Etikettarkiv: partiledares kommunikation i sociala medier

Sentimentanalys svenska partiledare i sociala medier – kvartal 1 2022

Märta Stenevi uppmätte högst andel negativt sentiment i poster i sociala medier under första kvartalet. Högst andel positiva värdeord säkrade Annie Lööf. Lägst andel negativa ord för partiledare i riksdagen innehöll poster relaterat Nyamko Sabuni. Av partiledarna i riksdagen uppmätte Jimmie Åkesson lägst andel positivt sentiment. Sentiment = Attityd.

Sentimentanalys partiledare första kvartalet 2022

Sammanfattning

  • Sentimentanalysen visade ett positivt kvartal för Annie Lööf i sociala medier på bas av högst andel positiva ordval, och därmed attityd till och relaterat hennes kommunikation.
  • Märta Stenevi fick högst total andel negativt sentiment. Fördelat per plattform fick Märta Stenevi högst andel negativt sentiment på Facebook och Instagram, medan Magdalena Andersson fick högst andel negativt sentiment på Twitter.
  • Placering för partiledarna för landets tre största partier utifrån högst andel positivt sentiment fördelade sig enligt följande: Magdalena Andersson, Ulf Kristersson och Jimmie Åkesson. Värt att notera att Ulf Kristersson, som inte har någon egen närvaro på Twitter, trots detta säkrade högre andel positiv procent än Jimmie Åkesson.

Se gärna relaterade inlägg:

Sentiment, eller attityd i kommunikation i sociala medier

För många professionella inom kommunikation är det viktigt för uppföljning och omvärldsbevakning att inte enbart få veta ATT något sagts, som räckvidd och volymer av källor, utan även VAD och HUR. Sentimentanalys är en bit på vägen vad gäller HUR något sagts, om än långt ifrån utan utmaningar. 

Denna sentimentanalys ger alltså en känsla för attityd och inställning till partiledarna och deras kommunikation i sociala medier. Ett underlag bestående både av partiledarens egen kommunikation samt respons från omvärlden.

Kommunikationsanalys ser sentimentanalys som en temperaturmätare, en intressant add-on som ger en extra effektdimension, men som samtidigt kan innehålla och baseras på en del oklarheter. Ironi kan till exempel inte tolkas av verktyget. Därmed sagt, stay sharp.

Partiledare – sentiment totalt och per plattform

Kvartalets sentimentanalys gav Annie Lööf högst andel positivt sentiment, medan Märta Stenevi fick högst andel negativt sentiment.

Positivt vs negativt sentiment – partiledarkommunikation topp 3

Till skillnad från de politiska partierna finns inte alla partiledare/språkrör på samtliga tre sociala plattformar granskade (Facebook, Twitter och Instagram). Till exempel finns inte Ulf Kristersson och Nyamko Sabuni på Twitter. Beroende på totalt utfall kan detta påverka deras poängnivå av positivt/negativt och därmed placering. 

Positivt sentiment relaterat budskap – topp 3

Den partiledare som fick högst andel positivt sentiment under kvartalet var Annie Lööf. 

Topp 3-partiledare positivt sentiment (vid ändring, föregående kvartal inom parentes):

  1. Annie Lööf (Per Bolund) 
  2. Ebba Busch (Magdalena Andersson)
  3. Magdalena Andersson (Nooshi Dadgostar)
Sentimentanalys första kvartalet 2022. Annie Lööf ordmoln Instagram. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Notified

Negativt sentiment relaterat budskap – topp 3

Den partiledare som fick högst andel sammantaget negativt sentiment under kvartalet var Märta Stenevi.

