Etikettarkiv: Schrems II

Svenska kommuner i sociala medier – kvartal 3 2020

Sveriges kommuner gjorde i snitt 22 Facebook-inlägg per månad, en minskning från föregående kvartal. Flest inlägg gjorde Vänersborgs kommun med 71 stycken per månad. Säffle kommun säkrade högst kommuninfluens på Facebook för tredje kvartalet, följd av Karlstads kommun och Vänersborgs kommun. Kvartalets bästa inlägg producerade Falkenbergs kommun, Mölndals stad och Karlstads kommun. Ej enbart covid-19 utmärkte detta kvartals mest framgångsrika inlägg. Kommunerna i Västra Götaland gav åter länet störst samlad influens på Facebook. 16 kommuner behöll sin första plats för bäst resultat inom eget län. 

Från 2020 har Kommunikationsanalys utökat analyser till att omfatta skattefinansierade verksamheter i sociala medier som Sveriges kommuner, länsstyrelsermyndigheterregioner och sjukhus. En anledning till detta nya fokusområde kom av samhällets tydliga behov av information och fakta, där sociala medier fyller en viktig roll för många, vilket covid-19 gjorde helt uppenbart i våras. Och även konsekvenser av brist därav, #toapapper för att nämna ett exempel. Dessutom, och mycket glädjande, visar all återkoppling från dessa verksamheter att området är av stort intresse. Kanske för att detta är ett område som hittills internt inte fått så mycket utrymme, vare sig vad gäller uppföljning eller resurser. Oavsett, tack för återkoppling och inspirerande intresse!

Som bekant arbetar professionella inom kommunikation ofta med budskap utifrån upplägget före-under-efter. Denna blogg har fokus på efter; samtidigt som det krävs ett bra före och under för att säkra resultat och därmed dyka upp i denna blogg. Ett bra social media management helt enkelt. Jag vill kort beröra Schrems II-domen som nu skapar en hel del oro och oklarhet om vad som kommer gälla för innehåll i sociala medier. Och hur det därmed kommer att påverka själva innehållet i budskapsflödet i sociala medier. Jag förmodar att de flesta större organisationer börjar få planer runt hur förhålla sig till detta, med nära samverkan mellan kommunikation och juridik. Sveriges kommunikatörer har flera gånger haft frågan uppe och jag vill tipsa om det senaste inlägget: Uppföljning i diskussionen om Schrems II och sociala medier. Även Dagens juridik skrev om Schrems II i denna artikel: Schrems II-domen kan få omfattande konsekvenser för svenska företag och myndigheter. För dig som vill höra mer om detta från Max Schrems himself kan jag tipsa om IT-rättsforum 2020 den 18 november, där österrikaren Schrems är huvudtalare relaterat denna dom om överföring av personuppgifter.

Eftersom sociala medier i större organisationer ofta ”ägs” av kommunikationsavdelningen, vill jag koppla till ett aktuellt och i mitt tycke, viktigt anförande från Sveriges kommunikatörers vd Hanna Brogren. I klippet nedan talar hon bland annat om en tydlig förflyttning från tänket sändare och mottagare samt fyra nya aktuella roller inom kommunikation – där just den sista rollen kan ses koppla det denna blogg lyft sedan 2013:

  • Generalisten
  • Innovatören
  • Innehållsproducenten
  • Analytikern

Och avslutningsvis innan tredje kvartalets resultat, några rader om de diskussioner som av och till böljar vad gäller antal kommunikatörer inom offentliga verksamheter, där särskilt kommuner varit ifrågasatta. I SOM-institutets Allmänhetens åsikter om politiska förslag 2019 ställdes frågan om det politiska förslaget att minska den offentliga sektorn. Frågan avser inte kommunikation specifikt men funktionen är ändå en del av helheten, och en som förekommit i media över lång tid. På bas av dessa resultat kan inte någon majoritet bland svenskarna ses ha denna åsikt, snarare tvärtom. Det är dock en tydlig skillnad mellan landsbygd och de tre storstäderna samt om ideologin är klart höger eller vänster.

Statliga myndigheter kan luta sig mot den statliga värdegrundens pelare, Effektivitet och service, som under professionell ledning borde kunna motivera sina behov av skattepengar för bland annat medborgarkommunikation. Visa på nyttan helt enkelt. Vad gäller relaterat för kommuner är det närmsta jag hittar Förvaltningslagen som under Service säger:

6 §   En myndighet ska se till att kontakterna med enskilda blir smidiga och enkla. Myndigheten ska lämna den enskilde sådan hjälp att han eller hon kan ta till vara sina intressen. Hjälpen ska ges i den utsträckning som är lämplig med hänsyn till frågans art, den enskildes behov av hjälp och myndighetens verksamhet. Den ska ges utan onödigt dröjsmål.

Sveriges kommuner och regioner, SKR, har som tidigare nämnts dessa Riktlinjer för närvaro i sociala medier vilka fokuserar mer på HUR snarare än VARFÖR.

Kommuner i sociala medier kvartal 3

Detta är den tredje kvartalsanalysen för Sveriges kommuner i sociala medier. Tidigare släppta är den första analysen med fokus resultat 2019 samt de för första och andra kvartalen 2020. 

På det uppskattade temat #tipsfrånverkligheten presenteras intressanta kommuner som delar med sig av sitt arbete bakom närvaro och framgång i sociala medier. Några av de som hittills varit med är:

  • Sollefteå
  • Sotenäs
  • och inom kort kommer du kunna lära mer av Gällivare, Höganäs och Säffle.

Följ gärna Kommunikationsanalys på Facebook för att säkra nya insikter.

Kommunal aktivitet – inlägg på Facebook kvartal 3

Hur aktiva var då landets kommuner under kvartalet? Om vi med aktiva menar antal inlägg var det Vänersborgs kommun som gjorde flest inlägg under tredje kvartalet: 212 (235) stycken, eller 71 (78) stycken per månad. Det motsvarar drygt tre gånger fler än kommunsnittet för tredje kvartalet, se nedan. 

Tvåan och trean, Nordanstigs kommun och Nyköpings kommun, gjorde 188 (199) respektive 185 (217) stycken inlägg under kvartalet (föregående kvartal inom parentes).

Vad gäller faktor influens under årets tredje kvartal placerar sig även Vänersborgs kommun där bland topp 5 på tredje plats.

Kommunsnitt – aktivitet

Sveriges kommuner gjorde under kvartalet i snitt 67 (94) inlägg per kvartal på Facebook, motsvarande 22 (31) stycken per månad. Vi kan alltså se en aktivitetsminskning från föregående kvartal från landets kommuner på Facebook.

Denna blogg har tidigare som utgångspunkt rekommenderat minst ett inlägg per dag, vilket alltså kommunerna generellt inte publicerade. Flödet ska givetvis vara relevant för följarna, och innehåll beror självklart även på inom vilken bransch verksamheten finns. Med tanke på den bredd av verksamheter som en kommun omfattar borde inte brist på innehåll vara en anledning till återhållsamhet. 

De tre kommuner som gjorde minst antal inlägg under kvartalet var Västerviks kommun 14 st, Gullspångs kommun 12 st och åter Surahammars kommun 6 st (4).

Om vi tittar på kvartalets återkommande etta i kommuninfluens, Säffle kommun, gjorde de 68 (93) inlägg under kvartalet, motsvarande 23 (31) inlägg per månad, en aktivitetsnivå enligt kommunsnittet. Influensen säkrades mycket på bas av den i jämförelse stora mängden reaktioner på sina inlägg. Håll utkik efter ett snart kommande #tipsfrånverkligheten där Säffle kommun i denna blogg delar sitt arbete bakom sin framgång i sociala medier.

