Etikettarkiv: sociala medier för kommunikation

Sociala medier: Tullverket tittar på kontaktkostnad

Under 2020 utökade Kommunikationsanalys sin blogg med ett flertal nya och intressanta branscher för bevakning och analys av deras framgång och närvaro i sociala medier, däribland myndigheter. Här hittar du tidigare resultat och relaterad inspiration för landets statliga myndigheter i sociala medier.

Kommunikationsanalys vill även inspirera genom att möjliggöra tips från digitala varumärken som antingen förekommer på de olika topplistor för sociala medier som bloggen lyfter, eller som belyser den vardag som ansvariga för sociala plattformar möter. En samlingsplats för professionella med #tipsfrånverkligheten.

Denna gång delar Katarina Brodin, chef kundmöten privat vid Tullverket, sina tankar om hur myndigheten arbetar med sociala medier för att nå framgång samt hantera uppföljning.

Foto: Katarina Brodin, Tullverket

Vad vill Tullverket uppnå med sin närvaro i sociala medier?

– Vi vill möta våra kunder på de plattformar de befinner sig och genom det bidra till Tullverkets strategiska mål och stärka Tullverkets varumärke. Det gör vi genom informationsspridning, föra dialog och reaktivt svara på frågor samt att kommunicera berättelsen om Tullverket. Den inriktningen knyter i sin tur an till Tullverkets strategiska mål och vision.

Hur resonerar och agerar ni för ett lyckat upplägg? 

– För att lyckas med sociala medier skulle jag säga att det allra viktigaste är förmågan att utgå från mottagaren, dess behov, kunskapsnivå och intresse. Gör vi inte relevant innehåll så kommer inte det vi publicerar få spridning och då når vi inte heller dem vi vill nå. Utmaningen är då att göra våra ämnen relevanta. Tull är ingen ”högengagemangsprodukt”, men handlar på nätet gör många, och när man gör det så vill man ha reda på vad det kommer att kosta. Då kan vi hjälpa dem att bli bra näthandlare genom att berätta vad man måste ha koll på när man handlar på nätet.

Foto: Tullverket Facebook

– Vi försöker lära oss av allt vi gör och vi är inte rädda för att återanvända material, men försöker hela tiden finslipa det så att det blir lite bättre utifrån de reaktioner vi fått tidigare. Det är en ständigt pågående process och nu börjar vi ha ganska så bra koll på vilka reaktioner vi kommer att få på det vi publicerar, och hur vi behöver uttrycka oss för att man ska förstå vårt fikonspråk. För reaktionerna kommer direkt, både när vi gör bra och dåliga saker.

– Vi har hela tiden haft som utgångspunkt att se de olika kanalerna som fristående från varandra, samtidigt som våra följare såklart ska känna igen att det är Tullverket de möter på sociala medier. Med det menar jag att vi har olika inriktningar med vår närvaro på exempelvis Facebook och Instagram och att vi sällan publicerar samma inlägg i flera kanaler. Om vi gör det så anpassar vi dem oftast utifrån kanal.

– Det team som arbetar med Tullverkets närvaro på sociala medier är en del av den enhet på kommunikationsavdelningen som även arbetar med kundmötet via andra kanaler, såsom telefon och webbformulär. Att arbeta tätt tillsammans med de som möter våra kunder dagligen i andra kanaler har varit vår inriktning från start.

Planering och innehåll

– Vi utgår från en planering, men försöker i möjligaste mån ha utrymme för att kunna improvisera. Vår planering sker i flera steg och ser lite olika ut för de olika kanalerna. Vi gör en grov planering utifrån ett årshjul, exempelvis inlägg om näthandel inför julhandeln eller om att resa med sin hund inför sommarsemestern. Samtidigt försöker vi ha örat mot marken och snappa upp sådant som sker här och nu för att vara relevanta och intressanta. Att vår närvaro på sociala medier påverkas av den pågående pandemin är kanske inte helt självklart, men det faktum att färre reser över våra gränser har haft en stor påverkan på vår planering. Vi har fått tänka om och i stort sett skippa alla inlägg som handlar om vad man ska tänka på när man reser med en vara till Sverige. 

– Våra sökhundar är väldigt populära och skulle vi bara utgå från vad som oftast får flest likes hade vi bara kunnat publicera inlägg om våra hundar, men vi vill såklart ha en bra mix.

– Vi försöker också vara modiga, att våga testa nya funktioner till exempel och att våga utmana bilden av Tullverket. Bland annat genom att när tillfälle ges kommunicera med glimten i ögat – utan att för den delen förlora vår seriositet som kontrollmyndighet. 

– Att vår verksamhet är intressant och spännande, att vi tidigare inte varit särskilt öppna och berättat om vårt uppdrag, och att vi har en lång historia gör att det finns mycket att berätta om. För det mesta gräver vi där vi står.

Foto: Tullverket Facebook

Arbetsgivarvarumärket och LinkedIn

– Våra sociala medier har också blivit viktiga kanaler i arbetet med vårt arbetsgivarvarumärke. På Instagram får vi mycket frågor som rör rekrytering till framförallt vår kontrollverksamhet. Vi ser samtidigt att antalet följare på LinkedIn ökar stadigt och där försöker vi att fokusera på att bredda bilden av Tullverket som arbetsgivare. Vi är så mycket mer än en person i uniform vid gränsen.

Hur följer ni upp resultat av er närvaro i sociala medier? Vilka verktyg använder ni? Har ni tydliga mål?

– Att vi började arbeta aktivt med sociala medier flera år efter många andra myndigheter, har nog har lett till att vår utvecklingskurva varit ganska så brant.

– Vi har fram tills nu använt oss av plattformarnas egna verktyg, men har börjat titta på möjligheten att använda andra verktyg. Dock har den omtalade domen i EU-domstolen, Schrems II, medfört att vi nu har vi pausat det arbetet. 

– På en övergripande nivå styr vi mot Tullverkets strategiska mål som nyligen omarbetats, och min förhoppning är att vi framöver kan bryta ner det till mer konkreta mål för oss. När vi arbetar med kampanjer så har vi uppsatta mål och där tittar vi exempelvis på kontaktkostnaden också, avslutar Katarina. 

Här hittar du Tullverket på Facebook

Under 2021 kommer fler tipsinlägg med röster och erfarenheter från bland annat banker, elhandel, försäkringsbolagkommunermyndigheter, regioner, sjukhus och telekom. Du hittar även inlägg från bland andra Livrustkammaren och f.d. partiledare Jonas Sjöstedt.

Här hittar du senaste effektresultaten för (statliga) myndigheter i sociala medier där bland andra Tullverket placerade sig väl.

Följ gärna Kommunikationsanalys på Facebook och LinkedIn för att säkra nya insikter.

Behöver du och er organisation ett bollplank eller stöd för ert arbete och resultat i sociala medier? Välkommen att höra av dig.

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange: Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Foton: Tullverket

Sociala medier: Liberalerna skapar väljarkontakter

Liberalerna logotyp

Kommunikationsanalys vill underlätta användning av sociala medier genom att möjliggöra tips och inspiration från intressanta varumärken. En samlingsplats för professionella med #tipsfrånverkligheten.

Från 2020 har Kommunikationsanalys lagt till intressanta branscher som banker, elhandelsbolag, försäkringsbolag, kommuner, regioner och sjukhus, länsstyrelser, myndigheter och telekom.

Inför valåret 2018 bjöd Kommunikationsanalys in partier och politiker att berätta om sitt arbete med sociala medier. Här kan du till exempel läsa Jonas Sjöstedts tankar runt sin närvaro i sociala medier.

Nu är det drygt 500 dagar kvar till nästa val och därmed kommer ett ökat innehållsfokus relaterat politiska partier och partiledare att synas i bloggen. Till detta löper som vanligt de månatliga effektanalyserna av de politiska partierna, samt av partiledare. Därtill de politiska sentimentanalyserna relaterat sociala medier.

Liberalerna är ett av de tio partier som Kommunikationsanalys sedan flera år analyserat varje månad vad gäller närvaro och effekt i sociala medier. Denna gång delar Gustav Georgson, biträdande partisekreterare och kommunikationschef vid Liberalerna, sina tankar om hur partiet arbetar med sociala medier för att nå framgång samt hantera uppföljning.

Gustav Georgson, Liberalerna. 20191009 Foto: Magnus Fröderberg/Liberalerna

Vad vill Liberalerna uppnå med sin närvaro i sociala medier?

– För våra sympatisörer är politik viktigt och ska tas på allvar. Därför har vi mindre fokus på gull-gull och ”influencerinnehåll” utan fokuserar våra sociala medier på att prata politik och samhällsproblem. Liberalerna ser sociala medier som ett sätt att kunna föra samtal om politik med medborgare.

– Vi är ett lyssnande parti och vill ha många kanaler in till oss så att vi kan lära oss så mycket som möjligt om de problem och utmaningar som människor i Sverige upplever i sin vardag. Det är bästa sättet för oss att sedan kunna formulera politik som svarar på dessa problem och utmaningar.

Hur resonerar och agerar ni för ett lyckat upplägg? 

– Det allra viktigaste för att vara framgångsrik i sociala medier är att vara en modig allkonstnär. Du behöver ha viss grafisk kompetens, men du behöver framför allt våga testa massa olika saker. Och fortsätta med det som går bra och sluta med det som går dåligt. Algoritmer och trender ändrar sig snabbt så det viktigaste är att våga nya grepp och ständigt lära sig av responsen. Största felet man kan göra är att bli rädd och fastna i något som funkar just nu, då det med största sannolikhet inte kommer funka om sex månader exempelvis.

– Våra inlägg på sociala medier är mest till för att skapa väljarkontakter direkt på plattformarna, men även i vissa fall för att driva trafik till liberalerna.se. Vi satsar primärt på Facebook och Instagram samt finns på Twitter och LinkedIn.

– Vi är en liten kommunikationsavdelning och har därför prioriterat dessa plattformar där våra sympatisörer finns. Det är ungefär motsvarande 2 heltidstjänster som jobbar med sociala medier, men det är spritt på fler personer. Alla vi som arbetar på kommunikationsavdelningen har kompetens och arbetsuppgifter kopplat till sociala medier. Det är en självklarhet idag.

– Vi planerar och följer upp via veckomöten, men har också dagliga kortare möten. Därtill en ständigt plingande konversation i SMS-format där idéer dyker upp och förädlas.

Hur följer ni upp resultat av er närvaro i sociala medier? Vilka verktyg använder ni? Har ni tydliga mål?

– Det finns faktorer som vi inte själva kan påverka och därför mäter vi inte enbart slutresultatet i sociala medier. Vi har målsättningar som rör vår egen verksamhet som till exempel kan vara hur vi jobbar, att det är många idéer in och att vi prioriterar rätt, men vi har såklart också målsättningar om hur vi presterar i sociala medier också.

– Vi följer upp veckovis med plattformarnas egna verktyg, vilka har utvecklats mycket de senaste åren. Det finns många bra gratisverktyg, men vi kan ibland krydda insikter med något betalverktyg, avslutar Gustav.

Här hittar du Liberalerna på Facebook

Under 2021 kommer fler tipsinlägg med röster och erfarenheter från bland annat banker, elhandel, försäkringsbolagkommuner, politiker och telekom. Du kan även hitta inspiration från bland andra Livrustkammaren och f.d. partiledare Jonas Sjöstedt.

Här kan du följa Kommunikationsanalys på Facebook och LinkedIn för att säkra nya insikter.

Behöver du eller din organisation ett stöd eller bollplank för att diskutera och analysera resultat och strategi i sociala medier? Välkommen att höra av dig

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange: Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Foto: Liberalerna

Sociala medier: Sahlgrenska Universitetssjukhuset använder stories för folkbildning

2020 utökade Kommunikationsanalys med ett flertal nya och intressanta branscher för bevakning och analys av deras framgång och närvaro i sociala medier, däribland sjukhus. Här hittar du resultaten för landets sjukhus i sociala medier för fjärde kvartalet 2020.

Denna blogg vill även inspirera genom att möjliggöra tips från digitala varumärken som antingen förekommer på de olika topplistor för sociala medier som bloggen lyfter, eller som belyser den vardag som ansvariga för sociala plattformar möter. En samlingsplats för professionella med #tipsfrånverkligheten.

Denna gång delar Angelica Capitao Patrao, digital kommunikatör och samordnare vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, sina tankar om hur sjukhuset arbetar med sociala medier för att nå framgång samt hantera uppföljning.

Foto: Angelica Capitao Patrao, Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Vad vill Sahlgrenska Universitetssjukhuset uppnå med sin närvaro i sociala medier?

– Vi vill finnas nära våra målgrupper, patienter, medarbetare, allmänhet och potentiella medarbetare, och ha en aktiv och öppen dialog. Vi fångar också upp frågor som engagerar och tar vår roll som folkbildare.

– Med vår närvaro delar vi berättelsen om Sahlgrenska Universitetssjukhus, all den magi som pågår innanför sjukhusväggarna, och visar hur vi är ett av landets ledande universitetssjukhus.  

Sahlgrenska Universitetssjukhuset – Folkbildande_stories

Hur resonerar och agerar ni för ett lyckat upplägg? 

