Etikettarkiv: sentimentanalys

Sveriges telekombolag i sociala medier – kvartal 1 2021

Telia säkrade högst effekt i sociala medier under första kvartalet 2021 – i linje med hela 2020. Teleoperatörerna minskade sin innehållsaktivitet i sociala medier. En operatör hade 100 procents responsgrad: högst hade åter Telenor på Facebook. Kvartalets kortaste svarstid uppvisade Telia på Twitter. Tre hade kvartalets högsta viralitet. Högst tillväxt uppvisade Telia på Instagram. Flest inlägg gjordes av Telia på Twitter. Telia säkrade både högst andel positivt och negativt sentiment.

I mars 2020 släppte Kommunikationsanalys den första effektanalysen över de fyra stora teleoperatörerna i sociala medier med fokus helårsresultat 2019 som utgångspunkt inför resultat 2020.

Detta är årets första resultat över närvaro och effekter 2021; tidigare effektanalyser och branschrelaterade #tipsfrånverkligheten för telekom hittar du här.

Telekom i sociala medier första kvartalet 2021

Första kvartalet 2020 var det åter Telia som sammantaget säkrat högst effekt i sociala medier.

Vad menar jag då med effekt? Min kommunikativa utgångspunkt är att effekt är en mix av räckvidd, engagemang och varumärkeskännedom. Hur närvaron stöttat affärsmålen kan endast företagen själva besvara. 

Här är det samtidigt viktigt att komma ihåg att en underliggande sentimentanalys vanligtvis inte finns kopplad till denna data. Vilket innebär att ett varumärkes genomslag baserat på engagemang kan baseras på både positivt och negativt engagemang. Därför finns även faktor sentiment, eller attityd, alltså mätning av positiv, neutral eller negativ inställning (värdeord) som redovisas separat längre ned.

Topp 3-operatör och plattform – Facebook, Twitter, Instagram och YouTube

Telia tog även detta kvartal inte samtliga första placeringar på de olika verktygen på samtliga plattformar. Tre säkrade istället tre (en) av förstaplatserna. Telenor placerade sig inte bland topp 3 på Instagram.

  • Facebook
    • Engagemang: Telia, Telenor och Tele2 
    • Influens: Telia, Tre och Tele2
    • Poäng: Telia, Telenor och Tele2  
  • Twitter
    • Engagemang: Telia, Tre och Telenor
    • Influens: Tre, Telia och Telenor 
    • Poäng: Telia, Telenor och Tele2 
  • Instagram
    • Engagemang: Telia, Tre och Tele2
    • Influens: Telia, Tre och Tele2
    • Poäng: Tre, Telia och Tele2
  • YouTube
    • Poäng: Tre, Tele2 och Telenor

Aktivitet

De fyra stora inom telekom gjorde i snitt 90 (130) inlägg per kvartal sammantaget Facebook, Twitter och Instagram, det vill säga 30 (43) stycken per månad. Denna blogg har rekommenderat minst ett inlägg per dag, vilket operatörerna i stort levererar. Teleoperatörerna har en relativt hög nivå av aktivitet i sina sociala kanaler, om än att det varierar mellan operatörer och plattformar. 

Föregående kvartals ökning av antalet inlägg avtog och första kvartalet uppvisade åter en minskning i linje med tidigare kvartal. 

Hur aktiva är Sveriges teleoperatörer? Om vi med aktiva menar antal inlägg var det åter Telia på Twitter som gjorde flest inlägg: 738 (987) stycken under kvartalet, eller 246 (329) stycken per månad. 

Tvåan Telenor på Twitter gjorde 162 (266) inlägg och trean Tele2 på Twitter 39 inlägg under kvartalet. Twitter var alltså den plattform där bolagen visade högst aktivitet.

Verktyg

Analyserade plattformar är Facebook, Twitter, Instagram och YouTube.

Till hjälp för dataunderlag står dataanalysföretagen Bumblewing (influens), Notified (engagemang och sentiment) och Smampion (poäng). 

Notera att för faktorer engagemanginfluens och sentiment har effekter på tre sociala plattformar utvärderats – Facebook, Twitter och Instagram, medan för faktor poäng utgör fyra plattformar underlag – Facebook, Twitter, Instagram samt YouTube. 

Utfall per verktyg kvartal 1 2021 

Influens

För faktor influens syns i en och samma graf tre plattformar (Facebook, Twitter och Instagram) och samtliga fyra teleoperatörer. Det vill säga 12 sociala sidor. Verktyget Bumblewing har i aktivt läge mouseover som då gör att de olika placeringarna per operatör enkelt visar relaterad data. 

Telia på Facebook var även detta kvartal den operatör och plattform som säkrade en tredjedel av all influens bland telekomoperatörernas sidor.

Telekombolag i sociala medier – Telia, Telenor, Tele2 och Tre – influens kvartal 1 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

En teleoperatör i form av Telia står sammantaget för 63,3 (52,9) procent av totalen möjlig influens. 

Om vi jämför andel sidor inom gruppen Övriga, 12 (21,9) procent, kan vi se att den andelen minskat.

Av bilden nedan framgår tydligt Telias höga aktivitet på Twitter vs hur närvaro på andra plattformar lyckats skapa engagemang på inlägg.

Telekombolag i sociala medier – Telia, Telenor, Tele2 och Tre – postengagemang kvartal 1 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Poäng

I verktyget för poäng som omfattar fyra plattformar (Facebook, Twitter, Instagram och YouTube), säkrade Telia på Facebook högst poäng under kvartalet.

Telekombolag i sociala medier – Telia, Telenor, Tele2 och Tre – poäng kvartal 1 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

Mätpunkter – kvartal 1 2021

Mätpunkter Facebook, Twitter, Instagram och YouTube

Under kvartalet tappade Telenor följare på YouTube, Tele2 på Twitter samt Tre på Twitter. Förändring på mycket låga nivåer.

Vid ändring, föregående kvartal inom parentes:

  • Störst: Telia på Facebook
  • Högst viralitet: Tre på YouTube (Tre på Twitter)
  • Flest inlägg per dag: Telia på Twitter
  • Högst tillväxt: Telia på Instagram (Tre på Instagram)
  • Högst engagemangsgrad Facebook (7-dagar): Tre på Facebook
  • Högst engagemangsgrad Twitter, Instagram och YouTube (28-dagar): Tre på Instagram (Telia på Instagram)
  • Kortast svarstid: Telia på Twitter 177 minuter (Tele2 på Twitter 205 minuter)
  • Högst responsgrad: Telenor på Facebook 100 procent (Telenor på Facebook 95,5 procent)

Nedanstående är kvartalets tio främsta poängbaserade telekomsidor i sociala medier.

Telekombolag i sociala medier – Telia, Telenor, Tele2 och Tre – urval mätpunkter kvartal 1 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

Engagemang och poster

För faktor engagemang syns i samma graf tre plattformar (Facebook, Twitter och Instagram) och samtliga fyra teleoperatörer. Det vill säga 12 sociala sidor. Verktyget Notified har i aktivt läge mouseover som då gör att de olika placeringarna per operatör enkelt visar relaterad data. Telia på Facebook (Telia på Facebook) var den operatör och plattform som säkrade högst engagemang bland telekomoperatörer under kvartalet.

Telekombolag i sociala medier – kvartal 1 2021 Facebook, Twitter, Instagram engagemang. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se) Datakälla: Notified

Flest inlägg gjordes av Telia på Twitter.

Telekombolag i sociala medier – kvartal 1 2021 Facebook, Twitter, Instagram poster. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se) Datakälla: Notified

Sentimentanalys kvartal 1 2021

För många professionella inom kommunikation är det intressant att inte enbart få veta ATT något sagts utan även VAD och HUR. Sentimentanalys är en bit på vägen vad gäller HUR, om än långt ifrån utan utmaningar. 

Kommunikationsanalys har för de fyra teleoperatörerna valt att sammanställa uppmätt nivå av positivt vs negativt sentiment i procent (resterande procent är neutralt). Detta för att få en känsla för omvärldens inställning eller attityd till varumärket och dess tjänster, produkter och service. 

Nedanstående rankning med sentimentanalys visar attityden relaterat de fyra teleoperatörerna i sociala medier. Rankning är resultat av sammanlagd högst andel sentiment.

Positivt sentiment/attityd (föregående kvartal inom parentes):

  1. Telia 127 (122) procent
  2. Tre 125 (65) procent
  3. Tele2 101 (92) procent
  4. Telenor 40 (115) procent

Negativt sentiment/attityd (föregående kvartal inom parentes):

  1. Telia 77 (76) procent
  2. Telenor 76 (71) procent
  3. Tre 64 (73) procent
  4. Tele2 63 (72) procent

Mest framgångsrika inlägg kvartal 1 2021

I verktygen var det både Telia, Telenor och Tre som placerade sig bland topp 3-inlägg, på plattformarna Facebook, Instagram och YouTube.

Telekombolag i sociala medier – Telia, Telenor, Tele2 och Tre – bästa inlägg kvartal 1 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing
Telekombolag i sociala medier – Telia, Telenor, Tele2 och Tre – bästa inlägg kvartal 1 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

50 vanligast förekommande ord

Bland teleoperatörerna var de vanligast använda orden telia och 5g. Förra kvartalet var det juliPhone och tillsammans.

Telekombolag i sociala medier – Telia, Telenor, Tele2 och Tre – vanligaste ord kvartal 1 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

Kontakt

Stämmer din uppfattning och känsla för teleoperatörernas närvaro och effekt i sociala medier med ovan analys? Något som förvånade? Någon insikt?

Nästa kommunikativa effektanalys för telekom kommer i juli/augusti 2021. Följ gärna Kommunikationsanalys på Facebook och LinkedIn för att säkra nya uppdateringar.

Behöver du ett bollplank för att diskutera och analysera dina/era resultat och strategi i sociala medier? Välkommen att höra av dig

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange: Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Datakällor: BumblewingNotified och Smampion

Urval: Kommunikationsanalys lyfter kvartalsvis hur de fyra stora varumärkena, Tele2/Telenor/Telia/Tre, inom telekom i Sverige levererar och säkrar närvaro och effekt i sociala medier. Det är respektive operatörs sociala svenska huvudsidor som mäts, och inte undervarumärken som t.ex. Comviq, Halebop och Hallon i dessa analyser. 