Här kanske någon blir förvirrad av data ovan: är det flest antal inlägg som gäller för att få bra effekt, eller ändå inte sett till mängden för framgångsrika Säffle? Den kommunikativa utgångspunkten är att en bra effekt beror på en mix av räckvidd, engagemang och varumärkeskännedom. Mycket förenklat: ”Syns du inte, så finns du inte”. Även, är inläggen relevanta och paketerade på ett sätt som gör dem intressanta för mottagarna? Kommunikationsanalys värderar därtill högt en hygiennivå av faktor kundservice, det vill säga ta hand om och svara på frågor och kommentarer. Ibland värt att påminna om att det heter sociala medier av en anledning, vilket för mig innebär att både tala OCH lyssna OCH svara.

Av landets 290 kommuner har 283 av dem sidor på Facebook.

Kommunikationsanalys har för denna kvartalsanalys av kommuner i sociala medier tagit stöd av det svenska dataanalysföretaget Bumblewing med fokus faktor influens, på vilket resultat baseras. Endast en plattform, Facebook, analyseras i nuläget: detta i huvudsak på grund av den stora mängden sidor som måste hanteras – med hanterbar visualisering. Som tillägg utöver kvartalsresultat även en avgränsad benchmark med data från ytterligare ett verktyg, dataanalysföretaget Smampion, med data för endast en månad. Det är respektive kommuns huvudsida som mäts där sådan finnes. Meddela gärna ifall sidor ändrar länkadress, eller ifall någon av de sju kommuner som idag inte har några officiella sidor skulle aktivera sig på Facebook.

Landets topp 10 kommuner kvartal 3 2020 – influens sociala medier

Landets topp 10-kommuner av de 283, som säkrat högst influens på sin närvaro på Facebook under kvartalet (föregående kvartal inom parentes):

  1. Säffle kommun (Säffle kommun)
  2. Karlstads kommun (Karlstads kommun)
  3. Vänersborgs kommun (Vänersborgs kommun)
  4. Höganäs kommun (Uppsala kommun)
  5. Sotenäs kommun (Götene kommun)
  6. Sollefteå kommun (Trollhättans Stad)
  7. Uppsala kommun (Göteborgs Stad)
  8. Trollhättans Stad (Gällivare kommun)
  9. Linköpings kommun (Ludvika kommun)
  10. Ludvika kommun (Sotenäs kommun)

Bland landets topp 10-kommuner såg vi detta kvartal inga av de tre största städerna, medan landets fjärde stad, Uppsala kommun, placerade sig bland topp 10 vad gäller influens på Facebook. Kan det vara så att kommunalt medborgarintresse och engagemang är större utanför storstäderna?

Kommuner kvartal 3 2020 – del av total andel kommuninfluens på Facebook

Att praktiskt och förståeligt visualisera 283 kommuner är inte enkelt eller ens möjligt i alla verktyg. Bumblewing väljer i sin visuella grafik att avgränsa och namnge de topp 5 som lyckats allra bäst i sociala medier, resten grupperas som Övriga. Det ger en snabb och enkel överblick för om influensen domineras av någon/några kommunsidor, eller är mer jämnt fördelad.

Om vi tittar på gruppen Övriga, som bland kommuner utgör 85,5 (89,1) procent, och jämför med ett antal andra branscher är motsvarande för elhandel 44 procent, försäkringsbolag 57,5 (66,4) procent och myndigheter 22,6 (12,1) procent. 

Intressant notera att kommuner till skillnad från myndigheter alltså har en relativt jämn fördelning av influens och inte ett fåtal kommuner som dominerar. Ett tecken på jämnt fördelad stabil lokaldemokrati?

Med tanke på att influensens 100 procent fördelas bland 283 kommunsidor på Facebook, är det värt att poängtera att allt över 1 procent måste ses som mycket bra resultat. Ett snitt som fördelar resterade influens på 278 sidor skulle ge en sidinfluens på 0,3 procent om jämnt fördelad.

Sveriges kommuner i sociala medier Facebook – kvartal 3 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Vad gäller fördelning inlägg och relaterat engagemang kan vi nedan tydligt se Vänersborgs kommuns höga aktivitet visualiserad, och samtidigt det stora engagemang som Säffle kommuns inlägg utlöser bland följarna.

Västerviks kommun, som kan ses som ganska lågproducerande av innehåll på Facebook, skapar återkommande inlägg som genererar högt engagemang. 

Sveriges kommuner i sociala medier – engagemang inlägg (influens) kvartal 3 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Här kan det vara värt att nämna att analysen för landets kommuner inte omfattar sentimentanalys, vilket Kommunikationsanalys bland annat gör för de politiska partierna samt banker. Engagemang kan som bekant baseras på både positiv och negativ återkoppling. 

Bästa kommuninlägg på Facebook kvartal 3 2020

Förra kvartalet var det enbart inlägg relaterat coronapandemin med dess olika konsekvenser som utgjorde innehåll för landets kommunala topp-3 inlägg. Detta kvartal ser vi en större innehållsvariation bland topp 3-inläggen med högst influens, vilka gjordes av Falkenbergs kommun, Mölndals stad och Karlstads kommun.

Sveriges kommuner i sociala medier Facebook – bästa inlägg kvartal 3 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Bästa kommun per län – kvartal 3 2020

Kommunikationsanalys har även tittat länsvis på bästa kommun på Facebook per Sveriges 21 län (föregående kvartals etta inom parentes).

16 (14) kommuner behöll sin första plats inom eget län från föregående kvartal:

  • Blekinge: Sölvesborgs kommun (Sölvesborgs kommun)
  • Dalarna: Ludvika kommun (Ludvika kommun) 
  • GotlandRegion Gotland (kommun och region) (Region Gotland)
  • Gävleborg: Hudiksvalls kommun (Hudiksvalls kommun)
  • Halland: Falkenbergs kommun (Laholms kommun)
  • Jämtland: Krokoms kommun (Krokoms kommun)
  • Jönköping: Mullsjö kommun (Vetlanda kommun)  
  • Kalmar: Västerviks kommun (Västerviks kommun)
  • Kronoberg: Älmhults kommun (Växjö kommun) 
  • Norrbotten: Gällivare kommun (Gällivare kommun) 
  • Skåne: Höganäs kommun (Höganäs kommun)
  • Stockholm: Nynäshamns kommun (Nynäshamns kommun)
  • Södermanland: Nyköpings kommun (Eskilstuna kommun)
  • Uppsala: Uppsala kommun (Uppsala kommun)
  • Värmland: Säffle kommun (Säffle kommun)
  • Västerbotten: Storumans kommun (Storumans kommun)
  • Västernorrland: Sollefteå kommun (Sollefteå kommun) 
  • Västmanland: Köpings kommun (Köpings kommun)
  • Västra Götaland: Vänersborgs kommun (Vänersborgs kommun) 
  • Örebro: Örebro kommun (Örebro kommun)
  • Östergötland: Linköpings kommun (Norrköpings kommun) 

Bästa län på Facebook – baserat på resultat kommunnärvaro

Högst influens sammantaget per län för tredje kvartalet 2020 på bas av aktivitet av tillhörande kommuner. 

Topp 5-län på bas av kommuninfluens (föregående kvartal inom parentes):

  1. Västra Götaland 17,5 procent (Västra Götaland 17,6 procent)
  2. Värmland 16,3 procent (Värmland 12,7 procent)
  3. Skåne 11,3 procent (Skåne 10,5 procent)
  4. Stockholm 7,5 procent (Stockholm 8,5 procent)
  5. Gävleborg 4,5 procent (Norrbotten 6 procent)
Sveriges kommuner per län i sociala medier Facebook, del av influens – kvartal 3 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Fördelning total andel poster/inlägg per län baserat på respektive kommuner.

Som synes framkommer samma länsfördelning som enligt influens ovan, varför en möjlighet för större genomslag kan vara att kommuner i övriga län ökar sin innehållsaktivitet. Under kvartalet placerade sig Gävleborg högre och intog femte plats från Norrbotten som tappade några platser.

