Etikettarkiv: sentimentanalys

Sentimentanalys svenska partiledare – kvartal 3 2020

Ebba Busch uppmätte högst andel negativt sentiment i poster i sociala medier under tredje kvartalet. Högst andel positiva värdeord relaterade Isabella Lövin. Lägst andel negativa ord för partiledare i riksdagen innehöll poster relaterat Jonas Sjöstedt. Av partiledarna i riksdagen uppmätte Nyamko Sabuni lägst andel positivt sentiment.

Sentimentanalys partiledare tredje kvartalet 2020

För många professionella inom kommunikation är det viktigt för uppföljning och omvärldsbevakning att inte enbart få veta ATT något sagts, som räckvidd och volymer av källor, utan även VAD och HUR. Sentimentanalys är en bit på vägen vad gäller HUR något sagts, om än långt ifrån utan utmaningar. 

Det ännu något ovanliga ordet sentimentanalys kan göra begreppet svårt att ta till sig. Varken Svenska akademien eller Nationalencykopledin har någon svensk förklaring till ordet utan istället får vi vända oss till Oxford och Lexico för att få en beskrivning: ”The process of computationally identifying and categorizing opinions expressed in a piece of text, especially in order to determine whether the writer’s attitude towards a particular topic, product, etc. is positive, negative, or neutral.”. Den exempelmening som används i anslutning är något som Kommunikationsanalys kan ses vara en effekt av: ”companies have key lessons to learn about harnessing the power of social media and sentiment analysis”.

Sentiment kan alltså ses ge en känsla för omvärldens inställning till partiledarna och deras kommunikation. Kommunikationsanalys ser sentimentanalys som en temperaturmätare, en intressant add-on som ger en extra effektdimension, men som samtidigt kan innehålla och baseras på oklarheter. Ironi kan till exempel inte tolkas av verktyget. Därmed sagt, stay sharp.

Kommunikationsanalys har sammanställt kvartalets nivå av positivt vs negativt sentiment i procent för poster i sociala medier (Facebook, Twitter och Instagram) med hjälp av verktyget Notified. 

Politiska partier – sentiment totalt och per plattform

Kvartalets sentimentanalys visar att inställningen till partiledarna för de tio politiska partierna här analyserade, sammantaget de tre plattformarna, ger Isabella Lövin högst andel positivt sentiment medan Ebba Busch fått högst andel negativt sentiment.

Positivt vs negativt sentiment – partikommunikation på Facebook, Twitter och Instagram

Till skillnad från de politiska partierna finns inte alla partiledare/språkrör på samtliga tre sociala plattformar granskade (Facebook, Twitter och Instagram). Till exempel finns inte Ulf Kristersson och Nyamko Sabuni på Twitter, och Jonas Sjöstedt har ingen egen sida på Instagram. Detta kan påverka poängnivån och därmed placering. 

Positivt sentiment relaterat budskap

Högst andel positivt sentiment: Isabella Lövin.

Topp 3-partiledare positivt sentiment:

  1. Isabella Lövin
  2. Per Bolund
  3. Annie Lööf

Negativt sentiment relaterat budskap

Högst andel sammantaget negativt sentiment: Ebba Busch.

Topp 3-partiledare negativt sentiment:

  1. Ebba Busch
  2. Stefan Löfven
  3. Jimmie Åkesson

Ebba Buschs parti, Kristdemokraterna var samtidigt det riksdagsparti vilket uppmätte högst andel negativt sentiment under tredje kvartalet.

Sentiment per plattform

Sett till respektive plattform ser fördelningen av sentiment ut som nedan:

  • Facebook
    • Högst andel positivt sentiment: Per Bolund
    • Högst andel negativt sentiment: Ebba Busch
  • Twitter
    • Högst andel positivt sentiment: Jonas Sjöstedt
    • Högst andel negativt sentiment: Ilan Sadé. Om endast partiledare i riksdagen: Stefan Löfven
  • Instagram
    • Högst andel positivt sentiment: Isabella Lövin
    • Högst andel negativt sentiment: Stefan Löfven
Sentimentanalys tredje kvartalet 2020. Isabella Lövin Instagram. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Notified

Summering sentiment tredje kvartalet 2020

  • Sentimentanalysen visar ett positivt kvartal för språkröret Isabella Lövin i sociala medier på bas av högst andel positiva ordval i jämförelse med övriga partiledare. 
  • Ebba Busch kan ses ha utmaningar på grund av högst andel negativa värdeord i poster i sociala medier. 
  • Farida al-Abani (Fi) var den partiledare med minst andel positiva ord sett till samtliga tre plattformar. Samma placering om endast sett till partiledare i riksdagen tar Nyamko Sabuni. Båda dessa två partiledare finns inte på samtliga tre plattformar.

Sentiment är som sagt endast en faktor, och därtill en som kan lämna öppet för oklarheter. Resultat av sentiment bör självfallet vägas samman med och mot övriga mätvärden och underlag vad gäller närvaro och effekt i sociala medier. En sidas storlek och dess följares aktivitet påverkar som bekant hur stor räckvidd dess innehåll får, samt även dess volym av innehåll – eget och kommentarer från andra. Det intressanta är just att sentiment kan ge en fingervisning om till exempel ett partis höga nivå av uppnått engagemang är positivt eller negativt. Och vilka ordval som görs relaterad partiets kommunikation.

Arbetar du själv med en politisk sida i sociala medier? Hur uppfattar du tonläge och ”sentiment” i relaterade poster i sociala medier? Hur gör ni era egna ordval i kommunikationen? En genomtänkt tonalitet? Speglar följarnas svar och kommenterar era ordval?

Saknar du ett bollplank för att diskutera och analysera resultat och strategi i sociala medier? Välkommen att höra av dig

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange: Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Datakälla: Notified

Sentiment. Dataanalysföretaget Notified förklarar sentiment: ”En dator värderar olika ord från 1 till 100 utifrån hur positiva vs negativa de är. ”Våld” anses exempelvis vara ett negativt ord, medan ”fint” är ett positivt. Efter det analyseras varje artikel/post i sociala medier. Om artikeln har flest negativa ord markeras den som negativ. Har den flest positiva ord markeras den som positiv. Om inga direkta värdeord används eller om det är väldigt jämt mellan positiva och negativa ord så blir det neutral. Sen kan man även själv markera en artikel som positiv, negativ eller neutral om man anser att datorn tolkat innehållet fel. Datorn lär sig då dina justeringar och blir med tiden ännu bättre på sentiment. Viktigt att komma ihåg är att sentiment inte fungerar på ironi eller liknande, utan den sortens inlägg får man justera manuellt för att få mer träffsäker statistik.” 

