Etikettarkiv: sociala medier tips

Sociala medier: Försvarsmakten utmanar stereotyper

Försvarsmakten Instagram

I år har Kommunikationsanalys valt ett flertal nya och intressanta branscher för benchmark och analys av deras framgång och närvaro i sociala medier, däribland skattefinansierade verksamheter som myndigheter. Du kan läsa mer om (statliga) myndigheters närvaro och framgång i analyserna för första, andra och tredje kvartalet 2020.

Denna blogg vill även inspirera till framgång i sociala medier genom att möjliggöra tips från organisationer som förekommer på de olika topplistor som bloggen lyfter. Eller som väl belyser den vardag som ansvariga för sociala plattformar möter. En samlingsplats för professionella – med #tipsfrånverkligheten.

Försvarsmakten är ett av dessa framgångsrika varumärken som placerat sig i toppen bland olika mätverktyg vad gäller närvaro och effekt i sociala medier. Denna gång delar Christoffer Dahlin, marknadskommunikatör vid Försvarsmakten, sina tankar om hur myndigheten arbetar med sociala medier för att nå framgång samt hantera uppföljning.

Vad vill Försvarsmakten uppnå med sin närvaro i sociala medier?

– Försvarsmakten finns i sociala medier för att på ett lättillgängligt sätt kunna berätta om myndighetens uppdrag och ha en dialog med allmänheten. Vi vill visa upp och berätta om det vi gör och är duktiga på.  

Hur resonerar och agerar ni för ett lyckat upplägg? 

– Vi försöker ständigt utveckla vårt sätt att paketera myndighetsinformation på ett lättbegripligt och inspirerande sätt. Vi är noggranna med att anpassa våra inlägg och budskap till de kanaler där vi har närvaro. Som bekant har du inte många sekunder på dig att fånga intresset i sociala medier och det gäller att göra intryck direkt. 

– Vi har kartlagt våra målgrupper och utarbetat en tydlig idé om vilket jobb respektive kanal ska göra i Försvarsmaktens digitala universum. Det gör att vi kan välja ut nyheter, bilder och video som gör att du känner dig träffad, inspirerad eller upplyst. Försvarsmakten finns på Facebook, Twitter, Instagram, YouTube och LinkedIn. Samt annonsering på Snapchat i samband med kampanjer.

– I en stor organisation som Försvarsmakten är det viktigt att internt våga vara tydlig med vilket jobb våra sociala kanaler kan och inte kan göra. Den externa målgruppen går alltid först och vi som producerar innehåll har en tanke med hur inläggen bidrar till Försvarsmaktens kommunikativa mål. 

– Att vi med hjälp av kommunikationen i våra sociala kanaler vill utmana, den stereotypa, bilden av hur en soldat ser ut och agerar tror jag är tydlig. Vi jobbar aktivt med att i bild och text inspirera fler till att våga ta steget och söka sig till Försvarsmakten. Eller åtminstone få ett ökat förtroende för det vi gör.

– Vi är nu tre stycken som jobbar regelbundet med att ta fram content till Försvarsmaktens största sociala kanaler: Facebook, Instagram och LinkedIn. Jag på heltid och mina kollegor Moa Söder och Pontus Kandelin på halvtid. Vi sitter på Försvarsmaktens HR-centrum i Stockholm i en vanlig kontorsmiljö. Så vi är beroende av att hela tiden nätverka med andra i Försvarsmakten för att få fram bra bilder, video och intressanta händelser för att det vi publicerar ska kännas värdefullt för de hundratusentals följare vi har och visa upp alla delar av verksamheten. 

– Hantering av alla frågor som kommer in och moderering av alla flöden svarar Rekryteringslinjen. De svarar upp för Försvarsmakten i våra sociala kanaler men också via mejl och telefon under kontorstid. Ibland förlängs arbetstiden för att kunna moderera, till exempel under Pride senast så hanterades över 1 000 kommentarer bara på Försvarsmaktens Instagram. 

– Varje vecka har vi ett redaktionsmöte och ett content/arbetsmöte med fokus på sociala medier. På redaktionsmötet möts de som jobbar med sociala medier, webb, kundtjänst och event i samma forum för att kommunikation ska synka. Det andra mötet vi har är mer inriktat på att fördela arbetet och producera innehåll för kanalerna. Till grund för vårt arbete ligger givetvis kommunikationsavdelningen på högkvarterets arbete med kommunikativa mål och visuell identitet, som inriktar all Försvarsmaktens kommunikation. De ser till att det finns en röd tråd mellan centrala och lokala konton.  

– Det som syns i våra centrala kanaler och kampanjer är bara en del av Försvarsmaktens totala digitala närvaro. Alla Försvarsmaktens förband, och väldigt många medarbetare, delar dagligen med sig, i sociala medier, av sin vardag i myndigheten och bidrar till allmänhetens bild av oss. 

Foto:  Albert Fejza/Försvarsmakten. Från vänster: Pontus Kandelin, Moa Söder, Christoffer Dahlin

Hur följer ni upp resultat av er närvaro i sociala medier? Vilka verktyg använder ni? Har ni tydliga mål?

– Vi har över tid koll på att antalet följare ökar, att inläggen vi publicerar engagerar och att andelen kvinnor fortsätter öka.

– Till vår hjälp har vi en analysfunktion som kan djupdyka i vår data. För att nämna ett exempel så utvärderades den cirka 40 procentiga ökningen av följare på Försvarsmaktens Instagram under de senaste två åren. Där framgick att andelen män som följer Försvarsmaktens Instagram ökat med 36 procent och andelen kvinnor med hela 51 procent! Så samtidigt som totalen ökar så har andelen kvinnor ökat ordentligt, vilket är viktigt för Försvarsmakten.

– Vi har till exempel testat att göra flera inlägg i rad på samma tema men då sett att intresset dalar snabbt. Och vi har A/B-testat olika ordval, bildval eller format för att kunna ta beslut baserade på data i stället för magkänsla. För att nämna ett exempel testade vi för ett tag sen om vi fick bättre effekt på en videoenhet för en rekryterandekampanj genom att kapa 0,5 sekunder i början av videon.

– Utöver de övergripande målsättningarna jobbar vi i projektform och analyserar specifika kampanjer eller företeelser utifrån projektens målsättningar, avslutar Christoffer. 

Här hittar du Försvarsmakten på Facebook

Under 2020 kommer fler tipsinlägg med röster och erfarenheter från bland annat banker, elhandel, försäkringsbolagkommuner, myndigheter, regioner, sjukhus och telekom. Du hittar även inlägg från bland andra Livrustkammaren och f.d. partiledare Jonas Sjöstedt.

Här kan du följa Kommunikationsanalys på Facebook och LinkedIn för att säkra nya insikter.

Behöver du ett bollplank vad gäller social media managementVälkommen att höra av dig.

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange: Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Foton: Försvarsmakten och Albert Fejza/Försvarsmakten.

Sociala medier: Akademiska sjukhuset låter kärnvärden lysa

Akademiska sjukhuset sociala medier

I år har Kommunikationsanalys valt ett flertal nya och intressanta branscher för benchmark och analys av deras framgång och närvaro i sociala medier, däribland regioner och sjukhus. Du kan läsa mer om svenska sjukhus i denna kvartalsanalys omfattande årets tredje kvartal 2020.

Denna blogg vill även inspirera till framgång i sociala medier genom att möjliggöra tips från organisationer som förekommer på de olika topplistor som bloggen lyfter. Eller som väl belyser den vardag som ansvariga för sociala plattformar möter. En samlingsplats för professionella – med #tipsfrånverkligheten.

Akademiska sjukhuset är ett av dessa framgångsrika varumärken som av landets sjukhus visat sig placera sig i toppen bland olika mätverktyg vad gäller närvaro och effekt i sociala medier. Denna gång delar Emelie Tingvall, webbredaktör på enheten för webb och sociala medier på kommunikationsavdelningen vid Akademiska sjukhuset, sina tankar om hur sjukhuset arbetar med sociala medier för att nå framgång samt hantera uppföljning.

Vad vill Akademiska sjukhuset uppnå med sin närvaro i sociala medier?

– Vi hoppas att vi genom vår närvaro i sociala medier ska vara tillgängliga för och skapa en bra relation med våra målgrupper, som består av både patienter, medarbetare, potentiella medarbetare, media och intresserad allmänhet. Vi vill på ett naturligt och intressant sätt kunna berätta om allt vi gör på sjukhuset och stärka vårt varumärke som ett framstående sjukhus med högspecialiserad vård och även visa att vi är en attraktiv arbetsgivare. Genom våra sociala medier hoppas vi kunna skapa en ärlig bild av hur det är att arbeta, eller vara patient eller närstående, på sjukhuset.