– Det senaste året har vården och Sahlgrenska Universitetssjukhuset varit i allmänhetens fokus på ett sätt som vi aldrig tidigare har varit med om, samtidigt som informationsbehovet har varit större än vanligt. I sociala medier har vi spridit viktig information till patienter, medarbetare och allmänhet, gett nulägesbilder från covid-vården, uppmärksammat medarbetare och deras insatser, men också beskrivit utmaningar, visat hur sjukhuset hanterat rådande läge och uppmanat allmänheten till att ta ansvar för minskad smittspridning.

– Vi har en tydlig strategi som vi jobbar efter och följer kontinuerligt upp det innehåll vi delar för att ständigt nå bättre resultat. Vi befinner oss i ett sammanhang med mycket kompetens och utveckling, och det skapar stolthet att ta del av alla goda resultat, behandlingar och högkvalitativa vård som kommer patienterna till del. Sjukvården är en av våra viktigaste samhällsfunktioner, vilket märks inte minst nu under covid-19-pandemin. Allt detta mynnar ut i aktiviteter i våra kanaler. 

– På det stora hela är det våra medarbetare som står i frontlinjen, både i pandemin men också i våra sociala medier. Våra medarbetare är våra viktigaste talespersoner och ger en transparent, trygg och även personlig bild av det som sker innanför sjukhusets väggar och hur det är att arbeta här. Både på Instagram och Facebook ser vi att detta är ett lyckat koncept, men där vi på Facebook också ser att rollen som samhällsaktör är viktig. Detta har inte minst märkts under pandemin då sociala medier har varit några av våra viktigaste kanaler för att sprida samhällsviktig information och kunskap.

– Vi har också tagit vår roll som folkbildare och spridit kunskap med våra experter som finns inhouse och använt materialet i flera kanaler. Till exempel i mars när informationsbehovet om coronaviruset var som störst och vi gjorde ett antal poddavsnitt av Sahlgrenskapodden med Agnes Woldinfektionsläkare och virusexpert vilka kunde berätta det senaste vi visste om viruset och covid-19. Innehållet användes även i andra kanaler i form av filmer, stories samt artiklar i digitala magasinet Sahlgrenskaliv för att sprida kunskapen vidare. Ytterligare ett exempel är när diskussionerna och frågetecknen om vaccin var som allra störst i december, då följare kunde ställa frågor direkt till vår expert Magnus Gisslén i Instagram Stories, vilket sedan också mynnade ut i poddavsnitt. Stories är generellt en kanal vi använder mycket för att folkbilda, sprida kunskap och ha en dialog med våra följare.

– Vi har redaktionsmöte en gång i veckan där vi sätter den stora redaktionella planeringen för veckan, vad som är på gång och vad som ska publiceras i alla våra kanaler. Det är också ett tillfälle där vi spånar idéer och planerar för kommande aktiviteter. Vi har en stor flexibilitet i planeringen och det sker uppdateringar kontinuerligt, till exempel vid inspel från kollegor i våra dagliga morgonmöten eller vid händelser i omvärlden. 

– Jag har det övergripande ansvaret för våra sociala kanaler, men hela Kommunikationsavdelningen är involverade. Vi producerar och publicerar totalt cirka 20-25 inlägg per vecka för alla våra sociala medier-kanaler. Allt görs inhouse och vi använder ett gemensamt digitalt planeringsverktyg.

– Sahlgrenska Universitetssjukhuset finns på Facebook, Instagram, Twitter, Linkedin och på Vimeo, där vi finns under Västra Götalandsregionen. Ett av våra instagram-konton som också bör nämnas, och som vi är väldigt glada över, är forlossningen_ostra. Kontot ger en inblick i Sveriges största förlossningenhet, sprider kunskap om förlossningvård och drivs av medarbetare på Förlossningen. 

– Sjukhusets Linkedin har ett blandat innehåll och är en kanal där Kommunikation och HR arbetar tillsammans. På Linkedin samsas jobbannonser med ett mer redaktionellt innehåll, till exempel från vårt digitala magasin Sahlgrenskaliv, som syftar till att främja arbetsgivarvarumärket. Eftersom endast en låg andel av de som arbetar i vårdnära yrken använder Linkedin, är våra målgrupper där främst chefer, forskare, ingenjörer och administrativ personal. 

– Det är också viktigt att kommunikationen i sociala medier samspelar med efterfrågan och aktuella händelser i samhället, samt aktiviteter i andra kanaler, som till exempel Sahlgrenskaliv eller pressaktiviteter. Där är Twitter en effektiv kanal för oss där vi bidrar till samhällsdebatten genom kunskap, fakta och synliggöra sjukhusets experter.

– Vad gäller kommentarer och frågor på våra inlägg kan det variera väldigt mycket. Under pandemin, både våren och hösten, har vi haft ett mycket större flöde av kommentarer och frågor än tidigare, vilket vi verkligen uppskattar då vi vill ha en dialog och samtal med våra följare. Som mest kan det handla om ett hundratal kommentarer om dagen. Målet är att svara så skyndsamt som möjligt, gärna inom timmen i de fall kommentarer och frågor kommer under kontorstider. Kommentarer och meddelanden kollas även av på kvällar och helger av den kommunikatör som är i beredskap.

– För att lyckas med sociala medier ser jag att det är viktigt att känna sina följare, vara människokännare och uppvisa lyhördhet. En stor del av arbete med sociala medier är så klart också statistik och reflektion, så att tycka om siffror och analys tror jag är viktigt för att kontinuerligt utveckla innehållet och kommunikationen med följare. 

Sahlgrenska Universitetssjukhuset – graf maj 2020

Hur följer ni upp resultat av er närvaro i sociala medier? Vilka verktyg använder ni? Har ni tydliga mål?

– Allt vi gör, både i sociala medier och andra kanaler, ska stödja våra övergripande kommunikationsmål, att stärka allmänhetens förtroende och öka den interna stoltheten. Det syftet ska ju även våra kommunikationsaktiviteter och innehåll tjäna. Rent konkret kan det till exempel handla om ett visst mått på engagemang, spridning, hur många vi når ut med och hur många som interagerar med oss. Det är också viktigt att vi når ut med rätt innehåll, vilket är något som vi har med oss när vi planerar våra kommunikationsaktiviteter. Detta följs också upp i vår månatliga analys och sammanfattning. 

– Följarantalet det senaste året har ökat med över 50 procent för våra sociala medier. Effekten syns även tydligt när det gäller räckvidd och engagemang, där vi har haft väldigt fina resultat det senaste året. 

– För uppföljning använder vi primärt plattformarnas egna verktyg. Vi har också nyligen börjat använda Agorapulse, vilket jag inte ännu har några erfarenheter att dela med mig av.

– Vi har en strategi med tydliga mål som vi jobbar mot, och det är något vi följer upp löpande och sammanfattar i en gedigen analys varje månad. Den här analysen görs av samtliga kanaler som vi kommunicerar i, både interna och externa, och blir sedan en del av vårt utvecklingsarbete, avslutar Angelica.

Sahlgrenska Universitetssjukhuset på Facebook.

Under 2021 kommer fler tipsinlägg med röster och erfarenheter från bland annat banker, elhandel, myndigheter, sjukhus, regioner, politik och telekom. Du hittar även inlägg från bland andra Livrustkammaren och f.d. partiledare Jonas Sjöstedt.

För dig med specifikt intresse för sjukhus i sociala medier vill jag tipsa om dessa inlägg med Akademiska sjukhuset och Angereds Närsjukhus.

Följ gärna Kommunikationsanalys på Facebook och LinkedIn för att säkra nya insikter.

Behöver du eller din organisation ett bollplank eller stöd vad gäller social media management? Välkommen att höra av dig.

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange: Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Foto: Sahlgrenska Universitetssjukhuset 

Sveriges 21 regioner i sociala medier – kvartal 4 2020

Region Skåne, Region Kalmar län och Region Stockholm var kvartalets bästa regionsidor på Facebook. Sveriges regioner gjorde under fjärde kvartalet en aktivitetsökning till i snitt 34 inlägg per månad på Facebook. Region Stockholm gjorde 96 inlägg per månad. Kortast svarstid uppvisade Region Halland med 21 minuter. En region hade 100 procents responsgrad på Facebook. Under kvartalet gjorde samtliga 21 regioner inlägg på Facebook. Innehåll relaterat pandemin dominerade åter inlägg med mest effekt. Region Skåne samt Region Västmanland gjorde kvartalets mest effektiva inlägg.

2020 utökade Kommunikationsanalys sina effektanalyser i sociala medier till att omfatta skattefinansierade verksamheter som Sveriges kommuner, länsstyrelser, myndigheter, regioner och sjukhus. En anledning till detta nya fokusområde var pandemin och samhällets tydliga behov av information och fakta, där sociala medier fyller en viktig roll som nyhetskälla för många.

Dessa nya effektanalyser har tagits emot med stort intresse. En anledning verkar vara att just uppföljning av sociala medier är ett område som hittills inte fått mycket utrymme internt, om beroende på resurser, kompetens eller annat. Oavsett, tack för återkoppling och inspirerande engagemang.

Pandemikommunikation och digital kompetens

I december släpptes Svenskarna och internet 2020 där vi bland annat kunde läsa att vår användning av sociala medier under pandemin ökat med 7 procent i jämförelse med samma period 2019. 89 procent av internetanvändarna använde därmed sociala medier. Detta resultat, sammantaget med Reuters Institute Digital News Report 2020 vilken visar att 32 procent har Facebook som nyhetskälla, ger tydliga indikationer på de sociala plattformarnas vikt för organisationers kommunikativa framgång.

Sveriges kommunikatörer ger den 9 februari ett gratis webbinarium tillsammans med Internetstiftelsen vid namn Instagram, Youtube, Twitch eller Reddit – hur ska en kommunikatör tänka? Bra tips för dig som planerar att utöka/ändra er närvaro till flera sociala plattformar.

Även fjärde kvartalet var pandemikommunikation det som skapade mest intresse bland regionernas kommunikation. Till inspiration relaterat pandemikommunikation har analysföretaget Smampion sammanställt ett antal corona-inlägg från landets kommuner, vilka under förra året skapade stor spridning och engagemang på Facebook. 

Dataanalysföretaget Socialbakers har satt samman Healthcare and Social Media: The 2020 Overview and beyond, vilket fokuserar på läkemedelsbolag, men som ändå kan ge relaterade tankar och inspiration.

Digital kompetens

En genomtänkt och väl paketerad digital närvaro är som bekant av stor vikt för att lyckas nå ut med sina budskap i sociala medier. Samtidigt kan vi läsa att digital kompetens generellt är en bristvara inom offentlig sektor. Vad gäller digital kommunikation möter jag samtidigt fler och fler med titeln ”digital kommunikatör”. 

Vad innebär då detta? ”Det beror på”, verkar vara svaret. Som ett kompetensexempel kan vi för digital kommunikation utgå ifrån funktionen Social Media Management, som för sociala medier omfattar arbetet Före-Under-Efter, eller omskrivet: Kreativa processer-Kanalpaketering/-publicering-Kundservice samt analys. Vilka i sig kan ses som flera olika kompetenser.

Jag ser ibland vid rekrytering att en digital kommunikatör ofta förväntas klara hantera hela processen med sociala medier – inklusive annonsering. Utöver detta även både externwebb och intranät, och därtill gärna även nyhetsbrev, sökord osv.osv. Gärna med en förståelse för och kunskap om juridiska aspekter. Dessa krav är särskilt tydliga hos mindre organisationer med färre resurser. 

Från mitt perspektiv är detta både tunga och stora kompetenskrav, vilka jag har svårt att se hur en person kan leverera på med hög kvalitet genomgående. Jag ser samtidigt att större organisationer har delat upp dessa roller med specificerad kompetens och funktioner. Vilket, för att återknyta till sociala medier, är betryggande att se att begreppet förstås omfatta en stor bredd av kompetenser.

Vad gäller de kommunikativa delarna av arbetsprocessen Före-Under-Efter är de indikationer jag får vad gäller uppföljning, att den ofta blir sekundär eller bristfällig. Detta då fokus ligger på produktion och publicering – samt kanske därtill även hantera digital kundservice. Förhoppningsvis ger denna blogg stöd och inspiration vad gäller att säkra en bra kompetenskedja för de sociala plattformarna, både för rekryterande chefer samt för kanske överbelastade medarbetare. Ett stabilt och hållbart social media management helt enkelt.

Schrems II-domen samt medier på nätet

Förra kvartalet berörde jag Schrems II-domen som skapat oklarhet om vad som kommer att gälla för innehåll i sociala medier. Och därmed hur det kommer att påverka budskapsflödet i sociala medier. Jag förmodar att de flesta större organisationer börjar få planer runt hur förhålla sig till detta, med nära samverkan mellan kommunikation och juridik. Här kan du läsa vad Integritetsskyddsmyndigheten (före detta Datainspektionen) säger om påverkan av Schrems II-domen, med frågor och svar. För dig som vill få detta tydligare förklarat utifrån ett marknadsperspektiv ger IFI kursen Schrems II och dataöverföring – vad gäller vid marknadsföring och digital kommunikation

En aktuell lösning i praktiken på Schrems II-domen ger Jönköpings kommun. Läs gärna även Pensionsmyndighetens tankar i frågan.