Fakta: Bloggen analyserar data baserat på 10 partier: de åtta invalda politiska partierna i riksdagen, samt därtill Feministiskt initiativ och Medborgerlig Samling. Feministiskt initiativ finns med för sin framgång i sociala medier inför valet 2014, och motsvarande för Medborgerlig Samling inför valet 2018. Tanken med ”samma” politiska partier är att långa tidslinjer med samma analysobjekt ger bra underlag för att kunna följa utveckling av kommunikation i sociala medier över tid, samt utifrån samma data kunna se trender och förändringar – allt annat lika. Möjligen kommer bloggen endast ha med partier med vunnen plats i riksdagen efter valet 2022.

Sentimentanalys politiska partier – kvartal 3 2020

Kristdemokraterna uppmätte högst andel negativt sentiment i poster i sociala medier under tredje kvartalet. Lägst andel negativa ord innehöll poster relaterat Socialdemokraterna. Bland riksdagspartierna uppmätte Centerpartiet högst andel positivt sentiment. Sverigedemokraterna fick lägst andel positivt sentiment.

Sentimentanalys tredje kvartalet 2020

För många professionella inom kommunikation är det viktigt för uppföljning och omvärldsbevakning att inte enbart få veta ATT något sagts, som räckvidd och volymer av källor, utan även VAD och HUR. Sentimentanalys är en bit på vägen vad gäller HUR något sagts, om än långt ifrån utan utmaningar. 

Det ännu något ovanliga ordet sentimentanalys kan göra begreppet svårt att ta till sig. Varken Svenska akademien eller Nationalencykopledin har någon svensk förklaring till ordet utan istället får vi vända oss till Oxford och Lexico för att få en beskrivning: ”The process of computationally identifying and categorizing opinions expressed in a piece of text, especially in order to determine whether the writer’s attitude towards a particular topic, product, etc. is positive, negative, or neutral.”. Den exempelmening som används i anslutning är något som Kommunikationsanalys verkligen kan relatera till: ”companies have key lessons to learn about harnessing the power of social media and sentiment analysis”. Denna blogg är att se som en realisering av liknande tankar.

Sentiment kan ses ge en känsla för omvärldens inställning till partierna och deras kommunikation. Kommunikationsanalys ser sentimentanalys som en temperaturmätare, en intressant add-on som ger en extra effektdimension, men som samtidigt kan innehålla och baseras på en del oklarheter. Ironi kan till exempel inte tolkas av verktyget. Därmed sagt, stay sharp.

Kommunikationsanalys har sammanställt kvartalets nivå av positivt vs negativt sentiment i procent för poster i sociala medier (Facebook, Twitter och Instagram) med hjälp av verktyget Notified. 

Politiska partier – sentiment totalt

Kvartalets sentimentanalys visar att inställningen till de tio politiska partierna bloggen analyserar, sammantaget de tre plattformarna, gav Feministiskt initiativ högst andel positivt sentiment (Centerpartiet om endast riksdagspartier) för kvartalet, medan Kristdemokraterna fått högst andel negativt sentiment.

Positivt vs negativt sentiment – partikommunikation på Facebook, Twitter och Instagram

Positivt sentiment

Det parti som fått högst andel positivt sentiment under kvartalet var Feministiskt initiativ. Om sett endast till riksdagspartier var motsvarade parti Centerpartiet.

Topp 3-partier positivt sentiment:

  1. Feministiskt initiativ
  2. Centerpartiet
  3. Socialdemokraterna

Negativt sentiment

Det parti som fått högst andel sammantaget negativt sentiment under kvartalet var Kristdemokraterna.

Topp 3-partier negativt sentiment:

  1. Kristdemokraterna
  2. Sverigedemokraterna
  3. Miljöpartiet de gröna

Sentiment per plattform

Sentimentanalys tredje kvartalet 2020. Centerpartiet Facebook. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Notified

Sett till respektive plattform ser fördelningen av sentiment ut som nedan:

  • Facebook
    • Högst andel positivt sentiment: Centerpartiet
    • Högst andel negativt sentiment: Sverigedemokraterna
  • Twitter
    • Högst andel positivt sentiment: Feministiskt initiativ (om endast riksdagspartier en delad plats av Centerpartiet, Liberalerna och Vänsterpartiet)
    • Högst andel negativt sentiment: Socialdemokraterna
  • Instagram
    • Högst andel positivt sentiment: Socialdemokraterna
    • Högst andel negativt sentiment: Kristdemokraterna

Summering sentiment tredje kvartalet 2020

  • Sentimentanalysen visar ett positivt kvartal för riksdagspartiet Centerpartiet i sociala medier på bas av högst andel positiva ordval relaterat partiet i jämförelse med övriga riksdagspartier.
  • Socialdemokraterna är det parti som fått minst andel negativa värdeord under tredje kvartalet.
  • Kristdemokraterna kan ses ha utmaningar på grund av högst andel negativa ord i poster i sociala medier.
  • Sverigedemokraterna var det parti med minst andel positiva ord sett till samtliga tre plattformar.

Sentiment är som sagt endast en faktor, och därtill en som kan lämna öppet för en del oklarheter. Resultat av sentiment bör självfallet vägas samman med och mot övriga mätvärden och underlag vad gäller närvaro och effekt i sociala medier. En sidas storlek och dess följares aktivitet påverkar som bekant hur stor räckvidd dess innehåll får, samt även dess volym av innehåll – eget och kommentarer från andra. Det intressanta är just att sentiment kan ge en fingervisning om till exempel ett partis höga nivå av uppnått engagemang är positivt eller negativt. Och vilka värdeord som används relaterad partiets kommunikation.

Arbetar du själv med en politisk sida i sociala medier? Hur uppfattar du tonläge och ”sentiment” i relaterade poster i sociala medier? Matchar den rikspolitiska bilden ovan din lokala?

