Etikettarkiv: myndigheter i sociala medier

Sociala medier: Tullverket tittar på kontaktkostnad

Under 2020 utökade Kommunikationsanalys sin blogg med ett flertal nya och intressanta branscher för bevakning och analys av deras framgång och närvaro i sociala medier, däribland myndigheter. Här hittar du tidigare resultat och relaterad inspiration för landets statliga myndigheter i sociala medier.

Kommunikationsanalys vill även inspirera genom att möjliggöra tips från digitala varumärken som antingen förekommer på de olika topplistor för sociala medier som bloggen lyfter, eller som belyser den vardag som ansvariga för sociala plattformar möter. En samlingsplats för professionella med #tipsfrånverkligheten.

Denna gång delar Katarina Brodin, chef kundmöten privat vid Tullverket, sina tankar om hur myndigheten arbetar med sociala medier för att nå framgång samt hantera uppföljning.

Foto: Katarina Brodin, Tullverket

Vad vill Tullverket uppnå med sin närvaro i sociala medier?

– Vi vill möta våra kunder på de plattformar de befinner sig och genom det bidra till Tullverkets strategiska mål och stärka Tullverkets varumärke. Det gör vi genom informationsspridning, föra dialog och reaktivt svara på frågor samt att kommunicera berättelsen om Tullverket. Den inriktningen knyter i sin tur an till Tullverkets strategiska mål och vision.

Hur resonerar och agerar ni för ett lyckat upplägg? 

– För att lyckas med sociala medier skulle jag säga att det allra viktigaste är förmågan att utgå från mottagaren, dess behov, kunskapsnivå och intresse. Gör vi inte relevant innehåll så kommer inte det vi publicerar få spridning och då når vi inte heller dem vi vill nå. Utmaningen är då att göra våra ämnen relevanta. Tull är ingen ”högengagemangsprodukt”, men handlar på nätet gör många, och när man gör det så vill man ha reda på vad det kommer att kosta. Då kan vi hjälpa dem att bli bra näthandlare genom att berätta vad man måste ha koll på när man handlar på nätet.

Foto: Tullverket Facebook

– Vi försöker lära oss av allt vi gör och vi är inte rädda för att återanvända material, men försöker hela tiden finslipa det så att det blir lite bättre utifrån de reaktioner vi fått tidigare. Det är en ständigt pågående process och nu börjar vi ha ganska så bra koll på vilka reaktioner vi kommer att få på det vi publicerar, och hur vi behöver uttrycka oss för att man ska förstå vårt fikonspråk. För reaktionerna kommer direkt, både när vi gör bra och dåliga saker.

– Vi har hela tiden haft som utgångspunkt att se de olika kanalerna som fristående från varandra, samtidigt som våra följare såklart ska känna igen att det är Tullverket de möter på sociala medier. Med det menar jag att vi har olika inriktningar med vår närvaro på exempelvis Facebook och Instagram och att vi sällan publicerar samma inlägg i flera kanaler. Om vi gör det så anpassar vi dem oftast utifrån kanal.

– Det team som arbetar med Tullverkets närvaro på sociala medier är en del av den enhet på kommunikationsavdelningen som även arbetar med kundmötet via andra kanaler, såsom telefon och webbformulär. Att arbeta tätt tillsammans med de som möter våra kunder dagligen i andra kanaler har varit vår inriktning från start.

Planering och innehåll

– Vi utgår från en planering, men försöker i möjligaste mån ha utrymme för att kunna improvisera. Vår planering sker i flera steg och ser lite olika ut för de olika kanalerna. Vi gör en grov planering utifrån ett årshjul, exempelvis inlägg om näthandel inför julhandeln eller om att resa med sin hund inför sommarsemestern. Samtidigt försöker vi ha örat mot marken och snappa upp sådant som sker här och nu för att vara relevanta och intressanta. Att vår närvaro på sociala medier påverkas av den pågående pandemin är kanske inte helt självklart, men det faktum att färre reser över våra gränser har haft en stor påverkan på vår planering. Vi har fått tänka om och i stort sett skippa alla inlägg som handlar om vad man ska tänka på när man reser med en vara till Sverige. 

– Våra sökhundar är väldigt populära och skulle vi bara utgå från vad som oftast får flest likes hade vi bara kunnat publicera inlägg om våra hundar, men vi vill såklart ha en bra mix.

– Vi försöker också vara modiga, att våga testa nya funktioner till exempel och att våga utmana bilden av Tullverket. Bland annat genom att när tillfälle ges kommunicera med glimten i ögat – utan att för den delen förlora vår seriositet som kontrollmyndighet. 

– Att vår verksamhet är intressant och spännande, att vi tidigare inte varit särskilt öppna och berättat om vårt uppdrag, och att vi har en lång historia gör att det finns mycket att berätta om. För det mesta gräver vi där vi står.

Foto: Tullverket Facebook

Arbetsgivarvarumärket och LinkedIn

– Våra sociala medier har också blivit viktiga kanaler i arbetet med vårt arbetsgivarvarumärke. På Instagram får vi mycket frågor som rör rekrytering till framförallt vår kontrollverksamhet. Vi ser samtidigt att antalet följare på LinkedIn ökar stadigt och där försöker vi att fokusera på att bredda bilden av Tullverket som arbetsgivare. Vi är så mycket mer än en person i uniform vid gränsen.

Hur följer ni upp resultat av er närvaro i sociala medier? Vilka verktyg använder ni? Har ni tydliga mål?

– Att vi började arbeta aktivt med sociala medier flera år efter många andra myndigheter, har nog har lett till att vår utvecklingskurva varit ganska så brant.

– Vi har fram tills nu använt oss av plattformarnas egna verktyg, men har börjat titta på möjligheten att använda andra verktyg. Dock har den omtalade domen i EU-domstolen, Schrems II, medfört att vi nu har vi pausat det arbetet. 

– På en övergripande nivå styr vi mot Tullverkets strategiska mål som nyligen omarbetats, och min förhoppning är att vi framöver kan bryta ner det till mer konkreta mål för oss. När vi arbetar med kampanjer så har vi uppsatta mål och där tittar vi exempelvis på kontaktkostnaden också, avslutar Katarina. 

Här hittar du Tullverket på Facebook

Under 2021 kommer fler tipsinlägg med röster och erfarenheter från bland annat banker, elhandel, försäkringsbolagkommunermyndigheter, regioner, sjukhus och telekom. Du hittar även inlägg från bland andra Livrustkammaren och f.d. partiledare Jonas Sjöstedt.

Här hittar du senaste effektresultaten för (statliga) myndigheter i sociala medier där bland andra Tullverket placerade sig väl.

Följ gärna Kommunikationsanalys på Facebook och LinkedIn för att säkra nya insikter.

Behöver du och er organisation ett bollplank eller stöd för ert arbete och resultat i sociala medier? Välkommen att höra av dig.

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange: Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Foton: Tullverket

Riksbanken: Sociala medier nära människors vardag

Sedan 2020 har Kommunikationsanalys utökat med ett flertal nya och intressanta branscher för dels benchmark, dels effektanalys av framgång och närvaro i sociala medier, däribland skattefinansierade verksamheter som myndigheter. Här kan du läsa tidigare underlag om (statliga) myndigheters närvaro och framgång i sociala medier.

Denna blogg vill även inspirera till framgång i sociala medier genom att möjliggöra tips från organisationer som förekommer på de olika topplistor som bloggen lyfter. Eller som väl belyser den vardag som ansvariga för sociala plattformar möter. En samlingsplats för professionella – med #tipsfrånverkligheten.

Denna gång delar Ann-Leena Mikiver, kommunikationschef vid Riksbanken, sina tankar om hur myndigheten arbetar med sociala medier för att nå framgång samt hantera uppföljning.

Foto: Ann-Leena Mikiver, Riksbanken

Vad vill Riksbanken uppnå med sin närvaro i sociala medier?

– Det korta svaret är: samma sak som vi vill uppnå genom traditionella medier fast med mer dialog. Riksbanken är en myndighet som många har hört talas om men få har direktkontakt med. Därför är ofta kunskapen lite svajig om vad vi egentligen gör. Samtidigt har våra åtgärder stor betydelse för människors privatekonomi. Till exempel att de förstår varför det är viktigt med en låg och stabil inflation och att det är därför som Riksbanken höjer eller sänker räntan, och hur det påverkar deras egna lån och besparingar.

– I dag gör vi dessutom många andra åtgärder som verkar på lite andra sätt men som också påverkar det allmänna ränteläget. Dessa åtgärder blir inte effektiva om vi inte kommunicerar tydligt vad vi gör och varför. Dessutom har människor rätt att veta vad vi gör och varför. I så motto är vi är en sorts ekonomisk försvarsmakt som människor måste lita på under finansiell oro, som till exempel nu under coronapandemin.

– Därför behöver vi berätta om vad vi gör och varför i alla kanaler som man kan tänka sig. Inte minst i sociala medier eftersom det är den vanligaste ingången till människor i dag. Förr läste folk tidningen, nu scrollar man i sitt flöde för att snappa upp nyheter. Vi gör egna undersökningar om vad människor vet om oss och hur det påverkar deras förtroende för oss, och de visar alltid på samma resultat: Med ökad kunskap så stiger oftast förtroendet.

Riksbanken Facebook

Hur resonerar och agerar ni för ett lyckat upplägg? 

– Det finns inget enkelt svar på den frågan. De inlägg som tenderar att få mest spridning handlar om ämnen som ligger nära människors vardag, till exempel kontanter eller betalningar generellt – info om falska sedlar i omlopp eller om kontanternas ställning som betalningsmedel. Även framåtblickande ämnen som skulle kunna bli en del av människors vardag går ofta bra, till exempel inlägg om vårt arbete med e-kronan, vilket många brukar tycka är spännande. Utöver det fungerar lättsamma ämnen också ofta bra för oss, som för många andra. I vissa fall försöker vi ta oss an mer komplexa ämnen med en lättsam ingång, vilket kan vara lyckosamt (vår julkalender i fjol till exempel eller en del explainers). Vårt 350-årsjubileum för två år sedan gav många möjligheter till historiska tillbakablickar i eviga ämnen, Samtidigt får man inte glömma bort att målet med kommunikationen ofta är att skapa förståelse för vår verksamhet, som många gånger är ganska komplex. Att hitta balansen mellan komplexitet och att skapa ett intresse är svårt, men vi försöker med de medel vi har, till exempel klarspråk, bilder och infografik.

– Det är vi på kommunikationsenheten som äger innehållet i alla sociala medier. Mer specifikt är det redaktionen som ansvarar för flödet nuförtiden. Fram tills för några år sedan var det HR som ansvarade för LinkedIn, presstjänsten för Twitter och våra webbplatser sköttes separat. För fyra år sedan lade vi allt på den då nybildade digitala redaktionen. Skälet var framför allt att det finns så mycket synergier, dvs. bra att ett gäng följer, gör inlägg och svarar på frågor. Det blir för spretigt att ha det redaktionella ansvaret utspritt, och risken är stor att missa möjligheter att skapa engagemang, förtroende och dialog.  

– Vi finns på Facebook, Twitter, LinkedIn och YouTube. Facebook använder vi för att nå folk som vi kanske inte når annars, lite bredare intresserad allmänhet. På Twitter når vi journalister och opinionsbildare, och på LinkedIn når vi finansbranschen/yrkeskontakterna som vi behöver ha dialog med. Vi kollar dock alltid av LinkedIn med HR: de publicerar själva platsannonserna men vi kör de mer innehållsmässiga inläggen.

– På LinkedIn försöker vi lyfta våra egna medarbetare och vad de arbetar med. Där går till exempel information om vårt e-krona-projekt mycket bra för de som behöver veta något om digitala betalningar eller själva arbetar med dem, de är ju alla där och följer oss. Det är synd att bara inskränka sig till platsannonser där för här kan det bli stort engagemang om man träffar rätt. Youtube använder vi mest som ett komplement och en parkeringsplats för våra filmer: vi utvärderar nu hur och vad vi ska göra här.

– För vårt innehållsarbete kan man säga att vi har en bottenplatta och det är redaktionsmötena. De leds av gruppchefen för redaktionen och här är alltid någon från presstjänsten samt kommunikationsstrategerna med. Ska vi göra något lite mer specifikt så bildar vi små ”miniprojekt”. Det har lett till att vi har blivit mycket bättre på riktigt bra storytelling med enkla och bra budskap, även om det är en utmaning att frigöra tid för utvecklingsjobbet.

– I vårt interna arbete är redaktionskalendern navet för vår planering. Det bidrar till att vi får en struktur och närvaro i allt det som händer och vad det är vi vill lyfta och i vilka kanaler de närmaste veckorna. Mycket av det vi kommunicerar handlar förstås om beslut, tal och rapporter som ledning och stab genererar löpande. Men vi försöker också hela tiden hitta ett ”eget” redaktionellt innehåll, ofta kunskapandet, och i kontexten av den aktuella debatten i samhället.  

– Vi gör det mesta in-house. Faktum är att när jag började här för åtta år sedan trodde jag knappt mina ögon att så mycket kan göras in-house, men med duktiga medarbetare så går det! Vi hanterar dessutom ofta känslig information vilket gör det svårare att anlita extern hjälp. Men när vi har gjort större satsningar, till exempel skolfilmerna och en del till vårt 350-årsjubileum 2018, då har vi tagit extern hjälp.

Riksbanken Facebook

Tonalitet, teknologi och transparens – och integritet

– Tonaliteten, teknologin och transparensen – de handlar alla tre om att bygga förtroendefull kommunikation direkt med sina följare. Man måste ha intresse för följarna, deras intresse och kunskapsnivå, svara dem och ta dem på allvar. Man måste – i likhet med de flesta vanliga journalister i dag – också bemästra tekniken, dvs. kunna filma, fotografera, bildsätta, skriva texter, videoredigera plus kunna publiceringsverktygen! Till sist, man måste förstå att sociala medier är på gott och ont, och som myndighet har man ett särskilt stort ansvar att agera transparent. Med transparens menar jag att medborgarna har rätt att veta vad vi myndigheter gör på ett för dem enkelt sätt, vi kan inte förvänta oss att alla ska surfa in på vår hemsida. Men också att vi kommunikatörer måste vara kunniga om de integritetsfrågor som följer av att de sociala medierna är ”gratis” för användaren. De har ett pris och det är att följarna delar med sig av information om sig själva. Det är ju det som hela GDPR-frågan handlar om. Av oss kommunikatörer måste man förvänta sig att vi har kunskap om integritetsfrågorna och arbetar proaktivt med de frågorna. Vi om några vet ju vilka kritiska frågor man bör ställa till leverantörerna.  

– Tonaliteten är väl det ”T” som vilar helt på våra egna axlar på kommunikationsenheten. När det gäller teknologi och transparens behöver vi kroka arm med både IT-experter och jurister. Om jag tar de tre plattformar vi är aktiva i, så handlar det ju lite förenklat om att fånga Agenda-, Rapport- och På Spåret-tittarna. Det säger sig självt att det inte går att göra på en och samma gång. Agenda-tittarna vill ner på djupet, Rapport-tittarna vill ha koll på läget snabbt och På spåret-publiken vill lära sig nytt på ett lite lustfyllt sätt. På Riksbanken är vi ju lyckligt lottade, vi kan erbjuda allt från analys om Covid-vaccinets effekt på ekonomin till skillnaden är mellan en e-krona och Bitcoin – och vi har dessutom en 350-årig historia att ösa ur. Facebook-läsarna kanske lockas av lite ”fun facts” som för vidare till nya frågor, medan Twitter-läsarna vill ha något de kan ha en åsikt om.

