Etikettarkiv: myndigheter på Facebook

Svenska myndigheter i sociala medier – kvartal 3 2020

Folkhälsomyndigheten, Krisinformation.se och Kustbevakningen var kvartalets bästa myndighetssidor på Facebook. Sveriges myndigheter gjorde under tredje kvartalet en aktivitetsminskning till i snitt 32 (39) inlägg per kvartal på Facebook. Flest inlägg under kvartalet gjorde SMHI. Störst tillväxt under kvartalet uppvisade Strålsäkerhetsmyndigheten. Kortast svarstid uppvisade Arbetsförmedlingen med 59 minuter. Nio myndigheter hade 100 procents responsgrad på Facebook. En myndighet tappade följare under kvartalet. Myndigheternas mest använda ord var ”Sverige”, ”behöver” och ”bra”. 

Från 2020 har Kommunikationsanalys utökat analyser till att omfatta skattefinansierade verksamheter i sociala medier som Sveriges kommuner, länsstyrelser, myndigheter, regioner och sjukhus. En anledning till detta fokus kom av samhällets tydliga behov av information och fakta vilket covid-19 gjorde helt uppenbart i våras. Och även konsekvenser av brist därav, #toapapper för att nämna ett exempel. Dessutom, och mycket glädjande, förstår jag av den återkoppling och kontakter jag fått från dessa verksamheter, att området är av intresse. Kanske för att detta är ett område som internt inte får så mycket utrymme, vare sig vad gäller uppföljning eller resurser. Oavsett, tack för återkoppling och intresse!

Som bekant arbetar professionella inom kommunikation oftast med budskap utifrån före-under-efter. Denna blogg har fokus på efter; samtidigt som det krävs ett bra före och under för att säkra resultat och därmed dyka upp i denna blogg. Därför vill jag denna gång beröra Schrems II-domen som nu skapar en hel del oro och oklarhet om vad som kommer gälla för innehåll i sociala medier. Och hur det därmed kommer att påverka själva innehållet i budskapsflödet i sociala medier. Jag förmodar de flesta större organisationer nu börjar få planer runt hur förhålla sig till detta, med nära samverkan mellan kommunikation och juridik. Sveriges kommunikatörer har flera gånger haft frågan uppe och jag vill tipsa om det senaste inlägget: Uppföljning i diskussionen om Schrems II och sociala medier. Även Dagens juridik skrev om Schrems II i denna artikel: Schrems II-domen kan få omfattande konsekvenser för svenska företag och myndigheter. För dig som vill höra mer om detta från Max Schrems himself kan jag tipsa om IT-rättsforum 2020 den 18 november, där österrikaren Schrems är huvudtalare relaterat denna dom om överföring av personuppgifter.

Eftersom sociala medier i större organisationer nu ofta ”ägs” av kommunikationsavdelningen, vill jag koppla till ett aktuellt och i mitt tycke, viktigt anförande från Sveriges kommunikatörers vd Hanna Brogren. I klippet nedan talar hon om en tydlig förflyttning från tänket sändare och mottagare till fyra nya aktuella roller inom kommunikation, där just den sista rollen kan ses koppla det denna blogg lyft sedan 2013:

  • Generalisten
  • Innovatören
  • Innehållsproducenten
  • Analytikern
FFF 2020 – Kommunikatörens förändrade roll – Hanna Brogren, Sveriges kommunikatörer. 12 oktober 2020

Och avslutningsvis innan tredje kvartalets resultat, några rader om de diskussioner som av och till böljar vad gäller antal kommunikatörer inom offentliga verksamheter, där särskilt kommuner varit ifrågasatta. I SOM-institutets Allmänhetens åsikter om politiska förslag 2019 ställdes frågan om det politiska förslaget att minska den offentliga sektorn. Frågan avser inte kommunikation specifikt men funktionen är ändå en del av helheten, och en som förekommit i media över lång tid. På bas av dessa resultat kan inte någon majoritet bland svenskarna ses ha denna åsikt, snarare tvärtom. Dock en tydlig skillnad mellan landsbygd och de tre storstäderna samt om ideologin är klart höger eller vänster. Om därför offentliga verksamheter själva, genom att lyfta hur organisationen tydligt uppfyller den statliga värdegrundens pelare, Effektivitet och service, under professionell ledning, väl motiverar sina behov av skattepengar för bland annat medborgarkommunikation, borde arbetsro kunna uppstå. Visa på nyttan helt enkelt.

Myndigheter i sociala medier kvartal 3

Detta är den tredje kvartalsanalysen för myndigheter i sociala medier. Tidigare släppta är den första analysen med fokus resultat 2019; den för första kvartalet 2020 hittar du här och för andra kvartalet här.

På temat #tipsfrånverkligheten kommer jag fortsätta att bjuda in intressanta myndigheter att dela med sig av sitt arbete bakom närvaro och framgång i sociala medier. Av de fem myndigheter som i juni enligt Kantar Sifo:s Anseendeindex 2020 placerade sig som topp 5, hittar du flera av dem delandes sina erfarenheter i denna blogg:

  1. SMHI – här kan du läsa mer om myndighetens arbete med sociala medier
  2. Kustbevakningen – här kan du läsa mer
  3. Folkhälsomyndigheten – här kan du läsa mer
  4. Läkemedelsverket
  5. Sjöfartsverket

Resultat myndigheter i sociala medier tredje kvartalet 2020

För tredje kvartalet 2020 var det ingen självklar etta som utkristalliserades på bas av flera verktygs resultat. Däremot placerade sig tre myndighetssidor oavsett verktyg bland verktygens topp 5: FolkhälsomyndighetenKrisinformation.se och Kustbevakningen. Tre sidor som alltså sammantaget säkrat högst effekt på Facebook.

