igång. 

– Vi är alltid noga med att enbart använda våra egna medborgare och medarbetare i allt vi gör. Vi köper inte tjänster utan gör allt själva på kommunikationsavdelningen, dvs. manus, foton, film, redigering, podd, grafisk formgivning, artiklar osv. Vi är stolta över det sättet att jobba och upplever att vår kommunikation blir mer trovärdig. Som exempel denna – helt nya film – där vi rekryterar lärare inför höstterminen; läraren är verkligen lärare på den aktuella skolan, eleverna går på den aktuella skolan, livvakten är kommunikatör i vardagen, reportern jobbar i vårt kontaktcenter osv osv. 

Vill du också bli en superhjälte? Vetlanda kommun på YouTube

– Det viktigaste för att lyckas är att våga göra innehåll som engagerar, att vara idérik och hålla fast vid den strategi som vi valt. Att inte alltid vara så korrekt bara för att vi är en offentlig verksamhet. Här handlar det också om, för mig som chef, att vara öppen för de idéer och inspel som medarbetarna kommer med, att inte hämma utan låta dem växa. Ibland blir det fel men då lär sig alla av det och det blir bättre nästa gång. Just att våga testa är något som jag är mån om att uppmuntra.

– Det är också viktigt att ha kännedom om målgruppen för de olika kanalerna och att göra innehåll kopplat till målgruppen. Att jobba med kreativa medarbetare och låta dem växa i sina roller. Att komma ifrån det formella – våga sticka ut och göra lite tvärtemot ibland. Vårt vinnande koncept är att jobba mycket med humor och våga löpa linan ut även om vi ibland går helt bananas. Alla gillar inte det vi gör men Vetlanda syns och hörs och det ger ringar på vattnet. 

– Det är vi på kommunikationsavdelningen som ansvarar för kommunens sociala medier. Vi finns på Facebook med tre olika konton (ett för kommunen, ett för platsen och ett för jobb), Instagram med tre konton (samma som Facebook), LinkedIn och YouTube. På Twitter har vi ett konto som inte används aktivt utan i dagsläget är ett nyhetsflöde kopplat till vår hemsida. Facebook är vår primära kanal rent allmänt. Sedan anpassar vi oss beroende på målgrupp.

– Vi jobbar mycket konsultativt. Verksamheter kommer till oss med ett behov av att kommunicera något. Vi ställer frågor kring syfte och målgrupp och börjar sedan planera utifrån det. Vi sätter samman en arbetsgrupp som består av kommunikatörer och representanter från beställaren. Beroende på vad som ska göras är olika personer med från vårt håll. Handlar det om film så är det vår projektledare för rörlig media, handlar det om grafisk formgivning så är det en annan medarbetare osv. Ett flexibelt arbetssätt utifrån själva uppdraget.

– Det är inte kommunledningen som driver på och föreslår upplägg relaterat till sociala medier. Vi har snarare drillat våra chefer till att föra fram ett behov och sedan gör vi valet av kanal utifrån syfte och mål. Nu är vi i ett läge där de flesta känner sig bekväma med det. Man beställer inte längre en film, ett inlägg e.dyl utan man hör av sig kring vad man vill förmedla och varför. Jag är helt övertygad om att kommunledningen förstår vikten av sociala meder och dess genomslagskraft. Det jag kan sakna från kommunledningshåll – och då kanske framförallt politiskt – är att man inte har en uppfattning om hur mycket tid det faktiskt tar att göra relevant innehåll.

Engagerande inlägg och annonsbudget – och Schrems II-domen

– Antal inlägg varierar väldigt över året. Vi har inget uttalat mål kring antal inlägg utan gör dessa när vi har behov. Sommartid har vi oftast fler inlägg rent generellt då vi också är ansvariga för turisminformation, och att det oftast är lätt att göra engagerande inlägg kopplat till det.

– Vi har sett att tisdagar och torsdagar runt kl. 19 är den tid som funkar bäst för våra inlägg rent generellt. Vi publicerar också en del på lördagar och söndagar, runt kl. 8-9. Vi använder alltid publiceringsflödena och förpublicerar i de medier där den funktionen finns.

– Vi vill att våra inlägg ska vara engagerande. Sedan lyckas vi såklart inte alltid men vi låter hellre bli att publicera än publicera något som vi inte tror går igenom. Ibland handlar det om ren information, det kommer vi aldrig ifrån, men vårt huvudsyfte är kommunikation. Under de senaste åren har vi märkt att reaktioner och kommentarer ökar rent generellt. Framförallt delningarna.

– Vi har en satt svarstid på två dygn när det gäller alla våra kanaler och det gäller för alla verksamheter och medarbetare, även för e-post osv. När det handlar om sociala medier så har vi inte alltid svaren utan måste kolla med handläggare e.dyl. varför svaren ibland kan dra ut på tiden. Har vi svaren själva så ger vi dem direkt frågan kommit in.

– Vi har ingen budget som enbart är knuten till annonsering i sociala medier. Budgeten är ofta knuten till de olika uppdragen och bekostas av respektive verksamhet. Vi annonserar oftast inte för högre summor än 1 000 kr åt gången. I rekryteringssammanhang kan det hända att det rör sig om 5 000 kronor för enskilda tjänster. I de fall vi lägger mycket tid på exempelvis en film så är det viktigt att den också får synas och då kopplar vi alltid på en annonsbudget. I en del av dessa fall bekostas det av vår egen generella marknadsföringsbudget.

– Vad gäller Schrems II-domen så har vårt innehåll inte påverkats. Vi har däremot uppdaterat våra samtycken så att de som är med på foton och i filmproduktioner får godkänna att deras personuppgifter kan föras över till tredje land.

Kriskommunikation

– Sociala medier är otroligt viktiga vid kriskommunikation. Det är där vi når den breda massan. Kopplat till den allvarliga händelsen vi hade 3 mars 2021 så var vår webb själva ”byrån” för all information – och sociala medier blev det som drev trafik till webben. Det var i sociala medier man fångade upp det kommunen hade att säga, och tog sig sedan vidare till webben för mer detaljerad info.

– I ett krisläge är det också stora utmaningar med sociala medier sett till de rykten som lätt kan spridas och hur snabbt allt går. Det handlar dels om att lägga tid på omvärldsbevakning, dels att möta upp frågor som ställs i andra forum än våra egna, och också ibland rätta till rena felaktigheter. 

Foto: Vetlanda kommun, Facebook

Hur följer ni upp resultat av er närvaro i sociala medier? Vilka verktyg använder ni? Har ni tydliga mål?

– Vi följer upp inläggen ett och ett och resonerar kring dem i lärande syfte. Vad funkade bra, vad funkade inte? Vi följer upp vilka tider på dygnet som funkar bäst för publicering och använder publiceringsverktyget för alla inlägg. Vi har koll på hur våra målgrupper ser ut i våra olika kanaler och hur de ändras över tid. Vi strävar efter en interaktionsnivå i Facebook-inläggen på minst 7 procent.

