Etikettarkiv: Effektkategori Guldägget KOMM

Sveriges kommuner i sociala medier – kvartal 1 2021

Sveriges kommuner gjorde i snitt 26 Facebook-inlägg per månad, en minskning från föregående kvartal. Flest inlägg gjorde Malå kommun med 86 stycken per månad. Säffle kommun säkrade åter högst kommuninfluens på Facebook, följd av Karlstads kommun och Malung-Sälens kommun. Kvartalets bästa inlägg producerade Malung-Sälens kommun, Halmstads kommun och Karlstads kommun. Jerusalema dance challenge utmärkte detta kvartals mest framgångsrika inlägg. Kommunerna i Västra Götaland gav åter länet störst samlad influens på Facebook. Fler kommuner behöll sin första plats för bäst resultat inom eget län.

Under 2020 utökade Kommunikationsanalys sina effektanalyser i sociala medier till att omfatta skattefinansierade verksamheter som Sveriges kommuner, länsstyrelser, myndigheter, regioner och sjukhus. En anledning till detta nya fokusområde var pandemin och samhällets tydliga behov av officiell information och fakta, där sociala medier fyller en viktig roll som nyhetskälla för många.

Dessa nya effektanalyser har tagits emot med mycket stort intresse. En anledning verkar vara att just uppföljning av närvaron i sociala medier är ett område som hittills inte fått mycket utrymme internt, om beroende på resurser eller annat.

Vill relaterat mätning och uppföljning tipsa om Sveriges kommunikatörers kartläggning av kompetensområden och identifiering av utvecklingsbehov, där störst behov noterats inom mätning av kommunikationsinsatser och -målsättning. Därtill har även Sveriges kommunikationsbyråer, Komm, infört en ny effektkategori i Guldägget med fokus kommunikationseffekter: Kategori Effekt innefattar bidrag där den mätbara effekten har en tydlig koppling till det kreativa arbetet. Bidraget behöver påvisa hur strategin, som är baserad på kreativitet, har genererat positiva resultat för kunden och varumärket. Det kan handla om både konkreta affärseffekter men också attityd- och/eller beteendeeffekter som spelat en avgörande roll för varumärkets utveckling.

Kommuner i sociala medier kvartal 1 2021

Tidigare effektanalyser för landets kommuner hittar du här.

Kommunsnitt – inlägg på Facebook kvartal 1

Sveriges kommuner gjorde under kvartalet i snitt 79 (89) inlägg per kvartal på Facebook, motsvarande 26 (30) stycken per månad. Vi kan alltså se en aktivitetsminskning från föregående kvartal från landets kommuner på Facebook. 

Denna blogg har tidigare som utgångspunkt rekommenderat minst ett inlägg per dag, vilket alltså kommunerna i snitt nästan uppnår. Flödet ska givetvis vara relevant för följarna, och frågor och kommentarer på innehåll ska kunna hanteras skyndsamt. Med tanke på den bredd av verksamheter som en kommun omfattar borde inte brist på innehåll vara en anledning till eventuell återhållsamhet. 

Kommunal aktivitet – högst och lägst

Hur aktiva var landets kommuner under kvartalet? Om vi med aktiva menar antal inlägg var det Malå kommun som gjorde flest inlägg under tredje kvartalet: 257 stycken, eller 86 stycken per månad. Det motsvarar tre gånger fler än kommunsnittet för kvartalet. 

Tvåan Kalix kommun gjorde 209 inlägg och trean Lerums kommun, gjorde 202 stycken inlägg under kvartalet, motsvarande 70 respektive 67 inlägg per månad. 

De tre kommuner som gjorde minst antal inlägg under kvartalet var åter Hörby kommun 5 (16) st och Surahammars kommun 7 (8) st samt Jokkmokks kommun 10 stycken.

Om vi tittar på detta kvartals samt även förra helårets etta i kommuninfluens, Säffle kommun, gjorde de 68 (85) inlägg under kvartalet, motsvarande 23 (28) inlägg per månad, en aktivitetsnivå strax under kommunsnittet. Influensen säkrades mycket på bas av den i jämförelse stora mängden reaktioner på sina inlägg. Resultat av rätt paketerat budskap till rätt målgrupp i rätt kanal? Här kan du läsa ett #tipsfrånverkligheten där Säffle kommun för denna blogg delar sitt arbete bakom sin framgång i sociala medier.

Service

Kommunikationsanalys värderar högt en hygiennivå av faktor kundservice, det vill säga ta hand om och svara på frågor och kommentarer. Ibland värt att påminna om att det heter sociala medier av en anledning, vilket innebär att både tala OCH lyssna OCH svara.

Hantering av svar på frågor och kommentarer hanteras olika: antingen av kommunens kommunikatörer eller via ett centralt kontaktcenter eller motsvarande.

Underlag

Av landets 290 kommuner har 283 av dem funnits med i underlaget sedan start. Det är respektive kommuns officiella huvudsida på Facebook som mäts där sådan finnes. De sju som saknats från början har varit Bollebygd, Boxholm, Gagnef, Töreboda, Älvsbyn, Örkelljunga och Örnsköldsvik. Örkelljunga har nu tillkommit och kommer redovisas från och med andra kvartalet, därmed 284 kommuner. Meddela gärna ifall sidor ändrar länkadress, eller ifall någon av de sex kommuner som idag inte har någon utpekad officiell sida skulle ändra upplägg på Facebook.