Vad menar jag med effekt? Min kommunikativa utgångspunkt är att effekt är en mix av engagemang, räckvidd och varumärkeskännedom. Hur närvaron stöttat verksamhetsmålen kan endast myndigheterna själva besvara. Kanske en faktor vi kommer få se dyka upp i årsredovisningarna?

Här är det viktigt att komma ihåg att en underliggande sentimentanalys inte finns kopplad. Vilket innebär att ett varumärkes genomslag baserat på engagemang kan vara både positivt och negativt. Som ett exempel på sentimentanalys kan du se denna för de politiska partierna för tredje kvartalet. Kommunikationsanalys värderar även högt en hygiennivå av kundservice, det vill säga ta hand om och svara på frågor och kommentarer. Ibland värt att påminna om att det heter SOCIALA medier av en anledning, vilket för mig innebär att både tala OCH lyssna OCH svara. Som syns längre ned har nio myndigheter 100 procents responsgrad på kommentarer och inlägg på Facebook detta kvartal.

Aktivitet

Hur aktiva var då landets myndigheter under kvartalet? Om vi med aktiva menar antal publicerade sidinlägg var det SMHI (föregående kvartals tvåa) som gjorde flest inlägg under tredje kvartalet: 85 stycken, eller 28 stycken per månad. Det motsvarar nästan tre gånger fler inlägg än myndighetssnittet för tredje kvartalet, se nedan.

Sveriges myndigheter gjorde under tredje kvartalet i snitt 32 (39) inlägg per kvartal på Facebook, motsvarande 11 (13) stycken per månad. Vi kan alltså se en viss aktivitetsminskning från föregående kvartal från landets myndigheter på Facebook.

Denna blogg har tidigare som utgångspunkt rekommenderat minst ett inlägg per dag, vilket inte myndigheterna generellt håller.

Tvåan och trean, Krisinformation.se och Sida, gjorde 80 (107) respektive 63 (64) stycken inlägg under kvartalet (föregående kvartal inom parentes). Här är det viktigt att komma ihåg att bakom Krisinformation.se står flera myndigheter, och är alltså inte en egen myndighet. En möjlig anomali i detta sammanhang, som noterat när dessa effektanalyser startade.

De tre myndigheter som gjorde minst antal inlägg under kvartalet var åter Strålsäkerhetsmyndigheten 1 (8) och Notarie (Sveriges domstolar) 7 (12) samt ny SCB 10 (29). Värt notera att Strålsäkerhetsmyndigheten har förändrat sin sida från tidigare med tillägget ”Sol” till en nu övergripande sida med enbart myndighetsnamnet.

Om vi tittar på kvartalets återkommande etta i influens, Folkhälsomyndigheten, gjorde de 21 (29) inlägg under kvartalet, motsvarande 7 (10) inlägg per månad, en aktivitetsnivå under myndighetssnittet på 11 inlägg per månad. Influensen säkrades mycket på bas av den i jämförelse stora mängden reaktioner på sina inlägg. 

Här kanske någon kan bli frågande av data ovan: är det flest antal inlägg som gäller för att få bra effekt, eller, ändå inte – sett till den låga mängden för framgångsrika Folkhälsomyndigheten vad gäller influens? Kort svar är att det finns ingen unik formel för alla då många faktorer spelar in. Relevans och efterfrågad information får nog ses som grund för Folkhälsomyndighetens framgång under året. Om vi haft en Folkhälsomyndigheten II att jämföra med, som paketerat och producerat samma innehåll – men på ett annat sätt, kanske vi sett ett annat resultat.

Denna bloggs urval av myndigheter baserar sig i huvudsak på underlaget i Kantar Sifo:s Anseendeindex. Jag har denna gång även tittat på Svenskt Kvalitetsindex för myndigheter, där den senaste undersökningen gjordes 2017. Intressant notera att då rankades snittet för kundnöjdhet för myndigheter på 58,3, vilket är under den gräns på 60 som är en indikation på svårigheter. De tre mest uppskattade myndigheterna 2017 var Skatteverket, Pensionsmyndigheten och Kammarkollegiet. Som en benchmark vad gäller faktor kundnöjdhet med till exempel banker och telekom uppmäts hos vissa av dessa en kundnöjdhet på över 75, vilket är en indikator på en stark relation mellan kund/användare och organisation. Ett stark relation – baserad på ett gediget varumärkesarbete med upplevda bra tjänster och närhet?

Facebook – topp 5-myndighet per verktyg

Som bekant är en del av bloggens syfte att lyfta och visa på olika verktyg som hjälper presentera och tolka data från sociala medier. Verktyg som hanterar och viktar data på olika sätt.

Nedan syns topp 5-myndigheter under kvartalet baserat på två verktyg, vilka även denna gång inte ger någon exakt matchning vad gäller sidor och deras rankning, förutom att båda verktygen har samma tre myndigheter bland topp 5. Viktigt som ansvarig för uppföljning att komma ihåg att det resultat som visas i egna (externa) verktyg kanske inte ger en bild som andra verktyg presenterar. Därav att denna blogg helst gör analys baserad på minst två verktyg för att säkra reliabilitet.

  • Facebook
    • Influens:
      • Folkhälsomyndigheten 
      • Polisen – här kan du läsa mer om myndighetens arbete i sociala medier
      • Försvarsmakten
      • Krisinformation.se
      • Kustbevakningen.
    • Poäng: 
      • Kustbevakningen
      • Naturvårdsverket
      • Krisinformation.se
      • Sida
      • Folkhälsomyndigheten.