Behöver du ett bollplank för att diskutera och analysera resultat och strategi i sociala medier? Välkommen att höra av dig

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange: Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Datakälla: Notified

Sentiment. Dataanalysföretaget Notified förklarar sentiment: ”En dator värderar olika ord från 1 till 100 utifrån hur positiva vs negativa de är. ”Våld” anses exempelvis vara ett negativt ord, medan ”fint” är ett positivt. Efter det analyseras varje artikel/post i sociala medier. Om artikeln har flest negativa ord markeras den som negativ. Har den flest positiva ord markeras den som positiv. Om inga direkta värdeord används eller om det är väldigt jämt mellan positiva och negativa ord så blir det neutral. Sen kan man även själv markera en artikel som positiv, negativ eller neutral om man anser att datorn tolkat innehållet fel. Datorn lär sig då dina justeringar och blir med tiden ännu bättre på sentiment. Viktigt att komma ihåg är att sentiment inte fungerar på ironi eller liknande, utan den sortens inlägg får man justera manuellt för att få mer träffsäker statistik.” 

Fakta: Bloggen analyserar data baserat på 10 partier: de åtta invalda politiska partierna i riksdagen, samt därtill Feministiskt initiativ och Medborgerlig Samling. Feministiskt initiativ finns med för sin framgång i sociala medier inför valet 2014, och motsvarande för Medborgerlig Samling inför valet 2018. Tanken med ”samma” politiska partier är att långa tidslinjer med samma analysobjekt ger bra underlag för att kunna följa utveckling av kommunikation i sociala medier över tid, samt utifrån samma data kunna se trender och förändringar – allt annat lika. Möjligen kommer bloggen endast ha med partier med vunnen plats i riksdagen efter valet 2022.

Sentimentanalys svenska partiledare i sociala medier – juni 2020

I juni var Annie Lööf den partiledare som säkrade lägst andel negativt sentiment i poster i sociala medier, samt även uppnådde högst andel positivt sentiment. Högst andel negativa ord innehöll poster relaterat Ebba Busch. Lägst andel positivt sentiment fick Jimmie Åkesson.

Sentimentanalys maj 2020

Sentimentanalys juni 2020. Ebba Busch Facebook. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Notified

För många professionella inom kommunikation är det viktigt för uppföljning och omvärldsbevakning att inte enbart få veta att något sagts, som räckvidd och volymer av källor, utan även vad och hur. Sentimentanalys är en bit på vägen vad gäller hur något sagts, om än långt ifrån utan utmaningar. 

Samtidigt kan det ännu ovanliga ordet sentimentanalys göra begreppet svårt att ta till sig. Varken Svenska akademien eller Nationalencykopledin någon svensk förklaring till ordet utan istället får vi vända oss till Oxford och Lexico för att få en beskrivning: ”The process of computationally identifying and categorizing opinions expressed in a piece of text, especially in order to determine whether the writer’s attitude towards a particular topic, product, etc. is positive, negative, or neutral.”. Den exempelmening som där används är något som Kommunikationsanalys verkligen kan relatera till: ”companies have key lessons to learn about harnessing the power of social media and sentiment analysis”. Denna blogg är en realisering av liknande tankar.

Sentiment kan ses ge en känsla för omvärldens inställning till partiledarna och deras kommunikation. Kommunikationsanalys ser sentimentanalys som en temperaturmätare, en intressant add-on som ger en extra effektdimension, men som samtidigt kan innehålla och baseras på en del oklarheter. Ironi kan till exempel inte tolkas av verktyget. Därmed sagt, stay sharp.

Kommunikationsanalys har sammanställt månadens nivå av positivt vs negativt sentiment i procent (resterande icke-redovisad procent är neutralt) för poster i sociala medier relaterade partiledarna med hjälp av verktyget Notified. 

Partiledare – sentiment i procent

Sammanfattning

Juni visar en positiv månad för (föräldralediga?) Annie Lööf på bas av att sentimentanalysen visar ett utfall för henne i sociala medier – med både högst andel positiva ordval, samt därtill minst andel negativa ord relaterat hennes kommunikation. 

Sentimentanalysen visar att av partiledarna i riksdagen fick Ebba Busch högsta andelen negativa ord i poster i sociala medier, medan Jimmie Åkesson fick lägst andel positiva ord.

Utfall sentiment – Facebook, Twitter och Instagram

Till skillnad från de politiska partierna finns inte alla partiledare/språkrör på samtliga tre sociala plattformar granskade, det vill säga Facebook, Twitter och Instagram. Till exempel finns inte Ulf Kristersson och Nyamko Sabuni på Twitter, och Jonas Sjöstedt finns inte på Instagram med egen sida. Detta kan därmed påverka poängnivån i procent.

Partiledarnas positiva vs negativa sentiment i procent (föregående månad inom parentes) för Facebook, Twitter och Instagram:

  • Stefan Löfven: 121 (50) procent vs 103 (157) procent
  • Isabella Lövin: 98 (79) procent vs 84 (123) procent
  • Per Bolund: 115 (130) procent vs 71 (71) procent
  • Jonas Sjöstedt: 51 (36) procent vs 61 (75) procent (endast två plattformar)
  • Annie Lööf: 179 (50) procent vs 28 (0) procent (föräldraledig)
  • Nyamko Sabuni: 76 (20) procent vs 76 (110) procent (endast två plattformar)
  • Ulf Kristersson: 98 (49) procent vs 84 (124) procent (endast två plattformar)
  • Ebba Busch: 48 (80) procent vs 139 (162) procent
  • Jimmie Åkesson: 26 (14) procent vs 115 (205) procent
  • Farida al-Abani: 17 (15) procent vs 42 (39) procent (endast en plattform)
  • Ilan Sadé: 22 (30) procent vs 140 (35) procent (endast två plattformar)

Sentimentanalysen visar att inställningen till partiledarna baserat på ordval sammantaget ger Annie Lööfs kommunikation i sociala medier högst andel positivt sentiment, med stort avstånd till tvåan Stefan Löfven. Annie Lööf säkrade huvudparten av sitt positiva sentiment via en plattform, Instagram. 

Ebba Busch fick högst andel negativt sentiment, följd av Jimmie Åkesson. Jimmie Åkesson är även den partiledare i riksdagen som fått lägst andel positivt sentiment.