– Vi använder alltid våra egna medarbetare och medborgare i det vi gör. Det driver engagemang i sig. Foton och filmer där man får se människor man känner igen och kan relatera till. Sedan har vi det här med humor igen, det är också ett vinnande koncept. På Facebook är det lätt att se engagemangsnivån där vi har målet på 7 procent. Ofta ligger vi runt 20 procent så vi kan säkert öka vår målsättning.

– Vi använder inga speciella verktyg för uppföljning utan använder i dagsläget det som de olika sociala plattformarna erbjuder. Vi mäter inte på andra sätt utan blir bekräftade hyfsat ofta genom hurrarrop och inspel som görs kring inläggen, men också i de inlägg som vi själva gör i våra yrkesroller. Till exempel på LindedIn där jag själv är mycket aktiv och gillar att visa upp det vi gör, avslutar Annelie.

Här hittar du Vetlanda kommun på Facebook.

Under 2021 kommer fler tipsinlägg med röster och erfarenheter från bland annat banker, elhandel, myndighetersjukhus, regioner, politik och telekom. Du hittar även inlägg från bland andra Livrustkammaren och f.d. partiledare Jonas Sjöstedt

För dig med specifikt intresse för kommuner i sociala medier vill jag tipsa om denna länk, där du bland annat hittar inspirationsinlägg som dessa från Säffle kommun och Höganäs kommun.

Följ gärna Kommunikationsanalys på Facebook och LinkedIn för att säkra nya insikter.

Behöver du eller din organisation ett bollplank eller stöd vad gäller social media management? Välkommen att höra av dig.

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange: Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Foto: Vetlanda kommun 

Riksbanken: Sociala medier nära människors vardag

Sedan 2020 har Kommunikationsanalys utökat med ett flertal nya och intressanta branscher för dels benchmark, dels effektanalys av framgång och närvaro i sociala medier, däribland skattefinansierade verksamheter som myndigheter. Här kan du läsa tidigare underlag om (statliga) myndigheters närvaro och framgång i sociala medier.

Denna blogg vill även inspirera till framgång i sociala medier genom att möjliggöra tips från organisationer som förekommer på de olika topplistor som bloggen lyfter. Eller som väl belyser den vardag som ansvariga för sociala plattformar möter. En samlingsplats för professionella – med #tipsfrånverkligheten.

Denna gång delar Ann-Leena Mikiver, kommunikationschef vid Riksbanken, sina tankar om hur myndigheten arbetar med sociala medier för att nå framgång samt hantera uppföljning.

Foto: Ann-Leena Mikiver, Riksbanken

Vad vill Riksbanken uppnå med sin närvaro i sociala medier?

– Det korta svaret är: samma sak som vi vill uppnå genom traditionella medier fast med mer dialog. Riksbanken är en myndighet som många har hört talas om men få har direktkontakt med. Därför är ofta kunskapen lite svajig om vad vi egentligen gör. Samtidigt har våra åtgärder stor betydelse för människors privatekonomi. Till exempel att de förstår varför det är viktigt med en låg och stabil inflation och att det är därför som Riksbanken höjer eller sänker räntan, och hur det påverkar deras egna lån och besparingar.

– I dag gör vi dessutom många andra åtgärder som verkar på lite andra sätt men som också påverkar det allmänna ränteläget. Dessa åtgärder blir inte effektiva om vi inte kommunicerar tydligt vad vi gör och varför. Dessutom har människor rätt att veta vad vi gör och varför. I så motto är vi är en sorts ekonomisk försvarsmakt som människor måste lita på under finansiell oro, som till exempel nu under coronapandemin.

– Därför behöver vi berätta om vad vi gör och varför i alla kanaler som man kan tänka sig. Inte minst i sociala medier eftersom det är den vanligaste ingången till människor i dag. Förr läste folk tidningen, nu scrollar man i sitt flöde för att snappa upp nyheter. Vi gör egna undersökningar om vad människor vet om oss och hur det påverkar deras förtroende för oss, och de visar alltid på samma resultat: Med ökad kunskap så stiger oftast förtroendet.

Riksbanken Facebook

Hur resonerar och agerar ni för ett lyckat upplägg? 

– Det finns inget enkelt svar på den frågan. De inlägg som tenderar att få mest spridning handlar om ämnen som ligger nära människors vardag, till exempel kontanter eller betalningar generellt – info om falska sedlar i omlopp eller om kontanternas ställning som betalningsmedel. Även framåtblickande ämnen som skulle kunna bli en del av människors vardag går ofta bra, till exempel inlägg om vårt arbete med e-kronan, vilket många brukar tycka är spännande. Utöver det fungerar lättsamma ämnen också ofta bra för oss, som för många andra. I vissa fall försöker vi ta oss an mer komplexa ämnen med en lättsam ingång, vilket kan vara lyckosamt (vår julkalender i fjol till exempel eller en del explainers). Vårt 350-årsjubileum för två år sedan gav många möjligheter till historiska tillbakablickar i eviga ämnen, Samtidigt får man inte glömma bort att målet med kommunikationen ofta är att skapa förståelse för vår verksamhet, som många gånger är ganska komplex. Att hitta balansen mellan komplexitet och att skapa ett intresse är svårt, men vi försöker med de medel vi har, till exempel klarspråk, bilder och infografik.

– Det är vi på kommunikationsenheten som äger innehållet i alla sociala medier. Mer specifikt är det redaktionen som ansvarar för flödet nuförtiden. Fram tills för några år sedan var det HR som ansvarade för LinkedIn, presstjänsten för Twitter och våra webbplatser sköttes separat. För fyra år sedan lade vi allt på den då nybildade digitala redaktionen. Skälet var framför allt att det finns så mycket synergier, dvs. bra att ett gäng följer, gör inlägg och svarar på frågor. Det blir för spretigt att ha det redaktionella ansvaret utspritt, och risken är stor att missa möjligheter att skapa engagemang, förtroende och dialog.  

– Vi finns på Facebook, Twitter, LinkedIn och YouTube. Facebook använder vi för att nå folk som vi kanske inte når annars, lite bredare intresserad allmänhet. På Twitter når vi journalister och opinionsbildare, och på LinkedIn når vi finansbranschen/yrkeskontakterna som vi behöver ha dialog med. Vi kollar dock alltid av LinkedIn med HR: de publicerar själva platsannonserna men vi kör de mer innehållsmässiga inläggen.

– På LinkedIn försöker vi lyfta våra egna medarbetare och vad de arbetar med. Där går till exempel information om vårt e-krona-projekt mycket bra för de som behöver veta något om digitala betalningar eller själva arbetar med dem, de är ju alla där och följer oss. Det är synd att bara inskränka sig till platsannonser där för här kan det bli stort engagemang om man träffar rätt. Youtube använder vi mest som ett komplement och en parkeringsplats för våra filmer: vi utvärderar nu hur och vad vi ska göra här.