Topp 3-partiledare negativt sentiment (vid ändring, föregående kvartal inom parentes):

  1. Märta Stenevi (Ebba Busch)
  2. Jimmie Åkesson
  3. Magdalena Andersson (Märta Stenevi)

Partiledare – sentiment per plattform

Sett till respektive plattform var fördelningen av sentiment (vid ändring, föregående kvartal inom parentes):

  • Facebook
    • Högst andel positivt sentiment: Annie Lööf (Per Bolund och Märta Stenevi)
    • Högst andel negativt sentiment: Märta Stenevi (Ulf Kristersson)
  • Twitter
    • Högst andel positivt sentiment: Farida al-Abani (partiledare riksdagen: Nooshi Dadgostar)
    • Högst andel negativt sentiment: Magdalena Andersson (Ilan Sadé (partiledare riksdagen: Magdalena Andersson och Ebba Busch))
  • Instagram
    • Högst andel positivt sentiment: Ebba Busch och Annie Lööf (Per Bolund)
    • Högst andel negativt sentiment: Märta Stenevi (Nyamko Sabuni)

Verktyg och underlag

Kommunikationsanalys har sammanställt kvartalets nivå av positivt vs negativt sentiment i procent för poster i sociala medier – Facebook, Twitter och Instagram – med hjälp av data från verktyget Notified. Underlaget består av partiledare/språkrör för de åtta partierna i riksdagen samt Feministiskt initiativ och Medborgerlig Samling. Efter valet 2022 kommer endast partiledare för partier invalda i riksdagen att redovisas.

Sentiment är som nämnt en faktor som kan lämna öppet för en del oklarheter. Resultat av sentiment/attityd bör vägas samman med och mot övriga mätvärden samt underlag vad gäller närvaro och effekt i sociala medier. En sidas storlek och dess följares aktivitet påverkar som bekant hur stor räckvidd dess innehåll får, samt även dess volym av innehåll – eget och kommentarer från andra. 

Det intressanta är att sentiment kan ge en fingervisning om en partiledares höga nivå av uppnått engagemang är positivt eller negativt. Och därmed även vilken attityd omvärlden har till partiledaren och hens kommunikation. En indikator för relevans av sentimentdata är att jämföra med de återkommande förtroendemätningar som görs.

Arbetar du själv med en politisk sida i sociala medier? Hur uppfattar du tonläge och attityd i relaterade poster i sociala medier? Hur gör ni era egna ordval i kommunikationen? En genomtänkt tonalitet? Speglar följarnas svar och kommenterar era ordval? 

Här kan du följa Kommunikationsanalys på Facebook och LinkedIn för att säkra nya insikter.

Behöver du eller din organisation ett stöd eller bollplank för att diskutera och analysera kommunikation i allmänhet, eller resultat och strategi i sociala medier i synnerhet? Välkommen att höra av dig

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange: Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Datakälla: Notified

Sentiment. Dataanalysföretaget Notified förklarar sentiment: ”En dator värderar olika ord från 1 till 100 utifrån hur positiva vs negativa de är. ”Våld” anses exempelvis vara ett negativt ord, medan ”fint” är ett positivt. Efter det analyseras varje artikel/post i sociala medier. Om artikeln har flest negativa ord markeras den som negativ. Har den flest positiva ord markeras den som positiv. Om inga direkta värdeord används eller om det är väldigt jämt mellan positiva och negativa ord så blir det neutral. Sen kan man även själv markera en artikel som positiv, negativ eller neutral om man anser att datorn tolkat innehållet fel. Datorn lär sig då dina justeringar och blir med tiden ännu bättre på sentiment. Viktigt att komma ihåg är att sentiment inte fungerar på ironi eller liknande, utan den sortens inlägg får man justera manuellt för att få mer träffsäker statistik.” 

Fakta: Bloggen analyserar data baserat på 10 partier: de åtta invalda politiska partierna i riksdagen, samt därtill Feministiskt initiativ och Medborgerlig Samling. Feministiskt initiativ finns med på grund av sin framgång i sociala medier inför valet 2014, och motsvarande för Medborgerlig Samling inför valet 2018. Tanken med ”samma” politiska partier är att långa tidslinjer med samma analysobjekt ger bra underlag för att kunna följa utveckling av politisk kommunikation i sociala medier över tid, samt utifrån samma data kunna se trender och förändringar – allt annat lika. Kommunikationsanalys kommer endast ha med partier med vunnen plats i riksdagen efter valet 2022.