Centerpartiet var det riksdagsparti vilket fick högst andel positivt sentiment i juni. Partiets ordinarie partiledare Annie Lööf var också den partiledare i riksdagen som fick månadens lägsta andel negativt sentiment. Här är det samtidigt av vikt att väga in aktivitet och effekter av relaterad föräldraledighet. Men sammantaget en positiv månad för både parti och partiledare på bas av sentiment.

Sentiment är som sagt endast en faktor som här belyser närvaron i sociala medier, och därtill en som kan lämna öppet för en del oklarheter. Resultat bör självfallet vägas samman med och mot övriga mätvärden och underlag vad gäller närvaro och effekt i sociala medier. En sidas storlek och dess följares aktivitet påverkar som bekant hur stor räckvidd dess innehåll får, samt även dess volym av innehåll – eget och kommentarer från andra. Det intressanta är just att sentiment kan ge en fingervisning om till exempel en partiledares höga nivå av uppnått engagemang är just positivt eller negativt.

Arbetar du själv med en politisk sida i sociala medier? Hur uppfattar du tonläge och ”sentiment” i relaterade poster i sociala medier? Matchar den rikspolitiska bilden ovan din lokala?

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange: Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Datakälla: Notified

Sentiment. Dataanalysföretaget Notified förklarar sentiment så här: ”En dator värderar olika ord från 1 till 100 utifrån hur positiva vs negativa de är. ”Våld” anses exempelvis vara ett negativt ord, medan ”fint” är ett positivt. Efter det analyseras varje artikel/post i sociala medier. Om artikeln har flest negativa ord markeras den som negativ. Har den flest positiva ord markeras den som positiv. Om inga direkta värdeord används eller om det är väldigt jämt mellan positiva och negativa ord så blir det neutral. Sen kan man även själv markera en artikel som positiv, negativ eller neutral om man anser att datorn tolkat innehållet fel. Datorn lär sig då dina justeringar och blir med tiden ännu bättre på sentiment. Viktigt att komma ihåg är att sentiment inte fungerar på ironi eller liknande, utan den sortens inlägg får man justera manuellt för att få mer träffsäker statistik.” 

Fakta: Bloggen analyserar data baserat på 10 partiers respektive ledare: de åtta invalda politiska partierna i riksdagen, samt därtill Feministiskt initiativ och Medborgerlig Samling. Feministiskt initiativ finns med för sin framgång i sociala medier inför valet 2014, och motsvarande för Medborgerlig Samling inför valet 2018. Tanken med ”samma” politiska partier och deras ledare, är att långa tidslinjer med samma analysobjekt ger bra underlag för att kunna följa utveckling av kommunikation i sociala medier över tid, samt utifrån samma data kunna se trender och förändringar – allt annat lika. Möjligen kommer Komunikationsanalys endast ha med ledare för partier med vunnen plats i riksdagen efter valet 2022.

Sentimentanalys politiska partier i sociala medier – juni 2020

Centerpartiet uppmätte lägst andel negativt sentiment i poster i sociala medier i juni. Samtidigt hade Centerpartiet högst andel positivt sentiment. Högst andel negativa ord innehöll åter poster relaterat Kristdemokraterna. Sverigedemokraterna fick lägst andel positivt sentiment.

Sentimentanalys juni 2020

Sentimentanalys juni 2020. Centerpartiet Facebook. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Notified

För många professionella inom kommunikation är det viktigt för uppföljning och omvärldsbevakning att inte enbart få veta att något sagts, som räckvidd och volymer av källor, utan även vad och hur. Sentimentanalys är en bit på vägen vad gäller hur något sagts, om än långt ifrån utan utmaningar. 

Det ännu något ovanliga ordet sentimentanalys kan göra begreppet svårt att ta till sig. Varken Svenska akademien eller Nationalencykopledin har någon svensk förklaring till ordet utan istället får vi vända oss till Oxford och Lexico för att få en beskrivning: ”The process of computationally identifying and categorizing opinions expressed in a piece of text, especially in order to determine whether the writer’s attitude towards a particular topic, product, etc. is positive, negative, or neutral.”. Den exempelmening som används i anslutning är något som Kommunikationsanalys verkligen kan relatera till: ”companies have key lessons to learn about harnessing the power of social media and sentiment analysis”. Denna blogg är en realisering av liknande tankar.

Sentiment kan ses ge en känsla för omvärldens inställning till partierna och deras kommunikation. Kommunikationsanalys ser sentimentanalys som en temperaturmätare, en intressant add-on som ger en extra effektdimension, men som samtidigt kan innehålla och baseras på en del oklarheter. Ironi kan till exempel inte tolkas av verktyget. Därmed sagt, stay sharp.

Kommunikationsanalys har sammanställt månadens nivå av positivt vs negativt sentiment i procent (resterande icke-redovisad procent är neutralt) för poster i sociala medier med hjälp av verktyget Notified.

Politiska partier – sentiment i procent

Månadens sentimentanalys visar att inställningen till de tio politiska partierna här analyserade, sammantaget ger Centerpartiet högst andel positivt sentiment medan Kristdemokraterna fått högst andel negativt sentiment.

Sentimentanalysen visar en positiv månad för Centerpartiet i sociala medier på bas av högst andel positiva ordval relaterat partiet i jämförelse med övriga. Centerpartiet är samtidigt det parti som fått minst andel negativa värdeord i juni. Socialdemokraterna är det parti som följer strax efter vad gäller samma parametrar.

Kristdemokraterna kan ses ha större utmaningar på grund av högst andel negativa ord i poster i sociala medier. Sverigedemokraterna var det riksdagsparti med minst andel positiva ord.

Sammanlagt positivt vs negativt sentiment i procent (föregående månad inom parentes) på bas av relaterad kommunikation på Facebook, Twitter och Instagram:

  • Socialdemokraterna: 93 (75) procent vs 69 (75) procent
  • Miljöpartiet de gröna: 81 (76) procent vs 107 (112) procent
  • Vänsterpartiet: 80 (69) procent vs 104 (112) procent
  • Centerpartiet: 96 (60) procent vs 65 (118) procent
  • Liberalerna: 56 (86) procent vs 125 (95) procent
  • Moderaterna: 64 (40) procent vs 103 (164) procent
  • Kristdemokraterna: 61 (28) procent vs 164 (202) procent
  • Sverigedemokraterna: 43 (27) procent vs 129 (140) procent
  • Feministiskt initiativ: 32 (117) procent vs 157 (109) procent
  • Medborgerlig Samling: 56 (85) procent vs 105 (126) procent

Sentiment är som sagt endast en faktor, och därtill en som kan lämna öppet för en del oklarheter. Resultat av sentiment bör självfallet vägas samman med och mot övriga mätvärden och underlag vad gäller närvaro och effekt i sociala medier. En sidas storlek och dess följares aktivitet påverkar som bekant hur stor räckvidd dess innehåll får, samt även dess volym av innehåll – eget och kommentarer från andra. Det intressanta är just att sentiment kan ge en fingervisning om till exempel ett partis höga nivå av uppnått engagemang är positivt eller negativt.