Facebook Akademiska sjukhuset

Hur resonerar och agerar ni för ett lyckat upplägg? 

– För ett lyckat upplägg på sociala medier är det viktigt för oss att ha en tydlig strategi och att jobba aktivt efter den. Vi jobbar långsiktigt med planering av våra sociala kanaler men har även plats för spontanitet och är flexibla i att anpassa innehåll efter aktuella händelser i samhället. Vi har även en tydlig grafisk profil som vi jobbar efter för att skapa igenkänning och enhetlighet på våra sociala medier.

– Vår strategi är att i mångt och mycket låta medarbetarna själva ta plats på våra sociala medier och låta dem berätta om sin vardag på sjukhuset. Det gör att vårt innehåll blir transparent och trovärdigt och vi upplever att det ger god respons. Vi märker att man har lättare att relatera till människan och den personliga upplevelsen snarare än när sjukhuset i stort står som avsändare.

– Vi har olika strategier för olika kanaler: På Facebook blandar vi personliga berättelser med pressmeddelanden, nyheter om forskningsprojekt, lyckade satsningar inom vården och utveckling på sjukhuset. För oss är det viktigt att ligga i framkant och vi testar gärna nya funktioner inom sociala medier, till exempel att sända lajv på Facebook, vilket vi gjorde som första sjukhus i Sverige.

– På Instagram har vi ett tydligt upplägg med stafettkonto där olika avdelningar och mottagningar veckovis turas om att ansvara för kontot. Instagramkontot är det största sjukhuskontot i Sverige med nu över 23 000 följare. Det har även gjorts en forskningsstudie om vårt Instagramkonto (Lunds universitet). Vi försöker vara nära följarna genom att öppna upp för frågestunder med olika experter, men även möjlighet att ställa frågor till enskilda medarbetare, till exempel en nyutexaminerad sjuksköterska. Vi märker att det är uppskattat att kunna få direktkontakt med sjukhuset och att det skapar en god relation med följarna.

– På avdelningen har vi en person som har övergripande ansvar för de sociala kanalerna men vi hjälps hela tiden åt och bollar idéer, budskap och format, så kanalernas innehåll är ett resultat av ett bra teamwork på avdelningen. Vi har veckovisa redaktionsråd med hela avdelningen där vi går igenom alla kommande kommunikationsinsatser (både externt och internt) och publiceringar de närmsta två veckorna. Sen har vi en långsiktig strategi för alla kanaler och vi försöker hela tiden att tänka framåt kring vad vi skulle kunna göra för innehåll kopplat till aktiviteter längre fram i tiden, men innehållet styrs mycket av vad som är aktuellt för stunden. När det gäller Instagramkontot, som är ett stafettkonto och där innehållet i mångt och mycket tas fram av avdelningarna själva, krävs ett större planeringsjobb och där bokar vi in avdelningar löpande under året. Där försöker vi koppla visst innehåll till särskilda temadagar eller andra händelser under året då det kan vara extra passande att lyfta fram en viss verksamhet.

– Vi omvärldsspanar hela tiden för att få inspiration från andra sjukhus och regioner. Några som vi följer är Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Akuten Danderyd och Karolinska Universitetssjukhuset, men även utländska konton som Cleveland Clinic och Oslo universitetssykehus. Vi kan hitta mycket inspiration och tips från varandra!

– I all kommunikation är vi noga med att våra kärnvärden lyser igenom – skickliga, ödmjuka och långsiktiga. Vi vill berätta om allt det fantastiska som sker varje dag på vårt sjukhus och samtidigt vara ödmjuka inför de svårigheter som finns. Vi vill att vår närvaro på sociala medier ska spegla verkligheten, och vill ta upp både det som är bra men också det som kan vara svårt eller tungt.

Instagram Akademiska sjukhuset

Hur följer ni upp resultat av er närvaro i sociala medier? Vilka verktyg använder ni? Har ni tydliga mål?

– Vi använder enbart plattformarnas egna verktyg och ser regelbundet över statistiken för våra sociala medier och utvärderar vad som ger bra respons och vad som ger mindre bra respons. När vi märker att något ger mindre bra respons försöker vi förbättra nästkommande inlägg genom att förpacka våra budskap på ett annat sätt för att nå ut bättre. Vi försöker också hela tiden anpassa oss efter nya algoritmer som styr innehållets genomslag och håller koll på resultatet i förhållande till dessa. Vi har tydliga mål kring att hela tiden öka antalet följare och engagemang och följer upp detta regelbundet via de inbyggda statistikverktygen.

– Vi öppnar även då och då upp för möjligheten för följarna att själva skicka in förslag på vad de vill se mer av på våra konton, och berätta om varför de följer oss och vilka de är. På så sätt får vi också en bild av vad som uppskattas mest och vad vi ska fortsätta med. Vi har alltid en person som bevakar kanalerna och som ansvarar för att svara inom ett dygn. Ofta behöver frågorna vidarebefordras till ansvarig person, och det kan ibland ta tid då många i verksamheten ofta har fullt upp. Om vi vet med oss att svar kan komma att dröja försöker vi alltid att återkoppla det.

– Förutom statistiken kring engagemang och räckvidd tittar vi även mycket på andra parametrar som ålder, kön och geografisk placering för att hålla koll på vilken målgrupp vi har och vilka som interagerar mest med vårt innehåll. Statistiken kan även berätta vilka veckodagar och vilka tidpunkter på dagen som det är bäst att publicera, och vi anpassar oss till detta för att få bästa möjliga resultat. Att hålla koll på statistiken är ett tacksamt och tydligt verktyg för att kunna utveckla våra sociala medier, avslutar Emelie.

Här hittar du Akademiska sjukhuset på Facebook. 

Under 2020 kommer fler tipsinlägg med röster och erfarenheter från bland annat banker, elhandel, försäkringsbolag, kommuner, sjukhus, regioner och telekom. Du hittar även inlägg från bland andra Livrustkammaren och f.d. partiledare Jonas Sjöstedt.

Har du funderingar runt er egen närvaro i sociala medier? Behöver du ett bollplank vad gäller social media managementVälkommen att höra av dig.

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange: Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Foto: Akademiska sjukhuset Uppsala

Sociala medier: Angereds Närsjukhus värnar om tonaliteten

Foto: ANS – Angereds Närsjukhus

I år har Kommunikationsanalys valt ett flertal nya och intressanta branscher för benchmark och analys av deras framgång och närvaro i sociala medier, däribland regioner och sjukhus. Du kan läsa mer om svenska sjukhus i denna kvartalsanalys omfattande årets tredje kvartal 2020.

Denna blogg vill även inspirera till framgång i sociala medier genom att möjliggöra tips från organisationer som förekommer på de olika topplistor som bloggen lyfter, eller som väl belyser den vardag som ansvariga för sociala plattformar möter. En samlingsplats för professionella – med #tipsfrånverkligheten.

Denna gång delar Rebecca Landmér, kommunikatör vid Angereds Närsjukhus, sina tankar om hur sjukhuset arbetar med sociala medier samt hanterar uppföljning.

Vad vill Angereds Närsjukhus uppnå med sin närvaro i sociala medier?

– Angereds Närsjukhus är ett specialistsjukhus, som i stora delar har valt att söka nya sätt att tänka kring vård och hälsa, med avsikt att finnas nära de lokala invånarnas behov. Sjukhuset har också ett särskilt fokus på folkhälsa, förebyggande hälsa och goda levnadsvanor. Anledningen till att det byggdes var bland annat för att vara en del i arbetet med att utjämna de hälsoskillnader och skillnader i livslängd (-10 år) som man kan se om man jämför Göteborgs nordöstra stadsdelar med övriga staden (och landet).

– Via våra sociala medie-kanaler vill vi förmedla bilden av ett nära och tillgängligt sjukhus, med kompetent personal som ser till hela patienten. Men rätten till jämlik vård och hälsa i fokus.

Foto: Rebecca Landmér, Angereds Närsjukhus

Hur resonerar och agerar ni för ett lyckat upplägg? 

– Som kommunikatör har jag bland annat ansvarat för sociala medier på Angereds Närsjukhus i fem år. Förra året blev Angereds Närsjukhus (ANS) ett av fyra sjukhus i den nya förvaltningen Sjukhusen i väster (SV). De övriga tre är Alingsås lasarett, Frölunda Specialistsjukhus och Kungälvs sjukhus.