Sentimentanalys svenska partiledare i sociala medier – kvartal 1 2021

Ebba Busch uppmätte högst andel negativt sentiment i poster i sociala medier under första kvartalet. Högst andel positiva värdeord säkrade Per Bolund. Lägst andel negativa ord för partiledare i riksdagen innehöll åter poster relaterat Ulf Kristersson. Av partiledarna i riksdagen uppmätte Ebba Busch lägst andel positivt sentiment. Sentiment = Attityd.

Sentimentanalys partiledare första kvartalet 2021

För många professionella inom kommunikation är det viktigt för uppföljning och omvärldsbevakning att inte enbart få veta ATT något sagts, som räckvidd och volymer av källor, utan även VAD och HUR. Sentimentanalys är en bit på vägen vad gäller HUR något sagts, om än långt ifrån utan utmaningar. 

Ordet sentimentanalys kan göra insikterna svåra att förstå. Varken Svenska akademien eller Nationalencykopledin har en svensk förklaring till ordet utan istället får vi vända oss till Oxford och Lexico för att få en beskrivning: ”The process of computationally identifying and categorizing opinions expressed in a piece of text, especially in order to determine whether the writer’s attitude towards a particular topic, product, etc. is positive, negative, or neutral.”.

Denna sentimentanalys ger alltså en känsla för attityd och inställning till partiledarna och deras kommunikation i sociala medier. Ett underlag bestående både av partiledarens egen kommunikation samt respons från omvärlden.

Kommunikationsanalys ser sentimentanalys som en temperaturmätare, en intressant add-on som ger en extra effektdimension, men som samtidigt kan innehålla och baseras på en del oklarheter. Ironi kan till exempel inte tolkas av verktyget. Därmed sagt, stay sharp.

Verktyg och underlag

Kommunikationsanalys har sammanställt kvartalets nivå av positivt vs negativt sentiment i procent för poster i sociala medier – Facebook, Twitter och Instagram – med hjälp av data från verktyget Notified. Underlaget består av partiledare/språkrör för de åtta partierna i riksdagen samt Feministiskt initiativ och Medborgerlig Samling.

Politiska partier – sentiment totalt och per plattform

Kvartalets sentimentanalys gav Per Bolund högst andel positivt sentiment för kvartalet, medan Ebba Busch fick högst andel negativt sentiment.

Positivt vs negativt sentiment – partikommunikation på Facebook, Twitter och Instagram

Till skillnad från de politiska partierna finns inte alla partiledare/språkrör på samtliga tre sociala plattformar granskade (Facebook, Twitter och Instagram). Till exempel finns inte Ulf Kristersson och Nyamko Sabuni på Twitter. Beroende på totalt utfall kan detta påverka deras poängnivå positivt/negativt och därmed placering. 

Positivt sentiment relaterat budskap – topp 3

Sentimentanalys första kvartalet 2021. Per Bolund ordmoln Instagram. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Notified

Den partiledare som fick högst andel positivt sentiment under kvartalet var Per Bolund. Även hans parti, Miljöpartiet de gröna, säkrade högst andel positivt sentiment under samma period.

Topp 3-partiledare positivt sentiment (föregående kvartal inom parentes vid ändring):

  1. Per Bolund (Nooshi Dadgostar)
  2. Annie Lööf (Per Bolund)
  3. Nooshi Dadgostar (Stefan Löfven)

Negativt sentiment relaterat budskap – topp 3

Den partiledare som fick högst andel sammantaget negativt sentiment under kvartalet var Ebba Busch.

Topp 3-partiledare negativt sentiment (föregående kvartal inom parentes vid ändring):

  1. Ebba Busch (Jimmie Åkesson)
  2. Jimmie Åkesson (Ebba Busch) 
  3. Stefan Löfven

Jimmie Åkessons parti, Sverigedemokraterna var samtidigt det riksdagsparti vilket uppmätte lägst andel positivt sentiment under kvartalet. 