Till hjälp för dataunderlag från Facebook används två verktyg: de svenska analysföretagen Bumblewing (influens) och Smampion (poäng). Det är respektive myndighets svenska huvudsida (alternativt största) som mäts i dessa blogginlägg. Undantag är Krisinformation.se som är en sida som flera myndigheter står bakom.

Kvartal 3 2020 – myndigheter på Facebook per verktyg

Från och med andra kvartalet baseras effektanalysen på data från flera verktyg för att visa på sammantagen helhet, utfall men även skillnader mellan verktyg. Sammantaget ger detta analysen en ökad reliabilitet vad gäller faktiska effekter.

Verktyget Bumblewing tillför faktor influens

Kvartalets fem myndighetssidor med högst influens hanterades av (föregående kvartal inom parentes):

  1. Folkhälsomyndigheten 28,7 (24,5) procent
  2. Polisen: 27,6 (21) procent
  3. Försvarsmakten: 8,7 (7,3) procent
  4. Krisinformation.se: 8,5 (20,1) procent
  5. Kustbevakningen: 3,9 (2,7) procent

Tillsammans står dessa fem myndighetssidor för 77,4 (75,7) procent av totalen influens. Värt att notera att 35 myndigheter därmed delar på resterande 22,6 (24,3) procent. Som jämförelse är motsvarande fördelning bland kommuner i sociala medier 89,1 procent bland gruppen övriga. Till skillnad från kommuner kan alltså ett fåtal myndigheter ses ha en total dominans vad gäller influens inom sin bransch på Facebook.

Myndigheter i sociala medier – influens kvartal 3 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Av bilden nedan ser vi en visualisering av innehåll vs reaktioner. Några bra exempel på myndighetssidor som uppvisar en mix av både aktivitet och säkrat engagemang är åter Folkhälsomyndigheten och Polisen. SMHI och Krisinformation.se sticker ut vad gäller hög aktivitet.

Myndigheter i sociala medier – engagemang (influens) kvartal 3 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Enligt Smampions poängsbaserade verktyg var kvartalets fem främsta myndighetssidor Kustbevakningen, Naturvårdsverket, Krisinformation.se, Sida och Folkhälsomyndigheten.

Myndigheter i sociala medier – poäng kvartal 3 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

Någon kanske undrar var UHR tog vägen efter förra kvartalets tredje plats. Som bekant avgick UHR:s generaldirektör Karin Röding i början av september vilket kan ha påverkat myndighetens aktivitet och budskap i sociala medier. UHR finns fortfarande med bland topp 10 och kommer bli intressant följa för framtiden hur närvaron påverkats. Vikten av tydliga förutsättningar och en kommunikativ ledare är inte att underskatta som bekant.

Mätpunkter Facebook

19 (14) myndigheter får inte godkänd Facebook-närvaro tredje kvartalet 2020 enligt Smampions poängskala.

Statistikmyndigheten SCB var detta kvartal den enda myndighet som uppvisade negativ tillväxt av följare.

Arbetsförmedlingen säkrade kvartalets kortaste responstid med 59 minuter: längst hade PRV med 8 958 minuter. 

Några mätpunkter (vid ändring föregående kvartal inom parentes):

  • Störst: Polisen
  • Högst viralitet: Folkhälsomyndigheten 
  • Flest inlägg per dag: SMHI (Krisinformation.se)
  • Högst tillväxt: Strålsäkerhetsmyndigheten (Folkhälsomyndigheten)
  • Högst engagemangsgrad (7-dagar): Naturvårdsverket (Folkhälsomyndigheten)
  • Kortast svarstid: Arbetsförmedlingen 59 minuter (Krisinformation.se 36 minuter)
  • Högst responsgrad: 100 procent uppvisade nio myndigheter: Arbetsförmedlingen, CSN, Diskrimineringsombudsmannen, Krisinformation.se, Kronofogden, Nämnden för hemslöjdsfrågor, Pensionsmyndigheten – Fråga om pension, Riksbanken och SCB
Myndigheter i sociala medier – mätpunkter, plats 1-40 kvartal 3 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

Smampions poängskala (0-100) motsvarar följande betyg:

100: Perfekt
95 – 99: Världsklass
90 – 94: Mycket bra
80 – 89: Väldigt bra
65 – 79: Ett bra betyg
45 – 64: Helt ok
30 – 44: Ej godkänt
0 – 29: Underkänt

Mest framgångsrika inlägg tredje kvartalet

Båda verktygen rankade inlägg från Folkhälsomyndigheten bland de tre i toppen för kvartalet, därtill även Transportstyrelsen och Naturvårdsverket enligt ett av verktygen.

Myndigheter i sociala medier – bästa tre inlägg kvartal 3 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

50 vanligast förekommande myndighetsordval i sociala medier

Myndigheter i sociala medier – vanligaste ordval kvartal 3 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

Var det någon närvaro och effekt på Facebook som överraskade i analysen för tredje kvartalet? Hur uppfattar och upplever du våra myndigheters närvaro i sociala medier? Ser du utrymme för mer/mindre aktivitet?

Behöver du ett bollplank eller stöd för ert arbete och resultat i sociala medier? Välkommen att höra av dig.

Du kan även följa Kommunikationsanalys på Facebook för att säkra nya insikter.

Nästa kvartalsanalys, för fjärde kvartalet, kommer i januari/februari 2021.

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange: Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Datakälla: Bumblewing och  Smampion

Definition av influens

Urval: Bland landets 455 myndigheter har 40 Facebook-sidor valts ut utifrån två faktorer. Dels Kantar Sifos Anseendeindex 2019, dels närvaro på Facebook. Inte alla myndigheter i Anseendeindex har närvaro på Facebook, och vissa har även valt bort Facebook, som till exempel Allmänna reklamationsnämnden (ARN) och Brottsförebyggande rådet (BRÅ). Därför är 40 stycken valda utifrån parametrar index, synlighet i media samt intresse. Därmed blir det en blandning av de olika typerna av myndigheter. De har olika närhet till och relevans för medborgarna beroende på deras olika uppdrag. Krisinformation.se är ingen myndighet utan en sida, men finns med eftersom det är en gemensam Facebook-kanal för ett flertal myndigheter.

