Etikettarkiv: Sveriges kommunikatörer

Svenska kommuner i sociala medier – kvartal 3 2020

Sveriges kommuner gjorde i snitt 22 Facebook-inlägg per månad, en minskning från föregående kvartal. Flest inlägg gjorde Vänersborgs kommun med 71 stycken per månad. Säffle kommun säkrade högst kommuninfluens på Facebook för tredje kvartalet, följd av Karlstads kommun och Vänersborgs kommun. Kvartalets bästa inlägg producerade Falkenbergs kommun, Mölndals stad och Karlstads kommun. Ej enbart covid-19 utmärkte detta kvartals mest framgångsrika inlägg. Kommunerna i Västra Götaland gav åter länet störst samlad influens på Facebook. 16 kommuner behöll sin första plats för bäst resultat inom eget län. 

Från 2020 har Kommunikationsanalys utökat analyser till att omfatta skattefinansierade verksamheter i sociala medier som Sveriges kommuner, länsstyrelsermyndigheterregioner och sjukhus. En anledning till detta nya fokusområde kom av samhällets tydliga behov av information och fakta, där sociala medier fyller en viktig roll för många, vilket covid-19 gjorde helt uppenbart i våras. Och även konsekvenser av brist därav, #toapapper för att nämna ett exempel. Dessutom, och mycket glädjande, visar all återkoppling från dessa verksamheter att området är av stort intresse. Kanske för att detta är ett område som hittills internt inte fått så mycket utrymme, vare sig vad gäller uppföljning eller resurser. Oavsett, tack för återkoppling och inspirerande intresse!

Som bekant arbetar professionella inom kommunikation ofta med budskap utifrån upplägget före-under-efter. Denna blogg har fokus på efter; samtidigt som det krävs ett bra före och under för att säkra resultat och därmed dyka upp i denna blogg. Ett bra social media management helt enkelt. Jag vill kort beröra Schrems II-domen som nu skapar en hel del oro och oklarhet om vad som kommer gälla för innehåll i sociala medier. Och hur det därmed kommer att påverka själva innehållet i budskapsflödet i sociala medier. Jag förmodar att de flesta större organisationer börjar få planer runt hur förhålla sig till detta, med nära samverkan mellan kommunikation och juridik. Sveriges kommunikatörer har flera gånger haft frågan uppe och jag vill tipsa om det senaste inlägget: Uppföljning i diskussionen om Schrems II och sociala medier. Även Dagens juridik skrev om Schrems II i denna artikel: Schrems II-domen kan få omfattande konsekvenser för svenska företag och myndigheter. För dig som vill höra mer om detta från Max Schrems himself kan jag tipsa om IT-rättsforum 2020 den 18 november, där österrikaren Schrems är huvudtalare relaterat denna dom om överföring av personuppgifter.

Eftersom sociala medier i större organisationer ofta ”ägs” av kommunikationsavdelningen, vill jag koppla till ett aktuellt och i mitt tycke, viktigt anförande från Sveriges kommunikatörers vd Hanna Brogren. I klippet nedan talar hon bland annat om en tydlig förflyttning från tänket sändare och mottagare samt fyra nya aktuella roller inom kommunikation – där just den sista rollen kan ses koppla det denna blogg lyft sedan 2013:

  • Generalisten
  • Innovatören
  • Innehållsproducenten
  • Analytikern

Och avslutningsvis innan tredje kvartalets resultat, några rader om de diskussioner som av och till böljar vad gäller antal kommunikatörer inom offentliga verksamheter, där särskilt kommuner varit ifrågasatta. I SOM-institutets Allmänhetens åsikter om politiska förslag 2019 ställdes frågan om det politiska förslaget att minska den offentliga sektorn. Frågan avser inte kommunikation specifikt men funktionen är ändå en del av helheten, och en som förekommit i media över lång tid. På bas av dessa resultat kan inte någon majoritet bland svenskarna ses ha denna åsikt, snarare tvärtom. Det är dock en tydlig skillnad mellan landsbygd och de tre storstäderna samt om ideologin är klart höger eller vänster.

Statliga myndigheter kan luta sig mot den statliga värdegrundens pelare, Effektivitet och service, som under professionell ledning borde kunna motivera sina behov av skattepengar för bland annat medborgarkommunikation. Visa på nyttan helt enkelt. Vad gäller relaterat för kommuner är det närmsta jag hittar Förvaltningslagen som under Service säger:

6 §   En myndighet ska se till att kontakterna med enskilda blir smidiga och enkla. Myndigheten ska lämna den enskilde sådan hjälp att han eller hon kan ta till vara sina intressen. Hjälpen ska ges i den utsträckning som är lämplig med hänsyn till frågans art, den enskildes behov av hjälp och myndighetens verksamhet. Den ska ges utan onödigt dröjsmål.

