Etikettarkiv: sociala medier för kommunikation

Sociala medier: Säffle kommun fokuserar på dialog- och engagemangsskapande kommunikation

I år har Kommunikationsanalys tillfört ett flertal nya branscher för benchmark och uppföljning av framgång och närvaro i sociala medier, däribland skattefinansierade verksamheter som kommuner. Här kan du läsa mer om aktuella resultat för landets kommuner i sociala medier i analysen för årets tredje kvartal 2020.

Denna blogg vill även inspirera genom att möjliggöra tips från digitala varumärken som antingen förekommer på de olika topplistor för sociala medier som bloggen lyfter, eller som väl belyser den vardag som alla ansvariga för sociala plattformar möter. En samlingsplats för professionella. Därav #tipsfrånverkligheten

Denna gång delar Johan Österman, kommunikationsansvarig vid Säffle kommun, sina tankar om hur kommunen arbetar med sociala medier för att nå framgång samt hanterar uppföljning.

Johan Österman. Kommunikationsansvarig Säffle kommun

Vad vill Säffle kommun uppnå med sin närvaro i sociala medier?

– Möjligheten att kunna tillhandahålla samhällsinformation till en stor del av kommunens befolkning är i grund och botten det viktigaste och mest basala skälet till att vår kommun har satsat på att bygga upp sin närvaro i sociala medier. Det senaste årets kommunikativa utmaningar, där vi förutom en pandemi även drabbats av översvämningar i vår del av landet, har tydliggjort just detta – vikten av att ha väletablerade kanaler med bra räckvidd i sin verktygslåda.

– Som många andra vill vi också ha en dialog och ett utbyte med våra kommuninvånare, gärna med en familjär och personlig ton när möjligheten finns. Vi vill informera om viktiga beslut, förmedla inblickar från kommunens verksamheter där våra medarbetare gärna ska stå i fokus och visa upp bredden och kompetensen som finns i en kommunal organisation.

– Och så vill vi berätta om vår kommun. Helst på ett engagerande och medryckande sätt. Om näringsliv, kulturliv, människor, platser, byggnader, händelser, känslor, historia och framtid. Platsvarumärket utgör en väldigt stor del av vår kommunikation. Vi vill visa våra kommuninvånare saker som de kan vara stolta över – och väcka en nyfikenhet hos alla andra som har vägarna förbi vårt flöde. Säffle är en relativt liten kommun men genom att vara engagerande i sociala medier kan den synas desto mer.

Johan Österman, Maria Olsen, Sara Vintfjärd, Säffle kommun.

Hur resonerar ni för ett lyckat upplägg? 

– Jag är fortfarande ganska analog av mig och har en gammal hederlig whiteboard-tavla på mitt arbetsrum där aktuella inläggsidéer konstant flyttas runt på diverse post-it-lappar. Flödesplaneringen är aldrig särskilt långsiktig. I bästa fall finns det en handfull uppslag inför varje vecka som kan fördelas ut på de olika dagarna, men det ska även finnas utrymme för snabba ommöbleringar och nya idéer. Våra kommunikatörsresurser är begränsade, vi är två stycken, och därför handlar mycket om att lyssna, spana och fånga upp vad som händer, både inom organisationen och inom den geografiska platsen Säffle.

– Vi kommunikatörer försöker alltid ha ett välfyllt reservlager med tidlösa inlägg och teman som kan användas i stort sett när som helst under året. Det kommer alltid perioder då det finns mindre att berätta och då är detta en trygghet att luta sig mot. Vi har sammanställt ett slags ganska basalt årshjul med återkommande händelser och teman för att säkerställa att vi inte missar några viktiga kommunikationsaktiviteter. En del saker börjar även sätta sig i ryggraden, så som det lätt gör efter några år. Men som jag nämnde tidigare är flödesplaneringen allt som oftast inte särskilt långsiktig. En kommun är en stor och mångfacetterad organisation där det hela tiden händer saker som med kort varsel behöver fångas upp.

– Ett viktigt framsteg i vårt kommunikationsarbete var lanseringen av kommunens nya webbplats tidigare i år. Den har tagits emot väl och blivit välbesökt. Därmed har den också avlastat våra sociala medier. Vi sorterar nu fler nyheter till webbplatsen och har möjlighet att fokusera mer på dialog- och engagemangsskapande kommunikation i sociala medier. Brådskande samhällsinformation som berör många kommuninvånare får dock alltid förtur och tränger undan all övrig inläggsplanering.

– Säffle kommun finns på Facebook, Instagram, Youtube och LinkedIn, och Facebook är vår primära kanal. Nästa år har jag för avsikt att vi ska bli bättre på Instagram. Vi försöker hålla oss till ett eller max två inlägg om dagen. Ganska kort och snärtigt i tonen om situationen så tillåter. Och så försöker vi alltid vara så dagsfärska som möjligt. Det är inte särskilt roligt att läsa om invigningen av en ny simhall flera dagar efter att den ägt rum. 

– Det ingår i min tjänst att bevaka flödet på kvällar och helger. Jag har också ovärderligt stöd av min kollega på tekniska förvaltningen, Maria, som snabbt besvarar alla frågor som rör infrastruktur, vilket tenderar att vara en ganska stor andel hos oss och säkert även hos många andra kommuner. När det gäller den löpande dialogen, återkoppling på förbättringsförslag med mera, gör vi så gott vi kan för att hinna med utifrån de resurser vi har. Jag ansvarar även för externwebb, intranät, press/media och en del annat, och min kommunikatörskollega Sara är en in-house-produktionsbyrå helt på egen hand. Det finns således vissa dagar då dialogen i sociala medier blir nedprioriterad till förmån för annat. 

– Ibland, när vi publicerar ett inlägg där vi aktivt ställer frågor och eftersöker synpunkter, brukar vi redan från början koppla in en tjänsteperson från den berörda verksamheten som äger frågan. Häromveckan bevakades flödet exemplariskt av kollegan Caroline på näringslivsenheten som besvarade ett 50-tal kommentarer i en tråd om centrumutveckling.

– För min egen del tänker jag nog inte alltid så mycket på oskrivna regler och liknande. Filmer ska vara väldigt korta hette det för inte så länge sedan. Vi gjorde istället en serie av ganska långa filmer med fokus på lokala byggnader och dess historia med viss inspiration från SVT-serien Det sitter i väggarna. Det blev några av våra mest uppskattade och spridda filmer någonsin. Jag tror att det mesta kan fungera om det i grund och botten är kvalitativt och paketerat på ett bra sätt.

– Ett av våra mest populära inslag är ”Kommundirektören informerar”, som är en återkommande serie där Säffles kommundirektör Ingemar Rosén berättar för medborgarna om vad som är på gång och mycket annat.

Ingemar Rosén, kommundirektör Säffle kommun

– Jag inspireras inte så mycket av enskilda virala fullträffar utan mer av att följa hur en kommun eller myndighet arbetar långsiktigt med tonalitet och bildspråk i sitt flöde. Hög lägsta-nivå tilltalar mig mycket. En kommun jag spontant kommer att tänka på är Västerviks kommun, och framför allt hur engagerat och inspirerande de berättar om sin äldreomsorg i sociala medier. Utöver det är jag, som så många andra, en trogen följare av Livrustkammaren. Deras kreativitet och berättarglädje smittar av sig. Något jag verkligen ser fram emot, med viss skräckblandad förtjusning, är höstens Internetdagarna, då Säffle kommun har fått äran att leverera inspirationsspåret tillsammans med just Livrustkammaren.

Hur följer ni upp resultat av er närvaro i sociala medier? Vilka verktyg använder ni? Har ni tydliga mål?

– Just nu arbetar vi främst med Google Analytics för att kartlägga hur pass väl vi lyckas leda in besökare till webbplatsen. Vi använder oss också av plattformarnas inbyggda verktyg och statistikfunktioner för att mäta hur väl vi når ut och vad som engagerar våra följare. Men inga externa verktyg därutöver.

– Vi hade tidigare en väldigt stimulerande målsättning som tilltalande tävlingsinstinkten, nämligen att växa och attrahera så många följare som möjligt i vår primära kommunikationskanal, Facebook. Nu har vi omkring 13 000 följare i en kommun där det bor 15 000 invånare. En stor andel av dessa följare utgörs av våra invånare, vilket innebär att det lokala tillväxtunderlaget börjar bli ganska begränsat. Givetvis är vi fortfarande intresserade av att nå ut till nya följare, och det är fortfarande fullt möjligt att växa ytterligare, men våra mål är numera främst kopplade till hur många som tar del av vår kommunikation. Detta bevakar jag, och försöker dra slutsatser av, på veckobasis genom nämnda inbyggda funktioner.

– Vår kommunorganisation har också flera övergripande mål kopplade till exempelvis stärkt demokrati, invånarinflytande och medborgarservice där resultaten i våra kanaler i sociala medier utgör en viktig faktor.

– Utöver detta har vi regelbundna möten inom kommunens kanslienhet där vi diskuterar och utvärderar vi våra sociala medier och sätter upp nya mål. Vi har också en redaktörsgrupp där alla de personer som driver separata verksamhetssidor, exempelvis simhallens och bibliotekets, träffas och utbyter idéer. Här informerar också den centrala kommunikationsfunktionen om exempelvis nya direktiv eller riktlinjer. Det är ett bra forum som vi planerar att vidareutveckla under kommande år.

– Sammanfattningsvis är det väldigt roligt att arbeta i en kommun där sociala medier spelar en viktig roll. Vi har lagt oerhört mycket tid och omsorg på att bygga upp och förvalta vår närvaro i sociala medier och vi blir lika glada varje gång vi märker att vi är konkurrenskraftiga i Kommunikationsanalys mätningar, där konkurrensen från många duktiga kommuner är fullkomligt stenhård. Det är väldigt sporrande! avslutar Johan.

Här hittar du Säffle kommun på Facebook.

Under 2020 kommer det fler tipsinlägg med röster och erfarenheter från bland annat banker, telekomförsäkringsbolagkommuner, regioner, sjukhus och myndigheter. Du hittar även inlägg på samma tema från bland andra Livrustkammaren och partiledare Jonas Sjöstedt.

Behöver du ett bollplank vad gäller social media management? Välkommen att höra av dig.

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Foton: Säffle kommun

Framgångsrika varumärken i sociala medier – september 2020

Varumärkens svarsfrekvens ökade åter på Facebook men sjönk på Twitter. Swedbank Sverige rankade åter bästa kundservice på Facebook: PC Gamer motsvarande placering på Twitter. Månadens mest framgångsrika sida på Facebook var Caroline Alupo – etolog och hundpsykolog. Politiska sidor tog plats på landets topplistor för Instagram och YouTube. Huawei producerade månadens bästa film på YouTube. Branschen rese- och transportföretag uppvisade bäst kundservice på Facebook. Kort om Schrems II samt kapade konton.