Sveriges kommuner per län i sociala medier Facebook, del av inlägg – kvartal 3 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Benchmark: Poängbaserad rankning – endast september månad – Facebook, Twitter, Instagram och YouTube

Du som följt denna blogg genom åren vet att Kommunikationsanalys vanligtvis brukar ha minst två olika verktyg som bas för analys: vad gäller de politiska månadsanalyserna upp till fyra verktyg. Detta för att ju fler liknande resultat på bas av samma objekt under samma tidsperiod, desto högre reliabilitet vad gäller slutsatser. Jag är lite kluven vad gäller att presentera flera källor när förutsättningar gör att datum och underlag inte är likvärdiga. Hör gärna av dig med dina tankar om relevans vad gäller att tillföra poängdata nedan som alltså avviker från dataanalys influens ovan, dvs. ej i sig jämförbart.

Nedan syns bästa kommuner enbart sett till september månad! – baserat på poäng enligt det svenska analysföretaget Smampion. Verktyget har 277 sidor i kategori kommuner/stad för bevakning. OBS! Detta är alltså ett annat verktyg och tidsperiod: endast september omfattas. Ej jämförbart med resultat och period vad gäller analys och slutsatser för influens, endast för benchmark av verktyg. 

Här finns även plattformarna Twitter, Instagram och YouTube med, med data baserad på de kommunsidor som verktyget har registrerade.

Jag har även valt data för den i mitt tycke mycket intressanta faktorn ”Kundservice” för Facebook och Twitter. Ger kommunerna svar eller informerar de bara, är min undran. Även detta kvartal gav denna faktor ett begränsat underlag, om än att kundservice på Twitter nu levererade två utfall.

Facebook – rankning bästa kommuner och kundservice september 2020

Sveriges kommuner Facebook – topp 10 faktor poäng september 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

Kundservice kommuner – Facebook september

Mycket få kommuner har gett utslag för denna faktor under september. De tre vi ser på listan är Karlstads kommun, Göteborgs Stad och Österåkers kommun som de som gav bäst kommunal kundservice på Facebook.

Sveriges kommuner – topp 10 kundservice september 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

Twitter – rankning bästa kommuner och kundservice september 2020

Sveriges kommuner Twitter – topp 10 poäng september 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

Kundservice kommuner – Twitter september

Från förra kvartalets tomma lista har nu två kommuner tagit plats vad gäller utfall av kundservice på Twitter: Malmö stad och Lunds kommun.

Sveriges kommuner Twitter – topp 10 kundservice september 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

Instagram – rankning bästa kommuner september 2020

Sveriges kommuner Instagram – topp 10 poäng september 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

YouTube – rankning bästa kommuner september 2020

Sveriges kommuner YouTube – topp 10 poäng september 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

Genom att visualisera data på bas av två verktyg med olika tidsperioder, och därmed blanda äpplen och päron, men förhoppningsvis inte förvilla, ser vi alltså skillnader mellan olika verktyg, där det ena har resultat viktat på parametrar för faktor influens, medan det andra har resultat viktat på parametrar för faktor poäng. Smampion har även data för en fjärde plattform, YouTube. Igen, observera att för Smampions verktyg ligger endast en månad, september, till grund, och denna data är inte jämförbar med influens omfattande helt kvartal. Influens, på vars resultat denna effektanalys baserar kvartalsresultatet.

Var det någon närvaro och effekt på Facebook som överraskade i analysen för tredje kvartalet? Hur uppfattar och upplever du våra kommuners närvaro i sociala medier? Ser du utrymme för mer/mindre kommunal aktivitet i flödet?

Behöver du ett bollplank eller stöd för ert arbete och resultat i sociala medier? Välkommen att höra av dig.

Nästa effektanalys kommer i januari/februari 2021 för fjärde kvartalet 2020 för kommuner i sociala medier.

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange: Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Datakälla: Bumblewing samt Smampion.

Definition av influens

Analys av kommunala Facebook-sidor: Analys omfattar 283 kommunsidor funna av 290 kommuner. Några kommuner har ingen officiell Facebook-sida. Kvartalets resultat baseras enbart på faktor influens. Som en möjlighet till jämförelse med andra verktyg finns poängbaserade resultat baserat på endast en månad. Endast sidor angivna som officiella och övergripande hela den kommunala verksamheten är med i analysen.

Framgångsrika varumärken i sociala medier – september 2020

Varumärkens svarsfrekvens ökade åter på Facebook men sjönk på Twitter. Swedbank Sverige rankade åter bästa kundservice på Facebook: PC Gamer motsvarande placering på Twitter. Månadens mest framgångsrika sida på Facebook var Caroline Alupo – etolog och hundpsykolog. Politiska sidor tog plats på landets topplistor för Instagram och YouTube. Huawei producerade månadens bästa film på YouTube. Branschen rese- och transportföretag uppvisade bäst kundservice på Facebook. Kort om Schrems II samt kapade konton.

Sammanfattning september

Branscher som stod ut under månaden vad gäller hög kundservice på Facebook är fortsatt rese- och transportföretag samt även banker och telekom. Krisinformation.se behåller placering bland topp 10 vad gäller kundservice på Twitter.

Varumärkens svarsfrekvens ökade även i september på Facebook men minskade på Twitter.

Du som sett bloggens mycket välbesökta ”tips från verkligheten”, där olika branscher och representanter delar sina tankar om arbetet med och bakom sociala medier, vet att jag gärna delar inspiration som just kan inspirera med hjälp av andras erfarenheter. Sedan förra månaden har två nya företag delat med sig av sitt arbete med sociala medier, och jag kan verkligen rekommendera att ta del av dessa intressanta och utförliga erfarenheter från dels Swedbank, dels Telia Sverige.

Nyligen släpptes rapporten ”Svenska nyhetsvanor i normaltider och i kristider” 2000-2019. I den sägs: Sociala medier har varit den plattform som slagit igenom starkast som nyhetsdistributör under de senaste tio åren. Fyra av fem svenskar tar del av nyheter via sociala medier minst tre av veckans dagar visar 2019 års nationella SOM-undersökning. Ökningstakten minskar dock något, vilket tillsammans med den samlade användningen av morgon- och kvällstidningars nyhetssajter stärker bilden av att den svenska befolkningens digitala nyhetskonsumtion har funnit ett slags normalnivå. Den har helt enkelt nått en platå. Sociala medier är alltså en viktig (primär?) nyhetskanal för många, och du kanske minns att jag i maj delade Reuters Digital News Report 2020 som bland annat visade att 32 procent har Facebook som nyhetskälla.

Jag vill denna gång beröra Schrems II-domen relaterat personuppgifter som nu skapar en hel del oro och oklarhet om vad som kommer gälla för innehåll i sociala medier. Och hur det därmed kommer att påverka själva innehållet i budskapsflödet i sociala medier. Jag förmodar de flesta större organisationer nu börjar få planer runt hur förhålla sig till detta, med nära samverkan mellan kommunikation och juridik. Sveriges kommunikatörer har flera gånger haft frågan uppe och jag vill tipsa om det senaste inlägget: Uppföljning i diskussionen om Schrems II och sociala medier. Även Dagens juridik skrev om Schrems II i denna artikel: Schrems II-domen kan få omfattande konsekvenser för svenska företag och myndigheter. För dig som vill höra mer om detta från Max Schrems himself kan jag tipsa om IT-rättsforum 2020 den 18 november, där österrikaren Schrems är huvudtalare relaterat denna dom om överföring av personuppgifter.

Vad kostar ett kapat Twitter-konto? skrev Infomedia nyligen, relaterat att Sveriges Radio fått två konton kapade. Förhoppningsvis har din organisation bra och tydliga rutiner som säkrar tillgången till era sociala konton. Jag vill med emfas lyfta de ord som avslutar deras artikel: ”De organisationer som löper minst risk, och för den delen klarar sig bäst om olyckan ändå är framme, är de som betraktar och hanterar närvaro på sociala medier med samma affärsmässighet, professionalism och intresse som de visar andra kritiska affärssystem.”. Ses era sociala medier som affärskritiska och omhuldas lika väl som andra mer etablerade arbetsformer?

Är du en vän av Twitter och vill veta mer om vilka som är mäktigast på den plattformen, har Medieakademin släppt Maktbarometern 2020.