Sveriges länsstyrelser i sociala medier – juli 2020

Sveriges länsstyrelser gör i snitt 29 inlägg på Facebook per månad. Flest antal följare har länsstyrelsen Västra Götalands län. Länsstyrelsen Skåne gjorde flest med 72 inlägg i juli. Under månaden gjorde samtliga 21 länsstyrelser inlägg på Facebook. Innehåll relaterat hundar och pandemin fick mest effekt. ”Naturen, ”länsstyrelsen” och ”information” var månadens mest använda ord.

Under 2020 har Kommunikationsanalys utökat sin uppföljning av varumärken och branscher i sociala medier till att omfatta bland annat skattefinansierade områden som kommuner, myndigheter, regioner och sjukhus. Inlägg som genererat stort intresse med ett ökat antal besökare.

Varför då detta stora intresse? En uppfattning är att många läsare av dessa inlägg själva arbetar inom dessa branscher, och har saknat en benchmark med övriga inom sin bransch. ”Är vår aktivitet och resultat bra i jämförelse med andra med samma uppdrag?” Även att kanske kostnader för uppföljning av sociala medier inte står först på den offentligt bekostade prioriteringslistan. Möjligen även att kommunikativt intresserade skattebetalare undrar hur det går och vilken effekt den offentligt finansierade närvaron har.

På grund av detta intresse för det offentligas närvaro i sociala medier har jag även tagit fram data för landets länsstyrelser för juli månad. Landets samtliga 21 länsstyrelser har sidor på Facebook. Syftet med dessa inlägg är att få en överblick över aktivitet och effekter, och därmed (kommunikativ) framgång i sociala medier. Ifall även detta inlägg röner ett motsvarande intresse som för ovan nämnda branscher, kan det bli aktuellt att planera för återkommande analyser. Om du vill veta mer om vilka åtaganden en länsstyrelse har, klicka här.

Störst på Facebook

Landets största länsstyrelse på Facebook är Länsstyrelsen Västra Götalands län med närmare 17 000 personer som gillar sidan. I andra änden ser vi Länsstyrelsen i Södermanlands län vars sida har drygt 1 200 följare.

Det är intressant att åter se Västra Götaland dyka upp i toppen vad gäller varumärkens effekt i sociala medier, vilket även var fallet vad gäller landets regioner såväl för de sjukhus tillhörande Region Västra Götaland. Även flera kommuner i området placerar sig högt på topplistor över effekt i sociala medier.

Aktivitet på Facebook – flest inlägg

Hur aktiva är då landets länsstyrelser? Om vi med aktiva menar antal inlägg var det Länsstyrelsen i Skåne som under månaden gjorde flest inlägg: 72 stycken i juli.

Tvåan, Länsstyrelsen Gävleborg, gjorde 68 stycken, och trean, Länsstyrelsen Norrbotten gjorde 50 stycken inlägg. 

Inlägg per månad

De 21 länsstyrelserna gjorde i snitt 29 inlägg per månad.

Denna blogg har tidigare som utgångspunkt rekommenderat minst ett inlägg per dag vilket alltså nästan länsstyrelserna i snitt följer. Vissa nu aktuella rekommendationer säger minst tre inlägg per dag, med ända upp till ett per timme. Flödet ska givetvis vara relevant för följarna, och innehåll beror självklart även på inom vilken bransch verksamheten finns. Och, vilka resurser som finns för att ta hand om effekterna? Är syftet med närvaron information till eller kommunikation med allmänhet och skattebetalare? Det heter som bekant sociala medier av en anledning.

Länsstyrelserna i Skåne, Gävleborg och Norrbotten gör alltså mer än dubbelt så många inlägg som snittet, motsvarande drygt två inlägg per dag. I andra änden ser vi Länsstyrelsen i Hallands län med 10 inlägg för hela månaden på Facebook.

Samtliga 21 länsstyrelser har varit aktiva på Facebook under månaden . 

Underlag

Endast ett verktyg och plattform används som underlag för denna analys över länsstyrelser: verktyget är Smampion med poängbaserade faktorer för Facebook. Åtta länsstyrelsers sidor fanns ej med i databasen utan lades till från 8 juli. Avvikelser har tagits i beaktning.

Juli 2020 – länsstyrelser på Facebook

Andel poäng

Tio länsstyrelser placerar sig under medel för månaden: Västerbotten, Blekinge, Värmland, Västernorrland, Södermanland, Jönköping, Halland, Örebro, Kronoberg och Västmanland. 

Mätpunkter, ett urval

Länsstyrelsen Stockholm lyckades säkra två av mätpunkterna för månaden: Viralitet och Engagemangsgrad.

  • Störst: Länsstyrelsen Västra Götalands län
  • Högst viralitet: Länsstyrelsen Stockholm
  • Flest inlägg per dag: Länsstyrelsen Skåne
  • Högst tillväxt: Länsstyrelsen Jämtlands län
  • Högst engagemangsgrad: Länsstyrelsen Stockholm
Sveriges länsstyrelser i sociala medier Facebook mätpunkter – juli 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

Dialoger

Juli gav mycket få utslag vad gäller faktorer Responsgrad och Responstid. Endast Jämtland och Kalmar uppvisar utfall på varsitt inkommet inlägg, där Jämtland haft en svarstid på 3 940 minuter, och Kalmar inte uppvisar någon responsgrad alls.

