Etikettarkiv: tips för offentlig kommunikation

Länsstyrelser i sociala medier – effekt kvartal 1 2022

Sveriges länsstyrelser minskade sin aktivitet på Facebook första kvartalet. Kvartalets högsta effekt säkrade Länsstyrelsen Västerbotten. Innehåll relaterat hem för hundar och Hesa Fredrik fick mest effekt. Länsstyrelsen Norrbotten växte mest på Facebook. Ingen länsstyrelse tappade följare under första kvartalet. Aktuella nyheter och tips.

2020 utökade Kommunikationsanalys sina publika effektanalyser i sociala medier till att omfatta skattefinansierade verksamheter som Sveriges kommuner, länsstyrelser, myndigheter, regioner och sjukhus. En anledning till detta nya fokusområde kom av pandemin och samhällets tydliga behov av information och fakta, där sociala medier fyller en mycket viktig roll för många.

Effektanalyserna har tagits emot med stort intresse, och en anledning verkar vara att just uppföljning av närvaro och resultat i sociala medier är ett område som hittills inte fått mycket utrymme internt, om beroende på resurser eller annat. 

Länsstyrelser i sociala medier första kvartalet 2022

Sammanfattning

  • Sveriges länsstyrelser gjorde i snitt 21 inlägg på Facebook per månad, en minskning från föregående kvartal (26 inlägg per månad). 
  • Länsstyrelsen Västerbotten säkrade åter kvartalets högsta poäng, och därmed högst effekt på sin närvaro och aktivitet. Därefter följde Länsstyrelsen Västernorrland och Länsstyrelsen Norrbotten.
  • Länsstyrelsen Gävleborg gjorde flest inlägg med 108 stycken under kvartalet. 
  • Innehåll relaterat hem för hundar och Hesa Fredrik fick mest effekt. ”mars”, ”hem” och ”test” var kvartalets mest använda ord. 
  • Landets 21 länsstyrelser har tillsammans närmare 152 000 (149 000) följare på Facebook.
  • Flest antal följare har Länsstyrelsen Västra Götaland som fortsatte växa under kvartalet.
  • Under kvartal 1 gjorde samtliga 21 länsstyrelser inlägg på Facebook, och samtliga länsstyrelser förutom Länsstyrelsen Blekinge uppvisade engagemang i form av dialoger på plattformen.

Ta gärna del av nedanstående detaljer – samt aktuella nyheter och tips i slutet av inlägget.

Bästa länsstyrelse på Facebook

Första kvartalet säkrade Länsstyrelsen Västerbotten kvartalets högsta poäng. Förra kvartalet hade Länsstyrelsen Västerbotten och Länsstyrelsen i Jönköpings län högst utväxling på sin närvaro. Se vidare längre ned vilka faktorer som vägts samman för denna rankning. 

Kommunikationsanalys ser att effekt är en mix av räckvidd, engagemang och varumärkeskännedom. Hur närvaron i sociala medier stöttat verksamhetsmålen kan endast organisationerna själva besvara. 

Även, är syftet med närvaron information till eller kommunikation med allmänhet och skattebetalare? Det heter som bekant sociala medier av en anledning. En grund för relationsskapande – som brygga för trovärdig och väl mottagen kommunikation.

Störst länsstyrelse samt högst tillväxt på Facebook

Landets största länsstyrelse på Facebook är Länsstyrelsen Västra Götalands län med drygt 37 200 (36 400) personer som gillar sidan (en ökning med ca 800 (1 400) följare sedan föregående kvartal).

I andra änden ser vi åter Länsstyrelsen i Södermanlands län vars sida har drygt 2 100 följare (en ökning med knappt 100 följare sedan förra kvartalet). 

Länsstyrelsernas aktivitet på Facebook – inlägg

Antal inlägg per månad 2022 vs 2021

De 21 länsstyrelserna gjorde i snitt 62 (78) inlägg under kvartalet eller 21 (26) inlägg per månad. Tidigare aktivitetsökning under första halvåret 2021 minskade därmed fortsatt i och med första kvartalet 2022. 

Sveriges länsstyrelser på Facebook – antal inlägg per månad 2022. Källa: Kommunikationsanalys. Datakälla: Smampion
Sveriges länsstyrelser på Facebook – antal inlägg per månad 2021. Källa: Kommunikationsanalys. Datakälla: Smampion

Kommunikationsanalys har tidigare som utgångspunkt rekommenderat ett inlägg per dag vilket nu länsstyrelserna inte längre publicerar. Flödet ska givetvis vara relevant för följarna, och innehåll och dess frekvens beror självklart även på inom vilken bransch verksamheten finns. Och, inte minst, vilka resurser som finns för att ta hand om effekterna. 

Mest aktiva i form av inlägg

Flest inlägg under kvartalet gjorde följande tre länsstyrelser (föregående kvartal inom parentes):

  1. Länsstyrelsen Gävleborg 108 (148) inlägg dvs. 36 (49) inlägg per månad
  2. Länsstyrelsen Jämtlands län 100 inlägg dvs. 32 inlägg per månad (Ny detta kvartal)
  3. Länsstyrelsen i Dalarnas län 88 (105) inlägg dvs. 29 (35) inlägg per månad

I andra änden ser vi Länsstyrelsen Skåne med 36 inlägg för hela kvartalet på Facebook (Länsstyrelsen Skåne och Länsstyrelsen Örebro med 47 inlägg respektive föregående kvartal).

Underlag och verktyg

Endast ett verktyg och plattform används som underlag för denna effektanalys över länsstyrelser: det svenska verktyget Smampion med poängbaserade faktorer för Facebook.

Första kvartalet 2022 – länsstyrelser på Facebook

Andel poäng

Sju (nio) länsstyrelser placerade sig under medel för kvartalet: Stockholm, Örebro, Blekinge, Östergötland, Värmland, Skåne och Västmanland. 

Länsstyrelse i sociala medier – poäng kvartal 1 2022. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

Mätpunkter, ett urval

Ingen länsstyrelse tappade följare detta kvartal. 

Underlaget redovisar detta kvartal inget utfall vad gäller faktorer Responsgrad samt Responstid, samtidigt har detta kvartal samtliga länsstyrelser förutom Länsstyrelsen Blekinge engagerat sig i Dialoger på Facebook.

Vid ändring från föregående kvartal, tidigare resultat inom parentes:

  • Störst: Västra Götaland
  • Högst viralitet: Halland (Blekinge)
  • Flest inlägg per dag: Gävleborg (Gävleborg)
  • Högst tillväxt: Norrbotten (Jönköping)
  • Högst engagemangsgrad: Västerbotten (Jämtland)
  • Lägst responstid: Inget underlag
  • Högst responsgrad: Inget underlag
  • Dialoger: Samtliga utom Länsstyrelsen Blekinge (Samtliga)

Nedanstående syns kvartalets topp 5-länsstyrelser (poäng) på Facebook: 

Sveriges länsstyrelser i sociala medier Facebook mätpunkter – topp 5 första kvartalet 2022. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

Bästa poster på Facebook – kvartal 1 2022

Kvartalets mest effektfulla inlägg gjordes av länsstyrelserna i Norrbotten, Västra Götaland och Västerbotten.

De mest effektfulla inläggen handlade om hem för hundar samt Hesa Fredrik.

Sveriges länsstyrelser i sociala medier Facebook bästa inlägg – första kvartalet 2022. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

Förra kvartalets mest effektfulla inlägg gjordes av länsstyrelserna i Örebro, Dalarna och Jämtland, med innehållet svarthuvad snigel, ägare till irländsk setter samt myskoxar. 

Vanligast använda ord

”mars”, ”hem”, och ”test” var kvartalets vanligaste ord för landets länsstyrelser på Facebook.

Sveriges länsstyrelser i sociala medier Facebook, vanligast använda ord – första kvartalet 2022. 
Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

Aktuella nyheter och tips

Sociala medier för omvärldsanalys

Att ha koll på vad som händer och sker i omvärlden är som bekant grundläggande för att förstå och kunna planera sin egen verksamhet. Sveriges kommunikatörer har presenterat denna guide i 4 steg, som även (självklart) inkluderar sociala medier.

LinkedIn i Sverige: offentlig sektor

LinkedIn har gjort denna visualisering över plattformens medlemmar i Sverige. Sett till branscher finns flest medlemmar inom Offentlig sektor. Bland topp 5 företag med flest medlemmar placerar sig bland annat Stockholms Stad.

LinkedIn har även släppt denna omfattande guide till stöd för en strategi för att utveckla och växa närvaron på LinkedIn.

LinkedIn: medlemmar i Sverige. Källa: LinkedIn

Personuppgifter och dataskydd på sociala medier

Personuppgifter och dataskydd är en högaktuell fråga med tanke på bland annat GDPR och Schrems II-domen. Stockholms stad har delat sin hantering av dessa frågor publikt vilka du hittar här.

Rekommenderar även denna artikel från Google: You need a privacy-centric organisation. Here’s how to build it.

Här kan du läsa Sveriges kommunikatörers senaste info i frågan.

Kostnad för innehåll

Många inlägg i sociala medier produceras och publiceras med förhoppning om att skapa engagemang bland följarna. Samtidigt som detta sker på en alltmer mättad och kräsen marknad. Hur ska då resurser användas bäst för att verkligen säkra engagemang? The True Cost Of Content Marketing Revealed ger några tankar på vägen.

Artikeln 3 Ways Top Enterprise Content Marketers Do Things Differently [New Research] ger tre konkreta tips för att styra innehåll för bäst effekt.

Sprout Social ger 4 innehållstips för engagemang i denna artikel: The 4 types of organic social content you need to drive engagement.

7 sätt att bygga en kultur av mätning inom organisationen 

Sveriges kommunikatörer lyfte förra året att just mätning är ett område som var av mycket stort intresse för landets kommunikatörer. Kommunikationsanalys populära #tipsfrånverkligheten där olika varumärken berättar om sitt arbete med plattformarna, har samtidigt också visat att just mätning är det område som oftast får minst eller inget fokus. Denna enkla artikel, 7 Steps to Build Your Organization’s Communications Measurement Culture, ger ett stöd för att skapa god grund för mätning av insatser och lärdomar av data.

Kommunikation i offentlig sektor

I Dagens samhälles artikel 5 lärdomar om kommunikation i offentlig sektor lyfts bland annat ”Hur kommunicerar man bäst i offentlig sektor? Hur skapas engagemang i sociala medier? Hur kan man säkra att alla medborgare inkluderas?”.

Sociala medier för omvärldsanalys

Att ha koll på vad som händer och sker i omvärlden är som bekant grundläggande för att förstå och kunna planera sin egen verksamhet. Sveriges kommunikatörer har presenterat denna guide i 4 steg, som även (självklart) inkluderar sociala medier.

Podd: Tolka data i sociala medier

Dataanalysföretaget Bumblewing är en långvarig leverantör av dataunderlag till Kommunikationsanalys. Här kan du lyssna till när vd Jonas Tulldahl vid Bumblewing samtalar om data i sociala medier, och hur tolka den, i podden Digitalsnack (30 min). Där även Kommunikationsanalys kvartalsanalyser för kommuner omnämns.

Kontakt och mer kunskap

Som bekant arbetar professionella inom kommunikation ofta med budskap utifrån upplägget före-under-efter. Denna sajt har fokus på efter; samtidigt som det krävs ett bra före och under för att säkra just resultat och därmed dyka upp här. Ett genomtänkt social media management helt enkelt.

Behöver du eller organisationen ett bollplank eller stöd vad gäller ert arbete med sociala medier? Välkommen att höra av dig.

Följ gärna Kommunikationsanalys på Facebook och LinkedIn för att säkra nya insikter om effekter i sociala medier och social media management.

Nästa effektanalys för länsstyrelser i sociala medier kommer i anslutning till nästa kvartals avslut.

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange: Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Datakälla: Smampion

Definition av Dialoger (Smampion): En dialog uppstår när det finns tre eller fler kommentarer på ett inlägg som sidan har publicerat. Sidan antas ha deltagit i dialogen om sidan själv kommenterat på inlägget i form av en kommentar eller svar till en annan användares kommentar. Gäller Facebook och Twitter.