Social Media Management

– För att lyckas med sociala medier gäller det att lägga tid på att fundera på vem man behöver nå och varför man ska finnas på olika plattformar, annars blir det väldigt tungt och man riskerar att skjuta ut hagelsvärmar som ingen har frågat efter. Vi tänkte själva noga för något år sedan när vi gick in på Facebook. Först hade vi bara en dedikerad sida som syftade till att informera och svara på frågor om sedel- och myntutbytet (en av många kanaler), men när kampanjen var slut så kändes det märkligt att bara lämna alla följare i sticket. Då doppade vi tån i vattnet och testade med mer allmänt material som även rör penningpolitik och finansiell stabilitet. Vi växer så det talar väl för att vi gör något rätt, men det är nog fortfarande den plattformen som är svårast att hitta rätt ton i. Nu vill vi till exempel nå fler unga vuxna för de läser ju inte tidningar och inte tittar de på Rapport heller, och vi vet väl rätt säkert att Facebook inte når dem. Men vi måste också inse att vi tar på oss ett nytt ansvar för varje ny plattform vi går in i. Det ska vara hög kvalitet på det vi gör så vi tar det lite försiktigt här. Vi gör annat som förhoppningsvis når dem också.

Schrems II-domen samt etik

– Inte bara Schrems II-domen, utan hela GDPR-lagstiftningen har rört om världen för oss när det gäller bildhantering. Det har kommit in nya inslag av geopolitik i form av ändrad syn på säkerhetsfrågor, inte minst när det gäller amerikanska analystjänster och möjligen framöver även från annat håll. Just Schrems II har påverkat eftersom vi behöver undersöka mycket mer noggrant vilka verktyg som har tredjelandsaktörer involverade i något led. Jag tror att etikfrågor med avseende på personlig integritet är en annan typ av kompetens som vi kommunikatörer behöver bli mycket bättre på. Vi får kroka arm med juristerna och hitta kloka vägar framåt i en rätt svårnavigerad terräng.

Inspiration

– För inspiration gillar jag att kika på sådana som hittar sin nisch och tar ut svängarna kreativt, till exempel Livrustkammaren som i sin hyggligt smala nisch lyckats nå över 60 000 följare. I min egen bransch går det ju inte att bortse från den jamaicanska centralbanken som kör en informationsdrive som heter Inflation Targeting, alltså Inflationsmålet. Skillnaden mot andra är att de kör den i reggae-version. (Se Bank of Jamaica nedan.)

Hur följer ni upp resultat av er närvaro i sociala medier? Vilka verktyg använder ni? Har ni tydliga mål?

– För oss handlar det fortfarande i mångt och mycket att bygga upp en stark position i sociala medier, med god räckvidd och många följare. Det vill säga vi vill växa, vilket vi tror vi gör om vi skapar bra och relevant innehåll för så många som möjligt. Utfallet i sociala medier följer vi upp varje månad där vi tittar på föregående månads statistik. Av det försöker vi lära oss vad som fungerar och inte, och det blir ett verktyg för att utveckla kommunkationen.

– Räckvidden mäter vi genom antal följare och visningar, engagemanget genom antal delningar och kommentarer. Vi har kvantitativa mål att öka både räckvidd och engagemang och följer upp det månadsvis via ett par olika parametrar. Utöver det har vi ambitionen att komplettera med ett antal kvalitativa mål, med utgångspunkt i vår innehållsstrategi för digitala kanaler, men det är en process som vi är mitt uppe i.

– Vi har en väldigt omfattande informationssäkerhet vilket gör att vi måste vara mycket noggranna med vilka verktyg vi använder. Vi använder respektive kanals egna verktyg för att publicera, hantera och följa upp innehållet och har inga planer i dagsläget på att ändra på det, avslutar Ann-Leena.

Här hittar du Riksbanken på Facebook

Under 2021 kommer fler tipsinlägg med röster och erfarenheter från bland annat banker, elhandel, försäkringsbolagkommunermyndigheter, regioner, sjukhus och telekom. Du hittar även inlägg från bland andra Livrustkammaren och f.d. partiledare Jonas Sjöstedt.

Här hittar du senaste resultaten för (statliga) myndigheter i sociala medier.

Följ gärna Kommunikationsanalys på Facebook och LinkedIn för att säkra nya insikter.

Behöver du eller din organisation ett stöd eller bollplank vad gäller social media management? Välkommen att höra av dig.

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange: Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Foton: Riksbanken

Svenska myndigheter i sociala medier – kvartal 1 2021

Krisinformation.se var kvartalets bästa myndighetssida på Facebook. Sveriges (statliga) myndigheter gjorde under första kvartalet en aktivitetsminskning till i snitt 33 inlägg per kvartal på Facebook. Flest inlägg gjorde SMHI. Högst tillväxt under kvartalet uppvisade Sveriges domstolar. Kortast svarstid hade Rymdstyrelsen med 95 minuter. Tre myndigheter hade 100 procents responsgrad på Facebook. En myndighetssida uppvisade negativ tillväxt av följare. Kvartalets bästa inlägg gjordes av Polisen och Tullverket. Högst influens säkrades åter på Twitter av Krisinformation.se och på Instagram av Försvarsmakten.

Under 2020 utökade Kommunikationsanalys sina effektanalyser i sociala medier till att omfatta skattefinansierade verksamheter som Sveriges kommuner, länsstyrelser, (statliga) myndigheter, regioner och sjukhus. En anledning till detta nya fokusområde var pandemin och samhällets tydliga behov av information och fakta, där sociala medier fyller en viktig roll som nyhetskälla för många.

Dessa nya effektanalyser har tagits emot med mycket stort intresse. En anledning verkar vara att just uppföljning av sociala medier är ett område som hittills inte fått mycket utrymme internt, om beroende på resurser eller annat. Förhoppningsvis kan Kommunikationsanalys via bloggen ge inspiration om olika sätt att mäta samt relaterade verktyg. Vill relaterat tipsa om Sveriges kommunikatörers kartläggning av kompetensområden och identifiering av utvecklingsbehov, där störst behov noteras inom mätning av kommunikationsinsatser och -målsättning.

Därtill har även Sveriges kommunikationsbyråer, KOMM, i år infört en ny effektkategori i Guldägget med fokus kommunikationseffekter. Kategoribeskrivning: Kategori Effekt innefattar bidrag där den mätbara effekten har en tydlig koppling till det kreativa arbetet. Bidraget behöver påvisa hur strategin, som är baserad på kreativitet, har genererat positiva resultat för kunden och varumärket. Det kan handla om både konkreta affärseffekter men också attityd- och/eller beteendeeffekter som spelat en avgörande roll för varumärkets utveckling.

Resultat för Facebook baseras på sammantagna resultat av två verktyg. Twitter och Instagram baseras på data från ett verktyg. Samtliga 40 myndigheter på Facebook har inte motsvarande närvaro på Twitter och Instagram varför antalet sidor på de plattformarna är färre.

Myndigheter i sociala medier kvartal 1 2021

Resultat från tidigare kvartal hittar du här.

Resultat myndigheter i sociala medier första kvartalet 2021

För första kvartalet 2021 placerade sig en myndighetssida oavsett verktyg bland verktygens topp 5: Krisinformation.se. En sida som alltså sammantaget säkrat högst effekt på Facebook på bas av två olika verktyg. 

Vad menar jag med effekt? Min kommunikativa utgångspunkt är att effekt är en mix av engagemang, räckvidd och varumärkeskännedom. Hur närvaron stöttat verksamhetsmålen kan endast myndigheterna själva besvara. Kanske en faktor vi kan få se dyka upp i årsredovisningarna?

Här är det viktigt att komma ihåg att en underliggande sentimentanalys (attityd) inte finns kopplad. Vilket innebär att ett varumärkes genomslag baserat på engagemang kan vara både positivt och negativt. Som ett exempel på sentimentanalys kan du se denna för de politiska partierna. 

Kommunikationsanalys värderar även högt en hygiennivå av kundservice, det vill säga ta hand om och svara på frågor och kommentarer. Ibland värt att påminna om att det heter sociala medier av en anledning, vilket för mig innebär att både tala OCH lyssna OCH svara. Som visas längre ned har 3 av 40 myndigheter 100 procents responsgrad på kommentarer och inlägg på Facebook detta kvartal.

Aktivitet – (statliga) myndigheter

Hur aktiva var landets myndigheter under kvartalet? Om vi med aktiva menar antal publicerade sidinlägg var det SMHI som gjorde flest inlägg under kvartalet: 102 stycken, eller 34 stycken per månad. Det motsvarar tre gånger fler inlägg än myndighetssnittet för kvartalet, se nedan. 

Tvåan och trean, Krisinformation.se och Rymdstyrelsen, gjorde 88 respektive 63 stycken inlägg under kvartalet. 

De myndigheter som gjorde minst antal inlägg under kvartalet var åter Swedavia 9 (12) stycken samt Post- och telestyrelsen 8 stycken och Nämnden för hemslöjdsfrågor 7 stycken.

Aktivitet – myndighetssnitt

Sveriges myndigheter gjorde under i snitt 33 (39) inlägg per kvartal på Facebook, motsvarande 11 (13) stycken per månad. Vi kan alltså se en viss aktivitetsminskning i linje med kvartal 3 2020 från landets myndigheter på Facebook. 

Denna blogg har som utgångspunkt rekommenderat (minst) ett inlägg per dag, vilket myndigheterna generellt inte håller. 

Om vi tittar på kvartalets etta i influens, Polisen, gjorde de 42 (53) inlägg under kvartalet, motsvarande 14 (18) inlägg per månad, en aktivitetsnivå något över myndighetssnittet på 11 (13) inlägg per månad. Influensen säkrades mycket på bas av den i jämförelse stora mängden reaktioner på sina inlägg. 

Här kanske någon blir frågande av data ovan: är det flest antal inlägg som gäller för att få bra effekt, eller ändå inte vad gäller influens? Kort svar är att det finns ingen unik formel för alla då många faktorer spelar in. Relevans och efterfrågad information får nog ses som grund för till exempel Folkhälsomyndighetens framgång under senaste året. Om vi haft en Folkhälsomyndigheten II att jämföra med, som paketerat och producerat samma innehåll men på ett annat sätt, kanske vi sett ett annat resultat.

Facebook – topp 5-myndigheter per verktyg

Som bekant är en del av bloggens syfte att lyfta och visa på olika verktyg som hjälper presentera och tolka data från sociala medier. Verktyg som hanterar och viktar samma data men på olika sätt. 

Nedan syns kvartalets topp 5-myndigheter baserat på två verktyg, vilka även denna gång inte ger en exakt matchning vad gäller sidor och deras rankning, däremot hade båda en gemensam myndighetssida bland topp 5: Krisinformation.se.

  • Facebook topp 5, kvartal 1 2021
    • Influens
      1. Polisen – här kan du läsa mer om myndighetens arbete i sociala medier
      2. Krisinformation.se – här kan du läsa mer om den gemensamma myndighetenssidans arbete i sociala medier
      3. Folkhälsomyndigheten – här kan du läsa mer om myndighetens arbete i sociala medier
      4. Försvarsmakten – här kan du läsa mer om myndighetens arbete i sociala medier
      5. Tullverket
    • Poäng
      1. Krisinformation.se
      2. PRV – här kan du läsa mer om myndighetens arbete i sociala medier
      3. Rymdstyrelsen
      4. Naturvårdsverket
      5. Statens fastighetsverk.

Viktigt som ansvarig för uppföljning att komma ihåg att det resultat som visas i egna (externa) verktyg kanske inte ger samma bild som andra verktyg presenterar. Därav att Kommunikationsanalys primärt gör effektanalys baserad på minst två verktyg för att säkra reliabilitet relaterat ”bäst i klassen”. 

Till hjälp för dataunderlag från Facebook används två verktyg: de svenska analysföretagen Bumblewing (influens) och Smampion (poäng). För dataunderlag från Twitter och Instagram används endast Bumblewing. Det är respektive myndighets svenska huvudsida (alternativt största) som mätts i dessa blogginlägg. Undantag är Krisinformation.se som är en sida vilken flera myndigheter står bakom.

Facebook kvartal 1 2021 (två verktyg)

Från och med andra kvartalet 2020 baseras effektanalysen för Facebook på data från flera verktyg för att visa på sammantagen helhet och utfall men även skillnader mellan verktyg. Sammantaget ger detta analysen en ökad reliabilitet vad gäller faktiska effekter. 

Influens – Bumblewing

Verktyget Bumblewing tillför faktor influens

Kvartalets fem myndighetssidor med högst influens hanterades av (resultat föregående kvartal inom parentes om återkommande):

  1. Polisen: 30,3 (30,1) procent
  2. Krisinformation.se: 16,4 (19,8) procent
  3. Folkhälsomyndigheten 12,6 (19,9) procent
  4. Försvarsmakten: 8,8 (8,1) procent
  5. Tullverket: 7,9 procent 

Tillsammans står dessa fem myndighetssidor för 76 (80,6) procent av totalen influens. Värt att notera att 35 myndigheter därmed delar på resterande 24 (19,3) procent. En minskning vi sett fortgå senaste kvartalen som nu avtar. Det ska därför bli intressant att se om detta blir en fortsatt trend att fler myndigheter skapar utrymme och effekt för sina budskap i sociala medier i samband med resultaten för andra kvartalet. Givetvis kommer de myndigheter som har nära kontakt med allmänheten att säkra större andel influens än övriga, som t.ex. Polisen vs Nämnden för hemslöjdsfrågor. Äpplen och päron, men samma plattformar och skattepengar.

Myndigheter i sociala medier – influens kvartal 1 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Av bilden nedan ser vi en visualisering av innehåll vs reaktioner. Polisen är ett exempel på en myndighetssida som uppvisar en mix av både aktivitet och säkrat engagemang. SMHI och Krisinformation.se sticker ut vad gäller hög aktivitet. Folkhälsomyndigheten är i jämförelse inte så aktiva men deras inlägg säkrade stort engagemang. På given anledning får antas.

Myndigheter i sociala medier – engagemang (influens) kvartal 1 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewin

Poäng – Smampion

Enligt Smampions poängsbaserade verktyg var kvartalets fem främsta myndighetssidor:

  1. Krisinformation.se
  2. PRV
  3. Rymdstyrelsen
  4. Naturvårdsverket
  5. Statens fastighetsverk.
Myndigheter i sociala medier – poäng kvartal 1 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

Detta verktyg rankar inte Folkhälsomyndighetens närvaro på Facebook bland topp 5 under kvartalet, däremot bland topp 10.

Mätpunkter Facebook

15 (12) myndigheter fick inte godkänd Facebook-närvaro första kvartalet 2021 enligt Smampions poängskala. 

En myndighetssida, Migrationsverket, uppvisade negativ tillväxt av följare detta kvartal.

Rymdstyrelsen säkrade kvartalets kortaste svarstid med 95 minuter: längst svarstid hade Polisen med 9 159 minuter. 

Utfall mätpunkter (vid ändring står föregående kvartals myndighet inom parentes):

  • Störst: Polisen
  • Högst viralitet: Folkhälsomyndigheten 
  • Flest inlägg per dag: SMHI (Krisinformation.se)
  • Högst tillväxt: Notarie – Sveriges domstolar (PRV)
  • Högst engagemangsgrad (7-dagar): Post- och telestyrelsen (PRV)
  • Kortast svarstid: Rymdstyrelsen 95 minuter (Krisinformation.se 79 minuter)
  • Högst responsgrad: 100 procent uppvisade tre (sex) myndigheter: Rymdstyrelsen, Pensionsmyndigheten – fråga om pension och Polisen.

Nedan syns kvartalets topp 10-poängbaserade myndighetssidor på Facebook: 

Myndigheter i sociala medier – mätpunkter, plats 1-10 kvartal 1 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

Mest framgångsrika Facebook-inlägg första kvartalet

Båda verktygen rankade inlägg från Polisen och Tullverket bland topp 3 för kvartalet, därtill även Folkhälsomyndigheten och Post- och telestyrelsen i vardera verktygen.

Myndigheter Facebook – bästa tre inlägg kvartal 1 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing
Myndigheter Facebook – bästa tre inlägg kvartal 1 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

50 vanligast förekommande myndighetsordval Facebook

”Sverige”, ”behöver” och ”mars” var kvartalets mest använda ord bland myndigheter.