– För vårt innehållsarbete kan man säga att vi har en bottenplatta och det är redaktionsmötena. De leds av gruppchefen för redaktionen och här är alltid någon från presstjänsten samt kommunikationsstrategerna med. Ska vi göra något lite mer specifikt så bildar vi små ”miniprojekt”. Det har lett till att vi har blivit mycket bättre på riktigt bra storytelling med enkla och bra budskap, även om det är en utmaning att frigöra tid för utvecklingsjobbet.

– I vårt interna arbete är redaktionskalendern navet för vår planering. Det bidrar till att vi får en struktur och närvaro i allt det som händer och vad det är vi vill lyfta och i vilka kanaler de närmaste veckorna. Mycket av det vi kommunicerar handlar förstås om beslut, tal och rapporter som ledning och stab genererar löpande. Men vi försöker också hela tiden hitta ett ”eget” redaktionellt innehåll, ofta kunskapandet, och i kontexten av den aktuella debatten i samhället.  

– Vi gör det mesta in-house. Faktum är att när jag började här för åtta år sedan trodde jag knappt mina ögon att så mycket kan göras in-house, men med duktiga medarbetare så går det! Vi hanterar dessutom ofta känslig information vilket gör det svårare att anlita extern hjälp. Men när vi har gjort större satsningar, till exempel skolfilmerna och en del till vårt 350-årsjubileum 2018, då har vi tagit extern hjälp.

Riksbanken Facebook

Tonalitet, teknologi och transparens – och integritet

– Tonaliteten, teknologin och transparensen – de handlar alla tre om att bygga förtroendefull kommunikation direkt med sina följare. Man måste ha intresse för följarna, deras intresse och kunskapsnivå, svara dem och ta dem på allvar. Man måste – i likhet med de flesta vanliga journalister i dag – också bemästra tekniken, dvs. kunna filma, fotografera, bildsätta, skriva texter, videoredigera plus kunna publiceringsverktygen! Till sist, man måste förstå att sociala medier är på gott och ont, och som myndighet har man ett särskilt stort ansvar att agera transparent. Med transparens menar jag att medborgarna har rätt att veta vad vi myndigheter gör på ett för dem enkelt sätt, vi kan inte förvänta oss att alla ska surfa in på vår hemsida. Men också att vi kommunikatörer måste vara kunniga om de integritetsfrågor som följer av att de sociala medierna är ”gratis” för användaren. De har ett pris och det är att följarna delar med sig av information om sig själva. Det är ju det som hela GDPR-frågan handlar om. Av oss kommunikatörer måste man förvänta sig att vi har kunskap om integritetsfrågorna och arbetar proaktivt med de frågorna. Vi om några vet ju vilka kritiska frågor man bör ställa till leverantörerna.  

– Tonaliteten är väl det ”T” som vilar helt på våra egna axlar på kommunikationsenheten. När det gäller teknologi och transparens behöver vi kroka arm med både IT-experter och jurister. Om jag tar de tre plattformar vi är aktiva i, så handlar det ju lite förenklat om att fånga Agenda-, Rapport- och På Spåret-tittarna. Det säger sig självt att det inte går att göra på en och samma gång. Agenda-tittarna vill ner på djupet, Rapport-tittarna vill ha koll på läget snabbt och På spåret-publiken vill lära sig nytt på ett lite lustfyllt sätt. På Riksbanken är vi ju lyckligt lottade, vi kan erbjuda allt från analys om Covid-vaccinets effekt på ekonomin till skillnaden är mellan en e-krona och Bitcoin – och vi har dessutom en 350-årig historia att ösa ur. Facebook-läsarna kanske lockas av lite ”fun facts” som för vidare till nya frågor, medan Twitter-läsarna vill ha något de kan ha en åsikt om.

Social Media Management

– För att lyckas med sociala medier gäller det att lägga tid på att fundera på vem man behöver nå och varför man ska finnas på olika plattformar, annars blir det väldigt tungt och man riskerar att skjuta ut hagelsvärmar som ingen har frågat efter. Vi tänkte själva noga för något år sedan när vi gick in på Facebook. Först hade vi bara en dedikerad sida som syftade till att informera och svara på frågor om sedel- och myntutbytet (en av många kanaler), men när kampanjen var slut så kändes det märkligt att bara lämna alla följare i sticket. Då doppade vi tån i vattnet och testade med mer allmänt material som även rör penningpolitik och finansiell stabilitet. Vi växer så det talar väl för att vi gör något rätt, men det är nog fortfarande den plattformen som är svårast att hitta rätt ton i. Nu vill vi till exempel nå fler unga vuxna för de läser ju inte tidningar och inte tittar de på Rapport heller, och vi vet väl rätt säkert att Facebook inte når dem. Men vi måste också inse att vi tar på oss ett nytt ansvar för varje ny plattform vi går in i. Det ska vara hög kvalitet på det vi gör så vi tar det lite försiktigt här. Vi gör annat som förhoppningsvis når dem också.

Schrems II-domen samt etik

– Inte bara Schrems II-domen, utan hela GDPR-lagstiftningen har rört om världen för oss när det gäller bildhantering. Det har kommit in nya inslag av geopolitik i form av ändrad syn på säkerhetsfrågor, inte minst när det gäller amerikanska analystjänster och möjligen framöver även från annat håll. Just Schrems II har påverkat eftersom vi behöver undersöka mycket mer noggrant vilka verktyg som har tredjelandsaktörer involverade i något led. Jag tror att etikfrågor med avseende på personlig integritet är en annan typ av kompetens som vi kommunikatörer behöver bli mycket bättre på. Vi får kroka arm med juristerna och hitta kloka vägar framåt i en rätt svårnavigerad terräng.

Inspiration

– För inspiration gillar jag att kika på sådana som hittar sin nisch och tar ut svängarna kreativt, till exempel Livrustkammaren som i sin hyggligt smala nisch lyckats nå över 60 000 följare. I min egen bransch går det ju inte att bortse från den jamaicanska centralbanken som kör en informationsdrive som heter Inflation Targeting, alltså Inflationsmålet. Skillnaden mot andra är att de kör den i reggae-version. (Se Bank of Jamaica nedan.)

Hur följer ni upp resultat av er närvaro i sociala medier? Vilka verktyg använder ni? Har ni tydliga mål?

– För oss handlar det fortfarande i mångt och mycket att bygga upp en stark position i sociala medier, med god räckvidd och många följare. Det vill säga vi vill växa, vilket vi tror vi gör om vi skapar bra och relevant innehåll för så många som möjligt. Utfallet i sociala medier följer vi upp varje månad där vi tittar på föregående månads statistik. Av det försöker vi lära oss vad som fungerar och inte, och det blir ett verktyg för att utveckla kommunkationen.

– Räckvidden mäter vi genom antal följare och visningar, engagemanget genom antal delningar och kommentarer. Vi har kvantitativa mål att öka både räckvidd och engagemang och följer upp det månadsvis via ett par olika parametrar. Utöver det har vi ambitionen att komplettera med ett antal kvalitativa mål, med utgångspunkt i vår innehållsstrategi för digitala kanaler, men det är en process som vi är mitt uppe i.