Arbetar du själv med en politisk sida i sociala medier? Hur uppfattar du tonläge och ”sentiment” i relaterade poster i sociala medier? Matchar den rikspolitiska bilden ovan din lokala?

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange: Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Datakälla: Notified

Sentiment. Dataanalysföretaget Notified förklarar sentiment så här: ”En dator värderar olika ord från 1 till 100 utifrån hur positiva vs negativa de är. ”Våld” anses exempelvis vara ett negativt ord, medan ”fint” är ett positivt. Efter det analyseras varje artikel/post i sociala medier. Om artikeln har flest negativa ord markeras den som negativ. Har den flest positiva ord markeras den som positiv. Om inga direkta värdeord används eller om det är väldigt jämt mellan positiva och negativa ord så blir det neutral. Sen kan man även själv markera en artikel som positiv, negativ eller neutral om man anser att datorn tolkat innehållet fel. Datorn lär sig då dina justeringar och blir med tiden ännu bättre på sentiment. Viktigt att komma ihåg är att sentiment inte fungerar på ironi eller liknande, utan den sortens inlägg får man justera manuellt för att få mer träffsäker statistik.” 

Fakta: Bloggen analyserar data baserat på 10 partier: de åtta invalda politiska partierna i riksdagen, samt därtill Feministiskt initiativ och Medborgerlig Samling. Feministiskt initiativ finns med för sin framgång i sociala medier inför valet 2014, och motsvarande för Medborgerlig Samling inför valet 2018. Tanken med ”samma” politiska partier är att långa tidslinjer med samma analysobjekt ger bra underlag för att kunna följa utveckling av kommunikation i sociala medier över tid, samt utifrån samma data kunna se trender och förändringar – allt annat lika. Möjligen kommer bloggen endast ha med partier med vunnen plats i riksdagen efter valet 2022.

Sentimentanalys svenska partiledare i sociala medier – maj 2020

I maj var Per Bolund den partiledare i riksdagen som säkrade lägst andel negativt sentiment i poster i sociala medier, samt även uppnådde högst andel positivt sentiment. Högst andel negativa ord innehöll poster relaterat Jimmie Åkesson, som även fick lägst andel positivt sentiment.

Sentimentanalys maj 2020

I april lade Kommunikationsanalys till faktor sentiment för att ge en dimension och förståelse för hur partiledarnas kommunikation i sociala medier tas emot och besvaras. Sentiment ger en känsla för omvärldens inställning till partiledaren och dess kommunikation. Sentiment har nu lyfts ut ur de redan omfattande månadsanalyserna för partiledarna i sociala medier, till eget inlägg. Den ordinarie månadsanalysen för partiledarna i sociala medier för maj hittar du här till vilken detta inlägg är ett komplement. 

För många professionella inom kommunikation är det viktigt att inte enbart få veta att något sagts, som räckvidd och volymer av källor, utan även vad och hur. Sentimentanalys är en bit på vägen vad gäller hur något sagts, om än långt ifrån utan utmaningar. 

Kommunikationsanalys ser sentimentanalys som en temperaturmätare, en intressant add-on som ger en extra effektdimension till analysen, men som samtidigt kan innehålla och baseras på en del oklarheter. Ironi kan till exempel inte tolkas av verktyget. Därmed sagt, stay sharp.

Kommunikationsanalys har sammanställt månadens nivå av positivt vs negativt sentiment i procent (resterande icke-redovisad procent är neutralt) för poster i sociala medier med hjälp av verktyget Notified. Se förklaring sentiment längst ned i inlägget. 

FacebookTwitter och Instagram – sentiment i procent

En positiv månad för Per Bolund på bas av att sentimentanalysen visar ett utfall för honom med både högst andel positiva ordval, samt därtill minst andel negativa ord relaterat hans kommunikation, i jämförelse med övriga i riksdagen.

Sentimentanalysen visar att Jimmie Åkesson fick största andelen negativa ord i poster i sociala medier, med därtill minst andel positiva ord.

Till skillnad från de politiska partierna finns inte alla partiledare/språkrör på samtliga tre sociala plattformar granskade dvs. Facebook, Twitter och Instagram. Till exempel finns inte Ulf Kristersson och Nyamko Sabuni på Twitter, och Jonas Sjöstedt inte på Instagram. Detta kan därmed påverka poängnivån. Även till exempel även Annie Lööfs föräldraledighet och minskade aktivitet i sociala medier påverkar hennes resultat för perioden.

Partiledarnas positiva vs negativa sentiment i procent (föregående månad inom parentes) för Facebook, Twitter och Instagram:

  • Stefan Löfven: 50 (59) procent vs 157 (161) procent
  • Isabella Lövin: 79 (84) procent vs 123 (130) procent
  • Per Bolund: 130 (82) procent vs 71 (121) procent
  • Jonas Sjöstedt: 36 (28) procent vs 75 (86) procent (endast två plattformar)
  • Annie Lööf: 50 (171) procent vs 0 (78) procent (föräldraledig)
  • Nyamko Sabuni: 20 (54) procent vs 110 (89) procent (endast två plattformar)
  • Ulf Kristersson: 49 (61) procent vs 124 (113) procent (endast två plattformar)
  • Ebba Busch: 80 (67) procent vs 162 (147) procent
  • Jimmie Åkesson: 14 (76) procent vs 205 (132) procent
  • Gita Nabavi: 25 (0) procent vs 0 (0) procent (endast två plattformar)
  • Farida al-Abani: 15 (15) procent vs 39 (53) procent (endast en plattform)
  • Ilan Sadé: 30 (59) procent vs 35 (121) procent (endast två plattformar)

Sentimentanalysen visar alltså att inställningen till partiledarna sammantaget ger Per Bolunds närvaro i sociala medier högst andel positivt sentiment, och detta på mycket höga nivåer, med nästan dubbelt så höga som till tvåan Ebba Busch. Ebba Busch säkrade större delen av sitt positiva sentiment via en plattform, Instagram.