På temat att sociala medier lever och frodas, kan du i detta inlägg, 7 insikter om appekonomin, se att bland världens mest nedladdade appar under tredje kvartalet 2020 finns till exempel de sociala plattformarna TikTok, Facebook, Instagram och Snapchat bland topp 10. Så om någon på din arbetsplats eller omgivning (fortfarande) hävdar att kanalerna minskar i intresse, visar i alla fall inte nedladdningen av deras appar detta.

Avslutningsvis innan septembers resultat, så har Socialbakers inför kommande allhelgonahelg tagit fram ”Every Social Media Manager´s Worst Nightmare”. Skräcken känns igen 😉

Every Social Media Manager´s Worst Nightmare. Källa: Socialbakers

Som vanligt, välkommen med konstruktiv återkoppling. Och dela gärna om det är något dataverktyg för sociala medier du skulle vilja se belysas i denna blogg. Kommunikationsanalys kan du även följa via Facebook för att säkra nya kunskaper.

Månadsbenchmark

De enligt Socialbakers 20 bästa varumärkenas i Sverige svarsfrekvens ökade denna månad på Facebook men minskade på Twitter. I denna veckas publicerade tredje kvartalsanalys för svenska (statliga) myndigheter uppvisade nio myndigheter 100 procents responsgrad.

Hur matchar denna svarsfrekvens den som din organisation uppvisar?

September 2020 sociala medier statistik Sverige Facebook och Twitter. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se) Datakälla: Socialbakers*

Facebook

Sveriges topp 5 varumärken på Facebook vad gäller antal interaktioner var enligt Socialbakers databas:

September 2020 sociala medier statistik Sverige interaktion Facebook. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se) Datakälla: Socialbakers

Svenska Postkodlotteriet har vi över flera år sett bland varumärken med högst interaktion, endast med tillfälliga avbrott. Här kan du läsa mer i inlägget för Kommunikationsanalys om hur de arbetar i sociala medier: Tips från digitala varumärken: Postkodlotteriet är långsiktiga

Enligt analysföretaget Smampion är sidorna nedan månadens svenska bästa, baserat på Smampions poängskala 0-100. Här kan vi se en region och länsstyrelse ta plats, och via länkarna kan du läsa mer om dessa branschers närvaro på Facebook. Även två lokalavdelningar för RF SISU.

Om din sida – eller dina konkurrenters – inte finns med för mätning hos Smampion kan du enkelt lägga till den här (kostnadsfritt).

Bästa Facebook-sidor i Sverige september 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se) Datakälla: Smampion

Smampions poängskala (0-100) motsvarar följande betyg:

100: Perfekt
95 – 99: Världsklass
90 – 94: Mycket bra
80 – 89: Väldigt bra
65 – 79: Ett bra betyg
45 – 64: Helt ok
30 – 44: Ej godkänt
0 – 29: Underkänt

Kundservice Facebook

Smampion har ett sammanvägt mått för kundservice som bland annat inkluderar responsgrad och responstid. 

Kundservice Facebook – topp 10

Swedbank Sverige intar även denna månad första platsen, och följs från samma bransch denna månad åter av SEB. Här kan du läsa mer om hur SEB respektive Swedbank resonerar och arbetar med de sociala plattformarna.

Även denna månad ser vi rese- och transportföretag i form av SJ, Skånetrafiken, SL, Östgötatrafiken och Västtrafik bland topp 10. 

Bästa kundservice Facebook-sidor i Sverige september 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se) Datakälla: Smampion

Bästa Facebook-poster

Denna månad intog Polarbröd två av pallplatserna. Ta en titt på inläggen för dessa varumärken och se vad som gjorde deras framgång.

Bästa Facebook-inlägg september 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se) Datakälla: Socialbakers

Twitter

17 (6) procent av totalen interaktioner utgjordes av svar från varumärken (förra månaden inom parentes). 

Retweets sjönk något denna månad, 10 (14). Är RT viktigt för framgång tycker du? Motsvarar detta interaktionen på er Twitter-profil? 

Olika typer av interaktion – Twitter september 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se) Datakälla: Socialbakers

Enligt Smampion var följande under månaden Sveriges bästa företag/varumärken på Twitter, där åter Viable Cities intog första platsen. Ett department i form av Socialdepartementet tog sig in bland topp 10 bästa profiler på Twitter.

Bästa Twitter-profiler september 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se) Datakälla: Smampion

Underlag från Socialbakers nedan visar topp 5 för Twitter i Sverige med fokus på antal följare och antal interaktioner. SAS är det enda varumärket i toppen på båda listorna över följare samt antal interaktioner. 

Twitter september 2020 – topp 5 varumärken följare och interaktioner. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se) Datakälla: Socialbakers

Bästa Twitter-poster

Xtrfy syns åter på prispallen denna månad, denna gång tillsammans med SAS.

Bästa Twitter-inlägg september 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se) Datakälla: Socialbakers

Kundservice Twitter

Responsgraden hos Sveriges topp 20-varumärken minskade till 21 (23) procent. Att vägas mot den generella nivån på 17 procent Svar vad gäller fördelning bland totalen interaktionstyper. 

Tre teleoperatörer placerade sig bland landets tio bästa kundservice. För mer information runt teleoperatörernas närvaro i sociala medier, klicka här. För inspirerande information om hur Telia arbetar med kanalerna vill jag rekommendera detta inlägg.

Även Swedbank placerade sig bland topp 10, och i bloggen kan du läsa om hur Swedbank resonerar och arbetar för att skapa en bra närvaro i sociala medier.

Twitter: bästa varumärken Twitter-kundservice september 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se) Datakälla: Smampion

Instagram

Denna månad såg vi många återkommande varumärken ta plats bland tio i topp-varumärken, där det politiska partiet Medborgerlig Samling kvarstår samt även Miljöpartiet de gröna denna månad placerar sig. För mer information om de politiska partierna i sociala medier, klicka här.

Intressant notera att stockholmsbaserade sjukhuset Capio St Göran placerade sig bland landets bästa Instagramsidor. För mer information om sjukhusens närvaro i sociala medier, klicka här.

Bästa instagram-sidor september 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se) Datakälla: Smampion

YouTube

Även denna månad får media ses som en övergripande nämnare för topplistan av varumärken på YouTube. Ett politiskt parti i from av Sverigedemokraterna placerar sig inte enbart i toppen av de politiska partierna på YouTube, utan även bland landets topp 10-sidor.

Bästa YouTube-kanaler september 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se) Datakälla: Smampion

Bästa YouTube videor

Under månaden placerade sig frekvent återkommande ICA bland topp 3, denna gång med Huawei Official Sweden i toppen.

Bästa YouTube-videor september 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se) Datakälla: Socialbakers

Bäst interaktion YouTube

Följande varumärken lyckades säkra bästa interaktion på YouTube per 1 000 följare. Det har tidigare varit inspirerande att fått se mer ”okända” varumärken synas och sticka ut från de återkommande vi ofta ser i resultaten ovan. Senaste åren har nu mer av redan etablerade varumärken tagit över även på YouTube.

Nedan ser vi topp 5 varumärken vad gäller interaktion senaste tre månaderna. Denna månad återkommer SAS, Sephora och KSP. Varumärken med innehåll som engagerar – och över tid.

YouTube-kanaler med högst interaktion per 1000 följare, september 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se) Datakälla: Socialbakers.
YouTube-kanaler med högst interaktion per 1000 följare, augusti 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se) Datakälla: Socialbakers.
YouTube-kanaler med högst interaktion per 1000 följare, juli 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se) Datakälla: Socialbakers.

Hur förhåller sig data ovan med de resultat som dina sidor uppnår? Vilka verktyg använder din organisation för att följa upp framgång och effekt i sociala medier? Tipsa gärna om bra verktyg som du gillar. 

Behöver du ett bollplank eller stöd för ert arbete och resultat i sociala medier? Välkommen att höra av dig.