Sammanfattning september

Branscher som stod ut under månaden vad gäller hög kundservice på Facebook är fortsatt rese- och transportföretag samt även banker och telekom. Krisinformation.se behåller placering bland topp 10 vad gäller kundservice på Twitter.

Varumärkens svarsfrekvens ökade även i september på Facebook men minskade på Twitter.

Du som sett bloggens mycket välbesökta ”tips från verkligheten”, där olika branscher och representanter delar sina tankar om arbetet med och bakom sociala medier, vet att jag gärna delar inspiration som just kan inspirera med hjälp av andras erfarenheter. Sedan förra månaden har två nya företag delat med sig av sitt arbete med sociala medier, och jag kan verkligen rekommendera att ta del av dessa intressanta och utförliga erfarenheter från dels Swedbank, dels Telia Sverige.

Nyligen släpptes rapporten ”Svenska nyhetsvanor i normaltider och i kristider” 2000-2019. I den sägs: Sociala medier har varit den plattform som slagit igenom starkast som nyhetsdistributör under de senaste tio åren. Fyra av fem svenskar tar del av nyheter via sociala medier minst tre av veckans dagar visar 2019 års nationella SOM-undersökning. Ökningstakten minskar dock något, vilket tillsammans med den samlade användningen av morgon- och kvällstidningars nyhetssajter stärker bilden av att den svenska befolkningens digitala nyhetskonsumtion har funnit ett slags normalnivå. Den har helt enkelt nått en platå. Sociala medier är alltså en viktig (primär?) nyhetskanal för många, och du kanske minns att jag i maj delade Reuters Digital News Report 2020 som bland annat visade att 32 procent har Facebook som nyhetskälla.

Jag vill denna gång beröra Schrems II-domen relaterat personuppgifter som nu skapar en hel del oro och oklarhet om vad som kommer gälla för innehåll i sociala medier. Och hur det därmed kommer att påverka själva innehållet i budskapsflödet i sociala medier. Jag förmodar de flesta större organisationer nu börjar få planer runt hur förhålla sig till detta, med nära samverkan mellan kommunikation och juridik. Sveriges kommunikatörer har flera gånger haft frågan uppe och jag vill tipsa om det senaste inlägget: Uppföljning i diskussionen om Schrems II och sociala medier. Även Dagens juridik skrev om Schrems II i denna artikel: Schrems II-domen kan få omfattande konsekvenser för svenska företag och myndigheter. För dig som vill höra mer om detta från Max Schrems himself kan jag tipsa om IT-rättsforum 2020 den 18 november, där österrikaren Schrems är huvudtalare relaterat denna dom om överföring av personuppgifter.

Vad kostar ett kapat Twitter-konto? skrev Infomedia nyligen, relaterat att Sveriges Radio fått två konton kapade. Förhoppningsvis har din organisation bra och tydliga rutiner som säkrar tillgången till era sociala konton. Jag vill med emfas lyfta de ord som avslutar deras artikel: ”De organisationer som löper minst risk, och för den delen klarar sig bäst om olyckan ändå är framme, är de som betraktar och hanterar närvaro på sociala medier med samma affärsmässighet, professionalism och intresse som de visar andra kritiska affärssystem.”. Ses era sociala medier som affärskritiska och omhuldas lika väl som andra mer etablerade arbetsformer?

Är du en vän av Twitter och vill veta mer om vilka som är mäktigast på den plattformen, har Medieakademin släppt Maktbarometern 2020.

På temat att sociala medier lever och frodas, kan du i detta inlägg, 7 insikter om appekonomin, se att bland världens mest nedladdade appar under tredje kvartalet 2020 finns till exempel de sociala plattformarna TikTok, Facebook, Instagram och Snapchat bland topp 10. Så om någon på din arbetsplats eller omgivning (fortfarande) hävdar att kanalerna minskar i intresse, visar i alla fall inte nedladdningen av deras appar detta.

Avslutningsvis innan septembers resultat, så har Socialbakers inför kommande allhelgonahelg tagit fram ”Every Social Media Manager´s Worst Nightmare”. Skräcken känns igen 😉

Every Social Media Manager´s Worst Nightmare. Källa: Socialbakers

Som vanligt, välkommen med konstruktiv återkoppling. Och dela gärna om det är något dataverktyg för sociala medier du skulle vilja se belysas i denna blogg. Kommunikationsanalys kan du även följa via Facebook för att säkra nya kunskaper.

Månadsbenchmark

De enligt Socialbakers 20 bästa varumärkenas i Sverige svarsfrekvens ökade denna månad på Facebook men minskade på Twitter. I denna veckas publicerade tredje kvartalsanalys för svenska (statliga) myndigheter uppvisade nio myndigheter 100 procents responsgrad.

Hur matchar denna svarsfrekvens den som din organisation uppvisar?

September 2020 sociala medier statistik Sverige Facebook och Twitter. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se) Datakälla: Socialbakers*

Facebook

Sveriges topp 5 varumärken på Facebook vad gäller antal interaktioner var enligt Socialbakers databas:

September 2020 sociala medier statistik Sverige interaktion Facebook. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se) Datakälla: Socialbakers

Svenska Postkodlotteriet har vi över flera år sett bland varumärken med högst interaktion, endast med tillfälliga avbrott. Här kan du läsa mer i inlägget för Kommunikationsanalys om hur de arbetar i sociala medier: Tips från digitala varumärken: Postkodlotteriet är långsiktiga

Enligt analysföretaget Smampion är sidorna nedan månadens svenska bästa, baserat på Smampions poängskala 0-100. Här kan vi se en region och länsstyrelse ta plats, och via länkarna kan du läsa mer om dessa branschers närvaro på Facebook. Även två lokalavdelningar för RF SISU.

Om din sida – eller dina konkurrenters – inte finns med för mätning hos Smampion kan du enkelt lägga till den här (kostnadsfritt).

Bästa Facebook-sidor i Sverige september 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se) Datakälla: Smampion

Smampions poängskala (0-100) motsvarar följande betyg:

100: Perfekt
95 – 99: Världsklass
90 – 94: Mycket bra
80 – 89: Väldigt bra
65 – 79: Ett bra betyg
45 – 64: Helt ok
30 – 44: Ej godkänt
0 – 29: Underkänt

Kundservice Facebook

Smampion har ett sammanvägt mått för kundservice som bland annat inkluderar responsgrad och responstid. 

Kundservice Facebook – topp 10

Swedbank Sverige intar även denna månad första platsen, och följs från samma bransch denna månad åter av SEB. Här kan du läsa mer om hur SEB respektive Swedbank resonerar och arbetar med de sociala plattformarna.

Även denna månad ser vi rese- och transportföretag i form av SJ, Skånetrafiken, SL, Östgötatrafiken och Västtrafik bland topp 10. 

Bästa kundservice Facebook-sidor i Sverige september 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se) Datakälla: Smampion

Bästa Facebook-poster

Denna månad intog Polarbröd två av pallplatserna. Ta en titt på inläggen för dessa varumärken och se vad som gjorde deras framgång.

Bästa Facebook-inlägg september 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se) Datakälla: Socialbakers

Twitter

17 (6) procent av totalen interaktioner utgjordes av svar från varumärken (förra månaden inom parentes). 

Retweets sjönk något denna månad, 10 (14). Är RT viktigt för framgång tycker du? Motsvarar detta interaktionen på er Twitter-profil? 

Olika typer av interaktion – Twitter september 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se) Datakälla: Socialbakers

Enligt Smampion var följande under månaden Sveriges bästa företag/varumärken på Twitter, där åter Viable Cities intog första platsen. Ett department i form av Socialdepartementet tog sig in bland topp 10 bästa profiler på Twitter.

Bästa Twitter-profiler september 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se) Datakälla: Smampion

Underlag från Socialbakers nedan visar topp 5 för Twitter i Sverige med fokus på antal följare och antal interaktioner. SAS är det enda varumärket i toppen på båda listorna över följare samt antal interaktioner. 

Twitter september 2020 – topp 5 varumärken följare och interaktioner. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se) Datakälla: Socialbakers

Bästa Twitter-poster

Xtrfy syns åter på prispallen denna månad, denna gång tillsammans med SAS.

Bästa Twitter-inlägg september 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se) Datakälla: Socialbakers

Kundservice Twitter

Responsgraden hos Sveriges topp 20-varumärken minskade till 21 (23) procent. Att vägas mot den generella nivån på 17 procent Svar vad gäller fördelning bland totalen interaktionstyper. 

Tre teleoperatörer placerade sig bland landets tio bästa kundservice. För mer information runt teleoperatörernas närvaro i sociala medier, klicka här. För inspirerande information om hur Telia arbetar med kanalerna vill jag rekommendera detta inlägg.

Även Swedbank placerade sig bland topp 10, och i bloggen kan du läsa om hur Swedbank resonerar och arbetar för att skapa en bra närvaro i sociala medier.

Twitter: bästa varumärken Twitter-kundservice september 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se) Datakälla: Smampion

Instagram

Denna månad såg vi många återkommande varumärken ta plats bland tio i topp-varumärken, där det politiska partiet Medborgerlig Samling kvarstår samt även Miljöpartiet de gröna denna månad placerar sig. För mer information om de politiska partierna i sociala medier, klicka här.

Intressant notera att stockholmsbaserade sjukhuset Capio St Göran placerade sig bland landets bästa Instagramsidor. För mer information om sjukhusens närvaro i sociala medier, klicka här.

Bästa instagram-sidor september 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se) Datakälla: Smampion

YouTube

Även denna månad får media ses som en övergripande nämnare för topplistan av varumärken på YouTube. Ett politiskt parti i from av Sverigedemokraterna placerar sig inte enbart i toppen av de politiska partierna på YouTube, utan även bland landets topp 10-sidor.

Bästa YouTube-kanaler september 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se) Datakälla: Smampion

Bästa YouTube videor

Under månaden placerade sig frekvent återkommande ICA bland topp 3, denna gång med Huawei Official Sweden i toppen.

Bästa YouTube-videor september 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se) Datakälla: Socialbakers

Bäst interaktion YouTube

Följande varumärken lyckades säkra bästa interaktion på YouTube per 1 000 följare. Det har tidigare varit inspirerande att fått se mer ”okända” varumärken synas och sticka ut från de återkommande vi ofta ser i resultaten ovan. Senaste åren har nu mer av redan etablerade varumärken tagit över även på YouTube.

Nedan ser vi topp 5 varumärken vad gäller interaktion senaste tre månaderna. Denna månad återkommer SAS, Sephora och KSP. Varumärken med innehåll som engagerar – och över tid.

YouTube-kanaler med högst interaktion per 1000 följare, september 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se) Datakälla: Socialbakers.
YouTube-kanaler med högst interaktion per 1000 följare, augusti 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se) Datakälla: Socialbakers.
YouTube-kanaler med högst interaktion per 1000 följare, juli 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se) Datakälla: Socialbakers.