Myndigheter i sociala medier – vanligaste ordval Facebook kvartal 1 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

Twitter kvartal 1 2021 (ett verktyg)

Av de 40 myndigheter som mäts på Facebook har av dessa även 34 profiler på Twitter. Två (tre) av dessa gjorde inga tweets under perioden: Kronofogden och Lantmäteriet.

Myndigheternas aktivitet på Twitter uppgick till 90 (77) tweets per kvartal, eller 30 (26) tweets per månad. Mest aktiva var åter Krisinformation.se med 1 048 (920) tweets, motsvarande 349 (307) tweets per månad.

Kvartalets fem myndighetssidor med högst influens på Twitter hanterades av (resultat föregående kvartal inom parentes om återkommande):

  1. Krisinformation.se 38,5 (32,4) procent
  2. Folkhälsomyndigheten: 12,9 (14,7) procent
  3. Sida: 11 (12,5) procent
  4. Försvarsmakten: 9,3 (17,3) procent
  5. Karolinska Institutet: 9,3 (6,4) procent 

Tillsammans står dessa fem myndighetsprofiler för 81 (83,2) procent av totalen influens. Här ser vi åter två myndigheter som inte förekommit i toppen på Facebook: Sida samt Karolinska institutet.

Värt notera att 29 myndigheter därmed delade på resterande 19 (16,8) procent influens. En ökning även på denna plattform från övriga myndigheters genomslag.

Myndigheter på Twitter – influens kvartal 1 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Bilden nedan illustrerar väl Krisinformation.ses höga aktivitet vs det engagemang som Försvarsmakten skapar. Majoriteten myndigheter placerar sig i vänstra hörnet med både låg aktivitet samt lågt engagemang på innehåll.

Myndigheter på Twitter – engagemang (influens) kvartal 1 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Mest framgångsrika inlägg Twitter – första kvartalet

  1. Krisinformation.se
  2. Försvarsmakten
  3. Karolinska Institutet
Myndigheter på Twitter – bästa tre inlägg kvartal 1 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Instagram kvartal 1 2021 (ett verktyg)

Av de 40 myndigheter som mäts på Facebook har av dessa även 26 sidor på Instagram. Två av dessa gjorde inga inlägg under perioden: Sveriges Domstolar och Swedavia.

Myndigheternas aktivitet på Instagram uppgick till 22 (24) stycken inlägg per kvartal, eller 7 (8) inlägg per månad. Mest aktiva var Statens fastighetsverk med 64 inlägg under kvartalet, motsvarande 21 inlägg per månad.

Kvartalets fem myndighetssidor med högst influens på Instagram hanterades av (resultat föregående kvartal inom parentes om återkommande):

  1. Försvarsmakten: 30,4 (24,4) procent
  2. Polisen 21,5 (20,5) procent
  3. Statens fastighetsverk: 15,9 (14) procent
  4. Kustbevakningen: 7,9 (10,6) procent
  5. Tullverket 7,9 procent

Tillsammans står dessa fem myndighetssidor för 83,6 (81,7) procent av totalen influens. Värt att notera att 21 myndigheter därmed delar på resterande 16,4 (18,3) procent. På Instagram ser vi till skillnad från Facebook och Twitter inte en ökning av influens för gruppen Övriga.

Myndigheter på Instagram – influens kvartal 1 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Bilden nedan illustrerar väl Rymdstyrelsens och Statens fastighetsverks höga aktivitet vs det engagemang som Försvarsmakten och Polisen skapar.

Intressant notera spridningen i denna graf i jämförelse med motsvarande för Twitter, och i viss mån även Facebook, där denna visar att myndigheterna på Instagram både uppvisar högre aktivitet, samt att innehållet skapar mer engagemang.

Myndigheter på Instagram – engagemang (influens) kvartal 1 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Mest framgångsrika inlägg Instagram – första kvartalet

Vid ändring från föregående kvartal inom parentes.

  1. Polisen
  2. Försvarsmakten
  3. Försvarsmakten (Polisen)
Myndigheter på Instagram – bästa tre inlägg kvartal 1 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Kantar Sifo, Mediebarometern och SKI

Relaterad info som dels visar uppfattning om myndigheter, dels leder till tankar där sociala medier kan bidra påverka denna uppfattning.

Anseendeindex – extramätning myndigheter

I oktober 2021 gjorde Kantar Sifo en extramätning relaterat ett urval av myndigheter. Bland dessa myndigheter uppvisades en tydlig ökning för MSB och en minskning för Polisen.

Anseendeindex myndigheter oktober 2020. Källa: Kommunikationsanalys. Datakälla: Kantar Sifo

Förtroendebarometern 2021 – Medieakademin

Medieakademins förtroendebarometer genomfördes i februari/mars 2021. Samtliga 40 myndigheter som här analyseras finns inte med, dock ett antal som har bedömts av denna panel.

”Sjukvården” får i sammanhanget det högsta förtroendet från allmänheten. Inom kort kommer Kommunikationsanalys att dela resultaten för första kvartalet för Regioner och sjukhus samt Kommuner i sociala medier. Därefter följer Riksbanken, som placerar sig före både staten och riksdagen.

Förtroende för samhällsinstitutioner. Källa: Förtroendebarometern 2021
Förtroende för myndigheter m.m.. Källa: Förtroendebarometern 2021

Vad är viktigt för ett starkt varumärke?

Det finns som bekant mycket bra material och kompetens relaterat varumärkesarbete. Svenskt Kvalitetsindex, SKI, har skrivit ett kort inlägg om varumärke. De lyfter bland annat vikten av att lyckas sammankoppla varumärket med mer värdebaserade och emotionella ord.

Är till exempel emotionella ord en utmaning för myndigheter att använda? Till detta kan även emojis o.dyl. kopplas. Hur resonerar ni?

Hur matchar dessa faktorer det kommunikativa arbetet inom din organisation? Det påverkar ju även organisationens tonalitet. Och om dessa är aktuella parametrar: hur mäter ni effekt?

Länka till webben?

Länkar ni ofta/alltid från sociala medier till er webb? Det finns som bekant funderingar runt hur mycket t.ex. Facebooks algoritm påverkas (negativt) av material som länkar ut från plattformen. But on the positive side, Eurostat har delat data för 2020 som visar att EU:s medborgare i allmänhet, och svenskar i synnerhet, vänder sig till just myndigheters hemsidor för fakta. Och flest i åldersgruppen 25-34 år.

Share of people that obtained information from government websites in 2020. Datakälla: Eurostat

Kontakt

Var det någon närvaro och effekt i sociala medier som överraskade i effektanalysen för kvartalet? Hur uppfattar och upplever du våra (statliga) myndigheters närvaro i sociala medier? Ser du utrymme för mer/mindre aktivitet? Annan aktivitet?

Följ gärna Kommunikationsanalys på Facebook och LinkedIn för att säkra nya insikter om effekter i sociala medier och social media management.

Nästa effektanalys för (statliga) myndigheter i sociala medier kommer i juli/augusti 2021 för andra kvartalet 2021.

Behöver du och er organisation ett bollplank eller stöd för ert arbete och resultat i sociala medier? Välkommen att höra av dig.

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange: Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Datakälla: Bumblewing och  Smampion

Definition av influens

Urval: Bland landets 455 myndigheter har 40 Facebook-sidor valts ut utifrån två faktorer. Dels Kantar Sifos Anseendeindex 2019, dels närvaro på Facebook. Inte alla myndigheter i Anseendeindex har närvaro på Facebook, och vissa har även valt bort Facebook, som till exempel Allmänna reklamationsnämnden (ARN) och Brottsförebyggande rådet (BRÅ). Därför är 40 stycken valda utifrån parametrar index, synlighet i media samt intresse. Därmed blir det en blandning av de olika typerna av myndigheter. De har olika närhet till och relevans för medborgarna beroende på deras olika uppdrag. Krisinformation.se är ingen myndighet utan en sida, men finns med eftersom det är en gemensam Facebook-kanal för ett flertal myndigheter. Motsvarande sidor, där sådana finnes, redovisas för Twitter och Instagram.

Smampions poängskala (0-100) motsvarar följande betyg:

100: Perfekt
95 – 99: Världsklass
90 – 94: Mycket bra
80 – 89: Väldigt bra
65 – 79: Ett bra betyg
45 – 64: Helt ok
30 – 44: Ej godkänt
0 – 29: Underkänt

Svenska myndigheter i sociala medier – kvartal 4 2020

Polisen, Krisinformation.se och Kustbevakningen var kvartalets bästa myndighetssidor på Facebook. Sveriges (statliga) myndigheter gjorde under fjärde kvartalet en aktivitetsökning till i snitt 39 (32) inlägg per kvartal på Facebook. Flest inlägg gjorde Krisinformation.se. Högst tillväxt under kvartalet uppvisade PRV. Kortast svarstid uppvisade Krisinformation.se med 79 minuter. Sex myndigheter hade 100 procents responsgrad på Facebook. Nyhet: Högst influens säkrades på Twitter av Krisinformation.se och av Försvarsmakten på Instagram.

2020 utökade Kommunikationsanalys sina effektanalyser i sociala medier till att omfatta skattefinansierade verksamheter som Sveriges kommuner, länsstyrelser, myndigheter, regioner och sjukhus. En anledning till detta nya fokusområde var pandemin och samhällets tydliga behov av information och fakta, där sociala medier fyller en viktig roll som nyhetskälla för många.

Dessa nya effektanalyser har tagits emot med stort intresse. En anledning verkar vara att just uppföljning av sociala medier är ett område som hittills inte fått mycket utrymme internt, om beroende på resurser eller annat. Oavsett, tack för återkoppling och inspirerande engagemang.

En nyhet för fjärde kvartalet och (statliga) myndigheter är att förutom Facebook nu även resultat och effekter på Twitter samt Instagram redovisas, dessa på bas av ett (1) verktyg. Samtliga 40 myndigheter har inte närvaro på Twitter och Instagram varför antalet sidor på de nya plattformarna varierar.

Pandemikommunikation och digital kompetens

I december släpptes Svenskarna och internet 2020 där vi bland annat kunde läsa att vår användning av sociala medier under pandemin ökat med 7 procent i jämförelse med samma period 2019. 89 procent av internetanvändarna använde därmed sociala medier. Detta resultat, sammantaget med Reuters Institute Digital News Report 2020 vilken visar att 32 procent har Facebook som nyhetskälla, ger tydliga indikationer på de sociala plattformarnas vikt för organisationers kommunikativa framgång.

Sveriges kommunikatörer ger den 9 februari ett gratis webbinarium tillsammans med Internetstiftelsen vid namn Instagram, Youtube, Twitch eller Reddit – hur ska en kommunikatör tänka? Bra tips för dig som planerar att utöka/ändra er närvaro till flera sociala plattformar.

Till inspiration relaterat pandemikommunikation har analysföretaget Smampion sammanställt ett antal corona-inlägg från landets kommuner, vilka under förra året skapade stor spridning och engagemang på Facebook. 

En genomtänkt och väl paketerad digital närvaro är som bekant av stor vikt för att lyckas nå ut med sina budskap i sociala medier. Samtidigt kan vi läsa att digital kompetens generellt är en bristvara inom offentlig sektor. Vad gäller digital kommunikation möter jag samtidigt fler och fler med titeln ”digital kommunikatör”. 

Vad innebär då detta? ”Det beror på”, verkar vara svaret. Som ett kompetensexempel kan vi för digital kommunikation utgå ifrån funktionen Social Media Management, som för sociala medier omfattar arbetet Före-Under-Efter, eller omskrivet: Kreativa processer-Kanalpaketering/-publicering-Kundservice samt analys. Vilka i sig kan ses som flera olika kompetenser.

Jag ser ibland vid rekrytering att en digital kommunikatör ofta förväntas klara hantera hela processen med sociala medier – inklusive annonsering. Utöver detta även både externwebb och intranät, och därtill gärna även nyhetsbrev, sökord osv.osv. Gärna med en förståelse för juridiska aspekter. Dessa krav är särskilt tydliga hos mindre organisationer med färre resurser.

Från mitt perspektiv är detta både tunga och stora kompetenskrav, vilka jag har svårt att se hur en person kan leverera på med hög kvalitet genomgående. Jag ser samtidigt att större organisationer har delat upp dessa roller med specificerad kompetens och funktioner. Vilket, för att återknyta till sociala medier, är betryggande att se att begreppet förstås omfatta en bredd av kompetenser.

Vad gäller de kommunikativa delarna av arbetsprocessen Före-Under-Efter är de indikationer jag får just vad gäller uppföljning, är att den ofta blir sekundär eller bristfällig. Detta då fokus ligger på produktion och publicering – samt kanske därtill även hantera digital kundservice. Förhoppningsvis kan denna blogg ge stöd och inspiration vad gäller att säkra en bra kompetenskedja för de sociala plattformarna, både för rekryterande chefer samt för kanske överbelastade medarbetare. Ett stabilt och hållbart social media management helt enkelt.

Schrems II-domen samt medier på nätet

Förra kvartalet berörde jag Schrems II-domen som skapat oklarhet om vad som kommer gälla för innehåll i sociala medier. Och därmed hur det kommer att påverka budskapsflödet i sociala medier. Jag förmodar att de flesta större organisationer börjar få planer runt hur förhålla sig till detta, med nära samverkan mellan kommunikation och juridik. Här kan du läsa vad Integritetsskyddsmyndigheten (före detta Datainspektionen) säger om påverkan av Schrems II-domen, med frågor och svar. För dig som vill få detta tydligare förklarat utifrån ett marknadsperspektiv ger IFI kursen Schrems II och dataöverföring – vad gäller vid marknadsföring och digital kommunikation

Ett lösning i praktiken på Schrems II-domen ger Jönköpings kommun som du hittar här. Läs gärna även Pensionsmyndighetens tankar i frågan.

Relaterat Schrems II-domen har företaget Webperf gjort ett test av använda verktyg för webbanalys i offentlig sektor, som till exempel Google Analytics. De har undersökt 623 webbplatser inom offentlig sektor och resultaten hittar du här.

Relevant och bra paketerat innehåll är som bekant en viktig faktor för att nå och säkra effekt i sociala medier. Ifall innehållets format utgör sändning eller publicering på internet kan dessa tips från Myndigheten för press, radio och tv vara bra att känna till.

Publicering av innehåll

Det är glädjande se alla läsare av bloggens #tipsfrånverkligheten där Kommunikationsanalys bjuder in utvalda varumärken till att berätta om sitt arbete med sociala medier. Bakgrunden till dessa inlägg kommer från egna erfarenheter av att ha byggt upp en global koncernnärvaro i sociala medier på 00-talet, och hur lite info som då fanns – och hur mycket tillgång till kompetens och inspiration skulle betytt. Och som fortfarande efterfrågas.

Något jag brukar lyfta i dessa inlägg är hur arbetet med plattformarna planeras. Det är en fråga som jag även ställer vid uppdrag när jag stöttar organisationer med sociala medier. Och här förekommer hela bredden från ren ad hoc till digitala redaktionella årsplaneringshjul. Hur planerar och arbetar din organisation med innehåll?

Bilden nedan visar hur en planerad Social Media Week kan se ut på bas av aktivitet på nio sociala plattformar. Det jag tycker du särskilt ska notera är dels fördelningen av postning över hela dygnet, dels över hela veckan. Ett arbetssätt jag själv använt sedan många år.

Social Media Week. Källa: Blog 2Social by Adenion

Myndigheter i sociala medier kvartal 4

Detta är den fjärde kvartalsanalysen för myndigheter i sociala medier. Tidigare släppta hittar du här.