Jimmie Åkesson fick högst andel negativt sentiment, följd av Ebba Busch och Stefan Löfven. Jimmie Åkesson är även den partiledare som fått lägst andel positivt sentiment.

Liberalerna var det riksdagsparti vilket fick högst andel positivt sentiment i maj. Partiets partiledare Nyamko Sabuni är den partiledare i riksdagen som får näst lägst andel positivt sentiment.

Av de tio partiernas partiledare i analysen är Gita Nabavi (föräldralediga Annie Lööf ej medräknad) den partiledare som får månadens lägsta andel negativt sentiment, medan sett endast till partiledare i riksdagen fick Per Bolund motsvarande. 

Sentiment är som sagt endast en faktor som belyser närvaro i sociala medier, och därtill en som kan lämna öppet för en del oklarheter. Resultat bör självfallet vägas samman med och mot övriga mätvärden och underlag vad gäller närvaro och effekt i sociala medier. En sidas storlek och dess följares aktivitet påverkar som bekant hur stor räckvidd dess innehåll får, samt även dess volym av innehåll – eget och kommentarer från andra.

Arbetar du själv med en politisk sida i sociala medier? Hur uppfattar du tonläge och ”sentiment” i relaterade poster i sociala medier? Matchar den rikspolitiska bilden ovan din lokala?

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange: Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Datakälla: Notified

Sentiment. Dataanalysföretaget Notified förklarar sentiment så här: ”En dator värderar olika ord från 1 till 100 utifrån hur positiva vs negativa de är. ”Våld” anses exempelvis vara ett negativt ord, medan ”fint” är ett positivt. Efter det analyseras varje artikel/post i sociala medier. Om artikeln har flest negativa ord markeras den som negativ. Har den flest positiva ord markeras den som positiv. Om inga direkta värdeord används eller om det är väldigt jämt mellan positiva och negativa ord så blir det neutral. Sen kan man även själv markera en artikel som positiv, negativ eller neutral om man anser att datorn tolkat innehållet fel. Datorn lär sig då dina justeringar och blir med tiden ännu bättre på sentiment. Viktigt att komma ihåg är att sentiment inte fungerar på ironi eller liknande, utan den sortens inlägg får man justera manuellt för att få mer träffsäker statistik.” 

Fakta: Bloggen analyserar data baserat på 10 partiers respektive ledare: de åtta invalda politiska partierna i riksdagen, samt därtill Feministiskt initiativ och Medborgerlig Samling. Feministiskt initiativ finns med för sin framgång i sociala medier inför valet 2014, och motsvarande för Medborgerlig Samling inför valet 2018. Tanken med ”samma” politiska partier och deras ledare, är att långa tidslinjer med samma analysobjekt ger bra underlag för att kunna följa utveckling av kommunikation i sociala medier över tid, samt utifrån samma data kunna se trender och förändringar – allt annat lika. Möjligen kommer bloggen endast ha med ledare för partier med vunnen plats i riksdagen efter valet 2022.

Sentimentanalys politiska partier i sociala medier – maj 2020

Socialdemokraterna uppmätte lägst andel negativt sentiment i poster i sociala medier i maj. Högst andel negativa ord innehöll poster relaterat Kristdemokraterna. Av riksdagspartierna hade Liberalerna högst andel positivt sentiment. Sverigedemokraterna fick lägst andel positivt sentiment.

Sentimentanalys maj 2020

I april lade Kommunikationsanalys till faktor sentiment för att ge en dimension och förståelse för hur de politiska partiernas kommunikation i sociala medier tas emot och besvaras. Sentiment kan ses ge en känsla för omvärldens inställning till partierna och deras kommunikation. Sentiment har nu lyfts ut ur de redan omfattande månadsanalyserna för politiska partier i sociala medier till eget inlägg. Den ordinarie månadsanalysen för de politiska partierna i sociala medier för maj hittar du här till vilken detta inlägg är ett komplement.

För många professionella inom kommunikation är det viktigt att inte enbart få veta att något sagts, som räckvidd och volymer av källor, utan även vad och hur. Sentimentanalys är en bit på vägen vad gäller hur något sagts, om än långt ifrån utan utmaningar. 

Kommunikationsanalys ser sentimentanalys som en temperaturmätare, en intressant add-on som ger en extra effektdimension till analysen, men som samtidigt kan innehålla och baseras på en del oklarheter. Ironi kan till exempel inte tolkas av verktyget. Därmed sagt, stay sharp.

Kommunikationsanalys har sammanställt månadens nivå av positivt vs negativt sentiment i procent (resterande icke-redovisad procent är neutralt) för poster i sociala medier med hjälp av verktyget Notified. Se förklaring sentiment längst ned i inlägget.

FacebookTwitter och Instagram – sentiment i procent

En positiv månad för riksdagspartiet Liberalerna på bas av att sentimentanalysen visar högst andel positiva ordval relaterat partiet i jämförelse med övriga i riksdagen. Även Socialdemokraterna kan ses ha haft en bra månad som det parti som fått minst andel negativa värdeord under maj. Kristdemokraterna kan ses ha större utmaningar vad gäller andelen negativa ord i poster i sociala medier, medan Sverigedemokraterna fick minst andel positiva ord.

Sammanlagt positivt vs negativt sentiment i procent (föregående månad inom parentes) för Facebook, Twitter och Instagram:

  • Socialdemokraterna: 75 (54) procent vs 75 (110) procent
  • Miljöpartiet de gröna: 76 (71) procent vs 112 (135) procent
  • Vänsterpartiet: 69 (40) procent vs 112 (116) procent
  • Centerpartiet: 60 (56) procent vs 118 (132) procent
  • Liberalerna: 86 (53) procent vs 95 (134) procent
  • Moderaterna: 40 (25) procent vs 164 (148) procent
  • Kristdemokraterna: 28 (40) procent vs 202 (140) procent
  • Sverigedemokraterna: 27 (39) procent vs 140 (162) procent
  • Feministiskt initiativ: 117 (100) procent vs 109 (118) procent
  • Medborgerlig Samling: 85 (59) procent vs 126 (121) procent

Månadens sentimentanalys visar att inställningen till de tio politiska partierna sammantaget ger Feministiskt initiativ högst andel positivt sentiment (motsvarande bland riksdagspartierna är Liberalerna) medan Kristdemokraterna får högst andel negativt sentiment.