Sveriges kommuner och regioner, SKR, har som tidigare nämnts dessa Riktlinjer för närvaro i sociala medier vilka fokuserar mer på HUR snarare än VARFÖR.

Kommuner i sociala medier kvartal 3

Detta är den tredje kvartalsanalysen för Sveriges kommuner i sociala medier. Tidigare släppta är den första analysen med fokus resultat 2019 samt de för första och andra kvartalen 2020. 

På det uppskattade temat #tipsfrånverkligheten presenteras intressanta kommuner som delar med sig av sitt arbete bakom närvaro och framgång i sociala medier. Några av de som hittills varit med är:

  • Sollefteå
  • Sotenäs
  • och inom kort kommer du kunna lära mer av Gällivare, Höganäs och Säffle.

Följ gärna Kommunikationsanalys på Facebook för att säkra nya insikter.

Kommunal aktivitet – inlägg på Facebook kvartal 3

Hur aktiva var då landets kommuner under kvartalet? Om vi med aktiva menar antal inlägg var det Vänersborgs kommun som gjorde flest inlägg under tredje kvartalet: 212 (235) stycken, eller 71 (78) stycken per månad. Det motsvarar drygt tre gånger fler än kommunsnittet för tredje kvartalet, se nedan. 

Tvåan och trean, Nordanstigs kommun och Nyköpings kommun, gjorde 188 (199) respektive 185 (217) stycken inlägg under kvartalet (föregående kvartal inom parentes).

Vad gäller faktor influens under årets tredje kvartal placerar sig även Vänersborgs kommun där bland topp 5 på tredje plats.

Kommunsnitt – aktivitet

Sveriges kommuner gjorde under kvartalet i snitt 67 (94) inlägg per kvartal på Facebook, motsvarande 22 (31) stycken per månad. Vi kan alltså se en aktivitetsminskning från föregående kvartal från landets kommuner på Facebook.

Denna blogg har tidigare som utgångspunkt rekommenderat minst ett inlägg per dag, vilket alltså kommunerna generellt inte publicerade. Flödet ska givetvis vara relevant för följarna, och innehåll beror självklart även på inom vilken bransch verksamheten finns. Med tanke på den bredd av verksamheter som en kommun omfattar borde inte brist på innehåll vara en anledning till återhållsamhet. 

De tre kommuner som gjorde minst antal inlägg under kvartalet var Västerviks kommun 14 st, Gullspångs kommun 12 st och åter Surahammars kommun 6 st (4).

Om vi tittar på kvartalets återkommande etta i kommuninfluens, Säffle kommun, gjorde de 68 (93) inlägg under kvartalet, motsvarande 23 (31) inlägg per månad, en aktivitetsnivå enligt kommunsnittet. Influensen säkrades mycket på bas av den i jämförelse stora mängden reaktioner på sina inlägg. Håll utkik efter ett snart kommande #tipsfrånverkligheten där Säffle kommun i denna blogg delar sitt arbete bakom sin framgång i sociala medier.

Här kanske någon blir förvirrad av data ovan: är det flest antal inlägg som gäller för att få bra effekt, eller ändå inte sett till mängden för framgångsrika Säffle? Den kommunikativa utgångspunkten är att en bra effekt beror på en mix av räckvidd, engagemang och varumärkeskännedom. Mycket förenklat: ”Syns du inte, så finns du inte”. Även, är inläggen relevanta och paketerade på ett sätt som gör dem intressanta för mottagarna? Kommunikationsanalys värderar därtill högt en hygiennivå av faktor kundservice, det vill säga ta hand om och svara på frågor och kommentarer. Ibland värt att påminna om att det heter sociala medier av en anledning, vilket för mig innebär att både tala OCH lyssna OCH svara.

Av landets 290 kommuner har 283 av dem sidor på Facebook.

Kommunikationsanalys har för denna kvartalsanalys av kommuner i sociala medier tagit stöd av det svenska dataanalysföretaget Bumblewing med fokus faktor influens, på vilket resultat baseras. Endast en plattform, Facebook, analyseras i nuläget: detta i huvudsak på grund av den stora mängden sidor som måste hanteras – med hanterbar visualisering. Som tillägg utöver kvartalsresultat även en avgränsad benchmark med data från ytterligare ett verktyg, dataanalysföretaget Smampion, med data för endast en månad. Det är respektive kommuns huvudsida som mäts där sådan finnes. Meddela gärna ifall sidor ändrar länkadress, eller ifall någon av de sju kommuner som idag inte har några officiella sidor skulle aktivera sig på Facebook.

