Etikettarkiv: Pensionsmyndigheten i sociala medier

Sociala medier: Pensionsmyndigheten använder kanalkartor

I år har Kommunikationsanalys tillfört ett flertal nya branscher för benchmark och uppföljning av framgång och närvaro i sociala medier, däribland skattefinansierade verksamheter som (statliga) myndigheter. Här kan du läsa mer om resultaten för myndigheter i sociala medier i analysen för årets tredje kvartal 2020.

Denna blogg vill även inspirera genom att möjliggöra tips från digitala varumärken som antingen förekommer på de olika topplistor för sociala medier som bloggen lyfter, eller som väl belyser den vardag ansvariga för sociala plattformar möter. En samlingsplats för professionella – med #tipsfrånverkligheten

Denna gång delar Mia Frostvide, samordnare av sociala medier vid Pensionsmyndigheten, sina tankar om hur myndigheten arbetar med sociala medier för att nå framgång samt hanterar uppföljning.

Logotyp Pensionsmyndigheten

Vad vill Pensionsmyndigheten uppnå med sin närvaro i sociala medier?

– Enkelt sagt ska sociala medier stötta den övergripande kommunikationsstrategin, att finnas tillgängliga där våra målgrupper kan behöva stöd, information och vägledning kring sin pension. Det som skiljer oss från många andra myndigheter är att vi har ett uttalat informationsuppdrag i vårt regleringsbrev. Det går i stora drag ut på att vi ska se till att människor ska kunna förstå, förutse och kunna påverka sin pension. Vilket förstås är en stor utmaning eftersom de som mest behöver den informationen ofta har ett lågt intresse och inte aktivt söker kontakt med oss, i någon kanal. Pension är något som ”händer sen”, för många först när det är dags att ansöka om pension. Strategin för sociala medier är i ännu högre grad än i andra kanaler att nå fram till fler ur de prioriterade målgrupperna – där de är. Och att öka engagemanget och få fler att agera (om de behöver det) och göra medvetna val. Eller känna sig trygga med att de inte behöver agera.

– En av de viktigaste sakerna, förutom det, är att etablera oss som top of mind – en oberoende expert i pensionsfrågor. Så att det är oss de vänder sig till när pensionsfrågorna väl dyker upp. Vi har sett i flera undersökningar att man betraktar sin bank som en sån oberoende och rådgivande aktör, och där har vi en stor roll att spela i att förtydliga att vi inte har några kommersiella intressen eller säljer egna produkter eller tjänster. Där kommer ett annat av våra uppdrag in, konsumentuppdraget, att vi ska bidra till att pensionärer och pensionssparare stärks som konsumenter inom pensionsrelaterade områden.

– Så vi har en väldigt stark drivkraft genom våra uppdrag att agera uppsökande mer än att bara ”finnas där”, och vänta på att kunden kommer till oss. Där ser jag att sociala medier är en väldigt effektiv kanal för att nå just de som är våra prioriterade målgrupper.

Hur resonerar och agerar ni för ett lyckat upplägg? 

– Även om vi förstås jobbar med att det redaktionella innehållet i våra poster ska vara så bra och engagerande som möjligt är vi fullt medvetna om att för att nå de vi behöver nå mest, de som riskerar att få en låg pension, måste vi köpa räckvidd för att nå ut. Det handlar också i högre grad att finnas där målgrupperna finns genom att jobba uppsökande, till exempel genom annonsering, samarbeten och riktade aktiviteter.

– Vi har tidigare jobbat med stora kampanjer där vi dels riktade oss till den breda målgruppen ”pensionssparare” (dvs alla som fortfarande jobbar och tjänar in till sin pension), dels till specifika målgrupper som de som jobbar deltid, har eget företag eller saknar tjänstepension i sin anställning. För de nischade målgrupperna har vi sett att det är väldigt effektivt att använda sociala medier och det är dessutom en relativt billig kanal att annonsera i, om vi jämför med andra medieval. Vi styr därför successivt över från större och tidsbegränsade kampanjaktiviteter till ständig närvaro, där vi jobbar mer med mindre aktiviteter som vi hela tiden löpande utvärderar, skruvar på och optimerar. Det handlar inte om att vara i alla kanaler, överallt, hela tiden – mer om att ha ett batteri av olika löpande aktiviteter både mot breda och särskilt prioriterade målgrupper. Där spelar sociala medier en stor roll. Både för att driva trafik till fördjupad information och tjänster på vår webb, och för att leverera relevanta budskap där de ger bäst effekt.

– För en annan utmaning är just det, att vara relevanta. Det finns många privata aktörer där ute som vill sälja pensionsrelaterade produkter och har en stor budget för att synas och höras. Vi som myndighet måste nå fram genom det bruset, ofta med betydligt mindre resurser, och stärka vårt varumärke som en oberoende och pålitlig aktör.

