Etikettarkiv: partiledares ämnen i sociala medier

Sentimentanalys svenska partiledare i sociala medier – maj 2020

I maj var Per Bolund den partiledare i riksdagen som säkrade lägst andel negativt sentiment i poster i sociala medier, samt även uppnådde högst andel positivt sentiment. Högst andel negativa ord innehöll poster relaterat Jimmie Åkesson, som även fick lägst andel positivt sentiment.

Sentimentanalys maj 2020

I april lade Kommunikationsanalys till faktor sentiment för att ge en dimension och förståelse för hur partiledarnas kommunikation i sociala medier tas emot och besvaras. Sentiment ger en känsla för omvärldens inställning till partiledaren och dess kommunikation. Sentiment har nu lyfts ut ur de redan omfattande månadsanalyserna för partiledarna i sociala medier, till eget inlägg. Den ordinarie månadsanalysen för partiledarna i sociala medier för maj hittar du här till vilken detta inlägg är ett komplement. 

För många professionella inom kommunikation är det viktigt att inte enbart få veta att något sagts, som räckvidd och volymer av källor, utan även vad och hur. Sentimentanalys är en bit på vägen vad gäller hur något sagts, om än långt ifrån utan utmaningar. 

Kommunikationsanalys ser sentimentanalys som en temperaturmätare, en intressant add-on som ger en extra effektdimension till analysen, men som samtidigt kan innehålla och baseras på en del oklarheter. Ironi kan till exempel inte tolkas av verktyget. Därmed sagt, stay sharp.

Kommunikationsanalys har sammanställt månadens nivå av positivt vs negativt sentiment i procent (resterande icke-redovisad procent är neutralt) för poster i sociala medier med hjälp av verktyget Notified. Se förklaring sentiment längst ned i inlägget. 

FacebookTwitter och Instagram – sentiment i procent

En positiv månad för Per Bolund på bas av att sentimentanalysen visar ett utfall för honom med både högst andel positiva ordval, samt därtill minst andel negativa ord relaterat hans kommunikation, i jämförelse med övriga i riksdagen.

Sentimentanalysen visar att Jimmie Åkesson fick största andelen negativa ord i poster i sociala medier, med därtill minst andel positiva ord.

Till skillnad från de politiska partierna finns inte alla partiledare/språkrör på samtliga tre sociala plattformar granskade dvs. Facebook, Twitter och Instagram. Till exempel finns inte Ulf Kristersson och Nyamko Sabuni på Twitter, och Jonas Sjöstedt inte på Instagram. Detta kan därmed påverka poängnivån. Även till exempel även Annie Lööfs föräldraledighet och minskade aktivitet i sociala medier påverkar hennes resultat för perioden.

Partiledarnas positiva vs negativa sentiment i procent (föregående månad inom parentes) för Facebook, Twitter och Instagram:

  • Stefan Löfven: 50 (59) procent vs 157 (161) procent
  • Isabella Lövin: 79 (84) procent vs 123 (130) procent
  • Per Bolund: 130 (82) procent vs 71 (121) procent
  • Jonas Sjöstedt: 36 (28) procent vs 75 (86) procent (endast två plattformar)
  • Annie Lööf: 50 (171) procent vs 0 (78) procent (föräldraledig)
  • Nyamko Sabuni: 20 (54) procent vs 110 (89) procent (endast två plattformar)
  • Ulf Kristersson: 49 (61) procent vs 124 (113) procent (endast två plattformar)
  • Ebba Busch: 80 (67) procent vs 162 (147) procent
  • Jimmie Åkesson: 14 (76) procent vs 205 (132) procent
  • Gita Nabavi: 25 (0) procent vs 0 (0) procent (endast två plattformar)
  • Farida al-Abani: 15 (15) procent vs 39 (53) procent (endast en plattform)
  • Ilan Sadé: 30 (59) procent vs 35 (121) procent (endast två plattformar)

Sentimentanalysen visar alltså att inställningen till partiledarna sammantaget ger Per Bolunds närvaro i sociala medier högst andel positivt sentiment, och detta på mycket höga nivåer, med nästan dubbelt så höga som till tvåan Ebba Busch. Ebba Busch säkrade större delen av sitt positiva sentiment via en plattform, Instagram.

Jimmie Åkesson fick högst andel negativt sentiment, följd av Ebba Busch och Stefan Löfven. Jimmie Åkesson är även den partiledare som fått lägst andel positivt sentiment.

Liberalerna var det riksdagsparti vilket fick högst andel positivt sentiment i maj. Partiets partiledare Nyamko Sabuni är den partiledare i riksdagen som får näst lägst andel positivt sentiment.

Av de tio partiernas partiledare i analysen är Gita Nabavi (föräldralediga Annie Lööf ej medräknad) den partiledare som får månadens lägsta andel negativt sentiment, medan sett endast till partiledare i riksdagen fick Per Bolund motsvarande. 