Av samtliga 21 länsstyrelser uppvisar alla utom fyra stycken utfall vad gäller faktor Dialoger: Stockholm, Gotland, Södermanland och Kronoberg.

Sveriges länsstyrelser i sociala medier Facebook, dialog – juli 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

Bästa poster på Facebook – juli 2020

Månadens mest effektfulla inlägg gjordes av Länsstyrelsen Stockholm, Länsstyrelsen Norrbotten och Länsstyrelsen Västra Götalands län. Samtliga med innehåll relaterat hundar samt två även med beröring pandemin. Här går det att se en koppling vad gäller framgångsrika innehåll till försäkringsbranschen.

Sveriges länsstyrelser i sociala medier Facebook bästa inlägg – juli 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

Vanligast använda ord

”Naturen, ”länsstyrelsen” och ”information” var månadens mest vanliga ord.

Sveriges länsstyrelser i sociala medier Facebook, vanligast använda ord – juli 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

Har du någon erfarenhet av länsstyrelserna på Facebook? Har du märkt någon skillnad på deras aktivitet före och efter pandemin i sociala medier? Arbetar du kanske för en länsstyrelse och vill dela med dig av ert arbete i sociala medier? Eller vill du att Kommunikationsanalys tar en titt på ert arbete i sociala medier?

Hör gärna av dig – antingen här via kontaktformuläret eller via Kommunikationsanalys Facebook-sida.

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange: Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Datakälla: Smampion

Definition av Dialoger (Smampion): En dialog uppstår när det finns tre eller fler kommentarer på ett inlägg som sidan har publicerat. Sidan antas ha deltagit i dialogen om sidan själv kommenterat på inlägget i form av en kommentar eller svar till en annan användares kommentar. Gäller Facebook och Twitter.

Sociala medier: Folkhälsomyndigheten arbetar med format

FoHM logotyp

I år har Kommunikationsanalys tagit med ett flertal nya och intressanta branscher för bevakning och analys av deras framgång och närvaro i sociala medier, däribland myndigheter. Du kan läsa mer om myndigheters närvaro och framgång i denna effektanalys för andra kvartalet 2020.

Till inspiration för att nå framgång med sociala medier delar denna analysblogg även tips från varumärken, som antingen förekommer på olika topplistor för sociala medier, eller som på andra sätt har en närvaro av intresse. 

Folkhälsomyndigheten är ett av dessa framgångsrika varumärken som kanske ”på förekommen anledning” under en längre tid placerat sig i toppen bland olika mätverktyg vad gäller närvaro och effekt i sociala medier. Nu senaste två kvartalen på första plats bland landets 40 analyserade myndigheter vad gäller faktor influens på Facebook.

Denna gång delar Åsa Sundin, kommunikatör för sociala medier vid Folkhälsomyndigheten, sina tankar om hur myndigheten arbetar med sociala medier för att nå framgång samt hantera uppföljning.

Vad vill Folkhälsomyndigheten uppnå med sin närvaro i sociala medier?

– Det övergripande syftet med FoHM:s närvaro i sociala medier är att stärka bilden av myndigheten som tydlig, öppen och trovärdig. Våra sociala medier ska komplettera de övriga kommunikationskanalerna och vara en del av all kommunikationsplanering. Det är också en kanal där vi snabbt kan nå ut i en krissituation, vilket har varit väldigt aktuellt det här året. Vid en händelse som en pandemi blir det logiskt att använda brett använda kanaler för att nå ut med samhällsviktig information. 

Hur resonerar ni för ett lyckat upplägg? 

– Att vi har nått många och att vår följarskara har ökat till över 200 000 de senaste månaderna beror med största sannolikhet på att vi har haft och har en situation där det finns ett intresse för informationen från vår myndighet. Vi jobbar hårt för att ta hand om alla nya följare och att svara på de frågor som kommer in. När det har varit som mest intensivt har vi fått närmare 1 000 kommentarer på inläggen. Vi strävar efter att förvalta intresset, att vara relevanta och att forma informationen till ett lättillgängligt format som är tacksamt att dela vidare. När vi tar fram innehåll resonerar vi kring vilka de viktigaste budskapen är från vårt håll för tillfället och vilken information allmänheten efterfrågar. Det blir en balansgång. Under våren har vi satsat extra på omvärldsbevakning för att få en översikt över vad som florerar i nyheter men också i sociala medier.

– Någonting som hjälper till i sociala medier-arbetet är en gemensam planering för all kommunikation. Där lägger vi in vad som planeras vecka för vecka i form av inlägg i sociala medier, nyhetstexter, presskonferenser, nyhetsbrev, interna nyheter och så vidare. Det gör att det blir enkelt att få koll på allt som sker och att synka insatserna. 

Hur följer ni upp resultat av er närvaro i sociala medier? Vilka verktyg använder ni? Har ni tydliga mål?

– Ett par gånger om året gör vi övergripande sammanställningar över vilka inlägg som gått bäst sett till antal visningar av film, delningar och även räckvidd och reaktioner. Utöver detta följer vi upp inlägg var för sig när de är en del av kommunikationsinsatser. De kan då ha olika mål beroende på vad syftet var med dem från början. Vi använder Facebooks Insights och ser också över hur trafiken till vår webbsida ser ut med Google Analytics, avslutar Åsa. 

Här hittar du Folhälsomyndigheten på Facebook

Gillade du ovan? Här kan du läsa hur Kustbevakningen arbetar med sin närvaro i sociala medier.

Under 2020 kommer fler tipsinlägg med röster och erfarenheter från bland annat banker, elhandel, försäkringsbolag, kommuner, politiker och telekom. Du kan även hitta tidigare inlägg på samma tema från bland andra Livrustkammaren och partiledare Jonas Sjöstedt.