– Vi har sett att vi behöver finnas hos och med andra aktörer för att landa med vår information precis när man är i ett skede där man fattar privatekonomiska beslut som kan påverka den framtida pensionen, och i en kontext där man redan befinner sig och känner sig trygg och mottaglig. Det är inget självändamål att alltid styra kunden till oss, utan det kan lika gärna vara att ge information och vägledning via andra och deras forum. Eller helt enkelt dyka upp i deras feed fast de inte följer oss.

– Därför började vi tidigt att testa att jobba med influencers, nativematerial, poddar och olika typer av samarbeten där vi drar nytta av andras redan upparbetade målgrupper och följare.

– En annan aktivitet som vi prioriterar kallar vi ”Dialog och omvärldsbevakning via sociala medier”. Två av våra mediebevakare (det gäng på kundservice som svarar på kundfrågor i sociala medier, främst på Facebook och Instagram) jobbar med att manuellt scanna forum, sidor och bloggar där diskussioner om pension dyker upp och där vi ser att vi både kan svara på frågor och reda ut missuppfattningar. Det behöver inte heller alltid vara att gå in i en diskussion, utan att leverera spaningar och insikter till övriga delar av organisationen. Det gör att vi dels kan titta på olika nya pensionstjänster ur ett konsumentperspektiv, dels får underlag till innehåll i sociala medier eller andra kanaler utifrån vad de fångar upp är aktuella frågor bland våra målgrupper. Det har visat sig vara ett väldigt bra komplement till automatiska omvärldsbevakningstjänster. Vid något tillfälle har vi fått frågor om vi som myndighet verkligen ska gå in på forum som Flashback för att svara på inlägg om pension. Kritiken var att vi genom vår närvaro där skulle legitimera allt kontroversiellt material som finns i forumet. Där är vår inställning att så länge vi gör nytta, genom att till exempel hindra missförstånd kring pensionen från att spridas eller kan svara på konkreta frågor från enskilda personer, så är vi på rätt plats.

– En annan kanal vi jobbat mycket med är vår blogg, som ger väldigt handfast vägledning och information i olika pensionsfrågor. Där använder vi sökannonsering för att driva trafik till oss, förutom att så klart marknadsföra vår blogg via våra andra kanaler.

– Rent praktiskt jobbar vi med olika redaktioner för olika kanaler, där jag är den som håller ihop strategi, tonalitet och budskap i alla vår sociala medier, men det finns även en utsedd kanalansvarig. För Facebook – Fråga om pension är till exempel kundservice kanalansvarig, för LinkedIn är det HR, för Twitter är det pressansvarig osv. Varje kanal har en egen publiceringsplan och egna KPI:er som är kopplade till myndighetens strategiska mål. Vi använder ofta samma grundmaterial och bearbetar det för postning i olika målgrupper och kanaler.

– En hjälp i detta är våra kanalkartor där vi tydliggör hur olika kanaler förhåller sig till varandra på en skala när det gäller t ex uppsökande, föra dialog, driva konvertering, köpa räckvidd osv. Det är ett bra hjälpmedel för att tydliggöra vad de olika kanalerna är bra på, och vad vårt syfte är med den enskilda kanalen.

Pensionsmyndigheten, exempel kanalkarta

– Just nu är den mest aktuella frågan hur Schrems II-domen ska tolkas. Sen EU-domstolen upphävde Privacy Shield-avtalet kring behandling av personuppgifter vid tredjelandsöverföring har den här frågan legat högst på agendan när vi spanar framåt om hur vår närvaro i sociala medier kan utvecklas.

– Eftersom domen påverkar våra möjligheter att använda internationella sociala medier-plattformar, mätverktyg & molntjänster (där det är tydligt att dataöverföring till tredjeland sker – främst till USA) är det lite av en ödesfråga. De som tolkar domen hårdast har åsikten att vi inte längre kan ha närvaro och kommunicera med kunder via de plattformar vi har idag. Det skulle innebära att kartan kommer att ritas om helt. Jag ser en stor risk med att inte kunna nå ut och kommunicera med våra kunder där de faktiskt befinner sig. Det vore väldigt olyckligt om vi tappade den möjligheten, och det innebär också att servicen till våra kunder blir sämre.

Hur följer ni upp resultat av er närvaro i sociala medier? Vilka verktyg använder ni? Har ni tydliga mål?

– Det här är en alltid lika spännande fråga, eftersom algoritmerna för sociala medier-kanaler ändras väldigt snabbt, och så också vilka mätpunkter som är intressanta. Men generellt så mappar vi alla aktiviteter mot vår kommunikationsstrategiska plan, och bryter ner det på KPI:er och mätpunkter per kanal och aktivitet. Det är viktigt att se våra olika kanaler som ett ekosystem där vi fångar kunden på olika sätt och hjälper dem att hitta den hjälp eller info de ville ha (och ännu bättre, inte visste att de ville ha).