Av de myndigheter som i juni 2020 enligt Kantar Sifo:s Anseendeindex 2020 placerade sig som topp 3, hittar du dem även i denna blogg delandes sina erfarenheter:

  1. SMHI – här kan du läsa mer om myndighetens arbete med sociala medier
  2. Kustbevakningen – här kan du läsa mer
  3. Folkhälsomyndigheten – här kan du läsa mer 

Resultat myndigheter i sociala medier fjärde kvartalet 2020

För fjärde kvartalet 2020 var det ingen given etta som utkristalliserades på bas av flera verktygs underlag. Däremot placerade sig tre myndighetssidor oavsett verktyg bland verktygens topp 5: PolisenKrisinformation.se och Kustbevakningen. Tre sidor som alltså sammantaget säkrat högst effekt på Facebook på bas av två olika verktyg. 

Vad menar jag med effekt? Min kommunikativa utgångspunkt är att effekt är en mix av engagemang, räckvidd och varumärkeskännedom. Hur närvaron stöttat verksamhetsmålen kan endast myndigheterna själva besvara. Kanske en faktor vi kommer få se dyka upp i årsredovisningarna?

Här är det viktigt att komma ihåg att en underliggande sentimentanalys inte finns kopplad. Vilket innebär att ett varumärkes genomslag baserat på engagemang kan vara både positivt och negativt. Som ett exempel på sentimentanalys kan du se denna för de politiska partierna.

Kommunikationsanalys värderar även högt en hygiennivå av kundservice, det vill säga ta hand om och svara på frågor och kommentarer. Ibland värt att påminna om att det heter sociala medier av en anledning, vilket för mig innebär att både tala OCH lyssna OCH svara. Som syns längre ned har 6 av 40 myndigheter 100 procents responsgrad på kommentarer och inlägg på Facebook detta kvartal.

Aktivitet – (statliga) myndigheter

Hur aktiva var landets myndigheter under kvartalet? Om vi med aktiva menar antal publicerade sidinlägg var det Krisinformation.se som gjorde flest inlägg under fjärde kvartalet: 107 stycken, eller 36 stycken per månad. Det motsvarar nästan tre gånger fler inlägg än myndighetssnittet för kvartalet, se nedan. 

Här är det viktigt att komma ihåg att bakom Krisinformation.se står flera myndigheter, och är alltså inte en egen myndighet utan en gemensam myndighetssida.

Tvåan och trean, SMHI och Statens fastighetsverk, gjorde 83 respektive 67 stycken inlägg under kvartalet. 

De myndigheter som gjorde minst antal inlägg under kvartalet var åter Notarie (Sveriges domstolar) 13 (7), Post- och telestyrelsen 13, CSN 13 samt Swedavia 12.

Aktivitet – myndighetssnitt

Sveriges myndigheter gjorde under fjärde kvartalet i snitt 39 (32) inlägg per kvartal på Facebook, motsvarande 13 (11) stycken per månad. Vi kan alltså se en viss aktivitetsökning i linje med kvartal 2 från landets myndigheter på Facebook. 

Denna blogg som utgångspunkt rekommenderat minst ett inlägg per dag, vilket myndigheterna generellt inte håller. 

Om vi tittar på kvartalets etta i influens, Polisen, gjorde de 53 inlägg under kvartalet, motsvarande 18 inlägg per månad, en aktivitetsnivå över myndighetssnittet på 13 inlägg per månad. Influensen säkrades mycket på bas av den i jämförelse stora mängden reaktioner på sina inlägg. 

Här kanske någon blir frågande av data ovan: är det flest antal inlägg som gäller för att få bra effekt, eller ändå inte vad gäller influens? Kort svar är att det finns ingen unik formel för alla då många faktorer spelar in. Relevans och efterfrågad information får nog ses som grund för till exempel Folkhälsomyndighetens framgång under året. Om vi haft en Folkhälsomyndigheten II att jämföra med, som paketerat och producerat samma innehåll men på ett annat sätt, kanske vi sett ett annat resultat.

Facebook – topp 5-myndighet per verktyg

Som bekant är en del av bloggens syfte att lyfta och visa på olika verktyg som hjälper presentera och tolka data från sociala medier. Verktyg som hanterar och viktar samma data men på olika sätt. 

Nedan syns topp 5-myndigheter under kvartalet baserat på två verktyg, vilka även denna gång inte ger en exakt matchning vad gäller sidor och deras rankning, förutom att båda verktygen har samma tre myndigheter bland topp 5. Viktigt som ansvarig för uppföljning att komma ihåg att det resultat som visas i egna (externa) verktyg kanske inte ger en bild som andra verktyg presenterar. Därav att denna blogg primärt gör analys baserad på minst två verktyg för att säkra reliabilitet relaterat ”bäst i klassen”. 

  • Facebook
    • Influens: 
      1. Polisen – här kan du läsa mer om myndighetens arbete i sociala medier
      2. Folkhälsomyndigheten – här kan du läsa mer om myndighetens arbete i sociala medier
      3. Krisinformation.sehär kan du läsa mer om den gemensamma myndighetenssidans arbete i sociala medier
      4. Försvarsmakten – här kan du läsa mer om myndighetens arbete i sociala medier
      5. Kustbevakningenhär kan du läsa mer om myndighetens arbete i sociala medier.
    • Poäng: 
      1. Krisinformation.se
      2. PRV
      3. Kustbevakningen
      4. Statens fastighetsverk
      5. Polisen.

Till hjälp för dataunderlag från Facebook används två verktyg: de svenska analysföretagen Bumblewing (influens) och Smampion (poäng). För dataunderlag från Twitter och Instagram används endast Bumblewing. Det är respektive myndighets svenska huvudsida (alternativt största) som mätts i dessa blogginlägg. Undantag är Krisinformation.se som är en sida vilken flera myndigheter står bakom.

Kvartal 4 2020 – myndigheter på Facebook (två verktyg)

Från och med andra kvartalet 2020 baseras effektanalysen för Facebook på data från flera verktyg för att visa på sammantagen helhet, utfall men även skillnader mellan verktyg. Sammantaget ger detta analysen en ökad reliabilitet vad gäller faktiska effekter. 

Verktyget Bumblewing tillför faktor influens

Kvartalets fem myndighetssidor med högst influens hanterades av (föregående kvartal inom parentes):

  1. Polisen: 30,1 (27,6) procent
  2. Folkhälsomyndigheten 19,9 (28,7) procent
  3. Krisinformation.se: 19,8 (8,5) procent
  4. Försvarsmakten: 8,1 (8,7) procent
  5. Kustbevakningen: 2,7 (3,9) procent 

Tillsammans står dessa fem myndighetssidor för 80,6 (77,4) procent av totalen influens. Värt att notera att 35 myndigheter därmed delar på resterande 19,3 (22,6) procent. En minskning vi sett fortgå senaste kvartalen, vilket alltså visar att det i stort är tre myndigheter som dominerar myndighetsgenomslaget på Facebook. Som jämförelse är motsvarande fördelning bland kommuner i sociala medier 87,2 (89,1) procent bland gruppen övriga. Till skillnad från kommuner har alltså ett fåtal myndigheter en total dominans vad gäller influens inom sin bransch på Facebook.

Myndigheter i sociala medier – influens kvartal 4 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Av bilden nedan ser vi en visualisering av innehåll vs reaktioner. Ett exempel på myndighetssidor som uppvisar en mix av både aktivitet och säkrat engagemang är åter Polisen. Krisinformation.se sticker ut vad gäller hög aktivitet. Folkhälsomyndigheten är i jämförelse inte så aktiva men deras inlägg säkrade stort engagemang.

Myndigheter i sociala medier – engagemang (influens) kvartal 4 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewin

Enligt Smampions poängsbaserade verktyg var kvartalets fem främsta myndighetssidor Krisinformation.se, PRV, Kustbevakningen, Statens fastighetsverk och Polisen.

Myndigheter i sociala medier – poäng kvartal 4 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

Detta verktyg rankar inte Folkhälsomyndighetens närvaro på Facebook bland topp 5 under kvartalet, däremot bland topp 10.

Mätpunkter Facebook

12 (19) myndigheter fick inte godkänd Facebook-närvaro fjärde kvartalet 2020 enligt Smampions poängskala. 

Ingen myndighetssida uppvisade negativ tillväxt av följare detta kvartal.

Krisinformation.se säkrade kvartalets kortaste svarstid med 79 minuter: längst hade Lantmäteriet med 11 673 minuter. 

Några mätpunkter (vid ändring föregående kvartals myndighet inom parentes):

  • Störst: Polisen
  • Högst viralitet: Folkhälsomyndigheten 
  • Flest inlägg per dag: Krisinformation.se (SMHI)
  • Högst tillväxt: PRV (Strålsäkerhetsmyndigheten)
  • Högst engagemangsgrad (7-dagar): PRV (Naturvårdsverket)
  • Kortast svarstid: Krisinformation.se 79 minuter (Arbetsförmedlingen 59 minuter)
  • Högst responsgrad: 100 procent uppvisade sex (nio) myndigheter: PRV, Polisen, Tullverket, Arbetsförmedlingen, Spelinspektionen och SCB.

Nedan syns kvartalets topp 10-poängbaserade myndighetssidor på Facebook:

Myndigheter i sociala medier – mätpunkter, plats 1-10 kvartal 4 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

Smampions poängskala (0-100) motsvarar följande betyg:

100: Perfekt
95 – 99: Världsklass
90 – 94: Mycket bra
80 – 89: Väldigt bra
65 – 79: Ett bra betyg
45 – 64: Helt ok
30 – 44: Ej godkänt
0 – 29: Underkänt

Mest framgångsrika inlägg fjärde kvartalet

Båda verktygen rankade inlägg från Folkhälsomyndigheten bland topp 3 för kvartalet, därtill även Polisen och Jordbruksverket i vardera verktygen.

Myndigheter Facebook – bästa tre inlägg kvartal 4 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing
Myndigheter i sociala medier – bästa tre inlägg kvartal 4 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

50 vanligast förekommande myndighetsordval i sociala medier

”Sverige”, ”behöver” och ”december” var kvartalets mest använda ord bland myndigheter.

Myndigheter i sociala medier – vanligaste ordval kvartal 4 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

Kvartal 4 2020 – myndigheter på Twitter (ett verktyg)

Av de 40 myndigheter som mäts på Facebook har av dessa även 34 profiler på Twitter. Tre av dessa gjorde inga tweets under perioden: Kronofogden, Lantmäteriet och Rymdstyrelsen.

Myndigheternas aktivitet på Twitter uppgick till 77 stycken per kvartal, eller 26 tweets per månad. Mest aktiva var Krisinformation.se med 920 tweets, motsvarande 307 tweets per månad.

Kvartalets fem myndighetssidor med högst influens på Twitter hanterades av:

  1. Krisinformation.se 32,4 procent
  2. Försvarsmakten: 17,3 procent
  3. Folkhälsomyndigheten: 14,7 procent
  4. Sida: 12,5 procent
  5. Karolinska Institutet: 6,4 procent 

Tillsammans står dessa fem myndighetsprofiler för 83,2 procent av totalen influens. Här ser vi två myndigheter som inte förekommit i toppen på Facebook: Sida samt Karolinska institutet. Värt notera att 35 myndigheter därmed delade på resterande 16,8 procent influens.

Myndigheter på Twitter – influens kvartal 4 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Denna bild illustrerar väl Krisinformation.ses höga aktivitet vs det engagemang som Försvarsmakten skapar. Majoriteten myndigheter placerar sig i vänstra hörnet med båda låg aktivitet samt lågt engagemang på innehåll.

Myndigheter på Twitter – engagemang (influens) kvartal 4 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Mest framgångsrika inlägg Twitter – fjärde kvartalet

  1. Försvarsmakten
  2. Folkhälsomyndigheten
  3. Krisinformation.se
Myndigheter på Twitter – bästa tre inlägg kvartal 4 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Kvartal 4 2020 – myndigheter på Instagram (ett verktyg)

Av de 40 myndigheter som mäts på Facebook har av dessa även 26 sidor på Instagram. Två av dessa gjorde inga inlägg under perioden: CSN och Sveriges Domstolar.

Myndigheternas aktivitet på Instagram uppgick till 24 stycken inlägg per kvartal, eller 8 inlägg per månad. Mest aktiva var Lantmäteriet med 82 inlägg under kvartalet, motsvarande 27 inlägg per månad.

Kvartalets fem myndighetssidor med högst influens på Instagram hanterades av:

  1. Försvarsmakten: 24,4 procent
  2. Polisen 20,5 procent
  3. Statens fastighetsverk: 14 procent
  4. Krisinformation.se: 12,2 procent
  5. Kustbevakningen: 10,6 procent

Tillsammans står dessa fem myndighetssidor för 81,7 procent av totalen influens. Värt att notera att 21 myndigheter därmed delar på resterande 18,3 procent.

Myndigheter på Instagram – influens kvartal 4 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Denna bild illustrerar väl Lantmäteriets höga aktivitet vs det engagemang som Försvarsmakten och även Polisen skapar. Intressant notera spridningen i denna graf i jämförelse med motsvarande för Twitter, där denna visar att myndigheterna både uppvisar högre aktivitet, samt att innehållet skapar mer engagemang.

Myndigheter på Instagram – engagemang (influens) kvartal 4 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Mest framgångsrika inlägg Instagram – fjärde kvartalet

  1. Polisen
  2. Försvarsmakten
  3. Polisen
Myndigheter på Instagram – bästa tre inlägg kvartal 4 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Var det någon närvaro och effekt på i sociala medier som överraskade i analysen för fjärde kvartalet? Hur uppfattar och upplever du våra (statliga) myndigheters närvaro i sociala medier? Ser du utrymme för mer/mindre aktivitet?

Följ gärna Kommunikationsanalys på Facebook och LinkedIn för att säkra nya insikter om effekter i sociala medier och social media management.

Nästa effektanalys för myndigheter kommer i april/maj 2021 för första kvartalet 2021.

Behöver du och er organisation ett bollplank eller stöd för ert arbete och resultat i sociala medier? Välkommen att höra av dig.

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange: Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Datakälla: Bumblewing och  Smampion

Definition av influens

Urval: Bland landets 455 myndigheter har 40 Facebook-sidor valts ut utifrån två faktorer. Dels Kantar Sifos Anseendeindex 2019, dels närvaro på Facebook. Inte alla myndigheter i Anseendeindex har närvaro på Facebook, och vissa har även valt bort Facebook, som till exempel Allmänna reklamationsnämnden (ARN) och Brottsförebyggande rådet (BRÅ). Därför är 40 stycken valda utifrån parametrar index, synlighet i media samt intresse. Därmed blir det en blandning av de olika typerna av myndigheter. De har olika närhet till och relevans för medborgarna beroende på deras olika uppdrag. Krisinformation.se är ingen myndighet utan en sida, men finns med eftersom det är en gemensam Facebook-kanal för ett flertal myndigheter. Motsvarande sidor, där sådana finnes, redovisas för Twitter och Instagram,

Krisinformation.se prioriterar bemanning i sociala medier

Kommunikation sociala medier Krisinformation.se

I år har Kommunikationsanalys tillfört ett flertal nya branscher för benchmark och uppföljning av framgång och närvaro i sociala medier, däribland (statliga) myndigheter. Här kan du läsa mer om myndigheters framgång i sociala medier i effektanalysen för årets tredje kvartal 2020.

Denna blogg vill även inspirera genom att möjliggöra tips från digitala varumärken som antingen förekommer på de olika topplistor för sociala medier som bloggen lyfter, eller som belyser den vardag som ansvariga för sociala plattformar möter. En samlingsplats för professionella med #tipsfrånverkligheten.

Denna gång delar Amanda Lägervik Sjöstedt, webbredaktör vid Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), sina tankar om hur den gemensamma myndighetskanalen Krisinformation.se arbetar med sociala medier för att nå framgång samt hanterar uppföljning.

Vad vill Krisinformation.se uppnå med sin närvaro i sociala medier?

– Krisinformation.se använder sociala medier för att nå ut till fler med varningar, nyheter, viktigt meddelande till allmänheten (VMA) och råd. Dialogen med våra följare är också viktig. 