Må gott,

Lars

Länka gärna till och dela innehåll ur bloggen, ange: Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Fakta och datakällor: Rankning baseras på de sidor som respektive verktyg har i sina databaser. Om du inte ser ditt varumärke representerat kan det bero på att dels Socialbakers, dels Smampion inte har berörd sida/profil registrerad. Smampion erbjuder gratis registrering. Du kan även lägga till bevakning på sidor hos Socialbakers kostnadsfritt. Passa på att lägga till om du inte har någon egen bevakning idag, eller på dina konkurrenter. Eller för att jämföra analys av data med din nuvarande leverantör.

(*) Sveriges 20 största varumärken baseras på storleken på de varumärken i Sverige som dataleverantören Socialbakers har registrerade. Här kan du lägga till (ditt) varumärke om det inte redan finns med.

Svenska myndigheter i sociala medier – kvartal 3 2020

Folkhälsomyndigheten, Krisinformation.se och Kustbevakningen var kvartalets bästa myndighetssidor på Facebook. Sveriges myndigheter gjorde under tredje kvartalet en aktivitetsminskning till i snitt 32 (39) inlägg per kvartal på Facebook. Flest inlägg under kvartalet gjorde SMHI. Störst tillväxt under kvartalet uppvisade Strålsäkerhetsmyndigheten. Kortast svarstid uppvisade Arbetsförmedlingen med 59 minuter. Nio myndigheter hade 100 procents responsgrad på Facebook. En myndighet tappade följare under kvartalet. Myndigheternas mest använda ord var ”Sverige”, ”behöver” och ”bra”. 

Från 2020 har Kommunikationsanalys utökat analyser till att omfatta skattefinansierade verksamheter i sociala medier som Sveriges kommuner, länsstyrelser, myndigheter, regioner och sjukhus. En anledning till detta fokus kom av samhällets tydliga behov av information och fakta vilket covid-19 gjorde helt uppenbart i våras. Och även konsekvenser av brist därav, #toapapper för att nämna ett exempel. Dessutom, och mycket glädjande, förstår jag av den återkoppling och kontakter jag fått från dessa verksamheter, att området är av intresse. Kanske för att detta är ett område som internt inte får så mycket utrymme, vare sig vad gäller uppföljning eller resurser. Oavsett, tack för återkoppling och intresse!

Som bekant arbetar professionella inom kommunikation oftast med budskap utifrån före-under-efter. Denna blogg har fokus på efter; samtidigt som det krävs ett bra före och under för att säkra resultat och därmed dyka upp i denna blogg. Därför vill jag denna gång beröra Schrems II-domen som nu skapar en hel del oro och oklarhet om vad som kommer gälla för innehåll i sociala medier. Och hur det därmed kommer att påverka själva innehållet i budskapsflödet i sociala medier. Jag förmodar de flesta större organisationer nu börjar få planer runt hur förhålla sig till detta, med nära samverkan mellan kommunikation och juridik. Sveriges kommunikatörer har flera gånger haft frågan uppe och jag vill tipsa om det senaste inlägget: Uppföljning i diskussionen om Schrems II och sociala medier. Även Dagens juridik skrev om Schrems II i denna artikel: Schrems II-domen kan få omfattande konsekvenser för svenska företag och myndigheter. För dig som vill höra mer om detta från Max Schrems himself kan jag tipsa om IT-rättsforum 2020 den 18 november, där österrikaren Schrems är huvudtalare relaterat denna dom om överföring av personuppgifter.

Eftersom sociala medier i större organisationer nu ofta ”ägs” av kommunikationsavdelningen, vill jag koppla till ett aktuellt och i mitt tycke, viktigt anförande från Sveriges kommunikatörers vd Hanna Brogren. I klippet nedan talar hon om en tydlig förflyttning från tänket sändare och mottagare till fyra nya aktuella roller inom kommunikation, där just den sista rollen kan ses koppla det denna blogg lyft sedan 2013:

  • Generalisten
  • Innovatören
  • Innehållsproducenten
  • Analytikern
FFF 2020 – Kommunikatörens förändrade roll – Hanna Brogren, Sveriges kommunikatörer. 12 oktober 2020

Och avslutningsvis innan tredje kvartalets resultat, några rader om de diskussioner som av och till böljar vad gäller antal kommunikatörer inom offentliga verksamheter, där särskilt kommuner varit ifrågasatta. I SOM-institutets Allmänhetens åsikter om politiska förslag 2019 ställdes frågan om det politiska förslaget att minska den offentliga sektorn. Frågan avser inte kommunikation specifikt men funktionen är ändå en del av helheten, och en som förekommit i media över lång tid. På bas av dessa resultat kan inte någon majoritet bland svenskarna ses ha denna åsikt, snarare tvärtom. Dock en tydlig skillnad mellan landsbygd och de tre storstäderna samt om ideologin är klart höger eller vänster. Om därför offentliga verksamheter själva, genom att lyfta hur organisationen tydligt uppfyller den statliga värdegrundens pelare, Effektivitet och service, under professionell ledning, väl motiverar sina behov av skattepengar för bland annat medborgarkommunikation, borde arbetsro kunna uppstå. Visa på nyttan helt enkelt.

Myndigheter i sociala medier kvartal 3

Detta är den tredje kvartalsanalysen för myndigheter i sociala medier. Tidigare släppta är den första analysen med fokus resultat 2019; den för första kvartalet 2020 hittar du här och för andra kvartalet här.

På temat #tipsfrånverkligheten kommer jag fortsätta att bjuda in intressanta myndigheter att dela med sig av sitt arbete bakom närvaro och framgång i sociala medier. Av de fem myndigheter som i juni enligt Kantar Sifo:s Anseendeindex 2020 placerade sig som topp 5, hittar du flera av dem delandes sina erfarenheter i denna blogg:

  1. SMHI – här kan du läsa mer om myndighetens arbete med sociala medier
  2. Kustbevakningen – här kan du läsa mer
  3. Folkhälsomyndigheten – här kan du läsa mer
  4. Läkemedelsverket
  5. Sjöfartsverket

Resultat myndigheter i sociala medier tredje kvartalet 2020

För tredje kvartalet 2020 var det ingen självklar etta som utkristalliserades på bas av flera verktygs resultat. Däremot placerade sig tre myndighetssidor oavsett verktyg bland verktygens topp 5: FolkhälsomyndighetenKrisinformation.se och Kustbevakningen. Tre sidor som alltså sammantaget säkrat högst effekt på Facebook.

Vad menar jag med effekt? Min kommunikativa utgångspunkt är att effekt är en mix av engagemang, räckvidd och varumärkeskännedom. Hur närvaron stöttat verksamhetsmålen kan endast myndigheterna själva besvara. Kanske en faktor vi kommer få se dyka upp i årsredovisningarna?

Här är det viktigt att komma ihåg att en underliggande sentimentanalys inte finns kopplad. Vilket innebär att ett varumärkes genomslag baserat på engagemang kan vara både positivt och negativt. Som ett exempel på sentimentanalys kan du se denna för de politiska partierna för tredje kvartalet. Kommunikationsanalys värderar även högt en hygiennivå av kundservice, det vill säga ta hand om och svara på frågor och kommentarer. Ibland värt att påminna om att det heter SOCIALA medier av en anledning, vilket för mig innebär att både tala OCH lyssna OCH svara. Som syns längre ned har nio myndigheter 100 procents responsgrad på kommentarer och inlägg på Facebook detta kvartal.

Aktivitet

Hur aktiva var då landets myndigheter under kvartalet? Om vi med aktiva menar antal publicerade sidinlägg var det SMHI (föregående kvartals tvåa) som gjorde flest inlägg under tredje kvartalet: 85 stycken, eller 28 stycken per månad. Det motsvarar nästan tre gånger fler inlägg än myndighetssnittet för tredje kvartalet, se nedan.

Sveriges myndigheter gjorde under tredje kvartalet i snitt 32 (39) inlägg per kvartal på Facebook, motsvarande 11 (13) stycken per månad. Vi kan alltså se en viss aktivitetsminskning från föregående kvartal från landets myndigheter på Facebook.

Denna blogg har tidigare som utgångspunkt rekommenderat minst ett inlägg per dag, vilket inte myndigheterna generellt håller.