Relaterat Schrems II-domen har företaget Webperf gjort ett test av verktyg använda för webbanalys i offentlig sektor, som till exempel Google Analytics. De har undersökt 623 webbplatser inom offentlig sektor och resultaten hittar du här.

Relevant och bra paketerat innehåll är som bekant en viktig faktor för att nå och säkra effekt i sociala medier. Ifall innehållets format utgör sändning eller publicering på internet kan dessa tips från Myndigheten för press, radio och tv vara bra att känna till.

Publicering av innehåll

Det är glädjande se alla läsare av bloggens #tipsfrånverkligheten där Kommunikationsanalys bjuder in utvalda varumärken att berätta om sitt arbete med sociala medier. Bakgrunden till dessa inlägg kommer från egna erfarenheter av att ha byggt upp en global koncernnärvaro i sociala medier på 00-talet, då ingen info fanns – och hur mycket tillgång till kompetens och inspiration skulle betytt. Och som fortfarande är mycket efterfrågat.

Något jag brukar lyfta i dessa inlägg är hur arbetet med plattformarna planeras. Det är en fråga som jag även ställer vid uppdrag när jag stöttar organisationer med sociala medier. Och här förekommer hela bredden från ren ad hoc till digitala redaktionella årsplaneringshjul.

Bilden nedan visar hur en planerad Social Media Week kan se ut på bas av aktivitet på flera sociala plattformar. Det jag tycker du särskilt ska notera är dels fördelningen av postning över hela dygnet, dels över hela veckan. Ett arbetssätt jag själv använt sedan många år.

Social Media Week. Källa: Blog 2Social by Adenion

Regionernas aktivitet på Facebook

Landets samtliga 21 regioner har sidor på Facebook och samtliga var aktiva under kvartalet. Den region som är störst på Facebook är Region Skåne med nästan 32 000 (28 000) följare. Regionen har uppvisat en tydlig tillväxt senaste halvåret.

Hur aktiva var landets regioner? Om vi med aktiva menar antal inlägg var det åter Region Stockholm som under kvartalet gjorde flest inlägg: 287 (274) stycken eller 96 (91) stycken per månad.

Tvåan, Region Kalmar län gjorde 176 (163) stycken och trean, Region Västernorrland gjorde 152 (176) stycken under kvartalet, motsvarande 59 (54) stycken respektive 51 (59) stycken per månad. 

Regionsnitt – aktivitet

De 21 regionerna gjorde i snitt 101 (87) inlägg under kvartalet dvs. 34 (27) inlägg per månad.

Detta antal kan jämföras med landets kommuner som i snitt gjorde 30 (22) inlägg per månad samt (statliga) myndigheter som gjorde 39 (32) stycken per kvartal under samma period. 

Denna blogg har tidigare som utgångspunkt rekommenderat minst ett inlägg per dag vilket regionerna nu uppfyller. Flödet ska givetvis vara relevant för följarna samt stötta organisationens uppdrag. Även viktigt med resurser för att ta hand om effekterna. Med tanke på den bredd av verksamheter som en region omfattar, samt nu aktuellt pandemiintresse, borde inte brist på innehåll vara en anledning till återhållsamhet. 

En fråga av intresse är om syftet med närvaron är information till eller kommunikation med allmänhet och skattebetalare? En fråga jag hoppas kunna belysa genom kommande #tipsfrånverkligheten från intressanta verksamheter.

Region Stockholm gjorde tre gånger så många inlägg som snittet, motsvarande tre inlägg per dag. I andra änden ser vi Region Västmanland med 33 inlägg för hela kvartalet dvs. 11 inlägg per månad på Facebook.

Om vi tittar på kvartalets etta i influens, Region Skåne, har de ”endast” gjort 121 (63) inlägg under kvartalet, eller 40 (21) stycken inlägg per månad, men ändå lyckats säkra högst influens. Mycket på bas av en stor mängd reaktioner på sina inlägg. Värt att kolla in vad de gjort och hur de paketerat sitt innehåll för att uppnå denna effekt. Intressant notera att regionen i stort fördubblade sin aktivitet i jämförelse med föregående kvartal.

Verktyg

Kommunikationsanalys har för denna effektanalys av regioner i sociala medier tagit stöd av två svenska dataanalysföretag. Dels Bumblewing med faktor influens, dels Smampion, med faktor poäng. Endast en social plattform, Facebook, analyseras i nuläget. Fler plattformar och/eller faktorer kan tillkomma. Inom kort kommer en motsvarande kvartalsanalys för landets sjukhus.

Facebook – topp 5-region per verktyg

Som bekant är en del av bloggens syfte att lyfta och visa på olika verktyg som hjälper presentera och tolka data från sociala medier. Olika verktyg som hanterar och viktar data från sociala plattformar på olika sätt. Det är viktigt som ansvarig för uppföljning att komma ihåg är att det resultat som visas i egna (externa) verktyg kanske inte ger samma bild som andra verktyg presenterar. Därav att denna blogg helst gör analys baserad på minst två verktyg för att säkra reliabilitet vad gäller effekt. 

Nedan är kvartalets topp 5-regioner baserat på två verktygs resultat, vilka detta kvartal inte ger någon enad första plats eller exakt matchning vad gäller regionernas sidor och rankning. Däremot har båda verktygen samma tre regioner bland sina topp 5: Skåne, Kalmar län och Stockholm. 

  • Facebook
    • Influens
      1. Skåne 
      2. Kalmar län
      3. Västernorrland
      4. Stockholm
      5. Örebro län.
    • Poäng
      1. Blekinge
      2. Kronoberg
      3. Skåne
      4. Stockholm
      5. Kalmar län.

Kvartal 4 2020 – regioner på Facebook

Andel influens

Fem regioner säkrar nästan hälften av total andel regioninfluens medan resterande 16 regioner delar på resten i gruppen Övriga. Region Skåne säkrar själv över en femtedel av totalen influens.

Övriga utgjorde detta kvartal 50,3 (52,9) procent; ett visst tapp till de fem dominerande regionerna med andra ord.

Region Skåne är åter den region som fått högst antal reaktioner totalt och per inlägg. Av de tre regioner som gjorde flest inlägg, åter Stockholm/Kalmar län/Västernorrland, återfanns samtliga tre även bland topp 5 vad gäller influens.

Sveriges regioner i sociala medier Facebook – fjärde kvartalet 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Andel engagemang

I denna visualisering kan vi tydligt se hur Region Stockholm åter står ut vad gäller antal inlägg, medan Region Skåne med/trots färre inlägg lyckats säkra högst antal reaktioner på sina inlägg.

Merparten regioner återfinns i nedre vänstra hörnet med både låg aktivitet samt lågt antal reaktioner på innehåll.

Regioner i Sverige – sociala medier. Andel engagemang på poster – fjärde kvartalet 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www..kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Poäng

Enligt Smampions poängsbaserade verktyg var kvartalets fem främsta regionsidor Blekinge, Kronoberg, Skåne, Stockholm och Kalmar län.

Regioner i sociala medier – poäng kvartal 4 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

Mätpunkter Facebook

Samtliga 21 regioner får godkänd Facebook-närvaro enligt Smampions poängskala. Ingen region tappade följare under kvartalet.

Ett urval mätpunkter (vid ändring föregående kvartal inom parentes):

  • Störst: Region Skåne
  • Högst viralitet: Region Västmanland (Region Norrbotten) 
  • Flest inlägg per dag: Region Stockholm
  • Högst tillväxt: Region Kalmar län (Region Dalarna)
  • Högst engagemangsgrad (7-dagar): Region Sörmland (Region Norrbotten)
  • Kortast svarstid: Region Halland 21 minuter (Region Kronoberg 549 minuter)
  • Högst responsgrad: 100 procent uppvisade en (två) regioner: Region Blekinge (Halland och Kronoberg)

Nedan syns kvartalets topp 10-poängbaserade regionsidor på Facebook: 

Regioner i sociala medier – mätpunkter, poängplats topp 10 regioner kvartal 4 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

Smampions poängskala (0-100) motsvarar följande betyg:

100: Perfekt
95 – 99: Världsklass
90 – 94: Mycket bra
80 – 89: Väldigt bra
65 – 79: Ett bra betyg
45 – 64: Helt ok
30 – 44: Ej godkänt
0 – 29: Underkänt

Bästa poster på Facebook – kvartal 4 2020

Kvartalets mest effektfulla inlägg placerade Region Skåne samt Region Västmanland bland topp 3 i båda verktygen. Samtliga inlägg med innehåll relaterat pandemin. Även Region Jönköpings län placerade sig i ett av verktygen.

Sveriges regioner i sociala medier Facebook – bästa inlägg fjärde kvartalet 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing
Sveriges regioner i sociala medier Facebook – bästa inlägg fjärde kvartalet 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

50 vanligast förekommande regionordval i sociala medier

Regioner i sociala medier – vanligaste ordval kvartal 4 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

Hur matchar dessa resultat din erfarenhet av regionerna på Facebook? Har du märkt någon skillnad på aktiviteten/innehållet/paketeringen före och efter pandemin i sociala medier? 

Följ gärna Kommunikationsanalys på Facebook och LinkedIn för att säkra nya insikter om effekter i sociala medier och social media management.

Nästa effektanalys för regioner i sociala medier kommer i april/maj 2021 för första kvartalet 2021.

Behöver du och/eller er organisation ett bollplank eller stöd för ert arbete och resultat i sociala medier? Välkommen att höra av dig.

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange: Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Datakälla: Bumblewing och Smampion.

Definition av influens.

Sociala medier: Jönköpings kommun vässar målen

Sedan 2020 har Kommunikationsanalys utökat sina effektanalyser till ett flertal nya och intressanta branscher för analys av deras framgång och närvaro i sociala medier, däribland kommuner. Här hittar du resultaten för landets kommuner i sociala medier för fjärde kvartalet 2020.

Denna blogg vill även inspirera genom att möjliggöra tips från digitala varumärken som antingen förekommer på de olika topplistor för sociala medier som bloggen lyfter, eller som belyser den vardag som ansvariga för sociala plattformar möter. En samlingsplats för professionella med #tipsfrånverkligheten.

Denna gång delar Pontus Holmér, digital kommunikatör vid Jönköpings kommun, sina tankar om hur kommunen arbetar med sociala medier för att nå framgång samt hantera uppföljning.

Pontus Holmér, Jönköpings kommun

Vad vill Jönköpings kommun uppnå med sin närvaro i sociala medier?

– Som för många andra kommuner är huvuduppdraget att sprida samhällsinformation, bidra till transparens i vår verksamhet, ge medborgarservice och öppna upp för dialog.

– Det finns även ytterligare aspekter som kanske inte känns så viktiga nu men som kommer vara viktiga i framtiden. Det är uppenbart att vi lever i en tid då lokalmedia inte längre har resurser att granska våra verksamheter på samma sätt som innan. För att förhindra att en felaktig bild sprids om kommunen och vår verksamhet, gäller det att äga sin kommunikation och visa på fakta. Särskilt i sociala medier där alternativa röster gärna gör sig hörda. Något jag misstänker kommer att bli en stor utmaning framöver.

Hur resonerar och agerar ni för ett lyckat upplägg? 

– Våra primära sociala kanaler, där vi aktivt kommunicerar, är Facebook, Instagram och LinkedIn. Vi har även konton på Twitter, Youtube och Snapchat. Twitter har endast ett automatiserat flöde kopplat till vår pressfunktion. Youtube fungerar för tillfället mer som lagringsplats för video än som kommunikationsyta och Snapchat använder vi bara i annonssyfte. 

– För tillfället är det enbart vi på kommunikationsenheten som kommunicerar på Linkedin, men utifrån ett HR- och näringslivsfokus. Vår centrala HR-avdelning har skapat en integrering mot våra interna system som gör att alla våra lediga jobb publiceras på Linkedin. Vi hoppas att inom en snar framtid kunna integrera HR, och vår näringslivsavdelning, ännu mer i arbetet på plattformen.

– Det är såklart flera faktorer som bidrar till om vi ska lyckas med vår närvaro i sociala medier. Vi på kommunikationsenheten utgår dock från en grundregel i vårt resonemang kring innehåll, som är planering. Jag och mina kollegor arbetar bland annat med att planera, ge stöd samt verktyg till våra verksamheter, för att därmed nå ut med rätt budskap till rätt personer – oavsett om det är medarbetare eller medborgare.

– För vår planering har vi arbetat fram ett planeringssystem i Trello. Där kan vi följa upp idéer och kommunikationsbehov från att de inkommer till att de kan publiceras, oavsett om det är en artikel på vår webbplats eller ett inlägg på sociala medier. Ett ”omnikanal-tänk”. I Trello tilldelas varje uppdrag ett datum, en eller flera kanaler och publiceringstid. På så sätt får vi en översikt över allt som ska publiceras i närtid. Det gör det även enklare för oss att vara spontana. När vi vet exakt vad som kan och får flyttas, blir det enkelt att göra plats för något som snabbt ”måste” kommuniceras ut i våra kanaler. Särskilt viktigt har det varit under pandemin, där vi kommunikatörer fått förhålla oss till snabba ändringar så gott som dagligen.