Definition av influens

Definition av sentiment (Notified): ”En dator värderar olika ord från 1 till 100 utifrån hur positiva vs negativa de är. ”Våld” anses exempelvis vara ett negativt ord, medan ”fint” är ett positivt. Efter det analyseras varje artikel/post i sociala medier. Om artikeln har flest negativa ord markeras den som negativ. Har den flest positiva ord markeras den som positiv. Om inga direkt värdeord används eller om det är väldigt jämt mellan positiva och negativa ord så blir det neutral. Sen kan man även själv markera en artikel som positiv, negativ eller neutral om man anser att datorn tolkat innehållet fel. Datorn lär sig då dina justeringar och blir med tiden ännu bättre på sentiment. Viktigt att komma ihåg är att sentiment inte fungerar på ironi eller liknande, utan den sortens inlägg får man justera manuellt för att få mer träffsäker statistik.”

Sentimentanalys svenska partiledare i sociala medier – kvartal 1 2021

Ebba Busch uppmätte högst andel negativt sentiment i poster i sociala medier under första kvartalet. Högst andel positiva värdeord säkrade Per Bolund. Lägst andel negativa ord för partiledare i riksdagen innehöll åter poster relaterat Ulf Kristersson. Av partiledarna i riksdagen uppmätte Ebba Busch lägst andel positivt sentiment. Sentiment = Attityd.

Sentimentanalys partiledare första kvartalet 2021

För många professionella inom kommunikation är det viktigt för uppföljning och omvärldsbevakning att inte enbart få veta ATT något sagts, som räckvidd och volymer av källor, utan även VAD och HUR. Sentimentanalys är en bit på vägen vad gäller HUR något sagts, om än långt ifrån utan utmaningar. 

Ordet sentimentanalys kan göra insikterna svåra att förstå. Varken Svenska akademien eller Nationalencykopledin har en svensk förklaring till ordet utan istället får vi vända oss till Oxford och Lexico för att få en beskrivning: ”The process of computationally identifying and categorizing opinions expressed in a piece of text, especially in order to determine whether the writer’s attitude towards a particular topic, product, etc. is positive, negative, or neutral.”.

Denna sentimentanalys ger alltså en känsla för attityd och inställning till partiledarna och deras kommunikation i sociala medier. Ett underlag bestående både av partiledarens egen kommunikation samt respons från omvärlden.

Kommunikationsanalys ser sentimentanalys som en temperaturmätare, en intressant add-on som ger en extra effektdimension, men som samtidigt kan innehålla och baseras på en del oklarheter. Ironi kan till exempel inte tolkas av verktyget. Därmed sagt, stay sharp.

Verktyg och underlag

Kommunikationsanalys har sammanställt kvartalets nivå av positivt vs negativt sentiment i procent för poster i sociala medier – Facebook, Twitter och Instagram – med hjälp av data från verktyget Notified. Underlaget består av partiledare/språkrör för de åtta partierna i riksdagen samt Feministiskt initiativ och Medborgerlig Samling.

Politiska partier – sentiment totalt och per plattform

Kvartalets sentimentanalys gav Per Bolund högst andel positivt sentiment för kvartalet, medan Ebba Busch fick högst andel negativt sentiment.

Positivt vs negativt sentiment – partikommunikation på Facebook, Twitter och Instagram

Till skillnad från de politiska partierna finns inte alla partiledare/språkrör på samtliga tre sociala plattformar granskade (Facebook, Twitter och Instagram). Till exempel finns inte Ulf Kristersson och Nyamko Sabuni på Twitter. Beroende på totalt utfall kan detta påverka deras poängnivå positivt/negativt och därmed placering. 

Positivt sentiment relaterat budskap – topp 3

Sentimentanalys första kvartalet 2021. Per Bolund ordmoln Instagram. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Notified

Den partiledare som fick högst andel positivt sentiment under kvartalet var Per Bolund. Även hans parti, Miljöpartiet de gröna, säkrade högst andel positivt sentiment under samma period.

Topp 3-partiledare positivt sentiment (föregående kvartal inom parentes vid ändring):

  1. Per Bolund (Nooshi Dadgostar)
  2. Annie Lööf (Per Bolund)
  3. Nooshi Dadgostar (Stefan Löfven)

Negativt sentiment relaterat budskap – topp 3

Den partiledare som fick högst andel sammantaget negativt sentiment under kvartalet var Ebba Busch.

Topp 3-partiledare negativt sentiment (föregående kvartal inom parentes vid ändring):

  1. Ebba Busch (Jimmie Åkesson)
  2. Jimmie Åkesson (Ebba Busch) 
  3. Stefan Löfven

Jimmie Åkessons parti, Sverigedemokraterna var samtidigt det riksdagsparti vilket uppmätte lägst andel positivt sentiment under kvartalet. 

Sentiment per plattform

Sett till respektive plattform var fördelningen av sentiment (föregående kvartal inom parentes vid ändring):

  • Facebook
    • Högst andel positivt sentiment: Per Bolund
    • Högst andel negativt sentiment: Ebba Busch (Nyamko Sabuni)
  • Twitter
    • Högst andel positivt sentiment: Märta Stenevi och Farida al-Abani (Nooshi Dadgostar)
    • Högst andel negativt sentiment: Jimmie Åkesson (Stefan Löfven)
  • Instagram
    • Högst andel positivt sentiment: Per Bolund (Nooshi Dadgostar)
    • Högst andel negativt sentiment: Ebba Busch (Ulf Kristersson)

Summering sentiment första kvartalet 2021

  • Sentimentanalysen visade ett positivt kvartal för språkröret och nytillträdde miljöministern Per Bolund i sociala medier på bas av högst andel positiva ordval i jämförelse med övriga partiledare. Ett dubbelt positivt kvartal på bas av egen närvaro samt motsvarande för hans parti. Under kvartalet valde Miljöpartiet de gröna ett nytt språkrör samt Per Bolund fick en ny ministerpost.
  • Ebba Busch kan ses ha utmaningar på grund av dels lägst andel positivt sentiment bland partiledare i riksdagen, dels högst andel negativa värdeord i poster i sociala medier. 
  • Farida al-Abani (Fi) var åter den partiledare med minst andel positiva ord samt minst andel negativa ord sett till samtliga tre plattformar. Viktigt notera att Farida al-Abani inte har sidor på samtliga tre plattformar vilket påverkar möjlighet till mängd procent.

Sentiment är som sagt en faktor som kan lämna öppet för en del oklarheter. Resultat av sentiment/attityd bör vägas samman med och mot övriga mätvärden samt underlag vad gäller närvaro och effekt i sociala medier. En sidas storlek och dess följares aktivitet påverkar som bekant hur stor räckvidd dess innehåll får, samt även dess volym av innehåll – eget och kommentarer från andra.

Det intressanta är att sentiment kan ge en fingervisning om en partiledares höga nivå av uppnått engagemang är positivt eller negativt. Och därmed även vilken attityd omvärlden har till partiledaren och hens kommunikation. En indikator för relevans av sentimentdata är att jämföra med de återkommande förtroendemätningar som görs.

Arbetar du själv med en politisk sida i sociala medier? Hur uppfattar du tonläge och attityd i relaterade poster i sociala medier? Hur gör ni era egna ordval i kommunikationen? En genomtänkt tonalitet? Speglar följarnas svar och kommenterar era ordval? 

Här kan du följa Kommunikationsanalys på Facebook och LinkedIn för att säkra nya insikter.

Behöver du eller din organisation ett stöd eller bollplank för att diskutera och analysera resultat och strategi i sociala medier? Välkommen att höra av dig

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange: Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Datakälla: Notified

Sentiment. Dataanalysföretaget Notified förklarar sentiment: ”En dator värderar olika ord från 1 till 100 utifrån hur positiva vs negativa de är. ”Våld” anses exempelvis vara ett negativt ord, medan ”fint” är ett positivt. Efter det analyseras varje artikel/post i sociala medier. Om artikeln har flest negativa ord markeras den som negativ. Har den flest positiva ord markeras den som positiv. Om inga direkta värdeord används eller om det är väldigt jämt mellan positiva och negativa ord så blir det neutral. Sen kan man även själv markera en artikel som positiv, negativ eller neutral om man anser att datorn tolkat innehållet fel. Datorn lär sig då dina justeringar och blir med tiden ännu bättre på sentiment. Viktigt att komma ihåg är att sentiment inte fungerar på ironi eller liknande, utan den sortens inlägg får man justera manuellt för att få mer träffsäker statistik.” 

Fakta: Bloggen analyserar data baserat på 10 partier: de åtta invalda politiska partierna i riksdagen, samt därtill Feministiskt initiativ och Medborgerlig Samling. Feministiskt initiativ finns med på grund av sin framgång i sociala medier inför valet 2014, och motsvarande för Medborgerlig Samling inför valet 2018. Tanken med ”samma” politiska partier är att långa tidslinjer med samma analysobjekt ger bra underlag för att kunna följa utveckling av politisk kommunikation i sociala medier över tid, samt utifrån samma data kunna se trender och förändringar – allt annat lika. Förmodligen kommer bloggen endast ha med partier med vunnen plats i riksdagen efter valet 2022.

Sentimentanalys politiska partier i sociala medier – kvartal 1 2021

Miljöpartiet de gröna uppmätte högst andel positivt sentiment under första kvartalet. Lägst andel negativ attityd i sociala medier relaterade Socialdemokraterna. Sverigedemokraterna uppmätte högst andel negativt sentiment. Sverigedemokraterna fick åter lägst andel positivt sentiment. Sentiment = Attityd.

Sentimentanalys första kvartalet 2021

Bakgrund

För många professionella inom kommunikation är det viktigt för uppföljning och omvärldsbevakning att inte enbart få veta ATT något sagts, som räckvidd och volymer av källor, utan även VAD och HUR. Sentimentanalys är en bit på vägen vad gäller HUR något sagts, om än långt ifrån utan utmaningar. 

Termen sentimentanalys kan göra insikterna svåra att ta till sig. Varken Svenska akademien eller Nationalencykopledin har någon svensk förklaring till ordet utan istället får vi vända oss till Oxford och Lexico för att få en beskrivning: ”The process of computationally identifying and categorizing opinions expressed in a piece of text, especially in order to determine whether the writer’s attitude towards a particular topic, product, etc. is positive, negative, or neutral.”.

Denna sentimentanalys ger alltså en känsla för omvärldens attityd och inställning till partierna och deras kommunikation i sociala medier. 

