Etikettarkiv: tips för offentlig kommunikation

Sociala medier: SMHI uppmuntrar till återkoppling

Foto: SMHI-prognos-och-varningstjänst-2020-foto-SMHI-MS

I år har Kommunikationsanalys tagit med ett flertal nya och intressanta branscher för bevakning och analys av deras framgång och närvaro i sociala medier, däribland myndigheter. Du kan läsa mer om myndigheternas närvaro och framgång i denna effektanalys över andra kvartalet 2020.

Till inspiration för att nå framgång med sociala medier delar denna analysblogg även tips från varumärken som antingen förekommer på olika topplistor för sociala medier, eller som på andra sätt har en närvaro av intresse. #tipsfrånverkligheten

SMHI är ett av dessa framgångsrika varumärken som placerat sig bland olika mätverktyg vad gäller närvaro och effekt i sociala medier. Denna gång delar Leif Stenbom, webbkoordinator vid SMHI, sina tankar om hur myndigheten arbetar med sociala medier för att nå framgång samt hantera uppföljning.

Vad vill SMHI uppnå med sin närvaro i sociala medier?

– Det korta svaret på frågan är att vi vill förmedla nytta och kunskap kring våra verksamhetsområden. Vi vill bredda bilden av SMHI. De flesta förknippar oss mest med väder, vilket inte är så konstigt. Men vi har även andra viktiga uppdrag såsom klimatforskning, havsmiljö, vattenrelaterade frågor med flera. Vi vill berätta vad vi gör inom alla våra discipliner; meteorologi, hydrologi, oceanografi och klimat och därigenom tydliggöra våra uppdrag och vår vetenskapliga grund. Gärna genom att låta våra experter komma till tals.

– Det finns flera anledningar till att vi vill ha en närvaro i sociala medier. Vi kan nå målgrupper som kanske inte hade valt att besöka smhi.se. Vi flyttar istället ut informationen där användarna är och når på så sätt ut med informationen, eller kan intressera dem för att gå in på smhi.se. Vi har pekat ut olika typer av innehåll och olika målgrupper för de olika sociala mediekontona. Att få en dialog med våra följare har även det ett stort värde. Här är vår kundtjänst vårt öra mot marken. Med deras överblick över kommentarer och synpunkter får vi input och kan planera för att på bästa sätt möta upp med innehåll i våra digitala kanaler

– De senaste två åren har vi satsat på att öka närvaron av våra meteorologer på Facebook, Twitter och Instagram, till stor del genom videor. Tanken är att vi genom att etablera en närvaro där snabbt kan komma ut med viktig information till breda målgrupper, särskilt vid extrema händelser, som exempelvis stormar. Här har vi valt att ha ett särskilt Twitterkonto, @SMHIvader. Att externa medier följer oss ger även det möjlighet att ytterligare nå ut med vår information. Det är förstås särskilt viktigt vid varningslägen. 

– Det finns ett stort intresse att läsa om naturvetenskapliga fenomen och väderhändelser, både aktuella och historiska. I sociala medier kan vi erbjuda den typen av inlägg med en lättsam ton och karaktär, mestadels på Facebook och Instagram där vi ser att de uppskattas. Exempelvis bjuder vi med @smhi.se in allmänheten att dela sina egna upplevelser av Sveriges väder och vatten med oss. Vi postar inget eget material i bildflödet på Instagram, utan delar vidare bilder och filmer som användarna delar med oss.

Hur resonerar ni för ett lyckat upplägg? 