– Vi har en väldigt omfattande informationssäkerhet vilket gör att vi måste vara mycket noggranna med vilka verktyg vi använder. Vi använder respektive kanals egna verktyg för att publicera, hantera och följa upp innehållet och har inga planer i dagsläget på att ändra på det, avslutar Ann-Leena.

Här hittar du Riksbanken på Facebook

Under 2021 kommer fler tipsinlägg med röster och erfarenheter från bland annat banker, elhandel, försäkringsbolagkommunermyndigheter, regioner, sjukhus och telekom. Du hittar även inlägg från bland andra Livrustkammaren och f.d. partiledare Jonas Sjöstedt.

Här hittar du senaste resultaten för (statliga) myndigheter i sociala medier.

Följ gärna Kommunikationsanalys på Facebook och LinkedIn för att säkra nya insikter.

Behöver du eller din organisation ett stöd eller bollplank vad gäller social media management? Välkommen att höra av dig.

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange: Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Foton: Riksbanken

Simrishamns kommun: Sociala medier är en dörröppnare

Foto: Sociala medier collage, Simrishamns kommun

Sedan 2020 har Kommunikationsanalys utökat sina effektanalyser med ett flertal nya och intressanta branscher för analys av deras framgång och närvaro i sociala medier, däribland kommuner. Här hittar du resultatet för landets kommuner i sociala medier för årets fjärde kvartal 2020

Denna blogg vill även inspirera genom att möjliggöra tips från digitala varumärken som antingen förekommer på de olika topplistor för sociala medier som bloggen lyfter, eller som belyser den vardag som ansvariga för sociala plattformar möter. En samlingsplats för professionella med #tipsfrånverkligheten.

Denna gång delar Anders Svensson, digital kommunikatör vid Simrishamns kommun, sina tankar om hur kommunen arbetar med sociala medier för att nå framgång samt hantera uppföljning.

Foto: Anders Svensson, Simrishamns kommun

Vad vill Simrishamns kommun uppnå med sin närvaro i sociala medier?

– Att flytta till Simrishamns kommun är nästan alltid ett aktivt val. Det är ingen plats man bara ”hamnar på”. Därför är invånarna mycket engagerade i sin kommun – och kräver engagemang tillbaka. Och det är just det vi främst vill uppnå med våra sociala medier: att skapa engagemang och intresse för det vi gör på kommunen. Vi vill att sociala medier ska vara en dörröppnare in i vår verksamhet, och att man genom att följa oss i sociala medier både ska bli underhållen men också bli klokare på hur en kommun fungerar, vad vi gör och vad som händer. 

– Om medborgarna känner att kommunen är transparent, öppen och ärlig skapas också ett förtroende och en trovärdighet i det vi gör. Det i sin tur gör varje medborgare till en potentiell ambassadör för vår kommun. Det är betydligt bättre att de som bor i vår kommun tycker och säger att vår kommun är bra, och kanske rekommenderar andra att flytta hit, istället för att vi själva gör det. Det handlar om att långsiktigt bygga och skapa attityd, kunskap, engagemang och intresse för vår kommun med syftet att få ännu fler att vilja bo, leva och verka här.

– Dialogen och utbytet med våra kommuninvånare är väldigt viktig, och vi vill göra det med ett personligt, inbjudande och avslappnat tilltal. Om vi inger förtroende och trovärdighet hos våra medborgare kan vi också räkna med deras uppmärksamhet den dagen vi eventuellt skulle behöva informera om en kris eller annan akut händelse. Då är det tryggt och veta att vi har starka digitala plattformar där vi snabbt kan nå ut med information organiskt för en publik som är mottaglig för det innehåll vi publicerar.

Hur resonerar och agerar ni för ett lyckat upplägg? 

– Vi ser sociala medier som något långsiktigt där det, liksom i den fysiska världen, tar tid att bygga en stabil och genuin relation med våra följare. Jag försöker även se till att vi har en bra mix av det jag kallar för ”snabba och långsamma kolhydrater”. Snabba kolhydrater kan till exempel vara den där fina naturbilden där man önskar trevlig helg, medan långsamma kolhydrater kan vara en fem minuter lång film om vardagen i hemtjänsten. Bara en massa naturbilder blir tråkigt och intetsägande i längden, och att bara ha tyngre saker som kräver ett par minuters uppmärksamhet av följaren är också krävande i längden. En bra mix, och gärna att vi kan överraska våra följare lite då och då. Man ska känna att det både är kul och underhållande att följa oss och att man lär sig saker.

– För att lyckas med sociala medier brukar jag säga att en duktig kommunikatör, inte minst i sociala medier, behöver vara både psykolog och filosof. Du behöver med andra ord förstå dig på mänskligt beteende och hur våra hjärnor fungerar, Men också kunna vara analytisk, dra slutsatser av data, se hur vår samtid ser ut och var saker och ting är på väg någonstans.

– Det är bara jag som arbetar strategiskt och operativt med våra officiella kanaler, det vill säga de fyra P:na: planering, producering, paketering och publicering. Och så klart även analys och uppföljning som är lika viktigt. Till min hjälp har jag en kollega centralt som arbetar mer med press, internkommunikation och trycksaker som jag bollar idéer med. Samt att vi på varje förvaltning har en representant som jag kan vända mig till för att bolla idéer, få underlag osv.

– När det gäller att ha dialog, svara på frågor och synpunkter i sociala medier är det vårt kontaktcenter Kontakt Simrishamn som har det ansvaret. Att vara aktiva i vårt kommentarsfält är halva grejen med att finnas på sociala medier, och en självklar sak för oss att göra.

– Vi har en central kommunikationsgrupp där Kontakt Simrishamn samt varje förvaltning finns representerade. Där följer vi upp och utvärderar vår kommunikation men även utbyter idéer och planerar för framtiden. Och säkerställer att det finns en samsyn och förståelse för hur vi arbetar.

– Jag har en preliminär planering flera veckor framåt, men ser också till att det finns mycket utrymme för improvisation och kunna fånga saker som dyker upp i flykten. Att även ha ett lager med bra tidlöst innehåll är tryggt, ifall vi skulle komma in i perioder där det inte finns så mycket att göra innehåll på. Vi har ett tydligt utifrån- och in-perspektiv på innehållet vi kommunicerar. Vi är hela tiden beredda på att testa, skruva på saker men heller inte rädda att välja bort det vi vet fungerar mindre bra. 

– Jag drivs inte av enskilda virala fullträffar, det kan alla få. Utan det jag drivs av är ett långsiktigt arbete med kvalitet och att hålla en hög lägstanivå. När det kommer till film har man till exempel i många år pratat om att de måste vara korta. Jag hävdar bestämt att det är kvaliteten som är avgörande, inte längden. Det ser vi inte minst i våra serie ”Sommarhistorier från Österlen” och ”Julhistorier från Österlen” där avsnitten ibland varit upp mot tio minuter och fått en enorm spridning och tittning. Så även med våra filmer om coronavardagen i hemtjänsten och på våra äldreboenden.