– Vi har en övergripande strategi för sociala medier som hjälper oss att fördela innehåll rätt, så att vi möter rätt målgrupp. Vi är två personer med övergripande ansvar, men det är desto fler som arbetar med sociala medier som en del av det dagliga kommunikationsarbetet. Ungefär ett dussintal, just nu. Det finns ingen ”gatekeeper” där innehåll måste passera innan publicering. Vi tror att det minskar sårbarheten i kanalerna, då vi snabbt kan moderera våra flöden.

– För att hålla ihop alla publiceringar, optimera innehåll för given kanal och för att skapa en överblick av veckans flöde har jag och min kollega Gabriella Fäldt planeringsmöten varje vecka. Hon har det övergripande ansvaret och för det som tillhör vår webbplats i synnerhet, och jag ansvarar för våra sociala medier. Våra kommunikatörskollegor kan givetvis göra gästspel i planeringen och vara med och påverka när, var och hur innehåll ska publiceras. Tillsammans bidrar vi allihop till en bra mix av innehåll i våra sociala kanaler.

– För oss har det varit viktigt att låta våra närmaste kollegor ha möjligheten att följa upp och moderera sitt ”eget” innehåll för att säkerställa skyndsamma svar på kommentarer och frågor. Detta eftersom flera av oss är förvaltningsansvariga kommunikatörer med insyn i specifika frågor och verksamheter. Därför har så gott som alla kommunikatörer hos oss behörighet att skriva inlägg i våra sociala medier. Utöver detta har vi vårt kontaktcenter som hjälper till att moderera och besvara frågor som inkommer på Facebook, som är vår största sociala kanal.

– Vad gäller innehåll i sociala medier tog vi faktiskt beslut om rätt så drastiska åtgärder i och med Schrems II-domen, i samråd med vårt dataskyddsombud. Vi undviker för tillfället att publicera personuppgifter i sociala medier centralt, och avråder andra konton för våra verksamheter att göra detta. Om det ger oss rätt, eller om vi varit nojiga i onödan, återstår att se. Många andra organisationer har ju valt att ha is i magen och fortsätta kommunicera som vanligt. Än så länge har ju ingen drastiskt förändring skett från EU:s sida och vi följer upp detta tillsammans med juristerna hos oss.

– För att lyckas väl med sociala medier tror jag egentligen inte det handlar om kunskap inom ett område som copywriting eller videokommunikation, utan en mix av flera. Vilket ställer rätt höga krav på kommunikatören, eller kreatören. För oss har det dock varit ett enormt lyft att börja tänka på hur kommunen ”låter”, att hitta en gemensam röst.

– Utöver planeringsarbetet är Gabriella en erfaren skribent, med bakgrund som både journalist och copywriter. Hon hjälper oss med att skriva om texter, och att skriva rätt, i de kanaler vi kommunicerar i. Med en gemensam ”kommun-röst”. Det är väldigt värdefullt och en extra hjälp när vi behöver vässa våra budskap. Dessutom har vi ett par vassa formgivare hos oss som skapar tydlig och snygg grafik till vårt innehåll. Jag, som också är skolad inom formgivning, gör även visst rörligt material.

– Sociala medier öppnar upp för stor frihet i hur du kan paketera din kommunikation. För att inte tala om bredden av nischer de olika plattformarna erbjuder. Som grundkoncept tror jag på att hitta sin nisch och köra på det. Kontinuitet är viktigt för oss människor. Samtidigt är det minst lika viktigt att våga byta nisch, eller ”branscha ut sig” till andra plattformar, särskilt då det är uppenbart att innehållet inte flyger. Jag tror att många fastnar i ambivalensen som uppstår mellan att behålla sin nisch och förändra sig. Det gör även vi som arbetar med sociala medier i Jönköpings kommun, men en lär så länge en lever.

– Jag ser många vinster med ”social media management” vad gäller att organisera och följa upp sina kanaler. Det är en grundförutsättning för att överhuvudtaget arbeta med sociala medier på ett professionellt sätt. Särskilt när en arbetar med flera kanaler simultant, som då blir viktiga i en organisations kommunikationsarbete. Ju mer datadriven organisationen blir i sin kommunikation, desto större krav ställer det på att hitta smarta vägar att analysera sina kommunikationsinsatser.

Hur följer ni upp resultat av er närvaro i sociala medier? Vilka verktyg använder ni? Har ni tydliga mål?

– Vi är egentligen rätt gröna när det kommer till uppföljning, om vi ser till att analysera trafik, konverteringar och så vidare. I och med att vi fått in ny kompetens som är vass på dataanalys, så har vi dock börjat förändra vårt arbetssätt. Vi pratar just nu om att öka konverteringsgraden mellan våra sociala medier och vår webbplats: att vi vill få fler besök på den sistnämnda. Där kan mer detaljerade mål ge arbetet en tydlig riktning.

– Jag ser att tillväxt är ett relevant mål. Vi är en relativt stor kommun med 142K invånare, samtidigt har vi till exempel endast 11K följare på Facebook. Av dessa 11K tar kanske endast 2K del av inläggen, rent generellt. Om vi vill se att vi når fler kommuninvånare på sociala medier måste vi ha som mål att få våra kanaler att växa rätt kraftigt, och samtidigt vässa innehållet för att engagera dessa.

– För sociala medier har vi nyligen skaffat analysverktyget Supermetrics till Google Analytics, där vi just nu testar vingarna. Tanken är att skräddarsy sättet statistik presenteras för att lättare ta till sig den och se effekten av våra kommunikationsinsatser. Att vi vågar bli kritiska när det kommer till att utvärdera vår kommunikation. Jag tänker att det i slutändan leder till att vi lättare kan se områden för förbättring i vårt arbete.

– Övrig dataanalys för våra webbplatser görs redan i Google Analytics vilket gjorde att vi ville hålla analysen på en och samma plattform. Vi har även sneglat på bland annat Bumblewing och Smampion men inte landat i något ytterligare verktyg ännu.

– Analysen just nu görs främst i samband med uppföljning av vårt kommunikationsarbete i pandemin. Jag ser dock att detta kan bli ytterligare mer integrerat i vår innehållsplanering, där vi idag endast gör enklare uppföljning med hjälp av sociala mediers inbyggda statistikverktyg. I och med att sociala medier får högre status som kommunikationskanal i vår organisation, så tror jag även att behovet av att kunna sammanställa statistik ökar. Dessutom ser vi redan ett ökat resultat i de små förändringar vi gjort gällande dataanalys överlag för våra kanaler. 

– Med det sagt så är min förhoppning att vi hittar ett effektivt sätt att använda statistik i vår uppföljning. Genom att också vässa våra mål, som idag är av den mer övergripande sorten, tror jag att vi blir smartare i vårt kommunikationsarbete. I stället för att drunkna i analys av mätvärden, rapportskrivning och måluppföljning, avslutar Pontus.

Här hittar du Jönköpings kommun i sociala medier: 

Under 2021 kommer fler tipsinlägg med röster och erfarenheter från bland annat banker, elhandel, myndighetersjukhus, regioner, politik och telekom. Du hittar även inlägg från bland andra Livrustkammaren och f.d. partiledare Jonas Sjöstedt. För dig med specifikt intresse för kommuner vill jag tipsa om dessa inlägg:

Följ gärna Kommunikationsanalys på Facebook och LinkedIn för att säkra nya insikter.

Behöver du eller din organisation ett bollplank eller stöd vad gäller social media management? Välkommen att höra av dig.

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange: Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Foto: Jönköpings kommun

Svenska kommuner i sociala medier – kvartal 4 2020

Sveriges kommuner gjorde i snitt 30 Facebook-inlägg per månad, en ökning från föregående kvartal. Flest inlägg gjorde Bjurholms kommun med 94 stycken per månad. Säffle kommun säkrade åter högst kommuninfluens på Facebook, följd av Simrishamns kommun och Karlstads kommun. Kvartalets bästa inlägg producerade Uppsala kommun, Simrishamns kommun och Helsingsborgs stad. Covid-19 utmärkte detta kvartals mest framgångsrika inlägg. Kommunerna i Västra Götaland gav åter länet störst samlad influens på Facebook. Färre kommuner behöll sin första plats för bäst resultat inom eget län. 

2020 utökade Kommunikationsanalys sina effektanalyser i sociala medier till att omfatta skattefinansierade verksamheter som Sveriges kommuner, länsstyrelser, myndigheter, regioner och sjukhus. En anledning till detta nya fokusområde var pandemin och samhällets tydliga behov av information och fakta, där sociala medier fyller en viktig roll som nyhetskälla för många.

Dessa nya effektanalyser har tagits emot med stort intresse. En anledning verkar vara att just uppföljning av sociala medier är ett område som hittills inte fått mycket utrymme internt, om beroende på resurser eller annat. Oavsett, tack för återkoppling och inspirerande engagemang.

Pandemikommunikation och digital kompetens

I december släpptes Svenskarna och internet 2020 där vi bland annat kunde läsa att vår användning av sociala medier under pandemin ökat med 7 procent i jämförelse med samma period 2019. 89 procent av internetanvändarna använde därmed sociala medier. Detta resultat, sammantaget med Reuters Institute Digital News Report 2020 vilken visar att 32 procent har Facebook som nyhetskälla, ger tydliga indikationer på de sociala plattformarnas vikt för organisationers kommunikativa framgång.

Sveriges kommunikatörer har den 9 februari ett gratis webbinarium tillsammans med Internetstiftelsen vid namn Instagram, Youtube, Twitch eller Reddit – hur ska en kommunikatör tänka? Bra tips för dig som planerar att utöka/ändra er närvaro till flera sociala plattformar.

Till inspiration för kommunal kommunikation har analysföretaget Smampion sammanställt ett antal corona-inlägg från landets kommuner, vilka under förra året skapade stor spridning och engagemang på Facebook.

En genomtänkt och väl paketerad digital närvaro är som bekant av stor vikt för att lyckas nå ut med sina budskap i sociala medier. Samtidigt kan vi läsa att digital kompetens generellt är en bristvara inom offentlig sektor. Vad gäller kommunikation möter jag samtidigt fler och fler med titeln ”digital kommunikatör”.

Vad innebär då detta? Som ett exempel kan vi för digital kommunikation utgå ifrån funktionen Social Media Management, som för sociala medier omfattar både Före-Under-Efter, vilket i sig kan ses som tre olika kompetenser. Vi kan även kalla detta för Kreativa processer-Kanalpaketering/-publicering-Kundservice samt analys.

Jag ser ibland vid rekrytering att en digital kommunikatör ofta förväntas klara hantera hela processen med sociala medier – inklusive annonsering. Utöver detta även både externwebb och intranät, och därtill gärna även nyhetsbrev, sökord osv.osv. Dessa krav är särskilt tydliga vid mindre organisationer som vill/behöver täcka in allt. Från mitt perspektiv är detta mycket tunga och stora kompetenskrav, vilka jag har svårt att se hur en person kan leverera på med hög kvalitet genomgående. Jag ser samtidigt att större organisationer har delat upp dessa roller med specificerad kompetens och funktioner.

Vad gäller den kommunikativa arbetsprocessen Före-Under-Efter är de indikationer jag får att just delen vad gäller uppföljning är den som ofta blir sekundär, då fokus ligger på produktion och publicering – samt kanske därtill även hantera digital kundservice. Förhoppningsvis ger denna blogg stöd och inspiration vad gäller att säkra en bra kompetenskedja för de sociala plattformarna, både för rekryterande chefer samt för kanske överbelastade medarbetare.

Schrems II-domen samt medier på nätet

Förra kvartalet berörde jag Schrems II-domen som skapat oklarhet om vad som kommer gälla för innehåll i sociala medier. Och därmed hur det kommer att påverka budskapsflödet i sociala medier. Jag förmodar att de flesta större organisationer börjar få planer runt hur förhålla sig till detta, med nära samverkan mellan kommunikation och juridik. Här kan du läsa vad Integritetsskyddsmyndigheten (före detta Datainspektionen) säger om påverkan av Schrems II-domen, med frågor och svar. För dig som vill få detta tydligare förklarat utifrån ett marknadsperspektiv ger IFI kursen Schrems II och dataöverföring – vad gäller vid marknadsföring och digital kommunikation

Relaterat Schrems II-domen har företaget Webperf gjort ett test av använda verktyg för webbanalys i offentlig sektor, som till exempel Google Analytics. De har undersökt 623 webbplatser inom offentlig sektor och resultaten hittar du här.

Relevant och bra paketerat innehåll är som bekant en viktig faktor för att nå och säkra effekt i sociala medier. Ifall innehållets format utgör sändning eller publicering på internet kan dessa tips från Myndigheten för press, radio och tv vara bra att känna till.

Publicering av innehåll

Det är glädjande se alla läsare av bloggens #tipsfrånverkligheten där Kommunikationsanalys bjuder in olika varumärken att berätta om sitt arbete med sociala medier. Bakgrunden till dessa inlägg är mina egna erfarenheter från att bygga upp en global koncernnärvaro i sociala medier på 00-talet, och hur lite info som då fanns – och hur mycket motsvarande tillgång till kompetens och inspiration skulle betytt. Och kunskap, tips och stöd efterfrågas fortfarande.

Något jag ofta brukar lyfta i dessa inlägg är hur arbetet med plattformarna planeras. En fråga som jag även ställer när jag åtar mig uppdrag för att stötta organisationer med sociala medier. Och här förekommer hela bredden från ren ad hoc till digitala redaktionella årsplaneringshjul. Hur planerar och arbetar din organisation med innehåll?