– Från att ha varit ensam kommunikatör på Angereds Närsjukhus fick jag då två nya kollegor, som sitter på Kungälvs sjukhus. En av dem fick uppdraget att hantera samtliga sociala medier-konton hos Sjukhusen i väster. Det visade sig snart inte fungera så bra. Om man inte är på plats, och inte kan hämta in rörelser och stämningar i den fysiska organisationen, blir inläggen kalla, intetsägande och ointressanta. Det har varit en tid av osäkerhet över vem som ska göra vad. Men nu har jag åter själv hand om ANS sociala medier, åtminstone för en tid. Dessutom gör jag ibland inlägg även på våra övriga konton. Min totala tid för sociala medier uppskattar jag till 2-3 timmar per vecka, och då hanterar jag även svar på kommentarer, vilka dock är mycket sporadiska.

– Jag arbetar med redaktionellt, relationellt och informativt innehåll. Förutom på Facebook finns Sjukhusen i väster även på Instagram, YouTube och LinkedIn, men där jobbar vi lite annorlunda. På Instagram har några av våra sjukhus ambulerande konton, där ansvaret för publicering vandrar mellan verksamheterna. YouTube använder vi mest som en förvaringsyta för film (där det mesta är olistat). Linkedin använder vi för främst för jobbannonser, men det händer att vi även lägger ut annat som bedöms kunna stärka arbetsgivarvarumärket.

– Tonaliteten och närvaron i kommunikationen från ANS är mycket viktig. Inlägg i sociala medier ska kännas nära. Jag jobbar mycket med att kommunicera tillgängligt, på lätt svenska och att hitta ett tonläge som inte mästrar och ger råd och pekpinnar ”från ovan”. Vi är trots allt en myndighet och talar med den auktoriteten i ryggen, men har funnit att torra myndighetsförmaningar sällan fungerar särskilt bra som kommunikationsbärare. Tilltalet ska vara direkt, öppet och framförallt vänligt.

– De inlägg som brukar få bäst spridning är personporträtt av personal. Helst vårdklädda. Men de inlägg som jag ser som mest framgångsrika är när de får spridning och interaktion inte bara från vårdpersonal, utan från invånare. Gärna lokalbefolkning. För vi vill gärna vara en del i det som skapar en känsla av stolthet över nordöstra Göteborg – och självklart, som nyanserar den stereotypa bilden av förorten.

Hur följer ni upp resultat av er närvaro i sociala medier? Vilka verktyg använder ni? Har ni tydliga mål?

– Jag har alltid haft en ambition att mäta resultatet, men, åren går och hittills har jag inte hunnit/prioriterat det. Det är en ständig källa till känsla av otillräcklighet.

– Vi har ett verktyg – Matomo – som är för webb och sociala medier. För rekrytering använder jag UTM-strängar för att kunna mäta åtminstone en del av konverteringen och kan kasta ett getöga på resultatet. Men inte systematiskt. Och jag sätter inte upp tydliga mål, annat än önskan om så god spridning som möjligt.

– Jag gör inlägg med olika inriktningar och mål, som:  

  • Platsannonser – mål: ansökningar. 
    Dessa kan vara problematiska. De tenderar att avvika från övrigt flöde, kan vara torra, opersonliga, och trötta ut följare. Därför jobbar jag med att formulera om dem till artiklar eller intervjuer med aktuell mottagning. På så sätt tillför de något till bilden av sjukhuset som helhet och förmedlar en bredare och mer personlig bild, både av oss och av den utlysta tjänsten.
  • Event – mål: fysisk närvaro
    Detta har av förklarliga skäl inte varit stort det senaste halvåret. Men tidigare har bl.a. vår Folkhälsoenhet synts mycket på lokala event, t.ex, Angereds bokmässa, biblioteksdagar, skolevent och festivaler.
  • Relationsskapande/storytelling – mål: stärka bilden av våra verksamheter, arbetsgivaren och arbetsplatsen
    Det kan handla om t.ex. intervjuer, forskning, pågående projekt, synlighet i media. Även spontana inlägg, som t.ex. relaterar till aktuellt händelse i samhället.
  • Ren platsspecifik information – mål: nå ut med central information till invånare och patienter
    T.ex. öppettider, ändringar, nyheter (som t.ex. ändrade regler kring medföljande nu under coronapandemin)
  • Information kring folkhälsa och levnadsvanor – mål: kunskapshöjning kring hälsa, förebyggande åtgärder etc. 
    Det har till exempel varit temaserier som inriktning mot levnadsvanor.

– Vi, Sjukhusen i väster, befinner oss fortfarande i en fas där vi inte utvecklat en tydlig gemensam identitet än. Det gör det svårt att utvärdera – vi behöver ju något att mäta mot. När tiden kommer hoppas jag ändå att vi på allvar även tar in utvärderingar i våra processer, avslutar Rebecca.

Här hittar du Angereds Närsjukhus på Facebook

Under 2020 kommer fler tipsinlägg med röster och erfarenheter från bland annat banker, elhandel, försäkringsbolag, kommuner, regioner, myndigheter och telekom. Du hittar även inlägg från bland andra Livrustkammaren och f.d. partiledare Jonas Sjöstedt.

Här kan du följa Kommunikationsanalys på Facebook och LinkedIn för att säkra nya insikter.

Behöver du ett bollplank vad gäller social media management? Välkommen att höra av dig.

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange: Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Foton: Angereds Närsjukhus, Rebecca Landmér

Sociala medier: Telia känner av stämningen

I år har Kommunikationsanalys tillfört ett flertal nya branscher för benchmark och uppföljning av framgång och närvaro i sociala medier, däribland teleoperatörer. Här kan du läsa mer om resultaten för de fyra stora inom telekom i sociala medier i analysen för årets tredje kvartal 2020.

Denna analysblogg vill även inspirera genom att möjliggöra tips från digitala varumärken som antingen förekommer på de olika topplistor för sociala medier som bloggen lyfter, eller som väl belyser den vardag alla ansvariga för sociala plattformar möter. En samlingsplats för likasinnade professionella. Därav #tipsfrånverkligheten

Denna gång delar Thea Andersson, Social Media Manager vid Telia Sverige, sina tankar om hur teleoperatören arbetar med sociala medier för att nå framgång samt hanterar uppföljning.

Thea Andersson, Telia Sverige

Vad vill Telia Sverige uppnå med sin närvaro i sociala medier?

– Den stora fördelen med sociala medier är att vi och alla andra varumärken eller företag, organisationer och sammanslutningar, har en möjlighet att befinna sig väldigt nära våra kunder. Vi vill vara en del av folks vardag också på internet, precis som vi är IRL. Det är en helt unik kontaktyta och den förvaltar och underhåller vi med största möjliga intresse.

Hur resonerar ni för ett lyckat upplägg? 

– En del saker har vi lärt oss den hårda vägen, till exempel om många hör av sig till oss så duger det inte att vänta för länge. Vi behöver aktivt vara där, svara, headsuppa om långa kötider och det spelar ingen roll vilken tid det är på dygnet. Vi jobbar mycket med finlir om kanalerna taktar ojämt och vid vissa särskilda frågor isolerar vi dem och bearbetar dem dedikerat, med såväl automatiska svar som manuella. Det är ett sorts precisionsarbete som kräver fullständig kontroll över kanalen och det upplever jag att vi i allra högsta grad har.

– Det bästa är när vi överraskar, kanske bidrar med värdefulla tips i vardagen, berättar om någonting som ligger i det allmännas intresse eller spekulerar om möjligheter i framtiden med 5G . Vi vet att vi engagerar när vi träffar rätt, men vi vet kanske inte alltid exakt vad som engagerar. Därför har vi hela tiden en aktiv dialog där vi testar en mångfald av innehållstyper och roterar innehåll så det alltid ges en chans att spridas både över olika plattformar och i olika format som video, länk och bild. 

– Med det sagt så kan vi inte försöka göra oss till någonting annat än vad vi är. Försöker vi vara för mycket ”down with the kids” så ser vi plötsligt ut som en riktig boomerförälder som försöker lära sig tiktok och ingen gillar sådana. Vi ser hur vissa varumärken lockar till många skratt, lajks och retweets genom att göra sig lustiga över andra, gå in i fejkade konflikter på twitter och låta arrogans vara en del av deras tonalitet, men hos oss är vi överens om att det är ett billigt sätt att nå framgång som kanske är dyrköpt i längden. Vi ska vara förutsägbara, hyvens och tala ur skägget, och med en sån strategi har vi förstås råd att dra ett skämt eller två och betrakta oss själva med lite självdistans.