Tvåan och trean, Krisinformation.se och Sida, gjorde 80 (107) respektive 63 (64) stycken inlägg under kvartalet (föregående kvartal inom parentes). Här är det viktigt att komma ihåg att bakom Krisinformation.se står flera myndigheter, och är alltså inte en egen myndighet. En möjlig anomali i detta sammanhang, som noterat när dessa effektanalyser startade.

De tre myndigheter som gjorde minst antal inlägg under kvartalet var åter Strålsäkerhetsmyndigheten 1 (8) och Notarie (Sveriges domstolar) 7 (12) samt ny SCB 10 (29). Värt notera att Strålsäkerhetsmyndigheten har förändrat sin sida från tidigare med tillägget ”Sol” till en nu övergripande sida med enbart myndighetsnamnet.

Om vi tittar på kvartalets återkommande etta i influens, Folkhälsomyndigheten, gjorde de 21 (29) inlägg under kvartalet, motsvarande 7 (10) inlägg per månad, en aktivitetsnivå under myndighetssnittet på 11 inlägg per månad. Influensen säkrades mycket på bas av den i jämförelse stora mängden reaktioner på sina inlägg. 

Här kanske någon kan bli frågande av data ovan: är det flest antal inlägg som gäller för att få bra effekt, eller, ändå inte – sett till den låga mängden för framgångsrika Folkhälsomyndigheten vad gäller influens? Kort svar är att det finns ingen unik formel för alla då många faktorer spelar in. Relevans och efterfrågad information får nog ses som grund för Folkhälsomyndighetens framgång under året. Om vi haft en Folkhälsomyndigheten II att jämföra med, som paketerat och producerat samma innehåll – men på ett annat sätt, kanske vi sett ett annat resultat.

Denna bloggs urval av myndigheter baserar sig i huvudsak på underlaget i Kantar Sifo:s Anseendeindex. Jag har denna gång även tittat på Svenskt Kvalitetsindex för myndigheter, där den senaste undersökningen gjordes 2017. Intressant notera att då rankades snittet för kundnöjdhet för myndigheter på 58,3, vilket är under den gräns på 60 som är en indikation på svårigheter. De tre mest uppskattade myndigheterna 2017 var Skatteverket, Pensionsmyndigheten och Kammarkollegiet. Som en benchmark vad gäller faktor kundnöjdhet med till exempel banker och telekom uppmäts hos vissa av dessa en kundnöjdhet på över 75, vilket är en indikator på en stark relation mellan kund/användare och organisation. Ett stark relation – baserad på ett gediget varumärkesarbete med upplevda bra tjänster och närhet?

Facebook – topp 5-myndighet per verktyg

Som bekant är en del av bloggens syfte att lyfta och visa på olika verktyg som hjälper presentera och tolka data från sociala medier. Verktyg som hanterar och viktar data på olika sätt.

Nedan syns topp 5-myndigheter under kvartalet baserat på två verktyg, vilka även denna gång inte ger någon exakt matchning vad gäller sidor och deras rankning, förutom att båda verktygen har samma tre myndigheter bland topp 5. Viktigt som ansvarig för uppföljning att komma ihåg att det resultat som visas i egna (externa) verktyg kanske inte ger en bild som andra verktyg presenterar. Därav att denna blogg helst gör analys baserad på minst två verktyg för att säkra reliabilitet.

  • Facebook
    • Influens:
      • Folkhälsomyndigheten 
      • Polisen – här kan du läsa mer om myndighetens arbete i sociala medier
      • Försvarsmakten
      • Krisinformation.se
      • Kustbevakningen.
    • Poäng: 
      • Kustbevakningen
      • Naturvårdsverket
      • Krisinformation.se
      • Sida
      • Folkhälsomyndigheten.

Till hjälp för dataunderlag från Facebook används två verktyg: de svenska analysföretagen Bumblewing (influens) och Smampion (poäng). Det är respektive myndighets svenska huvudsida (alternativt största) som mäts i dessa blogginlägg. Undantag är Krisinformation.se som är en sida som flera myndigheter står bakom.

Kvartal 3 2020 – myndigheter på Facebook per verktyg

Från och med andra kvartalet baseras effektanalysen på data från flera verktyg för att visa på sammantagen helhet, utfall men även skillnader mellan verktyg. Sammantaget ger detta analysen en ökad reliabilitet vad gäller faktiska effekter.

Verktyget Bumblewing tillför faktor influens

Kvartalets fem myndighetssidor med högst influens hanterades av (föregående kvartal inom parentes):

  1. Folkhälsomyndigheten 28,7 (24,5) procent
  2. Polisen: 27,6 (21) procent
  3. Försvarsmakten: 8,7 (7,3) procent
  4. Krisinformation.se: 8,5 (20,1) procent
  5. Kustbevakningen: 3,9 (2,7) procent

Tillsammans står dessa fem myndighetssidor för 77,4 (75,7) procent av totalen influens. Värt att notera att 35 myndigheter därmed delar på resterande 22,6 (24,3) procent. Som jämförelse är motsvarande fördelning bland kommuner i sociala medier 89,1 procent bland gruppen övriga. Till skillnad från kommuner kan alltså ett fåtal myndigheter ses ha en total dominans vad gäller influens inom sin bransch på Facebook.

Myndigheter i sociala medier – influens kvartal 3 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Av bilden nedan ser vi en visualisering av innehåll vs reaktioner. Några bra exempel på myndighetssidor som uppvisar en mix av både aktivitet och säkrat engagemang är åter Folkhälsomyndigheten och Polisen. SMHI och Krisinformation.se sticker ut vad gäller hög aktivitet.

Myndigheter i sociala medier – engagemang (influens) kvartal 3 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Enligt Smampions poängsbaserade verktyg var kvartalets fem främsta myndighetssidor Kustbevakningen, Naturvårdsverket, Krisinformation.se, Sida och Folkhälsomyndigheten.

Myndigheter i sociala medier – poäng kvartal 3 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

Någon kanske undrar var UHR tog vägen efter förra kvartalets tredje plats. Som bekant avgick UHR:s generaldirektör Karin Röding i början av september vilket kan ha påverkat myndighetens aktivitet och budskap i sociala medier. UHR finns fortfarande med bland topp 10 och kommer bli intressant följa för framtiden hur närvaron påverkats. Vikten av tydliga förutsättningar och en kommunikativ ledare är inte att underskatta som bekant.

Mätpunkter Facebook

19 (14) myndigheter får inte godkänd Facebook-närvaro tredje kvartalet 2020 enligt Smampions poängskala.

Statistikmyndigheten SCB var detta kvartal den enda myndighet som uppvisade negativ tillväxt av följare.

Arbetsförmedlingen säkrade kvartalets kortaste responstid med 59 minuter: längst hade PRV med 8 958 minuter. 

Några mätpunkter (vid ändring föregående kvartal inom parentes):

  • Störst: Polisen
  • Högst viralitet: Folkhälsomyndigheten 
  • Flest inlägg per dag: SMHI (Krisinformation.se)
  • Högst tillväxt: Strålsäkerhetsmyndigheten (Folkhälsomyndigheten)
  • Högst engagemangsgrad (7-dagar): Naturvårdsverket (Folkhälsomyndigheten)
  • Kortast svarstid: Arbetsförmedlingen 59 minuter (Krisinformation.se 36 minuter)
  • Högst responsgrad: 100 procent uppvisade nio myndigheter: Arbetsförmedlingen, CSN, Diskrimineringsombudsmannen, Krisinformation.se, Kronofogden, Nämnden för hemslöjdsfrågor, Pensionsmyndigheten – Fråga om pension, Riksbanken och SCB
Myndigheter i sociala medier – mätpunkter, plats 1-40 kvartal 3 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

Smampions poängskala (0-100) motsvarar följande betyg:

100: Perfekt
95 – 99: Världsklass
90 – 94: Mycket bra
80 – 89: Väldigt bra
65 – 79: Ett bra betyg
45 – 64: Helt ok
30 – 44: Ej godkänt
0 – 29: Underkänt

Mest framgångsrika inlägg tredje kvartalet

Båda verktygen rankade inlägg från Folkhälsomyndigheten bland de tre i toppen för kvartalet, därtill även Transportstyrelsen och Naturvårdsverket enligt ett av verktygen.