Kommunikationsanalys ser sentimentanalys som en temperaturmätare, en intressant add-on som ger en extra effektdimension, men som samtidigt kan innehålla och baseras på en del oklarheter. Ironi kan till exempel inte tolkas av verktyget. Därmed sagt, stay sharp.

Verktyg och underlag

Kommunikationsanalys har sammanställt kvartalets nivå av positivt vs negativt sentiment i procent för poster i sociala medier – Facebook, Twitter och Instagram – med hjälp av verktyget Notified. 

Riksdagens åtta politiska partier samt Feministiskt initiativ och Medborgerlig Samling finns med i underlaget.

Politiska partier – sentiment totalt

Kvartalets sentimentanalys visar att attityden till de tio politiska partierna som bloggen analyserar, sammantaget de tre plattformarna, gav Miljöpartiet de gröna högst andel positivt sentiment för kvartalet, medan Sverigedemokraterna fick högst andel negativt sentiment.

Partikommunikation på Facebook, Twitter och Instagram – topp 3

Positivt sentiment – topp 3

Det parti som fick högst andel positivt sentiment/attityd under kvartalet var Miljöpartiet de gröna.

Topp 3-partier positivt sentiment (föregående kvartal inom parentes vid ändring):

  1. Miljöpartiet de gröna (Vänsterpartiet)
  2. Medborgerlig Samling (Socialdemokraterna)
  3. Feministiskt initiativ (Socialdemokraterna)

Not: MED och Fi uppnådde samma andel positivt sentiment, därmed två 2:or.

Negativt sentiment – topp 3

Det parti som fick högst andel sammantaget negativt sentiment/attityd under kvartalet var Sverigedemokraterna.

Topp 3-partier negativt sentiment (föregående kvartal inom parentes vid ändring):

  1. Sverigedemokraterna (Kristdemokraterna)
  2. Kristdemokraterna (Feministiskt initiativ)
  3. Liberalerna

Sentiment per plattform

Sentimentanalys första kvartalet 2021. Miljöpartiet de gröna Instagram ordmoln. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Notified

Miljöpartiet de gröna säkrade högst andel positivt sentiment för kvartalet, men därmed inte första platser vilket syns nedan av placering per plattform. Starka andra och tredje placeringar gav partiet sammantaget kvartalets högsta sentiment.

Sett till respektive plattform var fördelningen av sentiment (föregående kvartal inom parentes vid ändring):

  • Facebook
    • Högst andel positivt sentiment: Medborgerlig Samling (Vänsterpartiet)
    • Högst andel negativt sentiment: Vänsterpartiet (Kristdemokraterna och Feministiskt initiativ)
  • Twitter
    • Högst andel positivt sentiment: Centerpartiet, Liberalerna och Vänsterpartiet (Medborgerlig Samling)
    • Högst andel negativt sentiment: Socialdemokraterna
  • Instagram
    • Högst andel positivt sentiment: Vänsterpartiet (Socialdemokraterna)
    • Högst andel negativt sentiment: Kristdemokraterna

Summering sentiment första kvartalet 2021

  • Sentimentanalysen visar ett positivt kvartal för Miljöpartiet de gröna i sociala medier på bas av högst andel positiva ordval relaterat partiet, samt därtill även näst minst andel negativ sentiment. En positiv attityd relaterat partiets kommunikation helt enkelt. Partiet valde under kvartalet Märta Stenevi till nytt språkrör efter Isabella Lövin samt Per Bolund utsågs till miljöminister.
  • Kristdemokraterna kan ses ha utmaningar på grund av återkommande hög andel negativa ord i poster i sociala medier. 
  • Sverigedemokraterna var det parti med minst andel positiva ord samt högst andel negativt sentiment sett till samtliga tre plattformar.

Sentiment är som sagt endast en faktor, och därtill en som kan lämna öppet för en del oklarheter. Resultat av sentiment bör vägas samman med och mot övriga mätvärden och underlag vad gäller närvaro och effekt i sociala medier. En sidas storlek och dess följares aktivitet påverkar som bekant hur stor räckvidd dess innehåll får, samt även dess volym av innehåll – eget och kommentarer från andra. Det intressanta är att sentiment kan ge en fingervisning om ett partis höga nivå av uppnått engagemang är positivt eller negativt. Eller, vilken attityd omvärlden har till partiet och dess kommunikation, där lätt jämförelser kan göras med olika partiundersökningar och förtroendemätningar.

Arbetar du själv med en politisk sida i sociala medier? Hur uppfattar du tonläge och ”sentiment” i relaterade poster i sociala medier? Matchar den rikspolitiska bilden ovan din lokala?

Här kan du följa Kommunikationsanalys på Facebook och LinkedIn för att säkra nya insikter.

Behöver du ett stöd eller bollplank för att diskutera och analysera resultat och strategi i sociala medier? Välkommen att höra av dig

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange: Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Datakälla: Notified

Sentiment. Dataanalysföretaget Notified förklarar sentiment: ”En dator värderar olika ord från 1 till 100 utifrån hur positiva vs negativa de är. ”Våld” anses exempelvis vara ett negativt ord, medan ”fint” är ett positivt. Efter det analyseras varje artikel/post i sociala medier. Om artikeln har flest negativa ord markeras den som negativ. Har den flest positiva ord markeras den som positiv. Om inga direkta värdeord används eller om det är väldigt jämt mellan positiva och negativa ord så blir det neutral. Sen kan man även själv markera en artikel som positiv, negativ eller neutral om man anser att datorn tolkat innehållet fel. Datorn lär sig då dina justeringar och blir med tiden ännu bättre på sentiment. Viktigt att komma ihåg är att sentiment inte fungerar på ironi eller liknande, utan den sortens inlägg får man justera manuellt för att få mer träffsäker statistik.” 

Fakta: Bloggen analyserar data baserat på 10 partier: de åtta invalda politiska partierna i riksdagen, samt därtill Feministiskt initiativ och Medborgerlig Samling. Feministiskt initiativ finns med för sin framgång i sociala medier inför valet 2014, och motsvarande för Medborgerlig Samling inför valet 2018. Tanken med ”samma” politiska partier är att långa tidslinjer med samma analysobjekt ger bra underlag för att kunna följa utveckling av kommunikation i sociala medier över tid, samt utifrån samma data kunna se trender och förändringar – allt annat lika. Möjligen kommer bloggen endast ha med partier med vunnen plats i riksdagen efter valet 2022.

Sveriges fyra storbanker i sociala medier – kvartal 4 2020

Swedbank säkrade bäst effekt i sociala medier under fjärde kvartalet 2020. Storbankerna ökade sin aktivitet under kvartalet. Swedbank uppvisade 100 procents responsgrad på Facebook samt kortast svarstid med 6 minuter. Handelsbanken hade starkast närvaro på Facebook. Högst tillväxt bland samtliga sidor uppvisade SEB på Instagram. Nordea har flest antal följare. SEB uppnådde åter högst andel positivt sentiment. 

I februari 2020 släppte Kommunikationsanalys den första analysen över de fyra stora bankerna i sociala medier med fokus helårsresultat 2019 som utgångspunkt inför resultat 2020. Att döma av besöksantal är storbankerna en bransch som intresserar många – och som mottagits väl av er läsare. Tack.

Detta är fjärde kvartalets resultat över närvaro och effekter 2020; tidigare effektanalyser och branschrelaterade #tipsfrånverkligheten för banker hittar du här.

Banker i sociala medier fjärde kvartalet 2020

Fjärde kvartalet 2020 var det Swedbank som sammantaget säkrade högst effekt i sociala medier (Facebook, Twitter, Instagram och YouTube). Swedbank placerade sig därmed i toppen för sociala medier för hela 2020.

Effektanalysen baseras på flest topp 3-placeringar i flertalet olika dataverktyg, med olika faktorer som influens och engagemang samt poäng. Vad menar jag då med effekt? Min kommunikativa utgångspunkt är att effekt är en mix av räckvidd, engagemang och varumärkeskännedom. Hur effekterna i sociala medier hjälpt stötta bakomliggande affärsmål kan endast organisationen bedöma. 

Här är det viktigt att komma ihåg att en underliggande sentimentanalys dvs. attityd till varumärket och dess kommunikation vanligtvis inte finns kopplad till data för engagemang och interaktion. Ett varumärkes mätbara genomslag kan som bekant baseras på både positivt och negativt engagemang. Därför lyfter jag här även faktor sentiment, alltså mätning och värdering av positiv, neutral eller negativ inställning i text (värdeord). Eller helt enkelt attityd till varumärket.

Facebook, Twitter, Instagram och YouTube – topp 3-bank och plattform per verktyg

Sett till flest antal första placeringar och topp-3-placeringar totalt framstår Swedbank som den storbank som säkrade bäst effekt i sociala medier även under årets fjärde kvartal. 

  • Facebook
    • Engagemang: Handelsbanken, Swedbank och SEB
    • Influens: Handelsbanken, Nordea och Swedbank
    • Poäng: Swedbank, SEB och Handelsbanken
  • Twitter
    • Engagemang: Swedbank, SEB och Handelsbanken 
    • Influens: SEB, Nordea och Swedbank 
    • Poäng: Handelsbanken, SEB och Swedbank
  • Instagram
    • Engagemang: Swedbank, Handelsbanken och SEB
    • Influens: Swedbank, Nordea och SEB
    • Poäng: Swedbank, SEB och Nordea
  • YouTube
    • Poäng: Swedbank, Nordea och Handelsbanken

Värt notera att SEB Twitter är en koncernprofil och inte enbart för den svenska marknaden, samt att Handelsbanken har en inaktiv sida på Instagram med nästan 3 000 följare.

Sett till mest framgångsrika bank per plattform blev fördelningen detta kvartal:

  • Facebook: Handelsbanken (Nordea)
  • Twitter: SEB 
  • Instagram: Swedbank
  • YouTube: Swedbank (Nordea)

Aktivitet

Hur aktiva var Sveriges storbanker? Om vi med aktiva menar antal inlägg var det SEB på Twitter som åter gjorde flest inlägg: 263 (257) tweets under fjärde kvartalet, eller 88 (86) stycken per månad. 

Återkommande tvåan Swedbank på Twitter gjorde 213 (141) inlägg och trean Nordea på Facebook, gjorde 123 inlägg under kvartalet. 

Det var på Twitter som bankerna la sin huvudsakliga innehållsaktivitet i sociala medier (frekvens). 