– Förutom att vi har en content-apparat med ett kanaloberoende tänk som matar fram innehåll som får plats på social och i andra utåtriktade kommunikationsaktiviteter, så hänger mycket av vår framgång på vår community management. I flera år har vi haft dedikerade team som arbetar specifikt mot sociala medier och att erbjuda kundtjänst i dessa kanaler. De kommunikatörer som arbetar i teamen har stora befogenheter och ett fullt mandat att bemöta våra kunder som Telia. Vi arbetar hela tiden på tonalitet, och workshoppar hur vi låter, för oss, är, och hur Telia ska vara på internet. Kommunikatörerna skriver förvisso under med namn, men jag är mån om att alla svar ska betraktas som svar från Telia och går i god för varenda ett. På så sätt blir det personligt men aldrig privat.

– Det händer att vi uppmärksammas för svar som vi ger i sociala medier. Telia är ett värderingsstyrt bolag; jag tror att alla mina kollegor kan bli väckta mitt i natten och rabbla våra värderingar om de blir ombedda att göra det: ”dare, care och simplify”. Det märks i vår arbetsvardag att värderingarna är med oss i allt vi gör. De inlägg och markeringar som har blivit uppmärksammade av andra har aldrig varit omsorgsfullt planerade eller vägda på guldvåg, utan är ett helt naturligt resultat av en värderingsstyrd verksamhet där enskilda har tydliga mandat. Kombinationen värderingar och mandat har varit avgörande för att lyckas i våra sociala medier.

Telia Sverige Twitter – tweet 2019

– Det är många som uppskattar att få tips, råd och information via Facebook eller Twitter, och jag tror att vi nog har en av de mest belastade facebooksidorna när det kommer till meddelanden via messenger i Sverige, och följaktligen ett stort community-team på över 30 personer. Att det är en populär kanal har tyvärr gjort att vi inte längre kan skryta med fem minuter i svarstid som vi kunde göra 2018, men det blir kanske så när man har höga volymer.

Hur följer ni upp resultat av er närvaro i sociala medier? Vilka verktyg använder ni? Har ni tydliga mål?

– Jag mäter på längden och tvärsen! Precis hela tiden. Först och främst så finns det få red-flag-system eller incidentindikatorer som är lika bra som att slå på notiserna på Twitter. Händer det någonting med våra tjänster som påverkar flera får jag veta det samtidigt som våra kunder märker att en omstart av routern inte löste problemet.

– För vår community management och inkorgshantering använder vi Relationdesk. Vi har tillsammans med dem byggt ett ärendefördelningssystem som lirar med det system som vår kundtjänst använder. Det kortar all hanteringstid och gör att vi kan tillhandahålla service på minuten till också till några av våra lite mindre vanliga avdelningar. 

– Relationdesk analyticsverktyg som mäter svarstider och volymer är klart bäst av alla mätverktyg vi testat när det kommer till messaging hittills.

– Vid särskilda tillfällen går vi hands-on i kanalerna. Alla kommunikatörer kan Tweetdeck, till exempel, och många har tillgång till och arbetar aktivt i Facebook Business Manager när det behövs. Om det är en knivig situation så ska de inte svara i en automatgenererad ruta som inte ser ut som ett socialt medium, utan de ska få en känsla för hur stämningen är på Twitter just idag. Det kan vara det som avgör ifall vi hamnar rätt eller inte. Vår community management på Instagram sköts helt och hållet direkt i appen. 

”Twitter som incidentindikator – den fjärde april i år visste Telia snabbt att något var fel.” Twitter Telia april 2020

– För publicering, schemaläggning och uppföljning av resultat använder vi Meltwater Engage. Vi är duktiga på att tagga upp material och mäta det. Ofta märker vi när folk tröttnat på nåt, eller när ett tema går ur tiden och kan anpassa produktion därefter.

– Målen är väldigt tydliga när det kommer till de mer kvantifierbara bitarna. Vi etablerar bench både på totalen, i kluster och i perioder, sen mäter vi för att se överprestation men också signifikant överprestation och motsatsen. Finns det material som underpresterar så slutar vi göra det, är någonting bara ”lite” under så kan vi låta det jobba ett tag till med justeringar. Vi klustrar våra KPI:er inom fyra större teman: Hur många vi når, hur vi engagerar, om vi konverterar och lojaliserande KPI:er – och följer upp dem både projektvis och i tid.

– Förutom målen ovan jobbar vi också med mjuka mål, och några skulle kanske kalla dem lite kontroversiella. Ett kan vara att ett inlägg på ett specifikt tema ska bli retweetat eller uppmärksammat av en på förhand utpekad person (som förstås inte har nån aning om att det är ett mål vi har), ett annat kan vara att använda vissa fraser och få dem att dyka upp i månadens ordmoln. Den enda poängen med denna typ av mål är att i högre utsträckning anpassa vårt material efter vår målgrupp och omvärld oavsett vilket projekt det tillhör, avslutar Thea.

Här hittar du Telia Sverige på Facebook.

Under 2020 kommer det fler tipsinlägg med röster och erfarenheter från bland annat banker, elhandel, försäkringsbolag, kommuner och myndigheter. Du kan även hitta tidigare inlägg på samma tema från bland andra Livrustkammaren och partiledare Jonas Sjöstedt.

Behöver du ett bollplank vad gäller social media management, eller vill du att Kommunikationsanalys tar en titt på ert arbete och resultat i sociala medier? Hör gärna av dig.

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Sociala medier: SMHI uppmuntrar till återkoppling

Foto: SMHI-prognos-och-varningstjänst-2020-foto-SMHI-MS

I år har Kommunikationsanalys tagit med ett flertal nya och intressanta branscher för bevakning och analys av deras framgång och närvaro i sociala medier, däribland myndigheter. Du kan läsa mer om myndigheternas närvaro och framgång i denna effektanalys över andra kvartalet 2020.

Till inspiration för att nå framgång med sociala medier delar denna analysblogg även tips från varumärken som antingen förekommer på olika topplistor för sociala medier, eller som på andra sätt har en närvaro av intresse. #tipsfrånverkligheten

SMHI är ett av dessa framgångsrika varumärken som placerat sig bland olika mätverktyg vad gäller närvaro och effekt i sociala medier. Denna gång delar Leif Stenbom, webbkoordinator vid SMHI, sina tankar om hur myndigheten arbetar med sociala medier för att nå framgång samt hantera uppföljning.

Vad vill SMHI uppnå med sin närvaro i sociala medier?

– Det korta svaret på frågan är att vi vill förmedla nytta och kunskap kring våra verksamhetsområden. Vi vill bredda bilden av SMHI. De flesta förknippar oss mest med väder, vilket inte är så konstigt. Men vi har även andra viktiga uppdrag såsom klimatforskning, havsmiljö, vattenrelaterade frågor med flera. Vi vill berätta vad vi gör inom alla våra discipliner; meteorologi, hydrologi, oceanografi och klimat och därigenom tydliggöra våra uppdrag och vår vetenskapliga grund. Gärna genom att låta våra experter komma till tals.

– Det finns flera anledningar till att vi vill ha en närvaro i sociala medier. Vi kan nå målgrupper som kanske inte hade valt att besöka smhi.se. Vi flyttar istället ut informationen där användarna är och når på så sätt ut med informationen, eller kan intressera dem för att gå in på smhi.se. Vi har pekat ut olika typer av innehåll och olika målgrupper för de olika sociala mediekontona. Att få en dialog med våra följare har även det ett stort värde. Här är vår kundtjänst vårt öra mot marken. Med deras överblick över kommentarer och synpunkter får vi input och kan planera för att på bästa sätt möta upp med innehåll i våra digitala kanaler

– De senaste två åren har vi satsat på att öka närvaron av våra meteorologer på Facebook, Twitter och Instagram, till stor del genom videor. Tanken är att vi genom att etablera en närvaro där snabbt kan komma ut med viktig information till breda målgrupper, särskilt vid extrema händelser, som exempelvis stormar. Här har vi valt att ha ett särskilt Twitterkonto, @SMHIvader. Att externa medier följer oss ger även det möjlighet att ytterligare nå ut med vår information. Det är förstås särskilt viktigt vid varningslägen. 