Hur förhåller sig data ovan med de resultat som dina sidor uppnår? Vilka verktyg använder din organisation för att följa upp framgång och effekt i sociala medier? Tipsa gärna om bra verktyg som du gillar. 

Behöver du ett bollplank eller stöd för ert arbete och resultat i sociala medier? Välkommen att höra av dig.

Må gott,

Lars

Länka gärna till och dela innehåll ur bloggen, ange: Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Fakta och datakällor: Rankning baseras på de sidor som respektive verktyg har i sina databaser. Om du inte ser ditt varumärke representerat kan det bero på att dels Socialbakers, dels Smampion inte har berörd sida/profil registrerad. Smampion erbjuder gratis registrering. Du kan även lägga till bevakning på sidor hos Socialbakers kostnadsfritt. Passa på att lägga till om du inte har någon egen bevakning idag, eller på dina konkurrenter. Eller för att jämföra analys av data med din nuvarande leverantör.

(*) Sveriges 20 största varumärken baseras på storleken på de varumärken i Sverige som dataleverantören Socialbakers har registrerade. Här kan du lägga till (ditt) varumärke om det inte redan finns med.

Sentimentanalys svenska partiledare – kvartal 3 2020

Ebba Busch uppmätte högst andel negativt sentiment i poster i sociala medier under tredje kvartalet. Högst andel positiva värdeord relaterade Isabella Lövin. Lägst andel negativa ord för partiledare i riksdagen innehöll poster relaterat Jonas Sjöstedt. Av partiledarna i riksdagen uppmätte Nyamko Sabuni lägst andel positivt sentiment.

Sentimentanalys partiledare tredje kvartalet 2020

För många professionella inom kommunikation är det viktigt för uppföljning och omvärldsbevakning att inte enbart få veta ATT något sagts, som räckvidd och volymer av källor, utan även VAD och HUR. Sentimentanalys är en bit på vägen vad gäller HUR något sagts, om än långt ifrån utan utmaningar. 

Det ännu något ovanliga ordet sentimentanalys kan göra begreppet svårt att ta till sig. Varken Svenska akademien eller Nationalencykopledin har någon svensk förklaring till ordet utan istället får vi vända oss till Oxford och Lexico för att få en beskrivning: ”The process of computationally identifying and categorizing opinions expressed in a piece of text, especially in order to determine whether the writer’s attitude towards a particular topic, product, etc. is positive, negative, or neutral.”. Den exempelmening som används i anslutning är något som Kommunikationsanalys kan ses vara en effekt av: ”companies have key lessons to learn about harnessing the power of social media and sentiment analysis”.

Sentiment kan alltså ses ge en känsla för omvärldens inställning till partiledarna och deras kommunikation. Kommunikationsanalys ser sentimentanalys som en temperaturmätare, en intressant add-on som ger en extra effektdimension, men som samtidigt kan innehålla och baseras på oklarheter. Ironi kan till exempel inte tolkas av verktyget. Därmed sagt, stay sharp.

Kommunikationsanalys har sammanställt kvartalets nivå av positivt vs negativt sentiment i procent för poster i sociala medier (Facebook, Twitter och Instagram) med hjälp av verktyget Notified. 

Politiska partier – sentiment totalt och per plattform

Kvartalets sentimentanalys visar att inställningen till partiledarna för de tio politiska partierna här analyserade, sammantaget de tre plattformarna, ger Isabella Lövin högst andel positivt sentiment medan Ebba Busch fått högst andel negativt sentiment.

Positivt vs negativt sentiment – partikommunikation på Facebook, Twitter och Instagram

Till skillnad från de politiska partierna finns inte alla partiledare/språkrör på samtliga tre sociala plattformar granskade (Facebook, Twitter och Instagram). Till exempel finns inte Ulf Kristersson och Nyamko Sabuni på Twitter, och Jonas Sjöstedt har ingen egen sida på Instagram. Detta kan påverka poängnivån och därmed placering. 

Positivt sentiment relaterat budskap

Högst andel positivt sentiment: Isabella Lövin.

Topp 3-partiledare positivt sentiment:

  1. Isabella Lövin
  2. Per Bolund
  3. Annie Lööf

Negativt sentiment relaterat budskap

Högst andel sammantaget negativt sentiment: Ebba Busch.

Topp 3-partiledare negativt sentiment:

  1. Ebba Busch
  2. Stefan Löfven
  3. Jimmie Åkesson

Ebba Buschs parti, Kristdemokraterna var samtidigt det riksdagsparti vilket uppmätte högst andel negativt sentiment under tredje kvartalet.

Sentiment per plattform

Sett till respektive plattform ser fördelningen av sentiment ut som nedan:

  • Facebook
    • Högst andel positivt sentiment: Per Bolund
    • Högst andel negativt sentiment: Ebba Busch
  • Twitter
    • Högst andel positivt sentiment: Jonas Sjöstedt
    • Högst andel negativt sentiment: Ilan Sadé. Om endast partiledare i riksdagen: Stefan Löfven
  • Instagram
    • Högst andel positivt sentiment: Isabella Lövin
    • Högst andel negativt sentiment: Stefan Löfven
Sentimentanalys tredje kvartalet 2020. Isabella Lövin Instagram. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Notified

Summering sentiment tredje kvartalet 2020

  • Sentimentanalysen visar ett positivt kvartal för språkröret Isabella Lövin i sociala medier på bas av högst andel positiva ordval i jämförelse med övriga partiledare. 
  • Ebba Busch kan ses ha utmaningar på grund av högst andel negativa värdeord i poster i sociala medier. 
  • Farida al-Abani (Fi) var den partiledare med minst andel positiva ord sett till samtliga tre plattformar. Samma placering om endast sett till partiledare i riksdagen tar Nyamko Sabuni. Båda dessa två partiledare finns inte på samtliga tre plattformar.

Sentiment är som sagt endast en faktor, och därtill en som kan lämna öppet för oklarheter. Resultat av sentiment bör självfallet vägas samman med och mot övriga mätvärden och underlag vad gäller närvaro och effekt i sociala medier. En sidas storlek och dess följares aktivitet påverkar som bekant hur stor räckvidd dess innehåll får, samt även dess volym av innehåll – eget och kommentarer från andra. Det intressanta är just att sentiment kan ge en fingervisning om till exempel ett partis höga nivå av uppnått engagemang är positivt eller negativt. Och vilka ordval som görs relaterad partiets kommunikation.

Arbetar du själv med en politisk sida i sociala medier? Hur uppfattar du tonläge och ”sentiment” i relaterade poster i sociala medier? Hur gör ni era egna ordval i kommunikationen? En genomtänkt tonalitet? Speglar följarnas svar och kommenterar era ordval?

Saknar du ett bollplank för att diskutera och analysera resultat och strategi i sociala medier? Välkommen att höra av dig

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange: Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Datakälla: Notified

Sentiment. Dataanalysföretaget Notified förklarar sentiment: ”En dator värderar olika ord från 1 till 100 utifrån hur positiva vs negativa de är. ”Våld” anses exempelvis vara ett negativt ord, medan ”fint” är ett positivt. Efter det analyseras varje artikel/post i sociala medier. Om artikeln har flest negativa ord markeras den som negativ. Har den flest positiva ord markeras den som positiv. Om inga direkta värdeord används eller om det är väldigt jämt mellan positiva och negativa ord så blir det neutral. Sen kan man även själv markera en artikel som positiv, negativ eller neutral om man anser att datorn tolkat innehållet fel. Datorn lär sig då dina justeringar och blir med tiden ännu bättre på sentiment. Viktigt att komma ihåg är att sentiment inte fungerar på ironi eller liknande, utan den sortens inlägg får man justera manuellt för att få mer träffsäker statistik.” 

Fakta: Bloggen analyserar data baserat på 10 partier: de åtta invalda politiska partierna i riksdagen, samt därtill Feministiskt initiativ och Medborgerlig Samling. Feministiskt initiativ finns med för sin framgång i sociala medier inför valet 2014, och motsvarande för Medborgerlig Samling inför valet 2018. Tanken med ”samma” politiska partier är att långa tidslinjer med samma analysobjekt ger bra underlag för att kunna följa utveckling av kommunikation i sociala medier över tid, samt utifrån samma data kunna se trender och förändringar – allt annat lika. Möjligen kommer bloggen endast ha med partier med vunnen plats i riksdagen efter valet 2022.

Sentimentanalys politiska partier – kvartal 3 2020

Kristdemokraterna uppmätte högst andel negativt sentiment i poster i sociala medier under tredje kvartalet. Lägst andel negativa ord innehöll poster relaterat Socialdemokraterna. Bland riksdagspartierna uppmätte Centerpartiet högst andel positivt sentiment. Sverigedemokraterna fick lägst andel positivt sentiment.

Sentimentanalys tredje kvartalet 2020

För många professionella inom kommunikation är det viktigt för uppföljning och omvärldsbevakning att inte enbart få veta ATT något sagts, som räckvidd och volymer av källor, utan även VAD och HUR. Sentimentanalys är en bit på vägen vad gäller HUR något sagts, om än långt ifrån utan utmaningar. 

Det ännu något ovanliga ordet sentimentanalys kan göra begreppet svårt att ta till sig. Varken Svenska akademien eller Nationalencykopledin har någon svensk förklaring till ordet utan istället får vi vända oss till Oxford och Lexico för att få en beskrivning: ”The process of computationally identifying and categorizing opinions expressed in a piece of text, especially in order to determine whether the writer’s attitude towards a particular topic, product, etc. is positive, negative, or neutral.”. Den exempelmening som används i anslutning är något som Kommunikationsanalys verkligen kan relatera till: ”companies have key lessons to learn about harnessing the power of social media and sentiment analysis”. Denna blogg är att se som en realisering av liknande tankar.

Sentiment kan ses ge en känsla för omvärldens inställning till partierna och deras kommunikation. Kommunikationsanalys ser sentimentanalys som en temperaturmätare, en intressant add-on som ger en extra effektdimension, men som samtidigt kan innehålla och baseras på en del oklarheter. Ironi kan till exempel inte tolkas av verktyget. Därmed sagt, stay sharp.

Kommunikationsanalys har sammanställt kvartalets nivå av positivt vs negativt sentiment i procent för poster i sociala medier (Facebook, Twitter och Instagram) med hjälp av verktyget Notified. 

Politiska partier – sentiment totalt

Kvartalets sentimentanalys visar att inställningen till de tio politiska partierna bloggen analyserar, sammantaget de tre plattformarna, gav Feministiskt initiativ högst andel positivt sentiment (Centerpartiet om endast riksdagspartier) för kvartalet, medan Kristdemokraterna fått högst andel negativt sentiment.