– Kommunikativ förmåga är ett gemensamt fokusområde för SMHI, så det finns en tydlig inriktning från ledningen att detta är viktiga frågor. Det är den centrala kommunikationsfunktionen på SMHI, där jag jobbar, som ansvarar för kanalerna, men det är flera avdelningar som skapar innehåll. Kommunikationsfunktionen har övergripande ansvar för strategier och innehåll, och sköter det mesta av publiceringar med undantag för material från våra meteorologer. Meteorologerna har en särskild grupp som ansvarar för Twitter-kontot @smhivader och för Instastories på @smhi.se. Meteorologerna producerar själva innehåll och film, även för Facebook, och sköter också dialogen med användare på @SMHIvader och Instastories. Det är mest prognosvideor men också filmer med olika väderteman. Vi verkar för att i ökande grad även få in våra andra discipliner där som hydrologi, oceanografi och klimat. Vår personalavdelning ansvarar för och publicerar platsannonser på Linkedin. 

– Vi ser arbetet med de sociala kanalerna som en integrerad del i vårt kommunikationsarbete. På samma sätt är hanteringen av kanalerna integrerat med övrigt arbete på vår kundtjänst liksom för meteorologgruppen. Vi har alltså inte specifika resurser för enbart dessa kanaler, men förstås utpekade personer som har detta som en del i sitt jobb. Det innebär att det är en handfull medarbetare på den centrala kommunikationsfunktionen som tillsammans hanterar planering, publicering och hantering av våra sociala kanaler, men vi har alla många andra arbetsuppgifter. Min grova uppskattning är att vi på kommunikationsfunktionen under en genomsnittlig vecka sammantaget lägger i storleksordningen 15-20 timmar på hanteringen av dessa kanaler. Därutöver finns det förstås andra kommunikatörer, redaktörer och sakkunniga i organisationen som skapar innehåll, inte minst meteorologgruppen. Vid specifika händelser kan resursbehoven vara större.

– Vi utgår ifrån en publiceringsplan och kör veckovisa nyhetsmöten med representanter från olika delar av verksamheten, där vi utgår från det aktuella läget, väder, hydrologiskt etc. Sen fyller alla på med sina kommunikationsbehov. Vi på kommunikationsfunktionen fördelar publiceringarna på dagar, kanaler och ytor på smhi.se och får så en publiceringsplan som gäller för aktuell vecka och helst även nästa. Vi har även en årsplanering, där vi lägger in planerade publiceringar månad för månad, till exempel säsongsbundet material.

– Vi har ett nära och gott samarbete med kundtjänst. Det är de som huvudsakligen bevakar och svarar på kommentarer i våra sociala medier, själva eller med hjälp av sakkunniga i organisationen. De är även med på nyhetsmötena där de flaggar för aktuella frågor som kommer in via sociala medier och andra kanaler. Det blir bra input till planeringen av kommunikationen för att avlasta kundtjänst och möta våra följares behov. Vi försöker också förvarna dem om det är något inlägg som kan tänkas orsaka extra mycket frågor eller kommentarer. Våra kollegor på kundtjänst är jätteduktiga att hantera frågor och kommenterar och har bra känsla för tonaliteten.

– Grunden för ett bra inlägg är en bra copy och bild/video och att det uppmuntrar till återkoppling. Aktualitet, timing och tonalitet är givetvis viktigt – och anpassning beroende på kanal. Vi tittar även på vad som är aktuellt i omvärlden; finns det frågor som tangerar vår verksamhet som vi kan haka på? Oftast länkar vi till innehåll på smhi.se. Det kan vara en nyhet, tjänst eller fördjupande faktaartiklar. Men utgångspunkten är alltid att vi ska göra nyttiga och/eller kunskapshöjande inlägg.

– Det är ytterst sällan vi köper räckvidd och när vi gör det är det mycket sparsamt. I vissa fall lägger vi en liten peng på platsannonser, samt vid allvarliga varningslägen, för att kunna rikta oss till specifika målgrupper och nå ut med bra precision geografiskt.

– Vi har inte satt upp något mål på antal inlägg per dag utan det beror på kommunikationsbehovet. Vi vill gärna ha en blandning av material utifrån våra olika discipliner/kunskapsområden, och försöker se till att våra egna inlägg inte konkurrerar inbördes om uppmärksamheten.