Sentiment är som sagt endast en faktor som belyser närvaro i sociala medier, och därtill en som kan lämna öppet för en del oklarheter. Resultat bör självfallet vägas samman med och mot övriga mätvärden och underlag vad gäller närvaro och effekt i sociala medier. En sidas storlek och dess följares aktivitet påverkar som bekant hur stor räckvidd dess innehåll får, samt även dess volym av innehåll – eget och kommentarer från andra.

Arbetar du själv med en politisk sida i sociala medier? Hur uppfattar du tonläge och ”sentiment” i relaterade poster i sociala medier? Matchar den rikspolitiska bilden ovan din lokala?

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange: Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Datakälla: Notified

Sentiment. Dataanalysföretaget Notified förklarar sentiment så här: ”En dator värderar olika ord från 1 till 100 utifrån hur positiva vs negativa de är. ”Våld” anses exempelvis vara ett negativt ord, medan ”fint” är ett positivt. Efter det analyseras varje artikel/post i sociala medier. Om artikeln har flest negativa ord markeras den som negativ. Har den flest positiva ord markeras den som positiv. Om inga direkta värdeord används eller om det är väldigt jämt mellan positiva och negativa ord så blir det neutral. Sen kan man även själv markera en artikel som positiv, negativ eller neutral om man anser att datorn tolkat innehållet fel. Datorn lär sig då dina justeringar och blir med tiden ännu bättre på sentiment. Viktigt att komma ihåg är att sentiment inte fungerar på ironi eller liknande, utan den sortens inlägg får man justera manuellt för att få mer träffsäker statistik.” 

Fakta: Bloggen analyserar data baserat på 10 partiers respektive ledare: de åtta invalda politiska partierna i riksdagen, samt därtill Feministiskt initiativ och Medborgerlig Samling. Feministiskt initiativ finns med för sin framgång i sociala medier inför valet 2014, och motsvarande för Medborgerlig Samling inför valet 2018. Tanken med ”samma” politiska partier och deras ledare, är att långa tidslinjer med samma analysobjekt ger bra underlag för att kunna följa utveckling av kommunikation i sociala medier över tid, samt utifrån samma data kunna se trender och förändringar – allt annat lika. Möjligen kommer bloggen endast ha med ledare för partier med vunnen plats i riksdagen efter valet 2022.

Svenska partiledares ämnen i sociala medier – januari 2020

Nyhet: partiledares ämnen och kommentarer på Instagram. Flest antal kommentarer på inlägg fick Ebba Busch Thor. Högst total andel engagemang fick Jimmie Åkesson. Isabella Lövin fick störst procentuell andel kommentarer på total eget engagemang. Ett gemensamt ämne som framträdde hos några var Förintelsens minnesdag.

Kommunikationsanalys delar som bekant varje månad politiska månadsanalyser över dels de politiska partierna, dels partiledarna/språkrör utifrån deras närvaro och framgång i sociala medier. En mycket konkret och sifferbaserad redovisning, med tydlig fakta före eventuell feeling. Även om jag också lyfter de 50 vanligaste orden som använts, då för samtliga i grupp.

Journalisten Emanuel Karlsten fångar väl i sin artikel Digitala medier arbetar inte på bredden, utan på djupet, en av de, i mitt tycke bärande punkterna för framgång i sociala medier. Nämligen det relationsskapande. Han skriver bland annat: ”Traditionella medier försöker alltid nå ut på bredden, till och med när de skriver om ett nischat ämne är målet att fånga in så många som möjligt. Relationsdjupet har däremot nästan aldrig existerat.”. Och just detta att bygga relationer: att åstadkomma en djup genklang och igenkänning hos en annan människa, kan göras på så många olika sätt, där sociala medier ger möjligheter som skiljer sig från traditionella medier. Det heter ju just sociala medier av en anledning. Till exempel kan viktiga framgångsfaktorer som engagemang och igenkänning byggas genom bildtonalitet, typografi samt ordval i texter för att nämna ett fåtal.

Jag valde denna gång Instagram som underlag för data; en social plattform som utmärks av kreativitet, känslor och möjlighet till delaktighet. Enligt Svenskarna och internet 2019 är den största gruppen på Instagram i åldern 16-25 år, både sett till dagligt användande och totalt. En bra plattform för att säkra nya och ovana/osäkra väljare på alltså, med anpassat tilltal. Instagram är en kanal som ”kräver” mer av kreativitet, till exempel genom bra bilder, samt kan även ses som lite lättsammare i sitt anslag. Om vi tänker plattformsskillnaden mycket förenklat som att på Facebook, där talar partiledaren, medan på Instagram, där delar partiledaren – som individ. Vi kan alltså på Instagram få se mer av människan/individen i form av lite annat ordval, klädval, bildval osv. Mer av individen än enbart som (hård)profilerat partivarumärke.

Därför har jag denna gång valt att utifrån faktor engagemang se vilka ord som framträder, och hur responsen på dessa fördelar sig.