– Det finns ett stort intresse att läsa om naturvetenskapliga fenomen och väderhändelser, både aktuella och historiska. I sociala medier kan vi erbjuda den typen av inlägg med en lättsam ton och karaktär, mestadels på Facebook och Instagram där vi ser att de uppskattas. Exempelvis bjuder vi med @smhi.se in allmänheten att dela sina egna upplevelser av Sveriges väder och vatten med oss. Vi postar inget eget material i bildflödet på Instagram, utan delar vidare bilder och filmer som användarna delar med oss.

Hur resonerar ni för ett lyckat upplägg? 

– Kommunikativ förmåga är ett gemensamt fokusområde för SMHI, så det finns en tydlig inriktning från ledningen att detta är viktiga frågor. Det är den centrala kommunikationsfunktionen på SMHI, där jag jobbar, som ansvarar för kanalerna, men det är flera avdelningar som skapar innehåll. Kommunikationsfunktionen har övergripande ansvar för strategier och innehåll, och sköter det mesta av publiceringar med undantag för material från våra meteorologer. Meteorologerna har en särskild grupp som ansvarar för Twitter-kontot @smhivader och för Instastories på @smhi.se. Meteorologerna producerar själva innehåll och film, även för Facebook, och sköter också dialogen med användare på @SMHIvader och Instastories. Det är mest prognosvideor men också filmer med olika väderteman. Vi verkar för att i ökande grad även få in våra andra discipliner där som hydrologi, oceanografi och klimat. Vår personalavdelning ansvarar för och publicerar platsannonser på Linkedin. 

– Vi ser arbetet med de sociala kanalerna som en integrerad del i vårt kommunikationsarbete. På samma sätt är hanteringen av kanalerna integrerat med övrigt arbete på vår kundtjänst liksom för meteorologgruppen. Vi har alltså inte specifika resurser för enbart dessa kanaler, men förstås utpekade personer som har detta som en del i sitt jobb. Det innebär att det är en handfull medarbetare på den centrala kommunikationsfunktionen som tillsammans hanterar planering, publicering och hantering av våra sociala kanaler, men vi har alla många andra arbetsuppgifter. Min grova uppskattning är att vi på kommunikationsfunktionen under en genomsnittlig vecka sammantaget lägger i storleksordningen 15-20 timmar på hanteringen av dessa kanaler. Därutöver finns det förstås andra kommunikatörer, redaktörer och sakkunniga i organisationen som skapar innehåll, inte minst meteorologgruppen. Vid specifika händelser kan resursbehoven vara större.

– Vi utgår ifrån en publiceringsplan och kör veckovisa nyhetsmöten med representanter från olika delar av verksamheten, där vi utgår från det aktuella läget, väder, hydrologiskt etc. Sen fyller alla på med sina kommunikationsbehov. Vi på kommunikationsfunktionen fördelar publiceringarna på dagar, kanaler och ytor på smhi.se och får så en publiceringsplan som gäller för aktuell vecka och helst även nästa. Vi har även en årsplanering, där vi lägger in planerade publiceringar månad för månad, till exempel säsongsbundet material.

– Vi har ett nära och gott samarbete med kundtjänst. Det är de som huvudsakligen bevakar och svarar på kommentarer i våra sociala medier, själva eller med hjälp av sakkunniga i organisationen. De är även med på nyhetsmötena där de flaggar för aktuella frågor som kommer in via sociala medier och andra kanaler. Det blir bra input till planeringen av kommunikationen för att avlasta kundtjänst och möta våra följares behov. Vi försöker också förvarna dem om det är något inlägg som kan tänkas orsaka extra mycket frågor eller kommentarer. Våra kollegor på kundtjänst är jätteduktiga att hantera frågor och kommenterar och har bra känsla för tonaliteten.

– Grunden för ett bra inlägg är en bra copy och bild/video och att det uppmuntrar till återkoppling. Aktualitet, timing och tonalitet är givetvis viktigt – och anpassning beroende på kanal. Vi tittar även på vad som är aktuellt i omvärlden; finns det frågor som tangerar vår verksamhet som vi kan haka på? Oftast länkar vi till innehåll på smhi.se. Det kan vara en nyhet, tjänst eller fördjupande faktaartiklar. Men utgångspunkten är alltid att vi ska göra nyttiga och/eller kunskapshöjande inlägg.

– Det är ytterst sällan vi köper räckvidd och när vi gör det är det mycket sparsamt. I vissa fall lägger vi en liten peng på platsannonser, samt vid allvarliga varningslägen, för att kunna rikta oss till specifika målgrupper och nå ut med bra precision geografiskt.

– Vi har inte satt upp något mål på antal inlägg per dag utan det beror på kommunikationsbehovet. Vi vill gärna ha en blandning av material utifrån våra olika discipliner/kunskapsområden, och försöker se till att våra egna inlägg inte konkurrerar inbördes om uppmärksamheten.

– Meteorologernas inlägg om aktuellt väder på Twitter och Instagram sker kontinuerligt utifrån aktuellt läge – vår prognosverksamhet är bemannad alla veckans dagar. Det är dock bara i sällsynta fall som vi publicerar annat innehåll på helger. Är det inlägg som vi kan förvänta oss reaktioner på som bör besvaras snabbt, så har någon av oss i gruppen ett öga på kommentarerna.

Hur följer ni upp resultat av er närvaro i sociala medier? Vilka verktyg använder ni? Har ni tydliga mål?

– Vi har tidigare haft rätt ”hårda” mål exempelvis ”öka den organiska räckvidden med x %”. Det har vi övergivit och numera har vi en mer kontinuerlig utvärdering av hur inläggen går. Vi jämför oss mest mot oss själva. Att vi ständigt försöker förbättra våra siffror. Visst tittar vi på andra för att få idéer och lära oss, men då oftast liknande organisationer såsom exempelvis systerinstitut i andra länder.

– Vid varje nyhetsmöte tittar vi på vilka inlägg som gått bra eller mindre bra för att utveckla oss. Vi tittar främst på engagemangsgrad och räckvidd och analyserar vad som funkat bäst. På så vis lär vi oss hela tiden.

– Förutom plattformarnas egna verktyg använder vi verktyget AgoraPulse som vi utgår ifrån vid de veckovisa nyhetsmötena, Vi ser även till Google Analytics men använder oss inte av FB-pixlar och liknande, avslutar Leif.

Här hittar du SMHI på Facebook

Vill du läsa mer om myndigheters arbete och resonemang bakom närvaro i sociala medier kan jag tipsa om tidigare inlägg med Folkhälsomyndigheten, Polisen och Kustbevakningen.

Under 2020 kommer fler tipsinlägg med röster och erfarenheter från bland annat banker, elhandel, försäkringsbolag, kommuner, politiker och telekom. Du kan även hitta tidigare inlägg på samma tema från bland andra Livrustkammaren och partiledare Jonas Sjöstedt.

Är det något varumärkes arbete du gillar och skulle vilja veta mer om? Eller vill du att Kommunikationsanalys tittar på ert arbete och resultat i sociala medier? Hör gärna av dig.

Här kan du följa Kommunikationsanalys på Facebook för att inte missa nya insikter.

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange: Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Foto: SMHI

Sociala medier: Polisen inspirerar till intern kreativitet

Foto: pressbild Ali Hassan, Polisen.

I år har Kommunikationsanalys tagit med ett flertal nya och intressanta branscher för analys av deras framgång och närvaro i sociala medier, däribland myndigheter. Du kan läsa mer om myndigheternas närvaro och framgång i denna effektanalys över andra kvartalet 2020.

Till inspiration för att nå framgång med sociala medier delar denna analysblogg även tips från varumärken som antingen förekommer på olika topplistor för sociala medier, eller som på andra sätt har en närvaro av intresse. 

Polisen är ett av dessa framgångsrika varumärken som under en längre tid placerat sig i toppen bland olika mätverktyg vad gäller närvaro och effekt i sociala medier. Denna gång delar Ali Hassan, nationell samordnare vid nationell kommunikation vid Polisen, sina tankar om hur myndigheten arbetar med sociala medier för att nå framgång samt hantera uppföljning.

Vad vill Polisen uppnå med sin närvaro i sociala medier?

– Genom vår närvaro i sociala medier vill vi bidra med ökad dialog, vara tillgänglig och synlig där många människor är, dela brottsförebyggande information, berätta om polisens arbete och nå ut med att polisen vill ha tips och vittnesuppgifter för att lösa brott.

Hur resonerar och agerar ni för ett lyckat upplägg? 