Sentiment per plattform

Sett till respektive plattform var fördelningen av sentiment (föregående kvartal inom parentes vid ändring):

  • Facebook
    • Högst andel positivt sentiment: Per Bolund
    • Högst andel negativt sentiment: Ebba Busch (Nyamko Sabuni)
  • Twitter
    • Högst andel positivt sentiment: Märta Stenevi och Farida al-Abani (Nooshi Dadgostar)
    • Högst andel negativt sentiment: Jimmie Åkesson (Stefan Löfven)
  • Instagram
    • Högst andel positivt sentiment: Per Bolund (Nooshi Dadgostar)
    • Högst andel negativt sentiment: Ebba Busch (Ulf Kristersson)

Summering sentiment första kvartalet 2021

  • Sentimentanalysen visade ett positivt kvartal för språkröret och nytillträdde miljöministern Per Bolund i sociala medier på bas av högst andel positiva ordval i jämförelse med övriga partiledare. Ett dubbelt positivt kvartal på bas av egen närvaro samt motsvarande för hans parti. Under kvartalet valde Miljöpartiet de gröna ett nytt språkrör samt Per Bolund fick en ny ministerpost.
  • Ebba Busch kan ses ha utmaningar på grund av dels lägst andel positivt sentiment bland partiledare i riksdagen, dels högst andel negativa värdeord i poster i sociala medier. 
  • Farida al-Abani (Fi) var åter den partiledare med minst andel positiva ord samt minst andel negativa ord sett till samtliga tre plattformar. Viktigt notera att Farida al-Abani inte har sidor på samtliga tre plattformar vilket påverkar möjlighet till mängd procent.

Sentiment är som sagt en faktor som kan lämna öppet för en del oklarheter. Resultat av sentiment/attityd bör vägas samman med och mot övriga mätvärden samt underlag vad gäller närvaro och effekt i sociala medier. En sidas storlek och dess följares aktivitet påverkar som bekant hur stor räckvidd dess innehåll får, samt även dess volym av innehåll – eget och kommentarer från andra.

Det intressanta är att sentiment kan ge en fingervisning om en partiledares höga nivå av uppnått engagemang är positivt eller negativt. Och därmed även vilken attityd omvärlden har till partiledaren och hens kommunikation. En indikator för relevans av sentimentdata är att jämföra med de återkommande förtroendemätningar som görs.

Arbetar du själv med en politisk sida i sociala medier? Hur uppfattar du tonläge och attityd i relaterade poster i sociala medier? Hur gör ni era egna ordval i kommunikationen? En genomtänkt tonalitet? Speglar följarnas svar och kommenterar era ordval? 

Här kan du följa Kommunikationsanalys på Facebook och LinkedIn för att säkra nya insikter.

Behöver du eller din organisation ett stöd eller bollplank för att diskutera och analysera resultat och strategi i sociala medier? Välkommen att höra av dig

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange: Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Datakälla: Notified

Sentiment. Dataanalysföretaget Notified förklarar sentiment: ”En dator värderar olika ord från 1 till 100 utifrån hur positiva vs negativa de är. ”Våld” anses exempelvis vara ett negativt ord, medan ”fint” är ett positivt. Efter det analyseras varje artikel/post i sociala medier. Om artikeln har flest negativa ord markeras den som negativ. Har den flest positiva ord markeras den som positiv. Om inga direkta värdeord används eller om det är väldigt jämt mellan positiva och negativa ord så blir det neutral. Sen kan man även själv markera en artikel som positiv, negativ eller neutral om man anser att datorn tolkat innehållet fel. Datorn lär sig då dina justeringar och blir med tiden ännu bättre på sentiment. Viktigt att komma ihåg är att sentiment inte fungerar på ironi eller liknande, utan den sortens inlägg får man justera manuellt för att få mer träffsäker statistik.” 

Fakta: Bloggen analyserar data baserat på 10 partier: de åtta invalda politiska partierna i riksdagen, samt därtill Feministiskt initiativ och Medborgerlig Samling. Feministiskt initiativ finns med på grund av sin framgång i sociala medier inför valet 2014, och motsvarande för Medborgerlig Samling inför valet 2018. Tanken med ”samma” politiska partier är att långa tidslinjer med samma analysobjekt ger bra underlag för att kunna följa utveckling av politisk kommunikation i sociala medier över tid, samt utifrån samma data kunna se trender och förändringar – allt annat lika. Förmodligen kommer bloggen endast ha med partier med vunnen plats i riksdagen efter valet 2022.