Landets topp 10 kommuner kvartal 3 2020 – influens sociala medier

Landets topp 10-kommuner av de 283, som säkrat högst influens på sin närvaro på Facebook under kvartalet (föregående kvartal inom parentes):

  1. Säffle kommun (Säffle kommun)
  2. Karlstads kommun (Karlstads kommun)
  3. Vänersborgs kommun (Vänersborgs kommun)
  4. Höganäs kommun (Uppsala kommun)
  5. Sotenäs kommun (Götene kommun)
  6. Sollefteå kommun (Trollhättans Stad)
  7. Uppsala kommun (Göteborgs Stad)
  8. Trollhättans Stad (Gällivare kommun)
  9. Linköpings kommun (Ludvika kommun)
  10. Ludvika kommun (Sotenäs kommun)

Bland landets topp 10-kommuner såg vi detta kvartal inga av de tre största städerna, medan landets fjärde stad, Uppsala kommun, placerade sig bland topp 10 vad gäller influens på Facebook. Kan det vara så att kommunalt medborgarintresse och engagemang är större utanför storstäderna?

Kommuner kvartal 3 2020 – del av total andel kommuninfluens på Facebook

Att praktiskt och förståeligt visualisera 283 kommuner är inte enkelt eller ens möjligt i alla verktyg. Bumblewing väljer i sin visuella grafik att avgränsa och namnge de topp 5 som lyckats allra bäst i sociala medier, resten grupperas som Övriga. Det ger en snabb och enkel överblick för om influensen domineras av någon/några kommunsidor, eller är mer jämnt fördelad.

Om vi tittar på gruppen Övriga, som bland kommuner utgör 85,5 (89,1) procent, och jämför med ett antal andra branscher är motsvarande för elhandel 44 procent, försäkringsbolag 57,5 (66,4) procent och myndigheter 22,6 (12,1) procent. 

Intressant notera att kommuner till skillnad från myndigheter alltså har en relativt jämn fördelning av influens och inte ett fåtal kommuner som dominerar. Ett tecken på jämnt fördelad stabil lokaldemokrati?

Med tanke på att influensens 100 procent fördelas bland 283 kommunsidor på Facebook, är det värt att poängtera att allt över 1 procent måste ses som mycket bra resultat. Ett snitt som fördelar resterade influens på 278 sidor skulle ge en sidinfluens på 0,3 procent om jämnt fördelad.

Sveriges kommuner i sociala medier Facebook – kvartal 3 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Vad gäller fördelning inlägg och relaterat engagemang kan vi nedan tydligt se Vänersborgs kommuns höga aktivitet visualiserad, och samtidigt det stora engagemang som Säffle kommuns inlägg utlöser bland följarna.

Västerviks kommun, som kan ses som ganska lågproducerande av innehåll på Facebook, skapar återkommande inlägg som genererar högt engagemang. 

Sveriges kommuner i sociala medier – engagemang inlägg (influens) kvartal 3 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Här kan det vara värt att nämna att analysen för landets kommuner inte omfattar sentimentanalys, vilket Kommunikationsanalys bland annat gör för de politiska partierna samt banker. Engagemang kan som bekant baseras på både positiv och negativ återkoppling. 

Bästa kommuninlägg på Facebook kvartal 3 2020

Förra kvartalet var det enbart inlägg relaterat coronapandemin med dess olika konsekvenser som utgjorde innehåll för landets kommunala topp-3 inlägg. Detta kvartal ser vi en större innehållsvariation bland topp 3-inläggen med högst influens, vilka gjordes av Falkenbergs kommun, Mölndals stad och Karlstads kommun.

Sveriges kommuner i sociala medier Facebook – bästa inlägg kvartal 3 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Bästa kommun per län – kvartal 3 2020

Kommunikationsanalys har även tittat länsvis på bästa kommun på Facebook per Sveriges 21 län (föregående kvartals etta inom parentes).

16 (14) kommuner behöll sin första plats inom eget län från föregående kvartal:

  • Blekinge: Sölvesborgs kommun (Sölvesborgs kommun)
  • Dalarna: Ludvika kommun (Ludvika kommun) 
  • GotlandRegion Gotland (kommun och region) (Region Gotland)
  • Gävleborg: Hudiksvalls kommun (Hudiksvalls kommun)
  • Halland: Falkenbergs kommun (Laholms kommun)
  • Jämtland: Krokoms kommun (Krokoms kommun)
  • Jönköping: Mullsjö kommun (Vetlanda kommun)  
  • Kalmar: Västerviks kommun (Västerviks kommun)
  • Kronoberg: Älmhults kommun (Växjö kommun) 
  • Norrbotten: Gällivare kommun (Gällivare kommun) 
  • Skåne: Höganäs kommun (Höganäs kommun)
  • Stockholm: Nynäshamns kommun (Nynäshamns kommun)
  • Södermanland: Nyköpings kommun (Eskilstuna kommun)
  • Uppsala: Uppsala kommun (Uppsala kommun)
  • Värmland: Säffle kommun (Säffle kommun)
  • Västerbotten: Storumans kommun (Storumans kommun)
  • Västernorrland: Sollefteå kommun (Sollefteå kommun) 
  • Västmanland: Köpings kommun (Köpings kommun)
  • Västra Götaland: Vänersborgs kommun (Vänersborgs kommun) 
  • Örebro: Örebro kommun (Örebro kommun)
  • Östergötland: Linköpings kommun (Norrköpings kommun) 