Positivt vs negativt sentiment – partikommunikation på Facebook, Twitter och Instagram

Positivt sentiment

Det parti som fått högst andel positivt sentiment under kvartalet var Feministiskt initiativ. Om sett endast till riksdagspartier var motsvarade parti Centerpartiet.

Topp 3-partier positivt sentiment:

  1. Feministiskt initiativ
  2. Centerpartiet
  3. Socialdemokraterna

Negativt sentiment

Det parti som fått högst andel sammantaget negativt sentiment under kvartalet var Kristdemokraterna.

Topp 3-partier negativt sentiment:

  1. Kristdemokraterna
  2. Sverigedemokraterna
  3. Miljöpartiet de gröna

Sentiment per plattform

Sentimentanalys tredje kvartalet 2020. Centerpartiet Facebook. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Notified

Sett till respektive plattform ser fördelningen av sentiment ut som nedan:

  • Facebook
    • Högst andel positivt sentiment: Centerpartiet
    • Högst andel negativt sentiment: Sverigedemokraterna
  • Twitter
    • Högst andel positivt sentiment: Feministiskt initiativ (om endast riksdagspartier en delad plats av Centerpartiet, Liberalerna och Vänsterpartiet)
    • Högst andel negativt sentiment: Socialdemokraterna
  • Instagram
    • Högst andel positivt sentiment: Socialdemokraterna
    • Högst andel negativt sentiment: Kristdemokraterna

Summering sentiment tredje kvartalet 2020

  • Sentimentanalysen visar ett positivt kvartal för riksdagspartiet Centerpartiet i sociala medier på bas av högst andel positiva ordval relaterat partiet i jämförelse med övriga riksdagspartier.
  • Socialdemokraterna är det parti som fått minst andel negativa värdeord under tredje kvartalet.
  • Kristdemokraterna kan ses ha utmaningar på grund av högst andel negativa ord i poster i sociala medier.
  • Sverigedemokraterna var det parti med minst andel positiva ord sett till samtliga tre plattformar.

Sentiment är som sagt endast en faktor, och därtill en som kan lämna öppet för en del oklarheter. Resultat av sentiment bör självfallet vägas samman med och mot övriga mätvärden och underlag vad gäller närvaro och effekt i sociala medier. En sidas storlek och dess följares aktivitet påverkar som bekant hur stor räckvidd dess innehåll får, samt även dess volym av innehåll – eget och kommentarer från andra. Det intressanta är just att sentiment kan ge en fingervisning om till exempel ett partis höga nivå av uppnått engagemang är positivt eller negativt. Och vilka värdeord som används relaterad partiets kommunikation.

Arbetar du själv med en politisk sida i sociala medier? Hur uppfattar du tonläge och ”sentiment” i relaterade poster i sociala medier? Matchar den rikspolitiska bilden ovan din lokala?

Behöver du ett bollplank för att diskutera och analysera resultat och strategi i sociala medier? Välkommen att höra av dig

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange: Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Datakälla: Notified

Sentiment. Dataanalysföretaget Notified förklarar sentiment: ”En dator värderar olika ord från 1 till 100 utifrån hur positiva vs negativa de är. ”Våld” anses exempelvis vara ett negativt ord, medan ”fint” är ett positivt. Efter det analyseras varje artikel/post i sociala medier. Om artikeln har flest negativa ord markeras den som negativ. Har den flest positiva ord markeras den som positiv. Om inga direkta värdeord används eller om det är väldigt jämt mellan positiva och negativa ord så blir det neutral. Sen kan man även själv markera en artikel som positiv, negativ eller neutral om man anser att datorn tolkat innehållet fel. Datorn lär sig då dina justeringar och blir med tiden ännu bättre på sentiment. Viktigt att komma ihåg är att sentiment inte fungerar på ironi eller liknande, utan den sortens inlägg får man justera manuellt för att få mer träffsäker statistik.” 

Fakta: Bloggen analyserar data baserat på 10 partier: de åtta invalda politiska partierna i riksdagen, samt därtill Feministiskt initiativ och Medborgerlig Samling. Feministiskt initiativ finns med för sin framgång i sociala medier inför valet 2014, och motsvarande för Medborgerlig Samling inför valet 2018. Tanken med ”samma” politiska partier är att långa tidslinjer med samma analysobjekt ger bra underlag för att kunna följa utveckling av kommunikation i sociala medier över tid, samt utifrån samma data kunna se trender och förändringar – allt annat lika. Möjligen kommer bloggen endast ha med partier med vunnen plats i riksdagen efter valet 2022.

Sociala medier och svenska banker – tertial 2 2020

Effektanalys av 50 svenska banksidor på Facebook maj-augusti 2020. Bankernas innehållsaktivitet på Facebook minskade under andra tertialet. De tio banksidorna med högst influens gjorde i snitt 20 inlägg per månad på Facebook: banker generellt gjorde 10 inlägg. Sparbanken Tanum säkrade åter tertialets högsta influens.

Kommunikationsanalys startade 2013 för att hjälpa till att förstå och tolka närvaro och effekt av arbete i sociala medier, samt att visa på olika verktyg på marknaden. Från ett initialt generellt fokus på varumärken samt analys av politiska sidor i sociala medier, har under åren olika branscher adderats. Däribland banker – med två olika analysinlägg och fokus som de fyra storbankerna eller banksidor på Facebook generellt

Svenskt Kvalitetsindex, SKI Bank 2020 släpptes denna vecka och Sparbankerna som grupp tar där första plats både vad gäller nöjdaste privatkunder samt nöjdaste företagskunder. Betyget från privatkunder visar även att relationen mellan företag och kund definieras som stark. Sparbankerna gör även avtryck i sociala medier vilket denna effektanalys för andra tertialet visar.

Vad gäller storbankerna i SKI Bank 2020 konstateras: ”Bland de stora bankerna får Handelsbanken högst betyg följt av SEB. Nordea och Swedbank har fortsatta utmaningar med sin generella kundnöjdhet, men här noteras en stor spridning i nöjdhet mellan olika kundsegment.” Det konstateras även att ”Den lokala paradox som bankerna behöver lösa innehåller perspektiv som varumärkesidentitet, förtroende och kundnära relationer i kombination med ett komplett digitalt erbjudande.”. Just vad gäller denna paradox ser jag att sociala medier har stora möjligheter att understödja framgång för bankerna med flera av dessa punkter.

Ett mycket läst tidigare inlägg var studien Kundservice i sociala medier – 2013-2017. Resebranschen och telekom var under 00-talet ledande, men efterhand har fler branscher börjat få effekt på sin närvaro i sociala medier. Däribland bankerna. Swedbank har funnits med samtliga år som jag har redovisat, och Nordea från 2015. Därefter har även storbankerna Handelsbanken och SEB (SEB fanns med 2013) börjat synas mer frekvent. Enligt SKI Bank 2020 har nu kundnöjheten ökat sedan 2017 för landets banker. I mina generella månadsanalyser över varumärken brukar ofta flertalet av storbankerna placera sig bland topp 10 vad gäller bästa kundservice. Här kan du se resultaten för augusti där Swedbank Sverige intar en (ofta återkommande) första plats vad gäller kundservice på Facebook.

Denna effektanalys för bankbranschen baseras på 50 Facebook-sidor tillhörande banker verksamma i Sverige. För dataunderlag har det svenska dataanalysföretaget Bumblewing använts, som mäter influens i form av interaktioner med följare i sociala medier. Innehållet i interaktioner kan vara både positivt och negativt: ingen sentiment-analys görs i denna analys. Kommunikationsanalys brukar basera analyser på jämförbar data från minst två olika verktyg, medan denna baseras på ett verktyg och en faktor dvs. influens. Notera att underlaget omfattar ett urval och eftersträvad bredd av banksidor på Facebook, och därmed inte samtliga banksidor. Till exempel finns fler Sparbankssidor än regionala Länsförsäkringarsidor i underlaget för detta tertial. Hör gärna av dig ifall du ansvarar för en (framgångsrik) banksida på Facebook som du vill säkra finns med i bankanalysen.

Andra tertialet 2020 – 50 banksidor på Facebook – aktivitet

Hur aktiva var då landets banker under andra tertialet? Om vi med aktiva menar antal inlägg var det Laholms Sparbank som gjorde absolut flest inlägg (föregående tertial inom parentes): 129 (90) stycken under tertialet, eller 32 (22) stycken per månad.

De två på delad andra plats, Sparbanken Tanum och Swedbank Sverige, gjorde båda 111 (130) respektive 111 (194) inlägg under tertialet. 

Bankerna generellt gjorde i snitt 41 (47) inlägg under tertialet, det vill säga 10 (12) stycken per månad. En minskad innehållsaktivitet i jämförelse med första tertialet. Antal publicerade inlägg var snarlikt försäkringsbranschens aktivitet med deras motsvarande 37 (30) och 12 (10) stycken. (Med skillnaden att försäkringsbranschen ökade sin aktivitet under tertialet medan alltså bankerna minskade.) Kommunikationsanalys har tidigare som utgångspunkt rekommenderat minst ett inlägg per dag. Bankerna generellt gör alltså enbart en tredjedel innehåll i jämförelse. Flödet ska givetvis ha ett innehåll relevant för följarna på bas av verksamhetsmål och kommunikationsstrategi. Samt självklart, en förmåga att ta hand om relaterade frågor och kommentarer. Vad tertialets minskning beror på vore intressant att utforska då pandemin i mitt tycke borde kunnat uppmuntra till ökad närvaro, också med tanke på målgruppens tillgänglighet.

Fyra bankers Facebook-sidor ger inte utslag för några inlägg under andra tertialet: Bank24.nu, Ikano Bank Sverige, JAK Medlemsbank Stockholm och Länsförsäkringar. Bank24.nu gjorde sitt senaste inlägg i november 2019, Ikano Bank Sverige i april 2020 och JAK Medlemsbank Stockholm i mars 2020. Kommunikationsanalys lyfter frågetecken och faror med att ha en öppen sida men ingen (egen) aktivitet utifrån faktorer som levererat värde och risker.

Influens – Facebook-sidor svenska banker tertial 2 2020

Även andra tertialet 2020 var det Sparbanken Tanum som sammantaget säkrade högst influens bland banker på Facebook. Här kan du läsa mer om hur Sparbanken Tanum resonerar och arbetar för att nå sin framgång i sociala medier.

Sparbanken Tanum säkrade tertialets högsta influens med 14,5 (12) procent (föregående tertial inom parentes). Fem Facebook-sidor inom bankbranschen säkrade tillsammans nästan hälften av all influens, medan resterande 45 Facebook-sidor tillsammans delade på 55,2 (53) procent.