– Vår strategi är att arbeta organiskt och vi producerar och gör allting själva. Det är både långsiktigt och hållbart att arbeta så, anser vi. Utifrån vår strategi att arbeta organiskt så finns det ingen budget centralt för annonsering i sociala medier. Dock finns det budget hos aktuell verksamhet/förvaltning om vi till exempel behöver annonsera om specifika tjänster eller informera om att vi har lediga kommunala tomter. Sånt innehåll fungerar sällan (aldrig) organiskt. Dock är det, sett över ett helt år, ytterst sällan vi annonserar i sociala medier. Sociala medier är inte en säljkanal utan en kanal för att bygga relationer och skapa engagemang.

– Simrishamns kommun finns på Facebook, Instagram, Youtube och LinkedIn. Facebook är vår primära kanal följt av Instagram. Standard är ett inlägg om dagen måndag till fredag, med utrymme för mer om det behövs. Det viktigaste är kvaliteten, inte kvantiteten på inläggen. 

– I den bästa av världar skulle jag vilja kunna jobba än mer kanalstyrt, det vill säga göra unikt innehåll för både Facebook och Instagram. I dag är det i stort sett samma innehåll i båda kanalerna, men det är det vi klarar av med dom resurser vi har i dag. 

– För inspiration från andra kommuner tycker jag att Säffle kommun och Västerviks kommun gör mycket bra. Om jag ska ta ett exempel från den privata sektorn tycker jag att Pågen Gifflar på Facebook är värda att uppmärksammas för hur de lyfter en rätt enkel produkt till något kul för deras följare.

Hur följer ni upp resultat av er närvaro i sociala medier? Vilka verktyg använder ni? Har ni tydliga mål?

– Hösten 2018 lanserade vi våra officiella kanaler på Facebook och Instagram, någon månad efter att jag anställts. På två år har vi organiskt fått nästan 6 000 följare till vår huvudkanal Facebook, i en kommun där det bor drygt 19 000. Att öka på följarskaran vill vi så klart, men det är inte ett självändamål. Vi tittar mer på engagemanget, hur många vi når ut till och hur många som interagerar med oss. Kan vi fortsätta ligga högt där kommer följarna att öka av sig själv. 

– De sociala plattformarna erbjuder bra och utförlig statistik där du egentligen kan grotta ner dig hur mycket du vill, utifrån vilka nyckeltal du har satt upp. Jag tycker det arbete som denna blogg gör med att lyfta goda exempel och lista de som är duktiga är bra. Då kan man på ett enkelt sätt få en överblick, jämföra och inspireras av andra. Och även dra lärdomar av de som är mindre bra och inte finns på listorna.

– Förutom de statistikverktyg som plattformarna i sociala medier erbjuder, och som jag kollar på dagligen, så använder vi oss av Siteimprove för att kunna följa upp vilken effekt vår kommunikation på sociala medier har på besöken på hemsidan.

– Vår kommunikation har ledorden att den ska vara tydlig, tillgänglig och trovärdig. I vårt kommunikationsarbete arbetar vi målmedvetet och strategiskt för att öka engagemanget hos de som bor, lever och verkar i vår kommun med utgångspunkten ”digitalt först”. Här spelar sociala medier en väldigt viktig roll, avslutar Anders.

Här hittar du Simrishamns kommun på Facebook. 

Under 2021 kommer fler tipsinlägg med röster och erfarenheter från bland annat banker, elhandel, försäkringsbolag, länsstyrelser, myndigheter, sjukhus, regioner, politik och telekom.

Du hittar även inlägg från bland andra Livrustkammaren och f.d. partiledare Jonas Sjöstedt. Det finns även inspiration från ett flertal kommuner som du hittar här.

Följ gärna Kommunikationsanalys på Facebook och LinkedIn för att säkra nya insikter.

Behöver du eller din organisation ett bollplank eller stöd vad gäller social media management? Välkommen att höra av dig.

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange: Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Foto: Simrishamns kommun

Sociala medier: Höganäs kommun interagerar med andra

I år har Kommunikationsanalys valt ett flertal nya och intressanta branscher för benchmark och analys av deras framgång och närvaro i sociala medier, däribland kommuner. Här hittar du resultaten för landets kommuner i sociala medier för årets tredje kvartal 2020

Denna blogg vill även inspirera genom att möjliggöra tips från digitala varumärken som antingen förekommer på de olika topplistor för sociala medier som bloggen lyfter, eller som belyser den vardag ansvariga för sociala plattformar möter. En samlingsplats för professionella med #tipsfrånverkligheten.

Denna gång delar Charlotte Vahtera, kommunikationschef vid Höganäs kommun, sina tankar om hur kommunen arbetar med sociala medier för att nå framgång samt hantera uppföljning.

Charlotte Vahtera, kommunikationschef Höganäs kommun

Vad vill Höganäs kommun uppnå med sin närvaro i sociala medier?

– Höganäs inställning med att vara aktiva i sociala medier är ”syns vi inte, finns vi inte”, och för att synas behöver det vi publicerar vara så bra att det väcker intresse hos mottagaren. Kommunikationsavdelningen i Höganäs har ett tydligt uppdrag att jobba med dialog och service som är en del i kommunens vision.

– Vår närvaro i sociala medier handlar om att finnas där våra målgrupper finns och berätta om allt arbete som pågår i de kommunala verksamheterna. Sociala medier främjar verkligen arbetet med att möta kommunens medborgare online och erbjuda service digitalt. En annan viktig aspekt med vår närvaro handlar också om att sprida effektfull kommunikation om Höganäs varumärke och det Höganäs är. Det gäller att vi som kommun hänger med i den digitala utvecklingen och skapar digitala mötesplatser och därmed ännu bättre service.

Hur resonerar och agerar ni för ett lyckat upplägg? 

– Våra officiella sociala medier har olika funktioner/kommunikatörer som ansvarar för kanalen utifrån kompetensområde. Den med Facebook-kompetens och copykompetens ansvarar för content på Facebookkontot, den med Instagram-kompetens och bildinriktning ansvarar för innehåll Instagram-kontot och den med Youtube-kompetens och filmkompetens ansvarar för vad vi publicerar på vår Youtube-kanal. Därtill har vi två kommunvägledare i kommunens servicecenter som är specifikt inriktade på att jobba med att besvarar frågor och ge service i sociala medier. Varje vecka har vi planeringsmöten där kommunens kommunikatörer samverkar kring veckan i sociala medier.

– Sociala medier är ett effektivt sätt att nå ut på om man anpassar innehållet, och det är just det vi gör i Höganäs. Ordval, bildval, tonalitet och textuppbyggnad är något kommunens kommunikatörer har i ryggraden och har fått genom att lära känna sina mottagare i respektive kanal. Med vår kommunikation vill vi skapa uppmärksamhet i det stora mediebruset som finns i sociala medier. 

– Du kan bara gå till dig själv när du scrollar igenom dina sociala medier, det kommer massor med intryck från alla håll och det krävs något speciellt för att du ska stanna till och inte scrolla vidare. I Höganäs har vi i åtanke att vi endast har ett fåtal sekunder på oss att locka läsare till våra inlägg och därför är det viktigt att innehållet är så pass bra att läsarna väljer just Höganäs kommuns inlägg att titta på. 