Bästa län på Facebook – baserat på resultat kommunnärvaro

Högst influens sammantaget per län för tredje kvartalet 2020 på bas av aktivitet av tillhörande kommuner. 

Topp 5-län på bas av kommuninfluens (föregående kvartal inom parentes):

  1. Västra Götaland 17,5 procent (Västra Götaland 17,6 procent)
  2. Värmland 16,3 procent (Värmland 12,7 procent)
  3. Skåne 11,3 procent (Skåne 10,5 procent)
  4. Stockholm 7,5 procent (Stockholm 8,5 procent)
  5. Gävleborg 4,5 procent (Norrbotten 6 procent)
Sveriges kommuner per län i sociala medier Facebook, del av influens – kvartal 3 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Fördelning total andel poster/inlägg per län baserat på respektive kommuner.

Som synes framkommer samma länsfördelning som enligt influens ovan, varför en möjlighet för större genomslag kan vara att kommuner i övriga län ökar sin innehållsaktivitet. Under kvartalet placerade sig Gävleborg högre och intog femte plats från Norrbotten som tappade några platser.

Sveriges kommuner per län i sociala medier Facebook, del av inlägg – kvartal 3 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Benchmark: Poängbaserad rankning – endast september månad – Facebook, Twitter, Instagram och YouTube

Du som följt denna blogg genom åren vet att Kommunikationsanalys vanligtvis brukar ha minst två olika verktyg som bas för analys: vad gäller de politiska månadsanalyserna upp till fyra verktyg. Detta för att ju fler liknande resultat på bas av samma objekt under samma tidsperiod, desto högre reliabilitet vad gäller slutsatser. Jag är lite kluven vad gäller att presentera flera källor när förutsättningar gör att datum och underlag inte är likvärdiga. Hör gärna av dig med dina tankar om relevans vad gäller att tillföra poängdata nedan som alltså avviker från dataanalys influens ovan, dvs. ej i sig jämförbart.

Nedan syns bästa kommuner enbart sett till september månad! – baserat på poäng enligt det svenska analysföretaget Smampion. Verktyget har 277 sidor i kategori kommuner/stad för bevakning. OBS! Detta är alltså ett annat verktyg och tidsperiod: endast september omfattas. Ej jämförbart med resultat och period vad gäller analys och slutsatser för influens, endast för benchmark av verktyg. 

Här finns även plattformarna Twitter, Instagram och YouTube med, med data baserad på de kommunsidor som verktyget har registrerade.

Jag har även valt data för den i mitt tycke mycket intressanta faktorn ”Kundservice” för Facebook och Twitter. Ger kommunerna svar eller informerar de bara, är min undran. Även detta kvartal gav denna faktor ett begränsat underlag, om än att kundservice på Twitter nu levererade två utfall.

Facebook – rankning bästa kommuner och kundservice september 2020

Sveriges kommuner Facebook – topp 10 faktor poäng september 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

Kundservice kommuner – Facebook september

Mycket få kommuner har gett utslag för denna faktor under september. De tre vi ser på listan är Karlstads kommun, Göteborgs Stad och Österåkers kommun som de som gav bäst kommunal kundservice på Facebook.

Sveriges kommuner – topp 10 kundservice september 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

Twitter – rankning bästa kommuner och kundservice september 2020

Sveriges kommuner Twitter – topp 10 poäng september 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

Kundservice kommuner – Twitter september

Från förra kvartalets tomma lista har nu två kommuner tagit plats vad gäller utfall av kundservice på Twitter: Malmö stad och Lunds kommun.

Sveriges kommuner Twitter – topp 10 kundservice september 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

Instagram – rankning bästa kommuner september 2020

Sveriges kommuner Instagram – topp 10 poäng september 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

YouTube – rankning bästa kommuner september 2020

Sveriges kommuner YouTube – topp 10 poäng september 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

Genom att visualisera data på bas av två verktyg med olika tidsperioder, och därmed blanda äpplen och päron, men förhoppningsvis inte förvilla, ser vi alltså skillnader mellan olika verktyg, där det ena har resultat viktat på parametrar för faktor influens, medan det andra har resultat viktat på parametrar för faktor poäng. Smampion har även data för en fjärde plattform, YouTube. Igen, observera att för Smampions verktyg ligger endast en månad, september, till grund, och denna data är inte jämförbar med influens omfattande helt kvartal. Influens, på vars resultat denna effektanalys baserar kvartalsresultatet.