Bilden nedan visar hur en planerad Social Media Week kan se ut på bas av aktivitet på nio sociala plattformar. Det jag tycker du särskilt ska notera är dels fördelningen av postning över hela dygnet, dels över hela veckan. Ett arbetssätt jag själv använt sedan många år.

Social Media Week. Källa: Blog 2Social by Adenion

Tips från verkligheten – kommuner berättar

På det uppskattade temat #tipsfrånverkligheten delar intressanta kommuner här med sig av sitt arbete bakom närvaro, framgång och utmaningar i sociala medier. Hittills kan du ta del av:

Kommuner i sociala medier kvartal 4 2020

Detta är den fjärde kvartalsanalysen för Sveriges kommuner i sociala medier. Tidigare effektanalyser för landets kommuner hittar du här.

Kommunal aktivitet – inlägg på Facebook kvartal 4

Hur aktiva var landets kommuner under kvartalet? Om vi med aktiva menar antal inlägg var det Bjurholms kommun som gjorde flest inlägg under tredje kvartalet: 282 stycken, eller 94 stycken per månad. Det motsvarar tre gånger fler än kommunsnittet för fjärde kvartalet, se nedan. 

Tvåan och trean, Lerums kommun och Malå kommun, gjorde 258 respektive 257 stycken inlägg under kvartalet, motsvarande 86 inlägg per månad. 

Vad gäller faktor influens placerade sig inga av de tre mest innehållsaktiva kommunerna bland landets topp 5-kommuner under kvartalet.

Kommunsnitt – aktivitet

Sveriges kommuner gjorde under kvartalet i snitt 89 (67) inlägg per kvartal på Facebook, motsvarande 30 (22) stycken per månad. Vi kan alltså se en aktivitetsökning från föregående kvartal från landets kommuner på Facebook. 

Denna blogg har tidigare som utgångspunkt rekommenderat minst ett inlägg per dag, vilket alltså kommunerna nu närmade sig. Flödet ska givetvis vara relevant för följarna, och innehåll beror självklart även på inom vilken bransch verksamheten finns. Med tanke på den bredd av verksamheter som en kommun omfattar borde inte brist på innehåll vara en anledning till återhållsamhet. 

De tre kommuner som gjorde minst antal inlägg under kvartalet var åter Gullspångs kommun 21 st (12), Hörby kommun 16 st och åter Surahammars kommun 8 st (6).

Om vi tittar på hela årets etta i kommuninfluens, Säffle kommun, gjorde de 85 (68) inlägg under kvartalet, motsvarande 28 (23) inlägg per månad, en aktivitetsnivå i nivå med kommunsnittet. Influensen säkrades mycket på bas av den i jämförelse stora mängden reaktioner på sina inlägg. Här kan du läsa ett #tipsfrånverkligheten där Säffle kommun i denna blogg delar sitt arbete bakom sin framgång i sociala medier.

Här kanske någon blir förvirrad av data ovan: är det flest antal inlägg som gäller för att få bra effekt, eller ändå inte sett till mängden för framgångsrika Säffle? Den kommunikativa utgångspunkten är att en bra effekt beror på en mix av räckvidd, engagemang och varumärkeskännedom. Mycket förenklat: ”Syns du inte, så finns du inte”. Även, är inläggen relevanta och paketerade på ett sätt som gör dem intressanta för mottagarna?

Kommunikationsanalys värderar därtill högt en hygiennivå av faktor kundservice, det vill säga ta hand om och svara på frågor och kommentarer. Ibland värt att påminna om att det heter sociala medier av en anledning, vilket för mig innebär att både tala OCH lyssna OCH svara.

Av landets 290 kommuner har 283 av dem sidor på Facebook. 

Kommunikationsanalys har för denna effektanalys av kommuner i sociala medier tagit stöd av det svenska dataanalysföretaget Bumblewing med fokus faktor influens, på vilket resultat baseras. Endast en plattform, Facebook, analyseras i nuläget: detta i huvudsak på grund av den stora mängden sidor som måste hanteras – med hanterbar visualisering. Det är respektive kommuns huvudsida som mäts där sådan finnes. Meddela gärna ifall sidor ändrar länkadress, eller ifall någon av de sju kommuner som idag inte har några officiella sidor skulle aktivera sig på Facebook.

Landets topp 10 kommuner kvartal 4 2020 – influens sociala medier

Landets topp 10-kommuner av de 283 officiella sidorna, som säkrat högst influens på sin närvaro på Facebook under kvartalet (föregående kvartal inom parentes):

  1. Säffle kommun (Säffle kommun)
  2. Simrishamns kommun (Karlstads kommun)
  3. Karlstads kommun (Vänersborgs kommun)
  4. Vänersborgs kommun (Höganäs kommun)
  5. Sollefteå kommun (Sotenäs kommun)
  6. Höganäs kommun (Sollefteå kommun)
  7. Uppsala kommun (Uppsala kommun)
  8. Göteborgs Stad (Trollhättans Stad)
  9. Sotenäs kommun (Linköpings kommun)
  10. Storumans kommun (Ludvika kommun)

Säffle kommun behöll även detta kvartal sin topplacering och säkrade därmed första platsen för hela 2020. Bland landets topp 10-kommuner såg vi detta kvartal en av de tre största städerna, Göteborgs Stad. Även landets fjärde stad, Uppsala kommun, placerade sig bland topp 10 vad gäller influens på Facebook. Kan det vara så att kommunalt medborgarintresse och engagemang är större utanför storstäderna? 

Kommuner kvartal 4 2020 – del av total andel kommuninfluens på Facebook

Att praktiskt och förståeligt visualisera 283 kommuner är inte enkelt eller ens möjligt i alla verktyg. Bumblewing väljer i sin visuella grafik att avgränsa och namnge de topp 5 som lyckats allra bäst i sociala medier, resten grupperas som Övriga. Det ger en snabb och enkel överblick för om influensen domineras av någon/några kommunsidor, eller är mer jämnt fördelad.

Om vi tittar på gruppen Övriga, som bland kommuner utgör 87,2 (85,5) procent, och jämför med ett antal andra branscher, är motsvarande för elhandel 44 procent, försäkringsbolag 50,7 (57,5) procent och myndigheter 22,6 (12,1) procent. 

Intressant notera att kommuner till skillnad från myndigheter alltså har en relativt jämn fördelning av influens och inte ett fåtal kommuner som totalt dominerar. Ett tecken på jämnt fördelad stabil lokaldemokrati? 

Med tanke på att influensens 100 procent fördelas bland 283 kommunsidor på Facebook, är det värt att poängtera att allt över 1 procent måste ses som mycket bra resultat. Ett snitt som fördelar resterade influens på 278 sidor skulle ge en sidinfluens på 0,3 procent om jämnt fördelad.

Sveriges kommuner i sociala medier Facebook – kvartal 4 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Vad gäller fördelning inlägg och relaterat engagemang kan vi nedan se Lerums kommuns och Malå kommuns höga aktiviteter visualiserad, och samtidigt det stora engagemang som Säffle kommuns inlägg utlöser bland följarna. 

Västerviks kommun, som kan ses som ganska lågproducerande av innehåll på Facebook, skapar återkommande inlägg som genererar högt engagemang. Detta kvartal har även Simrishamn uppvisat ett tydligt engagemang på sina inlägg.

Sveriges kommuner i sociala medier – engagemang inlägg (influens) kvartal 4 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Här kan det vara värt att nämna att analysen för landets kommuner inte omfattar sentimentanalys, vilket Kommunikationsanalys bland annat gör för de politiska partierna samt banker. Engagemang kan som bekant baseras på både positiv och negativ återkoppling. Även annonsering kan användas för ökat genomslag vilket verktyget inte kan särskilja från organisk effekt.

Bästa kommuninlägg på Facebook kvartal 4 2020

Förra kvartalet var det ett varierat innehåll som utgjorde landets kommunala topp-3 inlägg. Detta kvartal ser vi åter pandemin prägla topp 3-inläggen med högst influens, vilka gjordes av Uppsala kommun, Simrishamns kommun och Helsingborgs stad.

Sveriges kommuner i sociala medier Facebook – bästa inlägg kvartal 4 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Bästa kommun per län – kvartal 4 2020

Kommunikationsanalys har även tittat länsvis på bästa kommun på Facebook per Sveriges 21 län (föregående kvartals etta inom parentes). 

12 (16) kommuner behöll sin första plats inom eget län från föregående kvartal:

  • Blekinge: Karlskrona kommun (Sölvesborgs kommun) 
  • Dalarna: Malung-Sälens kommun (Ludvika kommun) 
  • GotlandRegion Gotland (kommun och region) (Region Gotland) 
  • Gävleborg: Hudiksvalls kommun (Hudiksvalls kommun) 
  • Halland: Halmstads kommun (Falkenbergs kommun) 
  • Jämtland: Krokoms kommun (Krokoms kommun) 
  • Jönköping: Vetlanda kommun (Mullsjö kommun)  
  • Kalmar: Västerviks kommun (Västerviks kommun) 
  • Kronoberg: Älmhults kommun (Älmhults kommun) 
  • Norrbotten: Luleå kommun (Gällivare kommun) 
  • Skåne: Simrishamns kommun (Höganäs kommun) 
  • Stockholm: Nynäshamns kommun (Nynäshamns kommun) 
  • Södermanland: Eskilstuna kommun (Nyköpings kommun) 
  • Uppsala: Uppsala kommun (Uppsala kommun) 
  • Värmland: Säffle kommun (Säffle kommun) 
  • Västerbotten: Storumans kommun (Storumans kommun) 
  • Västernorrland: Sollefteå kommun (Sollefteå kommun) 
  • Västmanland: Köpings kommun (Köpings kommun) 
  • Västra Götaland: Vänersborgs kommun (Vänersborgs kommun) 
  • Örebro: Kumla kommun (Örebro kommun) 
  • Östergötland: Norrköpings kommun (Linköpings kommun) 

12 kommuner som kvarstår som etta även detta kvartal, är det lägsta antalet på tre kvartal. Det kommer därför att bli intressant att se om detta är en trend som kvarstår, och ifall den går att koppla till ökad/förbättrad närvaro och aktivitet från fler kommuner som utmanar. Ett tecken som tyder på det är att andel procent inom gruppen Övriga ovan relaterat influens ökar. De fem som dominerar i toppen äger alltså en mindre del av totalen.

Bästa län på Facebook – baserat på resultat kommunnärvaro

Högst influens sammantaget per län för fjärde kvartalet 2020 på bas av aktivitet av tillhörande kommuner. 

Topp 5-län på bas av kommuninfluens (föregående kvartal inom parentes):

  1. Västra Götaland 17,2 procent (Västra Götaland 17,5 procent)
  2. Skåne 12,6 procent (Skåne 11,3 procent)
  3. Värmland 12,5 procent (Värmland 16,3 procent)
  4. Stockholm 6,6 procent (Stockholm 7,5 procent)
  5. Norrbotten 6 procent (Gävleborg 4,5 procent)
Sveriges kommuner per län i sociala medier Facebook, del av influens – kvartal 4 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Fördelning total andel poster/inlägg per län baserat på respektive kommuner. 

Som synes framkommer en snarlik länsfördelning som enligt influens ovan. En möjlighet för större genomslag i framtiden kan vara att kommuner i län nu utom topp 5 ökar sin innehållsaktivitet. Under kvartalet bytte åter Gävleborg plats med Norrbotten.

Sveriges kommuner per län i sociala medier Facebook, del av inlägg – kvartal 4 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Var det någon närvaro och effekt på Facebook som överraskade i effektanalysen för fjärde kvartalet?

Hur uppfattar och upplever du våra kommuners närvaro i sociala medier? Ser du utrymme för mer/mindre kommunal aktivitet i flödet?

Följ gärna Kommunikationsanalys på Facebook och LinkedIn för att säkra nya insikter om effekter i sociala medier och social media management.

Behöver du eller er organisation ett bollplank eller stöd för ert arbete och resultat i sociala medier? Välkommen att höra av dig.

Nästa effektanalys för kommuner kommer i april/maj 2021 för första kvartalet 2021.

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange: Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Datakälla: Bumblewing.

Definition av influens

Analys av kommunala Facebook-sidor: Analys omfattar 283 kommunsidor funna av 290 kommuner. Några kommuner har ingen officiell Facebook-sida. Kvartalets resultat baseras enbart på faktor influens. Endast sidor angivna som officiella och övergripande hela den kommunala verksamheten är med i analysen.

Sociala medier: Svedea välkomnar öppen feedback

Svedea. Omröstning sociala medier.

2020 utökade Kommunikationsanalys med ett flertal nya och intressanta branscher för bevakning och analys av deras framgång och närvaro i sociala medier, däribland försäkringsbolag. Här hittar du resultaten för landets försäkringsbolag i sociala medier för fjärde kvartalet 2020.

Denna blogg vill även inspirera genom att möjliggöra tips från digitala varumärken som antingen förekommer på de olika topplistor för sociala medier som bloggen lyfter, eller som belyser den vardag som ansvariga för sociala plattformar möter. En samlingsplats för professionella med #tipsfrånverkligheten.