– Vi är noggranna med vilka bilder vi lägger ut, en bild eller film säger mer än tusen ord och vi är extra noggranna med en personlig tonalitet i det vi skriver till. Det måste hänga ihop. Som kommun är det lätt att skriva byråkratisk eller svår svenska, men i Höganäs ser vi en personlig och lättsam ton som mer relationsskapande och framgångsrik. 

– En annan sak vi arbetar mycket med är att försöka besvara tänkbara reaktioner och kommentarer redan när inläggen görs. Anledningen är dels att vara tydliga i vår kommunikation, dels för att det inte ska belasta vårt servicecenter som modererar kommentarsfälten. 

– Kort sagt, vi gör mer av det som går bra och nischar våra kanaler och har olika strategier för varje kanal. Vi har lärt känna våra målgrupper i våra officiella kanaler och det är den viktigaste framgångsfaktorn. Facebook är där vi samhällsinformerar, lägger ut snabba nyheter och bygger invånarstolthet. På Instagram arbetar vi med vårt platsvarumärke, både för att bygga stolthet hos de som redan bor i kommunen. Men också för att inspirera potentiella hitflyttare och besökare så att kommunen kan växa och utvecklas i den takt kommunens vision slagit fast. Våra andra digitala och officiella kanaler som Youtube, LinkedIn och vår hemsida har också tydliga och kanalspecifika strategier för att hela tiden utvecklas och bli bättre. 

– Ett tips är: trendspana inte bara på myndigheter för att du jobbar i och för en myndighet. Pinterest.se är ett bra forum där vi i Höganäs ofta trendspanar, både utifrån bildtrender men också utifrån innovativa sätt – det kan skapa en tanke i en själv till att hitta en ny infallsvinkel utifrån ämnet man ska göra kommunikation kring. Det vi publicerar på våra sociala mediekonton blir också bilden av framtidens kommun, så våga häng med i utvecklingen och det som sker inom sociala medier världen över.

– Det andra tipset: var nyfiken, sök till exempel i sociala medier på en dansk kommun som du känner till, eller en norsk – eller varför inte kolla hur gör de i USA? Eller Spanien? Var kreativ och hitta nya sätt att trendspana på – det kommer göra dig ännu mer kreativ till att göra bra kommunikationsinnehåll för det varumärket du arbetar för. Så, spana, spana och återigen spana!

Hur följer ni upp resultat av er närvaro i sociala medier? Vilka verktyg använder ni? Har ni tydliga mål?

– En stor del i vår uppföljning handlar om att titta på vad som har gått bra och vad som inte fått önskad effekt; där tänker vi om och hittar andra kanalval för att hjälpa kommunens verksamheter att nå ut mer effektfullt och till rätt målgrupp. 

– Vi följer upp inlägg via plattformarnas egna statistikverktyg, men använder oss också av en prenumeration på Smampion. Vi inspireras och spanar mycket på privata företag som är framgångsrika i sociala medier, både svenska och utländska. Varje år gör vi årliga strategier för våra olika sociala medier. Vi har valt att ha det årsvis och kanalvis för det händer nya saker och kommer nya funktioner i de sociala kanalerna hela tiden. 

– Våra konton på Facebook och Instagram har en hög engagemangsgrad, och det är också något vi uppmuntrar följarna till och jobbar aktivt med att få till. Varje vecka mäter vi engagemangsgraden i Smampion för att hitta nya sätt att öka engagemangsgraden i fall där den har sjunkit. Vi har inget extraverktyg kopplat till att hantera kommentarer, utan använder oss av standardverktygen som finns i Facebook och Instagram. Om kommunvägledarna i vårt servicecenter skulle snitta på tidsåtgången för att hantera den digitala servicen och dialogen på sociala medier så hamnar den på cirka en och en halv till två timmar om dagen. Tiden varierar såklart utifrån hur mycket engagemang inläggen skapar.

– Våra mål är att ha trogna följare som inte slutar att följa oss: vi vill skapa bra och matnyttigt innehåll och behålla våra ”kunder”. En del i vårt utvärderingsarbete handlar också om att våga testa nytt. Nu i oktober testade vi till exempel att lajvsända vårt kommunfullmäktigemöte på Facebook: tidigare har vi endast lajvsänt på vår Youtubekanal och effekten var enormt fler antal tittare. 

– Vi har testat annonsering för att se om våra inlägg kan nå ut till fler, i vissa fall har det hjälpt, i andra fall inte. Då lär vi oss också och får en magkänsla för vad som fungerar, hur det fungerar och när det fungerar. Vi har även så smått börjat att testa på storys på Instagram och LinkedIn och ser stor effekt utifrån antalet integrationer till sidan.

– Det stora målet i sig som man aldrig får glömma, handlar såklart om att nå ut till fler människor och skapa värdefull samhällsinformation som engagerar, informerar och främjar en god medborgardialog för de vi som kommun finns till för! I Höganäs har detta varit ett framgångsrikt val, avslutar Charlotte.

6 tips i sociala medier från Höganäs kommunikationschef

  1. Skapa engagemang genom att ställa frågor i inläggen
  2. Interagera med andra konton för att sprida det egna varumärket 
  3. Lär känna vad som går hem hos din målgrupp 
  4. Våga sluta göra det som inte går bra och gör mer av det som går bra
  5. Låt varje kanal ha kanalspecifikt innehåll, egen strategi och egen nisch
  6. Trendspana ofta och häng med i sociala medietrender 

Här hittar du Höganäs kommun på Facebook. 

Under året kommer fler tipsinlägg med röster och erfarenheter från bland annat banker, elhandel, försäkringsbolagmyndigheter, sjukhus, regioner, politik och telekom. Du hittar även inlägg från bland andra Livrustkammaren och f.d. partiledare Jonas Sjöstedt.

Här kan du följa Kommunikationsanalys på Facebook och LinkedIn för att säkra nya insikter.

Behöver du ett stöd eller bollplank vad gäller social media management? Välkommen att höra av dig.

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange: Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Foto: Höganäs kommun

Sociala medier: Försvarsmakten utmanar stereotyper

Försvarsmakten Instagram

I år har Kommunikationsanalys valt ett flertal nya och intressanta branscher för benchmark och analys av deras framgång och närvaro i sociala medier, däribland skattefinansierade verksamheter som myndigheter. Du kan läsa mer om (statliga) myndigheters närvaro och framgång i analyserna för första, andra och tredje kvartalet 2020.

Denna blogg vill även inspirera till framgång i sociala medier genom att möjliggöra tips från organisationer som förekommer på de olika topplistor som bloggen lyfter. Eller som väl belyser den vardag som ansvariga för sociala plattformar möter. En samlingsplats för professionella – med #tipsfrånverkligheten.