Influens tertial 2 2020. Urval: 50 svenska banker på Facebook. Källa: Kommunikationsanalys. Datakälla: Bumblewing

Engagemang

Sparbanken Tanum som säkrat högst influens under tertialet, placerade sig denna gång långt till höger i grafen nedan, det vill säga ett tydlig resultat av faktorer engagemang och antal inlägg. Banken publicerade i snitt 28 (32) inlägg per månad under tertialet , det vill säga i stort ett per dag.

Intressant notera att FOREX Bank Sverige även detta tertial fått en stor mängd reaktioner ”trots” ett mindre antal inlägg. Anledningen till interaktioner kan som sagt vara både positivt och negativt, och sentiment har inte granskats i denna analys.

Engagemang per följare per inlägg. Tertial 2 2020. Urval: 50 svenska banker på Facebook. Källa: Kommunikationsanalys. Datakälla: Bumblewing

Svenska banker topp 10 tertial 2 2020: influens och antal inlägg

Andra tertialet placerade sig inte samtliga storbankers Facebook-sidor i topp 10. Dem sinsemellan placerade sig där Nordea Sverige, Handelsbanken och Swedbank Sverige. SEB Sverige återfanns på plats 12.

Sparbankerna med Swedbank intar sex av de tio platserna i topp 10.

Baserat på enbart de tio främsta banksidorna med högst influens är månadssnittet för antal poster 20 (26) stycken. De publicerar alltså dubbelt så många inlägg per månad i jämförelse med banksnittet.

Topp 10 influens tertial 2 2020. Urval: 50 svenska banker på Facebook. Källa: Kommunikationsanalys. Datakälla: Bumblewing

Ifall placering vs score kan verka oklart ovan, beror det på att score visas enbart för senaste 7-dagarna, vilka är de siffror som ses ovan, samtidigt som det är en sammantagen score för hela tertialet som ger tertialets placering.

Bästa inlägg

Första tertialet kom samtliga topp 3-inlägg från storbankernas huvudsidor. Andra tertialet är det Handelsbanken tillsammans med Forex Bank Sverige som producerat tertialets mest effektiva inlägg. Studera gärna vilka budskap det är som skapar denna framgång.

Bästa inlägg tertial 2 2020. Urval: 50 svenska banker på Facebook. Källa: Kommunikationsanalys. Datakälla: Bumblewing

Av dessa 50 banksidor på Facebook är det tydligt att merparten av våra banker är aktiva, och att många följare responderar på deras inlägg. Det är även tydligt att inte enbart storbankernas huvudsidor är de som skapar och får mest effekt i sociala medier, utan att även mindre sidor/bankkontor lyckas skapa och säkra influens. Den framgång som syns i SKI Bank 2020 för Sparbankerna går även att se i sociala medier.

Vad tänker du om ovan? Ytterligare en dimension och benchmark som ger fakta för beslut? Arbetar du själv med en banksida – och hur står sig den i jämförelse?

Om du vill ha stöd för att förstå och utveckla egna siffror och resultat kontakta gärna Kommunikationsanalys.

För att vara säker på att få del av nya analyser från Kommunikationsanalys följ gärna också sidan på Facebook.

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange: Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Datakälla: Bumblewing

Förklaring influens

Urval: 50 banksidor på Facebook, omfattning tertial dvs. fyra kalendermånader. Termen ”svenska banker” används vilket ska ses som verksamma i Sverige.

E-handel i sociala medier – kvartal 2 2020

NA-KD.com säkrade högst influens på Instagram inom e-handel även andra kvartalet 2020. E-handlare gjorde i snitt 22 inlägg per månad. Mest aktiva var Bubbleroom med 79 stycken inlägg per månad. NA-KD.com gjorde samtliga inlägg med kvartalets högsta influens.

I mars i år släppte Kommunikationsanalys den första analysen över e-handel i sociala medier, då med fokus resultat under 2019 som utgångspunkt inför resultat 2020. Här kommer nu den andra kvartalsanalysen över närvaro och effekter på Instagram 2020. Första kvartalets effektanalys hittar du här.

Först en kort reflektion över dessa effektanalyser för e-handel i sociala medier, som besöksstatistiken visar ett jämförelsevis relativt lågt intresse för sett till bloggens övriga branscher. Om det handlar om att e-handel inte är intressant, om avgränsningen till en plattform – Instagram – påverkar, eller om andra faktorer som urval spelar in är oklart. Om du tillhör dessa inläggs läsare återkoppla gärna tankar och eventuella tips för att säkra ett ökat intresse för just dessa inlägg relaterat e-handel. Och fortsatta analyser.

I det första inlägget om e-handel och sociala medier fanns diverse undersökningar och rapporter som en förankring och igenkänning i vardagen, och relaterat närvaro i sociala medier. I analysen för första kvartalet lyfte jag e-handel i Sverige i en internationell kontext med fakta från Eurostat.

Denna gång ett kort omnämnande om beslutet att det amerikanska tech- och e-handelsföretaget Amazon, ett av världens största, nu etablerar sig i Sverige, förmodligen under hösten. Är detta att se som ett hot eller möjlighet beror nog på vem som får frågan. Kommer vi att få se ett samarbete med svenska företag, eller en distansering? Hur kommer svenska konsumenter att (re)agera? Svensk Digital Handels vd Per Ljungberg har uttalat sig här om detta. Han konstaterat bland annat: Framförallt tror vi det blir tufft för många av dem som säljer produkter som är lätta att jämföra på nätet, t ex hemelektronik, prylar och leksaker. För många är nog Amazon huvudsakligen en källa för tillgång till billiga prylar. Viktigt komma ihåg att företagets stora intäktskälla utgörs av Amazon Web Services, och nu med fokus mot AI. För aktuella tankar om Amazons etablering kan du ta del av Ekonomibyrån via SVT Play.

Under kvartalet skrevs det även om en coronaeffekt för e-handel.

Hur aktiva är då Sveriges e-handelsbolag? Om vi med aktiva menar antal inlägg var det  Bubbleroom som gjorde absolut flest inlägg: 238 (241) stycken under kvartalet, eller 79 (82) stycken per månad. Tvåan och trean, NELLY.com och Boozt, gjorde 228 (246) respektive 222 (119) inlägg under kvartalet. Dessa tre tillsammans med NAKD.com står tydligt ut inom e-handelsbranschen med närmare tre inlägg per dag på Instagram.

E-handlare generellt gör i snitt 66 (63) inlägg per kvartal på Instagram, det vill säga 22 (21) stycken per månad. Denna blogg har tidigare som utgångspunkt rekommenderat minst ett inlägg per dag. Vissa rekommendationer säger minst tre inlägg per dag, ända upp till ett per timme. Flödet ska givetvis vara relevant för följarna, och innehåll och antal beror självklart även på inom vilken bransch verksamheten finns.

Om vi tittar på kvartalets etta vad gäller influens, NA-KD.com, har de gjort 216 (188) inlägg under kvartalet, motsvarande nästan 72 (63) inlägg per månad, eller tre gånger över branschens månadsmedel. Deras höga nivå av influens baseras mycket på bas av en stor mängd reaktioner på sina inlägg. Värt att kolla in vad de gjort och hur de paketerar sitt innehåll för att uppnå denna effekt. Se även kvartalets toppinlägg längre ned.

Tre e-handlares sidor på Instagram ger inte utslag för några inlägg under andra kvartalet: Buildor.se, Carpet Vista Sverige samt Din Print. Vid granskning gjordes senaste inlägget från Buildor.se i januari, Carpet Vista Sverige i januari och Din Print i september 2018. Flera av sidorna har tusentals följare. Kommunikationsanalys brukar lyfta frågetecken och faror med att ha en öppen sida men ingen (egen) aktivitet, utifrån faktorer som levererat värde och risker.

Socialbakers har tagit fram denna sammanställning över interaktioner på Facebook och Instagram på olika branscher. Som synes är ”E-commerce” den bransch som placerar sig i den absoluta toppen för flest interaktioner på både Facebook och Instagram.

Distribution of Interactions Across Industries on Facebook & Instagram kvartal 1 2020. Källa: Kommunikationsanalys. Datakälla: Socialbakers

Jag har för denna analys av 94 stycken e-handlare i huvudsak tagit stöd av det svenska analysföretaget Bumblewing med faktor influens, samt benchmark med avgränsad data från analysföretaget Smampion. Basen är toppkonton på Instagram, med svenska konton där det finns tillgängligt. 

Urvalet till denna lista är hämtat från den topplista över de 100 största e-handlarna som brukade ges ut varje år. Detta urval gör samtidigt att e-handlare som till exempel Zalando ej finns med. Rätt eller fel: har du tips om någon bättre lista, hör gärna av dig. 

Kvartal 2 2020 – e-handel Instagram – influens

Första kvartalets topp 5 e-handlare som säkrat högst influens är (föregående månad inom parentes):

  1. NA-KD.com
  2. iDeal of Sweden
  3. NELLY.com
  4. 24MX (DESENIO)
  5. DESENIO (24MX)
E-handlare i sociala medier Instagram – kvartal 2 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Andel av gruppen Övriga uppgick till 22,5 (30,3) procent. E-handel har alltså ett färre antal spelare som dominerar branschen, med NK-KD.com som helt dominerande.

E-handlare i sociala medier – engagemang Instagram inlägg (influens) kvartal 2 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Instagram-inlägg med högsta influens kvartal 2 2020

Både verktygen lyfter inlägg från NA-KD.com som andra kvartalets bästa inlägg. Inga inlägg från andra e-handlare tar plats bland topp 3 oavsett verktyg. Tävlingar är en gemensam faktor för flertalet av dessa inlägg.

E-handlare i sociala medier Instagram – bästa inlägg kvartal 2 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing
E-handlare i sociala medier Instagram – bästa inlägg kvartal 2 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

Kvartal 2 2020 – fördjupning NELLY.com, iDeal of Sweden och NA-KD.com

Jag har tittat närmare på kvartalets tre främsta inom influens på Instagram, och för dessa tillfört ytterligare mätpunkter med hjälp av analysföretaget Smampion (poäng).

E-handlare i sociala medier – kvartal 2 2020. Avgränsad analys tre varumärken. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

Mätpunkter – enbart på bas av månadens tre bästa inom influens

I stort ingen förändring från förra kvartalet, ändring angiven inom parentes.

  • Störst: NA-KD.com
  • Högst viralitet: NA-KD.com 
  • Flest inlägg per dag: NELLY.com
  • Högst engagemangsgrad (7-dagar): NA-KD.com (NELLY.com)
E-handlare i sociala medier – Instagram kvartal 2 2020. Avgränsad analys tre varumärken. Mätpunkter. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion
E-handlare i sociala medier – Instagram kvartal 2 2020. Avgränsad analys tre varumärken. Vanligaste ordval. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

Är Instagram en kanal som din organisation använder? Har du erfarenhet av de varumärken inom e-handel som framträder ovan? 

Arbetar du kanske för något av dessa varumärken, och vill dela hur ni arbetar? Hör gärna av dig.