– Meteorologernas inlägg om aktuellt väder på Twitter och Instagram sker kontinuerligt utifrån aktuellt läge – vår prognosverksamhet är bemannad alla veckans dagar. Det är dock bara i sällsynta fall som vi publicerar annat innehåll på helger. Är det inlägg som vi kan förvänta oss reaktioner på som bör besvaras snabbt, så har någon av oss i gruppen ett öga på kommentarerna.

Hur följer ni upp resultat av er närvaro i sociala medier? Vilka verktyg använder ni? Har ni tydliga mål?

– Vi har tidigare haft rätt ”hårda” mål exempelvis ”öka den organiska räckvidden med x %”. Det har vi övergivit och numera har vi en mer kontinuerlig utvärdering av hur inläggen går. Vi jämför oss mest mot oss själva. Att vi ständigt försöker förbättra våra siffror. Visst tittar vi på andra för att få idéer och lära oss, men då oftast liknande organisationer såsom exempelvis systerinstitut i andra länder.

– Vid varje nyhetsmöte tittar vi på vilka inlägg som gått bra eller mindre bra för att utveckla oss. Vi tittar främst på engagemangsgrad och räckvidd och analyserar vad som funkat bäst. På så vis lär vi oss hela tiden.

– Förutom plattformarnas egna verktyg använder vi verktyget AgoraPulse som vi utgår ifrån vid de veckovisa nyhetsmötena, Vi ser även till Google Analytics men använder oss inte av FB-pixlar och liknande, avslutar Leif.

Här hittar du SMHI på Facebook

Vill du läsa mer om myndigheters arbete och resonemang bakom närvaro i sociala medier kan jag tipsa om tidigare inlägg med Folkhälsomyndigheten, Polisen och Kustbevakningen.

Under 2020 kommer fler tipsinlägg med röster och erfarenheter från bland annat banker, elhandel, försäkringsbolag, kommuner, politiker och telekom. Du kan även hitta tidigare inlägg på samma tema från bland andra Livrustkammaren och partiledare Jonas Sjöstedt.

Är det något varumärkes arbete du gillar och skulle vilja veta mer om? Eller vill du att Kommunikationsanalys tittar på ert arbete och resultat i sociala medier? Hör gärna av dig.

Här kan du följa Kommunikationsanalys på Facebook för att inte missa nya insikter.

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange: Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Foto: SMHI

Sveriges länsstyrelser i sociala medier – juli 2020

Sveriges länsstyrelser gör i snitt 29 inlägg på Facebook per månad. Flest antal följare har länsstyrelsen Västra Götalands län. Länsstyrelsen Skåne gjorde flest med 72 inlägg i juli. Under månaden gjorde samtliga 21 länsstyrelser inlägg på Facebook. Innehåll relaterat hundar och pandemin fick mest effekt. ”Naturen, ”länsstyrelsen” och ”information” var månadens mest använda ord.

Under 2020 har Kommunikationsanalys utökat sin uppföljning av varumärken och branscher i sociala medier till att omfatta bland annat skattefinansierade områden som kommuner, myndigheter, regioner och sjukhus. Inlägg som genererat stort intresse med ett ökat antal besökare.

Varför då detta stora intresse? En uppfattning är att många läsare av dessa inlägg själva arbetar inom dessa branscher, och har saknat en benchmark med övriga inom sin bransch. ”Är vår aktivitet och resultat bra i jämförelse med andra med samma uppdrag?” Även att kanske kostnader för uppföljning av sociala medier inte står först på den offentligt bekostade prioriteringslistan. Möjligen även att kommunikativt intresserade skattebetalare undrar hur det går och vilken effekt den offentligt finansierade närvaron har.