Snittaktivitet

De fyra storbankerna gjorde i snitt 101 (86) inlägg per kvartal sammantaget Facebook, Twitter och Instagram, det vill säga 33 (28) stycken per månad.

Denna blogg har initialt rekommenderat minst ett inlägg per dag, vilket storbankerna levererar. Här kan det samtidigt vara relevant att fundera om ifall vissa banker sampostar samma material – fast i olika kanaler? Eller om liknande innehåll arbetas om beroende på de olika kanalernas förutsättningar? Bankerna har som synes en relativt stabil nivå av aktivitet i sina sociala kanaler, om än att det varierar stort mellan olika banker och plattformar. SEB är till exempel mest aktiva av alla på Twitter, samtidigt som deras YouTube-kanal har noll videor under kvartalet.

I den studie jag gjorde för åren 2013-2017 över bästa kundservice i sociala medier var Swedbank den enda bank som då fanns med samtliga år; Nordea placerade sig 2015-2017 och SEB placerade sig ett år, 2013. Swedbank hade under fjärde kvartalet 2020 den lägsta svarstiden bland storbankerna på Facebook på 6 (8) minuter. Endast en bank uppvisade en responsgrad på över 90 procent, där Swedbank levererade 100 procent (Facebook). Här kan du läsa mer om Swedbanks arbete med sociala medier.

I mars 2020 märktes en förändring i månadsresultaten för influens på Facebook, då SEB stack ut och för första gången på över ett år intog första plats. Här kan du läsa mer om SEB:s arbete med sociala medier.  

Som synes i Facebook-graf nedan toppade Handelsbanken influens på Facebook under fjärde kvartalet, medan Swedbank tappade på den plattformen. Notera att förra årets graf visar lite av ”äpplen och päron”, då första kvartalets totala influens enbart baserades på fyra Facebook-sidor, medan resterande kvartal fördelat total influens på elva sidor (Facebook, Twitter och Instagram), med Facebook här utbrutet.

De fyra storbankerna Handelsbanken, Nordea, SEB, Swedbank. Procent av andel influens Facebook 2020. OBS. Notera att första kvartalets siffror endast omfattade influens på bas av 4 sidor: under kvartal 2 fördelas total influens på 11 sidor. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Verktyg och dataunderlag

Till hjälp för dataunderlag använder Kommunikationsanalys dataanalysföretagen Bumblewing (influens), Notified (engagemang och sentiment) och Smampion (poäng). Notera att för faktorer engagemanginfluens och sentiment har effekter på tre sociala plattformar utvärderats (Facebook, Twitter och Instagram). För faktor poäng utgör fyra plattformar underlag (Facebook, Twitter, Instagram samt YouTube). De sidor som mäts är i huvudsak bankernas svenska sidor. SEB Twitter är en koncernprofil och Handelsbanken har ingen aktivitet på Instagram.

Kvartal 4 2020

Influens

Swedbank på Instagram säkrade högst influens även i kvartal 4 2020.

Sveriges fyra storbanker (Handelsbanken, Nordea, SEB, Swedbank) sociala medier – influens Facebook kvartal 4 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se) Datakälla: Bumblewing

Jag har i bilden nedan valt visa den data som mouseover ger i aktivt läge av verktyget.

Sveriges fyra storbanker (Handelsbanken, Nordea, SEB, Swedbank) sociala medier – engagemang Facebook kvartal 4 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se) Datakälla: Bumblewing

Poäng

Swedbank på Twitter rankades högst, följd av Swedbank på YouTube.

Sveriges fyra storbanker (Handelsbanken, Nordea, SEB, Swedbank) sociala medier – poäng Facebook, Twitter, Instagram och YouTube kvartal 4 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se) Datakälla: Smampion

SEB YouTube har inte haft någon aktivitet med videor som registrats under kvartalet.

Mätpunkter – kvartal 4 2020

Ingen av bankernas sidor uppvisade någon negativ tillväxt detta kvartal.

Mätpunkter – kundservice, storlek och engagemang

Vid ändring, föregående kvartal inom parentes:

  • Störst: Nordea Facebook
  • Viralitet: Handelsbanken Twitter (Handelsbanken YouTube)
  • Flest inlägg per dag: SEB Twitter
  • Högst tillväxt: SEB Instagram (Handelsbanken YouTube)
  • Högst engagemangsgrad Facebook (7-dagar): Handelsbanken Facebook
  • Högst engagemangsgrad Twitter, Instagram och YouTube (28-dagar): Swedbank Instagram (Nordea Instagram)
  • Lägst svarstid: Swedbank Facebook 6 minuter (Swedbank Facebook)
  • Högst responsgrad: Swedbank Facebook 100 procent (Swedbank Twitter 100 procent)

Nedan har jag lyft ut underlag för kvartalets tio främsta poängbaserade banksidor i sociala medier.

De fyra storbankerna topp 10-sidor i sociala medier kvartal 4 2020 – mätpunkter Facebook, Twitter, Instagram och YouTube. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se) Datakälla: Smampion

Mest framgångsrika inlägg kvartal 4 2020

SEB på Instagram gjorde storbankernas mest framgångsrika inlägg sett till båda verktygen detta kvartal. Övriga sidor i verktygen var Handelsbanken Facebook, Swedbank YouTube och SEB Facebook.

Facebook, Instagram och YouTube var detta kvartal de kanaler där bankernas budskap skapade högst effekt.

De fyra storbankerna i sociala medier – bästa inlägg Facebook,Twitter, Instagram, YouTube kvartal 4 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing
Sveriges fyra storbanker (Handelsbanken, Nordea, SEB, Swedbank) sociala medier Sverige – bästa inlägg influens Facebook, Twitter och Instagram kvartal 4 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

50 vanligast förekommande ord

De fyra storbankerna i sociala medier kvartal 4 2020 – de vanligaste orden. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se) Datakälla: Smampion

Engagemang kvartal 4 2020 – Facebook, Twitter och Instagram

Verktyget Notified mäter och visualiserar uppnått engagemang samt antal poster. Handelsbanken har ingen aktiv sida på Instagram samt SEB Twitter avser koncernprofil.

Swedbank Instagram, Handelsbanken Facebook och Swedbank Facebook tog pallplatserna vad gäller engagemang för de tre bevakade plattformarna.

Facebook

Storbanker i sociala medier – kvartal 4 2020 Facebook, Twitter, Instagram engagemang. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se) Datakälla: Notified
Storbanker i sociala medier – kvartal 4 2020 Facebook, Twitter, Instagram poster. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se) Datakälla: Notified

Sentimentanalys kvartal 4 2020 – Facebook, Twitter och Instagram

För många professionella inom kommunikation har det länge önskats att inte enbart få veta ATT något sagts utan även VAD och HUR. Sentimentanalys är en bit på vägen vad gäller HUR, om än långt ifrån utan utmaningar. Sentiment kan även ses som attityd.

Kommunikationsanalys har för de fyra storbankernas femton sidor i sociala medier valt att sammanställa uppmätt nivå av positivt vs negativt sentiment i total procent (resterande procent är neutralt) på Facebook, Twitter och Instagram. Detta för att få en känsla för omvärldens attityd och inställning till varumärket och företagets tjänster, produkter och service. 

Nedan rankning med sentimentanalys visar attityden till de fyra bankerna i sociala medier. Resultat av sammanlagt högst andel positivt sentiment gav fördelningen (föregående kvartal inom parentes):

  1. SEB: 131 (108) procent 
  2. Nordea: 98 (93) procent 
  3. Swedbank: 90 (91) procent 
  4. Handelsbanken: 65 (50) procent (endast två plattformar)

På bas av sammanlagt högst andel negativt sentiment, var fördelningen (föregående kvartal inom parentes):

  1. Swedbank: 81 (51) procent
  2. Nordea: 59 (62) procent 
  3. SEB: 53 (54) procent
  4. Handelsbanken: 44 (56) procent (endast två plattformar)

Stämmer din uppfattning och känsla för bankernas närvaro och effekt i sociala medier med ovan analys? Attityden till bankerna? Något som förvånade? Någon insikt?

Här kan du följa Kommunikationsanalys på Facebook och LinkedIn för att säkra nya insikter.

Behöver du eller din organisation ett stöd eller bollplank för att diskutera och analysera resultat och strategi i sociala medier? Välkommen att höra av dig

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange: Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Sociala plattformar: Facebook, Twitter, Instagram och YouTube

Datakällor: BumblewingNotified och Smampion

Definition av influens

Sentiment. Dataanalysföretaget Notified förklarar sentiment: ”En dator värderar olika ord från 1 till 100 utifrån hur positiva vs negativa de är. ”Våld” anses exempelvis vara ett negativt ord, medan ”fint” är ett positivt. Efter det analyseras varje artikel/post i sociala medier. Om artikeln har flest negativa ord markeras den som negativ. Har den flest positiva ord markeras den som positiv. Om inga direkta värdeord används eller om det är väldigt jämt mellan positiva och negativa ord så blir det neutral. Sen kan man även själv markera en artikel som positiv, negativ eller neutral om man anser att datorn tolkat innehållet fel. Datorn lär sig då dina justeringar och blir med tiden ännu bättre på sentiment. Viktigt att komma ihåg är att sentiment inte fungerar på ironi eller liknande, utan den sortens inlägg får man justera manuellt för att få mer träffsäker statistik.”

Sentimentanalys svenska partiledare i sociala medier – kvartal 4 2020

Jimmie Åkesson uppmätte högst andel negativt sentiment i poster i sociala medier under fjärde kvartalet. Högst andel positiva värdeord säkrade Nooshi Dadgostar. Lägst andel negativa ord för partiledare i riksdagen innehöll poster relaterat Ulf Kristersson. Av partiledarna i riksdagen uppmätte Jimmie Åkesson lägst andel positivt sentiment. Sentiment = Attityd.

Sentimentanalys partiledare fjärde kvartalet 2020

För många professionella inom kommunikation är det viktigt för uppföljning och omvärldsbevakning att inte enbart få veta ATT något sagts, som räckvidd och volymer av källor, utan även VAD och HUR. Sentimentanalys är en bit på vägen vad gäller HUR något sagts, om än långt ifrån utan utmaningar. 

Ordet sentimentanalys kan göra insikterna svåra att ta till sig. Varken Svenska akademien eller Nationalencykopledin har någon svensk förklaring till ordet utan istället får vi vända oss till Oxford och Lexico för att få en beskrivning: ”The process of computationally identifying and categorizing opinions expressed in a piece of text, especially in order to determine whether the writer’s attitude towards a particular topic, product, etc. is positive, negative, or neutral.”. Sentiment lika med Attityd, kan förenklat sammanfatta begreppet.