Var det någon närvaro och effekt på Facebook som överraskade i analysen för tredje kvartalet? Hur uppfattar och upplever du våra kommuners närvaro i sociala medier? Ser du utrymme för mer/mindre kommunal aktivitet i flödet?

Behöver du ett bollplank eller stöd för ert arbete och resultat i sociala medier? Välkommen att höra av dig.

Nästa effektanalys kommer i januari/februari 2021 för fjärde kvartalet 2020 för kommuner i sociala medier.

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange: Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Datakälla: Bumblewing samt Smampion.

Definition av influens

Analys av kommunala Facebook-sidor: Analys omfattar 283 kommunsidor funna av 290 kommuner. Några kommuner har ingen officiell Facebook-sida. Kvartalets resultat baseras enbart på faktor influens. Som en möjlighet till jämförelse med andra verktyg finns poängbaserade resultat baserat på endast en månad. Endast sidor angivna som officiella och övergripande hela den kommunala verksamheten är med i analysen.

Svenska myndigheter i sociala medier – kvartal 3 2020

Folkhälsomyndigheten, Krisinformation.se och Kustbevakningen var kvartalets bästa myndighetssidor på Facebook. Sveriges myndigheter gjorde under tredje kvartalet en aktivitetsminskning till i snitt 32 (39) inlägg per kvartal på Facebook. Flest inlägg under kvartalet gjorde SMHI. Störst tillväxt under kvartalet uppvisade Strålsäkerhetsmyndigheten. Kortast svarstid uppvisade Arbetsförmedlingen med 59 minuter. Nio myndigheter hade 100 procents responsgrad på Facebook. En myndighet tappade följare under kvartalet. Myndigheternas mest använda ord var ”Sverige”, ”behöver” och ”bra”. 

Från 2020 har Kommunikationsanalys utökat analyser till att omfatta skattefinansierade verksamheter i sociala medier som Sveriges kommuner, länsstyrelser, myndigheter, regioner och sjukhus. En anledning till detta fokus kom av samhällets tydliga behov av information och fakta vilket covid-19 gjorde helt uppenbart i våras. Och även konsekvenser av brist därav, #toapapper för att nämna ett exempel. Dessutom, och mycket glädjande, förstår jag av den återkoppling och kontakter jag fått från dessa verksamheter, att området är av intresse. Kanske för att detta är ett område som internt inte får så mycket utrymme, vare sig vad gäller uppföljning eller resurser. Oavsett, tack för återkoppling och intresse!

Som bekant arbetar professionella inom kommunikation oftast med budskap utifrån före-under-efter. Denna blogg har fokus på efter; samtidigt som det krävs ett bra före och under för att säkra resultat och därmed dyka upp i denna blogg. Därför vill jag denna gång beröra Schrems II-domen som nu skapar en hel del oro och oklarhet om vad som kommer gälla för innehåll i sociala medier. Och hur det därmed kommer att påverka själva innehållet i budskapsflödet i sociala medier. Jag förmodar de flesta större organisationer nu börjar få planer runt hur förhålla sig till detta, med nära samverkan mellan kommunikation och juridik. Sveriges kommunikatörer har flera gånger haft frågan uppe och jag vill tipsa om det senaste inlägget: Uppföljning i diskussionen om Schrems II och sociala medier. Även Dagens juridik skrev om Schrems II i denna artikel: Schrems II-domen kan få omfattande konsekvenser för svenska företag och myndigheter. För dig som vill höra mer om detta från Max Schrems himself kan jag tipsa om IT-rättsforum 2020 den 18 november, där österrikaren Schrems är huvudtalare relaterat denna dom om överföring av personuppgifter.

