Etikettarkiv: Rymdstyrelsen i sociala medier

Rymdstyrelsen: Sociala medier stöttar kunskap om rymden

2020 utökade Kommunikationsanalys sina publika analyser med ett flertal nya och intressanta branscher för bevakning och analys av deras framgång och närvaro i sociala medier, däribland statliga myndigheter. Här hittar du tidigare resultat samt röster från landets myndigheter i sociala medier. 

Kommunikationsanalys vill även inspirera genom att möjliggöra tips från utvalda digitala varumärken som visar god effekt inom sociala medier, och som belyser den vardag som ansvariga för sociala plattformar möter. En samlingsplats för professionella med #tipsfrånverkligheten.

Denna gång delar Jonas Appelberg, kommunikatör vid Rymdstyrelsen, sina tankar om hur myndigheten arbetar med sociala medier för att nå framgång samt hantera uppföljning.

Foto: Jonas Appelberg, Rymdstyrelsen

Vad vill Rymdstyrelsen uppnå med sin närvaro i sociala medier?

– Rymdstyrelsen har ett brett kommunikationsuppdrag inom ett astronomiskt stort område. Dels ska vi föra fram vad Rymdstyrelsen som myndighet gör under året för att uppfylla sitt myndighetsuppdrag, sedan ska vi även entusiasmera den breda allmänheten om få dem intresserade av rymden som ämne.

– Det vi vill åstadkomma genom vår närvaro i sociala medier är kopplat till båda dessa uppdrag men kanske främst det andra (rymden som ämne). Vi vill vara en kanal på svenska som berättar om pinfärsk svensk- och internationell rymdforskning (helst den som genomförts med stöd från oss) och vi vill få allmänheten att förstå den breda nyttan med rymden. Sverige satsar ganska stora medel genom EU och den europeiska rymdorganisationen ESA på rymdsektorn och vi vill berätta vad vi medborgare får tillbaka.

Hur resonerar och agerar ni för ett lyckat upplägg? 

– Vi är två personer anställda på Rymdstyrelsen som arbetar med kommunikation där jag är den enda som arbetar med sociala medier. Som stöd har vi en upphandlad kommunikationsbyrå där två personer arbetar med oss till vardags i en typ av redaktion där jag är redaktör. De två som jobbar med oss är dels en före detta journalist, dels en person med specialistkunskaper i sociala medier och mätning.

– Det dedikerade arbetet till sociala medier är inte mer än ett par timmar i veckan. Men då räknar jag bort tiden det tar att göra research samt skriva innehållet till bloggen. Det sammanlagda redaktionella arbetet en vanlig vecka uppgår nog snarare till två av fem arbetsdagar. Det är även jag som svarar på frågor och kommentarer.

Valda plattformar och LinkedIn-tips

– Vi har valt att fokusera på Facebook och Instagram. Vi har en låg närvaro på ett Twitter-konto dedikerat till att sprida jobb inom rymdbranschen och även sporadisk närvaro på LinkedIn. Vi har helt enkelt fokuserat på plattformar i vilka vi kan sprida relevanta och bildsatta nyheter till allmänheten.

– Vad gäller LinkedIn har vi ingen HR-enhet på myndigheten utan samarbetar med en extern aktör vid rekryteringar. Vi på kommunikation sprider platsannonser på vår LinkedIn men får hjälp att skriva dem. Ett tips vid rekrytering är att producera redaktionellt innehåll som matchar tjänsten som ska rekryteras under tiden som rekryteringen sker. På så sätt kan man exempelvis berätta om nyttan att arbeta med rymddata och haka på att man samtidigt söker efter en dataspecialist.

Innehållsarbete

– Vi har veckovisa redaktionella möten och en årlig verksamhetsplan. I dessa möten och planer samlar vi vad som är aktuellt för veckan och året och vad vi som myndighet är inblandade i just nu. Det kan vara allt från stora raketuppsändningar till internationella möten eller evenemang med en extern aktör. Sedan är det en balansgång som kräver en ganska stor lyhördhet. Vet vi exempelvis att solen kommer vara mer aktiv en viss period (det finns rymdväderleksrapporter) och då kan vi förbereda ett innehåll som berättar om norrsken eftersom det är så vi ser solaktivitet på jorden. Eller vet vi att Venus syns tydligt på himlen kan vi förekomma frågor om vad folk sett för konstig prick på himlen genom att skriva om det. Sedan är rymdområdet även väldigt politiskt. Den amerikanska rymdsektorn har starkt samröre med världens rikaste man, Elon Musk, och nationer som Kina och Ryssland har framstående rymdprogram. Det gör att vi i bästa fall kan haka på den aktuella nyhetscykeln.

– Vi använder inget verktyg för planering av innehåll, men vi är ganska lyhörda till nyheter inom vårt område och då vi är så få tillåter det oss att även agera snabbt om något händer. Det är väl det vi är sämst på, att planera för långsiktig publicering i våra sociala medier.

– Planen är att publicera något varje dag en vanlig vecka. Ett längre blogginlägg måndag, onsdag och fredag (som vi sedan sprider i sociala medier) samt ett inlägg enbart för sociala medier tisdag och torsdag. Borträknat är röda dagar och vi går även ner markant i publiceringstakt under sommaren/julen.