  • Krisinformation.se är basen för bekräftad krisinformation från svenska myndigheter. Genom att använda sociala medier kan vi se till att fler nås av den samhällsviktiga informationen och samtidigt ställa frågor till oss. 
  • Grundsyftet är att snabbt nå ut med bekräftad myndighetsinformation i sociala medier. Om vi är snabba på att kommunicera kan vi också minska risken för att rykten och felaktigheter sprids.
  • Vi är aktiva i sociala medier från tidig morgon till sen kväll och uppskattar verkligen dialogen som uppstår i våra flöden. Att vi prioriterar bemanning i sociala medier gör att vi snabbt kan moderera innehåll och besvara frågor så fort som möjligt. Det blir nästan som en chatt. Vi vill att man ska känna sig trygg i våra kommentarsfält och våga ställa frågor.
  • Vi ser också dialogen som ett sätt att inhämta information – det folk har mycket frågor om försöker vi lyfta till ansvariga myndigheter. Det kan göra att vi upptäcker att det saknas information inom något område eller att informationen behöver bli tydligare. I bland får vi också in tips från allmänheten via våra sociala kanaler om att någon händelse inträffat.

Hur resonerar och agerar ni för ett lyckat upplägg? 

– Redaktionen består av omkring 10 heltidsanställda medarbetare. Vi både postar och besvarar alla inlägg själva, och strävar alltid efter använda ett så enkelt språk, så att informationen blir så tillgänglig som möjligt. Eftersom vi ingår i MSB:s beredskapsorganisation innebär det att vi också har beredskap dygnet runt. För att kunna bemanna dessa pass har vi även hjälp av 8 extra medarbetare som jobbar på timme och kan täcka vissa av dessa pass. I samband med coronan har vi även skalat upp organisationen under kvällar och helger. Vi har alltså inte längre enbart beredskap för att hantera händelser under kvällar och helger, nu har vi också en person som arbetar fram till klockan 22 vardagar och helger.

– Det är viktigt att anpassa inläggen i sociala medier efter vad som funkar bäst i varje kanal. Vi har innehållsmöte varje vecka där vi på redaktionen planerar innehåll för sociala medier. Eftersom vi snabbt vill kunna producera och publicera material i sociala medier har vi satsat på produktion inhouse. Vi är några som jobbar med InDesign, som jag ser som ett mycket viktigt verktyg, och kan skapa grafiskt material, samt vi skapar filmer i verktyget Storykit.

– Vårt arbete har givetvis påverkats av coronapandemin. I våras genomförde MSB, Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen en nationell kampanj som bland annat gick i våra sociala kanaler. Så antalet följare har ökat explosionsartat. Det är mycket positivt eftersom det hjälper oss att nå många fler.

– Vi märker att frågorna är mycket mer specifika sedan de regionala skärpta allmänna råden infördes. Det har skett ett skifte från nationell till regional nivå. Vi märker också att många har blivit väldigt insatta i coronapandemin (vilket ju är naturligt, eftersom vi inte visste lika mycket i våras) och kanske jämför Sveriges hantering av pandemin med andra länders. Sen märker man nu, precis som i våras, att beslut från myndigheter väcker många olika känslor. Alla reagerar olika och drabbas olika.

– En pandemi kanske faktiskt är den kris då vårt uppdrag blir som viktigast. För det är så otroligt många som drabbas, samtidigt som det är många olika myndigheter och aktörer som har i uppdrag att kommunicera. Jag tror jag räknar ganska rätt om jag säger att vi samlar minst 50 olika myndigheters/aktörers information på sajten. Det här är den allra största händelsen vi någonsin har hanterat så det har varit utmanande att bygga sidor som kan möta allmänhetens behov. Eftersom mycket råd och rekommendationer har förändrats under tiden så är det ett otroligt stort informationspaket som vi behöver hålla uppdaterat – så det gäller att ha tungan rätt i mun!

– I vårt uppdrag ligger även att översätta informationen om covid-19 på flera olika språk: engelska, arabiska, somaliska, farsi, tigrinja, turkiska, teckenspråk, lättläst. Två redaktörer turas om att hantera detta (det krävs en heltidstjänst varje dag).

– Under coronapandemin har ett lyckat upplägg varit att skapa enkla grafiska plattor i färg där vi listar viktig information i punktform. Då nås alla av den viktigaste information utan att behöva klicka vidare. Det är också den typen av information, som inte länkar vidare, som vi märker ger allra bäst spridning och engagemang.

– Det är viktigt att vi som jobbar med myndighetsinformation hänger med i utvecklingen och vågar prova nya funktioner i de sociala kanalerna. I Instagram stories finns exempelvis många sätt att kommunicera mer interaktivt. Vi brukar göra quiz, ställa frågor och samla in tips från allmänheten som vi sedan delar vidare så att alla kan ta del av dem. Det blir som en form av crowdsourcing där alla kan bidra. Några exempel: ”Vänligaste sättet att bemöta någon som hostar/står för nära?”, ”Vilket är ditt bästa tips för att hålla ut i en annorlunda corona-vardag?”, ”Vilka är dina bästa tips på coronasäkra halloweenaktiveter?”. De här frågorna skapar alltid ett mycket stort engagemang. Man märker att många vill bidra med tips till andra, det tycker vi är fint. Vi ser det som att vi vill finnas där för allmänheten på flera sätt, inte bara för att publicera skarpa nyheter och råd, utan också som en hjälpande hand genom krisen. Både för att stödja och svara på frågor men också för att hjälpa andra att göra rätt.

– Jag vill passa på att nämna det hederspris som vi nyligen fick av IDG, och deras fina och talande motivering: ”Krisinformation.se är en sajt från MSB, Myndigheten för samhällsskydd- och beredskap. Här kan du snabbt hitta pålitlig och korrekt information om pågående kriser, något som såklart varit högaktuellt under 2020. Men den stora anledningen till att vi anser att Krisinformation förtjänar ett hederspris på årets Topp100-lista är att de i krisens start snabbt kom ut med enkla och tydliga inlägg i sociala medier. Inlägg som sedan kunde delas och spridas vidare – det som på marknadsföringsspråk brukar kallas ”sharables”. Vi tycker det är bra när myndigheter själva skapar innehåll som är enkelt att dela vidare. För i början av en kris finns alltid en önskan och ett stort behov från allmänheten att känna sig hjälpsam genom att dela vidare och sprida innehåll på sociala medier.”

Kommunikation sociala medier Krisinformation.se

Hur följer ni upp resultat av er närvaro i sociala medier? Vilka verktyg använder ni? Har ni tydliga mål?

– Vi använder Facebooks, Instagrams och Twitters egna verktyg för att mäta räckvidd och engagemang.

– Vi har inga konkreta siffermål gällande inläggen, men vi försöker alltid att nå så många som möjligt. När vi publicerar så kallade ”shareables” eller infografik är det för att vi vet att dessa inlägg delas mer och får högre interaktion. Så kring dessa inlägg (till skillnad från inläggen som är rena nyheter) tänker vi till lite extra kring hur vi kan få informationen så tydlig, enkel och kraftfull som möjligt. Det är viktigt med klarspråk till exempel.

– Vi använder oss av Meltwater Engage för att hantera kommentarer. Det har varit ett ovärderligt verktyg för oss eftersom vi under en period i våras hanterade ungefär 1 500 kommentarer per dag. När det var som mest intensivt möjliggjorde Meltwater Engage att vi på ett enkelt sätt kunde ta in mer hjälp för att svara i sociala medier.

– I Melwater Engage kan vi ta fram rapporter för de olika sociala kanalerna men också se statistik över hur många kommentarer vi hanterat och hur snabbt vi har svarat. Vi tittar ofta tillbaka i våra sociala medier för att se vad som fungerat bra och inte, och vilken typ av reaktioner inlägg får. Det går alltid att tweaka informationen på något sätt och det försöker vi göra.

– Under coronapandemin har vi kommunicerat extremt intensivt. Det har möjliggjort att vi fått testa många nya sätt att kommunicera. Vi har lärt oss mycket under tiden, och eftersom coronapandemin tyvärr är långdragen så har det gjort att vi kan följa effekten över tid och kan justera material, avslutar Amanda.

Här hittar du Krisinformation.se på Facebook.

Under 2020 kommer det fler tipsinlägg med röster och erfarenheter från bland annat elhandel, försäkringsbolagkommuner, myndigheter, regioner, sjukhus och telekom. Du hittar även inlägg från bland andra Livrustkammaren och f.d. partiledare Jonas Sjöstedt.

Här kan du följa Kommunikationsanalys på Facebook och LinkedIn för att säkra nya insikter.

Behöver du ett bollplank eller stöd vad gäller social media management? Välkommen att höra av dig.

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Foton: Krisinformation.se

Sociala medier: Försvarsmakten utmanar stereotyper

Försvarsmakten Instagram

I år har Kommunikationsanalys valt ett flertal nya och intressanta branscher för benchmark och analys av deras framgång och närvaro i sociala medier, däribland skattefinansierade verksamheter som myndigheter. Du kan läsa mer om (statliga) myndigheters närvaro och framgång i analyserna för första, andra och tredje kvartalet 2020.

Denna blogg vill även inspirera till framgång i sociala medier genom att möjliggöra tips från organisationer som förekommer på de olika topplistor som bloggen lyfter. Eller som väl belyser den vardag som ansvariga för sociala plattformar möter. En samlingsplats för professionella – med #tipsfrånverkligheten.

Försvarsmakten är ett av dessa framgångsrika varumärken som placerat sig i toppen bland olika mätverktyg vad gäller närvaro och effekt i sociala medier. Denna gång delar Christoffer Dahlin, marknadskommunikatör vid Försvarsmakten, sina tankar om hur myndigheten arbetar med sociala medier för att nå framgång samt hantera uppföljning.

Vad vill Försvarsmakten uppnå med sin närvaro i sociala medier?

– Försvarsmakten finns i sociala medier för att på ett lättillgängligt sätt kunna berätta om myndighetens uppdrag och ha en dialog med allmänheten. Vi vill visa upp och berätta om det vi gör och är duktiga på.  

Hur resonerar och agerar ni för ett lyckat upplägg? 

– Vi försöker ständigt utveckla vårt sätt att paketera myndighetsinformation på ett lättbegripligt och inspirerande sätt. Vi är noggranna med att anpassa våra inlägg och budskap till de kanaler där vi har närvaro. Som bekant har du inte många sekunder på dig att fånga intresset i sociala medier och det gäller att göra intryck direkt. 

– Vi har kartlagt våra målgrupper och utarbetat en tydlig idé om vilket jobb respektive kanal ska göra i Försvarsmaktens digitala universum. Det gör att vi kan välja ut nyheter, bilder och video som gör att du känner dig träffad, inspirerad eller upplyst. Försvarsmakten finns på Facebook, Twitter, Instagram, YouTube och LinkedIn. Samt annonsering på Snapchat i samband med kampanjer.

– I en stor organisation som Försvarsmakten är det viktigt att internt våga vara tydlig med vilket jobb våra sociala kanaler kan och inte kan göra. Den externa målgruppen går alltid först och vi som producerar innehåll har en tanke med hur inläggen bidrar till Försvarsmaktens kommunikativa mål. 

– Att vi med hjälp av kommunikationen i våra sociala kanaler vill utmana, den stereotypa, bilden av hur en soldat ser ut och agerar tror jag är tydlig. Vi jobbar aktivt med att i bild och text inspirera fler till att våga ta steget och söka sig till Försvarsmakten. Eller åtminstone få ett ökat förtroende för det vi gör.

– Vi är nu tre stycken som jobbar regelbundet med att ta fram content till Försvarsmaktens största sociala kanaler: Facebook, Instagram och LinkedIn. Jag på heltid och mina kollegor Moa Söder och Pontus Kandelin på halvtid. Vi sitter på Försvarsmaktens HR-centrum i Stockholm i en vanlig kontorsmiljö. Så vi är beroende av att hela tiden nätverka med andra i Försvarsmakten för att få fram bra bilder, video och intressanta händelser för att det vi publicerar ska kännas värdefullt för de hundratusentals följare vi har och visa upp alla delar av verksamheten. 

– Hantering av alla frågor som kommer in och moderering av alla flöden svarar Rekryteringslinjen. De svarar upp för Försvarsmakten i våra sociala kanaler men också via mejl och telefon under kontorstid. Ibland förlängs arbetstiden för att kunna moderera, till exempel under Pride senast så hanterades över 1 000 kommentarer bara på Försvarsmaktens Instagram. 

– Varje vecka har vi ett redaktionsmöte och ett content/arbetsmöte med fokus på sociala medier. På redaktionsmötet möts de som jobbar med sociala medier, webb, kundtjänst och event i samma forum för att kommunikation ska synka. Det andra mötet vi har är mer inriktat på att fördela arbetet och producera innehåll för kanalerna. Till grund för vårt arbete ligger givetvis kommunikationsavdelningen på högkvarterets arbete med kommunikativa mål och visuell identitet, som inriktar all Försvarsmaktens kommunikation. De ser till att det finns en röd tråd mellan centrala och lokala konton.  

– Det som syns i våra centrala kanaler och kampanjer är bara en del av Försvarsmaktens totala digitala närvaro. Alla Försvarsmaktens förband, och väldigt många medarbetare, delar dagligen med sig, i sociala medier, av sin vardag i myndigheten och bidrar till allmänhetens bild av oss. 

Foto:  Albert Fejza/Försvarsmakten. Från vänster: Pontus Kandelin, Moa Söder, Christoffer Dahlin

Hur följer ni upp resultat av er närvaro i sociala medier? Vilka verktyg använder ni? Har ni tydliga mål?

– Vi har över tid koll på att antalet följare ökar, att inläggen vi publicerar engagerar och att andelen kvinnor fortsätter öka.

– Till vår hjälp har vi en analysfunktion som kan djupdyka i vår data. För att nämna ett exempel så utvärderades den cirka 40 procentiga ökningen av följare på Försvarsmaktens Instagram under de senaste två åren. Där framgick att andelen män som följer Försvarsmaktens Instagram ökat med 36 procent och andelen kvinnor med hela 51 procent! Så samtidigt som totalen ökar så har andelen kvinnor ökat ordentligt, vilket är viktigt för Försvarsmakten.

– Vi har till exempel testat att göra flera inlägg i rad på samma tema men då sett att intresset dalar snabbt. Och vi har A/B-testat olika ordval, bildval eller format för att kunna ta beslut baserade på data i stället för magkänsla. För att nämna ett exempel testade vi för ett tag sen om vi fick bättre effekt på en videoenhet för en rekryterandekampanj genom att kapa 0,5 sekunder i början av videon.

– Utöver de övergripande målsättningarna jobbar vi i projektform och analyserar specifika kampanjer eller företeelser utifrån projektens målsättningar, avslutar Christoffer. 

Här hittar du Försvarsmakten på Facebook

Under 2020 kommer fler tipsinlägg med röster och erfarenheter från bland annat banker, elhandel, försäkringsbolagkommuner, myndigheter, regioner, sjukhus och telekom. Du hittar även inlägg från bland andra Livrustkammaren och f.d. partiledare Jonas Sjöstedt.

Här kan du följa Kommunikationsanalys på Facebook och LinkedIn för att säkra nya insikter.

Behöver du ett bollplank vad gäller social media managementVälkommen att höra av dig.

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange: Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Foton: Försvarsmakten och Albert Fejza/Försvarsmakten.

Sociala medier: Pensionsmyndigheten använder kanalkartor

I år har Kommunikationsanalys tillfört ett flertal nya branscher för benchmark och uppföljning av framgång och närvaro i sociala medier, däribland skattefinansierade verksamheter som (statliga) myndigheter. Här kan du läsa mer om resultaten för myndigheter i sociala medier i analysen för årets tredje kvartal 2020.