Nästa kvartalsanalys av e-handel i sociala medier kommer i oktober/november 2020.

Må gott,

Lars

Datakällor: Bumblewing och Smampion

Källa för urval: Ehandelsindex. Största e-handlarna i Sverige på Instagram (endast toppkonton, svenska konton där det finns tillgängligt). Analys baseras på 95 stycken e-handlare.

Definition av influens

Sveriges elhandelsbolag i sociala medier – kvartal 2 2020

Eskilstuna Energi och Miljö var andra kvartalets bästa elhandelsbolag på Facebook. Elhandelsbolagen gjorde i snitt 11 inlägg per månad: Varberg Energi gjorde flest med 35 inlägg per månad. E.on säkrade högst influens på Facebook. Kraftringen uppvisade lägst responstid på 27 minuter. Elhandelsbolagens mest använda ord var ”energi”, ”bra” och ”tillsammans”. 

I februari släppte Kommunikationsanalys den första analysen över 29 elhandelsbolag i sociala medier, då med fokus resultat under 2019 som utgångspunkt inför resultat 2020. Därefter följde underlag för närvaro under årets kvartal 1. Här kommer nu den andra kvartalsanalysen över Sveriges elhandelsbolags närvaro och effekter på Facebook 2020. Effektanalysen baseras på underlag från två olika dataverktyg och deras sammanvägda resultat utgör basen för slutsatser.

Andra kvartalet 2020 var det Eskilstuna Energi och Miljö som sammantaget säkrade högst effekt på Facebook. Detta kvartal gav de olika verktygen inte en lika tydlig och enad bild som vid resultaten för första kvartalet. Sett till båda verktygen var det endast Eskilstuna Energi och Miljö som båda verktygen placerade bland topp 5 av samtliga 29 analyserade elhandelsbolag. Vad menar jag då med effekt? Min kommunikativa utgångspunkt är att effekt är en mix av räckvidd, engagemang och varumärkeskännedom. Om vi utgår ifrån tanken ”syns du inte, så finns du inte” visar båda verktygen en tydlig effekt för Eskilstuna Energi och Miljö. Här är det samtidigt viktigt att komma ihåg att en underliggande sentimentanalys inte finns kopplad. Det innebär att ett varumärkes genomslag baserat på engagemang kan vara både positivt och negativt. 

Hur aktiva var då landets elhandelsbolag under andra kvartalet? Om vi med aktiva menar antal inlägg var det åter Varberg Energi som gjorde absolut flest inlägg: 106 (124) stycken under kvartalet, eller 35 (41) stycken per månad. Tvåan och trean, Eskilstuna Energi och Miljö och Jämtkraft AB , gjorde 91 (63) respektive 64 (60) inlägg under kvartalet. 

Elhandelsbolag generellt gjorde även detta kvartal i snitt 33 (33) inlägg under kvartalet, det vill säga 11 stycken per månad. Detta är mycket snarlikt försäkringsbranschen med deras motsvarande 37 (30) och 12 (10) stycken. Kommunikationsanalys har tidigare som utgångspunkt rekommenderat minst ett inlägg per dag. Vissa nu aktuella rekommendationer säger minst tre per dag, ända upp till ett per timme. Det sistnämnda är förmodligen mest av relevans för mediebranschen. Flödet ska givetvis vara relevant för följarna, och innehåll beror självklart även på inom vilken bransch verksamheten finns. Varberg Energi samt Eskilstuna Energi och Miljö står ut inom elhandel med drygt ett inlägg vardera per dag på Facebook.

Om vi enbart tittar på faktor influens blir andra kvartalets etta istället e.on, vilka gjorde 26 (37) inlägg under kvartalet, motsvarande knappt tio inlägg per månad, men som ändå lyckades säkra högst influens. Mycket på bas av en stor mängd reaktioner på sina inlägg. Värt att kolla in vad de gjort och hur de paketerar sitt innehåll för att uppnå denna effekt. Samt även vilken typ av reaktioner som ligger till grund. Högt engagemang kan som bekant baseras på både positiva och negativa reaktioner.

Ett försäkringsbolags Facebook-sida ger inte utslag för några inlägg under andra kvartalet: Stockholms Elbolag AB. Vid granskning gjordes senaste inlägget i mars, samtidigt som 9 011 personer gillade sidan. Kommunikationsanalys brukar lyfta frågetecken och faror med att ha en öppen sida men ingen (egen) aktivitet, utifrån faktorer som levererat värde och risker.

Till hjälp för dataunderlag från Facebook använder Kommunikationsanalys för denna effektanalys de svenska analysverktygen Bumblewing med faktor influens, samt Smampion med faktor poäng. 29 elhandelsbolag finns med i effektanalysen.

Kvartal 2 – elhandelsbolag på Facebook

Kvartalets elhandelssidor med högst influens var e.on, Fortum Sverige, Telge Energi, Eskilstuna Energi och Miljö samt Kalmar Energi. Tillsammans står dessa fem bolag för 61,4 (56) procent av totalen influens, varav e.on för en dryg femtedel. Dessa fem elhandelsbolag i toppen är alltså dominerande inom branschen vad gäller influens på Facebook.

Värt notera att 24 elhandelsbolag därmed delar på resterande andel influens 38,6 (44) procent. Som en jämförelse är motsvarande fördelning bland försäkringsbolag i sociala medier 66,4 (59,3) procent för gruppen övriga.

El-handelsbolag i sociala medier Facebook – kvartal 2 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Av bilden nedan ser vi en visualisering av innehåll vs reaktioner. E.on säkrar en hög aktivitet och respons på ett i jämförelse relativt begränsat flöde av innehåll. Samtidigt syns den höga innehållsaktivitet som Varberg Energi uppvisat, även under andra kvartalet 2020. 

Elhandelsbolag i sociala medier – engagemang (influens) kvartal 2 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Enligt Smampions poängsbaserade verktyg är kvartalets fem främsta elhandelsbolag Eskilstuna Energi och Miljö, Mölndal Energi, Varberg Energi, Jämtkraft AB och Kraftringen.

Sveriges elhandelsbolag kvartal 2 2020, poäng. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

Mätpunkter Facebook

  • Störst: e.on
  • Högst viralitet: Affärsverken 
  • Flest inlägg per dag: Varberg Energi
  • Högst tillväxt: GEAB – Gotlands Energi AB 
  • Högst engagemangsgrad (7-dagar): Mölndal Energi 

10 (13) elhandelsbolag fick inte godkänd Facebook-närvaro andra kvartalet 2020 enligt Smampions poängskala.

Negativ tillväxt av följare uppvisade Stockholms Elbolag AB, Nordic Green Energy Sverige, Fortum Sverige (igen) och GodEl (igen), om än låg.

Elhandelsbolag i sociala medier – mätpunkter kvartal 2 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

Smampions poängskala (0-100) motsvarar följande betyg:

100: Perfekt
95 – 99: Världsklass
90 – 94: Mycket bra
80 – 89: Väldigt bra
65 – 79: Ett bra betyg
45 – 64: Helt ok
30 – 44: Ej godkänt
0 – 29: Underkänt

Dialoger och responsgrad

Du som följt denna blogg sedan starten 2013 känner väl till dess delvisa fokus på kundservice i sociala medier. Sociala medier är ju just ”sociala”, och är enligt min mycket övertygade mening inte att betrakta som rena informationskanaler. Utbyte. Frågor – med svar!

Kraftringen hade kvartalets lägsta responstid med 27 minuter: högst hade Göteborg Energi med 5 162 minuter. 

Arbetar du för ett elhandelsbolag? Vilken svarstid har ni satt för era sociala kanaler som till exempel Facebook? Och, skiljer det sig något mellan svarstider för telefon och mejl vs sociala medier?

Elhandelsbolag i sociala medier – dialoger/respons kvartal 2 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

Bästa poster på Facebook – andra kvartalet 2020

Innehåll från e.on och Kalmar Energi återfinns hos båda verktygen för mest framgångsrika poster under kvartalet. Därutöver även Fortum Sverige och Telge Energi. 

Elhandelsbolag i sociala medier Facebook – bästa inlägg kvartal 2 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing
Elhandelsbolag i sociala medier Facebook – bästa inlägg kvartal 2 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

50 vanligast förekommande ord

Elhandelsbolag i sociala medier – vanligaste ordval kvartal 2 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

Kan du känna igen bolagen ovan på bas av egen erfarenhet av och möten med dessa på Facebook? Arbetar du för en elhandelsbolag och vill dela hur ni arbetar med sociala medier? Är det något varumärkes arbete i sociala medier du gillar och skulle vilja veta mer om? Eller vill du att Kommunikationsanalys ger en återkoppling på ert arbete och resultat i sociala medier? Hör gärna av dig via kontaktformuläret.

Här kan du läsa motsvarande kvartalsanalyser för branscher bankerförsäkringsbolag, kommuner, telekom och myndigheter.

Nästa kommunikativa effektanalys för elhandelsbolag kommer i oktober/november 2020. Här kan du följa Kommunikationsanalys på Facebook för att inte missa några nya uppdateringar.

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange: Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Datakälla: Bumblewing och Smampion.

Definition av influens

Källa för urval: Elhandelsbolagen; Energimarknaden i samarbete med Accenture.

Sociala medier: SMHI uppmuntrar till återkoppling

Foto: SMHI-prognos-och-varningstjänst-2020-foto-SMHI-MS

I år har Kommunikationsanalys tagit med ett flertal nya och intressanta branscher för bevakning och analys av deras framgång och närvaro i sociala medier, däribland myndigheter. Du kan läsa mer om myndigheternas närvaro och framgång i denna effektanalys över andra kvartalet 2020.

Till inspiration för att nå framgång med sociala medier delar denna analysblogg även tips från varumärken som antingen förekommer på olika topplistor för sociala medier, eller som på andra sätt har en närvaro av intresse. #tipsfrånverkligheten

SMHI är ett av dessa framgångsrika varumärken som placerat sig bland olika mätverktyg vad gäller närvaro och effekt i sociala medier. Denna gång delar Leif Stenbom, webbkoordinator vid SMHI, sina tankar om hur myndigheten arbetar med sociala medier för att nå framgång samt hantera uppföljning.

Vad vill SMHI uppnå med sin närvaro i sociala medier?

– Det korta svaret på frågan är att vi vill förmedla nytta och kunskap kring våra verksamhetsområden. Vi vill bredda bilden av SMHI. De flesta förknippar oss mest med väder, vilket inte är så konstigt. Men vi har även andra viktiga uppdrag såsom klimatforskning, havsmiljö, vattenrelaterade frågor med flera. Vi vill berätta vad vi gör inom alla våra discipliner; meteorologi, hydrologi, oceanografi och klimat och därigenom tydliggöra våra uppdrag och vår vetenskapliga grund. Gärna genom att låta våra experter komma till tals.