Denna sentimentanalys ger alltså en känsla för omvärldens attityd och inställning till partiledarna och deras kommunikation. 

Den exempelmening som Lexico använder i anslutning till ovan är även något som Kommunikationsanalys understödjer: ”companies have key lessons to learn about harnessing the power of social media and sentiment analysis”. Denna blogg kan till exempel ses som en realisering av detta behov.

Kommunikationsanalys ser sentimentanalys som en temperaturmätare, en intressant add-on som ger en extra effektdimension, men som samtidigt kan innehålla och baseras på en del oklarheter. Ironi kan till exempel inte tolkas av verktyget. Därmed sagt, stay sharp.

Verktyg

Kommunikationsanalys har sammanställt kvartalets nivå av positivt vs negativt sentiment i procent för poster i sociala medier – Facebook, Twitter och Instagram – med hjälp av data från verktyget Notified

Politiska partier – sentiment totalt och per plattform

Kvartalets sentimentanalys visar att attityden till de tio politiska partiernas partiledare som bloggen analyserar, sammantaget de tre plattformarna, gav Nooshi Dadgostar högst andel positivt sentiment för kvartalet, medan Jimmie Åkesson fick högst andel negativt sentiment.

Positivt vs negativt sentiment – partikommunikation på Facebook, Twitter och Instagram

Till skillnad från de politiska partierna finns inte alla partiledare/språkrör på samtliga tre sociala plattformar granskade (Facebook, Twitter och Instagram). Till exempel finns inte Ulf Kristersson och Nyamko Sabuni på Twitter. Detta kan påverka deras poängnivå och därmed placering. 

Positivt sentiment relaterat budskap

Sentimentanalys fjärde kvartalet 2020. Nooshi Dadgostar Facebook. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Notified

Den partiledare som fick högst andel positivt sentiment under kvartalet var Nooshi Dadgostar. Även hennes parti, Vänsterpartiet, säkrade högst andel positivt sentiment under samma period.

Topp 3-partiledare positivt sentiment (föregående kvartal inom parentes vid ändring):

  1. Nooshi Dadgostar (Isabella Lövin)
  2. Per Bolund
  3. Stefan Löfven (Annie Lööf)

Negativt sentiment relaterat budskap

Den partiledare som fick högst andel sammantaget negativt sentiment under kvartalet var Jimmie Åkesson.

Topp 3-partiledare negativt sentiment (föregående kvartal inom parentes vid ändring):

  1. Jimmie Åkesson (Ebba Busch)
  2. Ebba Busch (Stefan Löfven) 
  3. Stefan Löfven (Jimmie Åkesson)

Jimmie Åkessons parti, Sverigedemokraterna var samtidigt det riksdagsparti vilket uppmätte lägst andel positivt sentiment under fjärde kvartalet. 

Sentiment per plattform

Sett till respektive plattform var fördelningen av sentiment (föregående kvartal inom parentes vid ändring):

  • Facebook
    • Högst andel positivt sentiment: Per Bolund
    • Högst andel negativt sentiment: Nyamko Sabuni (Ebba Busch)
  • Twitter
    • Högst andel positivt sentiment: Nooshi Dadgostar (Jonas Sjöstedt)
    • Högst andel negativt sentiment: Stefan Löfven (Ilan Sadé. Om endast partiledare i riksdagen: Stefan Löfven)
  • Instagram
    • Högst andel positivt sentiment: Nooshi Dadgostar (Isabella Lövin)
    • Högst andel negativt sentiment: Ulf Kristersson (Stefan Löfven)

Summering sentiment fjärde kvartalet 2020

  • Sentimentanalysen visade ett positivt kvartal för nytillträdda partiledaren Nooshi Dadgostar i sociala medier på bas av högst andel positiva ordval i jämförelse med övriga partiledare. Dubbelt positivt på bas av egen närvaro samt motsvarande för hennes parti.
  • Jimmie Åkesson kan ses ha utmaningar på grund av högst andel negativa värdeord i poster i sociala medier. 
  • Farida al-Abani (Fi) var åter den partiledare med minst andel positiva ord sett till samtliga tre plattformar. Farida al-Abani har inte publika sidor på samtliga tre plattformar. Samma placering om endast sett till partiledare i riksdagen har Jimmie Åkesson.

Sentiment är som sagt endast en faktor, och därtill en som kan lämna öppet för en del oklarheter. Resultat av sentiment bör vägas samman med och mot övriga mätvärden och underlag vad gäller närvaro och effekt i sociala medier. En sidas storlek och dess följares aktivitet påverkar som bekant hur stor räckvidd dess innehåll får, samt även dess volym av innehåll – eget och kommentarer från andra. Det intressanta är att sentiment kan ge en fingervisning om en partiledares höga nivå av uppnått engagemang är positivt eller negativt. Vilken attityd omvärlden har till partiledaren och dess kommunikation.

Arbetar du själv med en politisk sida i sociala medier? Hur uppfattar du tonläge och attityd i relaterade poster i sociala medier? Hur gör ni era egna ordval i kommunikationen? En genomtänkt tonalitet? Speglar följarnas svar och kommenterar era ordval? 

Här kan du följa Kommunikationsanalys på Facebook och LinkedIn för att säkra nya insikter.

Behöver du eller din organisation ett stöd eller bollplank för att diskutera och analysera resultat och strategi i sociala medier? Välkommen att höra av dig

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange: Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Datakälla: Notified

Sentiment. Dataanalysföretaget Notified förklarar sentiment: ”En dator värderar olika ord från 1 till 100 utifrån hur positiva vs negativa de är. ”Våld” anses exempelvis vara ett negativt ord, medan ”fint” är ett positivt. Efter det analyseras varje artikel/post i sociala medier. Om artikeln har flest negativa ord markeras den som negativ. Har den flest positiva ord markeras den som positiv. Om inga direkta värdeord används eller om det är väldigt jämt mellan positiva och negativa ord så blir det neutral. Sen kan man även själv markera en artikel som positiv, negativ eller neutral om man anser att datorn tolkat innehållet fel. Datorn lär sig då dina justeringar och blir med tiden ännu bättre på sentiment. Viktigt att komma ihåg är att sentiment inte fungerar på ironi eller liknande, utan den sortens inlägg får man justera manuellt för att få mer träffsäker statistik.” 

Fakta: Bloggen analyserar data baserat på 10 partier: de åtta invalda politiska partierna i riksdagen, samt därtill Feministiskt initiativ och Medborgerlig Samling. Feministiskt initiativ finns med för sin framgång i sociala medier inför valet 2014, och motsvarande för Medborgerlig Samling inför valet 2018. Tanken med ”samma” politiska partier är att långa tidslinjer med samma analysobjekt ger bra underlag för att kunna följa utveckling av kommunikation i sociala medier över tid, samt utifrån samma data kunna se trender och förändringar – allt annat lika. Möjligen kommer bloggen endast ha med partier med vunnen plats i riksdagen efter valet 2022.

Sentimentanalys politiska partier i sociala medier- kvartal 4 2020

Lägst andel negativa ord i sociala medier innehöll poster relaterat Vänsterpartiet. Kristdemokraterna uppmätte högst andel negativt sentiment även under fjärde kvartalet. Vänsterpartiet uppmätte högst andel positivt sentiment. Sverigedemokraterna fick åter lägst andel positivt sentiment. Sentiment = Attityd.

Sentimentanalys fjärde kvartalet 2020

För många professionella inom kommunikation är det viktigt för uppföljning och omvärldsbevakning att inte enbart få veta ATT något sagts, som räckvidd och volymer av källor, utan även VAD och HUR. Sentimentanalys är en bit på vägen vad gäller HUR något sagts, om än långt ifrån utan utmaningar. 

Ordet sentimentanalys kan göra insikterna svåra att ta till sig. Varken Svenska akademien eller Nationalencykopledin har någon svensk förklaring till ordet utan istället får vi vända oss till Oxford och Lexico för att få en beskrivning: ”The process of computationally identifying and categorizing opinions expressed in a piece of text, especially in order to determine whether the writer’s attitude towards a particular topic, product, etc. is positive, negative, or neutral.”. Sentiment = Attityd, kan förenklat sammanfatta. Den exempelmening som används i anslutning är även något som Kommunikationsanalys relaterar till: ”companies have key lessons to learn about harnessing the power of social media and sentiment analysis”. Denna blogg kan till exempel ses som en realisering av detta behov.

Denna sentimentanalys ger alltså en känsla för omvärldens attityd och inställning till partierna och deras kommunikation.

Kommunikationsanalys ser sentimentanalys som en temperaturmätare, en intressant add-on som ger en extra effektdimension, men som samtidigt kan innehålla och baseras på en del oklarheter. Ironi kan till exempel inte tolkas av verktyget. Därmed sagt, stay sharp.

Verktyg

Kommunikationsanalys har sammanställt kvartalets nivå av positivt vs negativt sentiment i procent för poster i sociala medier (Facebook, Twitter och Instagram) med hjälp av verktyget Notified. 

Politiska partier – sentiment totalt

Kvartalets sentimentanalys visar att attityden till de tio politiska partierna bloggen analyserar, sammantaget de tre plattformarna, gav Vänsterpartiet högst andel positivt sentiment för kvartalet, medan Kristdemokraterna åter fick högst andel negativt sentiment.

Positivt vs negativt sentiment – partikommunikation på Facebook, Twitter och Instagram

Positivt sentiment

Det parti som fick högst andel positivt sentiment under kvartalet var Vänsterpartiet.

Topp 3-partier positivt sentiment (föregående kvartal inom parentes vid ändring):

  1. Vänsterpartiet (Feministiskt initiativ)
  2. Socialdemokraterna (Centerpartiet)
  3. Medborgerlig Samling (Socialdemokraterna)

Negativt sentiment

Det parti som fick högst andel sammantaget negativt sentiment under kvartalet var åter Kristdemokraterna.