Eftersom sociala medier i större organisationer nu ofta ”ägs” av kommunikationsavdelningen, vill jag koppla till ett aktuellt och i mitt tycke, viktigt anförande från Sveriges kommunikatörers vd Hanna Brogren. I klippet nedan talar hon om en tydlig förflyttning från tänket sändare och mottagare till fyra nya aktuella roller inom kommunikation, där just den sista rollen kan ses koppla det denna blogg lyft sedan 2013:

  • Generalisten
  • Innovatören
  • Innehållsproducenten
  • Analytikern
FFF 2020 – Kommunikatörens förändrade roll – Hanna Brogren, Sveriges kommunikatörer. 12 oktober 2020

Och avslutningsvis innan tredje kvartalets resultat, några rader om de diskussioner som av och till böljar vad gäller antal kommunikatörer inom offentliga verksamheter, där särskilt kommuner varit ifrågasatta. I SOM-institutets Allmänhetens åsikter om politiska förslag 2019 ställdes frågan om det politiska förslaget att minska den offentliga sektorn. Frågan avser inte kommunikation specifikt men funktionen är ändå en del av helheten, och en som förekommit i media över lång tid. På bas av dessa resultat kan inte någon majoritet bland svenskarna ses ha denna åsikt, snarare tvärtom. Dock en tydlig skillnad mellan landsbygd och de tre storstäderna samt om ideologin är klart höger eller vänster. Om därför offentliga verksamheter själva, genom att lyfta hur organisationen tydligt uppfyller den statliga värdegrundens pelare, Effektivitet och service, under professionell ledning, väl motiverar sina behov av skattepengar för bland annat medborgarkommunikation, borde arbetsro kunna uppstå. Visa på nyttan helt enkelt.

Myndigheter i sociala medier kvartal 3

Detta är den tredje kvartalsanalysen för myndigheter i sociala medier. Tidigare släppta är den första analysen med fokus resultat 2019; den för första kvartalet 2020 hittar du här och för andra kvartalet här.

På temat #tipsfrånverkligheten kommer jag fortsätta att bjuda in intressanta myndigheter att dela med sig av sitt arbete bakom närvaro och framgång i sociala medier. Av de fem myndigheter som i juni enligt Kantar Sifo:s Anseendeindex 2020 placerade sig som topp 5, hittar du flera av dem delandes sina erfarenheter i denna blogg:

  1. SMHI – här kan du läsa mer om myndighetens arbete med sociala medier
  2. Kustbevakningen – här kan du läsa mer
  3. Folkhälsomyndigheten – här kan du läsa mer
  4. Läkemedelsverket
  5. Sjöfartsverket

Resultat myndigheter i sociala medier tredje kvartalet 2020

För tredje kvartalet 2020 var det ingen självklar etta som utkristalliserades på bas av flera verktygs resultat. Däremot placerade sig tre myndighetssidor oavsett verktyg bland verktygens topp 5: FolkhälsomyndighetenKrisinformation.se och Kustbevakningen. Tre sidor som alltså sammantaget säkrat högst effekt på Facebook.

Vad menar jag med effekt? Min kommunikativa utgångspunkt är att effekt är en mix av engagemang, räckvidd och varumärkeskännedom. Hur närvaron stöttat verksamhetsmålen kan endast myndigheterna själva besvara. Kanske en faktor vi kommer få se dyka upp i årsredovisningarna?

Här är det viktigt att komma ihåg att en underliggande sentimentanalys inte finns kopplad. Vilket innebär att ett varumärkes genomslag baserat på engagemang kan vara både positivt och negativt. Som ett exempel på sentimentanalys kan du se denna för de politiska partierna för tredje kvartalet. Kommunikationsanalys värderar även högt en hygiennivå av kundservice, det vill säga ta hand om och svara på frågor och kommentarer. Ibland värt att påminna om att det heter SOCIALA medier av en anledning, vilket för mig innebär att både tala OCH lyssna OCH svara. Som syns längre ned har nio myndigheter 100 procents responsgrad på kommentarer och inlägg på Facebook detta kvartal.

Aktivitet

Hur aktiva var då landets myndigheter under kvartalet? Om vi med aktiva menar antal publicerade sidinlägg var det SMHI (föregående kvartals tvåa) som gjorde flest inlägg under tredje kvartalet: 85 stycken, eller 28 stycken per månad. Det motsvarar nästan tre gånger fler inlägg än myndighetssnittet för tredje kvartalet, se nedan.

Sveriges myndigheter gjorde under tredje kvartalet i snitt 32 (39) inlägg per kvartal på Facebook, motsvarande 11 (13) stycken per månad. Vi kan alltså se en viss aktivitetsminskning från föregående kvartal från landets myndigheter på Facebook.

Denna blogg har tidigare som utgångspunkt rekommenderat minst ett inlägg per dag, vilket inte myndigheterna generellt håller.

Tvåan och trean, Krisinformation.se och Sida, gjorde 80 (107) respektive 63 (64) stycken inlägg under kvartalet (föregående kvartal inom parentes). Här är det viktigt att komma ihåg att bakom Krisinformation.se står flera myndigheter, och är alltså inte en egen myndighet. En möjlig anomali i detta sammanhang, som noterat när dessa effektanalyser startade.