– Det finns flera anledningar till att vi vill ha en närvaro i sociala medier. Vi kan nå målgrupper som kanske inte hade valt att besöka smhi.se. Vi flyttar istället ut informationen där användarna är och når på så sätt ut med informationen, eller kan intressera dem för att gå in på smhi.se. Vi har pekat ut olika typer av innehåll och olika målgrupper för de olika sociala mediekontona. Att få en dialog med våra följare har även det ett stort värde. Här är vår kundtjänst vårt öra mot marken. Med deras överblick över kommentarer och synpunkter får vi input och kan planera för att på bästa sätt möta upp med innehåll i våra digitala kanaler

– De senaste två åren har vi satsat på att öka närvaron av våra meteorologer på Facebook, Twitter och Instagram, till stor del genom videor. Tanken är att vi genom att etablera en närvaro där snabbt kan komma ut med viktig information till breda målgrupper, särskilt vid extrema händelser, som exempelvis stormar. Här har vi valt att ha ett särskilt Twitterkonto, @SMHIvader. Att externa medier följer oss ger även det möjlighet att ytterligare nå ut med vår information. Det är förstås särskilt viktigt vid varningslägen. 

– Det finns ett stort intresse att läsa om naturvetenskapliga fenomen och väderhändelser, både aktuella och historiska. I sociala medier kan vi erbjuda den typen av inlägg med en lättsam ton och karaktär, mestadels på Facebook och Instagram där vi ser att de uppskattas. Exempelvis bjuder vi med @smhi.se in allmänheten att dela sina egna upplevelser av Sveriges väder och vatten med oss. Vi postar inget eget material i bildflödet på Instagram, utan delar vidare bilder och filmer som användarna delar med oss.

Hur resonerar ni för ett lyckat upplägg? 

– Kommunikativ förmåga är ett gemensamt fokusområde för SMHI, så det finns en tydlig inriktning från ledningen att detta är viktiga frågor. Det är den centrala kommunikationsfunktionen på SMHI, där jag jobbar, som ansvarar för kanalerna, men det är flera avdelningar som skapar innehåll. Kommunikationsfunktionen har övergripande ansvar för strategier och innehåll, och sköter det mesta av publiceringar med undantag för material från våra meteorologer. Meteorologerna har en särskild grupp som ansvarar för Twitter-kontot @smhivader och för Instastories på @smhi.se. Meteorologerna producerar själva innehåll och film, även för Facebook, och sköter också dialogen med användare på @SMHIvader och Instastories. Det är mest prognosvideor men också filmer med olika väderteman. Vi verkar för att i ökande grad även få in våra andra discipliner där som hydrologi, oceanografi och klimat. Vår personalavdelning ansvarar för och publicerar platsannonser på Linkedin. 

– Vi ser arbetet med de sociala kanalerna som en integrerad del i vårt kommunikationsarbete. På samma sätt är hanteringen av kanalerna integrerat med övrigt arbete på vår kundtjänst liksom för meteorologgruppen. Vi har alltså inte specifika resurser för enbart dessa kanaler, men förstås utpekade personer som har detta som en del i sitt jobb. Det innebär att det är en handfull medarbetare på den centrala kommunikationsfunktionen som tillsammans hanterar planering, publicering och hantering av våra sociala kanaler, men vi har alla många andra arbetsuppgifter. Min grova uppskattning är att vi på kommunikationsfunktionen under en genomsnittlig vecka sammantaget lägger i storleksordningen 15-20 timmar på hanteringen av dessa kanaler. Därutöver finns det förstås andra kommunikatörer, redaktörer och sakkunniga i organisationen som skapar innehåll, inte minst meteorologgruppen. Vid specifika händelser kan resursbehoven vara större.

– Vi utgår ifrån en publiceringsplan och kör veckovisa nyhetsmöten med representanter från olika delar av verksamheten, där vi utgår från det aktuella läget, väder, hydrologiskt etc. Sen fyller alla på med sina kommunikationsbehov. Vi på kommunikationsfunktionen fördelar publiceringarna på dagar, kanaler och ytor på smhi.se och får så en publiceringsplan som gäller för aktuell vecka och helst även nästa. Vi har även en årsplanering, där vi lägger in planerade publiceringar månad för månad, till exempel säsongsbundet material.

– Vi har ett nära och gott samarbete med kundtjänst. Det är de som huvudsakligen bevakar och svarar på kommentarer i våra sociala medier, själva eller med hjälp av sakkunniga i organisationen. De är även med på nyhetsmötena där de flaggar för aktuella frågor som kommer in via sociala medier och andra kanaler. Det blir bra input till planeringen av kommunikationen för att avlasta kundtjänst och möta våra följares behov. Vi försöker också förvarna dem om det är något inlägg som kan tänkas orsaka extra mycket frågor eller kommentarer. Våra kollegor på kundtjänst är jätteduktiga att hantera frågor och kommenterar och har bra känsla för tonaliteten.

– Grunden för ett bra inlägg är en bra copy och bild/video och att det uppmuntrar till återkoppling. Aktualitet, timing och tonalitet är givetvis viktigt – och anpassning beroende på kanal. Vi tittar även på vad som är aktuellt i omvärlden; finns det frågor som tangerar vår verksamhet som vi kan haka på? Oftast länkar vi till innehåll på smhi.se. Det kan vara en nyhet, tjänst eller fördjupande faktaartiklar. Men utgångspunkten är alltid att vi ska göra nyttiga och/eller kunskapshöjande inlägg.

– Det är ytterst sällan vi köper räckvidd och när vi gör det är det mycket sparsamt. I vissa fall lägger vi en liten peng på platsannonser, samt vid allvarliga varningslägen, för att kunna rikta oss till specifika målgrupper och nå ut med bra precision geografiskt.

– Vi har inte satt upp något mål på antal inlägg per dag utan det beror på kommunikationsbehovet. Vi vill gärna ha en blandning av material utifrån våra olika discipliner/kunskapsområden, och försöker se till att våra egna inlägg inte konkurrerar inbördes om uppmärksamheten.

– Meteorologernas inlägg om aktuellt väder på Twitter och Instagram sker kontinuerligt utifrån aktuellt läge – vår prognosverksamhet är bemannad alla veckans dagar. Det är dock bara i sällsynta fall som vi publicerar annat innehåll på helger. Är det inlägg som vi kan förvänta oss reaktioner på som bör besvaras snabbt, så har någon av oss i gruppen ett öga på kommentarerna.

Hur följer ni upp resultat av er närvaro i sociala medier? Vilka verktyg använder ni? Har ni tydliga mål?

– Vi har tidigare haft rätt ”hårda” mål exempelvis ”öka den organiska räckvidden med x %”. Det har vi övergivit och numera har vi en mer kontinuerlig utvärdering av hur inläggen går. Vi jämför oss mest mot oss själva. Att vi ständigt försöker förbättra våra siffror. Visst tittar vi på andra för att få idéer och lära oss, men då oftast liknande organisationer såsom exempelvis systerinstitut i andra länder.

– Vid varje nyhetsmöte tittar vi på vilka inlägg som gått bra eller mindre bra för att utveckla oss. Vi tittar främst på engagemangsgrad och räckvidd och analyserar vad som funkat bäst. På så vis lär vi oss hela tiden.

– Förutom plattformarnas egna verktyg använder vi verktyget AgoraPulse som vi utgår ifrån vid de veckovisa nyhetsmötena, Vi ser även till Google Analytics men använder oss inte av FB-pixlar och liknande, avslutar Leif.

Här hittar du SMHI på Facebook

Vill du läsa mer om myndigheters arbete och resonemang bakom närvaro i sociala medier kan jag tipsa om tidigare inlägg med Folkhälsomyndigheten, Polisen och Kustbevakningen.

Under 2020 kommer fler tipsinlägg med röster och erfarenheter från bland annat banker, elhandel, försäkringsbolag, kommuner, politiker och telekom. Du kan även hitta tidigare inlägg på samma tema från bland andra Livrustkammaren och partiledare Jonas Sjöstedt.

Är det något varumärkes arbete du gillar och skulle vilja veta mer om? Eller vill du att Kommunikationsanalys tittar på ert arbete och resultat i sociala medier? Hör gärna av dig.

Här kan du följa Kommunikationsanalys på Facebook för att inte missa nya insikter.

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange: Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Foto: SMHI

Sveriges länsstyrelser i sociala medier – juli 2020

Sveriges länsstyrelser gör i snitt 29 inlägg på Facebook per månad. Flest antal följare har länsstyrelsen Västra Götalands län. Länsstyrelsen Skåne gjorde flest med 72 inlägg i juli. Under månaden gjorde samtliga 21 länsstyrelser inlägg på Facebook. Innehåll relaterat hundar och pandemin fick mest effekt. ”Naturen, ”länsstyrelsen” och ”information” var månadens mest använda ord.

Under 2020 har Kommunikationsanalys utökat sin uppföljning av varumärken och branscher i sociala medier till att omfatta bland annat skattefinansierade områden som kommuner, myndigheter, regioner och sjukhus. Inlägg som genererat stort intresse med ett ökat antal besökare.

Varför då detta stora intresse? En uppfattning är att många läsare av dessa inlägg själva arbetar inom dessa branscher, och har saknat en benchmark med övriga inom sin bransch. ”Är vår aktivitet och resultat bra i jämförelse med andra med samma uppdrag?” Även att kanske kostnader för uppföljning av sociala medier inte står först på den offentligt bekostade prioriteringslistan. Möjligen även att kommunikativt intresserade skattebetalare undrar hur det går och vilken effekt den offentligt finansierade närvaron har.

På grund av detta intresse för det offentligas närvaro i sociala medier har jag även tagit fram data för landets länsstyrelser för juli månad. Landets samtliga 21 länsstyrelser har sidor på Facebook. Syftet med dessa inlägg är att få en överblick över aktivitet och effekter, och därmed (kommunikativ) framgång i sociala medier. Ifall även detta inlägg röner ett motsvarande intresse som för ovan nämnda branscher, kan det bli aktuellt att planera för återkommande analyser. Om du vill veta mer om vilka åtaganden en länsstyrelse har, klicka här.

Störst på Facebook

Landets största länsstyrelse på Facebook är Länsstyrelsen Västra Götalands län med närmare 17 000 personer som gillar sidan. I andra änden ser vi Länsstyrelsen i Södermanlands län vars sida har drygt 1 200 följare.

Det är intressant att åter se Västra Götaland dyka upp i toppen vad gäller varumärkens effekt i sociala medier, vilket även var fallet vad gäller landets regioner såväl för de sjukhus tillhörande Region Västra Götaland. Även flera kommuner i området placerar sig högt på topplistor över effekt i sociala medier.

Aktivitet på Facebook – flest inlägg

Hur aktiva är då landets länsstyrelser? Om vi med aktiva menar antal inlägg var det Länsstyrelsen i Skåne som under månaden gjorde flest inlägg: 72 stycken i juli.