Topp 3-partier negativt sentiment (föregående kvartal inom parentes vid ändring):

  1. Kristdemokraterna
  2. Feministiskt initiativ (Sverigedemokraterna)
  3. Liberalerna (Miljöpartiet de gröna)

Sentiment per plattform

Sentimentanalys fjärde kvartalet 2020. Vänsterpartiet Facebook samt ordmoln. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Notified

Sett till respektive plattform var fördelningen av sentiment (föregående kvartal inom parentes vid ändring):

  • Facebook
    • Högst andel positivt sentiment: Vänsterpartiet (Centerpartiet)
    • Högst andel negativt sentiment: Kristdemokraterna och Feministiskt initiativ (Sverigedemokraterna)
  • Twitter
    • Högst andel positivt sentiment: Medborgerlig Samling (Feministiskt initiativ)
    • Högst andel negativt sentiment: Socialdemokraterna
  • Instagram
    • Högst andel positivt sentiment: Socialdemokraterna
    • Högst andel negativt sentiment: Kristdemokraterna

Summering sentiment fjärde kvartalet 2020

  • Sentimentanalysen visar ett positivt kvartal för Vänsterpartiet i sociala medier på bas av högst andel positiva ordval relaterat partiet samt därtill även minst andel negativ sentiment. En positiv attityd. Partiet avtackade under kvartalet Jonas Sjöstedt samt valde Nooshi Dadgostar till ny partiordförande.
  • Kristdemokraterna kan ses ha utmaningar på grund av återkommande högst andel negativa ord i poster i sociala medier. 
  • Sverigedemokraterna var det parti med minst andel positiva ord sett till samtliga tre plattformar.

Sentiment är som sagt endast en faktor, och därtill en som kan lämna öppet för en del oklarheter. Resultat av sentiment bör vägas samman med och mot övriga mätvärden och underlag vad gäller närvaro och effekt i sociala medier. En sidas storlek och dess följares aktivitet påverkar som bekant hur stor räckvidd dess innehåll får, samt även dess volym av innehåll – eget och kommentarer från andra. Det intressanta är att sentiment kan ge en fingervisning om ett partis höga nivå av uppnått engagemang är positivt eller negativt. Vilken attityd omvärlden har till partiet och dess kommunikation.

Arbetar du själv med en politisk sida i sociala medier? Hur uppfattar du tonläge och ”sentiment” i relaterade poster i sociala medier? Matchar den rikspolitiska bilden ovan din lokala?

Här kan du följa Kommunikationsanalys på Facebook och LinkedIn för att säkra nya insikter.

Behöver du ett stöd eller bollplank för att diskutera och analysera resultat och strategi i sociala medier? Välkommen att höra av dig

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange: Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Datakälla: Notified

Sentiment. Dataanalysföretaget Notified förklarar sentiment: ”En dator värderar olika ord från 1 till 100 utifrån hur positiva vs negativa de är. ”Våld” anses exempelvis vara ett negativt ord, medan ”fint” är ett positivt. Efter det analyseras varje artikel/post i sociala medier. Om artikeln har flest negativa ord markeras den som negativ. Har den flest positiva ord markeras den som positiv. Om inga direkta värdeord används eller om det är väldigt jämt mellan positiva och negativa ord så blir det neutral. Sen kan man även själv markera en artikel som positiv, negativ eller neutral om man anser att datorn tolkat innehållet fel. Datorn lär sig då dina justeringar och blir med tiden ännu bättre på sentiment. Viktigt att komma ihåg är att sentiment inte fungerar på ironi eller liknande, utan den sortens inlägg får man justera manuellt för att få mer träffsäker statistik.” 

Fakta: Bloggen analyserar data baserat på 10 partier: de åtta invalda politiska partierna i riksdagen, samt därtill Feministiskt initiativ och Medborgerlig Samling. Feministiskt initiativ finns med för sin framgång i sociala medier inför valet 2014, och motsvarande för Medborgerlig Samling inför valet 2018. Tanken med ”samma” politiska partier är att långa tidslinjer med samma analysobjekt ger bra underlag för att kunna följa utveckling av kommunikation i sociala medier över tid, samt utifrån samma data kunna se trender och förändringar – allt annat lika. Möjligen kommer bloggen endast ha med partier med vunnen plats i riksdagen efter valet 2022.

Sentimentanalys svenska partiledare – kvartal 3 2020

Ebba Busch uppmätte högst andel negativt sentiment i poster i sociala medier under tredje kvartalet. Högst andel positiva värdeord relaterade Isabella Lövin. Lägst andel negativa ord för partiledare i riksdagen innehöll poster relaterat Jonas Sjöstedt. Av partiledarna i riksdagen uppmätte Nyamko Sabuni lägst andel positivt sentiment.

Sentimentanalys partiledare tredje kvartalet 2020

För många professionella inom kommunikation är det viktigt för uppföljning och omvärldsbevakning att inte enbart få veta ATT något sagts, som räckvidd och volymer av källor, utan även VAD och HUR. Sentimentanalys är en bit på vägen vad gäller HUR något sagts, om än långt ifrån utan utmaningar. 

Det ännu något ovanliga ordet sentimentanalys kan göra begreppet svårt att ta till sig. Varken Svenska akademien eller Nationalencykopledin har någon svensk förklaring till ordet utan istället får vi vända oss till Oxford och Lexico för att få en beskrivning: ”The process of computationally identifying and categorizing opinions expressed in a piece of text, especially in order to determine whether the writer’s attitude towards a particular topic, product, etc. is positive, negative, or neutral.”. Den exempelmening som används i anslutning är något som Kommunikationsanalys kan ses vara en effekt av: ”companies have key lessons to learn about harnessing the power of social media and sentiment analysis”.

Sentiment kan alltså ses ge en känsla för omvärldens inställning till partiledarna och deras kommunikation. Kommunikationsanalys ser sentimentanalys som en temperaturmätare, en intressant add-on som ger en extra effektdimension, men som samtidigt kan innehålla och baseras på oklarheter. Ironi kan till exempel inte tolkas av verktyget. Därmed sagt, stay sharp.

Kommunikationsanalys har sammanställt kvartalets nivå av positivt vs negativt sentiment i procent för poster i sociala medier (Facebook, Twitter och Instagram) med hjälp av verktyget Notified. 

Politiska partier – sentiment totalt och per plattform

Kvartalets sentimentanalys visar att inställningen till partiledarna för de tio politiska partierna här analyserade, sammantaget de tre plattformarna, ger Isabella Lövin högst andel positivt sentiment medan Ebba Busch fått högst andel negativt sentiment.

Positivt vs negativt sentiment – partikommunikation på Facebook, Twitter och Instagram

Till skillnad från de politiska partierna finns inte alla partiledare/språkrör på samtliga tre sociala plattformar granskade (Facebook, Twitter och Instagram). Till exempel finns inte Ulf Kristersson och Nyamko Sabuni på Twitter, och Jonas Sjöstedt har ingen egen sida på Instagram. Detta kan påverka poängnivån och därmed placering. 

Positivt sentiment relaterat budskap

Högst andel positivt sentiment: Isabella Lövin.

Topp 3-partiledare positivt sentiment:

  1. Isabella Lövin
  2. Per Bolund
  3. Annie Lööf

Negativt sentiment relaterat budskap

Högst andel sammantaget negativt sentiment: Ebba Busch.

Topp 3-partiledare negativt sentiment:

  1. Ebba Busch
  2. Stefan Löfven
  3. Jimmie Åkesson

Ebba Buschs parti, Kristdemokraterna var samtidigt det riksdagsparti vilket uppmätte högst andel negativt sentiment under tredje kvartalet.

Sentiment per plattform

Sett till respektive plattform ser fördelningen av sentiment ut som nedan:

  • Facebook
    • Högst andel positivt sentiment: Per Bolund
    • Högst andel negativt sentiment: Ebba Busch
  • Twitter
    • Högst andel positivt sentiment: Jonas Sjöstedt
    • Högst andel negativt sentiment: Ilan Sadé. Om endast partiledare i riksdagen: Stefan Löfven
  • Instagram
    • Högst andel positivt sentiment: Isabella Lövin
    • Högst andel negativt sentiment: Stefan Löfven
Sentimentanalys tredje kvartalet 2020. Isabella Lövin Instagram. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Notified

Summering sentiment tredje kvartalet 2020

  • Sentimentanalysen visar ett positivt kvartal för språkröret Isabella Lövin i sociala medier på bas av högst andel positiva ordval i jämförelse med övriga partiledare. 
  • Ebba Busch kan ses ha utmaningar på grund av högst andel negativa värdeord i poster i sociala medier. 
  • Farida al-Abani (Fi) var den partiledare med minst andel positiva ord sett till samtliga tre plattformar. Samma placering om endast sett till partiledare i riksdagen tar Nyamko Sabuni. Båda dessa två partiledare finns inte på samtliga tre plattformar.

Sentiment är som sagt endast en faktor, och därtill en som kan lämna öppet för oklarheter. Resultat av sentiment bör självfallet vägas samman med och mot övriga mätvärden och underlag vad gäller närvaro och effekt i sociala medier. En sidas storlek och dess följares aktivitet påverkar som bekant hur stor räckvidd dess innehåll får, samt även dess volym av innehåll – eget och kommentarer från andra. Det intressanta är just att sentiment kan ge en fingervisning om till exempel ett partis höga nivå av uppnått engagemang är positivt eller negativt. Och vilka ordval som görs relaterad partiets kommunikation.

Arbetar du själv med en politisk sida i sociala medier? Hur uppfattar du tonläge och ”sentiment” i relaterade poster i sociala medier? Hur gör ni era egna ordval i kommunikationen? En genomtänkt tonalitet? Speglar följarnas svar och kommenterar era ordval?

Saknar du ett bollplank för att diskutera och analysera resultat och strategi i sociala medier? Välkommen att höra av dig

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange: Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Datakälla: Notified

Sentiment. Dataanalysföretaget Notified förklarar sentiment: ”En dator värderar olika ord från 1 till 100 utifrån hur positiva vs negativa de är. ”Våld” anses exempelvis vara ett negativt ord, medan ”fint” är ett positivt. Efter det analyseras varje artikel/post i sociala medier. Om artikeln har flest negativa ord markeras den som negativ. Har den flest positiva ord markeras den som positiv. Om inga direkta värdeord används eller om det är väldigt jämt mellan positiva och negativa ord så blir det neutral. Sen kan man även själv markera en artikel som positiv, negativ eller neutral om man anser att datorn tolkat innehållet fel. Datorn lär sig då dina justeringar och blir med tiden ännu bättre på sentiment. Viktigt att komma ihåg är att sentiment inte fungerar på ironi eller liknande, utan den sortens inlägg får man justera manuellt för att få mer träffsäker statistik.” 