Sociala medier: Västerviks kommun synliggör livskvalitet

Kommunikationsanalys har funnits sedan 2013 och i samband med pandemiutbrottet 2020 utökades det publika innehållet på sajten med ett antal nya branscher som kommuner, för analys av deras framgång och närvaro i sociala medier. Här hittar du effektanalyser samt röster från landets kommuner i sociala medier.

Kommunikationsanalys vill inspirera professionella genom att möjliggöra erfarenheter och tips från utvalda varumärken som visar god effekt inom sociala medier, och/eller som belyser den (utmanande) vardag som ansvariga för sociala plattformar möter. En samlingsplats för strategiska och operativa kommunikatörer och chefer.

Denna gång delar Sara Nordling, kommunikatör vid Västerviks kommun, sina tankar om hur kommunen arbetar med sociala medier för att nå framgång samt hantera uppföljning.

Foto: Sara Nordling, Västerviks kommun

Vad vill Västerviks kommun uppnå med sin närvaro i sociala medier?

– Vi använder sociala medier för att stärka relationen till medborgarna. Det är viktigt för Västerviks kommun att möta kommunborna på de plattformar där de befinner sig. Dessa kanaler använder vi för att prata med kommunborna och fånga upp deras behov och det de undrar över. Dialogen är otroligt viktig. Vi är måna om att ha ett trevligt bemötande och ge snabb återkoppling inom kontorstider.

– Vår närvaro i sociala medier ska ge följarna mer av ”kött och blod” av vår kommun. Vi vill göra det mer synligt för kommunborna att kommunorganisationen består av riktiga människor som jobbar för att kunna erbjuda alla som bor i vår kommun livskvalitet varje dag. Det skapar stolthet internt samtidigt som det bidrar till ökad insyn och förståelse för kommunens verksamheter. Det görs ju så mycket bra i våra verksamheter och det vill vi lyfta! Vi vill helt enkelt förmedla kommunikation och känslor som får Västervikarna att känna att de är stolta över sin kommun, att de är i delaktiga i beslut de kan påverka och att det är lätt att komma i kontakt med oss.

– Att ha starka upparbetade kanaler i sociala medier är även viktigt vid akuta händelser och kriser. Om vi förvaltar medborgarnas förtroende väl har vi större chans att de vänder sig direkt till oss som en trovärdig och säker källa till korrekt information när något inträffar. Sannolikheten att de gör vad vi ber dem om i dessa lägen ökar självklart också avsevärt ju bättre relation vi har till varandra.

Hur resonerar och agerar ni för ett lyckat upplägg? 

– Vi är en relativt liten kommunikationsenhet om fem personer, där jag är den enda kommunikatören med ansvar för både det strategiska och operativa arbetet med kommunens officiella kanaler i sociala medier. Det innebär att jag är med i hela kedjan: från planering och sökande efter inslag, genomförande av själva produktionen till att slutligen hålla igång dialoger och svara på frågor och synpunkter när inlägget väl är publicerat. Att få vara med och hålla i hela kedjan är en del av tjusningen för mig, men det är också sårbart när närvaron hänger på en person. I framtiden kan ett eventuellt kontaktcenter få ta över en del av frågorna som kommer in genom våra sociala kanaler.

– Vi på kommunikationsenheten är ansvariga för kommunens officiella konton i sociala medier och bestämmer över innehållet i de kanalerna. Vi har en strategi för sociala medier som pekar riktning. Den har varit värdefull att hänvisa till för att skapa förståelse internt för vilket innehåll vi använder dessa kanaler till. Vi har prioriterat närvaro på Facebook och Instagram och är inte aktiva på Linkedin i dagsläget. HR använder det enbart för annonsering. 

Innehåll

– Vår närvaro i sociala medier ska tillföra värde till både medborgarna och kommunen som organisation. Därför måste innehållet ligga i linje med både målgruppens beteenden och intressen och våra verksamhetsmål. Jag tror det är otroligt viktigt att ha ett öra både mot organisationen och medborgarna för att kunna skapa verksamhetsnytta med kommunikationen i sociala medier. Vi är en relativt liten organisation med cirka 3 200 medarbetare. Jag upplever det som en framgångsfaktor att ha ett starkt nätverk med olika nyckelpersoner i verksamheterna på olika befattningsnivåer. Vi har tagit fram några personor till hjälp för att förstå målgruppens behov och därefter bättre kunna skapa engagerande, relevant och kanalanpassat innehåll. Jag brukar utgå från frågor som dessa när jag tar fram innehåll: Vad är de intresserade av? Vilka frågor och problem har de? Vem eller vilka har stort inflytande på deras beslut? Hur agerar de i olika situationer? Vilken typ av innehåll engagerar dem mest? Jag upplever att det varit till stor hjälp för att försöka tänka som medborgarna i ett utifrån-och-in-perspektiv.

– Vi vårdar relationen med kommunborna med omsorg och är noga med att publicera eget material av bra kvalitet som är relevant och på något sätt berör, engagerar eller väcker känslor hos våra följare. Vi använder därför inte våra sociala kanaler som en kanal för nyheter eller för att informera om exempelvis öppettider eller till att sprida andras innehåll. Den typen av information håller vi till andra mer lämpliga kanaler. Vi använder sociala medier för att publicera berättelser från våra verksamheter som berör och engagerar, kommunikation kring aktuella händelser där vi vill ha möjlighet att bemöta frågor och kritik, kriskommunikation där vi behöver nå brett och kunna föra dialog kring händelsen och äga informationen samt spridning av evenemang vi står som arrangör för.

– När det gäller antal inlägg så väljer vi kvalitet framför kvantitet. Jag jobbar med mycket annat förutom vår närvaro i sociala medier, vilket gör att vi inte kan hålla den frekvens av inlägg som vi egentligen skulle vilja under en månad.

– Just nu fokuserar vi på att finnas på Facebook och Instagram. Vi är noga med att inte dubbelpublicera i våra kanaler, däremot finns en koppling mellan innehållet. På Instagram bygger vi arbetsgivarvarumärke. Där porträtterar vi våra medarbetare medan vi på Facebook berättar historien ur ett annat perspektiv. Exempelvis om vi på Facebook berättar om vårt IT-café för äldre i mer generella drag, så visar vi på Instagram upp Malin som är projektledare för satsningen.

– Jag använder ingen betaltjänst för planeringen av innehållet, utan utgår från ett enkelt årshjul i excel för innehåll som jag vet återkommer varje år.

– HR använder sig ibland utav byråer för annonsering till särskilda rekryteringar. Vi har ingen satt budget just för annonsering i sociala medier, men vi lägger ofta några hundralappar på att marknadsföra våra inlägg.           

Planering inlägg

– Vi vill visa upp en så bred bild som möjligt av kommunens olika verksamheter, men det måste finnas ett tydligt syfte med att verksamheten ska synas i våra kanaler. Därför utgår vi inte från att alla verksamheter per automatik ska eller har nytta av att få synas i sociala medier. Vi hjälper till att skapa innehåll till sociala medier om det är rätt kanal för en verksamhet att få ut sitt budskap, prata med invånarna och om invånarna har nytta av det.

– Jag måste erkänna att det är lätt att plocka lågt hängande frukter som kräver en relativt liten insats från mig men som ger mycket tillbaka. Exempelvis inlägg som handlar om vår äldreomsorg. Ett av våra mål tidigare år har varit att jobba med att förändra bilden av den kommunala äldreomsorgen, därav la jag mycket fokus på det i våra sociala kanaler. Men jag upplever nu att just äldreomsorg fortfarande får lite oproportionerligt stort utrymme i våra sociala kanaler jämfört med andra verksamheter. Något som jag försöker ha med mig när jag planerar inlägg framöver.

Medborgarservice

– Dialogen är väldigt viktig för oss och en stor del av anledningen att vi finns i sociala medier. Inlägg med öppna frågor där vi ger invånarna möjlighet att fråga vad de vill kring våra verksamheter är populära och uppskattas av medborgarna. De resulterar ofta i många olika typer av frågor och ger oss en bild av vilka ämnen som är aktuella just nu och var vi kan sätta in extra kommunikationsinsatser för att reda ut frågetecken.

– Vi prioriterar att svara så snart vi kan på kommentarer som kommer in under inläggen, och bevakar inkorgen på Facebook kontinuerligt under arbetsdagen. Hur mycket tid det tar är väldigt olika beroende på vilket ämne det handlar om. Inlägg där vi släpper ordet fritt och ger invånarna möjlighet att fråga precis vad som helst inom kommunens ramar tar ofta stor del av min tid de närmsta dagarna. Och tar även resurser från andra delar av organisationen vilket kan vara en utmaning. Samma sak om det är någon annan fråga eller händelse som är särskilt aktuellt i samhället. 

– Jag jobbar med mycket annat förutom sociala medier, och innehållet till sociala medier är ofta en av flera produkter från en kommunikationsinsats. Så det är svårt att säga hur mycket tid just besvarande i sociala medier tar. Vi är noga med att hålla bra kvalitet på inläggen, och prioriterar att åka ut och fota eller filma själva vilket såklart tar tid jämfört med om verksamheterna själva skulle skicka in material. 

– Om vi skulle få ett kontaktcenter så kommer de i så fall att få utbildning och riktlinjer att förhålla sig till när de pratar med invånarna i våra sociala kanaler.

Schrems II-domen, GDPR och Privacy?

– Vi har gjort en konsekvensanalys av vår personuppgiftshantering i sociala medier. Vår bedömningen är att kommunens användande av sociala medier fyller en för kommunen viktig funktion i fråga om att kommunicera om kommunens verksamheter. Därför har vi valt att ha is i magen och invänta vidare rekommendationer från IMY (Integritetsskyddsmyndigheten).

Framgångsfaktorer och utmaningar med sociala medier

– Att vara generalist som kommunikatör tror jag är viktigt för att lyckas i sociala medier. Det gäller att vara bra på lite av varje. Allt från copy, foto och film till att vara en social kameleont som kan skapa relationer i organisationen och bland medborgarna för att fånga upp berättelser och förstå sin målgrupp och deras behov.  

– Inom vår organisation upplever jag att det ofta missuppfattas att våra officiella konton är kanaler som alla verksamheter automatiskt har tillgång till för att pumpa ut information, utan eftertanke om det är rätt kanal för deras behov. Här behöver jag bli bättre på att berätta internt om hur vi jobbar med våra kanaler vid olika typer av kommunikationsbehov för att öka förståelsen. Det är också en vanlig missuppfattning att sociala medier inte är viktiga eller seriösa kanaler, utan något som man kan göra lite snabbt med vänsterhanden. Det är en utmaning att få förståelse för att det kräver resurser för att använda sociala medier på ett bra sätt.

Inspiration

– Jag tycker det är väldigt roligt att se att allt fler kommuner och offentliga organisationer använder ett mer informellt tilltal och skapar innehåll som är relevant för målgruppen. För att nämna en inspirationskälla så tycker jag Borås Stads instagramkonto @kommunkostymen har ett inspirerande och intressant grepp för att stärka arbetsgivarvarumärket.

Hur följer ni upp resultat av er närvaro i sociala medier? Vilka verktyg använder ni? Har ni tydliga mål?

– Vi använder oss enbart av kanalernas egna verktyg för uppföljning. Det gör jag kontinuerligt för att kunna vässa innehållet till nästa gång. Beroende på mål med inlägget följer jag upp och utvärderar med beställaren. 

– Vi mäter och följer framför allt upp engagemangsgraden på våra inlägg. Vårt mål är att varje inlägg ska ha en engagemangsgrad mellan 5-7%. Vi räknar ut engagemangsgraden enligt formeln: antal inläggsreaktioner/antal följare x100= engagemangsgrad i %.

– Uppföljning är absolut ett område där vi kan bli bättre. Mycket stannar tyvärr i mitt huvud. I dagsläget har vi ingen process eller underlag som kommer till exempel kommunledningen till del vad gäller vår närvaro och effekt i sociala medier. Här ser jag verkligen en stor förbättringspotential från min sida. Jag tror att vi har mycket att vinna på att jobba med att internt kommunicera ut vad vårt arbete i sociala medier leder till, avslutar Sara. 