Socialdemokraterna är det parti som även denna månad får månadens lägsta andel negativt sentiment sammantaget Facebook, Twitter och Instagram. Sverigedemokraterna är det parti som får lägst andel positivt sentiment.

Intressant notera att de två partier som i olika opinionsmätningar uppvisar svaga resultat, som Miljöpartiet de gröna samt Liberalerna, tillika de två partierna som inte finns i riksdagen, Feministiskt initiativ och Medborgerlig Samling, samtliga är de partier som uppvisar högst andel av positivt sentiment. Bra respons på budskap? Trogna partisympatisörer som ger positiv återkoppling? Ett möjligt tips för någon student i behov av examensarbete att titta närmare på.

Sentiment är som sagt endast en faktor, och därtill en som kan lämna öppet för en del oklarheter. Resultaten bör självfallet vägas samman med och mot övriga mätvärden och underlag vad gäller närvaro och effekt i sociala medier. En sidas storlek och dess följares aktivitet påverkar som bekant hur stor räckvidd dess innehåll får, samt även dess volym av innehåll – eget och kommentarer från andra.

Arbetar du själv med en politisk sida i sociala medier? Hur uppfattar du tonläge och ”sentiment” i relaterade poster i sociala medier? Matchar den rikspolitiska bilden ovan din lokala?

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange: Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Datakälla: Notified

Sentiment. Dataanalysföretaget Notified förklarar sentiment så här: ”En dator värderar olika ord från 1 till 100 utifrån hur positiva vs negativa de är. ”Våld” anses exempelvis vara ett negativt ord, medan ”fint” är ett positivt. Efter det analyseras varje artikel/post i sociala medier. Om artikeln har flest negativa ord markeras den som negativ. Har den flest positiva ord markeras den som positiv. Om inga direkta värdeord används eller om det är väldigt jämt mellan positiva och negativa ord så blir det neutral. Sen kan man även själv markera en artikel som positiv, negativ eller neutral om man anser att datorn tolkat innehållet fel. Datorn lär sig då dina justeringar och blir med tiden ännu bättre på sentiment. Viktigt att komma ihåg är att sentiment inte fungerar på ironi eller liknande, utan den sortens inlägg får man justera manuellt för att få mer träffsäker statistik.”

Fakta: Bloggen analyserar data baserat på 10 partier: de åtta invalda politiska partierna i riksdagen, samt därtill Feministiskt initiativ och Medborgerlig Samling. Feministiskt initiativ finns med för sin framgång i sociala medier inför valet 2014, och motsvarande för Medborgerlig Samling inför valet 2018. Tanken med ”samma” politiska partier är att långa tidslinjer med samma analysobjekt ger bra underlag för att kunna följa utveckling av kommunikation i sociala medier över tid, samt utifrån samma data kunna se trender och förändringar – allt annat lika. Möjligen kommer bloggen endast ha med partier med vunnen plats i riksdagen efter valet 2022.

Politiska partier – helårsresultat i sociala medier 2019. 2 (2)

Sverigedemokraterna gör dubbelt så många inlägg per dag på Facebook. I snitt gör partierna 1,61 inlägg per dag på Facebook. Landets tre största partier har den största andelen influens i sociala medier. Sverigedemokraterna dominerar faktor influens bland de politiska partierna på samtliga plattformar.

Det första inlägget om de politiska partiernas resultat i sociala medier 2019 kompletteras här med underlag med fokus influens och antal inlägg. Med tanke på den stora mängd data som finns tillgänglig hos analysföretagen, har jag, vad gäller samtliga tio partier, avgränsat bilden till en plattform, Facebook. De tre största partierna vid riksdagsvalet 2018, Socialdemokraterna, Moderaterna och Sverigedemokraterna, har jag även valt att jämföra sinsemellan, vilka presenteras baserat på faktor influens på plattformarna Facebook, Twitter och Instagram. Motsvarande analys för partiledarna kommer separat inom kort.

Som du kunde läsa i det första underlaget så var Sverigedemokraterna, Moderaterna och Vänsterpartiet de mest framgångsrika partierna i sociala medier 2019. Därefter följda av Kristdemokraterna, Socialdemokraterna och Medborgerlig Samling.

Till hjälp för att ge en väl underbyggd bild använder jag data från tre olika analysföretag: Bumblewing, Smampion samt Notified.

Facebook – Influens helår 2019

På bas av faktor influens har jag visualiserat de fem riksdagspartier som under 2019 frekvent visat toppresultat, det vill säga Sverigedemokraterna, Moderaterna och Vänsterpartiet, samt därtill Socialdemokraterna och Kristdemokraterna.

Sverigedemokraterna har som synes en helt egen nivå av influens i sociala medier, betydligt över de övriga partierna. Av grafen syns också att andra halvåret ökade partiets influens.

Politiska partier influens 2019 – Sverigedemokraterna, Socialdemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Vänsterpartiet. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se) Datakälla: Bumblewing

Jag vill uppmärksamma att vissa månader (ett fåtal) när några partier, i huvudsak Socialdemokraterna på Twitter och Kristdemokraterna på Facebook, inte funnits bland de fem bästa, som i verktyget redovisas separat, har jag räknat ett snitt för dem baserat på resterande procent för Övriga.

Månadsinfluens, snitt per parti

Nedan syns mängden influens omvandlad till ett medelsnitt per parti per månad, vilket fördelar de fem partierna som följer:

  1. Sverigedemokraterna: 59,6 procent
  2. Socialdemokraterna: 9,3 procent
  3. Moderaterna: 9,1 procent
  4. Vänsterpartiet: 7,8 procent
  5. Kristdemokraterna: 3,7 procent

Facebook – influens helår 2019 – landets tre största politiska partier

Influens – Sveriges tre största partier: Socialdemokraterna, Moderaterna och Sverigedemokraterna – Facebook 2019. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se) Datakälla: Bumblewing

Twitter – influens helår 2019 – landets tre största politiska partier

Influens – Sveriges tre största partier: Socialdemokraterna, Moderaterna och Sverigedemokraterna – Twitter 2019. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se) Datakälla: Bumblewing

Instagram – influens helår 2019 – landets tre största politiska partier

Verktyget har som synes data från maj 2019 för samtliga bevakade partier.