Fakta: Bloggen analyserar data baserat på 10 partier: de åtta invalda politiska partierna i riksdagen, samt därtill Feministiskt initiativ och Medborgerlig Samling. Feministiskt initiativ finns med för sin framgång i sociala medier inför valet 2014, och motsvarande för Medborgerlig Samling inför valet 2018. Tanken med ”samma” politiska partier är att långa tidslinjer med samma analysobjekt ger bra underlag för att kunna följa utveckling av kommunikation i sociala medier över tid, samt utifrån samma data kunna se trender och förändringar – allt annat lika. Möjligen kommer bloggen endast ha med partier med vunnen plats i riksdagen efter valet 2022.

Sentimentanalys politiska partier – kvartal 3 2020

Kristdemokraterna uppmätte högst andel negativt sentiment i poster i sociala medier under tredje kvartalet. Lägst andel negativa ord innehöll poster relaterat Socialdemokraterna. Bland riksdagspartierna uppmätte Centerpartiet högst andel positivt sentiment. Sverigedemokraterna fick lägst andel positivt sentiment.

Sentimentanalys tredje kvartalet 2020

För många professionella inom kommunikation är det viktigt för uppföljning och omvärldsbevakning att inte enbart få veta ATT något sagts, som räckvidd och volymer av källor, utan även VAD och HUR. Sentimentanalys är en bit på vägen vad gäller HUR något sagts, om än långt ifrån utan utmaningar. 

Det ännu något ovanliga ordet sentimentanalys kan göra begreppet svårt att ta till sig. Varken Svenska akademien eller Nationalencykopledin har någon svensk förklaring till ordet utan istället får vi vända oss till Oxford och Lexico för att få en beskrivning: ”The process of computationally identifying and categorizing opinions expressed in a piece of text, especially in order to determine whether the writer’s attitude towards a particular topic, product, etc. is positive, negative, or neutral.”. Den exempelmening som används i anslutning är något som Kommunikationsanalys verkligen kan relatera till: ”companies have key lessons to learn about harnessing the power of social media and sentiment analysis”. Denna blogg är att se som en realisering av liknande tankar.

Sentiment kan ses ge en känsla för omvärldens inställning till partierna och deras kommunikation. Kommunikationsanalys ser sentimentanalys som en temperaturmätare, en intressant add-on som ger en extra effektdimension, men som samtidigt kan innehålla och baseras på en del oklarheter. Ironi kan till exempel inte tolkas av verktyget. Därmed sagt, stay sharp.

Kommunikationsanalys har sammanställt kvartalets nivå av positivt vs negativt sentiment i procent för poster i sociala medier (Facebook, Twitter och Instagram) med hjälp av verktyget Notified. 

Politiska partier – sentiment totalt

Kvartalets sentimentanalys visar att inställningen till de tio politiska partierna bloggen analyserar, sammantaget de tre plattformarna, gav Feministiskt initiativ högst andel positivt sentiment (Centerpartiet om endast riksdagspartier) för kvartalet, medan Kristdemokraterna fått högst andel negativt sentiment.

Positivt vs negativt sentiment – partikommunikation på Facebook, Twitter och Instagram

Positivt sentiment

Det parti som fått högst andel positivt sentiment under kvartalet var Feministiskt initiativ. Om sett endast till riksdagspartier var motsvarade parti Centerpartiet.

Topp 3-partier positivt sentiment:

  1. Feministiskt initiativ
  2. Centerpartiet
  3. Socialdemokraterna

Negativt sentiment

Det parti som fått högst andel sammantaget negativt sentiment under kvartalet var Kristdemokraterna.

Topp 3-partier negativt sentiment:

  1. Kristdemokraterna
  2. Sverigedemokraterna
  3. Miljöpartiet de gröna

Sentiment per plattform

Sentimentanalys tredje kvartalet 2020. Centerpartiet Facebook. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Notified

Sett till respektive plattform ser fördelningen av sentiment ut som nedan:

  • Facebook
    • Högst andel positivt sentiment: Centerpartiet
    • Högst andel negativt sentiment: Sverigedemokraterna
  • Twitter
    • Högst andel positivt sentiment: Feministiskt initiativ (om endast riksdagspartier en delad plats av Centerpartiet, Liberalerna och Vänsterpartiet)
    • Högst andel negativt sentiment: Socialdemokraterna
  • Instagram
    • Högst andel positivt sentiment: Socialdemokraterna
    • Högst andel negativt sentiment: Kristdemokraterna

Summering sentiment tredje kvartalet 2020

  • Sentimentanalysen visar ett positivt kvartal för riksdagspartiet Centerpartiet i sociala medier på bas av högst andel positiva ordval relaterat partiet i jämförelse med övriga riksdagspartier.
  • Socialdemokraterna är det parti som fått minst andel negativa värdeord under tredje kvartalet.
  • Kristdemokraterna kan ses ha utmaningar på grund av högst andel negativa ord i poster i sociala medier.
  • Sverigedemokraterna var det parti med minst andel positiva ord sett till samtliga tre plattformar.

Sentiment är som sagt endast en faktor, och därtill en som kan lämna öppet för en del oklarheter. Resultat av sentiment bör självfallet vägas samman med och mot övriga mätvärden och underlag vad gäller närvaro och effekt i sociala medier. En sidas storlek och dess följares aktivitet påverkar som bekant hur stor räckvidd dess innehåll får, samt även dess volym av innehåll – eget och kommentarer från andra. Det intressanta är just att sentiment kan ge en fingervisning om till exempel ett partis höga nivå av uppnått engagemang är positivt eller negativt. Och vilka värdeord som används relaterad partiets kommunikation.

Arbetar du själv med en politisk sida i sociala medier? Hur uppfattar du tonläge och ”sentiment” i relaterade poster i sociala medier? Matchar den rikspolitiska bilden ovan din lokala?

Behöver du ett bollplank för att diskutera och analysera resultat och strategi i sociala medier? Välkommen att höra av dig

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange: Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Datakälla: Notified

Sentiment. Dataanalysföretaget Notified förklarar sentiment: ”En dator värderar olika ord från 1 till 100 utifrån hur positiva vs negativa de är. ”Våld” anses exempelvis vara ett negativt ord, medan ”fint” är ett positivt. Efter det analyseras varje artikel/post i sociala medier. Om artikeln har flest negativa ord markeras den som negativ. Har den flest positiva ord markeras den som positiv. Om inga direkta värdeord används eller om det är väldigt jämt mellan positiva och negativa ord så blir det neutral. Sen kan man även själv markera en artikel som positiv, negativ eller neutral om man anser att datorn tolkat innehållet fel. Datorn lär sig då dina justeringar och blir med tiden ännu bättre på sentiment. Viktigt att komma ihåg är att sentiment inte fungerar på ironi eller liknande, utan den sortens inlägg får man justera manuellt för att få mer träffsäker statistik.” 

Fakta: Bloggen analyserar data baserat på 10 partier: de åtta invalda politiska partierna i riksdagen, samt därtill Feministiskt initiativ och Medborgerlig Samling. Feministiskt initiativ finns med för sin framgång i sociala medier inför valet 2014, och motsvarande för Medborgerlig Samling inför valet 2018. Tanken med ”samma” politiska partier är att långa tidslinjer med samma analysobjekt ger bra underlag för att kunna följa utveckling av kommunikation i sociala medier över tid, samt utifrån samma data kunna se trender och förändringar – allt annat lika. Möjligen kommer bloggen endast ha med partier med vunnen plats i riksdagen efter valet 2022.

Sentimentanalys svenska partiledare i sociala medier – juni 2020

I juni var Annie Lööf den partiledare som säkrade lägst andel negativt sentiment i poster i sociala medier, samt även uppnådde högst andel positivt sentiment. Högst andel negativa ord innehöll poster relaterat Ebba Busch. Lägst andel positivt sentiment fick Jimmie Åkesson.

Sentimentanalys maj 2020

Sentimentanalys juni 2020. Ebba Busch Facebook. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Notified

För många professionella inom kommunikation är det viktigt för uppföljning och omvärldsbevakning att inte enbart få veta att något sagts, som räckvidd och volymer av källor, utan även vad och hur. Sentimentanalys är en bit på vägen vad gäller hur något sagts, om än långt ifrån utan utmaningar. 

Samtidigt kan det ännu ovanliga ordet sentimentanalys göra begreppet svårt att ta till sig. Varken Svenska akademien eller Nationalencykopledin någon svensk förklaring till ordet utan istället får vi vända oss till Oxford och Lexico för att få en beskrivning: ”The process of computationally identifying and categorizing opinions expressed in a piece of text, especially in order to determine whether the writer’s attitude towards a particular topic, product, etc. is positive, negative, or neutral.”. Den exempelmening som där används är något som Kommunikationsanalys verkligen kan relatera till: ”companies have key lessons to learn about harnessing the power of social media and sentiment analysis”. Denna blogg är en realisering av liknande tankar.

Sentiment kan ses ge en känsla för omvärldens inställning till partiledarna och deras kommunikation. Kommunikationsanalys ser sentimentanalys som en temperaturmätare, en intressant add-on som ger en extra effektdimension, men som samtidigt kan innehålla och baseras på en del oklarheter. Ironi kan till exempel inte tolkas av verktyget. Därmed sagt, stay sharp.

Kommunikationsanalys har sammanställt månadens nivå av positivt vs negativt sentiment i procent (resterande icke-redovisad procent är neutralt) för poster i sociala medier relaterade partiledarna med hjälp av verktyget Notified. 

Partiledare – sentiment i procent

Sammanfattning

Juni visar en positiv månad för (föräldralediga?) Annie Lööf på bas av att sentimentanalysen visar ett utfall för henne i sociala medier – med både högst andel positiva ordval, samt därtill minst andel negativa ord relaterat hennes kommunikation. 

Sentimentanalysen visar att av partiledarna i riksdagen fick Ebba Busch högsta andelen negativa ord i poster i sociala medier, medan Jimmie Åkesson fick lägst andel positiva ord.

Utfall sentiment – Facebook, Twitter och Instagram

Till skillnad från de politiska partierna finns inte alla partiledare/språkrör på samtliga tre sociala plattformar granskade, det vill säga Facebook, Twitter och Instagram. Till exempel finns inte Ulf Kristersson och Nyamko Sabuni på Twitter, och Jonas Sjöstedt finns inte på Instagram med egen sida. Detta kan därmed påverka poängnivån i procent.