– Vi jobbar inte längre särskilt mycket med att detaljstudera hur enstaka inlägg har gått i fråga om lajks, kommentarer eller delningar, och lägger generellt väldigt sällan sponsring på enstaka redaktionella inlägg. Eftersom många som kommenterar våra inlägg snarare vill diskutera eller lämna sina åsikter om pensionssystemet, samhället eller andra politiska frågor blir det svårt att mäta vilket engagemang som så att säga handlar om innehållet i inlägget och vad som handlar om andra saker. Det blir lite missvisande kring om vi når ut med vår information och våra budskap. Jag skulle säga att vi mer jobbar med att se vilka format och teman som går bra, och skruvar på innehållet i våra postningar löpande. Vi försöker att jobba med UTM-taggade länkar på det mesta vi postar så att vi kan följa upp trafiken vi driver till infosidor och tjänster på vår webbplats.

– För kampanjer och större annonseringar så mäter vi framför allt CTR och/eller räckvidd, beroende på annonsinnehåll. Men vi tittar på och analyserar många parametrar och framför allt kan vi jämföra mellan våra tidigare kampanjer och annonseringar mot liknande målgrupper. Vi mäter oss inte så mycket mot andra eftersom det är svårt att jämföra när man har så olika uppdrag, verksamhetsområde och målgrupper, men självklart hämtar vi inspiration från andra, både inom privat och offentlig sektor. Vi tittar också på till exempel bloggar som Kommunikationsanalys och verktyget Smampion för benchmark. En viktig källa för att få goda exempel från andras verksamheter är vår nätverksgrupp ”Sociala medier – nätverk för myndigheter”, där det nu är ca 80 myndigheter representerade. Där tycker jag att man får mycket bra kunskap, kan ta del av andras erfarenheter och diskutera gemensamma utmaningar.

– Att koppla ihop klick utifrån inlägg och annonser i sociala medier med vår statistik för webben hjälper oss att följa kundresan. Den är inte alltid linjär utan kan bestå av många olika kontaktpunkter och vägar in, så vi slåss med samma utmaningar som alla andra – hur ska vi säkerställa att konverteringen verkligen ger det önskade värdet för kunden? Att mäta hur många som klickar på länken i annonsen säger egentligen bara nåt om hur intresserad och motiverad man är att få mer information just där och då. Vi måste också försöka mäta om klicket leder till ett innehåll som de förväntade sig. Det är något som är svårare att fånga, men det finns så klart indikatorer vi kan använda. Hur länge stannar de på sidan? Hur klickar de sig vidare? Loggar de in? Gör de en pensionsprognos? Om det är en e-tjänst, finns det nåt steg i flödet där många droppar av? 

– Vi har ett uttalat mål att få fler att använda e-tjänsterna på vår webb. Där jobbar vi nära framför allt webbredaktionen för att följa kundresan. Ett problem är att vi som myndighet är begränsade i avseende att vi inte kan använda vissa typer av mätscript, till exempel Facebookpixeln, som skulle göra det enklare för oss att se hela flödet, göra en djupare analys och kunna optimera vår kommunikation.

– Idag blir det mer att försöka matcha ihop den omfattande statistik vi kan få ut via plattformarnas inbyggda analysverktyg med den statistik vi har via Adobe Analytics för trafiken in till webbplatsen. Det är en balans mellan användarnas integritet och vår möjlighet att i alla fall på en aggregerad nivå kunna ta del av data om kunden. 

– Vi jobbar med verktyget RelationDesk för att administrera svar och moderera kommentarer på inlägg främst på Facebook och Instagram. Där använder vi sentiment-funktionen och ämnestaggar som gör att vi ganska enkelt kan få ut statistik över positiv/negativt och om inläggen rör det vi som myndighet ansvarar för eller om det rör pensionssystemet i stort. Där är det också lätt att mäta kvalitet genom antal interaktioner med kund, besvarade inlägg, svarstider och responsgrad. 

– Utifrån ett mer långsiktigt perspektiv gör vi årligt återkommande mätningar när det gäller människors upplevda kunskap och inställning till pensioner och oss som myndighet, liksom NKI-mätningar. Det är svårt att peka på ett tydligt orsakssamband mellan till exempel kampanjer i sociala medier och ökad kunskapen hos allmänheten om pensionsfrågor. Men det är en av flera indikationer, tillsammans med till exempel medieanalyser, som hjälper oss att se trender, avslutar Mia.

Orangekuvert Pensionsmyndigheten

Här hittar du Pensionsmyndigheten – Fråga om pension på Facebook.

Under 2020 kommer det fler tipsinlägg med röster och erfarenheter från bland annat banker, elhandel, försäkringsbolagkommuner, regioner, sjukhus och myndigheter. Du hittar även inlägg på samma tema från bland andra Livrustkammaren och f.d. partiledare Jonas Sjöstedt.

Behöver du ett bollplank vad gäller social media management? Välkommen att höra av dig.

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Foton: Pensionsmyndigheten