Här hittar du Västerviks kommun i sociala medier.

Under 2022 kommer fler tipsinlägg med röster och erfarenheter från bland annat banker, elhandelmyndigheterregionerpolitik och telekom. Du hittar även inlägg från bland andra Livrustkammaren och f.d. partiledare Jonas Sjöstedt.  Därtill finns även ett stort antal inlägg från flera av landets olika kommuner som till exempel Jönköpings kommun, Vetlanda kommun, Sotenäs kommun och Säffle kommun med många flera.

Följ gärna Kommunikationsanalys på Facebook och LinkedIn för att säkra nya insikter.

Behöver du eller din organisation ett bollplank eller stöd vad gäller kommunikation generellt eller social media management i synnerhet? Välkommen att höra av dig.

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange: Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Foto: Västerviks kommun 

Region Skåne och sociala medier: ”Don’t post and ghost!”

Under 2020 utökade Kommunikationsanalys med ett flertal nya och intressanta branscher för bevakning och analys av deras framgång och närvaro i sociala medier, däribland regioner. Här hittar du resultaten för landets 21 regioner i sociala medier för första kvartalet 2020.

Kommunikationsanalys vill även genom sin blogg inspirera genom att möjliggöra tips från digitala varumärken som antingen förekommer på de olika topplistor för sociala medier som bloggen lyfter, eller som belyser den vardag som ansvariga för sociala plattformar möter. En samlingsplats för professionella med #tipsfrånverkligheten.

Denna gång delar Anna Strömblad, kommunikationsdirektör vid Region Skåne, sina tankar om hur regionen arbetar med sociala medier för att nå framgång samt hantera uppföljning.

Foto: Anna Strömblad, Region Skåne

Vad vill Region Skåne uppnå med sin närvaro i sociala medier?

– Vi vill framförallt skapa närhet och öka tillgängligheten och delaktigheten för invånarna i Skåne. Genom att stärka relationen till våra målgrupper, ökar också förtroendet för Region Skåne. Våra sociala medier ska vara en självklar plats att föra dialog med Region Skåne, men också en plats för att lära, att inhämta nyheter, information, kunskap och fakta.

– Det är också en plats där vi kan lära, lyssna och ta tempen. Vi får in synpunkter och ser nya kommunikationsbehov, som gör att vi skruvar på andra insatser vi gör, inte bara de vi gör på sociala medier. Det blir ett ömsesidigt lärande. Våra sociala medier ska också givetvis stärka den övergripande kommunikationen och öka möjligheten att nå våra övergripande kommunikationsmål.

Hur resonerar och agerar ni för ett lyckat upplägg? 

– Vi lägger örat mot marken! Vi jobbar mycket med att ta tempen på vad våra målgrupper säger, vad som engagerar dem, vad som är delningsbart och vad som engagerar. Utan engagemang, ingen räckvidd – så vi resonerar mycket kring vilka frågor som engagerar och paketerar därefter innehållet så att det blir delningsbart, snabbt och anpassat för sociala medier.

– Vi arbetar också nära och sammanhållet med den övergripande nyhetsplaneringen för att bibehålla aktualiteten. Det är svårt att nå ut via bruset i sociala medier och därför är det viktigt att våga vara självkritisk, ha en inbyggd ”djävulens advokat” i allt vi gör. Vem bryr sig om det här? Vad är det som gör att just det här inlägget faktiskt engagerar? Vad ger det våra följare? Vi strävar efter ständig utveckling, att jobba snabbfotat och rörligt.

– Det är också viktigt att improvisera utifrån det som händer i omvärlden. Vi hämtar inspiration och ser hur andra paketerar sitt innehåll, inte bara regioner, inspiration finns att hämta överallt. Rätt inlägg ska göras vid rätt tillfälle. Det måste också finnas ett tydligt syfte bakom varje insats – kortsiktigt som långsiktigt. En tanke om ett lyckat upplägg för sociala medier idag kan vara passé imorgon. Man kan aldrig vara helt säker på hur man kommer att lyckas, men genom att utgå från tidigare insatser och lärdomar, blir vi bättre hela tiden. Och det är inget enmansjobb, det är ett samarbete mellan väldigt kompetenta medarbetare.

Foto: Region Skåne sociala medier livestreamad presskonferens

Organisation, kanaler och arbetssätt

– Kommunikativ förmåga är grundläggande när man leder och styr, inte minst en så stor verksamhet som Region Skåne. Kommunikation finns alltid på agendan och sociala medier är självklar del av detta, där ledningen löpande följer utvecklingen. Flera i högsta ledningen är drivande i kommunikationsarbetet, de är själva aktiva på sociala medier och väl medvetna om vikten av sociala mediers betydelse för organisationens förmåga att nå ut. Med tanke på att Region Skåne har 36 000 medarbetare varav 1 400 chefer samt en politisk ledning som också är aktiv i dessa forum, måste man vara medveten om att det är många som också bidrar som ambassadörer och själva är aktörer på sociala medier. Vi ser det som ett samspel mellan olika kommunikationsinsatser på alla nivåer och här blir kommunikationsfunktionen extra viktig, att hålla samman och planera så kommunikationen blir sammanhållen och Region Skånes budskap tydligt.

– Kommunikationsavdelningen ansvarar för och driver Region Skånes huvudkanaler. Övriga större konton drivs främst av kommunikationsavdelningen. Vi arbetar löpande med att se över våra konton och driver ett större utvecklingsarbete för en mer sammanhållen kommunikation, som givetvis även innefattar arbetet i sociala medier.

– Med tanke på det senaste året och de kommunikativa utmaningarna under pandemin har det varit oerhört viktigt att stärka såväl dialog och kommunikation med invånarna, som att vi måste tillvarata våra resurser maximalt så att vi når högsta möjliga effekt. Därför har vi också fokuserat våra resurser på ett fåtal kanaler för att nå högre kvalitet. Våra sociala kanaler är:

  • Primär:
    • Facebook
    • Instagram – under utvecklingsarbete
    • LinkedIn – drivs mycket tillsammans med HR, här pågår ett utvecklingsarbete
  • Sekundär:
    • YouTube – används sällan
    • Twitter – används exempelvis vid publicering pressmeddelande 
    • Snapchat – har används vid specifika kampanjer

– Vi gör ungefär 1-2 inlägg per dag måndag-fredag. Vid lunchtid och eftermiddagar/kvällar ser vi generellt högre engagemang och då får vi också generellt fler kommentarer på våra poster. Vi publicerar inte sju dagar i veckan då vi vill vara närvarande vid publicering och hantera kommentarsfälten och dialogen. Vi lever efter devisen ”don’t post and ghost!”. Det handlar om att ta ansvar för sitt budskap och kunna möta frågor och reaktioner, men också kunna bidra så att det blir rätt tonläge i den diskussion som kan uppstå. Därför har vi valt att främst publicera måndag-fredag. Samtidigt gör vi publiceringar emellanåt även under helger, om det finns särskilda skäl till det. Vi jobbar just nu med Teams planner för redaktionell planering.

– Vårt fokus har under det senaste året varit att bygga upp en relation till våra följare och vi har lagt mycket tid och resurser på att bemöta de frågor och kommentarer vi fått. Något som såklart främjar tillväxt, men också det innehåll som vi publicerar löpande. Av det ser vi ett resultat i form av ambassadörer och medskapare hos våra följare. Våra följare delar innehållet, bemöter frågor vi får och för dialog med varandra. 

– Vi försöker svara inom rimlig tid, vilket vi i nuläget bedömer är inom 24 timmar. Med tanke på det enormt höga tryck vi har, har vi inte alltid klarat det under senaste året. Region Skånes huvudredaktör för sociala medier samt just nu ytterligare en redaktör svarar på arbetstid, vilket normalt innebär kl. 8-17 under vardagar. Nu har vi knappt resurser att hantera alla kommentarer, eftersom engagemanget på varje post oftast är väldigt högt i jämförelse med tidigare år. Som mest har ett av våra inlägg haft närmare 1 miljon i organisk räckvidd och omkring 231 000 interaktioner.

Foto: Region Skåne sociala medier – handhygien

Nödvändig kompetens och Social Media Management

– Att både vara strategisk, snabbfotad och samtidigt ha hög servicekänsla är grundläggande för att lyckas med sociala medier. Man behöver ha gott omdöme, analytisk förmåga och vara kunnig om hur verktyg, teknik, algoritmer och statistik fungerar, hänga med i förändringar och ha kunskap om hur man kan nyttja dessa maximalt. Samtidigt behöver man juridisk kunskap inom området, som kan vara snårigt men viktigt göra rätt. Det gäller att också vara lyhörd – ha örat mot marken och förstå att vi är i konstant förändring. Det krävs mod för att fortsätta överraska och vara aktuell. Ska jag lyfta en enda kompetens kanske kreativitet är den allra viktigaste!

– För att lyckas med Social Media Management tänker jag:

  • Sammanhållen kommunikation och samarbete internt. Många gånger behövs fler i organisationen involveras för att invånare ska få svar på frågor eller den service de frågar efter. Det är helt avgörande att vi samarbetar och kan agera som en organisation.
  • Dedikerat arbete. Det tar tid att bygga upp konton, engagemang, följarbas, förtroende och man behöver kunskap om mekaniken bakom sociala medier. Det kräver resurser och hårt arbete, där man behöver vara strategisk, snabbfotad och analytisk och samtidigt ha ett självkritiskt förhållningssätt – varför ska någon bry sig om vad just vi skriver om?
  • Öppet sinne. Öga för omvärlden och lyhördhet. Man måste förstå vad som händer och vilken kontext vi befinner oss i just nu. Ett inlägg som ena dagen är perfekt, kan en annan dag vara katastrofalt om man inte har koll på omvärlden.
  • Att arbeta flexibelt och resultatinriktat, mäta och följa upp kontinuerligt och säkerställa att innehållet är relevant, intressant och kanalanpassat är en självklarhet. Under pandemin har frågor som Region Skåne drivit varit väldigt aktuella. Vi har verkligen fått testa oss fram och prövat att bryta ny mark, genom att ändra våra arbetssätt. Vi har bland annat våga testa mer av funktionaliteterna på de olika plattformarna. Ett exempel är att vi redan i början av mars valde att livestreama alla våra presskonferenser på Facebook, något som omedelbart gav högt engagemang bland de följare vi hade då.

– Vi har samtidigt hela tiden otroligt mycket att lära. Vi kan hela tiden bli bättre. Inte minst anpassning i olika kanaler; vi har lagt mycket tid på Facebook och vill samtidigt satsa på andra kanaler som vi tror har väldigt stor potential för utveckling. Jag ser även att vi har en stor utvecklingspotential vad gäller vår förmåga att paketera och bli ännu mer tydliga.

Kriskommunikation och Schrems II

– Region Skåne har i uppdrag att bedriva effektiv kommunikationsverksamhet, även vid kris. Sociala medier är idag som jag ser det en förutsättning för att lyckas med ett framgångsrikt kommunikationsarbete. Sociala medier stödjer också Region Skånes övergripande kommunikationsprocess. Om vi inte skulle vara närvarande på sociala medier innebär det att andra aktörer fyller den rollen, vilket exempelvis kan leda till ökad desinformation, spekulationer och minskat förtroende för Region Skåne. Möjligheten att snabbt nå ut är viktig för tillgänglighet, tydlighet och trovärdighet. Och inte minst möjligheten att ta dialogen, svara på kommentarer och ge den allra bästa service vi kan ge till Skånes invånare och målgrupper. Sociala medier är prioriterade kanaler i vår kriskommunikationsstrategi.

– Precis som många andra har vi just nu fokus på effekter av Schrems II-domen och vilka risker och konsekvenser det innebär för vårt arbete. Vi är exempelvis restriktiva med användning av personuppgifter, det innefattar även bilder på personer. Vi kommer givetvis följa utvecklingen även inom detta område noga och de tolkningar som görs av olika myndigheter. 

Hur följer ni upp resultat av er närvaro i sociala medier? Vilka verktyg använder ni? Har ni tydliga mål?