– Vi arbetar också ganska mycket med tilltal. Man ska som läsare aldrig känna sig dum när man läser våra inlägg och vi lägger mycket tid på att förklara svår forskning på ett begripligt sätt. Vi försöker också agera mer journalistiskt än traditionellt myndighetsmässigt när vi skriver. Vi ska svara på frågor snabbt och trevligt men framförallt ska vi hålla oss så objektiva som möjligt. Det är en bedrift för Kina att landa på månen och det ska premieras, trots att det kan vara lite känsligt då rymdprogrammet är en del av det styrande partiet i Kina.

– Sedan är rymdområdet väldigt tacksamt när det kommer till bildmaterial. I princip alla bilder som produceras av de stora rymdorganisationerna är fria för alla att använda.

Har du något exempel på ett framgångsrikt inlägg?

– I närtid skrev jag ett inlägg om hur rymdsonden Voyager 1 beter sig underligt. Det fanns en liten nyhet men jag valde att fokusera på att skriva om sonden i sig då den är väldigt fascinerande. Det landade väldigt väl hos läsarna och blev ett av våra mest lästa inlägg i år. Vi la inte en krona på annonsering utan all spridning skedde organiskt. Vi har 5,6 tusen följare och räckvidden för inlägget är hittills nära 8,5 tusen, vilket är jättebra för oss. Genom att försöka lyssna in vad som intresserar läsarna kan vi nå ut till fler, etablera oss som ”experter” inom rymdområdet och förhoppningsvis nå ut bredare framöver. Vi får även tacka NASA för att de har så mycket bildmaterial vi kan klippa och klistra från. I detta fall har jag använt mig av en del av en poster de tagit fram för Voyagerprogrammet.

Rymdstyrelsen – inlägg Facebook 2022

Schrems II-domen, GDPR och Privacy?

– Det konkreta vi har behövt förändra och tänka på de senaste åren är hur vi lagrar våra statistiska data. Vi valde att inför 2022 gå över från att använda Google Analytics till att använda Matomo och på så sätt behålla data för oss själva.

Kompetens av vikt för att lyckas med sociala medier?

– Jag tycker det beror på vilket syfte man har med sociala medier. Vi har mer av ett redaktionellt syfte, att nå ut med den senaste forskningen på rymdområdet genom egenproducerade artiklar och inlägg. Så i vårt fall är journalistisk kompetens det som jag värderar högst. Är man mer intresserad av varumärkesbyggande, eventplanering etc. kan en analys/PR-bakgrund vara bäst.

Vilken är den största utmaningen med sociala medier?

– Att förstå hur algoritmerna värderar innehåll samt att hänga med i alla förändringar som ständigt sker i verktygens funktion och gränssnitt.

Inspirationstips?

– I vårt fall tittar vi mycket på våra internationella kollegor (NASA, ESA) som jag tycker gör ett förträffligt kommunikationsarbete.

Hur följer ni upp resultat av er närvaro i sociala medier? Vilka verktyg använder ni? Har ni tydliga mål?

– Vi har inga direkta mål i form av tillväxt eller liknande. Som myndighet tycker vi att det viktigaste är att vi ser att våra kanaler gör nytta för vår kärnverksamhet och att både allmänhet och departementet anser att vi utgör en nytta.  

– Vi arbetar tillsammans med en kommunikationsbyrå genom ett ramavtal. Vi är en så liten myndighet att det inte hade varit möjligt för oss att ha den produktionstakt vi har och samtidigt genomföra en vettig analys annars. Sedan en tid får vi kvartalsrapporter om hur statistiken ser ut för vår webb och våra sociala medier som vi sedan kan använda oss av för målsättningsarbete. Det vi får ut av rapporten är framförallt vad som går bra, vilka ämnen vi skrivit om och hur vår webbsida fungerar i allmänhet. Utefter det kan vi planera och förbättra oss.

– Ledningen får vetskap genom löpande rapportering, och de kommer såklart med instick och kommentarer på om de saknar något eller tycker vi gjort något extra bra, men det är vi på kommunikation som har allt ansvar och mandat att förändra och förbättra vår verksamhet i sociala medier. I myndighetens årsredovisning finns statistik från både webb och sociala medier med.

– Vi har tydliga mål som baseras på statistiken. Just nu handlar mycket om tillväxt, och att få flera personer att stanna kvar på vår webbsida när de kommit från Facebook och läst något av våra blogginlägg, avslutar Jonas.

Här hittar du Rymdstyrelsen på Facebook.

Fler inlägg och insikter

Under 2022 kommer fler tipsinlägg med röster och erfarenheter från bland annat bankerelhandelmyndigheterregionerpolitik och telekom. Du hittar även tidigare inlägg från dessa branscher samt även från till exempel Livrustkammaren och f.d. partiledare Jonas Sjöstedt

Följ gärna Kommunikationsanalys på Facebook och LinkedIn för att säkra nya insikter.

Behöver du eller din organisation ett bollplank eller stöd vad gäller social media management? Eller ett bollplank vad gäller kommunikation? Välkommen att höra av dig.

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange: Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Foto: Rymdstyrelsen