De tre myndigheter som gjorde minst antal inlägg under kvartalet var åter Strålsäkerhetsmyndigheten 1 (8) och Notarie (Sveriges domstolar) 7 (12) samt ny SCB 10 (29). Värt notera att Strålsäkerhetsmyndigheten har förändrat sin sida från tidigare med tillägget ”Sol” till en nu övergripande sida med enbart myndighetsnamnet.

Om vi tittar på kvartalets återkommande etta i influens, Folkhälsomyndigheten, gjorde de 21 (29) inlägg under kvartalet, motsvarande 7 (10) inlägg per månad, en aktivitetsnivå under myndighetssnittet på 11 inlägg per månad. Influensen säkrades mycket på bas av den i jämförelse stora mängden reaktioner på sina inlägg. 

Här kanske någon kan bli frågande av data ovan: är det flest antal inlägg som gäller för att få bra effekt, eller, ändå inte – sett till den låga mängden för framgångsrika Folkhälsomyndigheten vad gäller influens? Kort svar är att det finns ingen unik formel för alla då många faktorer spelar in. Relevans och efterfrågad information får nog ses som grund för Folkhälsomyndighetens framgång under året. Om vi haft en Folkhälsomyndigheten II att jämföra med, som paketerat och producerat samma innehåll – men på ett annat sätt, kanske vi sett ett annat resultat.

Denna bloggs urval av myndigheter baserar sig i huvudsak på underlaget i Kantar Sifo:s Anseendeindex. Jag har denna gång även tittat på Svenskt Kvalitetsindex för myndigheter, där den senaste undersökningen gjordes 2017. Intressant notera att då rankades snittet för kundnöjdhet för myndigheter på 58,3, vilket är under den gräns på 60 som är en indikation på svårigheter. De tre mest uppskattade myndigheterna 2017 var Skatteverket, Pensionsmyndigheten och Kammarkollegiet. Som en benchmark vad gäller faktor kundnöjdhet med till exempel banker och telekom uppmäts hos vissa av dessa en kundnöjdhet på över 75, vilket är en indikator på en stark relation mellan kund/användare och organisation. Ett stark relation – baserad på ett gediget varumärkesarbete med upplevda bra tjänster och närhet?

Facebook – topp 5-myndighet per verktyg

Som bekant är en del av bloggens syfte att lyfta och visa på olika verktyg som hjälper presentera och tolka data från sociala medier. Verktyg som hanterar och viktar data på olika sätt.

Nedan syns topp 5-myndigheter under kvartalet baserat på två verktyg, vilka även denna gång inte ger någon exakt matchning vad gäller sidor och deras rankning, förutom att båda verktygen har samma tre myndigheter bland topp 5. Viktigt som ansvarig för uppföljning att komma ihåg att det resultat som visas i egna (externa) verktyg kanske inte ger en bild som andra verktyg presenterar. Därav att denna blogg helst gör analys baserad på minst två verktyg för att säkra reliabilitet.

  • Facebook
    • Influens:
      • Folkhälsomyndigheten 
      • Polisen – här kan du läsa mer om myndighetens arbete i sociala medier
      • Försvarsmakten
      • Krisinformation.se
      • Kustbevakningen.
    • Poäng: 
      • Kustbevakningen
      • Naturvårdsverket
      • Krisinformation.se
      • Sida
      • Folkhälsomyndigheten.

Till hjälp för dataunderlag från Facebook används två verktyg: de svenska analysföretagen Bumblewing (influens) och Smampion (poäng). Det är respektive myndighets svenska huvudsida (alternativt största) som mäts i dessa blogginlägg. Undantag är Krisinformation.se som är en sida som flera myndigheter står bakom.

Kvartal 3 2020 – myndigheter på Facebook per verktyg

Från och med andra kvartalet baseras effektanalysen på data från flera verktyg för att visa på sammantagen helhet, utfall men även skillnader mellan verktyg. Sammantaget ger detta analysen en ökad reliabilitet vad gäller faktiska effekter.

Verktyget Bumblewing tillför faktor influens

Kvartalets fem myndighetssidor med högst influens hanterades av (föregående kvartal inom parentes):

  1. Folkhälsomyndigheten 28,7 (24,5) procent
  2. Polisen: 27,6 (21) procent
  3. Försvarsmakten: 8,7 (7,3) procent
  4. Krisinformation.se: 8,5 (20,1) procent
  5. Kustbevakningen: 3,9 (2,7) procent

Tillsammans står dessa fem myndighetssidor för 77,4 (75,7) procent av totalen influens. Värt att notera att 35 myndigheter därmed delar på resterande 22,6 (24,3) procent. Som jämförelse är motsvarande fördelning bland kommuner i sociala medier 89,1 procent bland gruppen övriga. Till skillnad från kommuner kan alltså ett fåtal myndigheter ses ha en total dominans vad gäller influens inom sin bransch på Facebook.