På grund av detta intresse för det offentligas närvaro i sociala medier har jag även tagit fram data för landets länsstyrelser för juli månad. Landets samtliga 21 länsstyrelser har sidor på Facebook. Syftet med dessa inlägg är att få en överblick över aktivitet och effekter, och därmed (kommunikativ) framgång i sociala medier. Ifall även detta inlägg röner ett motsvarande intresse som för ovan nämnda branscher, kan det bli aktuellt att planera för återkommande analyser. Om du vill veta mer om vilka åtaganden en länsstyrelse har, klicka här.

Störst på Facebook

Landets största länsstyrelse på Facebook är Länsstyrelsen Västra Götalands län med närmare 17 000 personer som gillar sidan. I andra änden ser vi Länsstyrelsen i Södermanlands län vars sida har drygt 1 200 följare.

Det är intressant att åter se Västra Götaland dyka upp i toppen vad gäller varumärkens effekt i sociala medier, vilket även var fallet vad gäller landets regioner såväl för de sjukhus tillhörande Region Västra Götaland. Även flera kommuner i området placerar sig högt på topplistor över effekt i sociala medier.

Aktivitet på Facebook – flest inlägg

Hur aktiva är då landets länsstyrelser? Om vi med aktiva menar antal inlägg var det Länsstyrelsen i Skåne som under månaden gjorde flest inlägg: 72 stycken i juli.

Tvåan, Länsstyrelsen Gävleborg, gjorde 68 stycken, och trean, Länsstyrelsen Norrbotten gjorde 50 stycken inlägg. 

Inlägg per månad

De 21 länsstyrelserna gjorde i snitt 29 inlägg per månad.

Denna blogg har tidigare som utgångspunkt rekommenderat minst ett inlägg per dag vilket alltså nästan länsstyrelserna i snitt följer. Vissa nu aktuella rekommendationer säger minst tre inlägg per dag, med ända upp till ett per timme. Flödet ska givetvis vara relevant för följarna, och innehåll beror självklart även på inom vilken bransch verksamheten finns. Och, vilka resurser som finns för att ta hand om effekterna? Är syftet med närvaron information till eller kommunikation med allmänhet och skattebetalare? Det heter som bekant sociala medier av en anledning.

Länsstyrelserna i Skåne, Gävleborg och Norrbotten gör alltså mer än dubbelt så många inlägg som snittet, motsvarande drygt två inlägg per dag. I andra änden ser vi Länsstyrelsen i Hallands län med 10 inlägg för hela månaden på Facebook.

Samtliga 21 länsstyrelser har varit aktiva på Facebook under månaden . 

Underlag

Endast ett verktyg och plattform används som underlag för denna analys över länsstyrelser: verktyget är Smampion med poängbaserade faktorer för Facebook. Åtta länsstyrelsers sidor fanns ej med i databasen utan lades till från 8 juli. Avvikelser har tagits i beaktning.

Juli 2020 – länsstyrelser på Facebook

Andel poäng

Tio länsstyrelser placerar sig under medel för månaden: Västerbotten, Blekinge, Värmland, Västernorrland, Södermanland, Jönköping, Halland, Örebro, Kronoberg och Västmanland. 

Mätpunkter, ett urval

Länsstyrelsen Stockholm lyckades säkra två av mätpunkterna för månaden: Viralitet och Engagemangsgrad.

  • Störst: Länsstyrelsen Västra Götalands län
  • Högst viralitet: Länsstyrelsen Stockholm
  • Flest inlägg per dag: Länsstyrelsen Skåne
  • Högst tillväxt: Länsstyrelsen Jämtlands län
  • Högst engagemangsgrad: Länsstyrelsen Stockholm
Sveriges länsstyrelser i sociala medier Facebook mätpunkter – juli 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

Dialoger

Juli gav mycket få utslag vad gäller faktorer Responsgrad och Responstid. Endast Jämtland och Kalmar uppvisar utfall på varsitt inkommet inlägg, där Jämtland haft en svarstid på 3 940 minuter, och Kalmar inte uppvisar någon responsgrad alls.