Denna gång delar Kristian Lundgren, Head of digital business & customer experience vid Svedea, sina tankar om hur försäkringsbolaget arbetar med sociala medier för att nå framgång samt hantera uppföljning.

Svedea_logo

Vad vill Svedea uppnå med sin närvaro i sociala medier?

– Sociala medier är en mycket viktig och prioriterad kanal för oss. Genom vår närvaro på Facebook, Instagram och LinkedIn vill vi stärka relationen till våra olika målgrupper och skapa ett starkt engagemang kring vårt varumärke. Kanalen är med andra ord en betydelsefull byggsten i hela vår kommunikationsstrategi.

– Vi är ett försäkringsbolag som brinner för det vi försäkrar och vill visa våra målgrupper att vi delar deras passion och därför också förstår dem bättre. I det avseendet särskiljer vi oss från de flesta av våra konkurrenter. De har oftast en gemensam Facebook-sida för alla områden de försäkrar medan vi har sju olika sidor för sju olika produktområden. På så sätt blir vi också mer relevanta och intressanta för de målgrupper vi vänder oss till. Är du båtägare vill du främst finna innehåll om båtar på vår sida, inte tips på hur du klipper hundens klor.

– Eftersom sociala medier är en naturlig del av vardagen för de flesta människor så väljer många att kommunicera med oss den vägen. Ett flertal av våra sidor är numera viktiga kontaktytor för kundservice, men kan också fungera lite som forum för diskussion kring våra respektive nischer. Vi postar frekvent råd, tips och annat innehåll kring de saker vi försäkrar vilket genererar många frågor och kommentarer från våra följare. Interaktionen med våra kunder och andra besökare tycker vi är både värdefull, viktig och rolig och det är något vi prioriterar högt i det dagliga arbetet med sociala medier.

– Vi ser det som mycket viktigt att alltid lyssna på kunden och vill vara så transparenta som det bara går utan att göra avkall på sekretess, inte bara i sociala medier utan i alla våra kanaler. Även här skiljer vi oss från de flesta andra försäkringsbolag då vi håller funktionen för att lämna recensioner öppen på våra sidor. Vi välkomnar möjligheten att få feedback och omdömen från våra kunder i sociala medier.

– Avslutningsvis är sociala medier en av våra absolut viktigaste annonskanaler för att driva försäljning och bygga varumärke. Det är också vår enskilt största kanal för jobbannonsering och rekrytering (främst då LinkedIn och Facebook).

Svedea. Kampanj Jourkatter sociala medier.

Hur resonerar och agerar ni för ett lyckat upplägg? 

– Vi jobbar målmedvetet med att innehållet vi skapar ska vara underhållande, inspirerande, relaterbart och/eller lärorikt för de olika målgrupper vi kommunicerar med. Här finns självklart en viss utmaning i att försäkringar är en lågintresseprodukt som i sig inte uppfattas som särskilt spännande för de flesta. Därför har vi valt att lägga stort fokus på livet med hund, båt, mc etc. och verkligen ”nörda” kring allt som rör dessa världar, som vi ju själva också älskar. Många gånger kan det handla om tips, råd, skadeförebyggande information, vackert visuellt material och intressanta snackisar och nyheter.

– Vad gäller antal inlägg så snittar vi cirka 15-25 inlägg per vecka sett till både Facebook och Instagram. Det varierar beroende på tid på året och säsong för våra olika produkter. En försäkring i sig är kanske inte så intressant alla gånger, men det man försäkrar är ofta något man är passionerat intresserad av eller något man tycker väldigt mycket om. Relevant och träffsäkert innehåll kring det man försäkrar tror jag är den viktigaste vägen till ökat engagemang bland försäkringskunder. Sedan har även frekvens en viss betydelse. Försäkringsbranschens snitt på 10-12 inlägg per månad, på en generisk Facebook sida som riktar sig till alla försäkringsområden, känns dock för svagt för att skapa engagemang och aktivitet.  

– Även om vi ibland sponsrar inlägg så är vår ambition att innehållet alltid ska stå på egna ben och leva sitt eget liv. Detta har blivit mycket svårare de senaste åren på grund av Facebooks algoritmuppdateringar, vilket gör att jag nu kan se ett ökande behov av annonsering. Men det går fortfarande att skapa organiska blockbusters. Detta visar inte minst vår årligen återkommande katthemsaktivitet på Svedea Katt, som i denna blogg blev utsedd till de två bästa inläggen inom försäkring under tredje kvartalet 2020. Motsvarande inlägg tillhörde ju även topp tre 2019 och då för helåret. Ingen av dessa inlägg, varken i år eller förra året, hade en enda krona i sponsring.

– Eftersom vi arbetar med flera olika sidor och konton per plattform (sju för Facebook och sex för Instagram) varav flera med väldigt aktiva följare och besökare, ställer det höga krav på bemanning, process och organisation. Fler sidor innebär också fler poster att producera och publicera. Detta har medfört att vi under det senaste året behövt öka på vår bemanning och kompetens inom både innehållsproduktion och community management. Vi är idag 2-3 personer som arbetar med sociala medier inom Svedea. Sedan är det flera andra delar av verksamheten som på olika sätt bidrar till vårt innehåll och vårt bemötande på sociala medier. 

– Idag ligger huvudansvaret för sociala medier under kommunikationsavdelningen, men när det kommer till besvarande av försäkringsspecifika frågor eller rena kundärenden ligger en stor del av ansvaret hos kundservice. Våra kunder ska alltid bli bemött av en specialist, oavsett i vilken kanal de väljer att kommunicera med oss.

Hur följer ni upp resultat av er närvaro i sociala medier? Vilka verktyg använder ni? Har ni tydliga mål?

– Våra mål är tydliga och vi använder oss av flera olika KPI:er för att följa upp och mäta effekten av våra aktiviteter. Det vi främst mäter är följare, engagemang (likes, kommentarer och delningar) och spridning. När det kommer till det senare så har vi fokuserat mycket på organisk räckvidd genom åren men som många andra fått erfara så har det blivit mycket svårare att nå stor spridning utan sponsring trots ett mycket högt engagemang bland följarna. Vårt viktigaste KPI framåt kommer därför främst att vara engagemang vilket ställer krav på pricksäkert och relevant innehåll.

– För att skapa och bibehålla en ”puls” på våra olika sidor så har vi också målsatt frekvens, dvs. antalet publicerade poster per konto per vecka. Detta är också ett mätetal som vi kontinuerligt följer upp.

– Vi använder oss av flera verktyg för att hantera våra sociala medier. När det kommer till community management och svar på kundärenden använder vi Agorapulse. Publicering av innehåll sköter vi främst genom de olika plattformarnas egna verktyg, som Facebooks Creator Studio. För uppföljning och analys av olika mätetal använder vi Fanpage Karma.

– För annonshantering och kampanjuppföljning använder vi oss av de sociala mediernas egna ad management system, men självklart också Google Analytics för att ingående analysera all trafik som de digitala kanalerna genererar. Här är vi även i startgroparna att implementera en ny dashboardlösning för att ännu bättre kunna överblicka hur effektivt vår mediemix fungerar, avslutar Kristian.

Här hittar du Svedea på Facebook:

Under 2021 kommer fler tipsinlägg med röster och erfarenheter från bland annat banker, elhandel, myndigheter, sjukhus, regioner, politik och telekom. Du hittar även inlägg från bland andra Livrustkammaren och f.d. partiledare Jonas Sjöstedt. För dig med specifikt intresse för försäkringsbranschen vill jag tipsa om detta inlägg från Dina försäkringar.

Följ gärna Kommunikationsanalys på Facebook och LinkedIn för att säkra nya insikter.

Behöver du eller din organisation ett bollplank eller stöd vad gäller social media management? Välkommen att höra av dig.

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange: Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Foto: Svedea

Länsstyrelser i sociala medier – kvartal 4 2020

Sveriges länsstyrelser gjorde i snitt 27 inlägg på Facebook per månad, en ökning från föregående kvartal. Länsstyrelsen i Dalarnas län säkrade kvartalets högsta poäng. Flest antal följare har länsstyrelsen Västra Götalands län. Länsstyrelsen Gävleborg gjorde åter flest inlägg med 278 stycken under kvartalet. Under fjärde kvartalet gjorde samtliga 21 länsstyrelser inlägg på Facebook. Innehåll relaterat pandemin och ormar fick mest effekt. ”Länsstyrelsen”, ”län” och ”information” var kvartalets mest använda ord.

2020 utökade Kommunikationsanalys effektanalyser i sociala medier till att omfatta skattefinansierade verksamheter som Sveriges kommuner, länsstyrelser, myndigheterregioner och sjukhus. En anledning till detta nya fokusområde kom av pandemin och samhällets tydliga behov av information och fakta, där sociala medier fyller en viktig roll för många. 32 procent av svenskarna har Facebook som nyhetskälla enligt Reuters. Dessa nya effektanalyser har tagits emot med stort intresse. Möjligen är uppföljning ett område som hittills inte fått så mycket utrymme internt, om beroende på resurser eller annat. Oavsett, tack för återkoppling och inspirerande engagemang.

Som bekant arbetar professionella inom kommunikation ofta med budskap utifrån upplägget före-under-efter. Denna blogg har fokus på efter; samtidigt som det krävs ett bra före och under för att säkra just resultat och därmed dyka upp i denna blogg. Ett genomtänkt social media management helt enkelt. Behöver du eller organisationen ett bollplank eller stöd vad gäller er social media management? Välkommen att höra av dig.

Schrems II-domen samt medier på nätet

Förra kvartalet berörde jag Schrems II-domen som skapat oro och oklarhet om vad som kommer gälla för innehåll i sociala medier. Och därmed hur det kommer att påverka själva innehållet i budskapsflödet i sociala medier. Jag förmodar att de flesta större organisationer börjar få planer runt hur förhålla sig till detta, med nära samverkan mellan kommunikation och juridik. Här kan du läsa mer om vad Integritetsskyddsmyndigheten (före detta Datainspektionen) säger om påverkan av Schrems II-domen, med frågor och svar. För dig som vill få detta tydligare förklarat utifrån ett marknadsperspektiv ger IFI kursen Schrems II och dataöverföring – vad gäller vid marknadsföring och digital kommunikation.

Relaterat Schrems II-domen har företaget Webperf gjort ett test av använda verktyg för webbanalys i offentlig sektor, som till exempel Google Analytics. 623 webbplatser inom offentlig sektor har undersökts och resultaten hittar du här.

Relevant och bra paketerat innehåll är som bekant en viktig faktor för att nå och säkra effekt i sociala medier. Ifall formatet utgör sändning eller publicering på internet kan dessa tips från Myndigheten för press, radio och tv (Medier på nätet) vara bra att känna till.

Bästa länsstyrelse i sociala medier fjärde kvartalet 2020

Fjärde kvartalet säkrade Länsstyrelsen i Dalarnas län kvartalets högsta poäng enligt verktyget Smampion. Se vidare längre ned vilka faktorer som vägts samman för denna rankning.

Tredje kvartalet var det Länsstyrelsen i Jämtlands län som säkrade högst poäng på närvaro i sociala medier.

Störst på Facebook

Landets samtliga 21 länsstyrelser har sidor på Facebook.

Landets största länsstyrelse på Facebook är Länsstyrelsen Västra Götalands län med över 18 000 personer som gillar sidan (en ökning med drygt 1 000 följare sedan tredje kvartalet). I andra änden ser vi Länsstyrelsen i Södermanlands län vars sida har drygt 1 400 följare (en ökning med 200 följare sedan förra kvartalet). 

Högst tillväxt av följare uppvisade Länsstyrelsen Skåne.

Länsstyrelsernas aktivitet på Facebook – flest inlägg

Hur aktiva är då landets länsstyrelser? Om vi med aktiva menar antal inlägg var det åter Länsstyrelsen i Gävleborg som under kvartalet gjorde flest inlägg med 278 (208) inlägg, eller 93 (69) inlägg per månad.

Återkommande tvåan, Länsstyrelsen Norrbotten, gjorde 143 (146) stycken, och trean, Länsstyrelsen Västmanlands län gjorde 117 inlägg under kvartalet. Motsvarande 48 (49) respektive 39 inlägg respektive per månad.

Antal inlägg per månad

De 21 länsstyrelserna gjorde i snitt 83 (72) inlägg per kvartal eller 27 (24) inlägg per månad. En viss aktivitetsökning under fjärde kvartalet alltså.

Denna blogg har tidigare som utgångspunkt rekommenderat minst ett inlägg per dag vilket inte riktigt länsstyrelserna i snitt följer. Flödet ska givetvis vara relevant för följarna, och innehåll beror självklart även på inom vilken bransch verksamheten finns. Och, vilka resurser som finns för att ta hand om effekterna? Är syftet med närvaron information till eller kommunikation med allmänhet och skattebetalare? Det heter som bekant sociala medier av en anledning. En grund för relationsskapande.

Länsstyrelsen Gävleborg gjorde alltså tre gånger så många inlägg som snittet, motsvarande drygt tre inlägg per dag. I andra änden ser vi Länsstyrelsen i Södermanlands län med 31 inlägg för hela kvartalet på Facebook.