Denna blogg vill även inspirera genom att möjliggöra tips från digitala varumärken som antingen förekommer på de olika topplistor för sociala medier som bloggen lyfter, eller som väl belyser den vardag ansvariga för sociala plattformar möter. En samlingsplats för professionella – med #tipsfrånverkligheten

Denna gång delar Mia Frostvide, samordnare av sociala medier vid Pensionsmyndigheten, sina tankar om hur myndigheten arbetar med sociala medier för att nå framgång samt hanterar uppföljning.

Logotyp Pensionsmyndigheten

Vad vill Pensionsmyndigheten uppnå med sin närvaro i sociala medier?

– Enkelt sagt ska sociala medier stötta den övergripande kommunikationsstrategin, att finnas tillgängliga där våra målgrupper kan behöva stöd, information och vägledning kring sin pension. Det som skiljer oss från många andra myndigheter är att vi har ett uttalat informationsuppdrag i vårt regleringsbrev. Det går i stora drag ut på att vi ska se till att människor ska kunna förstå, förutse och kunna påverka sin pension. Vilket förstås är en stor utmaning eftersom de som mest behöver den informationen ofta har ett lågt intresse och inte aktivt söker kontakt med oss, i någon kanal. Pension är något som ”händer sen”, för många först när det är dags att ansöka om pension. Strategin för sociala medier är i ännu högre grad än i andra kanaler att nå fram till fler ur de prioriterade målgrupperna – där de är. Och att öka engagemanget och få fler att agera (om de behöver det) och göra medvetna val. Eller känna sig trygga med att de inte behöver agera.

– En av de viktigaste sakerna, förutom det, är att etablera oss som top of mind – en oberoende expert i pensionsfrågor. Så att det är oss de vänder sig till när pensionsfrågorna väl dyker upp. Vi har sett i flera undersökningar att man betraktar sin bank som en sån oberoende och rådgivande aktör, och där har vi en stor roll att spela i att förtydliga att vi inte har några kommersiella intressen eller säljer egna produkter eller tjänster. Där kommer ett annat av våra uppdrag in, konsumentuppdraget, att vi ska bidra till att pensionärer och pensionssparare stärks som konsumenter inom pensionsrelaterade områden.

– Så vi har en väldigt stark drivkraft genom våra uppdrag att agera uppsökande mer än att bara ”finnas där”, och vänta på att kunden kommer till oss. Där ser jag att sociala medier är en väldigt effektiv kanal för att nå just de som är våra prioriterade målgrupper.

Hur resonerar och agerar ni för ett lyckat upplägg? 

– Även om vi förstås jobbar med att det redaktionella innehållet i våra poster ska vara så bra och engagerande som möjligt är vi fullt medvetna om att för att nå de vi behöver nå mest, de som riskerar att få en låg pension, måste vi köpa räckvidd för att nå ut. Det handlar också i högre grad att finnas där målgrupperna finns genom att jobba uppsökande, till exempel genom annonsering, samarbeten och riktade aktiviteter.

– Vi har tidigare jobbat med stora kampanjer där vi dels riktade oss till den breda målgruppen ”pensionssparare” (dvs alla som fortfarande jobbar och tjänar in till sin pension), dels till specifika målgrupper som de som jobbar deltid, har eget företag eller saknar tjänstepension i sin anställning. För de nischade målgrupperna har vi sett att det är väldigt effektivt att använda sociala medier och det är dessutom en relativt billig kanal att annonsera i, om vi jämför med andra medieval. Vi styr därför successivt över från större och tidsbegränsade kampanjaktiviteter till ständig närvaro, där vi jobbar mer med mindre aktiviteter som vi hela tiden löpande utvärderar, skruvar på och optimerar. Det handlar inte om att vara i alla kanaler, överallt, hela tiden – mer om att ha ett batteri av olika löpande aktiviteter både mot breda och särskilt prioriterade målgrupper. Där spelar sociala medier en stor roll. Både för att driva trafik till fördjupad information och tjänster på vår webb, och för att leverera relevanta budskap där de ger bäst effekt.

– För en annan utmaning är just det, att vara relevanta. Det finns många privata aktörer där ute som vill sälja pensionsrelaterade produkter och har en stor budget för att synas och höras. Vi som myndighet måste nå fram genom det bruset, ofta med betydligt mindre resurser, och stärka vårt varumärke som en oberoende och pålitlig aktör.

– Vi har sett att vi behöver finnas hos och med andra aktörer för att landa med vår information precis när man är i ett skede där man fattar privatekonomiska beslut som kan påverka den framtida pensionen, och i en kontext där man redan befinner sig och känner sig trygg och mottaglig. Det är inget självändamål att alltid styra kunden till oss, utan det kan lika gärna vara att ge information och vägledning via andra och deras forum. Eller helt enkelt dyka upp i deras feed fast de inte följer oss.

– Därför började vi tidigt att testa att jobba med influencers, nativematerial, poddar och olika typer av samarbeten där vi drar nytta av andras redan upparbetade målgrupper och följare.

– En annan aktivitet som vi prioriterar kallar vi ”Dialog och omvärldsbevakning via sociala medier”. Två av våra mediebevakare (det gäng på kundservice som svarar på kundfrågor i sociala medier, främst på Facebook och Instagram) jobbar med att manuellt scanna forum, sidor och bloggar där diskussioner om pension dyker upp och där vi ser att vi både kan svara på frågor och reda ut missuppfattningar. Det behöver inte heller alltid vara att gå in i en diskussion, utan att leverera spaningar och insikter till övriga delar av organisationen. Det gör att vi dels kan titta på olika nya pensionstjänster ur ett konsumentperspektiv, dels får underlag till innehåll i sociala medier eller andra kanaler utifrån vad de fångar upp är aktuella frågor bland våra målgrupper. Det har visat sig vara ett väldigt bra komplement till automatiska omvärldsbevakningstjänster. Vid något tillfälle har vi fått frågor om vi som myndighet verkligen ska gå in på forum som Flashback för att svara på inlägg om pension. Kritiken var att vi genom vår närvaro där skulle legitimera allt kontroversiellt material som finns i forumet. Där är vår inställning att så länge vi gör nytta, genom att till exempel hindra missförstånd kring pensionen från att spridas eller kan svara på konkreta frågor från enskilda personer, så är vi på rätt plats.

– En annan kanal vi jobbat mycket med är vår blogg, som ger väldigt handfast vägledning och information i olika pensionsfrågor. Där använder vi sökannonsering för att driva trafik till oss, förutom att så klart marknadsföra vår blogg via våra andra kanaler.

– Rent praktiskt jobbar vi med olika redaktioner för olika kanaler, där jag är den som håller ihop strategi, tonalitet och budskap i alla vår sociala medier, men det finns även en utsedd kanalansvarig. För Facebook – Fråga om pension är till exempel kundservice kanalansvarig, för LinkedIn är det HR, för Twitter är det pressansvarig osv. Varje kanal har en egen publiceringsplan och egna KPI:er som är kopplade till myndighetens strategiska mål. Vi använder ofta samma grundmaterial och bearbetar det för postning i olika målgrupper och kanaler.

– En hjälp i detta är våra kanalkartor där vi tydliggör hur olika kanaler förhåller sig till varandra på en skala när det gäller t ex uppsökande, föra dialog, driva konvertering, köpa räckvidd osv. Det är ett bra hjälpmedel för att tydliggöra vad de olika kanalerna är bra på, och vad vårt syfte är med den enskilda kanalen.

Pensionsmyndigheten, exempel kanalkarta

– Just nu är den mest aktuella frågan hur Schrems II-domen ska tolkas. Sen EU-domstolen upphävde Privacy Shield-avtalet kring behandling av personuppgifter vid tredjelandsöverföring har den här frågan legat högst på agendan när vi spanar framåt om hur vår närvaro i sociala medier kan utvecklas.

– Eftersom domen påverkar våra möjligheter att använda internationella sociala medier-plattformar, mätverktyg & molntjänster (där det är tydligt att dataöverföring till tredjeland sker – främst till USA) är det lite av en ödesfråga. De som tolkar domen hårdast har åsikten att vi inte längre kan ha närvaro och kommunicera med kunder via de plattformar vi har idag. Det skulle innebära att kartan kommer att ritas om helt. Jag ser en stor risk med att inte kunna nå ut och kommunicera med våra kunder där de faktiskt befinner sig. Det vore väldigt olyckligt om vi tappade den möjligheten, och det innebär också att servicen till våra kunder blir sämre.

Hur följer ni upp resultat av er närvaro i sociala medier? Vilka verktyg använder ni? Har ni tydliga mål?

– Det här är en alltid lika spännande fråga, eftersom algoritmerna för sociala medier-kanaler ändras väldigt snabbt, och så också vilka mätpunkter som är intressanta. Men generellt så mappar vi alla aktiviteter mot vår kommunikationsstrategiska plan, och bryter ner det på KPI:er och mätpunkter per kanal och aktivitet. Det är viktigt att se våra olika kanaler som ett ekosystem där vi fångar kunden på olika sätt och hjälper dem att hitta den hjälp eller info de ville ha (och ännu bättre, inte visste att de ville ha).

– Vi jobbar inte längre särskilt mycket med att detaljstudera hur enstaka inlägg har gått i fråga om lajks, kommentarer eller delningar, och lägger generellt väldigt sällan sponsring på enstaka redaktionella inlägg. Eftersom många som kommenterar våra inlägg snarare vill diskutera eller lämna sina åsikter om pensionssystemet, samhället eller andra politiska frågor blir det svårt att mäta vilket engagemang som så att säga handlar om innehållet i inlägget och vad som handlar om andra saker. Det blir lite missvisande kring om vi når ut med vår information och våra budskap. Jag skulle säga att vi mer jobbar med att se vilka format och teman som går bra, och skruvar på innehållet i våra postningar löpande. Vi försöker att jobba med UTM-taggade länkar på det mesta vi postar så att vi kan följa upp trafiken vi driver till infosidor och tjänster på vår webbplats.

– För kampanjer och större annonseringar så mäter vi framför allt CTR och/eller räckvidd, beroende på annonsinnehåll. Men vi tittar på och analyserar många parametrar och framför allt kan vi jämföra mellan våra tidigare kampanjer och annonseringar mot liknande målgrupper. Vi mäter oss inte så mycket mot andra eftersom det är svårt att jämföra när man har så olika uppdrag, verksamhetsområde och målgrupper, men självklart hämtar vi inspiration från andra, både inom privat och offentlig sektor. Vi tittar också på till exempel bloggar som Kommunikationsanalys och verktyget Smampion för benchmark. En viktig källa för att få goda exempel från andras verksamheter är vår nätverksgrupp ”Sociala medier – nätverk för myndigheter”, där det nu är ca 80 myndigheter representerade. Där tycker jag att man får mycket bra kunskap, kan ta del av andras erfarenheter och diskutera gemensamma utmaningar.

– Att koppla ihop klick utifrån inlägg och annonser i sociala medier med vår statistik för webben hjälper oss att följa kundresan. Den är inte alltid linjär utan kan bestå av många olika kontaktpunkter och vägar in, så vi slåss med samma utmaningar som alla andra – hur ska vi säkerställa att konverteringen verkligen ger det önskade värdet för kunden? Att mäta hur många som klickar på länken i annonsen säger egentligen bara nåt om hur intresserad och motiverad man är att få mer information just där och då. Vi måste också försöka mäta om klicket leder till ett innehåll som de förväntade sig. Det är något som är svårare att fånga, men det finns så klart indikatorer vi kan använda. Hur länge stannar de på sidan? Hur klickar de sig vidare? Loggar de in? Gör de en pensionsprognos? Om det är en e-tjänst, finns det nåt steg i flödet där många droppar av? 

– Vi har ett uttalat mål att få fler att använda e-tjänsterna på vår webb. Där jobbar vi nära framför allt webbredaktionen för att följa kundresan. Ett problem är att vi som myndighet är begränsade i avseende att vi inte kan använda vissa typer av mätscript, till exempel Facebookpixeln, som skulle göra det enklare för oss att se hela flödet, göra en djupare analys och kunna optimera vår kommunikation.

– Idag blir det mer att försöka matcha ihop den omfattande statistik vi kan få ut via plattformarnas inbyggda analysverktyg med den statistik vi har via Adobe Analytics för trafiken in till webbplatsen. Det är en balans mellan användarnas integritet och vår möjlighet att i alla fall på en aggregerad nivå kunna ta del av data om kunden. 

– Vi jobbar med verktyget RelationDesk för att administrera svar och moderera kommentarer på inlägg främst på Facebook och Instagram. Där använder vi sentiment-funktionen och ämnestaggar som gör att vi ganska enkelt kan få ut statistik över positiv/negativt och om inläggen rör det vi som myndighet ansvarar för eller om det rör pensionssystemet i stort. Där är det också lätt att mäta kvalitet genom antal interaktioner med kund, besvarade inlägg, svarstider och responsgrad. 

– Utifrån ett mer långsiktigt perspektiv gör vi årligt återkommande mätningar när det gäller människors upplevda kunskap och inställning till pensioner och oss som myndighet, liksom NKI-mätningar. Det är svårt att peka på ett tydligt orsakssamband mellan till exempel kampanjer i sociala medier och ökad kunskapen hos allmänheten om pensionsfrågor. Men det är en av flera indikationer, tillsammans med till exempel medieanalyser, som hjälper oss att se trender, avslutar Mia.

Orangekuvert Pensionsmyndigheten

Här hittar du Pensionsmyndigheten – Fråga om pension på Facebook.

Under 2020 kommer det fler tipsinlägg med röster och erfarenheter från bland annat banker, elhandel, försäkringsbolagkommuner, regioner, sjukhus och myndigheter. Du hittar även inlägg på samma tema från bland andra Livrustkammaren och f.d. partiledare Jonas Sjöstedt.

Behöver du ett bollplank vad gäller social media management? Välkommen att höra av dig.

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Foton: Pensionsmyndigheten

Svenska myndigheter i sociala medier – kvartal 3 2020

Folkhälsomyndigheten, Krisinformation.se och Kustbevakningen var kvartalets bästa myndighetssidor på Facebook. Sveriges myndigheter gjorde under tredje kvartalet en aktivitetsminskning till i snitt 32 (39) inlägg per kvartal på Facebook. Flest inlägg under kvartalet gjorde SMHI. Störst tillväxt under kvartalet uppvisade Strålsäkerhetsmyndigheten. Kortast svarstid uppvisade Arbetsförmedlingen med 59 minuter. Nio myndigheter hade 100 procents responsgrad på Facebook. En myndighet tappade följare under kvartalet. Myndigheternas mest använda ord var ”Sverige”, ”behöver” och ”bra”. 

Från 2020 har Kommunikationsanalys utökat analyser till att omfatta skattefinansierade verksamheter i sociala medier som Sveriges kommuner, länsstyrelser, myndigheter, regioner och sjukhus. En anledning till detta fokus kom av samhällets tydliga behov av information och fakta vilket covid-19 gjorde helt uppenbart i våras. Och även konsekvenser av brist därav, #toapapper för att nämna ett exempel. Dessutom, och mycket glädjande, förstår jag av den återkoppling och kontakter jag fått från dessa verksamheter, att området är av intresse. Kanske för att detta är ett område som internt inte får så mycket utrymme, vare sig vad gäller uppföljning eller resurser. Oavsett, tack för återkoppling och intresse!

Som bekant arbetar professionella inom kommunikation oftast med budskap utifrån före-under-efter. Denna blogg har fokus på efter; samtidigt som det krävs ett bra före och under för att säkra resultat och därmed dyka upp i denna blogg. Därför vill jag denna gång beröra Schrems II-domen som nu skapar en hel del oro och oklarhet om vad som kommer gälla för innehåll i sociala medier. Och hur det därmed kommer att påverka själva innehållet i budskapsflödet i sociala medier. Jag förmodar de flesta större organisationer nu börjar få planer runt hur förhålla sig till detta, med nära samverkan mellan kommunikation och juridik. Sveriges kommunikatörer har flera gånger haft frågan uppe och jag vill tipsa om det senaste inlägget: Uppföljning i diskussionen om Schrems II och sociala medier. Även Dagens juridik skrev om Schrems II i denna artikel: Schrems II-domen kan få omfattande konsekvenser för svenska företag och myndigheter. För dig som vill höra mer om detta från Max Schrems himself kan jag tipsa om IT-rättsforum 2020 den 18 november, där österrikaren Schrems är huvudtalare relaterat denna dom om överföring av personuppgifter.