Av samtliga 21 länsstyrelser uppvisar alla utom fyra stycken utfall vad gäller faktor Dialoger: Stockholm, Gotland, Södermanland och Kronoberg.

Sveriges länsstyrelser i sociala medier Facebook, dialog – juli 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

Bästa poster på Facebook – juli 2020

Månadens mest effektfulla inlägg gjordes av Länsstyrelsen Stockholm, Länsstyrelsen Norrbotten och Länsstyrelsen Västra Götalands län. Samtliga med innehåll relaterat hundar samt två även med beröring pandemin. Här går det att se en koppling vad gäller framgångsrika innehåll till försäkringsbranschen.

Sveriges länsstyrelser i sociala medier Facebook bästa inlägg – juli 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

Vanligast använda ord

”Naturen, ”länsstyrelsen” och ”information” var månadens mest vanliga ord.

Sveriges länsstyrelser i sociala medier Facebook, vanligast använda ord – juli 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

Har du någon erfarenhet av länsstyrelserna på Facebook? Har du märkt någon skillnad på deras aktivitet före och efter pandemin i sociala medier? Arbetar du kanske för en länsstyrelse och vill dela med dig av ert arbete i sociala medier? Eller vill du att Kommunikationsanalys tar en titt på ert arbete i sociala medier?

Hör gärna av dig – antingen här via kontaktformuläret eller via Kommunikationsanalys Facebook-sida.

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange: Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Datakälla: Smampion

Definition av Dialoger (Smampion): En dialog uppstår när det finns tre eller fler kommentarer på ett inlägg som sidan har publicerat. Sidan antas ha deltagit i dialogen om sidan själv kommenterat på inlägget i form av en kommentar eller svar till en annan användares kommentar. Gäller Facebook och Twitter.

Sociala medier: Polisen inspirerar till intern kreativitet

Foto: pressbild Ali Hassan, Polisen.

I år har Kommunikationsanalys tagit med ett flertal nya och intressanta branscher för analys av deras framgång och närvaro i sociala medier, däribland myndigheter. Du kan läsa mer om myndigheternas närvaro och framgång i denna effektanalys över andra kvartalet 2020.

Till inspiration för att nå framgång med sociala medier delar denna analysblogg även tips från varumärken som antingen förekommer på olika topplistor för sociala medier, eller som på andra sätt har en närvaro av intresse. 

Polisen är ett av dessa framgångsrika varumärken som under en längre tid placerat sig i toppen bland olika mätverktyg vad gäller närvaro och effekt i sociala medier. Denna gång delar Ali Hassan, nationell samordnare vid nationell kommunikation vid Polisen, sina tankar om hur myndigheten arbetar med sociala medier för att nå framgång samt hantera uppföljning.

Vad vill Polisen uppnå med sin närvaro i sociala medier?

– Genom vår närvaro i sociala medier vill vi bidra med ökad dialog, vara tillgänglig och synlig där många människor är, dela brottsförebyggande information, berätta om polisens arbete och nå ut med att polisen vill ha tips och vittnesuppgifter för att lösa brott.

Hur resonerar och agerar ni för ett lyckat upplägg? 

– Att inspirera till intern kreativitet genom att visualisera de möjligheter som finns i plattformarna, tror jag bidrar till ett lyckat upplägg. Detta gör att medarbetarna runt om i landet får sig ett bredare perspektiv av de alla möjligheter som finns i plattformarna och kan på så sätt maximera kreativiteten och skapa innehåll i världsklass. Via en handbok, metodstöd, tips och tricks-material samt utbildningar lyckas vi inspirera kreativitet, och på så sätt skapa innehåll som engagerar och får stor spridning. Detta tror jag är nyckeln till ett lyckat upplägg, inte bara hos Polisen, men även hos andra organisationer och företag. 