– Vi har en strategi med mål som vi följer. Med tanke på erfarenheterna från senaste året jobbar vi just nu med att utveckla vår strategi. Våra viktigaste mätetal är räckvidd och interaktion. Det är där vi har lagt största fokus, de går hand i hand. Enskilda inlägg eller insatser kan ha andra viktiga mätetal som vi också mäter.

– Vi har inte hittat ett optimalt verktyg för mätning av vår närvaro på olika plattformar än: vi utvärderar och försöker hitta bättre sätt för uppföljning. Det innebär att just nu använder vi plattformarnas egna verktyg. Vi mäter och följer vår närvaro varje dag, exempelvis genom att följa upp hur varje enskilt inlägg presterar. Vi gör också månatliga rapporter och avstämningar.

– Framåt är målet att ännu fler skåningar ska vilja interagera och engagera sig i innehållet på våra kanaler. Före pandemin var stora delar av vår följarbas anställda inom vård och omsorg, där har vi nu en betydligt bredare representation, och vi hade också en skev könsfördelning med betydligt fler kvinnor än män. Under 2020 växte vår följarbas från 11 000 (slutet av december 2019) till 58 000 (slutet av december 2020). Just nu är den över 60 000, med betydligt jämnare könsfördelning. Det är roligt med tillväxt, men fortfarande en förhållandevis låg siffra om man jämför med Region Skånes 1,4 miljoner invånare, avslutar Anna.

Region Skåne på Facebook.

Under 2021 kommer fler tipsinlägg med röster och erfarenheter från bland annat banker, elhandelmyndighetersjukhus, regioner, politik och telekom. Du hittar även inlägg från bland andra Livrustkammaren och f.d. partiledare Jonas Sjöstedt

För dig med specifikt intresse för vården i sociala medier vill jag tipsa om dessa inlägg med Akademiska sjukhusetAngereds Närsjukhus och Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Följ gärna Kommunikationsanalys på Facebook och LinkedIn för att säkra nya insikter om effekter i sociala medier och social media management.

Nästa effektanalys för regioner i sociala medier kommer i juli/augusti 2021.

Behöver du och/eller er organisation ett bollplank eller stöd för ert arbete och resultat i sociala medier? Välkommen att höra av dig.

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange: Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Foto: Region Skåne 

Sociala medier: Tullverket tittar på kontaktkostnad

Under 2020 utökade Kommunikationsanalys sin blogg med ett flertal nya och intressanta branscher för bevakning och analys av deras framgång och närvaro i sociala medier, däribland myndigheter. Här hittar du tidigare resultat och relaterad inspiration för landets statliga myndigheter i sociala medier.

Kommunikationsanalys vill även inspirera genom att möjliggöra tips från digitala varumärken som antingen förekommer på de olika topplistor för sociala medier som bloggen lyfter, eller som belyser den vardag som ansvariga för sociala plattformar möter. En samlingsplats för professionella med #tipsfrånverkligheten.

Denna gång delar Katarina Brodin, chef kundmöten privat vid Tullverket, sina tankar om hur myndigheten arbetar med sociala medier för att nå framgång samt hantera uppföljning.

Foto: Katarina Brodin, Tullverket

Vad vill Tullverket uppnå med sin närvaro i sociala medier?

– Vi vill möta våra kunder på de plattformar de befinner sig och genom det bidra till Tullverkets strategiska mål och stärka Tullverkets varumärke. Det gör vi genom informationsspridning, föra dialog och reaktivt svara på frågor samt att kommunicera berättelsen om Tullverket. Den inriktningen knyter i sin tur an till Tullverkets strategiska mål och vision.

Hur resonerar och agerar ni för ett lyckat upplägg? 

– För att lyckas med sociala medier skulle jag säga att det allra viktigaste är förmågan att utgå från mottagaren, dess behov, kunskapsnivå och intresse. Gör vi inte relevant innehåll så kommer inte det vi publicerar få spridning och då når vi inte heller dem vi vill nå. Utmaningen är då att göra våra ämnen relevanta. Tull är ingen ”högengagemangsprodukt”, men handlar på nätet gör många, och när man gör det så vill man ha reda på vad det kommer att kosta. Då kan vi hjälpa dem att bli bra näthandlare genom att berätta vad man måste ha koll på när man handlar på nätet.

Foto: Tullverket Facebook

– Vi försöker lära oss av allt vi gör och vi är inte rädda för att återanvända material, men försöker hela tiden finslipa det så att det blir lite bättre utifrån de reaktioner vi fått tidigare. Det är en ständigt pågående process och nu börjar vi ha ganska så bra koll på vilka reaktioner vi kommer att få på det vi publicerar, och hur vi behöver uttrycka oss för att man ska förstå vårt fikonspråk. För reaktionerna kommer direkt, både när vi gör bra och dåliga saker.

– Vi har hela tiden haft som utgångspunkt att se de olika kanalerna som fristående från varandra, samtidigt som våra följare såklart ska känna igen att det är Tullverket de möter på sociala medier. Med det menar jag att vi har olika inriktningar med vår närvaro på exempelvis Facebook och Instagram och att vi sällan publicerar samma inlägg i flera kanaler. Om vi gör det så anpassar vi dem oftast utifrån kanal.

– Det team som arbetar med Tullverkets närvaro på sociala medier är en del av den enhet på kommunikationsavdelningen som även arbetar med kundmötet via andra kanaler, såsom telefon och webbformulär. Att arbeta tätt tillsammans med de som möter våra kunder dagligen i andra kanaler har varit vår inriktning från start.

Planering och innehåll

– Vi utgår från en planering, men försöker i möjligaste mån ha utrymme för att kunna improvisera. Vår planering sker i flera steg och ser lite olika ut för de olika kanalerna. Vi gör en grov planering utifrån ett årshjul, exempelvis inlägg om näthandel inför julhandeln eller om att resa med sin hund inför sommarsemestern. Samtidigt försöker vi ha örat mot marken och snappa upp sådant som sker här och nu för att vara relevanta och intressanta. Att vår närvaro på sociala medier påverkas av den pågående pandemin är kanske inte helt självklart, men det faktum att färre reser över våra gränser har haft en stor påverkan på vår planering. Vi har fått tänka om och i stort sett skippa alla inlägg som handlar om vad man ska tänka på när man reser med en vara till Sverige. 

– Våra sökhundar är väldigt populära och skulle vi bara utgå från vad som oftast får flest likes hade vi bara kunnat publicera inlägg om våra hundar, men vi vill såklart ha en bra mix.

– Vi försöker också vara modiga, att våga testa nya funktioner till exempel och att våga utmana bilden av Tullverket. Bland annat genom att när tillfälle ges kommunicera med glimten i ögat – utan att för den delen förlora vår seriositet som kontrollmyndighet. 

– Att vår verksamhet är intressant och spännande, att vi tidigare inte varit särskilt öppna och berättat om vårt uppdrag, och att vi har en lång historia gör att det finns mycket att berätta om. För det mesta gräver vi där vi står.

Foto: Tullverket Facebook

Arbetsgivarvarumärket och LinkedIn

– Våra sociala medier har också blivit viktiga kanaler i arbetet med vårt arbetsgivarvarumärke. På Instagram får vi mycket frågor som rör rekrytering till framförallt vår kontrollverksamhet. Vi ser samtidigt att antalet följare på LinkedIn ökar stadigt och där försöker vi att fokusera på att bredda bilden av Tullverket som arbetsgivare. Vi är så mycket mer än en person i uniform vid gränsen.

Hur följer ni upp resultat av er närvaro i sociala medier? Vilka verktyg använder ni? Har ni tydliga mål?

– Att vi började arbeta aktivt med sociala medier flera år efter många andra myndigheter, har nog har lett till att vår utvecklingskurva varit ganska så brant.

– Vi har fram tills nu använt oss av plattformarnas egna verktyg, men har börjat titta på möjligheten att använda andra verktyg. Dock har den omtalade domen i EU-domstolen, Schrems II, medfört att vi nu har vi pausat det arbetet. 

– På en övergripande nivå styr vi mot Tullverkets strategiska mål som nyligen omarbetats, och min förhoppning är att vi framöver kan bryta ner det till mer konkreta mål för oss. När vi arbetar med kampanjer så har vi uppsatta mål och där tittar vi exempelvis på kontaktkostnaden också, avslutar Katarina. 

Här hittar du Tullverket på Facebook

Under 2021 kommer fler tipsinlägg med röster och erfarenheter från bland annat banker, elhandel, försäkringsbolagkommunermyndigheter, regioner, sjukhus och telekom. Du hittar även inlägg från bland andra Livrustkammaren och f.d. partiledare Jonas Sjöstedt.

Här hittar du senaste effektresultaten för (statliga) myndigheter i sociala medier där bland andra Tullverket placerade sig väl.

Följ gärna Kommunikationsanalys på Facebook och LinkedIn för att säkra nya insikter.

Behöver du och er organisation ett bollplank eller stöd för ert arbete och resultat i sociala medier? Välkommen att höra av dig.

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange: Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Foton: Tullverket

Vetlanda kommun: Sociala medier vid kriskommunikation

Foto: Vetlanda kommun, Facebook

Under 2020 utökade Kommunikationsanalys sin blogg med ett flertal nya och intressanta branscher för bevakning och analys av deras framgång och närvaro i sociala medier, däribland kommuner. Här hittar du tidigare resultat för samt röster från landets kommuner i sociala medier.

Kommunikationsanalys blogg vill även inspirera genom att möjliggöra tips från digitala varumärken som antingen förekommer på de olika topplistor för sociala medier som bloggen lyfter, eller som belyser den vardag som ansvariga för sociala plattformar möter. En samlingsplats för professionella med #tipsfrånverkligheten.

Denna gång delar Annelie Jönsson, kommunikationschef vid Vetlanda kommun, sina tankar om hur kommunen arbetar med sociala medier för att nå framgång samt hantera uppföljning.

Foto: Vetlanda kommun, Annelie Jönsson

Vad vill Vetlanda kommun uppnå med sin närvaro i sociala medier?

– Framförallt vill vi vara synliga; vi vill ha en dialog med alla som bor och verkar i vår kommun. Inte enbart information utan stort fokus på kommunikation. Vi vill ha synpunkter och inspel från våra kommunbor, gärna innan olika beslut fattas. Vi vill vara aktiva och framåt, och på sättet vi kommunicerar locka vi till engagemang som på sikt stärker både platsens och kommunens varumärke.

– Det är viktigt för oss att finnas i de kanaler där medborgarna är och förväntar sig att få möta kommunen. Det är också viktigt att dyka upp där vi inte förväntas vara för att på så vis stärka bilden av att Vetlanda kommun ”är med” och fattar själva grejen. 

Hur resonerar och agerar ni för ett lyckat upplägg? 

– Vad är syftet med det som ska kommuniceras, vilka vill vi nå? I vilken kanal når vi målgruppen? Ska vi göra film, podd eller artikel med foto? Finns någon budget för sponsring? Därefter sätter vi samman en liten arbetsgrupp och kör igång. 

– Vi är alltid noga med att enbart använda våra egna medborgare och medarbetare i allt vi gör. Vi köper inte tjänster utan gör allt själva på kommunikationsavdelningen, dvs. manus, foton, film, redigering, podd, grafisk formgivning, artiklar osv. Vi är stolta över det sättet att jobba och upplever att vår kommunikation blir mer trovärdig. Som exempel denna – helt nya film – där vi rekryterar lärare inför höstterminen; läraren är verkligen lärare på den aktuella skolan, eleverna går på den aktuella skolan, livvakten är kommunikatör i vardagen, reportern jobbar i vårt kontaktcenter osv osv. 

Vill du också bli en superhjälte? Vetlanda kommun på YouTube

– Det viktigaste för att lyckas är att våga göra innehåll som engagerar, att vara idérik och hålla fast vid den strategi som vi valt. Att inte alltid vara så korrekt bara för att vi är en offentlig verksamhet. Här handlar det också om, för mig som chef, att vara öppen för de idéer och inspel som medarbetarna kommer med, att inte hämma utan låta dem växa. Ibland blir det fel men då lär sig alla av det och det blir bättre nästa gång. Just att våga testa är något som jag är mån om att uppmuntra.