Eftersom sociala medier i större organisationer nu ofta ”ägs” av kommunikationsavdelningen, vill jag koppla till ett aktuellt och i mitt tycke, viktigt anförande från Sveriges kommunikatörers vd Hanna Brogren. I klippet nedan talar hon om en tydlig förflyttning från tänket sändare och mottagare till fyra nya aktuella roller inom kommunikation, där just den sista rollen kan ses koppla det denna blogg lyft sedan 2013:

  • Generalisten
  • Innovatören
  • Innehållsproducenten
  • Analytikern
FFF 2020 – Kommunikatörens förändrade roll – Hanna Brogren, Sveriges kommunikatörer. 12 oktober 2020

Och avslutningsvis innan tredje kvartalets resultat, några rader om de diskussioner som av och till böljar vad gäller antal kommunikatörer inom offentliga verksamheter, där särskilt kommuner varit ifrågasatta. I SOM-institutets Allmänhetens åsikter om politiska förslag 2019 ställdes frågan om det politiska förslaget att minska den offentliga sektorn. Frågan avser inte kommunikation specifikt men funktionen är ändå en del av helheten, och en som förekommit i media över lång tid. På bas av dessa resultat kan inte någon majoritet bland svenskarna ses ha denna åsikt, snarare tvärtom. Dock en tydlig skillnad mellan landsbygd och de tre storstäderna samt om ideologin är klart höger eller vänster. Om därför offentliga verksamheter själva, genom att lyfta hur organisationen tydligt uppfyller den statliga värdegrundens pelare, Effektivitet och service, under professionell ledning, väl motiverar sina behov av skattepengar för bland annat medborgarkommunikation, borde arbetsro kunna uppstå. Visa på nyttan helt enkelt.

Myndigheter i sociala medier kvartal 3

Detta är den tredje kvartalsanalysen för myndigheter i sociala medier. Tidigare släppta är den första analysen med fokus resultat 2019; den för första kvartalet 2020 hittar du här och för andra kvartalet här.

På temat #tipsfrånverkligheten kommer jag fortsätta att bjuda in intressanta myndigheter att dela med sig av sitt arbete bakom närvaro och framgång i sociala medier. Av de fem myndigheter som i juni enligt Kantar Sifo:s Anseendeindex 2020 placerade sig som topp 5, hittar du flera av dem delandes sina erfarenheter i denna blogg:

  1. SMHI – här kan du läsa mer om myndighetens arbete med sociala medier
  2. Kustbevakningen – här kan du läsa mer
  3. Folkhälsomyndigheten – här kan du läsa mer
  4. Läkemedelsverket
  5. Sjöfartsverket

Resultat myndigheter i sociala medier tredje kvartalet 2020

För tredje kvartalet 2020 var det ingen självklar etta som utkristalliserades på bas av flera verktygs resultat. Däremot placerade sig tre myndighetssidor oavsett verktyg bland verktygens topp 5: FolkhälsomyndighetenKrisinformation.se och Kustbevakningen. Tre sidor som alltså sammantaget säkrat högst effekt på Facebook.

Vad menar jag med effekt? Min kommunikativa utgångspunkt är att effekt är en mix av engagemang, räckvidd och varumärkeskännedom. Hur närvaron stöttat verksamhetsmålen kan endast myndigheterna själva besvara. Kanske en faktor vi kommer få se dyka upp i årsredovisningarna?

Här är det viktigt att komma ihåg att en underliggande sentimentanalys inte finns kopplad. Vilket innebär att ett varumärkes genomslag baserat på engagemang kan vara både positivt och negativt. Som ett exempel på sentimentanalys kan du se denna för de politiska partierna för tredje kvartalet. Kommunikationsanalys värderar även högt en hygiennivå av kundservice, det vill säga ta hand om och svara på frågor och kommentarer. Ibland värt att påminna om att det heter SOCIALA medier av en anledning, vilket för mig innebär att både tala OCH lyssna OCH svara. Som syns längre ned har nio myndigheter 100 procents responsgrad på kommentarer och inlägg på Facebook detta kvartal.

Aktivitet

Hur aktiva var då landets myndigheter under kvartalet? Om vi med aktiva menar antal publicerade sidinlägg var det SMHI (föregående kvartals tvåa) som gjorde flest inlägg under tredje kvartalet: 85 stycken, eller 28 stycken per månad. Det motsvarar nästan tre gånger fler inlägg än myndighetssnittet för tredje kvartalet, se nedan.

Sveriges myndigheter gjorde under tredje kvartalet i snitt 32 (39) inlägg per kvartal på Facebook, motsvarande 11 (13) stycken per månad. Vi kan alltså se en viss aktivitetsminskning från föregående kvartal från landets myndigheter på Facebook.

Denna blogg har tidigare som utgångspunkt rekommenderat minst ett inlägg per dag, vilket inte myndigheterna generellt håller.

Tvåan och trean, Krisinformation.se och Sida, gjorde 80 (107) respektive 63 (64) stycken inlägg under kvartalet (föregående kvartal inom parentes). Här är det viktigt att komma ihåg att bakom Krisinformation.se står flera myndigheter, och är alltså inte en egen myndighet. En möjlig anomali i detta sammanhang, som noterat när dessa effektanalyser startade.

De tre myndigheter som gjorde minst antal inlägg under kvartalet var åter Strålsäkerhetsmyndigheten 1 (8) och Notarie (Sveriges domstolar) 7 (12) samt ny SCB 10 (29). Värt notera att Strålsäkerhetsmyndigheten har förändrat sin sida från tidigare med tillägget ”Sol” till en nu övergripande sida med enbart myndighetsnamnet.

Om vi tittar på kvartalets återkommande etta i influens, Folkhälsomyndigheten, gjorde de 21 (29) inlägg under kvartalet, motsvarande 7 (10) inlägg per månad, en aktivitetsnivå under myndighetssnittet på 11 inlägg per månad. Influensen säkrades mycket på bas av den i jämförelse stora mängden reaktioner på sina inlägg. 

Här kanske någon kan bli frågande av data ovan: är det flest antal inlägg som gäller för att få bra effekt, eller, ändå inte – sett till den låga mängden för framgångsrika Folkhälsomyndigheten vad gäller influens? Kort svar är att det finns ingen unik formel för alla då många faktorer spelar in. Relevans och efterfrågad information får nog ses som grund för Folkhälsomyndighetens framgång under året. Om vi haft en Folkhälsomyndigheten II att jämföra med, som paketerat och producerat samma innehåll – men på ett annat sätt, kanske vi sett ett annat resultat.

Denna bloggs urval av myndigheter baserar sig i huvudsak på underlaget i Kantar Sifo:s Anseendeindex. Jag har denna gång även tittat på Svenskt Kvalitetsindex för myndigheter, där den senaste undersökningen gjordes 2017. Intressant notera att då rankades snittet för kundnöjdhet för myndigheter på 58,3, vilket är under den gräns på 60 som är en indikation på svårigheter. De tre mest uppskattade myndigheterna 2017 var Skatteverket, Pensionsmyndigheten och Kammarkollegiet. Som en benchmark vad gäller faktor kundnöjdhet med till exempel banker och telekom uppmäts hos vissa av dessa en kundnöjdhet på över 75, vilket är en indikator på en stark relation mellan kund/användare och organisation. Ett stark relation – baserad på ett gediget varumärkesarbete med upplevda bra tjänster och närhet?

Facebook – topp 5-myndighet per verktyg

Som bekant är en del av bloggens syfte att lyfta och visa på olika verktyg som hjälper presentera och tolka data från sociala medier. Verktyg som hanterar och viktar data på olika sätt.

Nedan syns topp 5-myndigheter under kvartalet baserat på två verktyg, vilka även denna gång inte ger någon exakt matchning vad gäller sidor och deras rankning, förutom att båda verktygen har samma tre myndigheter bland topp 5. Viktigt som ansvarig för uppföljning att komma ihåg att det resultat som visas i egna (externa) verktyg kanske inte ger en bild som andra verktyg presenterar. Därav att denna blogg helst gör analys baserad på minst två verktyg för att säkra reliabilitet.

  • Facebook
    • Influens:
      • Folkhälsomyndigheten 
      • Polisen – här kan du läsa mer om myndighetens arbete i sociala medier
      • Försvarsmakten
      • Krisinformation.se
      • Kustbevakningen.
    • Poäng: 
      • Kustbevakningen
      • Naturvårdsverket
      • Krisinformation.se
      • Sida
      • Folkhälsomyndigheten.

Till hjälp för dataunderlag från Facebook används två verktyg: de svenska analysföretagen Bumblewing (influens) och Smampion (poäng). Det är respektive myndighets svenska huvudsida (alternativt största) som mäts i dessa blogginlägg. Undantag är Krisinformation.se som är en sida som flera myndigheter står bakom.

Kvartal 3 2020 – myndigheter på Facebook per verktyg

Från och med andra kvartalet baseras effektanalysen på data från flera verktyg för att visa på sammantagen helhet, utfall men även skillnader mellan verktyg. Sammantaget ger detta analysen en ökad reliabilitet vad gäller faktiska effekter.

Verktyget Bumblewing tillför faktor influens

Kvartalets fem myndighetssidor med högst influens hanterades av (föregående kvartal inom parentes):

  1. Folkhälsomyndigheten 28,7 (24,5) procent
  2. Polisen: 27,6 (21) procent
  3. Försvarsmakten: 8,7 (7,3) procent
  4. Krisinformation.se: 8,5 (20,1) procent
  5. Kustbevakningen: 3,9 (2,7) procent

Tillsammans står dessa fem myndighetssidor för 77,4 (75,7) procent av totalen influens. Värt att notera att 35 myndigheter därmed delar på resterande 22,6 (24,3) procent. Som jämförelse är motsvarande fördelning bland kommuner i sociala medier 89,1 procent bland gruppen övriga. Till skillnad från kommuner kan alltså ett fåtal myndigheter ses ha en total dominans vad gäller influens inom sin bransch på Facebook.

Myndigheter i sociala medier – influens kvartal 3 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Av bilden nedan ser vi en visualisering av innehåll vs reaktioner. Några bra exempel på myndighetssidor som uppvisar en mix av både aktivitet och säkrat engagemang är åter Folkhälsomyndigheten och Polisen. SMHI och Krisinformation.se sticker ut vad gäller hög aktivitet.

Myndigheter i sociala medier – engagemang (influens) kvartal 3 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Enligt Smampions poängsbaserade verktyg var kvartalets fem främsta myndighetssidor Kustbevakningen, Naturvårdsverket, Krisinformation.se, Sida och Folkhälsomyndigheten.

Myndigheter i sociala medier – poäng kvartal 3 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

Någon kanske undrar var UHR tog vägen efter förra kvartalets tredje plats. Som bekant avgick UHR:s generaldirektör Karin Röding i början av september vilket kan ha påverkat myndighetens aktivitet och budskap i sociala medier. UHR finns fortfarande med bland topp 10 och kommer bli intressant följa för framtiden hur närvaron påverkats. Vikten av tydliga förutsättningar och en kommunikativ ledare är inte att underskatta som bekant.

Mätpunkter Facebook

19 (14) myndigheter får inte godkänd Facebook-närvaro tredje kvartalet 2020 enligt Smampions poängskala.

Statistikmyndigheten SCB var detta kvartal den enda myndighet som uppvisade negativ tillväxt av följare.

Arbetsförmedlingen säkrade kvartalets kortaste responstid med 59 minuter: längst hade PRV med 8 958 minuter. 

Några mätpunkter (vid ändring föregående kvartal inom parentes):

  • Störst: Polisen
  • Högst viralitet: Folkhälsomyndigheten 
  • Flest inlägg per dag: SMHI (Krisinformation.se)
  • Högst tillväxt: Strålsäkerhetsmyndigheten (Folkhälsomyndigheten)
  • Högst engagemangsgrad (7-dagar): Naturvårdsverket (Folkhälsomyndigheten)
  • Kortast svarstid: Arbetsförmedlingen 59 minuter (Krisinformation.se 36 minuter)
  • Högst responsgrad: 100 procent uppvisade nio myndigheter: Arbetsförmedlingen, CSN, Diskrimineringsombudsmannen, Krisinformation.se, Kronofogden, Nämnden för hemslöjdsfrågor, Pensionsmyndigheten – Fråga om pension, Riksbanken och SCB
Myndigheter i sociala medier – mätpunkter, plats 1-40 kvartal 3 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

Smampions poängskala (0-100) motsvarar följande betyg:

100: Perfekt
95 – 99: Världsklass
90 – 94: Mycket bra
80 – 89: Väldigt bra
65 – 79: Ett bra betyg
45 – 64: Helt ok
30 – 44: Ej godkänt
0 – 29: Underkänt

Mest framgångsrika inlägg tredje kvartalet

Båda verktygen rankade inlägg från Folkhälsomyndigheten bland de tre i toppen för kvartalet, därtill även Transportstyrelsen och Naturvårdsverket enligt ett av verktygen.

Myndigheter i sociala medier – bästa tre inlägg kvartal 3 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

50 vanligast förekommande myndighetsordval i sociala medier

Myndigheter i sociala medier – vanligaste ordval kvartal 3 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

Var det någon närvaro och effekt på Facebook som överraskade i analysen för tredje kvartalet? Hur uppfattar och upplever du våra myndigheters närvaro i sociala medier? Ser du utrymme för mer/mindre aktivitet?

Behöver du ett bollplank eller stöd för ert arbete och resultat i sociala medier? Välkommen att höra av dig.

Du kan även följa Kommunikationsanalys på Facebook för att säkra nya insikter.

Nästa kvartalsanalys, för fjärde kvartalet, kommer i januari/februari 2021.

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange: Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Datakälla: Bumblewing och  Smampion

Definition av influens

Urval: Bland landets 455 myndigheter har 40 Facebook-sidor valts ut utifrån två faktorer. Dels Kantar Sifos Anseendeindex 2019, dels närvaro på Facebook. Inte alla myndigheter i Anseendeindex har närvaro på Facebook, och vissa har även valt bort Facebook, som till exempel Allmänna reklamationsnämnden (ARN) och Brottsförebyggande rådet (BRÅ). Därför är 40 stycken valda utifrån parametrar index, synlighet i media samt intresse. Därmed blir det en blandning av de olika typerna av myndigheter. De har olika närhet till och relevans för medborgarna beroende på deras olika uppdrag. Krisinformation.se är ingen myndighet utan en sida, men finns med eftersom det är en gemensam Facebook-kanal för ett flertal myndigheter.

Sociala medier: SMHI uppmuntrar till återkoppling

Foto: SMHI-prognos-och-varningstjänst-2020-foto-SMHI-MS

I år har Kommunikationsanalys tagit med ett flertal nya och intressanta branscher för bevakning och analys av deras framgång och närvaro i sociala medier, däribland myndigheter. Du kan läsa mer om myndigheternas närvaro och framgång i denna effektanalys över andra kvartalet 2020.

Till inspiration för att nå framgång med sociala medier delar denna analysblogg även tips från varumärken som antingen förekommer på olika topplistor för sociala medier, eller som på andra sätt har en närvaro av intresse. #tipsfrånverkligheten

SMHI är ett av dessa framgångsrika varumärken som placerat sig bland olika mätverktyg vad gäller närvaro och effekt i sociala medier. Denna gång delar Leif Stenbom, webbkoordinator vid SMHI, sina tankar om hur myndigheten arbetar med sociala medier för att nå framgång samt hantera uppföljning.