Är det något varumärkes arbete i sociala medier du gillar och skulle vilja veta mer om? Eller vill du att Kommunikationsanalys tar en titt på ert arbete och resultat i sociala medier? Hör gärna av dig.

Här kan du följa Kommunikationsanalys på Facebook för att inte missa nya insikter.

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange: Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Foto/bild: Folkhälsomyndigheten

Svenska myndigheter i sociala medier – kvartal 2 2020

Krisinformation.se var kvartalets bästa myndighetssida på Facebook. Sveriges myndigheter gjorde under andra kvartalet en tydlig aktivitetsökning med i snitt 39 (13) inlägg per kvartal på Facebook. Flest inlägg under kvartalet gjorde Krisinformation.se och uppvisade samtidigt lägst responstid på 36 minuter. Störst tillväxt under kvartalet uppvisade Folkhälsomyndigheten, som även säkrade högst influens. Myndigheternas mest använda ord var ”Sverige”, ”behöver” och ”information”.

I mars släppte Kommunikationsanalys den första analysen över 40 myndighetssidor i sociala medier, då med fokus resultat 2019 som utgångspunkt inför resultat 2020. Detta är årets andra kvartalsanalys över svenska myndigheters närvaro och effekter i sociala medier 2020; den för första kvartalet hittar du här. Även denna gång baseras analysen på underlag från flera olika källor och verktyg.

Du kan även hitta motsvarande analyser för andra skattefinansierade verksamheter som Sveriges regionersjukhus samt kommuner i sociala medier. En kommande nyhet i närtid är länsstyrelsers närvaro på Facebook. En av anledningarna till detta nya fokus är det tydliga behov av information och fakta som covid-19 gjort helt uppenbar. Och möjliga konsekvenser av brist därav. #toapapper för att nämna ett exempel.

Inom kort kommer ett antal intressanta myndigheter att berätta om sitt arbete bakom närvaro och framgång i sociala medier. Följ gärna Kommunikationsanalys på Facebook för att inte missa nya insikter.

Att våra myndigheter finns i sociala medier tycker vissa är helt självklart, medan andra kanske inte är lika övertygade. Vi har bland annat sett en del diskussioner på senare år vad gäller (ökningen av) antal kommunikatörer i skattefinansierade verksamheter. Samtidigt är digitalisering i sig kommunicerat av största vikt för våra myndigheter där även en ny myndighet, DIGG, inrättats för att bistå denna förflyttning och förkovran. Som en internationell jämförelse visar FN:s E-Government Survey att Sverige placerar sig på sjätte plats vad gäller offentlig digitalisering. Från ett kommunikativt perspektiv borde även förmågan att digitalt kommunicera förståeligt och relevant vara lika viktigt som att erbjuda digitala tjänster för medborgarna. Eller?

Som bekant baseras urvalet till de 40 myndighetssidor på Facebook som analyserats, till stor del på myndigheter som fanns med i Kantar Sifo:s Anseendeindex 2019. En av de 22 egenskaper som där mäts är Kommunikation och varumärke: ”- använder sociala medier, appar och webben för att synas och bli mer tillgängliga”. I juni släpptes Anseendeindex 2020 där följande fem myndigheter var de med högst anseende:

  1. SMHIhär kan du läsa mer om myndighetens arbete med sociala medier
  2. Kustbevakningenhär kan du läsa mer om myndighetens arbete med sociala medier
  3. Folkhälsomyndigheten – inlägg om myndighetens arbete med sociala medier kommer inom kort
  4. Läkemedelsverket
  5. Sjöfartsverket

Andra kvartalet 2020 var det Krisinformation.se som sammantaget båda verktygen säkrade högst effekt på Facebook. Vad menar jag då med effekt? Min kommunikativa utgångspunkt är att effekt är en mix av räckvidd, engagemang och varumärkeskännedom. Om vi utgår ifrån tanken ”syns du inte, så finns du inte” och tänker säkrad interaktion så visar flera verktyg, med flera faktorer sammanvägda, en tydlig positiv effekt för Krisinformation.se.

Hur aktiva var då landets myndigheter under kvartalet? Om vi med aktiva menar antal publicerade egna inlägg var det Krisinformation.se som gjorde absolut flest inlägg under andra kvartalet: 107 (19) stycken, eller 37 (6) stycken per månad (föregående period inom parentes). Det motsvarar nästan tre gånger fler än myndighetssnittet för andra kvartalet, se nedan. Här är det samtidigt viktigt att komma ihåg att bakom Krisinformation.se står flera myndigheter, och sidan är alltså inte en myndighet i sig själv. En möjlig anomali i detta sammanhang, som noterat när dessa analyser startade.

Sveriges myndigheter gjorde under andra kvartalet i snitt 39 (13) inlägg per kvartal på Facebook, motsvarande 13 (4) stycken per månad. Vi kan alltså se en tydlig aktivitetsökning från föregående kvartal från landets myndigheter på Facebook. Denna blogg har tidigare som utgångspunkt rekommenderat minst ett inlägg per dag, vilket inte myndigheterna generellt håller. Det finns även aktuella rekommendationer som säger minst tre inlägg per dag, ända upp till ett per timme. Flödet ska givetvis vara relevant för följarna, och innehåll beror självklart även på inom vilken bransch verksamheten finns.

Tvåan och trean, SMHI och Rymdstyrelsen, gjorde 98 (13) respektive 73 (12) stycken inlägg under kvartalet (föregående kvartal inom parentes).

De tre myndigheter som gjorde minst antal inlägg under kvartalet var Strålsäkerhetsmyndigheten Sol (8), CSN (12) och Notarie (Sveriges domstolar) (12).