Partiledarnas positiva vs negativa sentiment i procent (föregående månad inom parentes) för Facebook, Twitter och Instagram:

  • Stefan Löfven: 121 (50) procent vs 103 (157) procent
  • Isabella Lövin: 98 (79) procent vs 84 (123) procent
  • Per Bolund: 115 (130) procent vs 71 (71) procent
  • Jonas Sjöstedt: 51 (36) procent vs 61 (75) procent (endast två plattformar)
  • Annie Lööf: 179 (50) procent vs 28 (0) procent (föräldraledig)
  • Nyamko Sabuni: 76 (20) procent vs 76 (110) procent (endast två plattformar)
  • Ulf Kristersson: 98 (49) procent vs 84 (124) procent (endast två plattformar)
  • Ebba Busch: 48 (80) procent vs 139 (162) procent
  • Jimmie Åkesson: 26 (14) procent vs 115 (205) procent
  • Farida al-Abani: 17 (15) procent vs 42 (39) procent (endast en plattform)
  • Ilan Sadé: 22 (30) procent vs 140 (35) procent (endast två plattformar)

Sentimentanalysen visar att inställningen till partiledarna baserat på ordval sammantaget ger Annie Lööfs kommunikation i sociala medier högst andel positivt sentiment, med stort avstånd till tvåan Stefan Löfven. Annie Lööf säkrade huvudparten av sitt positiva sentiment via en plattform, Instagram. 

Ebba Busch fick högst andel negativt sentiment, följd av Jimmie Åkesson. Jimmie Åkesson är även den partiledare i riksdagen som fått lägst andel positivt sentiment.

Centerpartiet var det riksdagsparti vilket fick högst andel positivt sentiment i juni. Partiets ordinarie partiledare Annie Lööf var också den partiledare i riksdagen som fick månadens lägsta andel negativt sentiment. Här är det samtidigt av vikt att väga in aktivitet och effekter av relaterad föräldraledighet. Men sammantaget en positiv månad för både parti och partiledare på bas av sentiment.

Sentiment är som sagt endast en faktor som här belyser närvaron i sociala medier, och därtill en som kan lämna öppet för en del oklarheter. Resultat bör självfallet vägas samman med och mot övriga mätvärden och underlag vad gäller närvaro och effekt i sociala medier. En sidas storlek och dess följares aktivitet påverkar som bekant hur stor räckvidd dess innehåll får, samt även dess volym av innehåll – eget och kommentarer från andra. Det intressanta är just att sentiment kan ge en fingervisning om till exempel en partiledares höga nivå av uppnått engagemang är just positivt eller negativt.

Arbetar du själv med en politisk sida i sociala medier? Hur uppfattar du tonläge och ”sentiment” i relaterade poster i sociala medier? Matchar den rikspolitiska bilden ovan din lokala?

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange: Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Datakälla: Notified

Sentiment. Dataanalysföretaget Notified förklarar sentiment så här: ”En dator värderar olika ord från 1 till 100 utifrån hur positiva vs negativa de är. ”Våld” anses exempelvis vara ett negativt ord, medan ”fint” är ett positivt. Efter det analyseras varje artikel/post i sociala medier. Om artikeln har flest negativa ord markeras den som negativ. Har den flest positiva ord markeras den som positiv. Om inga direkta värdeord används eller om det är väldigt jämt mellan positiva och negativa ord så blir det neutral. Sen kan man även själv markera en artikel som positiv, negativ eller neutral om man anser att datorn tolkat innehållet fel. Datorn lär sig då dina justeringar och blir med tiden ännu bättre på sentiment. Viktigt att komma ihåg är att sentiment inte fungerar på ironi eller liknande, utan den sortens inlägg får man justera manuellt för att få mer träffsäker statistik.” 

Fakta: Bloggen analyserar data baserat på 10 partiers respektive ledare: de åtta invalda politiska partierna i riksdagen, samt därtill Feministiskt initiativ och Medborgerlig Samling. Feministiskt initiativ finns med för sin framgång i sociala medier inför valet 2014, och motsvarande för Medborgerlig Samling inför valet 2018. Tanken med ”samma” politiska partier och deras ledare, är att långa tidslinjer med samma analysobjekt ger bra underlag för att kunna följa utveckling av kommunikation i sociala medier över tid, samt utifrån samma data kunna se trender och förändringar – allt annat lika. Möjligen kommer Komunikationsanalys endast ha med ledare för partier med vunnen plats i riksdagen efter valet 2022.

Sentimentanalys politiska partier i sociala medier – juni 2020

Centerpartiet uppmätte lägst andel negativt sentiment i poster i sociala medier i juni. Samtidigt hade Centerpartiet högst andel positivt sentiment. Högst andel negativa ord innehöll åter poster relaterat Kristdemokraterna. Sverigedemokraterna fick lägst andel positivt sentiment.

Sentimentanalys juni 2020

Sentimentanalys juni 2020. Centerpartiet Facebook. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Notified

För många professionella inom kommunikation är det viktigt för uppföljning och omvärldsbevakning att inte enbart få veta att något sagts, som räckvidd och volymer av källor, utan även vad och hur. Sentimentanalys är en bit på vägen vad gäller hur något sagts, om än långt ifrån utan utmaningar. 

Det ännu något ovanliga ordet sentimentanalys kan göra begreppet svårt att ta till sig. Varken Svenska akademien eller Nationalencykopledin har någon svensk förklaring till ordet utan istället får vi vända oss till Oxford och Lexico för att få en beskrivning: ”The process of computationally identifying and categorizing opinions expressed in a piece of text, especially in order to determine whether the writer’s attitude towards a particular topic, product, etc. is positive, negative, or neutral.”. Den exempelmening som används i anslutning är något som Kommunikationsanalys verkligen kan relatera till: ”companies have key lessons to learn about harnessing the power of social media and sentiment analysis”. Denna blogg är en realisering av liknande tankar.

Sentiment kan ses ge en känsla för omvärldens inställning till partierna och deras kommunikation. Kommunikationsanalys ser sentimentanalys som en temperaturmätare, en intressant add-on som ger en extra effektdimension, men som samtidigt kan innehålla och baseras på en del oklarheter. Ironi kan till exempel inte tolkas av verktyget. Därmed sagt, stay sharp.

Kommunikationsanalys har sammanställt månadens nivå av positivt vs negativt sentiment i procent (resterande icke-redovisad procent är neutralt) för poster i sociala medier med hjälp av verktyget Notified.

Politiska partier – sentiment i procent

Månadens sentimentanalys visar att inställningen till de tio politiska partierna här analyserade, sammantaget ger Centerpartiet högst andel positivt sentiment medan Kristdemokraterna fått högst andel negativt sentiment.

Sentimentanalysen visar en positiv månad för Centerpartiet i sociala medier på bas av högst andel positiva ordval relaterat partiet i jämförelse med övriga. Centerpartiet är samtidigt det parti som fått minst andel negativa värdeord i juni. Socialdemokraterna är det parti som följer strax efter vad gäller samma parametrar.

Kristdemokraterna kan ses ha större utmaningar på grund av högst andel negativa ord i poster i sociala medier. Sverigedemokraterna var det riksdagsparti med minst andel positiva ord.

Sammanlagt positivt vs negativt sentiment i procent (föregående månad inom parentes) på bas av relaterad kommunikation på Facebook, Twitter och Instagram:

  • Socialdemokraterna: 93 (75) procent vs 69 (75) procent
  • Miljöpartiet de gröna: 81 (76) procent vs 107 (112) procent
  • Vänsterpartiet: 80 (69) procent vs 104 (112) procent
  • Centerpartiet: 96 (60) procent vs 65 (118) procent
  • Liberalerna: 56 (86) procent vs 125 (95) procent
  • Moderaterna: 64 (40) procent vs 103 (164) procent
  • Kristdemokraterna: 61 (28) procent vs 164 (202) procent
  • Sverigedemokraterna: 43 (27) procent vs 129 (140) procent
  • Feministiskt initiativ: 32 (117) procent vs 157 (109) procent
  • Medborgerlig Samling: 56 (85) procent vs 105 (126) procent

Sentiment är som sagt endast en faktor, och därtill en som kan lämna öppet för en del oklarheter. Resultat av sentiment bör självfallet vägas samman med och mot övriga mätvärden och underlag vad gäller närvaro och effekt i sociala medier. En sidas storlek och dess följares aktivitet påverkar som bekant hur stor räckvidd dess innehåll får, samt även dess volym av innehåll – eget och kommentarer från andra. Det intressanta är just att sentiment kan ge en fingervisning om till exempel ett partis höga nivå av uppnått engagemang är positivt eller negativt.

Arbetar du själv med en politisk sida i sociala medier? Hur uppfattar du tonläge och ”sentiment” i relaterade poster i sociala medier? Matchar den rikspolitiska bilden ovan din lokala?

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange: Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Datakälla: Notified

Sentiment. Dataanalysföretaget Notified förklarar sentiment så här: ”En dator värderar olika ord från 1 till 100 utifrån hur positiva vs negativa de är. ”Våld” anses exempelvis vara ett negativt ord, medan ”fint” är ett positivt. Efter det analyseras varje artikel/post i sociala medier. Om artikeln har flest negativa ord markeras den som negativ. Har den flest positiva ord markeras den som positiv. Om inga direkta värdeord används eller om det är väldigt jämt mellan positiva och negativa ord så blir det neutral. Sen kan man även själv markera en artikel som positiv, negativ eller neutral om man anser att datorn tolkat innehållet fel. Datorn lär sig då dina justeringar och blir med tiden ännu bättre på sentiment. Viktigt att komma ihåg är att sentiment inte fungerar på ironi eller liknande, utan den sortens inlägg får man justera manuellt för att få mer träffsäker statistik.” 

Fakta: Bloggen analyserar data baserat på 10 partier: de åtta invalda politiska partierna i riksdagen, samt därtill Feministiskt initiativ och Medborgerlig Samling. Feministiskt initiativ finns med för sin framgång i sociala medier inför valet 2014, och motsvarande för Medborgerlig Samling inför valet 2018. Tanken med ”samma” politiska partier är att långa tidslinjer med samma analysobjekt ger bra underlag för att kunna följa utveckling av kommunikation i sociala medier över tid, samt utifrån samma data kunna se trender och förändringar – allt annat lika. Möjligen kommer bloggen endast ha med partier med vunnen plats i riksdagen efter valet 2022.