Vad vill SMHI uppnå med sin närvaro i sociala medier?

– Det korta svaret på frågan är att vi vill förmedla nytta och kunskap kring våra verksamhetsområden. Vi vill bredda bilden av SMHI. De flesta förknippar oss mest med väder, vilket inte är så konstigt. Men vi har även andra viktiga uppdrag såsom klimatforskning, havsmiljö, vattenrelaterade frågor med flera. Vi vill berätta vad vi gör inom alla våra discipliner; meteorologi, hydrologi, oceanografi och klimat och därigenom tydliggöra våra uppdrag och vår vetenskapliga grund. Gärna genom att låta våra experter komma till tals.

– Det finns flera anledningar till att vi vill ha en närvaro i sociala medier. Vi kan nå målgrupper som kanske inte hade valt att besöka smhi.se. Vi flyttar istället ut informationen där användarna är och når på så sätt ut med informationen, eller kan intressera dem för att gå in på smhi.se. Vi har pekat ut olika typer av innehåll och olika målgrupper för de olika sociala mediekontona. Att få en dialog med våra följare har även det ett stort värde. Här är vår kundtjänst vårt öra mot marken. Med deras överblick över kommentarer och synpunkter får vi input och kan planera för att på bästa sätt möta upp med innehåll i våra digitala kanaler

– De senaste två åren har vi satsat på att öka närvaron av våra meteorologer på Facebook, Twitter och Instagram, till stor del genom videor. Tanken är att vi genom att etablera en närvaro där snabbt kan komma ut med viktig information till breda målgrupper, särskilt vid extrema händelser, som exempelvis stormar. Här har vi valt att ha ett särskilt Twitterkonto, @SMHIvader. Att externa medier följer oss ger även det möjlighet att ytterligare nå ut med vår information. Det är förstås särskilt viktigt vid varningslägen. 

– Det finns ett stort intresse att läsa om naturvetenskapliga fenomen och väderhändelser, både aktuella och historiska. I sociala medier kan vi erbjuda den typen av inlägg med en lättsam ton och karaktär, mestadels på Facebook och Instagram där vi ser att de uppskattas. Exempelvis bjuder vi med @smhi.se in allmänheten att dela sina egna upplevelser av Sveriges väder och vatten med oss. Vi postar inget eget material i bildflödet på Instagram, utan delar vidare bilder och filmer som användarna delar med oss.

Hur resonerar ni för ett lyckat upplägg? 

– Kommunikativ förmåga är ett gemensamt fokusområde för SMHI, så det finns en tydlig inriktning från ledningen att detta är viktiga frågor. Det är den centrala kommunikationsfunktionen på SMHI, där jag jobbar, som ansvarar för kanalerna, men det är flera avdelningar som skapar innehåll. Kommunikationsfunktionen har övergripande ansvar för strategier och innehåll, och sköter det mesta av publiceringar med undantag för material från våra meteorologer. Meteorologerna har en särskild grupp som ansvarar för Twitter-kontot @smhivader och för Instastories på @smhi.se. Meteorologerna producerar själva innehåll och film, även för Facebook, och sköter också dialogen med användare på @SMHIvader och Instastories. Det är mest prognosvideor men också filmer med olika väderteman. Vi verkar för att i ökande grad även få in våra andra discipliner där som hydrologi, oceanografi och klimat. Vår personalavdelning ansvarar för och publicerar platsannonser på Linkedin. 

– Vi ser arbetet med de sociala kanalerna som en integrerad del i vårt kommunikationsarbete. På samma sätt är hanteringen av kanalerna integrerat med övrigt arbete på vår kundtjänst liksom för meteorologgruppen. Vi har alltså inte specifika resurser för enbart dessa kanaler, men förstås utpekade personer som har detta som en del i sitt jobb. Det innebär att det är en handfull medarbetare på den centrala kommunikationsfunktionen som tillsammans hanterar planering, publicering och hantering av våra sociala kanaler, men vi har alla många andra arbetsuppgifter. Min grova uppskattning är att vi på kommunikationsfunktionen under en genomsnittlig vecka sammantaget lägger i storleksordningen 15-20 timmar på hanteringen av dessa kanaler. Därutöver finns det förstås andra kommunikatörer, redaktörer och sakkunniga i organisationen som skapar innehåll, inte minst meteorologgruppen. Vid specifika händelser kan resursbehoven vara större.

– Vi utgår ifrån en publiceringsplan och kör veckovisa nyhetsmöten med representanter från olika delar av verksamheten, där vi utgår från det aktuella läget, väder, hydrologiskt etc. Sen fyller alla på med sina kommunikationsbehov. Vi på kommunikationsfunktionen fördelar publiceringarna på dagar, kanaler och ytor på smhi.se och får så en publiceringsplan som gäller för aktuell vecka och helst även nästa. Vi har även en årsplanering, där vi lägger in planerade publiceringar månad för månad, till exempel säsongsbundet material.

– Vi har ett nära och gott samarbete med kundtjänst. Det är de som huvudsakligen bevakar och svarar på kommentarer i våra sociala medier, själva eller med hjälp av sakkunniga i organisationen. De är även med på nyhetsmötena där de flaggar för aktuella frågor som kommer in via sociala medier och andra kanaler. Det blir bra input till planeringen av kommunikationen för att avlasta kundtjänst och möta våra följares behov. Vi försöker också förvarna dem om det är något inlägg som kan tänkas orsaka extra mycket frågor eller kommentarer. Våra kollegor på kundtjänst är jätteduktiga att hantera frågor och kommenterar och har bra känsla för tonaliteten.

– Grunden för ett bra inlägg är en bra copy och bild/video och att det uppmuntrar till återkoppling. Aktualitet, timing och tonalitet är givetvis viktigt – och anpassning beroende på kanal. Vi tittar även på vad som är aktuellt i omvärlden; finns det frågor som tangerar vår verksamhet som vi kan haka på? Oftast länkar vi till innehåll på smhi.se. Det kan vara en nyhet, tjänst eller fördjupande faktaartiklar. Men utgångspunkten är alltid att vi ska göra nyttiga och/eller kunskapshöjande inlägg.

– Det är ytterst sällan vi köper räckvidd och när vi gör det är det mycket sparsamt. I vissa fall lägger vi en liten peng på platsannonser, samt vid allvarliga varningslägen, för att kunna rikta oss till specifika målgrupper och nå ut med bra precision geografiskt.

– Vi har inte satt upp något mål på antal inlägg per dag utan det beror på kommunikationsbehovet. Vi vill gärna ha en blandning av material utifrån våra olika discipliner/kunskapsområden, och försöker se till att våra egna inlägg inte konkurrerar inbördes om uppmärksamheten.

– Meteorologernas inlägg om aktuellt väder på Twitter och Instagram sker kontinuerligt utifrån aktuellt läge – vår prognosverksamhet är bemannad alla veckans dagar. Det är dock bara i sällsynta fall som vi publicerar annat innehåll på helger. Är det inlägg som vi kan förvänta oss reaktioner på som bör besvaras snabbt, så har någon av oss i gruppen ett öga på kommentarerna.

Hur följer ni upp resultat av er närvaro i sociala medier? Vilka verktyg använder ni? Har ni tydliga mål?

– Vi har tidigare haft rätt ”hårda” mål exempelvis ”öka den organiska räckvidden med x %”. Det har vi övergivit och numera har vi en mer kontinuerlig utvärdering av hur inläggen går. Vi jämför oss mest mot oss själva. Att vi ständigt försöker förbättra våra siffror. Visst tittar vi på andra för att få idéer och lära oss, men då oftast liknande organisationer såsom exempelvis systerinstitut i andra länder.

– Vid varje nyhetsmöte tittar vi på vilka inlägg som gått bra eller mindre bra för att utveckla oss. Vi tittar främst på engagemangsgrad och räckvidd och analyserar vad som funkat bäst. På så vis lär vi oss hela tiden.

– Förutom plattformarnas egna verktyg använder vi verktyget AgoraPulse som vi utgår ifrån vid de veckovisa nyhetsmötena, Vi ser även till Google Analytics men använder oss inte av FB-pixlar och liknande, avslutar Leif.

Här hittar du SMHI på Facebook

Vill du läsa mer om myndigheters arbete och resonemang bakom närvaro i sociala medier kan jag tipsa om tidigare inlägg med Folkhälsomyndigheten, Polisen och Kustbevakningen.

Under 2020 kommer fler tipsinlägg med röster och erfarenheter från bland annat banker, elhandel, försäkringsbolag, kommuner, politiker och telekom. Du kan även hitta tidigare inlägg på samma tema från bland andra Livrustkammaren och partiledare Jonas Sjöstedt.

Är det något varumärkes arbete du gillar och skulle vilja veta mer om? Eller vill du att Kommunikationsanalys tittar på ert arbete och resultat i sociala medier? Hör gärna av dig.

Här kan du följa Kommunikationsanalys på Facebook för att inte missa nya insikter.

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange: Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Foto: SMHI

Sveriges länsstyrelser i sociala medier – juli 2020

Sveriges länsstyrelser gör i snitt 29 inlägg på Facebook per månad. Flest antal följare har länsstyrelsen Västra Götalands län. Länsstyrelsen Skåne gjorde flest med 72 inlägg i juli. Under månaden gjorde samtliga 21 länsstyrelser inlägg på Facebook. Innehåll relaterat hundar och pandemin fick mest effekt. ”Naturen, ”länsstyrelsen” och ”information” var månadens mest använda ord.

Under 2020 har Kommunikationsanalys utökat sin uppföljning av varumärken och branscher i sociala medier till att omfatta bland annat skattefinansierade områden som kommuner, myndigheter, regioner och sjukhus. Inlägg som genererat stort intresse med ett ökat antal besökare.

Varför då detta stora intresse? En uppfattning är att många läsare av dessa inlägg själva arbetar inom dessa branscher, och har saknat en benchmark med övriga inom sin bransch. ”Är vår aktivitet och resultat bra i jämförelse med andra med samma uppdrag?” Även att kanske kostnader för uppföljning av sociala medier inte står först på den offentligt bekostade prioriteringslistan. Möjligen även att kommunikativt intresserade skattebetalare undrar hur det går och vilken effekt den offentligt finansierade närvaron har.

På grund av detta intresse för det offentligas närvaro i sociala medier har jag även tagit fram data för landets länsstyrelser för juli månad. Landets samtliga 21 länsstyrelser har sidor på Facebook. Syftet med dessa inlägg är att få en överblick över aktivitet och effekter, och därmed (kommunikativ) framgång i sociala medier. Ifall även detta inlägg röner ett motsvarande intresse som för ovan nämnda branscher, kan det bli aktuellt att planera för återkommande analyser. Om du vill veta mer om vilka åtaganden en länsstyrelse har, klicka här.

Störst på Facebook

Landets största länsstyrelse på Facebook är Länsstyrelsen Västra Götalands län med närmare 17 000 personer som gillar sidan. I andra änden ser vi Länsstyrelsen i Södermanlands län vars sida har drygt 1 200 följare.

Det är intressant att åter se Västra Götaland dyka upp i toppen vad gäller varumärkens effekt i sociala medier, vilket även var fallet vad gäller landets regioner såväl för de sjukhus tillhörande Region Västra Götaland. Även flera kommuner i området placerar sig högt på topplistor över effekt i sociala medier.

Aktivitet på Facebook – flest inlägg

Hur aktiva är då landets länsstyrelser? Om vi med aktiva menar antal inlägg var det Länsstyrelsen i Skåne som under månaden gjorde flest inlägg: 72 stycken i juli.

Tvåan, Länsstyrelsen Gävleborg, gjorde 68 stycken, och trean, Länsstyrelsen Norrbotten gjorde 50 stycken inlägg. 

Inlägg per månad

De 21 länsstyrelserna gjorde i snitt 29 inlägg per månad.

Denna blogg har tidigare som utgångspunkt rekommenderat minst ett inlägg per dag vilket alltså nästan länsstyrelserna i snitt följer. Vissa nu aktuella rekommendationer säger minst tre inlägg per dag, med ända upp till ett per timme. Flödet ska givetvis vara relevant för följarna, och innehåll beror självklart även på inom vilken bransch verksamheten finns. Och, vilka resurser som finns för att ta hand om effekterna? Är syftet med närvaron information till eller kommunikation med allmänhet och skattebetalare? Det heter som bekant sociala medier av en anledning.

Länsstyrelserna i Skåne, Gävleborg och Norrbotten gör alltså mer än dubbelt så många inlägg som snittet, motsvarande drygt två inlägg per dag. I andra änden ser vi Länsstyrelsen i Hallands län med 10 inlägg för hela månaden på Facebook.

Samtliga 21 länsstyrelser har varit aktiva på Facebook under månaden . 

Underlag

Endast ett verktyg och plattform används som underlag för denna analys över länsstyrelser: verktyget är Smampion med poängbaserade faktorer för Facebook. Åtta länsstyrelsers sidor fanns ej med i databasen utan lades till från 8 juli. Avvikelser har tagits i beaktning.

Juli 2020 – länsstyrelser på Facebook

Andel poäng

Tio länsstyrelser placerar sig under medel för månaden: Västerbotten, Blekinge, Värmland, Västernorrland, Södermanland, Jönköping, Halland, Örebro, Kronoberg och Västmanland. 

Mätpunkter, ett urval

Länsstyrelsen Stockholm lyckades säkra två av mätpunkterna för månaden: Viralitet och Engagemangsgrad.

  • Störst: Länsstyrelsen Västra Götalands län
  • Högst viralitet: Länsstyrelsen Stockholm
  • Flest inlägg per dag: Länsstyrelsen Skåne
  • Högst tillväxt: Länsstyrelsen Jämtlands län
  • Högst engagemangsgrad: Länsstyrelsen Stockholm
Sveriges länsstyrelser i sociala medier Facebook mätpunkter – juli 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

Dialoger

Juli gav mycket få utslag vad gäller faktorer Responsgrad och Responstid. Endast Jämtland och Kalmar uppvisar utfall på varsitt inkommet inlägg, där Jämtland haft en svarstid på 3 940 minuter, och Kalmar inte uppvisar någon responsgrad alls.

Av samtliga 21 länsstyrelser uppvisar alla utom fyra stycken utfall vad gäller faktor Dialoger: Stockholm, Gotland, Södermanland och Kronoberg.

Sveriges länsstyrelser i sociala medier Facebook, dialog – juli 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

Bästa poster på Facebook – juli 2020

Månadens mest effektfulla inlägg gjordes av Länsstyrelsen Stockholm, Länsstyrelsen Norrbotten och Länsstyrelsen Västra Götalands län. Samtliga med innehåll relaterat hundar samt två även med beröring pandemin. Här går det att se en koppling vad gäller framgångsrika innehåll till försäkringsbranschen.

Sveriges länsstyrelser i sociala medier Facebook bästa inlägg – juli 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

Vanligast använda ord

”Naturen, ”länsstyrelsen” och ”information” var månadens mest vanliga ord.

Sveriges länsstyrelser i sociala medier Facebook, vanligast använda ord – juli 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

Har du någon erfarenhet av länsstyrelserna på Facebook? Har du märkt någon skillnad på deras aktivitet före och efter pandemin i sociala medier? Arbetar du kanske för en länsstyrelse och vill dela med dig av ert arbete i sociala medier? Eller vill du att Kommunikationsanalys tar en titt på ert arbete i sociala medier?

Hör gärna av dig – antingen här via kontaktformuläret eller via Kommunikationsanalys Facebook-sida.

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange: Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Datakälla: Smampion

Definition av Dialoger (Smampion): En dialog uppstår när det finns tre eller fler kommentarer på ett inlägg som sidan har publicerat. Sidan antas ha deltagit i dialogen om sidan själv kommenterat på inlägget i form av en kommentar eller svar till en annan användares kommentar. Gäller Facebook och Twitter.