– Det är kommunikationsavdelningen som ”äger” närvaron, men samordningen sker från nationella enheten. Där har vi en deskfunktion som under vardagar hanterar publiceringar med stöd av en publiceringskalender, samt godkänner dessa. Funktionen består av tre sociala medier-redaktörer som arbetar med innehållet och modereringen på heltid, vilket omfattar Facebook, Instagram och till viss mån Twitter. Inlägg som väcker starka reaktioner eller är högaktuella i media kan påverka arbetsbelastningen varför då modereringen kan ta längre tid. 

– I regionerna har de sina egna rutiner för hur de gör med publiceringar; större kommunikationsinsatser görs dock ofta i samråd med nationella enheten. Jag tycker alla regioner gör ett enastående jobb på sociala medier. Sättet de visualiserar arbetet som görs ute på fält via inlägg i sociala medier är på en helt annan nivå, och ger medborgarna en unik insyn i polisens vardag. Vi pushar gärna lokala inlägg nationellt genom att dela dessa på Facebook eller som Stories på Instagram. De gånger våra lokala polissidor arbetar tätt med oss nationellt är under pågående kampanjer, exempelvis under rekryteringskampanj för polisutbildningen.

– Vi finns på Facebook, Twitter, Instagram, YouTube och LinkedIn. Vi har även ett annonskonto på Snapchat och annonserar när vi har kampanjer mot yngre målgrupp. Annonsbudget generellt varierar men främst stöttas projektet Attrahera till polisutbildningen. Även större kommunikationsinsatser kan annonseras, som nyligen i samband med en grooming-kampanj och brott i nära relation-kampanj.

– Under senare år har det visats extra stort intresse för arbetet i sociala medier från både ledning och polisens medarbetare. Jag tror att man insett värdet av vår närvaro, den kraft vi har och hur värdefull vår organiska närvaro egentligen är.

– För inspiration tittar jag ibland på Försvarsmakten vilka jag tycker är extremt duktiga i sociala medier.

Hur följer ni upp resultat av er närvaro i sociala medier? Vilka verktyg använder ni? Har ni tydliga mål?

– Vi använder oss främst av de verktyg som plattformarna erbjuder, men att ta in ett externt analysverktyg är inget vi utesluter. Vi använder oss även av Google Analytics, främst under kampanjer för att mäta trafiken till diverse landningssidor. Internt tittar vi på Kommunikationsanalys blogg för benchmark av effekter och verktyg i sociala medier.

– För att underlätta arbetet med vår nationella Facebook-sida som har 335 000 följare, har vi valt att använda oss av RelationDesk, ett social media management-verktyg. Med hjälp av verktyget kan vi moderera kommentarsfälten, hantera inkommande frågor och även planera innehållet samt sköta hela publiceringsprocessen. 

– Våra mål relaterar till våra syften: 

  • Ökad dialog – vara synlig och tillgänglig där många människor är
  • Dela brottsförebyggande information och tips för att minska brottsligheten
  • Berätta om polisens arbete för att öka tryggheten
  • Nå ut med att polisen vill ha tips och vittnesuppgifter för att lösa brott
  • Stärka och marknadsföra Polismyndigheten och arbetsgivarvarumärket såväl externt som internt.

Just nu håller jag på att ta fram en handlingsplan för sociala medier. I detta uppdrag ingår det att ta fram mål för vår närvaro, vilket är alldeles för tidigt att gå in på just nu, avslutar Ali med en cliffhanger. 

Här hittar du Polisen på Facebook

Gillar du att lyssna på poddar vill jag tipsa om Polispodden Stockholm där ”YB Södermalm” Viktor Adolphson samt Reine Berglund från Polisen Huddinge berättar mer om Polisen i sociala medier.

Vill du läsa mer om myndigheters arbete och resonemang bakom närvaro i sociala medier kan jag tipsa om tidigare inlägg med Folkhälsomyndigheten och Kustbevakningen.

Under 2020 kommer fler tipsinlägg med röster och erfarenheter från bland annat banker, elhandel, försäkringsbolag, kommuner, politiker och telekom. Du kan även hitta tidigare inlägg på samma tema från bland andra Livrustkammaren och partiledare Jonas Sjöstedt.