Försvarsmakten är ett av dessa framgångsrika varumärken som placerat sig i toppen bland olika mätverktyg vad gäller närvaro och effekt i sociala medier. Denna gång delar Christoffer Dahlin, marknadskommunikatör vid Försvarsmakten, sina tankar om hur myndigheten arbetar med sociala medier för att nå framgång samt hantera uppföljning.

Vad vill Försvarsmakten uppnå med sin närvaro i sociala medier?

– Försvarsmakten finns i sociala medier för att på ett lättillgängligt sätt kunna berätta om myndighetens uppdrag och ha en dialog med allmänheten. Vi vill visa upp och berätta om det vi gör och är duktiga på.  

Hur resonerar och agerar ni för ett lyckat upplägg? 

– Vi försöker ständigt utveckla vårt sätt att paketera myndighetsinformation på ett lättbegripligt och inspirerande sätt. Vi är noggranna med att anpassa våra inlägg och budskap till de kanaler där vi har närvaro. Som bekant har du inte många sekunder på dig att fånga intresset i sociala medier och det gäller att göra intryck direkt. 

– Vi har kartlagt våra målgrupper och utarbetat en tydlig idé om vilket jobb respektive kanal ska göra i Försvarsmaktens digitala universum. Det gör att vi kan välja ut nyheter, bilder och video som gör att du känner dig träffad, inspirerad eller upplyst. Försvarsmakten finns på Facebook, Twitter, Instagram, YouTube och LinkedIn. Samt annonsering på Snapchat i samband med kampanjer.

– I en stor organisation som Försvarsmakten är det viktigt att internt våga vara tydlig med vilket jobb våra sociala kanaler kan och inte kan göra. Den externa målgruppen går alltid först och vi som producerar innehåll har en tanke med hur inläggen bidrar till Försvarsmaktens kommunikativa mål. 

– Att vi med hjälp av kommunikationen i våra sociala kanaler vill utmana, den stereotypa, bilden av hur en soldat ser ut och agerar tror jag är tydlig. Vi jobbar aktivt med att i bild och text inspirera fler till att våga ta steget och söka sig till Försvarsmakten. Eller åtminstone få ett ökat förtroende för det vi gör.

– Vi är nu tre stycken som jobbar regelbundet med att ta fram content till Försvarsmaktens största sociala kanaler: Facebook, Instagram och LinkedIn. Jag på heltid och mina kollegor Moa Söder och Pontus Kandelin på halvtid. Vi sitter på Försvarsmaktens HR-centrum i Stockholm i en vanlig kontorsmiljö. Så vi är beroende av att hela tiden nätverka med andra i Försvarsmakten för att få fram bra bilder, video och intressanta händelser för att det vi publicerar ska kännas värdefullt för de hundratusentals följare vi har och visa upp alla delar av verksamheten. 

– Hantering av alla frågor som kommer in och moderering av alla flöden svarar Rekryteringslinjen. De svarar upp för Försvarsmakten i våra sociala kanaler men också via mejl och telefon under kontorstid. Ibland förlängs arbetstiden för att kunna moderera, till exempel under Pride senast så hanterades över 1 000 kommentarer bara på Försvarsmaktens Instagram. 

– Varje vecka har vi ett redaktionsmöte och ett content/arbetsmöte med fokus på sociala medier. På redaktionsmötet möts de som jobbar med sociala medier, webb, kundtjänst och event i samma forum för att kommunikation ska synka. Det andra mötet vi har är mer inriktat på att fördela arbetet och producera innehåll för kanalerna. Till grund för vårt arbete ligger givetvis kommunikationsavdelningen på högkvarterets arbete med kommunikativa mål och visuell identitet, som inriktar all Försvarsmaktens kommunikation. De ser till att det finns en röd tråd mellan centrala och lokala konton.  

– Det som syns i våra centrala kanaler och kampanjer är bara en del av Försvarsmaktens totala digitala närvaro. Alla Försvarsmaktens förband, och väldigt många medarbetare, delar dagligen med sig, i sociala medier, av sin vardag i myndigheten och bidrar till allmänhetens bild av oss. 

Foto:  Albert Fejza/Försvarsmakten. Från vänster: Pontus Kandelin, Moa Söder, Christoffer Dahlin

Hur följer ni upp resultat av er närvaro i sociala medier? Vilka verktyg använder ni? Har ni tydliga mål?

– Vi har över tid koll på att antalet följare ökar, att inläggen vi publicerar engagerar och att andelen kvinnor fortsätter öka.

– Till vår hjälp har vi en analysfunktion som kan djupdyka i vår data. För att nämna ett exempel så utvärderades den cirka 40 procentiga ökningen av följare på Försvarsmaktens Instagram under de senaste två åren. Där framgick att andelen män som följer Försvarsmaktens Instagram ökat med 36 procent och andelen kvinnor med hela 51 procent! Så samtidigt som totalen ökar så har andelen kvinnor ökat ordentligt, vilket är viktigt för Försvarsmakten.

– Vi har till exempel testat att göra flera inlägg i rad på samma tema men då sett att intresset dalar snabbt. Och vi har A/B-testat olika ordval, bildval eller format för att kunna ta beslut baserade på data i stället för magkänsla. För att nämna ett exempel testade vi för ett tag sen om vi fick bättre effekt på en videoenhet för en rekryterandekampanj genom att kapa 0,5 sekunder i början av videon.

– Utöver de övergripande målsättningarna jobbar vi i projektform och analyserar specifika kampanjer eller företeelser utifrån projektens målsättningar, avslutar Christoffer. 

Här hittar du Försvarsmakten på Facebook

Under 2020 kommer fler tipsinlägg med röster och erfarenheter från bland annat banker, elhandel, försäkringsbolagkommuner, myndigheter, regioner, sjukhus och telekom. Du hittar även inlägg från bland andra Livrustkammaren och f.d. partiledare Jonas Sjöstedt.

Här kan du följa Kommunikationsanalys på Facebook och LinkedIn för att säkra nya insikter.

Behöver du ett bollplank vad gäller social media managementVälkommen att höra av dig.

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange: Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Foton: Försvarsmakten och Albert Fejza/Försvarsmakten.

Sociala medier: Akademiska sjukhuset låter kärnvärden lysa

Akademiska sjukhuset sociala medier

I år har Kommunikationsanalys valt ett flertal nya och intressanta branscher för benchmark och analys av deras framgång och närvaro i sociala medier, däribland regioner och sjukhus. Du kan läsa mer om svenska sjukhus i denna kvartalsanalys omfattande årets tredje kvartal 2020.

Denna blogg vill även inspirera till framgång i sociala medier genom att möjliggöra tips från organisationer som förekommer på de olika topplistor som bloggen lyfter. Eller som väl belyser den vardag som ansvariga för sociala plattformar möter. En samlingsplats för professionella – med #tipsfrånverkligheten.

Akademiska sjukhuset är ett av dessa framgångsrika varumärken som av landets sjukhus visat sig placera sig i toppen bland olika mätverktyg vad gäller närvaro och effekt i sociala medier. Denna gång delar Emelie Tingvall, webbredaktör på enheten för webb och sociala medier på kommunikationsavdelningen vid Akademiska sjukhuset, sina tankar om hur sjukhuset arbetar med sociala medier för att nå framgång samt hantera uppföljning.