Underlag

Endast ett verktyg och plattform används som underlag för denna effektanalys över länsstyrelser: det svenska verktyget Smampion med poängbaserade faktorer för Facebook.

Fjärde kvartalet 2020 – länsstyrelser på Facebook

Andel poäng

Åtta (tio) länsstyrelser placerade sig under medel för kvartalet: Blekinge, Halland, Västernorrland, Örebro län, Skåne, Västmanlands län, Kronoberg och Södermanlands län. 

Länsstyrelse i sociala medier – poäng kvartal 4 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

Mätpunkter, ett urval

Ingen länsstyrelse tappade följare under kvartalet.

Länsstyrelsen Skåne län lyckades säkra tre av mätpunkterna för kvartalet: Högst tillväxt, högst viralitet och högst engagemangsgrad.

Detta kvartal saknas underlag från flera sidor för responstid och responsgrad. Anledningarna kan vara flera, som att sidan stängt möjligheten till inlägg alternativt att kommentarer varit så få att verktyget inte kunnat värdera. Detta kvartal får därför istället faktor Dialoger beaktas, vilket är en indikation på hur mycket sidan själv deltar i den dialog som uppstår bland kommentarerna på sidans egna inlägg. (Se förklaring i slutet av inlägget.)

Vid ändring från föregående kvartal tidigare länsstyrelse inom parentes.

  • Störst: Länsstyrelsen Västra Götalands län
  • Högst viralitet: Länsstyrelsen i Skåne (Länsstyrelsen i Hallands län)
  • Flest inlägg per dag: Länsstyrelsen Gävleborg (Länsstyrelsen Norrbotten)
  • Högst tillväxt: Länsstyrelsen Skåne (Länsstyrelsen Jämtlands län)
  • Högst engagemangsgrad: Länsstyrelsen Skåne (Länsstyrelsen Stockholm)
  • Lägst responstid: Begränsat underlag (Länsstyrelsen Gotland 433 minuter)
  • Högst responsgrad: Länsstyrelsen Uppsala län 100 procent (Länsstyrelsen Jämtlands län 100 procent)
  • Dialoger: Samtliga utom Kronoberg
Sveriges länsstyrelser i sociala medier Facebook mätpunkter – fjärde kvartalet 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

Bästa poster på Facebook – kvartal 4 2020

Kvartalets mest effektfulla inlägg gjordes av Länsstyrelsen Skåne och Länsstyrelsen i Södermanlands län. Pandemi samt ormar utgjorde dessa effektskapande innehåll.

Sveriges länsstyrelser i sociala medier Facebook bästa inlägg – fjärde kvartalet 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

Vanligast använda ord

”Länsstyrelsen”, ”län”, och ”information” var kvartalets vanligaste ord.

Sveriges länsstyrelser i sociala medier Facebook, vanligast använda ord – fjärde kvartalet 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

Har du någon erfarenhet av länsstyrelserna på Facebook? Har du märkt någon skillnad på deras aktivitet före och efter pandemin i sociala medier? 

Behöver du eller organisationen ett bollplank vad gäller social media management? Välkommen att höra av dig.

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange: Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Datakälla: Smampion

Definition av Dialoger (Smampion): En dialog uppstår när det finns tre eller fler kommentarer på ett inlägg som sidan har publicerat. Sidan antas ha deltagit i dialogen om sidan själv kommenterat på inlägget i form av en kommentar eller svar till en annan användares kommentar. Gäller Facebook och Twitter.

Sveriges försäkringsbolag i sociala medier – kvartal 4 2020

Försäkringsbolagen ökade sin innehållsaktivitet fjärde kvartalet. Moderna Djurförsäkringar var mest aktiva med 53 inlägg per månad. Försäkringsbolagen gjorde i snitt 12 inlägg per månad. Ett fåtal försäkringsbolag tar en dominerande närvaro på Facebook. Två försäkringsbolag gjorde inga inlägg på Facebook under kvartalet. Agria Djurförsäkring Katt säkrade högst influens under fjärde kvartalet 2020. Facebook-sidor relaterat djurförsäkringar säkrade kvartalets högsta framgång.

I februari 2020 släppte Kommunikationsanalys den första analysen över försäkringsbolagens effekter i sociala medier, då med fokus resultat under 2019 som utgångspunkt inför resultat 2020. Besökarantalen visar att detta är en bransch som intresserar – och som mottagits väl av er läsare. Tack. 

Detta är årets fjärde kvartalsanalys över närvaro och effekter på Facebook 2020. Tidigare underlag för försäkringsbolag hittar du här.

Svenskt Kvalitetsindex (SKI) 2020 Försäkringsbranschen

Under senhösten 2020 publicerades dels SKI Försäkringsbranschen 2020, dels SKI Djurförsäkring 2020. Branschens kundnöjdhetsindex var året innan 71,1 med en ökning till 72,8 under 2020. Svenskt Kvalitetsindex kommunicerar att värden över 75 indikerar en stark kundrelation, och de bolag som uppvisade den nivån var:

  • Dina Försäkringar (sakförsäkring privat): 76,9
  • Svedea (fordonsförsäkring privat): 76,8
  • Dina Försäkringar (fordonsförsäkring privat): 76,3
  • Moderna (fordonsförsäkring privat): 75,3
  • Länsförsäkringar (fordonsförsäkring privat): 75,2

Länsförsäkringar placerade sig 2019 högst både bland privat- och företagskunder inom sakförsäkring. Svedea delade toppen inom segmentet fordonsförsäkring.

Varför lyfter jag då SKI? Jag ser att god och planerad kommunikation är en självklar del av ett varumärkes framgång till stöd för verksamhetsmålen. Därtill även för hur kunderna uppfattar varumärket vid olika möten. Synlighet och effekt inom sociala medier är därför en intressant faktor att notera. Av ovan nämnda försäkringsbolag med definierade starka kundrelationer uppvisar även flera av dem en stark närvaro med effekt i sociala medier.

Vad gäller specifikt SKI Djurförsäkring uppvisar flera bolag en stark relation med kunderna:

SKI kundnöjdhet djurförsäkring (sällskapsdjur) 2020. Källa: Svenskt Kvalitetsindex

Försäkringsbolag som har dels fokus djurförsäkring, dels använder djur i sin kommunikation, har under 2020 visat sig säkra både stor del influens samt engagemang i sociala medier.

Försäkringsbolagens aktivitet fjärde kvartalet 2020

Hur aktiva var då landets försäkringsbolag under fjärde kvartalet? Om vi med aktiva menar antal inlägg var det åter Moderna Djurförsäkringar som gjorde flest inlägg: 159 (164) stycken under kvartalet, eller 53 (55) stycken per månad (föregående kvartal inom parentes). Även under 2019 gjorde Moderna Djurförsäkringar flest inlägg: totalt 797 stycken vilket motsvarar 66 stycken per månad.

Återkommande tvåan och trean, Länsförsäkringar Bergslagen och Länsförsäkringar Göinge-Kristianstad, gjorde 128 (91) respektive 90 (78) stycken under kvartalet. 

Försäkringsbolagen gjorde i snitt 37 (32) inlägg under kvartalet, det vill säga drygt 12 (11) stycken per månad. Från förra kvartalet har alltså en viss aktivitetsökning av innehåll inträffat, till skillnad från tredje kvartalets minskning. 

Kommunikationsanalys har tidigare som utgångspunkt rekommenderat minst ett inlägg per dag. Vissa rekommendationer säger minst tre per dag, ända upp till ett per timme. Det sistnämnda förmodligen mest relevant för mediabranschen. Flödet ska givetvis vara relevant för följarna, och innehåll beror självklart även på inom vilken bransch verksamheten finns. Moderna Djurförsäkringar står fortsatt ut inom försäkringsbranschen och gör flest inlägg, omfattandes nästan två inlägg per dag på Facebook. 

Om vi tittar på kvartalets etta i influens, Agria Djurförsäkring Katt, har de gjort 46 inlägg under kvartalet, motsvarande cirka 15 inlägg per månad, och därmed lyckats säkra högst influens. Mycket på bas av en stor mängd reaktioner på sina inlägg. Värt att kolla in vad de gjort och hur de paketerar sitt innehåll för att uppnå denna effekt. 

Under årets första kvartal var det Agria Djurförsäkringar Katt som säkrade högst andel influens, under andra kvartalet Agria Djurförsäkringar Hund och under kvartal tre Svedea Katt.

Två återkommande försäkringsbolags sidor gav inte utslag för några inlägg även under fjärde kvartalet: Moderna Försäkringar, Företag & Industri (så även första och andra kvartalet) samt Vardia Försäkring. Ett helt år utan kommunikation för sidan från denna sida från Moderna alltså. Vid granskning gjordes senaste inlägget från Moderna Försäkringar, Företag & Industris sida i januari 2018, och sidan har sju följare. Vardia Försäkrings sida har 8 324 följare, men har inte gjort något inlägg sedan maj 2020. Kommunikationsanalys lyfter ofta frågetecken och faror med att ha en öppen sida men ingen (egen) aktivitet, utifrån faktorer som levererat värde och risker. En tydlig rekommendation är att sidan Moderna Försäkringar, Företag & Industri stängs.

Svensk Försäkring har ett 50-tal försäkringsbolag som medlemmar vilka svarar för mer än 90 procent av den svenska försäkringsmarknaden. Det finns även branschstatistik som visar att det finns 440 olika försäkringsbolag i Sverige. Kommunikationsanalys baserar sin analys på 54 försäkringsbolag med Facebook-sida. Om det är något bolag du ser som viktigt med bra närvaro i sociala medier och som saknas, välkommen att höra av dig.

Till hjälp för dataunderlag från Facebook använder jag för denna effektanalys endast ett verktyg, det svenska analysverktyget Bumblewing med faktor influens

Kvartal 4 2020 – försäkringsbolag på Facebook

Andel influens

Fem försäkringsbolag namnges i denna visualisering med högst respektive andel influens.

Agria Djurförsäkring Katt intar en tydlig första plats med 17,7 procent av totalen influens möjlig för försäkringsbranschen. 

Resterande 49 försäkringsbolag placeras i gruppen Övriga, vilka tillsammans säkrade 50,7 (57,5) procent av total andel influens. Det är den lägsta andelen procent för Övriga hittills i år, vilket krympt hela året.

Länsförsäkringar Östgöta och Länsförsäkringar Blekinge är de enda försäkringsbolag som inte specifikt relaterar djur som placerat sig i toppen av andel influens under fjärde kvartalet.

Svenska försäkringsbolag i sociala medier Facebook – influens fjärde kvartalet 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Andel engagemang

Här kan vi tydligt se hur Moderna Djurförsäkringar åter står ut vad gäller aktivitet i form av antal inlägg, medan Agria Djurförsäkring Katt lyckats säkra högst antal reaktioner per inlägg.

Majoriteten försäkringsbolag placerar sig i nedre vänstra hörnet med låg aktivitet samt lågt antal reaktioner på innehåll.

Försäkringsbolag i Sverige. Andel engagemang på poster – kvartal 4 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www..kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Bästa poster på Facebook – fjärde kvartalet 2020

Länsförsäkringar Blekinge, Agria Djurförsäkring Häst samt Länsförsäkringar Östgöta säkrade kvartalets tre bästa inlägg. Kommunikationen från båda länsförsäkringsbolagen avsåg en avbruten tävling omfattande utlottning. 

Ta gärna en titt på inläggen för att förstå vad som tilltalar följare och genererar interaktion.

Svenska försäkringsbolag i sociala medier Facebook – bästa inlägg fjärde kvartalet 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Något som förvånade på bas av resultaten för fjärde kvartalet? 

Vad tycker du: är tolv inlägg per månad på Facebook nog med kommunikation från branschen försäkringsbolag? Är djurkommunikation och tävlingar det enda säkra sättet att skapa intresse bland följare? Eller finns chans till nytänk – och kanske… storytelling?

Nästa kvartalsanalys för försäkringsbolag i sociala medier kommer i april/maj 2021.

Här kan du följa Kommunikationsanalys på Facebook och LinkedIn för att säkra ny kunskap.

Behöver du eller din organisation ett bollplank eller stöd vad gäller er social media management? Välkommen att höra av dig.

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange: Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Datakälla: Bumblewing

Sociala medier: Pensionsmyndigheten använder kanalkartor

I år har Kommunikationsanalys tillfört ett flertal nya branscher för benchmark och uppföljning av framgång och närvaro i sociala medier, däribland skattefinansierade verksamheter som (statliga) myndigheter. Här kan du läsa mer om resultaten för myndigheter i sociala medier i analysen för årets tredje kvartal 2020.

Denna blogg vill även inspirera genom att möjliggöra tips från digitala varumärken som antingen förekommer på de olika topplistor för sociala medier som bloggen lyfter, eller som väl belyser den vardag ansvariga för sociala plattformar möter. En samlingsplats för professionella – med #tipsfrånverkligheten

Denna gång delar Mia Frostvide, samordnare av sociala medier vid Pensionsmyndigheten, sina tankar om hur myndigheten arbetar med sociala medier för att nå framgång samt hanterar uppföljning.

Logotyp Pensionsmyndigheten

Vad vill Pensionsmyndigheten uppnå med sin närvaro i sociala medier?