Myndigheter i sociala medier – bästa tre inlägg kvartal 3 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

50 vanligast förekommande myndighetsordval i sociala medier

Myndigheter i sociala medier – vanligaste ordval kvartal 3 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

Var det någon närvaro och effekt på Facebook som överraskade i analysen för tredje kvartalet? Hur uppfattar och upplever du våra myndigheters närvaro i sociala medier? Ser du utrymme för mer/mindre aktivitet?

Behöver du ett bollplank eller stöd för ert arbete och resultat i sociala medier? Välkommen att höra av dig.

Du kan även följa Kommunikationsanalys på Facebook för att säkra nya insikter.

Nästa kvartalsanalys, för fjärde kvartalet, kommer i januari/februari 2021.

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange: Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Datakälla: Bumblewing och  Smampion

Definition av influens

Urval: Bland landets 455 myndigheter har 40 Facebook-sidor valts ut utifrån två faktorer. Dels Kantar Sifos Anseendeindex 2019, dels närvaro på Facebook. Inte alla myndigheter i Anseendeindex har närvaro på Facebook, och vissa har även valt bort Facebook, som till exempel Allmänna reklamationsnämnden (ARN) och Brottsförebyggande rådet (BRÅ). Därför är 40 stycken valda utifrån parametrar index, synlighet i media samt intresse. Därmed blir det en blandning av de olika typerna av myndigheter. De har olika närhet till och relevans för medborgarna beroende på deras olika uppdrag. Krisinformation.se är ingen myndighet utan en sida, men finns med eftersom det är en gemensam Facebook-kanal för ett flertal myndigheter.

Sveriges telekombolag i sociala medier – kvartal 3 2020

Telia Sverige säkrade högst effekt i sociala medier under årets tredje kvartal. Teleoperatörerna minskade sin innehållsaktivitet i sociala medier för tredje kvartalet. Två av fyra operatörer hade över 90 procents responsgrad: högst hade åter Telenor Sverige. Kvartalets kortaste svarstid uppvisade Tele2 på Twitter. Högst tillväxt uppvisade åter Tre Sverige på Instagram. Flest inlägg gjordes av Telia Sverige på Twitter. Tre Sverige säkrade högst andel positivt sentiment.

I mars 2020 släppte Kommunikationsanalys den första analysen över de fyra stora teleoperatörerna i sociala medier med fokus helårsresultat 2019 som utgångspunkt inför resultat 2020. Att döma av besöksantal är telekom en bransch som intresserar många – och som mottagits väl av er läsare. Tack!

Detta är tredje kvartalets effektanalys över närvaro och effekter 2020; effektanalys för telekom kvartal 1 hittar du här och för andra kvartalet här.

Svenskt Kvalitetsindex, SKI Mobil 2020 släpptes igår och inleddes med: ”Årets SKI Mobil visar att de senaste årens positiva trend nu är bruten. ”. Vidare: ”Aktörerna i telekombranschen får lägre betyg vad gäller hantering och information jämfört med andra sektorer.”.

Här vore det intressant att veta mer om just sociala medier som kanal, där många teleoperatörer har en relativt hög och även aktiv närvaro, vilket borde ge ett understöd till kundernas informationsbehov. Och ifall frågan då är om budskapens innehåll och/eller paketering inte matchar kundernas förväntningar och behov? Eller är det en reflektion av information som dröjer – på grund av upplevda långa svarstider? Frågor som säkert teleoperatörerna nu funderar över och analyserar inför kommande mätningar.

Telia säkrar i årets SKI högst betyg bland företagskunderna och även bolagets varumärke Halebop placerar sig på första plats bland privatkunderna. Telias Halebop och Tele2:s Comviq får båda ett betyg över 75 vilket indikerar en stark kundrelation, där SKI kommenterar: ”Man kan nästan prata om att kunderna är fans som känner en stark anknytning till dessa varumärken.”. Är det resultatet av ett mycket starkt varumärkesbygge vi ser – i kombination med bra pris och produkter/tjänster?

De fyra varumärken som förekommer i denna effektanalys relaterat sociala medier placerar sig samtliga under branschsnitt bland privatkunder.

SKI Mobil 2020 – kundnöjdhet. Källa: Svenskt Kvalitetsindex

Telekom i sociala medier tredje kvartalet 2020

Sett till tredje kvartalet 2020 är det åter Telia Sverige som sammantaget säkrat högst effekt i sociala medier (Facebook, Twitter, Instagram och YouTube). Vad menar jag då med effekt? Min kommunikativa utgångspunkt är att effekt är en mix av räckvidd, engagemang och varumärkeskännedom. Hur närvaron stöttat affärsmålen kan endast företagen själva besvara.

Här är det samtidigt viktigt att komma ihåg att en underliggande sentiment-analys normalt inte finns kopplad till denna data. Vilket innebär att ett varumärkes genomslag baserat på engagemang kan baseras på både positivt och negativt engagemang. Därför har jag introducerat faktor sentiment, alltså mätning av positiv, neutral eller negativ inställning (värdeord). Dessa resultat kommer längre ned.

Effektanalysen baseras på data från tre helt olika verktyg som var för sig samlat och viktat underlag från de fyra plattformarna (Facebook, Twitter, Instagram och YouTube).

Topp 3-operatör och plattform per Facebook, Twitter, Instagram och YouTube

Telia Sverige placerar sig etta oavsett de olika verktygen på samtliga plattformar.

  • Facebook
    • Engagemang: Telia Sverige, Telenor Sverige och Tele2 Sverige 
    • Influens: Telia Sverige, Tele2 Sverige och Tre Sverige
    • Poäng: Telia Sverige, Tele2 Sverige och Telenor Sverige 
  • Twitter
    • Engagemang: Telia Sverige,  Tre Sverige och Telenor Sverige
    • Influens: Telia Sverige, Tre Sverige och Telenor Sverige
    • Poäng: Telia Sverige, Telenor Sverige och Tre Sverige
  • Instagram
    • Engagemang: Telia Sverige, Tele2 Sverige och Telenor Sverige
    • Influens: Telia Sverige, Tre Sverige och Tele2 Sverige
    • Poäng: Telia Sverige, Tre Sverige, och Tele2 Sverige
  • YouTube
    • Poäng: Telia Sverige, Telenor Sverige och Tele2 Sverige

Aktivitet

Hur aktiva är då Sveriges teleoperatörer? Om vi med aktiva menar antal inlägg var det Telia Sverige på Twitter som gjorde absolut flest inlägg: 959 (1 172) stycken under tredje kvartalet, eller 320 (391) stycken per månad.

Tvåan och trean, Telenor Sverige på Twitter och Telia Sverige på Facebook, gjorde 143 (169) respektive 53 (68) inlägg under kvartalet. 

De fyra stora inom telekom gjorde i snitt 107 (132) inlägg per kvartal sammantaget Facebook, Twitter och Instagram, det vill säga 44 (50) stycken per månad. Denna blogg har initialt rekommenderat minst ett inlägg per dag, vilket operatörerna klarar med marginal. Vissa rekommendationer säger minst tre inlägg per dag, ända upp till ett per timme. Teleoperatörerna har som synes en relativt hög nivå av aktivitet i sina sociala kanaler, om än att det varierar mellan operatörer och plattformar. Samtidigt har nu för tredje kvartalet antalet inlägg minskat. Ser vi resultat av kraftsamling, ändrade resurser eller, ett annat fokus? Effekter av Schrems II-domen? Med tanke på resultaten i SKI Mobil 2020 verkar dörren öppen från kunderna vad gäller tillgång till – mer – information.