– Det är också viktigt att ha kännedom om målgruppen för de olika kanalerna och att göra innehåll kopplat till målgruppen. Att jobba med kreativa medarbetare och låta dem växa i sina roller. Att komma ifrån det formella – våga sticka ut och göra lite tvärtemot ibland. Vårt vinnande koncept är att jobba mycket med humor och våga löpa linan ut även om vi ibland går helt bananas. Alla gillar inte det vi gör men Vetlanda syns och hörs och det ger ringar på vattnet. 

– Det är vi på kommunikationsavdelningen som ansvarar för kommunens sociala medier. Vi finns på Facebook med tre olika konton (ett för kommunen, ett för platsen och ett för jobb), Instagram med tre konton (samma som Facebook), LinkedIn och YouTube. På Twitter har vi ett konto som inte används aktivt utan i dagsläget är ett nyhetsflöde kopplat till vår hemsida. Facebook är vår primära kanal rent allmänt. Sedan anpassar vi oss beroende på målgrupp.

– Vi jobbar mycket konsultativt. Verksamheter kommer till oss med ett behov av att kommunicera något. Vi ställer frågor kring syfte och målgrupp och börjar sedan planera utifrån det. Vi sätter samman en arbetsgrupp som består av kommunikatörer och representanter från beställaren. Beroende på vad som ska göras är olika personer med från vårt håll. Handlar det om film så är det vår projektledare för rörlig media, handlar det om grafisk formgivning så är det en annan medarbetare osv. Ett flexibelt arbetssätt utifrån själva uppdraget.

– Det är inte kommunledningen som driver på och föreslår upplägg relaterat till sociala medier. Vi har snarare drillat våra chefer till att föra fram ett behov och sedan gör vi valet av kanal utifrån syfte och mål. Nu är vi i ett läge där de flesta känner sig bekväma med det. Man beställer inte längre en film, ett inlägg e.dyl utan man hör av sig kring vad man vill förmedla och varför. Jag är helt övertygad om att kommunledningen förstår vikten av sociala meder och dess genomslagskraft. Det jag kan sakna från kommunledningshåll – och då kanske framförallt politiskt – är att man inte har en uppfattning om hur mycket tid det faktiskt tar att göra relevant innehåll.

Engagerande inlägg och annonsbudget – och Schrems II-domen

– Antal inlägg varierar väldigt över året. Vi har inget uttalat mål kring antal inlägg utan gör dessa när vi har behov. Sommartid har vi oftast fler inlägg rent generellt då vi också är ansvariga för turisminformation, och att det oftast är lätt att göra engagerande inlägg kopplat till det.

– Vi har sett att tisdagar och torsdagar runt kl. 19 är den tid som funkar bäst för våra inlägg rent generellt. Vi publicerar också en del på lördagar och söndagar, runt kl. 8-9. Vi använder alltid publiceringsflödena och förpublicerar i de medier där den funktionen finns.

– Vi vill att våra inlägg ska vara engagerande. Sedan lyckas vi såklart inte alltid men vi låter hellre bli att publicera än publicera något som vi inte tror går igenom. Ibland handlar det om ren information, det kommer vi aldrig ifrån, men vårt huvudsyfte är kommunikation. Under de senaste åren har vi märkt att reaktioner och kommentarer ökar rent generellt. Framförallt delningarna.

– Vi har en satt svarstid på två dygn när det gäller alla våra kanaler och det gäller för alla verksamheter och medarbetare, även för e-post osv. När det handlar om sociala medier så har vi inte alltid svaren utan måste kolla med handläggare e.dyl. varför svaren ibland kan dra ut på tiden. Har vi svaren själva så ger vi dem direkt frågan kommit in.

– Vi har ingen budget som enbart är knuten till annonsering i sociala medier. Budgeten är ofta knuten till de olika uppdragen och bekostas av respektive verksamhet. Vi annonserar oftast inte för högre summor än 1 000 kr åt gången. I rekryteringssammanhang kan det hända att det rör sig om 5 000 kronor för enskilda tjänster. I de fall vi lägger mycket tid på exempelvis en film så är det viktigt att den också får synas och då kopplar vi alltid på en annonsbudget. I en del av dessa fall bekostas det av vår egen generella marknadsföringsbudget.

– Vad gäller Schrems II-domen så har vårt innehåll inte påverkats. Vi har däremot uppdaterat våra samtycken så att de som är med på foton och i filmproduktioner får godkänna att deras personuppgifter kan föras över till tredje land.

Kriskommunikation

– Sociala medier är otroligt viktiga vid kriskommunikation. Det är där vi når den breda massan. Kopplat till den allvarliga händelsen vi hade 3 mars 2021 så var vår webb själva ”byrån” för all information – och sociala medier blev det som drev trafik till webben. Det var i sociala medier man fångade upp det kommunen hade att säga, och tog sig sedan vidare till webben för mer detaljerad info.

– I ett krisläge är det också stora utmaningar med sociala medier sett till de rykten som lätt kan spridas och hur snabbt allt går. Det handlar dels om att lägga tid på omvärldsbevakning, dels att möta upp frågor som ställs i andra forum än våra egna, och också ibland rätta till rena felaktigheter. 

Foto: Vetlanda kommun, Facebook

Hur följer ni upp resultat av er närvaro i sociala medier? Vilka verktyg använder ni? Har ni tydliga mål?

– Vi följer upp inläggen ett och ett och resonerar kring dem i lärande syfte. Vad funkade bra, vad funkade inte? Vi följer upp vilka tider på dygnet som funkar bäst för publicering och använder publiceringsverktyget för alla inlägg. Vi har koll på hur våra målgrupper ser ut i våra olika kanaler och hur de ändras över tid. Vi strävar efter en interaktionsnivå i Facebook-inläggen på minst 7 procent.

– Vi använder alltid våra egna medarbetare och medborgare i det vi gör. Det driver engagemang i sig. Foton och filmer där man får se människor man känner igen och kan relatera till. Sedan har vi det här med humor igen, det är också ett vinnande koncept. På Facebook är det lätt att se engagemangsnivån där vi har målet på 7 procent. Ofta ligger vi runt 20 procent så vi kan säkert öka vår målsättning.

– Vi använder inga speciella verktyg för uppföljning utan använder i dagsläget det som de olika sociala plattformarna erbjuder. Vi mäter inte på andra sätt utan blir bekräftade hyfsat ofta genom hurrarrop och inspel som görs kring inläggen, men också i de inlägg som vi själva gör i våra yrkesroller. Till exempel på LindedIn där jag själv är mycket aktiv och gillar att visa upp det vi gör, avslutar Annelie.

Här hittar du Vetlanda kommun på Facebook.

Under 2021 kommer fler tipsinlägg med röster och erfarenheter från bland annat banker, elhandel, myndighetersjukhus, regioner, politik och telekom. Du hittar även inlägg från bland andra Livrustkammaren och f.d. partiledare Jonas Sjöstedt

För dig med specifikt intresse för kommuner i sociala medier vill jag tipsa om denna länk, där du bland annat hittar inspirationsinlägg som dessa från Säffle kommun och Höganäs kommun.

Följ gärna Kommunikationsanalys på Facebook och LinkedIn för att säkra nya insikter.

Behöver du eller din organisation ett bollplank eller stöd vad gäller social media management? Välkommen att höra av dig.

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange: Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Foto: Vetlanda kommun 

Simrishamns kommun: Sociala medier är en dörröppnare

Foto: Sociala medier collage, Simrishamns kommun

Sedan 2020 har Kommunikationsanalys utökat sina effektanalyser med ett flertal nya och intressanta branscher för analys av deras framgång och närvaro i sociala medier, däribland kommuner. Här hittar du resultatet för landets kommuner i sociala medier för årets fjärde kvartal 2020

Denna blogg vill även inspirera genom att möjliggöra tips från digitala varumärken som antingen förekommer på de olika topplistor för sociala medier som bloggen lyfter, eller som belyser den vardag som ansvariga för sociala plattformar möter. En samlingsplats för professionella med #tipsfrånverkligheten.

Denna gång delar Anders Svensson, digital kommunikatör vid Simrishamns kommun, sina tankar om hur kommunen arbetar med sociala medier för att nå framgång samt hantera uppföljning.

Foto: Anders Svensson, Simrishamns kommun

Vad vill Simrishamns kommun uppnå med sin närvaro i sociala medier?

– Att flytta till Simrishamns kommun är nästan alltid ett aktivt val. Det är ingen plats man bara ”hamnar på”. Därför är invånarna mycket engagerade i sin kommun – och kräver engagemang tillbaka. Och det är just det vi främst vill uppnå med våra sociala medier: att skapa engagemang och intresse för det vi gör på kommunen. Vi vill att sociala medier ska vara en dörröppnare in i vår verksamhet, och att man genom att följa oss i sociala medier både ska bli underhållen men också bli klokare på hur en kommun fungerar, vad vi gör och vad som händer. 

– Om medborgarna känner att kommunen är transparent, öppen och ärlig skapas också ett förtroende och en trovärdighet i det vi gör. Det i sin tur gör varje medborgare till en potentiell ambassadör för vår kommun. Det är betydligt bättre att de som bor i vår kommun tycker och säger att vår kommun är bra, och kanske rekommenderar andra att flytta hit, istället för att vi själva gör det. Det handlar om att långsiktigt bygga och skapa attityd, kunskap, engagemang och intresse för vår kommun med syftet att få ännu fler att vilja bo, leva och verka här.

– Dialogen och utbytet med våra kommuninvånare är väldigt viktig, och vi vill göra det med ett personligt, inbjudande och avslappnat tilltal. Om vi inger förtroende och trovärdighet hos våra medborgare kan vi också räkna med deras uppmärksamhet den dagen vi eventuellt skulle behöva informera om en kris eller annan akut händelse. Då är det tryggt och veta att vi har starka digitala plattformar där vi snabbt kan nå ut med information organiskt för en publik som är mottaglig för det innehåll vi publicerar.

Hur resonerar och agerar ni för ett lyckat upplägg? 

– Vi ser sociala medier som något långsiktigt där det, liksom i den fysiska världen, tar tid att bygga en stabil och genuin relation med våra följare. Jag försöker även se till att vi har en bra mix av det jag kallar för ”snabba och långsamma kolhydrater”. Snabba kolhydrater kan till exempel vara den där fina naturbilden där man önskar trevlig helg, medan långsamma kolhydrater kan vara en fem minuter lång film om vardagen i hemtjänsten. Bara en massa naturbilder blir tråkigt och intetsägande i längden, och att bara ha tyngre saker som kräver ett par minuters uppmärksamhet av följaren är också krävande i längden. En bra mix, och gärna att vi kan överraska våra följare lite då och då. Man ska känna att det både är kul och underhållande att följa oss och att man lär sig saker.

– För att lyckas med sociala medier brukar jag säga att en duktig kommunikatör, inte minst i sociala medier, behöver vara både psykolog och filosof. Du behöver med andra ord förstå dig på mänskligt beteende och hur våra hjärnor fungerar, Men också kunna vara analytisk, dra slutsatser av data, se hur vår samtid ser ut och var saker och ting är på väg någonstans.

– Det är bara jag som arbetar strategiskt och operativt med våra officiella kanaler, det vill säga de fyra P:na: planering, producering, paketering och publicering. Och så klart även analys och uppföljning som är lika viktigt. Till min hjälp har jag en kollega centralt som arbetar mer med press, internkommunikation och trycksaker som jag bollar idéer med. Samt att vi på varje förvaltning har en representant som jag kan vända mig till för att bolla idéer, få underlag osv.

– När det gäller att ha dialog, svara på frågor och synpunkter i sociala medier är det vårt kontaktcenter Kontakt Simrishamn som har det ansvaret. Att vara aktiva i vårt kommentarsfält är halva grejen med att finnas på sociala medier, och en självklar sak för oss att göra.

– Vi har en central kommunikationsgrupp där Kontakt Simrishamn samt varje förvaltning finns representerade. Där följer vi upp och utvärderar vår kommunikation men även utbyter idéer och planerar för framtiden. Och säkerställer att det finns en samsyn och förståelse för hur vi arbetar.