Influens – Sveriges tre största partier: Socialdemokraterna, Moderaterna och Sverigedemokraterna – Instagram 2019. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se) Datakälla: Bumblewing

Facebook – samtliga partier. Antal inlägg, helår 2019

Sverigedemokraterna är det mest aktiva partiet vad gäller att producera och publicera inlägg på Facebook. 3,56 inlägg per dag vilket är mer än dubbelt så många som nästföljande parti Medborgerlig Samling samt påföljande Socialdemokraterna. En god grund för att skapa och driva engagemang.

Politiska partier Facebook antal inlägg per dag 2019. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se) Datakälla: Smampion
Politiska partier Facebook antal inlägg per dag 2019 (summa). Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se) Datakälla: Smampion

Jag vill uppmärksamma att samtliga partier inte har funnits hos Notified hela 2019, och därmed inte har mätts hela året. Detta speglas i visualiseringen av data nedan, som synes av Sverigedemokraternas linje nedan som visar utfall från maj.

Politiska partier månadsposter Facebook 2019 – Sverigedemokraterna, Socialdemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Vänsterpartiet. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se) Datakälla: Notified
Politiska partier antal månadsposter Facebook 2019. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se) Datakälla: Notified

Stämmer dessa faktiska resultat med den bild du fått av partierna under 2019 – i sociala medier samt generellt? Är det någon faktor som du ser som avgörande för ett politiskt parti för att lyckas få genomslag/effekt i sociala medier?

Som jag berört i många tidigare inlägg genom åren så finns det ingen faktor av sentiment eller textanalys, det vill säga värdering på bas av texters innehåll som visar om engagemang varit positivt eller negativt i sociala medier. Data som visar en hög frekvens av engagemang, kan alltså bero på en mängd olika reaktioner. Det finns idag inget verktyg som fullt ut erbjuder en kvalitativ sentiment-analys för sociala medier mig veterligt. Gör du så tipsa mig gärna.

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Datakällor: Bumblewing, Notified och Smampion

Fakta: Bloggen analyserar data baserat på 10 partier: de åtta politiska partierna i riksdagen, samt därtill Feministiskt initiativ och Medborgerlig Samling. Feministiskt initiativ finns med på grund av stor framgång och/eller aktivitet i sociala medier inför valet 2014, och motsvarande för Medborgerlig Samling inför valet 2018. Tanken med ”samma” politiska partier är att långa tidslinjer med samma analysobjekt ger bra underlag genom att kunna följa utveckling av kommunikation i sociala medier över tid, samt utifrån samma data kunna se trender och förändringar – allt annat lika.

Partikommunikation i sociala medier – juni 2018

Sverigedemokraterna har 72 procent av all interaktion på Instagram. Kristdemokraterna och Moderaterna sponsrar mest inlägg på Facebook. Allianspartierna har minst framgång på YouTube. 6 framgångsfaktorer för opinionsbildning i sociala medier. Sentimentanalys på Facebook. Nyhet: Månadsdata från Bumblewing, samt, Almedalstoppen.

Summering juni

Igår började Almedalsveckan, i år större än någonsin, där Moderaterna och Ulf Kristersson var först ut. Idag är det Vänsterpartiets och Jonas Sjöstedts dag. Analysföretaget Bumblewing, vars data jag nu använder och delar i bloggen, har tagit fram en aktuell sociala medier konto-lista för veckan på Facebook: Almedalstoppen. Just nu finns 358 (politiska) sociala medier-konton rankade. Finns du med? Nedan aktuell bild – för stunden.

Denna månads fullspäckade analys inleder jag med att för första gången göra en ”rekommendation” vad gäller val av/fokus på sociala plattformar utifrån tanke på effekt. Detta på bas av data i denna blogg, i huvudsak baserad på korrelation storlek vs interaktioner. Min turordning:

  1. Instagram
  2. Facebook
  3. YouTube
  4. Twitter

Varför då detta? Instagram är den plattform där andelen interaktioner vida överstiger antalet följare. Intresse och effekt. Även Facebook har vänt en negativ tillvaro där nu andelen interaktioner börjar överstiga antalet följare. Ifall jag behöver slänga in en brasklapp gör jag nu det direkt. Självklart är det ingen mening att välja Instagram om man inte har några följare, eller för den delen, rätt följare. Då kanske de andra plattformarna ändå gör sitt jobb bättre. Och inte att förglömma, sociala medier handlar om att bygga relationer, och dessa skapas över tid, i god tid innan till exempel ett val.

Vad gäller skillnad mellan YouTube och Twitter, så ”vinner” YouTube på grund av sin koppling till Google och därmed SÖK. Twitters tyngd får ses vara koppling till följare i form av journalister, samtidigt som många upplever kanalen som icke-konstruktiv samt negativ och drevande. Här kan du läsa hur två riksdagspolitiker från olika partier och block upplever Twitter:

Även Kantar Sifo noterar att ”både regeringspartierna och allianspartierna (har) svårt att aktivera sina egna stödtrupper på Twitter”.

Vad gäller opinionsbildning i sociala medier så delar Sifo dessa 6 framgångsfaktorer:

Jag har i över 10 års tid diskuterat sentimentanalys med flera av landets främsta mediebevaknings- och analysföretag. En fråga som alltid haft sina utmaningar, och inga enkla, självklara lösningar. Sifo har nu gjort en analys över ton och genomslag för partier i sociala medier, se nedan. Jag väljer lyfta denna, utan att veta mer detaljerat om själva hantverket, just för att jag ofta lyfter att den interaktion jag mäter och analyserar, de facto inte behöver vara tecken på något positivt, utan kan även vara negativ/ironisk. Därav att jag ser sentimentanalys som en mycket viktig faktor för att rätt kunna förstå och agera på den digitala spelplanen.

Nedan får du detaljerad data för juni för just Instagram, hämtad från Socialbakers. Sammanfattningsvis, Sverigedemokraterna som bäst i klassen, gör dubbelt så många inlägg som snittet, säkrar högst engagemang samt växer mest.

Instagram juni 2018

Relativ tillväxt juni

Läs mer