– Enkelt sagt ska sociala medier stötta den övergripande kommunikationsstrategin, att finnas tillgängliga där våra målgrupper kan behöva stöd, information och vägledning kring sin pension. Det som skiljer oss från många andra myndigheter är att vi har ett uttalat informationsuppdrag i vårt regleringsbrev. Det går i stora drag ut på att vi ska se till att människor ska kunna förstå, förutse och kunna påverka sin pension. Vilket förstås är en stor utmaning eftersom de som mest behöver den informationen ofta har ett lågt intresse och inte aktivt söker kontakt med oss, i någon kanal. Pension är något som ”händer sen”, för många först när det är dags att ansöka om pension. Strategin för sociala medier är i ännu högre grad än i andra kanaler att nå fram till fler ur de prioriterade målgrupperna – där de är. Och att öka engagemanget och få fler att agera (om de behöver det) och göra medvetna val. Eller känna sig trygga med att de inte behöver agera.

– En av de viktigaste sakerna, förutom det, är att etablera oss som top of mind – en oberoende expert i pensionsfrågor. Så att det är oss de vänder sig till när pensionsfrågorna väl dyker upp. Vi har sett i flera undersökningar att man betraktar sin bank som en sån oberoende och rådgivande aktör, och där har vi en stor roll att spela i att förtydliga att vi inte har några kommersiella intressen eller säljer egna produkter eller tjänster. Där kommer ett annat av våra uppdrag in, konsumentuppdraget, att vi ska bidra till att pensionärer och pensionssparare stärks som konsumenter inom pensionsrelaterade områden.

– Så vi har en väldigt stark drivkraft genom våra uppdrag att agera uppsökande mer än att bara ”finnas där”, och vänta på att kunden kommer till oss. Där ser jag att sociala medier är en väldigt effektiv kanal för att nå just de som är våra prioriterade målgrupper.

Hur resonerar och agerar ni för ett lyckat upplägg? 

– Även om vi förstås jobbar med att det redaktionella innehållet i våra poster ska vara så bra och engagerande som möjligt är vi fullt medvetna om att för att nå de vi behöver nå mest, de som riskerar att få en låg pension, måste vi köpa räckvidd för att nå ut. Det handlar också i högre grad att finnas där målgrupperna finns genom att jobba uppsökande, till exempel genom annonsering, samarbeten och riktade aktiviteter.

– Vi har tidigare jobbat med stora kampanjer där vi dels riktade oss till den breda målgruppen ”pensionssparare” (dvs alla som fortfarande jobbar och tjänar in till sin pension), dels till specifika målgrupper som de som jobbar deltid, har eget företag eller saknar tjänstepension i sin anställning. För de nischade målgrupperna har vi sett att det är väldigt effektivt att använda sociala medier och det är dessutom en relativt billig kanal att annonsera i, om vi jämför med andra medieval. Vi styr därför successivt över från större och tidsbegränsade kampanjaktiviteter till ständig närvaro, där vi jobbar mer med mindre aktiviteter som vi hela tiden löpande utvärderar, skruvar på och optimerar. Det handlar inte om att vara i alla kanaler, överallt, hela tiden – mer om att ha ett batteri av olika löpande aktiviteter både mot breda och särskilt prioriterade målgrupper. Där spelar sociala medier en stor roll. Både för att driva trafik till fördjupad information och tjänster på vår webb, och för att leverera relevanta budskap där de ger bäst effekt.

– För en annan utmaning är just det, att vara relevanta. Det finns många privata aktörer där ute som vill sälja pensionsrelaterade produkter och har en stor budget för att synas och höras. Vi som myndighet måste nå fram genom det bruset, ofta med betydligt mindre resurser, och stärka vårt varumärke som en oberoende och pålitlig aktör.

– Vi har sett att vi behöver finnas hos och med andra aktörer för att landa med vår information precis när man är i ett skede där man fattar privatekonomiska beslut som kan påverka den framtida pensionen, och i en kontext där man redan befinner sig och känner sig trygg och mottaglig. Det är inget självändamål att alltid styra kunden till oss, utan det kan lika gärna vara att ge information och vägledning via andra och deras forum. Eller helt enkelt dyka upp i deras feed fast de inte följer oss.

– Därför började vi tidigt att testa att jobba med influencers, nativematerial, poddar och olika typer av samarbeten där vi drar nytta av andras redan upparbetade målgrupper och följare.

– En annan aktivitet som vi prioriterar kallar vi ”Dialog och omvärldsbevakning via sociala medier”. Två av våra mediebevakare (det gäng på kundservice som svarar på kundfrågor i sociala medier, främst på Facebook och Instagram) jobbar med att manuellt scanna forum, sidor och bloggar där diskussioner om pension dyker upp och där vi ser att vi både kan svara på frågor och reda ut missuppfattningar. Det behöver inte heller alltid vara att gå in i en diskussion, utan att leverera spaningar och insikter till övriga delar av organisationen. Det gör att vi dels kan titta på olika nya pensionstjänster ur ett konsumentperspektiv, dels får underlag till innehåll i sociala medier eller andra kanaler utifrån vad de fångar upp är aktuella frågor bland våra målgrupper. Det har visat sig vara ett väldigt bra komplement till automatiska omvärldsbevakningstjänster. Vid något tillfälle har vi fått frågor om vi som myndighet verkligen ska gå in på forum som Flashback för att svara på inlägg om pension. Kritiken var att vi genom vår närvaro där skulle legitimera allt kontroversiellt material som finns i forumet. Där är vår inställning att så länge vi gör nytta, genom att till exempel hindra missförstånd kring pensionen från att spridas eller kan svara på konkreta frågor från enskilda personer, så är vi på rätt plats.

– En annan kanal vi jobbat mycket med är vår blogg, som ger väldigt handfast vägledning och information i olika pensionsfrågor. Där använder vi sökannonsering för att driva trafik till oss, förutom att så klart marknadsföra vår blogg via våra andra kanaler.

– Rent praktiskt jobbar vi med olika redaktioner för olika kanaler, där jag är den som håller ihop strategi, tonalitet och budskap i alla vår sociala medier, men det finns även en utsedd kanalansvarig. För Facebook – Fråga om pension är till exempel kundservice kanalansvarig, för LinkedIn är det HR, för Twitter är det pressansvarig osv. Varje kanal har en egen publiceringsplan och egna KPI:er som är kopplade till myndighetens strategiska mål. Vi använder ofta samma grundmaterial och bearbetar det för postning i olika målgrupper och kanaler.

– En hjälp i detta är våra kanalkartor där vi tydliggör hur olika kanaler förhåller sig till varandra på en skala när det gäller t ex uppsökande, föra dialog, driva konvertering, köpa räckvidd osv. Det är ett bra hjälpmedel för att tydliggöra vad de olika kanalerna är bra på, och vad vårt syfte är med den enskilda kanalen.

Pensionsmyndigheten, exempel kanalkarta

– Just nu är den mest aktuella frågan hur Schrems II-domen ska tolkas. Sen EU-domstolen upphävde Privacy Shield-avtalet kring behandling av personuppgifter vid tredjelandsöverföring har den här frågan legat högst på agendan när vi spanar framåt om hur vår närvaro i sociala medier kan utvecklas.

– Eftersom domen påverkar våra möjligheter att använda internationella sociala medier-plattformar, mätverktyg & molntjänster (där det är tydligt att dataöverföring till tredjeland sker – främst till USA) är det lite av en ödesfråga. De som tolkar domen hårdast har åsikten att vi inte längre kan ha närvaro och kommunicera med kunder via de plattformar vi har idag. Det skulle innebära att kartan kommer att ritas om helt. Jag ser en stor risk med att inte kunna nå ut och kommunicera med våra kunder där de faktiskt befinner sig. Det vore väldigt olyckligt om vi tappade den möjligheten, och det innebär också att servicen till våra kunder blir sämre.

Hur följer ni upp resultat av er närvaro i sociala medier? Vilka verktyg använder ni? Har ni tydliga mål?

– Det här är en alltid lika spännande fråga, eftersom algoritmerna för sociala medier-kanaler ändras väldigt snabbt, och så också vilka mätpunkter som är intressanta. Men generellt så mappar vi alla aktiviteter mot vår kommunikationsstrategiska plan, och bryter ner det på KPI:er och mätpunkter per kanal och aktivitet. Det är viktigt att se våra olika kanaler som ett ekosystem där vi fångar kunden på olika sätt och hjälper dem att hitta den hjälp eller info de ville ha (och ännu bättre, inte visste att de ville ha).

– Vi jobbar inte längre särskilt mycket med att detaljstudera hur enstaka inlägg har gått i fråga om lajks, kommentarer eller delningar, och lägger generellt väldigt sällan sponsring på enstaka redaktionella inlägg. Eftersom många som kommenterar våra inlägg snarare vill diskutera eller lämna sina åsikter om pensionssystemet, samhället eller andra politiska frågor blir det svårt att mäta vilket engagemang som så att säga handlar om innehållet i inlägget och vad som handlar om andra saker. Det blir lite missvisande kring om vi når ut med vår information och våra budskap. Jag skulle säga att vi mer jobbar med att se vilka format och teman som går bra, och skruvar på innehållet i våra postningar löpande. Vi försöker att jobba med UTM-taggade länkar på det mesta vi postar så att vi kan följa upp trafiken vi driver till infosidor och tjänster på vår webbplats.

– För kampanjer och större annonseringar så mäter vi framför allt CTR och/eller räckvidd, beroende på annonsinnehåll. Men vi tittar på och analyserar många parametrar och framför allt kan vi jämföra mellan våra tidigare kampanjer och annonseringar mot liknande målgrupper. Vi mäter oss inte så mycket mot andra eftersom det är svårt att jämföra när man har så olika uppdrag, verksamhetsområde och målgrupper, men självklart hämtar vi inspiration från andra, både inom privat och offentlig sektor. Vi tittar också på till exempel bloggar som Kommunikationsanalys och verktyget Smampion för benchmark. En viktig källa för att få goda exempel från andras verksamheter är vår nätverksgrupp ”Sociala medier – nätverk för myndigheter”, där det nu är ca 80 myndigheter representerade. Där tycker jag att man får mycket bra kunskap, kan ta del av andras erfarenheter och diskutera gemensamma utmaningar.

– Att koppla ihop klick utifrån inlägg och annonser i sociala medier med vår statistik för webben hjälper oss att följa kundresan. Den är inte alltid linjär utan kan bestå av många olika kontaktpunkter och vägar in, så vi slåss med samma utmaningar som alla andra – hur ska vi säkerställa att konverteringen verkligen ger det önskade värdet för kunden? Att mäta hur många som klickar på länken i annonsen säger egentligen bara nåt om hur intresserad och motiverad man är att få mer information just där och då. Vi måste också försöka mäta om klicket leder till ett innehåll som de förväntade sig. Det är något som är svårare att fånga, men det finns så klart indikatorer vi kan använda. Hur länge stannar de på sidan? Hur klickar de sig vidare? Loggar de in? Gör de en pensionsprognos? Om det är en e-tjänst, finns det nåt steg i flödet där många droppar av? 

– Vi har ett uttalat mål att få fler att använda e-tjänsterna på vår webb. Där jobbar vi nära framför allt webbredaktionen för att följa kundresan. Ett problem är att vi som myndighet är begränsade i avseende att vi inte kan använda vissa typer av mätscript, till exempel Facebookpixeln, som skulle göra det enklare för oss att se hela flödet, göra en djupare analys och kunna optimera vår kommunikation.

– Idag blir det mer att försöka matcha ihop den omfattande statistik vi kan få ut via plattformarnas inbyggda analysverktyg med den statistik vi har via Adobe Analytics för trafiken in till webbplatsen. Det är en balans mellan användarnas integritet och vår möjlighet att i alla fall på en aggregerad nivå kunna ta del av data om kunden. 

– Vi jobbar med verktyget RelationDesk för att administrera svar och moderera kommentarer på inlägg främst på Facebook och Instagram. Där använder vi sentiment-funktionen och ämnestaggar som gör att vi ganska enkelt kan få ut statistik över positiv/negativt och om inläggen rör det vi som myndighet ansvarar för eller om det rör pensionssystemet i stort. Där är det också lätt att mäta kvalitet genom antal interaktioner med kund, besvarade inlägg, svarstider och responsgrad. 

– Utifrån ett mer långsiktigt perspektiv gör vi årligt återkommande mätningar när det gäller människors upplevda kunskap och inställning till pensioner och oss som myndighet, liksom NKI-mätningar. Det är svårt att peka på ett tydligt orsakssamband mellan till exempel kampanjer i sociala medier och ökad kunskapen hos allmänheten om pensionsfrågor. Men det är en av flera indikationer, tillsammans med till exempel medieanalyser, som hjälper oss att se trender, avslutar Mia.

Orangekuvert Pensionsmyndigheten

Här hittar du Pensionsmyndigheten – Fråga om pension på Facebook.

Under 2020 kommer det fler tipsinlägg med röster och erfarenheter från bland annat banker, elhandel, försäkringsbolagkommuner, regioner, sjukhus och myndigheter. Du hittar även inlägg på samma tema från bland andra Livrustkammaren och f.d. partiledare Jonas Sjöstedt.

Behöver du ett bollplank vad gäller social media management? Välkommen att höra av dig.

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Foton: Pensionsmyndigheten