Antal kommentarer per partiledare/språkrör per total inlägg Instagram i januari 2020:

  1. Ebba Busch Thor: 3 176 kommentarer
  2. Jimmie Åkesson: 3 122 kommentarer
  3. Annie Lööf: 1 949 kommentarer
  4. Ulf Kristersson: 991 kommentarer
  5. Stefan Löfven: 803 kommentarer
  6. Isabella Lövin: 139 kommentarer
  7. Nyamko Sabuni: 69 kommentarer
  8. Per Bolund: 37 kommentarer
  9. Gita Nabavi: 0 kommentarer

En stor mängd kommentarer kräver samtidigt kontinuerlig sidbevakning och helst svar när möjligt, vilket TV4 nyligen lyfte i Grova kommentarer ligger kvar på SD:s sociala medier.

Av den totala andelen engagemang (100 procent) på Instagram fördelar sig den procentuellt:

  1. Jimmie Åkesson: 36 procent
  2. Ebba Busch Thor: 30 procent
  3. Annie Lööf: 19 procent
  4. Ulf Kristersson: 11 procent
  5. Stefan Löfven: 3 procent
  6. Nyamko Sabuni/Isabella Lövin/Per Bolund, tillsammans: 1 procent

Och som vanligt, detta underlag är och ger ingen sentiment-analys, utan är ett konstaterande att ett antal kommentarer har skett. Huruvida positiva eller negativa säger inte verktygen. Oavsett så visar utfallet att partiledaren får reaktioner på sin kommunikation som inte enbart är lajks utan även kommentarer. Kommentarer är en åtgärd som kräver mer av följaren och därmed att ämnet kan tolkas som av större vikt/intresse för individen.

Vissa partiledare finns inte på Instagram och har därför inte kunnat mätas, som Jonas Sjöstedt, samt Farida al-Abani (FI) och Ilan Sadé (MED). En liten brasklapp vad gäller data för Per Bolund som nyligen gjorde om sitt konto på Instagram vilket först nu möjliggör mätbarhet.

Tyvärr har jag inte sett något verktyg som gör det möjligt att bedöma hur väl, om alls, partiledaren/språkröret svarar på kommentarerna på Instagram, till skillnad från till exempel Facebook.

Till stöd för dataunderlag har jag denna gång använt verktyget från Notified.

Partiledarnas ämnen och engagemang – Instagram januari 2020

Stefan Löfven

Svenska partiledare Stefan Löfven ämnen Instagram – januari 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Notified
Svenska partiledare Stefan Löfven fördelning engagemang på inlägg Instagram – januari 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Notified

Isabella Lövin

Svenska partiledare Isabella Lövin ämnen Instagram – januari 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Notified
Svenska partiledare Isabella Lövin fördelning engagemang på inlägg Instagram – januari 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Notified

Per Bolund

Svenska partiledare Per Bolund ämnen Instagram – januari 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Notified
Svenska partiledare Per Bolund fördelning engagemang på inlägg Instagram – januari 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Notified

Annie Lööf

Svenska partiledare Annie Lööf ämnen Instagram – januari 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Notified
Svenska partiledare Annie Lööf fördelning engagemang på inlägg Instagram – januari 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Notified

Nyamko Sabuni

Svenska partiledare Nyamko Sabuni ämnen Instagram – januari 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Notified
Svenska partiledare Nyamko Sabuni fördelning engagemang på inlägg Instagram – januari 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Notified

Ulf Kristersson

Svenska partiledare Ulf Kristersson ämnen Instagram – januari 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Notified
Svenska partiledare Ulf Kristersson fördelning engagemang på inlägg Instagram – januari 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Notified

Ebba Busch Thor

Svenska partiledare Ebba Busch Thor ämnen Instagram – januari 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Notified
Svenska partiledare Ebba Busch Thor fördelning engagemang på inlägg Instagram – januari 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Notified

Jimmie Åkesson

Svenska partiledare Jimmie Åkesson ämnen Instagram – januari 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Notified
Svenska partiledare Jimmie Åkesson fördelning engagemang på inlägg Instagram – januari 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Notified

Gita Nabavi

Svenska partiledare Gita Nabavi ämnen Instagram – januari 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Notified
Svenska partiledare Gita Nabavi fördelning engagemang på inlägg Instagram – januari 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Notified

Något du slås av vad gäller vilka frågor och ämnen som ordmolnen visar för respektive partiledare/språkrör? Är ämnena de frågor du ser av största vikt för dem att lyfta? Ett gemensamt framträdande ämnesanslag går att se hos några av dem vad gäller Förintelsens minnesdag den 27 januari.

Vad tycker du om denna vinkel på politisk data från sociala medier? Ett testskott idag. Något du vill se mer av?

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange: Kommunikationanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Datakälla: Notified

Fakta: Bloggen analyserar data baserat på 10 partier: partiledarna och språkrören för de åtta politiska partierna i riksdagen, samt därtill Feministiskt initiativ och Medborgerlig Samling. Feministiskt initiativ finns med för sin framgång i sociala medier inför valet 2014, och motsvarande för Medborgerlig Samling inför valet 2018. Tanken med ”samma” politiska partiledare/språkrör är att långa tidslinjer med samma analysobjekt ger bra underlag genom att kunna följa utveckling av kommunikation i sociala medier över tid, samt utifrån samma data kunna se trender och förändringar – allt annat lika.