Myndigheter i sociala medier – influens kvartal 3 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Av bilden nedan ser vi en visualisering av innehåll vs reaktioner. Några bra exempel på myndighetssidor som uppvisar en mix av både aktivitet och säkrat engagemang är åter Folkhälsomyndigheten och Polisen. SMHI och Krisinformation.se sticker ut vad gäller hög aktivitet.

Myndigheter i sociala medier – engagemang (influens) kvartal 3 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Enligt Smampions poängsbaserade verktyg var kvartalets fem främsta myndighetssidor Kustbevakningen, Naturvårdsverket, Krisinformation.se, Sida och Folkhälsomyndigheten.

Myndigheter i sociala medier – poäng kvartal 3 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

Någon kanske undrar var UHR tog vägen efter förra kvartalets tredje plats. Som bekant avgick UHR:s generaldirektör Karin Röding i början av september vilket kan ha påverkat myndighetens aktivitet och budskap i sociala medier. UHR finns fortfarande med bland topp 10 och kommer bli intressant följa för framtiden hur närvaron påverkats. Vikten av tydliga förutsättningar och en kommunikativ ledare är inte att underskatta som bekant.

Mätpunkter Facebook

19 (14) myndigheter får inte godkänd Facebook-närvaro tredje kvartalet 2020 enligt Smampions poängskala.

Statistikmyndigheten SCB var detta kvartal den enda myndighet som uppvisade negativ tillväxt av följare.

Arbetsförmedlingen säkrade kvartalets kortaste responstid med 59 minuter: längst hade PRV med 8 958 minuter. 

Några mätpunkter (vid ändring föregående kvartal inom parentes):

  • Störst: Polisen
  • Högst viralitet: Folkhälsomyndigheten 
  • Flest inlägg per dag: SMHI (Krisinformation.se)
  • Högst tillväxt: Strålsäkerhetsmyndigheten (Folkhälsomyndigheten)
  • Högst engagemangsgrad (7-dagar): Naturvårdsverket (Folkhälsomyndigheten)
  • Kortast svarstid: Arbetsförmedlingen 59 minuter (Krisinformation.se 36 minuter)
  • Högst responsgrad: 100 procent uppvisade nio myndigheter: Arbetsförmedlingen, CSN, Diskrimineringsombudsmannen, Krisinformation.se, Kronofogden, Nämnden för hemslöjdsfrågor, Pensionsmyndigheten – Fråga om pension, Riksbanken och SCB
Myndigheter i sociala medier – mätpunkter, plats 1-40 kvartal 3 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

Smampions poängskala (0-100) motsvarar följande betyg:

100: Perfekt
95 – 99: Världsklass
90 – 94: Mycket bra
80 – 89: Väldigt bra
65 – 79: Ett bra betyg
45 – 64: Helt ok
30 – 44: Ej godkänt
0 – 29: Underkänt

Mest framgångsrika inlägg tredje kvartalet

Båda verktygen rankade inlägg från Folkhälsomyndigheten bland de tre i toppen för kvartalet, därtill även Transportstyrelsen och Naturvårdsverket enligt ett av verktygen.

Myndigheter i sociala medier – bästa tre inlägg kvartal 3 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

50 vanligast förekommande myndighetsordval i sociala medier

Myndigheter i sociala medier – vanligaste ordval kvartal 3 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

Var det någon närvaro och effekt på Facebook som överraskade i analysen för tredje kvartalet? Hur uppfattar och upplever du våra myndigheters närvaro i sociala medier? Ser du utrymme för mer/mindre aktivitet?

Behöver du ett bollplank eller stöd för ert arbete och resultat i sociala medier? Välkommen att höra av dig.

Du kan även följa Kommunikationsanalys på Facebook för att säkra nya insikter.

Nästa kvartalsanalys, för fjärde kvartalet, kommer i januari/februari 2021.

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange: Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Datakälla: Bumblewing och  Smampion

Definition av influens

Urval: Bland landets 455 myndigheter har 40 Facebook-sidor valts ut utifrån två faktorer. Dels Kantar Sifos Anseendeindex 2019, dels närvaro på Facebook. Inte alla myndigheter i Anseendeindex har närvaro på Facebook, och vissa har även valt bort Facebook, som till exempel Allmänna reklamationsnämnden (ARN) och Brottsförebyggande rådet (BRÅ). Därför är 40 stycken valda utifrån parametrar index, synlighet i media samt intresse. Därmed blir det en blandning av de olika typerna av myndigheter. De har olika närhet till och relevans för medborgarna beroende på deras olika uppdrag. Krisinformation.se är ingen myndighet utan en sida, men finns med eftersom det är en gemensam Facebook-kanal för ett flertal myndigheter.