Om vi tittar på kvartalets återkommande etta i influens, Folkhälsomyndigheten, gjorde de 29 (28) inlägg under kvartalet, motsvarande 10 (9) inlägg per månad, en aktivitetsnivå strax under myndighetssnittet. Influensen säkrades mycket på bas av den i jämförelse stora mängden reaktioner på sina inlägg. Folkhälsomyndigheten har även uppmärksammats för sina insatser av andra forum under kvartalet. Stora kommunikationsprisets 2020 hederspris delades i år ut till 14-pressträffen, med ansvariga Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen. Även Hammer & Hanborg gjorde en undersökning bland kommunikationsproffs relaterat pandemin som gav Folkhälsomyndigheten högt betyg för sina kommunikationsinsatser. Medieanalysföretaget Retriever noterade tidigare i år att Folkhälsomyndighetens Facebook-sida fått en ökning med 140 000 följare i år.

Här kanske någon kan bli förvirrad av data ovan: är det flest antal inlägg som gäller för att få bra effekt, eller, ändå inte – sett till mängden för framgångsrika FoHM vad gäller influens? Kort svar är att det finns ingen unik formel för alla då många faktorer spelar in. Relevans och efterfrågad information får nog denna gång ses som grund för myndighetens framgång under våren. Om vi haft en Folkhälsomyndigheten 2 att jämföra med, som kanske paketerat och producerat samma innehåll – men på ett helt annat sätt, kanske vi sett ett annat resultat.

Sett till andra kvartalet 2020 är det Krisinformation.se som sammantaget säkrat högst effekt på Facebook. En sannolik spegling av aktualitet och aktivitet under pågående pandemi. Vad menar jag då med effekt? Min kommunikativa utgångspunkt är att effekt är en mix av räckvidd, engagemang och varumärkeskännedom. Om vi utgår ifrån tanken ”syns du inte, så finns du inte” visar verktygen, med därtill flera faktorer sammanvägda, en tydlig effekt för sidan Krisinformation.se. Här är det samtidigt viktigt att komma ihåg att en underliggande sentiment-analys inte finns kopplad. Vilket innebär att ett varumärkes genomslag baserat på engagemang kan vara både positivt och negativt. För ett exempel på sentimentanalys kan du se denna för de politiska partierna i juni. Kommunikationsanalys värderar även högt en hygiennivå av kundservice, det vill säga ta hand om och svara på frågor och kommentarer. Ibland värt att påminna om att det heter sociala medier av en anledning, vilket för mig innebär att både tala OCH lyssna OCH svara.

Facebook – topp 3-myndighet per verktyg

Som bekant är en del av bloggens syfte att lyfta och visa på olika verktyg som hjälper presentera och tolka data från sociala medier. Verktyg som hanterar och viktar data på olika sätt. Nedan syns topp 3-myndigheter under kvartalet baserat på två verktyg, och som synes syns denna gång ingen exakt matchning vad gäller sidor och deras rankning, förutom Krisinformation.se vilka båda verktygen har bland topp 3. Viktigt som ansvarig för uppföljning att komma ihåg att det resultat som visas i egna externa verktyg kanske inte ger en bild som andra verktyg presenterar. Därav att denna blogg helst ser analys baserad på minst två verktyg för att säkra reliabilitet.

  • Facebook
    • Influens (Bumblewing): Folkhälsomyndigheten, Polisen och Krisinformation.se
    • Poäng (Smampion): Krisinformation.se, Kustbevakningen och Universitets- och högskolerådet

För att ge ett ytterligare exempel på hur data kan visualiseras visar jag verktyget Socialbakers nedan. En återkoppling jag ibland får är att kostnad för mätning och relaterade (externa) verktyg inte prioriteras i en tight skattefinansierad budget. Då finns en del gratismaterial som till exempel de topplistor som Smampion delar samt även data från Socialbakers. Igen, viktigt att komma ihåg att underlagen som listor baseras på beror helt och hållet på vilka sidor som matats in in respektive verktyg, och hur de taggats. Det ENDA företag som per automatik ser allt om sidor på Facebook är just Facebook. Data nedan baseras också endast på en månad (juli) och visar endast storlek baserat på antal följare, och ger ingen indikation om vilken effekt sidorna haft.

Största myndighetssidor på Facebook Sverige – juli 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Socialbakers

Som synes av mixen nedan beror gruppering och taggning på hur sidor visas och jämförs. En del skulle kanske inte se relevansen med att till exempel jämföra Kungahusets sida med Polisen i Växjö, Alvesta.

10 största myndighetssidor på Facebook Sverige – juli 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Socialbakers

Till hjälp för dataunderlag från Facebook används två verktyg: de svenska analysföretagen Bumblewing (influens) och Smampion (poäng). Det är respektive myndighets svenska huvudsida (alternativt största) som mäts i dessa blogginlägg. Undantag är Krisinformation.se som är en sida som flera myndigheter står bakom.

Kvartal 2 2020 – myndigheter på Facebook

I denna kvartalsanalys baseras alltså effektanalysen på data från flera verktyg för att visa på helhet, utfall men även skillnader mellan verktyg. Sammantaget en ökad reliabilitet. Verktyget Bumblewing tillför faktor influens

Kvartalets fem myndighetssidor med högst influens hanterades av Folkhälsomyndigheten, Polisen, Krisinformation.se, Försvarsmakten och Kustbevakningen.

Tillsammans står dessa fem för 75,7 (87,9) procent av totalen influens. Värt att notera att 35 myndigheter därmed delar på resterande 24,3 (12,1) procent. Som jämförelse är motsvarande fördelning bland kommuner i sociala medier 89,1 procent bland gruppen övriga. Till skillnad från kommuner kan alltså ett fåtal myndigheter ses ha en total dominans vad gäller influens på Facebook.