– Jag har en preliminär planering flera veckor framåt, men ser också till att det finns mycket utrymme för improvisation och kunna fånga saker som dyker upp i flykten. Att även ha ett lager med bra tidlöst innehåll är tryggt, ifall vi skulle komma in i perioder där det inte finns så mycket att göra innehåll på. Vi har ett tydligt utifrån- och in-perspektiv på innehållet vi kommunicerar. Vi är hela tiden beredda på att testa, skruva på saker men heller inte rädda att välja bort det vi vet fungerar mindre bra. 

– Jag drivs inte av enskilda virala fullträffar, det kan alla få. Utan det jag drivs av är ett långsiktigt arbete med kvalitet och att hålla en hög lägstanivå. När det kommer till film har man till exempel i många år pratat om att de måste vara korta. Jag hävdar bestämt att det är kvaliteten som är avgörande, inte längden. Det ser vi inte minst i våra serie ”Sommarhistorier från Österlen” och ”Julhistorier från Österlen” där avsnitten ibland varit upp mot tio minuter och fått en enorm spridning och tittning. Så även med våra filmer om coronavardagen i hemtjänsten och på våra äldreboenden.

– Vår strategi är att arbeta organiskt och vi producerar och gör allting själva. Det är både långsiktigt och hållbart att arbeta så, anser vi. Utifrån vår strategi att arbeta organiskt så finns det ingen budget centralt för annonsering i sociala medier. Dock finns det budget hos aktuell verksamhet/förvaltning om vi till exempel behöver annonsera om specifika tjänster eller informera om att vi har lediga kommunala tomter. Sånt innehåll fungerar sällan (aldrig) organiskt. Dock är det, sett över ett helt år, ytterst sällan vi annonserar i sociala medier. Sociala medier är inte en säljkanal utan en kanal för att bygga relationer och skapa engagemang.

– Simrishamns kommun finns på Facebook, Instagram, Youtube och LinkedIn. Facebook är vår primära kanal följt av Instagram. Standard är ett inlägg om dagen måndag till fredag, med utrymme för mer om det behövs. Det viktigaste är kvaliteten, inte kvantiteten på inläggen. 

– I den bästa av världar skulle jag vilja kunna jobba än mer kanalstyrt, det vill säga göra unikt innehåll för både Facebook och Instagram. I dag är det i stort sett samma innehåll i båda kanalerna, men det är det vi klarar av med dom resurser vi har i dag. 

– För inspiration från andra kommuner tycker jag att Säffle kommun och Västerviks kommun gör mycket bra. Om jag ska ta ett exempel från den privata sektorn tycker jag att Pågen Gifflar på Facebook är värda att uppmärksammas för hur de lyfter en rätt enkel produkt till något kul för deras följare.

Hur följer ni upp resultat av er närvaro i sociala medier? Vilka verktyg använder ni? Har ni tydliga mål?

– Hösten 2018 lanserade vi våra officiella kanaler på Facebook och Instagram, någon månad efter att jag anställts. På två år har vi organiskt fått nästan 6 000 följare till vår huvudkanal Facebook, i en kommun där det bor drygt 19 000. Att öka på följarskaran vill vi så klart, men det är inte ett självändamål. Vi tittar mer på engagemanget, hur många vi når ut till och hur många som interagerar med oss. Kan vi fortsätta ligga högt där kommer följarna att öka av sig själv. 

– De sociala plattformarna erbjuder bra och utförlig statistik där du egentligen kan grotta ner dig hur mycket du vill, utifrån vilka nyckeltal du har satt upp. Jag tycker det arbete som denna blogg gör med att lyfta goda exempel och lista de som är duktiga är bra. Då kan man på ett enkelt sätt få en överblick, jämföra och inspireras av andra. Och även dra lärdomar av de som är mindre bra och inte finns på listorna.

– Förutom de statistikverktyg som plattformarna i sociala medier erbjuder, och som jag kollar på dagligen, så använder vi oss av Siteimprove för att kunna följa upp vilken effekt vår kommunikation på sociala medier har på besöken på hemsidan.

– Vår kommunikation har ledorden att den ska vara tydlig, tillgänglig och trovärdig. I vårt kommunikationsarbete arbetar vi målmedvetet och strategiskt för att öka engagemanget hos de som bor, lever och verkar i vår kommun med utgångspunkten ”digitalt först”. Här spelar sociala medier en väldigt viktig roll, avslutar Anders.

Här hittar du Simrishamns kommun på Facebook. 

Under 2021 kommer fler tipsinlägg med röster och erfarenheter från bland annat banker, elhandel, försäkringsbolag, länsstyrelser, myndigheter, sjukhus, regioner, politik och telekom.

Du hittar även inlägg från bland andra Livrustkammaren och f.d. partiledare Jonas Sjöstedt. Det finns även inspiration från ett flertal kommuner som du hittar här.

Följ gärna Kommunikationsanalys på Facebook och LinkedIn för att säkra nya insikter.

Behöver du eller din organisation ett bollplank eller stöd vad gäller social media management? Välkommen att höra av dig.

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange: Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Foto: Simrishamns kommun

Sociala medier: Höganäs kommun interagerar med andra

I år har Kommunikationsanalys valt ett flertal nya och intressanta branscher för benchmark och analys av deras framgång och närvaro i sociala medier, däribland kommuner. Här hittar du resultaten för landets kommuner i sociala medier för årets tredje kvartal 2020

Denna blogg vill även inspirera genom att möjliggöra tips från digitala varumärken som antingen förekommer på de olika topplistor för sociala medier som bloggen lyfter, eller som belyser den vardag ansvariga för sociala plattformar möter. En samlingsplats för professionella med #tipsfrånverkligheten.

Denna gång delar Charlotte Vahtera, kommunikationschef vid Höganäs kommun, sina tankar om hur kommunen arbetar med sociala medier för att nå framgång samt hantera uppföljning.

Charlotte Vahtera, kommunikationschef Höganäs kommun

Vad vill Höganäs kommun uppnå med sin närvaro i sociala medier?

– Höganäs inställning med att vara aktiva i sociala medier är ”syns vi inte, finns vi inte”, och för att synas behöver det vi publicerar vara så bra att det väcker intresse hos mottagaren. Kommunikationsavdelningen i Höganäs har ett tydligt uppdrag att jobba med dialog och service som är en del i kommunens vision.

– Vår närvaro i sociala medier handlar om att finnas där våra målgrupper finns och berätta om allt arbete som pågår i de kommunala verksamheterna. Sociala medier främjar verkligen arbetet med att möta kommunens medborgare online och erbjuda service digitalt. En annan viktig aspekt med vår närvaro handlar också om att sprida effektfull kommunikation om Höganäs varumärke och det Höganäs är. Det gäller att vi som kommun hänger med i den digitala utvecklingen och skapar digitala mötesplatser och därmed ännu bättre service.

Hur resonerar och agerar ni för ett lyckat upplägg? 

– Våra officiella sociala medier har olika funktioner/kommunikatörer som ansvarar för kanalen utifrån kompetensområde. Den med Facebook-kompetens och copykompetens ansvarar för content på Facebookkontot, den med Instagram-kompetens och bildinriktning ansvarar för innehåll Instagram-kontot och den med Youtube-kompetens och filmkompetens ansvarar för vad vi publicerar på vår Youtube-kanal. Därtill har vi två kommunvägledare i kommunens servicecenter som är specifikt inriktade på att jobba med att besvarar frågor och ge service i sociala medier. Varje vecka har vi planeringsmöten där kommunens kommunikatörer samverkar kring veckan i sociala medier.

– Sociala medier är ett effektivt sätt att nå ut på om man anpassar innehållet, och det är just det vi gör i Höganäs. Ordval, bildval, tonalitet och textuppbyggnad är något kommunens kommunikatörer har i ryggraden och har fått genom att lära känna sina mottagare i respektive kanal. Med vår kommunikation vill vi skapa uppmärksamhet i det stora mediebruset som finns i sociala medier. 

– Du kan bara gå till dig själv när du scrollar igenom dina sociala medier, det kommer massor med intryck från alla håll och det krävs något speciellt för att du ska stanna till och inte scrolla vidare. I Höganäs har vi i åtanke att vi endast har ett fåtal sekunder på oss att locka läsare till våra inlägg och därför är det viktigt att innehållet är så pass bra att läsarna väljer just Höganäs kommuns inlägg att titta på. 

– Vi är noggranna med vilka bilder vi lägger ut, en bild eller film säger mer än tusen ord och vi är extra noggranna med en personlig tonalitet i det vi skriver till. Det måste hänga ihop. Som kommun är det lätt att skriva byråkratisk eller svår svenska, men i Höganäs ser vi en personlig och lättsam ton som mer relationsskapande och framgångsrik. 

– En annan sak vi arbetar mycket med är att försöka besvara tänkbara reaktioner och kommentarer redan när inläggen görs. Anledningen är dels att vara tydliga i vår kommunikation, dels för att det inte ska belasta vårt servicecenter som modererar kommentarsfälten. 

– Kort sagt, vi gör mer av det som går bra och nischar våra kanaler och har olika strategier för varje kanal. Vi har lärt känna våra målgrupper i våra officiella kanaler och det är den viktigaste framgångsfaktorn. Facebook är där vi samhällsinformerar, lägger ut snabba nyheter och bygger invånarstolthet. På Instagram arbetar vi med vårt platsvarumärke, både för att bygga stolthet hos de som redan bor i kommunen. Men också för att inspirera potentiella hitflyttare och besökare så att kommunen kan växa och utvecklas i den takt kommunens vision slagit fast. Våra andra digitala och officiella kanaler som Youtube, LinkedIn och vår hemsida har också tydliga och kanalspecifika strategier för att hela tiden utvecklas och bli bättre. 

– Ett tips är: trendspana inte bara på myndigheter för att du jobbar i och för en myndighet. Pinterest.se är ett bra forum där vi i Höganäs ofta trendspanar, både utifrån bildtrender men också utifrån innovativa sätt – det kan skapa en tanke i en själv till att hitta en ny infallsvinkel utifrån ämnet man ska göra kommunikation kring. Det vi publicerar på våra sociala mediekonton blir också bilden av framtidens kommun, så våga häng med i utvecklingen och det som sker inom sociala medier världen över.

– Det andra tipset: var nyfiken, sök till exempel i sociala medier på en dansk kommun som du känner till, eller en norsk – eller varför inte kolla hur gör de i USA? Eller Spanien? Var kreativ och hitta nya sätt att trendspana på – det kommer göra dig ännu mer kreativ till att göra bra kommunikationsinnehåll för det varumärket du arbetar för. Så, spana, spana och återigen spana!

Hur följer ni upp resultat av er närvaro i sociala medier? Vilka verktyg använder ni? Har ni tydliga mål?

– En stor del i vår uppföljning handlar om att titta på vad som har gått bra och vad som inte fått önskad effekt; där tänker vi om och hittar andra kanalval för att hjälpa kommunens verksamheter att nå ut mer effektfullt och till rätt målgrupp. 

– Vi följer upp inlägg via plattformarnas egna statistikverktyg, men använder oss också av en prenumeration på Smampion. Vi inspireras och spanar mycket på privata företag som är framgångsrika i sociala medier, både svenska och utländska. Varje år gör vi årliga strategier för våra olika sociala medier. Vi har valt att ha det årsvis och kanalvis för det händer nya saker och kommer nya funktioner i de sociala kanalerna hela tiden. 

– Våra konton på Facebook och Instagram har en hög engagemangsgrad, och det är också något vi uppmuntrar följarna till och jobbar aktivt med att få till. Varje vecka mäter vi engagemangsgraden i Smampion för att hitta nya sätt att öka engagemangsgraden i fall där den har sjunkit. Vi har inget extraverktyg kopplat till att hantera kommentarer, utan använder oss av standardverktygen som finns i Facebook och Instagram. Om kommunvägledarna i vårt servicecenter skulle snitta på tidsåtgången för att hantera den digitala servicen och dialogen på sociala medier så hamnar den på cirka en och en halv till två timmar om dagen. Tiden varierar såklart utifrån hur mycket engagemang inläggen skapar.