Tvåan, Länsstyrelsen Gävleborg, gjorde 68 stycken, och trean, Länsstyrelsen Norrbotten gjorde 50 stycken inlägg. 

Inlägg per månad

De 21 länsstyrelserna gjorde i snitt 29 inlägg per månad.

Denna blogg har tidigare som utgångspunkt rekommenderat minst ett inlägg per dag vilket alltså nästan länsstyrelserna i snitt följer. Vissa nu aktuella rekommendationer säger minst tre inlägg per dag, med ända upp till ett per timme. Flödet ska givetvis vara relevant för följarna, och innehåll beror självklart även på inom vilken bransch verksamheten finns. Och, vilka resurser som finns för att ta hand om effekterna? Är syftet med närvaron information till eller kommunikation med allmänhet och skattebetalare? Det heter som bekant sociala medier av en anledning.

Länsstyrelserna i Skåne, Gävleborg och Norrbotten gör alltså mer än dubbelt så många inlägg som snittet, motsvarande drygt två inlägg per dag. I andra änden ser vi Länsstyrelsen i Hallands län med 10 inlägg för hela månaden på Facebook.

Samtliga 21 länsstyrelser har varit aktiva på Facebook under månaden . 

Underlag

Endast ett verktyg och plattform används som underlag för denna analys över länsstyrelser: verktyget är Smampion med poängbaserade faktorer för Facebook. Åtta länsstyrelsers sidor fanns ej med i databasen utan lades till från 8 juli. Avvikelser har tagits i beaktning.

Juli 2020 – länsstyrelser på Facebook

Andel poäng

Tio länsstyrelser placerar sig under medel för månaden: Västerbotten, Blekinge, Värmland, Västernorrland, Södermanland, Jönköping, Halland, Örebro, Kronoberg och Västmanland. 

Mätpunkter, ett urval

Länsstyrelsen Stockholm lyckades säkra två av mätpunkterna för månaden: Viralitet och Engagemangsgrad.

  • Störst: Länsstyrelsen Västra Götalands län
  • Högst viralitet: Länsstyrelsen Stockholm
  • Flest inlägg per dag: Länsstyrelsen Skåne
  • Högst tillväxt: Länsstyrelsen Jämtlands län
  • Högst engagemangsgrad: Länsstyrelsen Stockholm
Sveriges länsstyrelser i sociala medier Facebook mätpunkter – juli 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

Dialoger

Juli gav mycket få utslag vad gäller faktorer Responsgrad och Responstid. Endast Jämtland och Kalmar uppvisar utfall på varsitt inkommet inlägg, där Jämtland haft en svarstid på 3 940 minuter, och Kalmar inte uppvisar någon responsgrad alls.

Av samtliga 21 länsstyrelser uppvisar alla utom fyra stycken utfall vad gäller faktor Dialoger: Stockholm, Gotland, Södermanland och Kronoberg.

Sveriges länsstyrelser i sociala medier Facebook, dialog – juli 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

Bästa poster på Facebook – juli 2020

Månadens mest effektfulla inlägg gjordes av Länsstyrelsen Stockholm, Länsstyrelsen Norrbotten och Länsstyrelsen Västra Götalands län. Samtliga med innehåll relaterat hundar samt två även med beröring pandemin. Här går det att se en koppling vad gäller framgångsrika innehåll till försäkringsbranschen.

Sveriges länsstyrelser i sociala medier Facebook bästa inlägg – juli 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

Vanligast använda ord

”Naturen, ”länsstyrelsen” och ”information” var månadens mest vanliga ord.

Sveriges länsstyrelser i sociala medier Facebook, vanligast använda ord – juli 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

Har du någon erfarenhet av länsstyrelserna på Facebook? Har du märkt någon skillnad på deras aktivitet före och efter pandemin i sociala medier? Arbetar du kanske för en länsstyrelse och vill dela med dig av ert arbete i sociala medier? Eller vill du att Kommunikationsanalys tar en titt på ert arbete i sociala medier?

Hör gärna av dig – antingen här via kontaktformuläret eller via Kommunikationsanalys Facebook-sida.

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange: Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Datakälla: Smampion

Definition av Dialoger (Smampion): En dialog uppstår när det finns tre eller fler kommentarer på ett inlägg som sidan har publicerat. Sidan antas ha deltagit i dialogen om sidan själv kommenterat på inlägget i form av en kommentar eller svar till en annan användares kommentar. Gäller Facebook och Twitter.

Sociala medier: Polisen inspirerar till intern kreativitet

Foto: pressbild Ali Hassan, Polisen.

I år har Kommunikationsanalys tagit med ett flertal nya och intressanta branscher för analys av deras framgång och närvaro i sociala medier, däribland myndigheter. Du kan läsa mer om myndigheternas närvaro och framgång i denna effektanalys över andra kvartalet 2020.

Till inspiration för att nå framgång med sociala medier delar denna analysblogg även tips från varumärken som antingen förekommer på olika topplistor för sociala medier, eller som på andra sätt har en närvaro av intresse. 

Polisen är ett av dessa framgångsrika varumärken som under en längre tid placerat sig i toppen bland olika mätverktyg vad gäller närvaro och effekt i sociala medier. Denna gång delar Ali Hassan, nationell samordnare vid nationell kommunikation vid Polisen, sina tankar om hur myndigheten arbetar med sociala medier för att nå framgång samt hantera uppföljning.

Vad vill Polisen uppnå med sin närvaro i sociala medier?

– Genom vår närvaro i sociala medier vill vi bidra med ökad dialog, vara tillgänglig och synlig där många människor är, dela brottsförebyggande information, berätta om polisens arbete och nå ut med att polisen vill ha tips och vittnesuppgifter för att lösa brott.

Hur resonerar och agerar ni för ett lyckat upplägg? 

– Att inspirera till intern kreativitet genom att visualisera de möjligheter som finns i plattformarna, tror jag bidrar till ett lyckat upplägg. Detta gör att medarbetarna runt om i landet får sig ett bredare perspektiv av de alla möjligheter som finns i plattformarna och kan på så sätt maximera kreativiteten och skapa innehåll i världsklass. Via en handbok, metodstöd, tips och tricks-material samt utbildningar lyckas vi inspirera kreativitet, och på så sätt skapa innehåll som engagerar och får stor spridning. Detta tror jag är nyckeln till ett lyckat upplägg, inte bara hos Polisen, men även hos andra organisationer och företag. 

– Det är kommunikationsavdelningen som ”äger” närvaron, men samordningen sker från nationella enheten. Där har vi en deskfunktion som under vardagar hanterar publiceringar med stöd av en publiceringskalender, samt godkänner dessa. Funktionen består av tre sociala medier-redaktörer som arbetar med innehållet och modereringen på heltid, vilket omfattar Facebook, Instagram och till viss mån Twitter. Inlägg som väcker starka reaktioner eller är högaktuella i media kan påverka arbetsbelastningen varför då modereringen kan ta längre tid. 

– I regionerna har de sina egna rutiner för hur de gör med publiceringar; större kommunikationsinsatser görs dock ofta i samråd med nationella enheten. Jag tycker alla regioner gör ett enastående jobb på sociala medier. Sättet de visualiserar arbetet som görs ute på fält via inlägg i sociala medier är på en helt annan nivå, och ger medborgarna en unik insyn i polisens vardag. Vi pushar gärna lokala inlägg nationellt genom att dela dessa på Facebook eller som Stories på Instagram. De gånger våra lokala polissidor arbetar tätt med oss nationellt är under pågående kampanjer, exempelvis under rekryteringskampanj för polisutbildningen.

– Vi finns på Facebook, Twitter, Instagram, YouTube och LinkedIn. Vi har även ett annonskonto på Snapchat och annonserar när vi har kampanjer mot yngre målgrupp. Annonsbudget generellt varierar men främst stöttas projektet Attrahera till polisutbildningen. Även större kommunikationsinsatser kan annonseras, som nyligen i samband med en grooming-kampanj och brott i nära relation-kampanj.

– Under senare år har det visats extra stort intresse för arbetet i sociala medier från både ledning och polisens medarbetare. Jag tror att man insett värdet av vår närvaro, den kraft vi har och hur värdefull vår organiska närvaro egentligen är.

– För inspiration tittar jag ibland på Försvarsmakten vilka jag tycker är extremt duktiga i sociala medier.

Hur följer ni upp resultat av er närvaro i sociala medier? Vilka verktyg använder ni? Har ni tydliga mål?

– Vi använder oss främst av de verktyg som plattformarna erbjuder, men att ta in ett externt analysverktyg är inget vi utesluter. Vi använder oss även av Google Analytics, främst under kampanjer för att mäta trafiken till diverse landningssidor. Internt tittar vi på Kommunikationsanalys blogg för benchmark av effekter och verktyg i sociala medier.

– För att underlätta arbetet med vår nationella Facebook-sida som har 335 000 följare, har vi valt att använda oss av RelationDesk, ett social media management-verktyg. Med hjälp av verktyget kan vi moderera kommentarsfälten, hantera inkommande frågor och även planera innehållet samt sköta hela publiceringsprocessen. 

– Våra mål relaterar till våra syften: 

  • Ökad dialog – vara synlig och tillgänglig där många människor är
  • Dela brottsförebyggande information och tips för att minska brottsligheten
  • Berätta om polisens arbete för att öka tryggheten
  • Nå ut med att polisen vill ha tips och vittnesuppgifter för att lösa brott
  • Stärka och marknadsföra Polismyndigheten och arbetsgivarvarumärket såväl externt som internt.

Just nu håller jag på att ta fram en handlingsplan för sociala medier. I detta uppdrag ingår det att ta fram mål för vår närvaro, vilket är alldeles för tidigt att gå in på just nu, avslutar Ali med en cliffhanger. 

Här hittar du Polisen på Facebook

Gillar du att lyssna på poddar vill jag tipsa om Polispodden Stockholm där ”YB Södermalm” Viktor Adolphson samt Reine Berglund från Polisen Huddinge berättar mer om Polisen i sociala medier.

Vill du läsa mer om myndigheters arbete och resonemang bakom närvaro i sociala medier kan jag tipsa om tidigare inlägg med Folkhälsomyndigheten och Kustbevakningen.

Under 2020 kommer fler tipsinlägg med röster och erfarenheter från bland annat banker, elhandel, försäkringsbolag, kommuner, politiker och telekom. Du kan även hitta tidigare inlägg på samma tema från bland andra Livrustkammaren och partiledare Jonas Sjöstedt.

Är det något varumärkes arbete du gillar och skulle vilja veta mer om? Eller vill du att Kommunikationsanalys tar en titt på ert arbete och resultat i sociala medier? Välkommen att höra av dig.

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange: Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Foto: Polisen