Myndigheter i sociala medier – influens kvartal 2 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Av bilden nedan ser vi en visualisering av innehåll vs reaktioner. Några bra exempel på myndighetssidor som uppvisar en mix av både aktivitet och säkrat engagemang är Folkhälsomyndigheten och Polisen. 

Myndigheter i sociala medier – engagemang (influens) kvartal 2 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Enligt Smampions poängsbaserade verktyg var kvartalets fem främsta myndighetssidor Krisinformation.se, Kustbevakningen, Universitets- och högskolerådet, Folkhälsomyndigheten och Naturvårdsverket.

Myndigheter i sociala medier – poäng kvartal 2 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

Mätpunkter Facebook

14 (11) myndigheter får inte godkänd Facebook-närvaro andra kvartalet 2020 enligt Smampions poängskala. Dessa myndigheter är Migrationsverket, Försvarsmakten, Riksbanken, Swedavia, Diskrimineringsombudsmannen, CSN, Bolagsverket, Konsumentverket, Karolinska Institutet, Pensionsmyndigheten, Diskrimineringsombudsmannen, SCB, Lantmäteriet, Notarie (Sveriges Domstolar), Post- och telestyrelsen och Strålsäkerhetsmyndigheten Sol.

0 (3) myndigheter uppvisade ingen negativ tillväxt av följare under andra kvartalet.

  • Störst: Polisen
  • Högst viralitet: Folkhälsomyndigheten 
  • Flest inlägg per dag: Krisinformation.se
  • Högst tillväxt: Folkhälsomyndigheten (föregående kvartal: Krisinformation.se)
  • Högst engagemangsgrad (7-dagar): Folkhälsomyndigheten
Myndigheter i sociala medier – mätpunkter, plats 1-10 kvartal 2 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion
Myndigheter i sociala medier – mätpunkter, plats 11-20 kvartal 2 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion
Myndigheter i sociala medier – mätpunkter, plats 21-30 kvartal 2 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion
Myndigheter i sociala medier – mätpunkter, plats 31-40 kvartal 2 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

Smampions poängskala (0-100) motsvarar följande betyg:

100: Perfekt
95 – 99: Världsklass
90 – 94: Mycket bra
80 – 89: Väldigt bra
65 – 79: Ett bra betyg
45 – 64: Helt ok
30 – 44: Ej godkänt
0 – 29: Underkänt

Dialoger och responsgrad

Du som följt denna blogg sedan starten 2013 känner väl till dess delvisa fokus på kundservice i sociala medier. Sociala medier är ju just ”sociala”, och är enligt min mycket övertygade mening inte att betrakta som rena informationskanaler. Utbyte. Och frågor – med svar.

Krisinformation.se hade åter kvartalets lägsta responstid med 36 (93) minuter: högst hade åter Statens fastighetsverk med 27 326 (29 835) minuter. 

Arbetar du för en myndighet? Vilken svarstid har ni satt för era sociala kanaler som till exempel Facebook? Och, skiljer det sig något mellan svarstider för telefon och mejl vs sociala medier?

Myndigheter i sociala medier – dialoger/respons 1-10 kvartal 2 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion
Myndigheter i sociala medier – dialoger/respons 11-20 kvartal 2 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion
Myndigheter i sociala medier – dialoger/respons 21-30 kvartal 2 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion
Myndigheter i sociala medier – dialoger/respons 31-40 kvartal 2 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

Mest framgångsrika inlägg andra kvartalet

Tre myndighetssidor tar kvartalets topp 3-placeringar. Båda verktygen placerar inlägg från Folkhälsomyndigheten bland de tre i toppen för kvartalet, därtill även Tullverket enligt ett av verktygen.

Myndigheter i sociala medier – bästa tre inlägg kvartal 2 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing
Myndigheter i sociala medier – bästa tre inlägg kvartal 2 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

50 vanligast förekommande ord

De fyra vanligaste orden kan fritt tolkat möjligen tolkas bilda en mening: ”Sverige behöver information. Frågor?” 🙂

Myndigheter i sociala medier – vanligaste ordval kvartal 2 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

Var det någon närvaro och effekt på Facebook som överraskade i analysen för andra kvartalet? Hur uppfattar och upplever du våra myndigheters närvaro i sociala medier? Har du funderingar över mitt resonemang för resultat lyssnar jag gärna till konstruktiva tankar.

Är det någon myndighets arbete du gillar och skulle vilja veta mer om? Eller vill du att Kommunikationsanalys tar en titt på ert arbete och resultat i sociala medier? Hör gärna av dig.

Här kan du följa Kommunikationsanalys på Facebook för att inte missa nya insikter.

Nästa kvartalsanalys, för tredje kvartalet, kommer i oktober/november 2020.

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange: Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Datakälla: Bumblewing och  Smampion

Definition av influens

Urval: Bland landets 455 myndigheter har 40 Facebook-sidor valts ut utifrån två faktorer. Dels Kantar Sifos Anseendeindex 2019, dels närvaro på Facebook. Inte alla myndigheter i Anseendeindex har närvaro på Facebook, och vissa har även valt bort Facebook, som till exempel Allmänna reklamationsnämnden (ARN) och Brottsförebyggande rådet (BRÅ). Därför är 40 stycken valda utifrån parametrar index, synlighet i media samt intresse. Därmed blir det en blandning av de olika typerna av myndigheter. De har olika närhet till och relevans för medborgarna beroende på deras olika uppdrag. Krisinformation.se är ingen myndighet utan en sida, men finns med eftersom det är en gemensam Facebook-kanal för ett flertal myndigheter.