Är det något varumärkes arbete du gillar och skulle vilja veta mer om? Eller vill du att Kommunikationsanalys tar en titt på ert arbete och resultat i sociala medier? Välkommen att höra av dig.

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange: Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Foto: Polisen

Sollefteå kommun blandar allvar och humor

Foto: Hjältar. Sollefteå kommun

I år har Kommunikationsanalys tagit med ett flertal nya och intressanta branscher för analys av deras framgång och närvaro i sociala medier, däribland kommuner. Du kan läsa mer om kommuners närvaro och framgång dels i denna analys för årets första kvartal 2020, dels i denna över andra kvartalet 2020.

Till inspiration för att nå framgång med sociala medier delar denna analysblogg även ”tips från verkligheten” från varumärken, som antingen förekommer på olika topplistor för sociala medier, eller som på andra sätt har en närvaro av intresse att belysa. 

Sollefteå kommun är ett av dessa framgångsrika varumärken som placerat sig i toppen bland mätverktyg vad gäller närvaro och effekt i sociala medier. Under första kvartalet intog kommunen fjärde plats av landets 283 analyserade kommuner på bas av faktor influens på Facebook. Denna gång delar Majed Safaee, kommunikationsstrateg vid Sollefteå kommun, sina tankar om hur kommunen arbetar med sociala medier för att nå framgång samt hantera uppföljning.

Vad vill Sollefteå kommun uppnå med sin närvaro i sociala medier?

– Vi vill vara närvarande och finnas på platser där såväl våra medborgare som personer som kan vara intresserade av vår verksamhet finns. Där spelar givetvis sociala medier en viktig roll eftersom en stor del av samtalen numera sker där. Vi försöker svara snabbt på de frågor som dyker upp för vi ser ett värde i att människor snabbt får en feedback, även om vi kanske inte kan ge detaljsvar på alla frågor.

– Samtidigt är resurserna är väldigt få. Det är i stora drag bara jag som jobbar med sociala medier dag till dag. Men vi har rätt bra samarbeten med såväl skribenter som fotografer som kan hjälpa oss om något roligt eller särskilt händer som kommunen inte kan bevaka med egna resurser.  Då kan vi till exempel få ett inlägg med bild som sedan publiceras i våra kanaler. Men det utgör en väldigt liten del av inläggen.

– Innehållet är en kombination av närvaro, myndighetsinformation, service och även marknadsföring. Vi är som sagt en rätt liten organisation men trots det så finns det en förväntan att vi ska jobba med allt detta. Större kommuner kan dela upp kommunikationen i olika kanaler beroende på målgruppen men vi måste kombinera. Sen har en del verksamheter egna sidor och kanaler såsom t.ex. Medborgarservice som finns på både Facebook och Instagram. Men då är kommunikationen också smalare och sker kanske mer när det finns tid och utrymme i verksamheten.

– Sen ska man inte sticka under stolen med att vi är en liten kommun med små resurser och den räckvidd som vi idag har med sociala medier skulle vi aldrig ha råd att köpa. Det finns även ett bra stöd från kommunledningen, som både har koll och själva kommer med såväl tips som uppslag.

Hur resonerar ni för ett lyckat upplägg? 

– Vi försöker hålla 1-2 inlägg per dag. Under semestrar så kanske det uteblir någon dag men annars försöker vi hålla det tempot. Vi har ingen publiceringskalender som vi följer slaviskt, däremot har jag oftast på måndag en grov plan för veckan. Men trots det så blir det väldigt ad hoc eftersom oavsett vad jag planerar så finns det en verksamhet med 2 000 medarbetare, och det händer saker nästan varje dag som ändrar planeringen.  