– Våra mål är att ha trogna följare som inte slutar att följa oss: vi vill skapa bra och matnyttigt innehåll och behålla våra ”kunder”. En del i vårt utvärderingsarbete handlar också om att våga testa nytt. Nu i oktober testade vi till exempel att lajvsända vårt kommunfullmäktigemöte på Facebook: tidigare har vi endast lajvsänt på vår Youtubekanal och effekten var enormt fler antal tittare. 

– Vi har testat annonsering för att se om våra inlägg kan nå ut till fler, i vissa fall har det hjälpt, i andra fall inte. Då lär vi oss också och får en magkänsla för vad som fungerar, hur det fungerar och när det fungerar. Vi har även så smått börjat att testa på storys på Instagram och LinkedIn och ser stor effekt utifrån antalet integrationer till sidan.

– Det stora målet i sig som man aldrig får glömma, handlar såklart om att nå ut till fler människor och skapa värdefull samhällsinformation som engagerar, informerar och främjar en god medborgardialog för de vi som kommun finns till för! I Höganäs har detta varit ett framgångsrikt val, avslutar Charlotte.

6 tips i sociala medier från Höganäs kommunikationschef

  1. Skapa engagemang genom att ställa frågor i inläggen
  2. Interagera med andra konton för att sprida det egna varumärket 
  3. Lär känna vad som går hem hos din målgrupp 
  4. Våga sluta göra det som inte går bra och gör mer av det som går bra
  5. Låt varje kanal ha kanalspecifikt innehåll, egen strategi och egen nisch
  6. Trendspana ofta och häng med i sociala medietrender 

Här hittar du Höganäs kommun på Facebook. 

Under året kommer fler tipsinlägg med röster och erfarenheter från bland annat banker, elhandel, försäkringsbolagmyndigheter, sjukhus, regioner, politik och telekom. Du hittar även inlägg från bland andra Livrustkammaren och f.d. partiledare Jonas Sjöstedt.

Här kan du följa Kommunikationsanalys på Facebook och LinkedIn för att säkra nya insikter.

Behöver du ett stöd eller bollplank vad gäller social media management? Välkommen att höra av dig.

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange: Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Foto: Höganäs kommun

Sociala medier: Försvarsmakten utmanar stereotyper

Försvarsmakten Instagram

I år har Kommunikationsanalys valt ett flertal nya och intressanta branscher för benchmark och analys av deras framgång och närvaro i sociala medier, däribland skattefinansierade verksamheter som myndigheter. Du kan läsa mer om (statliga) myndigheters närvaro och framgång i analyserna för första, andra och tredje kvartalet 2020.

Denna blogg vill även inspirera till framgång i sociala medier genom att möjliggöra tips från organisationer som förekommer på de olika topplistor som bloggen lyfter. Eller som väl belyser den vardag som ansvariga för sociala plattformar möter. En samlingsplats för professionella – med #tipsfrånverkligheten.

Försvarsmakten är ett av dessa framgångsrika varumärken som placerat sig i toppen bland olika mätverktyg vad gäller närvaro och effekt i sociala medier. Denna gång delar Christoffer Dahlin, marknadskommunikatör vid Försvarsmakten, sina tankar om hur myndigheten arbetar med sociala medier för att nå framgång samt hantera uppföljning.

Vad vill Försvarsmakten uppnå med sin närvaro i sociala medier?

– Försvarsmakten finns i sociala medier för att på ett lättillgängligt sätt kunna berätta om myndighetens uppdrag och ha en dialog med allmänheten. Vi vill visa upp och berätta om det vi gör och är duktiga på.  

Hur resonerar och agerar ni för ett lyckat upplägg? 

– Vi försöker ständigt utveckla vårt sätt att paketera myndighetsinformation på ett lättbegripligt och inspirerande sätt. Vi är noggranna med att anpassa våra inlägg och budskap till de kanaler där vi har närvaro. Som bekant har du inte många sekunder på dig att fånga intresset i sociala medier och det gäller att göra intryck direkt. 

– Vi har kartlagt våra målgrupper och utarbetat en tydlig idé om vilket jobb respektive kanal ska göra i Försvarsmaktens digitala universum. Det gör att vi kan välja ut nyheter, bilder och video som gör att du känner dig träffad, inspirerad eller upplyst. Försvarsmakten finns på Facebook, Twitter, Instagram, YouTube och LinkedIn. Samt annonsering på Snapchat i samband med kampanjer.

– I en stor organisation som Försvarsmakten är det viktigt att internt våga vara tydlig med vilket jobb våra sociala kanaler kan och inte kan göra. Den externa målgruppen går alltid först och vi som producerar innehåll har en tanke med hur inläggen bidrar till Försvarsmaktens kommunikativa mål. 

– Att vi med hjälp av kommunikationen i våra sociala kanaler vill utmana, den stereotypa, bilden av hur en soldat ser ut och agerar tror jag är tydlig. Vi jobbar aktivt med att i bild och text inspirera fler till att våga ta steget och söka sig till Försvarsmakten. Eller åtminstone få ett ökat förtroende för det vi gör.

– Vi är nu tre stycken som jobbar regelbundet med att ta fram content till Försvarsmaktens största sociala kanaler: Facebook, Instagram och LinkedIn. Jag på heltid och mina kollegor Moa Söder och Pontus Kandelin på halvtid. Vi sitter på Försvarsmaktens HR-centrum i Stockholm i en vanlig kontorsmiljö. Så vi är beroende av att hela tiden nätverka med andra i Försvarsmakten för att få fram bra bilder, video och intressanta händelser för att det vi publicerar ska kännas värdefullt för de hundratusentals följare vi har och visa upp alla delar av verksamheten. 

– Hantering av alla frågor som kommer in och moderering av alla flöden svarar Rekryteringslinjen. De svarar upp för Försvarsmakten i våra sociala kanaler men också via mejl och telefon under kontorstid. Ibland förlängs arbetstiden för att kunna moderera, till exempel under Pride senast så hanterades över 1 000 kommentarer bara på Försvarsmaktens Instagram. 

– Varje vecka har vi ett redaktionsmöte och ett content/arbetsmöte med fokus på sociala medier. På redaktionsmötet möts de som jobbar med sociala medier, webb, kundtjänst och event i samma forum för att kommunikation ska synka. Det andra mötet vi har är mer inriktat på att fördela arbetet och producera innehåll för kanalerna. Till grund för vårt arbete ligger givetvis kommunikationsavdelningen på högkvarterets arbete med kommunikativa mål och visuell identitet, som inriktar all Försvarsmaktens kommunikation. De ser till att det finns en röd tråd mellan centrala och lokala konton.  

– Det som syns i våra centrala kanaler och kampanjer är bara en del av Försvarsmaktens totala digitala närvaro. Alla Försvarsmaktens förband, och väldigt många medarbetare, delar dagligen med sig, i sociala medier, av sin vardag i myndigheten och bidrar till allmänhetens bild av oss. 

Foto:  Albert Fejza/Försvarsmakten. Från vänster: Pontus Kandelin, Moa Söder, Christoffer Dahlin

Hur följer ni upp resultat av er närvaro i sociala medier? Vilka verktyg använder ni? Har ni tydliga mål?

– Vi har över tid koll på att antalet följare ökar, att inläggen vi publicerar engagerar och att andelen kvinnor fortsätter öka.

– Till vår hjälp har vi en analysfunktion som kan djupdyka i vår data. För att nämna ett exempel så utvärderades den cirka 40 procentiga ökningen av följare på Försvarsmaktens Instagram under de senaste två åren. Där framgick att andelen män som följer Försvarsmaktens Instagram ökat med 36 procent och andelen kvinnor med hela 51 procent! Så samtidigt som totalen ökar så har andelen kvinnor ökat ordentligt, vilket är viktigt för Försvarsmakten.

– Vi har till exempel testat att göra flera inlägg i rad på samma tema men då sett att intresset dalar snabbt. Och vi har A/B-testat olika ordval, bildval eller format för att kunna ta beslut baserade på data i stället för magkänsla. För att nämna ett exempel testade vi för ett tag sen om vi fick bättre effekt på en videoenhet för en rekryterandekampanj genom att kapa 0,5 sekunder i början av videon.

– Utöver de övergripande målsättningarna jobbar vi i projektform och analyserar specifika kampanjer eller företeelser utifrån projektens målsättningar, avslutar Christoffer. 

Här hittar du Försvarsmakten på Facebook

Under 2020 kommer fler tipsinlägg med röster och erfarenheter från bland annat banker, elhandel, försäkringsbolagkommuner, myndigheter, regioner, sjukhus och telekom. Du hittar även inlägg från bland andra Livrustkammaren och f.d. partiledare Jonas Sjöstedt.

Här kan du följa Kommunikationsanalys på Facebook och LinkedIn för att säkra nya insikter.

Behöver du ett bollplank vad gäller social media managementVälkommen att höra av dig.

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange: Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Foton: Försvarsmakten och Albert Fejza/Försvarsmakten.

Sociala medier: Akademiska sjukhuset låter kärnvärden lysa

Akademiska sjukhuset sociala medier

I år har Kommunikationsanalys valt ett flertal nya och intressanta branscher för benchmark och analys av deras framgång och närvaro i sociala medier, däribland regioner och sjukhus. Du kan läsa mer om svenska sjukhus i denna kvartalsanalys omfattande årets tredje kvartal 2020.

Denna blogg vill även inspirera till framgång i sociala medier genom att möjliggöra tips från organisationer som förekommer på de olika topplistor som bloggen lyfter. Eller som väl belyser den vardag som ansvariga för sociala plattformar möter. En samlingsplats för professionella – med #tipsfrånverkligheten.

Akademiska sjukhuset är ett av dessa framgångsrika varumärken som av landets sjukhus visat sig placera sig i toppen bland olika mätverktyg vad gäller närvaro och effekt i sociala medier. Denna gång delar Emelie Tingvall, webbredaktör på enheten för webb och sociala medier på kommunikationsavdelningen vid Akademiska sjukhuset, sina tankar om hur sjukhuset arbetar med sociala medier för att nå framgång samt hantera uppföljning.

Vad vill Akademiska sjukhuset uppnå med sin närvaro i sociala medier?

– Vi hoppas att vi genom vår närvaro i sociala medier ska vara tillgängliga för och skapa en bra relation med våra målgrupper, som består av både patienter, medarbetare, potentiella medarbetare, media och intresserad allmänhet. Vi vill på ett naturligt och intressant sätt kunna berätta om allt vi gör på sjukhuset och stärka vårt varumärke som ett framstående sjukhus med högspecialiserad vård och även visa att vi är en attraktiv arbetsgivare. Genom våra sociala medier hoppas vi kunna skapa en ärlig bild av hur det är att arbeta, eller vara patient eller närstående, på sjukhuset.

Facebook Akademiska sjukhuset

Hur resonerar och agerar ni för ett lyckat upplägg? 

– För ett lyckat upplägg på sociala medier är det viktigt för oss att ha en tydlig strategi och att jobba aktivt efter den. Vi jobbar långsiktigt med planering av våra sociala kanaler men har även plats för spontanitet och är flexibla i att anpassa innehåll efter aktuella händelser i samhället. Vi har även en tydlig grafisk profil som vi jobbar efter för att skapa igenkänning och enhetlighet på våra sociala medier.

– Vår strategi är att i mångt och mycket låta medarbetarna själva ta plats på våra sociala medier och låta dem berätta om sin vardag på sjukhuset. Det gör att vårt innehåll blir transparent och trovärdigt och vi upplever att det ger god respons. Vi märker att man har lättare att relatera till människan och den personliga upplevelsen snarare än när sjukhuset i stort står som avsändare.

– Vi har olika strategier för olika kanaler: På Facebook blandar vi personliga berättelser med pressmeddelanden, nyheter om forskningsprojekt, lyckade satsningar inom vården och utveckling på sjukhuset. För oss är det viktigt att ligga i framkant och vi testar gärna nya funktioner inom sociala medier, till exempel att sända lajv på Facebook, vilket vi gjorde som första sjukhus i Sverige.