Om vi tittar på kvartalets sammantagna etta vad gäller influens, Telia Sverige, har de sammantaget gjort 1 038 (1 268) inlägg under kvartalet på tre plattformar, motsvarande nästan 346 (423) inlägg per månad, eller tre gånger över medel. Deras höga aktivitet på Twitter drar upp medel, och här blir ett antagande att supportärenden i den kanalen kan spela in. Deras höga nivå av influens baseras mycket på bas av en stor mängd reaktioner på deras inlägg. Värt att kolla in vad de gjort och hur de paketerar sitt innehåll för att uppnå denna effekt. Inom kort kommer här ett nytt #tipsfrånverkligheten där just Telia Sverige kommer att dela tankar runt sitt arbete med sociala medier.

Till hjälp för dataunderlag använder jag dataanalysföretagen Bumblewing (influens), Notified (engagemang och sentiment) och Smampion (poäng). Notera att för faktorer engagemanginfluens och sentiment har effekter på tre sociala plattformar utvärderats (Facebook, Twitter och Instagram), medan för faktor poäng utgör fyra plattformar underlag (Facebook, Twitter, Instagram samt YouTube).

Utfall kvartal 3 2020

För faktor influens syns i en och samma graf tre plattformar (Facebook, Twitter och Instagram) och samtliga fyra teleoperatörer. Det vill säga 12 sociala sidor. Verktyget Bumblewing har i aktivt läge mouseover som då gör att de olika placeringarna per operatör enkelt visar relaterad data. 

Telia Sverige på Twitter var den operatör och plattform som säkrade nästan en tredjedel av all influens bland telekomoperatörer under tredje kvartalet 2020.

Telekombolag i sociala medier – Telia, Telenor, Tele2 och Tre – influens kvartal 3 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

En teleoperatör i form av Telia Sverige står sammantaget för 71,6 (71,1) procent av totalen möjlig influens. 

Om vi jämför andel sidor inom gruppen Övriga, 15,9 (9,8) procent, kan vi se att den andelen ökar varför tydligt att fler sidor ökat sin del av totalen influens. Ett nytt och jämnare fokus från teleoperatörerna på flera plattformar?

Av bilden nedan framgår tydligt hur väl Tre Sverige lyckats skapa engagemang på sina inlägg.

Telekombolag i sociala medier – Telia, Telenor, Tele2 och Tre – postengagemang kvartal 3 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

I verktyget för poäng som omfattar fyra plattformar (Facebook, Twitter, Instagram och YouTube), säkrade åter Telia Sverige på Twitter högst poäng under kvartalet.

Telekombolag i sociala medier – Telia, Telenor, Tele2 och Tre – poäng kvartal 3 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

Mätpunkter – kvartal 3 2020

Mätpunkter Facebook, Twitter, Instagram och YouTube

Här kan vi notera att Tele 2 samt Tre Sverige på Twitter åter tappade följare under kvartalet, samt nu därtill Tele2 på Facebook samt Telia Sverige på Facebook. Allt på mycket låga nivåer dock.

Vid ändring från föregående kvartal inom parentes:

  • Störst: Telia Sverige på Facebook
  • Högst viralitet: Telia Sverige på YouTube
  • Flest inlägg per dag: Telia Sverige på Twitter
  • Högst tillväxt: Tre Sverige på Instagram
  • Högst engagemangsgrad Facebook (7-dagar): Tre Sverige på Facebook
  • Högst engagemangsgrad Twitter, Instagram och YouTube (28-dagar): Telia Sverige på Instagram
  • Kortast svarstid: Tele2 på Twitter 201 minuter (Telenor Sverige Facebook)
  • Högst responsgrad: Telenor Sverige på Facebook 100 procent
Telekombolag i sociala medier – Telia, Telenor, Tele2 och Tre – dialog/responsgrad kvartal 3 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

Engagemang och poster

För faktor engagemang syns i samma graf tre plattformar (Facebook, Twitter och Instagram) och samtliga fyra teleoperatörer. Det vill säga 12 sociala sidor. Verktyget Notified har i aktivt läge mouseover som då gör att de olika placeringarna per operatör enkelt visar relaterad data. Telia Sverige på Twitter var den operatör och plattform som säkrade högst engagemang bland telekomoperatörer under kvartalet.

Telekombolag i sociala medier – kvartal 3 2020 Facebook, Twitter, Instagram engagemang. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se) Datakälla: Notified
Telekombolag i sociala medier – kvartal 3 2020 Facebook, Twitter, Instagram poster. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se) Datakälla: Notified

Sentimentanalys kvartal 3 2020

För många professionella inom kommunikation har det länge önskats att inte enbart få veta ATT något sagts utan även VAD och HUR. Sentimentanalys är en bit på vägen vad gäller HUR, om än som ovan nämnt, långt ifrån utan utmaningar. 

Kommunikationsanalys har för de fyra teleoperatörerna valt att sammanställa uppmätt nivå av positivt vs negativt sentiment i procent (resterande procent är neutralt). Detta för att få en känsla för omvärldens inställning till varumärket och dess tjänster, produkter och service. 

Vad säger då sentimentanalysen, på bas av kommunikationen, om inställningen till de fyra operatörerna i sociala medier? Resultat av sammanlagt högst andel positivt sentiment ger fördelningen (föregående kvartal inom parentes):

  1. Tre Sverige: 92 (55) procent 
  2. Telia Sverige: 89 (110) procent 
  3. Telenor Sverige: 91 (30) procent 
  4. Tele2 Sverige: 50 (67) procent 

På bas av sammanlagt högst andel negativt sentiment, blir fördelningen (föregående kvartal inom parentes):

  1. Telia Sverige: 89 (76) procent 
  2. Tele2 Sverige: 79 (60) procent
  3. Telenor Sverige: 75 (30) procent 
  4. Tre Sverige: 67 (77) procent 

Mest framgångsrika inlägg kvartal 3 2020

I verktygen är det Telia Sverige som placerar sig bland topp 3-inlägg på YouTube och Twitter. Därtill även Tre Sverige på Instagram samt Facebook i det ena verktyget.

Telekombolag i sociala medier – Telia, Telenor, Tele2 och Tre – bästa inlägg kvartal 3 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion
Telekombolag i sociala medier – Telia, Telenor, Tele2 och Tre – bästa inlägg kvartal 3 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

50 vanligast förekommande ord

Bland teleoperatörerna var de vanligast använda orden teliasommar och bra.

Telekombolag i sociala medier – Telia, Telenor, Tele2 och Tre – vanligaste ord kvartal 3 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

Stämmer din uppfattning och känsla för teleoperatörernas närvaro och effekt i sociala medier med ovan analys? Något som förvånade? Någon insikt?

Här kan du säkra nya kunskaper från Kommunikationsanalys via Facebook. Nästa kvartalsanalys för telekom kommer i januari/februari 2020.

Vill du som flera andra ha ett bollplank för att diskutera och analysera dina/era resultat och strategi i sociala medier? Välkommen att höra av dig

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange: Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Datakällor: BumblewingNotified och Smampion

Urval: Kommunikationsanalys lyfter kvartalsvis hur de fyra stora varumärkena, Tele2/Telenor/Telia/Tre, inom telekom i Sverige levererar och säkrar närvaro och effekt i sociala medier. Det är respektive operatörs sociala huvudsidor som mäts, och inte undervarumärken som Comviq, Halebop och Hallon i dessa analyser. 

Definition av influens

Definition av sentiment (Notified): ”En dator värderar olika ord från 1 till 100 utifrån hur positiva vs negativa de är. ”Våld” anses exempelvis vara ett negativt ord, medan ”fint” är ett positivt. Efter det analyseras varje artikel/post i sociala medier. Om artikeln har flest negativa ord markeras den som negativ. Har den flest positiva ord markeras den som positiv. Om inga direkt värdeord används eller om det är väldigt jämt mellan positiva och negativa ord så blir det neutral. Sen kan man även själv markera en artikel som positiv, negativ eller neutral om man anser att datorn tolkat innehållet fel. Datorn lär sig då dina justeringar och blir med tiden ännu bättre på sentiment. Viktigt att komma ihåg är att sentiment inte fungerar på ironi eller liknande, utan den sortens inlägg får man justera manuellt för att få mer träffsäker statistik.”