– Att inspirera till intern kreativitet genom att visualisera de möjligheter som finns i plattformarna, tror jag bidrar till ett lyckat upplägg. Detta gör att medarbetarna runt om i landet får sig ett bredare perspektiv av de alla möjligheter som finns i plattformarna och kan på så sätt maximera kreativiteten och skapa innehåll i världsklass. Via en handbok, metodstöd, tips och tricks-material samt utbildningar lyckas vi inspirera kreativitet, och på så sätt skapa innehåll som engagerar och får stor spridning. Detta tror jag är nyckeln till ett lyckat upplägg, inte bara hos Polisen, men även hos andra organisationer och företag. 

– Det är kommunikationsavdelningen som ”äger” närvaron, men samordningen sker från nationella enheten. Där har vi en deskfunktion som under vardagar hanterar publiceringar med stöd av en publiceringskalender, samt godkänner dessa. Funktionen består av tre sociala medier-redaktörer som arbetar med innehållet och modereringen på heltid, vilket omfattar Facebook, Instagram och till viss mån Twitter. Inlägg som väcker starka reaktioner eller är högaktuella i media kan påverka arbetsbelastningen varför då modereringen kan ta längre tid. 

– I regionerna har de sina egna rutiner för hur de gör med publiceringar; större kommunikationsinsatser görs dock ofta i samråd med nationella enheten. Jag tycker alla regioner gör ett enastående jobb på sociala medier. Sättet de visualiserar arbetet som görs ute på fält via inlägg i sociala medier är på en helt annan nivå, och ger medborgarna en unik insyn i polisens vardag. Vi pushar gärna lokala inlägg nationellt genom att dela dessa på Facebook eller som Stories på Instagram. De gånger våra lokala polissidor arbetar tätt med oss nationellt är under pågående kampanjer, exempelvis under rekryteringskampanj för polisutbildningen.

– Vi finns på Facebook, Twitter, Instagram, YouTube och LinkedIn. Vi har även ett annonskonto på Snapchat och annonserar när vi har kampanjer mot yngre målgrupp. Annonsbudget generellt varierar men främst stöttas projektet Attrahera till polisutbildningen. Även större kommunikationsinsatser kan annonseras, som nyligen i samband med en grooming-kampanj och brott i nära relation-kampanj.

– Under senare år har det visats extra stort intresse för arbetet i sociala medier från både ledning och polisens medarbetare. Jag tror att man insett värdet av vår närvaro, den kraft vi har och hur värdefull vår organiska närvaro egentligen är.

– För inspiration tittar jag ibland på Försvarsmakten vilka jag tycker är extremt duktiga i sociala medier.

Hur följer ni upp resultat av er närvaro i sociala medier? Vilka verktyg använder ni? Har ni tydliga mål?

– Vi använder oss främst av de verktyg som plattformarna erbjuder, men att ta in ett externt analysverktyg är inget vi utesluter. Vi använder oss även av Google Analytics, främst under kampanjer för att mäta trafiken till diverse landningssidor. Internt tittar vi på Kommunikationsanalys blogg för benchmark av effekter och verktyg i sociala medier.

– För att underlätta arbetet med vår nationella Facebook-sida som har 335 000 följare, har vi valt att använda oss av RelationDesk, ett social media management-verktyg. Med hjälp av verktyget kan vi moderera kommentarsfälten, hantera inkommande frågor och även planera innehållet samt sköta hela publiceringsprocessen. 

– Våra mål relaterar till våra syften: 

  • Ökad dialog – vara synlig och tillgänglig där många människor är
  • Dela brottsförebyggande information och tips för att minska brottsligheten
  • Berätta om polisens arbete för att öka tryggheten
  • Nå ut med att polisen vill ha tips och vittnesuppgifter för att lösa brott
  • Stärka och marknadsföra Polismyndigheten och arbetsgivarvarumärket såväl externt som internt.

Just nu håller jag på att ta fram en handlingsplan för sociala medier. I detta uppdrag ingår det att ta fram mål för vår närvaro, vilket är alldeles för tidigt att gå in på just nu, avslutar Ali med en cliffhanger. 

Här hittar du Polisen på Facebook

Gillar du att lyssna på poddar vill jag tipsa om Polispodden Stockholm där ”YB Södermalm” Viktor Adolphson samt Reine Berglund från Polisen Huddinge berättar mer om Polisen i sociala medier.

Vill du läsa mer om myndigheters arbete och resonemang bakom närvaro i sociala medier kan jag tipsa om tidigare inlägg med Folkhälsomyndigheten och Kustbevakningen.

Under 2020 kommer fler tipsinlägg med röster och erfarenheter från bland annat banker, elhandel, försäkringsbolag, kommuner, politiker och telekom. Du kan även hitta tidigare inlägg på samma tema från bland andra Livrustkammaren och partiledare Jonas Sjöstedt.

Är det något varumärkes arbete du gillar och skulle vilja veta mer om? Eller vill du att Kommunikationsanalys tar en titt på ert arbete och resultat i sociala medier? Välkommen att höra av dig.

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange: Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Foto: Polisen

Sollefteå kommun blandar allvar och humor

Foto: Hjältar. Sollefteå kommun

I år har Kommunikationsanalys tagit med ett flertal nya och intressanta branscher för analys av deras framgång och närvaro i sociala medier, däribland kommuner. Du kan läsa mer om kommuners närvaro och framgång dels i denna analys för årets första kvartal 2020, dels i denna över andra kvartalet 2020.

Till inspiration för att nå framgång med sociala medier delar denna analysblogg även ”tips från verkligheten” från varumärken, som antingen förekommer på olika topplistor för sociala medier, eller som på andra sätt har en närvaro av intresse att belysa. 

Sollefteå kommun är ett av dessa framgångsrika varumärken som placerat sig i toppen bland mätverktyg vad gäller närvaro och effekt i sociala medier. Under första kvartalet intog kommunen fjärde plats av landets 283 analyserade kommuner på bas av faktor influens på Facebook. Denna gång delar Majed Safaee, kommunikationsstrateg vid Sollefteå kommun, sina tankar om hur kommunen arbetar med sociala medier för att nå framgång samt hantera uppföljning.

Vad vill Sollefteå kommun uppnå med sin närvaro i sociala medier?

– Vi vill vara närvarande och finnas på platser där såväl våra medborgare som personer som kan vara intresserade av vår verksamhet finns. Där spelar givetvis sociala medier en viktig roll eftersom en stor del av samtalen numera sker där. Vi försöker svara snabbt på de frågor som dyker upp för vi ser ett värde i att människor snabbt får en feedback, även om vi kanske inte kan ge detaljsvar på alla frågor.

– Samtidigt är resurserna är väldigt få. Det är i stora drag bara jag som jobbar med sociala medier dag till dag. Men vi har rätt bra samarbeten med såväl skribenter som fotografer som kan hjälpa oss om något roligt eller särskilt händer som kommunen inte kan bevaka med egna resurser.  Då kan vi till exempel få ett inlägg med bild som sedan publiceras i våra kanaler. Men det utgör en väldigt liten del av inläggen.

– Innehållet är en kombination av närvaro, myndighetsinformation, service och även marknadsföring. Vi är som sagt en rätt liten organisation men trots det så finns det en förväntan att vi ska jobba med allt detta. Större kommuner kan dela upp kommunikationen i olika kanaler beroende på målgruppen men vi måste kombinera. Sen har en del verksamheter egna sidor och kanaler såsom t.ex. Medborgarservice som finns på både Facebook och Instagram. Men då är kommunikationen också smalare och sker kanske mer när det finns tid och utrymme i verksamheten.

– Sen ska man inte sticka under stolen med att vi är en liten kommun med små resurser och den räckvidd som vi idag har med sociala medier skulle vi aldrig ha råd att köpa. Det finns även ett bra stöd från kommunledningen, som både har koll och själva kommer med såväl tips som uppslag.

Hur resonerar ni för ett lyckat upplägg? 

– Vi försöker hålla 1-2 inlägg per dag. Under semestrar så kanske det uteblir någon dag men annars försöker vi hålla det tempot. Vi har ingen publiceringskalender som vi följer slaviskt, däremot har jag oftast på måndag en grov plan för veckan. Men trots det så blir det väldigt ad hoc eftersom oavsett vad jag planerar så finns det en verksamhet med 2 000 medarbetare, och det händer saker nästan varje dag som ändrar planeringen.  

– Vi finns på Facebook, Instagram, YouTube och LinkedIn. Vi är som aktivast på Facebook och Instagram. På YouTube försöker vi ha en produktion på 1-2 publika filmer i månaden. YouTube använder vi också som publiceringsverktyg för interna filmer som vi har på vårt intranät osv. LinkedIn använder vi mest för specifika rekryteringar, där vi söker en väldigt speciell form av kompetens som vi vet kommer att vara väldigt svår att nå med till exempel annonser.