– På Instagram har vi ett tydligt upplägg med stafettkonto där olika avdelningar och mottagningar veckovis turas om att ansvara för kontot. Instagramkontot är det största sjukhuskontot i Sverige med nu över 23 000 följare. Det har även gjorts en forskningsstudie om vårt Instagramkonto (Lunds universitet). Vi försöker vara nära följarna genom att öppna upp för frågestunder med olika experter, men även möjlighet att ställa frågor till enskilda medarbetare, till exempel en nyutexaminerad sjuksköterska. Vi märker att det är uppskattat att kunna få direktkontakt med sjukhuset och att det skapar en god relation med följarna.

– På avdelningen har vi en person som har övergripande ansvar för de sociala kanalerna men vi hjälps hela tiden åt och bollar idéer, budskap och format, så kanalernas innehåll är ett resultat av ett bra teamwork på avdelningen. Vi har veckovisa redaktionsråd med hela avdelningen där vi går igenom alla kommande kommunikationsinsatser (både externt och internt) och publiceringar de närmsta två veckorna. Sen har vi en långsiktig strategi för alla kanaler och vi försöker hela tiden att tänka framåt kring vad vi skulle kunna göra för innehåll kopplat till aktiviteter längre fram i tiden, men innehållet styrs mycket av vad som är aktuellt för stunden. När det gäller Instagramkontot, som är ett stafettkonto och där innehållet i mångt och mycket tas fram av avdelningarna själva, krävs ett större planeringsjobb och där bokar vi in avdelningar löpande under året. Där försöker vi koppla visst innehåll till särskilda temadagar eller andra händelser under året då det kan vara extra passande att lyfta fram en viss verksamhet.

– Vi omvärldsspanar hela tiden för att få inspiration från andra sjukhus och regioner. Några som vi följer är Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Akuten Danderyd och Karolinska Universitetssjukhuset, men även utländska konton som Cleveland Clinic och Oslo universitetssykehus. Vi kan hitta mycket inspiration och tips från varandra!

– I all kommunikation är vi noga med att våra kärnvärden lyser igenom – skickliga, ödmjuka och långsiktiga. Vi vill berätta om allt det fantastiska som sker varje dag på vårt sjukhus och samtidigt vara ödmjuka inför de svårigheter som finns. Vi vill att vår närvaro på sociala medier ska spegla verkligheten, och vill ta upp både det som är bra men också det som kan vara svårt eller tungt.

Instagram Akademiska sjukhuset

Hur följer ni upp resultat av er närvaro i sociala medier? Vilka verktyg använder ni? Har ni tydliga mål?

– Vi använder enbart plattformarnas egna verktyg och ser regelbundet över statistiken för våra sociala medier och utvärderar vad som ger bra respons och vad som ger mindre bra respons. När vi märker att något ger mindre bra respons försöker vi förbättra nästkommande inlägg genom att förpacka våra budskap på ett annat sätt för att nå ut bättre. Vi försöker också hela tiden anpassa oss efter nya algoritmer som styr innehållets genomslag och håller koll på resultatet i förhållande till dessa. Vi har tydliga mål kring att hela tiden öka antalet följare och engagemang och följer upp detta regelbundet via de inbyggda statistikverktygen.

– Vi öppnar även då och då upp för möjligheten för följarna att själva skicka in förslag på vad de vill se mer av på våra konton, och berätta om varför de följer oss och vilka de är. På så sätt får vi också en bild av vad som uppskattas mest och vad vi ska fortsätta med. Vi har alltid en person som bevakar kanalerna och som ansvarar för att svara inom ett dygn. Ofta behöver frågorna vidarebefordras till ansvarig person, och det kan ibland ta tid då många i verksamheten ofta har fullt upp. Om vi vet med oss att svar kan komma att dröja försöker vi alltid att återkoppla det.

– Förutom statistiken kring engagemang och räckvidd tittar vi även mycket på andra parametrar som ålder, kön och geografisk placering för att hålla koll på vilken målgrupp vi har och vilka som interagerar mest med vårt innehåll. Statistiken kan även berätta vilka veckodagar och vilka tidpunkter på dagen som det är bäst att publicera, och vi anpassar oss till detta för att få bästa möjliga resultat. Att hålla koll på statistiken är ett tacksamt och tydligt verktyg för att kunna utveckla våra sociala medier, avslutar Emelie.

Här hittar du Akademiska sjukhuset på Facebook. 

Under 2020 kommer fler tipsinlägg med röster och erfarenheter från bland annat banker, elhandel, försäkringsbolag, kommuner, sjukhus, regioner och telekom. Du hittar även inlägg från bland andra Livrustkammaren och f.d. partiledare Jonas Sjöstedt.

Har du funderingar runt er egen närvaro i sociala medier? Behöver du ett bollplank vad gäller social media managementVälkommen att höra av dig.

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange: Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Foto: Akademiska sjukhuset Uppsala

Sociala medier: Angereds Närsjukhus värnar om tonaliteten

Foto: ANS – Angereds Närsjukhus

I år har Kommunikationsanalys valt ett flertal nya och intressanta branscher för benchmark och analys av deras framgång och närvaro i sociala medier, däribland regioner och sjukhus. Du kan läsa mer om svenska sjukhus i denna kvartalsanalys omfattande årets tredje kvartal 2020.

Denna blogg vill även inspirera till framgång i sociala medier genom att möjliggöra tips från organisationer som förekommer på de olika topplistor som bloggen lyfter, eller som väl belyser den vardag som ansvariga för sociala plattformar möter. En samlingsplats för professionella – med #tipsfrånverkligheten.

Denna gång delar Rebecca Landmér, kommunikatör vid Angereds Närsjukhus, sina tankar om hur sjukhuset arbetar med sociala medier samt hanterar uppföljning.

Vad vill Angereds Närsjukhus uppnå med sin närvaro i sociala medier?

– Angereds Närsjukhus är ett specialistsjukhus, som i stora delar har valt att söka nya sätt att tänka kring vård och hälsa, med avsikt att finnas nära de lokala invånarnas behov. Sjukhuset har också ett särskilt fokus på folkhälsa, förebyggande hälsa och goda levnadsvanor. Anledningen till att det byggdes var bland annat för att vara en del i arbetet med att utjämna de hälsoskillnader och skillnader i livslängd (-10 år) som man kan se om man jämför Göteborgs nordöstra stadsdelar med övriga staden (och landet).

– Via våra sociala medie-kanaler vill vi förmedla bilden av ett nära och tillgängligt sjukhus, med kompetent personal som ser till hela patienten. Men rätten till jämlik vård och hälsa i fokus.

Foto: Rebecca Landmér, Angereds Närsjukhus

Hur resonerar och agerar ni för ett lyckat upplägg? 

– Som kommunikatör har jag bland annat ansvarat för sociala medier på Angereds Närsjukhus i fem år. Förra året blev Angereds Närsjukhus (ANS) ett av fyra sjukhus i den nya förvaltningen Sjukhusen i väster (SV). De övriga tre är Alingsås lasarett, Frölunda Specialistsjukhus och Kungälvs sjukhus.

– Från att ha varit ensam kommunikatör på Angereds Närsjukhus fick jag då två nya kollegor, som sitter på Kungälvs sjukhus. En av dem fick uppdraget att hantera samtliga sociala medier-konton hos Sjukhusen i väster. Det visade sig snart inte fungera så bra. Om man inte är på plats, och inte kan hämta in rörelser och stämningar i den fysiska organisationen, blir inläggen kalla, intetsägande och ointressanta. Det har varit en tid av osäkerhet över vem som ska göra vad. Men nu har jag åter själv hand om ANS sociala medier, åtminstone för en tid. Dessutom gör jag ibland inlägg även på våra övriga konton. Min totala tid för sociala medier uppskattar jag till 2-3 timmar per vecka, och då hanterar jag även svar på kommentarer, vilka dock är mycket sporadiska.

– Jag arbetar med redaktionellt, relationellt och informativt innehåll. Förutom på Facebook finns Sjukhusen i väster även på Instagram, YouTube och LinkedIn, men där jobbar vi lite annorlunda. På Instagram har några av våra sjukhus ambulerande konton, där ansvaret för publicering vandrar mellan verksamheterna. YouTube använder vi mest som en förvaringsyta för film (där det mesta är olistat). Linkedin använder vi för främst för jobbannonser, men det händer att vi även lägger ut annat som bedöms kunna stärka arbetsgivarvarumärket.

– Tonaliteten och närvaron i kommunikationen från ANS är mycket viktig. Inlägg i sociala medier ska kännas nära. Jag jobbar mycket med att kommunicera tillgängligt, på lätt svenska och att hitta ett tonläge som inte mästrar och ger råd och pekpinnar ”från ovan”. Vi är trots allt en myndighet och talar med den auktoriteten i ryggen, men har funnit att torra myndighetsförmaningar sällan fungerar särskilt bra som kommunikationsbärare. Tilltalet ska vara direkt, öppet och framförallt vänligt.

– De inlägg som brukar få bäst spridning är personporträtt av personal. Helst vårdklädda. Men de inlägg som jag ser som mest framgångsrika är när de får spridning och interaktion inte bara från vårdpersonal, utan från invånare. Gärna lokalbefolkning. För vi vill gärna vara en del i det som skapar en känsla av stolthet över nordöstra Göteborg – och självklart, som nyanserar den stereotypa bilden av förorten.

Hur följer ni upp resultat av er närvaro i sociala medier? Vilka verktyg använder ni? Har ni tydliga mål?

– Jag har alltid haft en ambition att mäta resultatet, men, åren går och hittills har jag inte hunnit/prioriterat det. Det är en ständig källa till känsla av otillräcklighet.

– Vi har ett verktyg – Matomo – som är för webb och sociala medier. För rekrytering använder jag UTM-strängar för att kunna mäta åtminstone en del av konverteringen och kan kasta ett getöga på resultatet. Men inte systematiskt. Och jag sätter inte upp tydliga mål, annat än önskan om så god spridning som möjligt.

– Jag gör inlägg med olika inriktningar och mål, som:  

  • Platsannonser – mål: ansökningar. 
    Dessa kan vara problematiska. De tenderar att avvika från övrigt flöde, kan vara torra, opersonliga, och trötta ut följare. Därför jobbar jag med att formulera om dem till artiklar eller intervjuer med aktuell mottagning. På så sätt tillför de något till bilden av sjukhuset som helhet och förmedlar en bredare och mer personlig bild, både av oss och av den utlysta tjänsten.
  • Event – mål: fysisk närvaro
    Detta har av förklarliga skäl inte varit stort det senaste halvåret. Men tidigare har bl.a. vår Folkhälsoenhet synts mycket på lokala event, t.ex, Angereds bokmässa, biblioteksdagar, skolevent och festivaler.
  • Relationsskapande/storytelling – mål: stärka bilden av våra verksamheter, arbetsgivaren och arbetsplatsen
    Det kan handla om t.ex. intervjuer, forskning, pågående projekt, synlighet i media. Även spontana inlägg, som t.ex. relaterar till aktuellt händelse i samhället.
  • Ren platsspecifik information – mål: nå ut med central information till invånare och patienter
    T.ex. öppettider, ändringar, nyheter (som t.ex. ändrade regler kring medföljande nu under coronapandemin)
  • Information kring folkhälsa och levnadsvanor – mål: kunskapshöjning kring hälsa, förebyggande åtgärder etc. 
    Det har till exempel varit temaserier som inriktning mot levnadsvanor.

– Vi, Sjukhusen i väster, befinner oss fortfarande i en fas där vi inte utvecklat en tydlig gemensam identitet än. Det gör det svårt att utvärdera – vi behöver ju något att mäta mot. När tiden kommer hoppas jag ändå att vi på allvar även tar in utvärderingar i våra processer, avslutar Rebecca.

Här hittar du Angereds Närsjukhus på Facebook

Under 2020 kommer fler tipsinlägg med röster och erfarenheter från bland annat banker, elhandel, försäkringsbolag, kommuner, regioner, myndigheter och telekom. Du hittar även inlägg från bland andra Livrustkammaren och f.d. partiledare Jonas Sjöstedt.

Här kan du följa Kommunikationsanalys på Facebook och LinkedIn för att säkra nya insikter.

Behöver du ett bollplank vad gäller social media management? Välkommen att höra av dig.

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange: Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Foton: Angereds Närsjukhus, Rebecca Landmér