Vad vill Akademiska sjukhuset uppnå med sin närvaro i sociala medier?

– Vi hoppas att vi genom vår närvaro i sociala medier ska vara tillgängliga för och skapa en bra relation med våra målgrupper, som består av både patienter, medarbetare, potentiella medarbetare, media och intresserad allmänhet. Vi vill på ett naturligt och intressant sätt kunna berätta om allt vi gör på sjukhuset och stärka vårt varumärke som ett framstående sjukhus med högspecialiserad vård och även visa att vi är en attraktiv arbetsgivare. Genom våra sociala medier hoppas vi kunna skapa en ärlig bild av hur det är att arbeta, eller vara patient eller närstående, på sjukhuset.

Facebook Akademiska sjukhuset

Hur resonerar och agerar ni för ett lyckat upplägg? 

– För ett lyckat upplägg på sociala medier är det viktigt för oss att ha en tydlig strategi och att jobba aktivt efter den. Vi jobbar långsiktigt med planering av våra sociala kanaler men har även plats för spontanitet och är flexibla i att anpassa innehåll efter aktuella händelser i samhället. Vi har även en tydlig grafisk profil som vi jobbar efter för att skapa igenkänning och enhetlighet på våra sociala medier.

– Vår strategi är att i mångt och mycket låta medarbetarna själva ta plats på våra sociala medier och låta dem berätta om sin vardag på sjukhuset. Det gör att vårt innehåll blir transparent och trovärdigt och vi upplever att det ger god respons. Vi märker att man har lättare att relatera till människan och den personliga upplevelsen snarare än när sjukhuset i stort står som avsändare.

– Vi har olika strategier för olika kanaler: På Facebook blandar vi personliga berättelser med pressmeddelanden, nyheter om forskningsprojekt, lyckade satsningar inom vården och utveckling på sjukhuset. För oss är det viktigt att ligga i framkant och vi testar gärna nya funktioner inom sociala medier, till exempel att sända lajv på Facebook, vilket vi gjorde som första sjukhus i Sverige.

– På Instagram har vi ett tydligt upplägg med stafettkonto där olika avdelningar och mottagningar veckovis turas om att ansvara för kontot. Instagramkontot är det största sjukhuskontot i Sverige med nu över 23 000 följare. Det har även gjorts en forskningsstudie om vårt Instagramkonto (Lunds universitet). Vi försöker vara nära följarna genom att öppna upp för frågestunder med olika experter, men även möjlighet att ställa frågor till enskilda medarbetare, till exempel en nyutexaminerad sjuksköterska. Vi märker att det är uppskattat att kunna få direktkontakt med sjukhuset och att det skapar en god relation med följarna.

– På avdelningen har vi en person som har övergripande ansvar för de sociala kanalerna men vi hjälps hela tiden åt och bollar idéer, budskap och format, så kanalernas innehåll är ett resultat av ett bra teamwork på avdelningen. Vi har veckovisa redaktionsråd med hela avdelningen där vi går igenom alla kommande kommunikationsinsatser (både externt och internt) och publiceringar de närmsta två veckorna. Sen har vi en långsiktig strategi för alla kanaler och vi försöker hela tiden att tänka framåt kring vad vi skulle kunna göra för innehåll kopplat till aktiviteter längre fram i tiden, men innehållet styrs mycket av vad som är aktuellt för stunden. När det gäller Instagramkontot, som är ett stafettkonto och där innehållet i mångt och mycket tas fram av avdelningarna själva, krävs ett större planeringsjobb och där bokar vi in avdelningar löpande under året. Där försöker vi koppla visst innehåll till särskilda temadagar eller andra händelser under året då det kan vara extra passande att lyfta fram en viss verksamhet.

– Vi omvärldsspanar hela tiden för att få inspiration från andra sjukhus och regioner. Några som vi följer är Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Akuten Danderyd och Karolinska Universitetssjukhuset, men även utländska konton som Cleveland Clinic och Oslo universitetssykehus. Vi kan hitta mycket inspiration och tips från varandra!

– I all kommunikation är vi noga med att våra kärnvärden lyser igenom – skickliga, ödmjuka och långsiktiga. Vi vill berätta om allt det fantastiska som sker varje dag på vårt sjukhus och samtidigt vara ödmjuka inför de svårigheter som finns. Vi vill att vår närvaro på sociala medier ska spegla verkligheten, och vill ta upp både det som är bra men också det som kan vara svårt eller tungt.

Instagram Akademiska sjukhuset

Hur följer ni upp resultat av er närvaro i sociala medier? Vilka verktyg använder ni? Har ni tydliga mål?

– Vi använder enbart plattformarnas egna verktyg och ser regelbundet över statistiken för våra sociala medier och utvärderar vad som ger bra respons och vad som ger mindre bra respons. När vi märker att något ger mindre bra respons försöker vi förbättra nästkommande inlägg genom att förpacka våra budskap på ett annat sätt för att nå ut bättre. Vi försöker också hela tiden anpassa oss efter nya algoritmer som styr innehållets genomslag och håller koll på resultatet i förhållande till dessa. Vi har tydliga mål kring att hela tiden öka antalet följare och engagemang och följer upp detta regelbundet via de inbyggda statistikverktygen.

– Vi öppnar även då och då upp för möjligheten för följarna att själva skicka in förslag på vad de vill se mer av på våra konton, och berätta om varför de följer oss och vilka de är. På så sätt får vi också en bild av vad som uppskattas mest och vad vi ska fortsätta med. Vi har alltid en person som bevakar kanalerna och som ansvarar för att svara inom ett dygn. Ofta behöver frågorna vidarebefordras till ansvarig person, och det kan ibland ta tid då många i verksamheten ofta har fullt upp. Om vi vet med oss att svar kan komma att dröja försöker vi alltid att återkoppla det.

– Förutom statistiken kring engagemang och räckvidd tittar vi även mycket på andra parametrar som ålder, kön och geografisk placering för att hålla koll på vilken målgrupp vi har och vilka som interagerar mest med vårt innehåll. Statistiken kan även berätta vilka veckodagar och vilka tidpunkter på dagen som det är bäst att publicera, och vi anpassar oss till detta för att få bästa möjliga resultat. Att hålla koll på statistiken är ett tacksamt och tydligt verktyg för att kunna utveckla våra sociala medier, avslutar Emelie.

Här hittar du Akademiska sjukhuset på Facebook. 

Under 2020 kommer fler tipsinlägg med röster och erfarenheter från bland annat banker, elhandel, försäkringsbolag, kommuner, sjukhus, regioner och telekom. Du hittar även inlägg från bland andra Livrustkammaren och f.d. partiledare Jonas Sjöstedt.

Har du funderingar runt er egen närvaro i sociala medier? Behöver du ett bollplank vad gäller social media managementVälkommen att höra av dig.

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange: Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Foto: Akademiska sjukhuset Uppsala