– Budget för annonsering i sociala medier är väldigt modest. Under årets första sju månader har vi annonserat för ca 10 000 kr i samtliga sociala medier-kanaler. Det är oftast rekryteringsannonser, men ibland även viss marknadsföring (turism) som vi boostar. Men som sagt, annonseringsbudgeten är rätt liten.  

– En viktig sak för oss tror jag är att vi är snabba på att återkoppla. Nästan oavsett dag eller tid på dygnet så försöker vi svara på de frågor som kommer in eller vägleda folk rätt. På så sätt blir det också relevant för människor att följa oss i våra kanaler.

– Sen försöker vi blanda allvar och humor. Vi är en myndighet och det speglar 90 procent av våra inlägg. Det är antingen allvarliga saker eller sånt som vi måste kommunicera för att det är viktigt eller bra för våra medborgare att känna till. Men samtidigt vill vi att det ska vara roligt att följa våra kanaler, att vi ska sticka ut och vara lite roligare.

– Just blandningen av allvar, närvaro och humor är ett bra koncept. Jag tittar en del på Polisen just för att de kombinerar väldigt allvarliga ämnen med lättsam kommunikation. Även HONY (Humans of NY) har ett väldigt tilltalande och enkelt kommunikationssätt.

Foto: Tema älgar. Sollefteå kommun

Hur följer ni upp resultat av er närvaro i sociala medier? Vilka verktyg använder ni? Har ni tydliga mål?

– Vi använder oss nästan uteslutande av kanalernas egna verktyg för uppföljning och de brukar räcka hyggligt långt, men även Google Analytics och vår webbplats egna statistikverktyg. Kontonas egna statistikverktyg försöker jag ha koll på löpande och stämma av var 3-4:e dag. Google Analytics och vår egen webbsidas statistik stämmer jag av en gång i månaden. Vi försöker ha koll på varifrån trafiken kommer och vad folk sökt för att komma till oss. Det är hjälper oss mycket med att utforma texter och säkerställa så att människor så snabbt som möjligt hittar informationen de söker.  

– Vårt tydligaste mål är egentligen att vara närvarande. I övrigt är det svårt för oss som myndighet att ha så många andra mål. Många av våra inlägg är sådant som vi måste göra. Jag kan i förväg redan säga att ett inlägg inte kommer att ge mer än 30-40 interaktioner men vi måste göra inlägget oavsett. Det vi lärt oss är att experimentera med bilder, rubriker, textmängd, men det är inte heller så att vi alltid hinner fundera och göra exakt rätt. Det viktiga är att sidan fortsätter växa och vara en relevant kanal, avslutar Majed.

Här hittar du Sollefteå kommun på Facebook.

Gillade du ovan? Här kan du läsa hur Sotenäs kommun arbetar med sin närvaro i sociala medier.

Under 2020 kommer fler tipsinlägg med röster och erfarenheter från bland annat banker, elhandel, försäkringsbolag, myndigheter, politiker och telekom. Du kan även hitta tidigare inlägg på samma tema från bland andra Livrustkammaren och partiledare Jonas Sjöstedt.

Arbetar du för ett intressant och/eller framgångsrikt varumärke i sociala medier, och vill dela med dig och synas? Är det något varumärkes arbete du gillar och skulle vilja veta mer om? Eller vill du att Kommunikationsanalys tar en titt på ert arbete och resultat i sociala medier? Hör gärna av dig.

Här kan du följa Kommunikationsanalys på Facebook för att säkra nya insikter.

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange: Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Foto: Sollefteå kommun

Tips från digitala varumärken: Sparbanken Tanum lyfter människor.

Sparbanken Tanum: 200507 pressbild

I år har Kommunikationsanalys adderat ett flertal nya och intressanta branscher för bevakning och analys av deras framgång och närvaro i sociala medier, däribland banker. Du kan läsa mer om bankers framgång dels i denna analys över 50 banksidor på Facebook för årets första tertial 2020, dels i denna analys över de fyra storbankerna för årets första kvartal 2020.

Till inspiration för att nå framgång med sociala medier delar denna analysblogg även tips från varumärken, som antingen förekommer på olika topplistor för sociala medier, eller som på andra sätt uppmärksammas och/eller lyckas väl med sin närvaro. 

Sparbanken Tanum är ett av dessa framgångsrika varumärken som under en längre tid placerat sig i toppen bland olika mätverktyg vad gäller närvaro och effekt i sociala medier. Vi kunde senast i maj se exempel på deras framgång i sociala medier i inlägget om mest framgångsrika varumärken i maj 2020.

Denna gång delar Henrik Carlsson, marknadschef Sparbanken Tanum, sina tankar om hur banken arbetar med sociala medier för att nå framgång samt hantera uppföljning.

Vad vill Sparbanken Tanum uppnå med sin närvaro i sociala medier?

– Vi har ett tredelat syfte med att synas i sociala medier:

  • Vi vill lyfta ”vår del av världen”, det vill säga norra Bohuslän. Om fler människor får upp ögonen för norra Bohuslän, så kommer det att gynna våra företag, människorna som bor här och i slutändan även banken.
  • Vi vill få nya kunder. Om vi, nästintill dagligen, visar vad som skiljer oss från storbankerna, ja då är chansen stor att vi blir det naturliga valet av bank i norra Bohuslän. 
  • Vi vill ha ännu nöjdare kunder. Undersökningar visar att vi har extremt nöjda kunder och vi kan dessutom påvisa att de som följer oss i SoMe är ännu nöjdare. Varför? Jo, högst troligt för att vi är personliga och visar vad som skiljer oss från mängden.

Hur resonerar ni för ett lyckat upplägg? 

– Vi har gjort våra egna guidelines och följer dessa till punkt och pricka. Detta dokument är omkring 70 sidor, men i korthet kan man säga att allt vi publicerar ska vara nyfiket, positivt och personligt.

– Man måste tänka på att vi dagligen konkurrerar med semesterbilder och grattishälsningar, då blir det helt fel att prata om till exempel räntor & schablonbeskattning. Den sortens ämnen behandlas på vår hemsida. Jag ser alltför många som lägger ut samma content i sina sociala medier som de har på sin hemsida. Man måste våga använda ett lättsammare språk och bjussa på sig själv! Våga lyfta fram människor; samarbetspartners, kunder, vd och anställda!

Sparbanken Tanum: marknadschef Henrik Carlsson

Hur följer ni upp resultat av er närvaro i sociala medier? Vilka verktyg använder ni? Har ni tydliga mål?

– Vi har ett tydligt mål. Vi ska vara bäst. Annars är det väl ingen idé att hålla på? 😉

– Vi mäter vår framgång främst via smampion.se, men också genom Facebooks och Instagrams egna funktioner.

– En gång i månaden kör vi redaktionsmöten och utvärderar varje inlägg;

  • Varför gick detta så bra/dåligt?
  • Hur kan vi förbättra detta till nästa gång?
  • Vad är aktuellt i vår omvärld just nu?
  • Vad trendar?
  • Hur kan vi göra vår version av det som är hett just nu?

Här hittar du Sparbanken Tanum på Facebook.

Under 2020 kommer fler tipsinlägg med röster och erfarenheter från bland annat banker, elhandel, försäkringsbolag, kommuner, politiker och telekom. Du kan även hitta tidigare inlägg på samma tema från bland andra Livrustkammaren och partiledare Jonas Sjöstedt.

Arbetar du för ett intressant och/eller framgångsrikt varumärke i sociala medier, och vill dela med dig och synas? Eller är det något varumärkes arbete du gillar och skulle vilja veta mer om? Välkommen att höra av dig.

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange: Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Foton: Henrik Carlsson, Sparbanken Tanum

Tips från digitala varumärken: Livrustkammaren – en samtida historiebästis

Bild: Livrustkammaren

Om du arbetar med sociala medier är säkert inte Livrustkammaren obekant. Detta statliga museum, beläget i Stockholms slott, har senaste åren uppmärksammats för sin aktuella och underhållande närvaro på Facebook. Vilket också gjort att detta ”lilla” museum nu har fler följare än deras större grannar och branschkollegor som Nationalmuseum och Vasamuseet.

Som inspiration delar denna analysblogg även tips från digitala varumärken som antingen förekommer på de olika topplistor för sociala medier som bloggen lyfter, eller som på andra sätt uppmärksammas positivt och lyckas väl med sin närvaro.