– Vi finns på Facebook, Instagram, YouTube och LinkedIn. Vi är som aktivast på Facebook och Instagram. På YouTube försöker vi ha en produktion på 1-2 publika filmer i månaden. YouTube använder vi också som publiceringsverktyg för interna filmer som vi har på vårt intranät osv. LinkedIn använder vi mest för specifika rekryteringar, där vi söker en väldigt speciell form av kompetens som vi vet kommer att vara väldigt svår att nå med till exempel annonser.

– Budget för annonsering i sociala medier är väldigt modest. Under årets första sju månader har vi annonserat för ca 10 000 kr i samtliga sociala medier-kanaler. Det är oftast rekryteringsannonser, men ibland även viss marknadsföring (turism) som vi boostar. Men som sagt, annonseringsbudgeten är rätt liten.  

– En viktig sak för oss tror jag är att vi är snabba på att återkoppla. Nästan oavsett dag eller tid på dygnet så försöker vi svara på de frågor som kommer in eller vägleda folk rätt. På så sätt blir det också relevant för människor att följa oss i våra kanaler.

– Sen försöker vi blanda allvar och humor. Vi är en myndighet och det speglar 90 procent av våra inlägg. Det är antingen allvarliga saker eller sånt som vi måste kommunicera för att det är viktigt eller bra för våra medborgare att känna till. Men samtidigt vill vi att det ska vara roligt att följa våra kanaler, att vi ska sticka ut och vara lite roligare.

– Just blandningen av allvar, närvaro och humor är ett bra koncept. Jag tittar en del på Polisen just för att de kombinerar väldigt allvarliga ämnen med lättsam kommunikation. Även HONY (Humans of NY) har ett väldigt tilltalande och enkelt kommunikationssätt.

Foto: Tema älgar. Sollefteå kommun

Hur följer ni upp resultat av er närvaro i sociala medier? Vilka verktyg använder ni? Har ni tydliga mål?

– Vi använder oss nästan uteslutande av kanalernas egna verktyg för uppföljning och de brukar räcka hyggligt långt, men även Google Analytics och vår webbplats egna statistikverktyg. Kontonas egna statistikverktyg försöker jag ha koll på löpande och stämma av var 3-4:e dag. Google Analytics och vår egen webbsidas statistik stämmer jag av en gång i månaden. Vi försöker ha koll på varifrån trafiken kommer och vad folk sökt för att komma till oss. Det är hjälper oss mycket med att utforma texter och säkerställa så att människor så snabbt som möjligt hittar informationen de söker.  

– Vårt tydligaste mål är egentligen att vara närvarande. I övrigt är det svårt för oss som myndighet att ha så många andra mål. Många av våra inlägg är sådant som vi måste göra. Jag kan i förväg redan säga att ett inlägg inte kommer att ge mer än 30-40 interaktioner men vi måste göra inlägget oavsett. Det vi lärt oss är att experimentera med bilder, rubriker, textmängd, men det är inte heller så att vi alltid hinner fundera och göra exakt rätt. Det viktiga är att sidan fortsätter växa och vara en relevant kanal, avslutar Majed.

Här hittar du Sollefteå kommun på Facebook.

Gillade du ovan? Här kan du läsa hur Sotenäs kommun arbetar med sin närvaro i sociala medier.

Under 2020 kommer fler tipsinlägg med röster och erfarenheter från bland annat banker, elhandel, försäkringsbolag, myndigheter, politiker och telekom. Du kan även hitta tidigare inlägg på samma tema från bland andra Livrustkammaren och partiledare Jonas Sjöstedt.

Arbetar du för ett intressant och/eller framgångsrikt varumärke i sociala medier, och vill dela med dig och synas? Är det något varumärkes arbete du gillar och skulle vilja veta mer om? Eller vill du att Kommunikationsanalys tar en titt på ert arbete och resultat i sociala medier? Hör gärna av dig.

Här kan du följa Kommunikationsanalys på Facebook för att säkra nya insikter.

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange: Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Foto: Sollefteå kommun