Denna gång delar Emma Ågrahn, kommunikatör med ansvar för sociala medier vid Statens historiska muséer, däribland Livrustkammaren, sina tankar om hur Livrustkammaren arbetar med sociala medier för att nå framgång samt hantera uppföljning.

Vad vill ni uppnå med er närvaro i sociala medier?

– Vi vill vara din historiebästis på nätet. Vi vill sprida kunskap om svensk historia och Livrustkammarens samlingar genom att använda humor, aktuella trender, memes och ett tilltal som funkar på internet i kombination med bilder från våra samlingar.

– Vi kan också se att många av våra programpunkter säljer slut tack vare sociala medier, så vi har en okej konvertering. Vi vill öka den geografiska spridningen på antalet följare som en del i vårt uppdrag att nå hela landet, och det kan vi enklast påverka med betald media. De senaste sponsrade kampanjerna har vi riktat bredare, och genom statistikverktyget har vi sett att det gett effekt. Genom Google Analytics har vi sett att den geografiska spridningen ökat bland våra webbesökare (vi länkar till webben i våra betalda kampanjer).

– Vi blev nyligen nominerade till ett pedagogiskt pris för vårt jobb i sociala medier och det ser vi som ett kvitto på att vi lyckats rätt bra med vad vi vill uppnå. Det är också en viktig kanal för oss att berätta om vår programverksamhet.

Hur resonerar ni för ett lyckat upplägg? Och hur hanterar ni framgången/uppmärksamheten/förväntningarna?

– Så här:

Bild: Livrustkammaren

– Nej men vi fortsätter som vi brukar – alltså att hålla koll på internettrender och haka på med vårt eget innehåll och tonalitet. Det är jag som ansvarar för annonsering och uppföljning, medan publicering av innehåll på Facebook-sidan görs tillsammans med intendenterna på Livrustkammaren.

– Vid det här laget har vi också hyfsad bra koll på vilken typ av bilder som funkar bättre än andra. Till exempel så funkar en Robe de cour (not: hovdräkt) bättre än ett flintlås. Vi har ett fantastiskt bildmaterial med fria licenser som vi kan använda fritt, och det är en jättestor del av att vi lyckas med innehållet. Våra föremål är ju ofta väldigt iögonfallande, och det som visuellt sticker ut tycks ge ett större genomslag. Det kanske inte är så konstigt när konkurrensen om uppmärksamhet i flödet är så stor. Men timing är som sagt viktigt. Gärna samtidsaktuellt på något sätt.

– Det gäller också att få till en bra kombination mellan avsändaren, texten, bilden och hashtags. Det får också gärna ligga lite på gränsen för vad du tror att ett museum som Livrustkammaren får skriva.  Vi varvar också med längre inlägg med mer fakta, där vi lyfter olika händelser, personer och föremål kopplade till våra samlingar. Den balansen är viktig, så att det inte bara blir en humorsida.

Hur följer ni upp resultat av er närvaro i sociala medier? Vilka verktyg använder ni? Har ni tydliga mål?

– Vi använder oss främst av Facebook och Instagrams statistik i Business Manager och Ads Manager. Där kan vi se hur engagerade våra följare är, hur gamla de är och fördelningen mellan kvinnor och män, räckvidd på inläggen, typ av reaktioner och så vidare. 

– Till vår årsredovisning räknar vi också antal följare.  Det är klart att vi alltid vill ha fler följare, men främst vill vi att de som följer oss stannar kvar, gillar det vi gör och blir engagerade fans.  Det ser vi att vi har lyckats med eftersom vi har en stor aktivitet när det kommer till delningar och reaktioner på inlägg. Vi brukar jämföra vårt resultat med liknande sidor på Facebook och (lite på skoj) sikta på att slå det museum som ligger före oss i statistiken. Så nästa delmål får kanske bli att slå Skansen som just nu har närmare 68 000 gilla-markeringar.  Men om det blir på bekostnad av engagemang och interaktion – där vi ligger högst i vår interna museikamp på Facebook – får vi tänka om.

– Vi får nog snarare en uppfattning om hur ”bra” det går genom att vara närvarande och aktiva i kommentarsfälten där många skriver uppskattande.  Målen handlar om att fortsätta vara relevanta, roliga och sprida kunskap om historia på ett lustfullt och pedagogiskt sätt.

– Vi håller just nu på med en publikundersökning där vi bland annat undersöker hur våra besökare har hittat till museet, där tidigare enkäter visar att många kommer till det fysiska museet för att de hittat information via sociala medier, avslutar Emma.

Här hittar du Livrustkammaren på Facebook.

Ett av syftena med denna blogg är att lyfta goda och framgångsrika exempel, samt dela kunskap om verktyg som underlättar arbetet med sociala medier, eller ren inspiration för detta arbete. Jobbar du för ett intressant och/eller framgångsrikt varumärke i sociala medier, och vill dela med dig och synas? Eller är det något varumärkes arbete du gillar och skulle vilja veta mer om? Hör gärna av dig.

Om du vill veta mer om Livrustkammarens arbete samt om hur arbeta (bättre) med sociala medier kan jag tipsa om denna bok av Fredrik Pallin: #gördetnu

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Tips från digitala politiker – Rasmus Jonlund fokuserar digitalt.

Vad är det som ger framgång för politiska budskap – digitalt? Självklart sakfrågor, men även det praktiska arbetet med och runt digital närvaro, samt kanal- och målgruppsval. Även nivå på kunskap om hur de digitala och sociala plattformarna fungerar, och hur man kan följa upp och lära av effekter.

Tips inför valet 2018 kommer här – med utgångspunkt i politiker som tillhör något av de 10 partier bloggen bevakar, samt (gärna) har varit med på några av topplistorna. Är du också politiker och vill dela med dig digitala insikter och synas? Hör av dig.

Denna vecka delar kommunpolitikern Rasmus Jonlund (L) sina tankar utifrån sitt perspektiv som politiker, om hur man kan arbeta med sociala medier för att nå framgång samt hantera utmaningar.

Hur tänker du runt din närvaro i sociala medier?

På Twitter politisk, på Facebook personlig, på Instagram privat – för vänner och familj. Har dessutom sedan flera år en blogg. Har valt bort övriga sociala medier. Politiskt ligger fokus på Facebook, där jag har både en politikersida (Rasmus Jonlund – Stockholmsliberal) och min egen profil.

Politikersidan är naturligtvis den ”officiella” kanalen i den mån jag som fritidspolitiker har en sådan. Där delar jag framför allt mina egna nyheter och artiklar, men även mer ideologiskt och liberal-partistiskt material, plattor etc. Lägger sällan tid på att försöka göra egna plattor, det får bli bilder och länkar som finns. En fritidspolitikers tidsmässiga approach. Och ibland går det rätt bra. När jag märker att det börjar ta fart kör jag lite marknadsföring, och märker att jag med begränsad peng kan nå ganska lång ut.

Bloggen fungerar som en bank och sida att länka till för längre texter, exempelvis olika skrivelser och motioner.

Den egna Facebook-profilen är betydligt mer personlig men förstås även politiskt färgad, och det mesta jag lägger upp är synligt för alla. Som politiker är jag aldrig helt separerad från min offentliga roll.

Två spår brukar vara särskilt framgångsrika – och passar också mig och min personlighet väl:

För det första, det ideologiska, när jag tar ställning för och skriver om liberalismen, motstånd mot socialism, alla människors lika värde i t ex funktionshinder- och HBTQ-frågor, aversion och försvar mot extremism och t ex nu i dagarna nazism. Här finns stora möjligheter och uppgifter för en liberal kulturpolitiker. Det andra spåret är det lokala, Kungsholmsspecifika. Oavsett om det handlar om en skräpig skamfläck runt den strandpromenad vi vill göra trygg och säker för alla, eller den långsiktiga återkommande opinionsbildningen om ett nytt torg vid Fridhemsplan, eller att döpa en namnlös plats vid en kaj.

Tonläget försöker jag hålla respektfullt; vill gärna betona behovet av och värdet av det goda samtalet, även mellan meningsmotståndare; ett demokratiskt försvar i sig. Förtroende är svårt att bygga men lätt att rasera.

Kommentarer ska naturligtvis besvaras, så länge de inte är uppenbart aggressivt konfrontatoriska. Man får andas och vara artig. Det gäller att själv ta ansvar för att försöka få fram det goda samtalet.

Hur fördelar du tid/resurser mellan digitalt och övrigt? Läs mer