Kommunikationsanalys har för denna effektanalys av kommuner i sociala medier tagit stöd av det svenska dataanalysföretaget Bumblewing med fokus faktor influens, på vilket resultat baseras. Endast en plattform, Facebook, analyseras i nuläget: detta i huvudsak på grund av den stora mängden sidor som måste hanteras – med hanterbar visualisering.

Landets topp 10 kommuner kvartal 1 2021 – influens sociala medier

Landets topp 10-kommuner av de 283 officiella sidorna, som säkrat högst influens på sin närvaro på Facebook under kvartalet (föregående kvartal inom parentes):

  1. Säffle kommun (Säffle kommun)
  2. Karlstads kommun (Simrishamns kommun)
  3. Malung-Sälens kommun (Karlstads kommun)
  4. Sollefteå kommun (Vänersborgs kommun)
  5. Simrishamns kommun (Sollefteå kommun)
  6. Vänersborgs kommun (Höganäs kommun)
  7. Sunne kommun (Uppsala kommun)
  8. Luleå kommun (Göteborgs Stad)
  9. Trollhättans Stad (Sotenäs kommun)
  10. Halmstads kommun (Storumans kommun)

Säffle kommun behöll även detta kvartal sin topplacering, i linje med första platsen för hela 2020. Bland landets topp 10-kommuner såg vi detta kvartal inga av de tre största städerna. Även Uppsala kommun placerade sig detta kvartal inte bland topp 10 vad gäller influens på Facebook.

Kan det vara så att kommunalt medborgarintresse och engagemang är större utanför storstäderna? Om ja, vilka kommunikativa vinklar och åtgärder bör storstäderna fokusera på för ökad effekt?

Kommuner kvartal 1 2021 – del av total andel kommuninfluens på Facebook

Att praktiskt och förståeligt visualisera 283 kommuner är inte enkelt eller ens möjligt i alla verktyg. Bumblewing väljer i sin visuella grafik att avgränsa de topp 5 som lyckats allra bäst i sociala medier, resten grupperas som Övriga. Det ger en snabb och enkel överblick för om influensen domineras av någon/några kommunsidor, eller är mer jämnt fördelad.

Sveriges kommuner i sociala medier Facebook – kvartal 1 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Om vi tittar på gruppen Övriga, som bland kommuner utgör 85,7 (87,2) procent, och jämför med ett antal andra branscher, är motsvarande för elhandel 44 procent, försäkringsbolag 50,7 (57,5) procent och myndigheter 24 (22,6) procent. 

Värt notera att kommuner till skillnad från myndigheter alltså har en relativt jämn fördelning av influens och inte ett fåtal kommuner som totalt dominerar. Ett tecken på jämnt fördelad stabil lokaldemokrati? 

Med tanke på att influensens 100 procent fördelas bland 283 kommunsidor på Facebook, är det värt att poängtera att allt över 1 procent måste ses som mycket bra resultat. Ett snitt på resterade 278 sidor skulle ge en sidinfluens på 0,3 procent om jämnt fördelad.

Vad gäller fördelning inlägg och relaterat engagemang kan vi nedan tydligt se det stora engagemang som Säffle kommuns inlägg utlöser bland följarna vs många kommuners höga innehållsaktivitet.

Sveriges kommuner i sociala medier – engagemang inlägg (influens) kvartal 1 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Här kan det vara värt att nämna att analysen för landets kommuner inte omfattar sentimentanalys, vilket Kommunikationsanalys bland annat gör för de politiska partierna samt banker. Engagemang kan som bekant baseras på både positiv och negativ återkoppling och reaktioner. Även annonsering kan användas för ökat genomslag vilket verktyget inte kan särskilja från organisk effekt.

Bästa kommuninlägg på Facebook kvartal 1 2021

Förra kvartalet präglade pandemin topp 3-inläggen med högst influens, vilka då gjordes av Uppsala kommun, Simrishamns kommun och Helsingborgs stad.

Detta kvartal innehöll kvartalets topp 3 oberoende av kommun samma form av innehåll: Jerusalema dance challenge, också relaterat pandemin. Dessa mest framgångsrika inlägg gjordes av Malung-Sälens kommun, Halmstads kommun och Karlstads kommun.

Sveriges kommuner i sociala medier Facebook – bästa inlägg kvartal 1 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Bästa kommun per län – kvartal 1 2021

Kommunikationsanalys har även tittat länsvis på bästa kommun på Facebook per Sveriges 21 län (föregående kvartals etta inom parentes). 

17 (12) kommuner behöll sin första plats inom eget län från föregående kvartal:

  • Blekinge: Sölvesborgs kommun (Karlskrona kommun) 
  • Dalarna: Malung-Sälens kommun (Malung-Sälens kommun)
  • GotlandRegion Gotland (kommun och region) (Region Gotland) 
  • Gävleborg: Hudiksvalls kommun (Hudiksvalls kommun) 
  • Halland: Halmstads kommun (Halmstads kommun) 
  • Jämtland: Östersunds kommun (Krokoms kommun) 
  • Jönköping: Vetlanda kommun (Vetlanda kommun)  
  • Kalmar: Västerviks kommun (Västerviks kommun) 
  • Kronoberg: Ljungby kommun (Älmhults kommun) 
  • Norrbotten: Luleå kommun (Luleå kommun) 
  • Skåne: Simrishamns kommun (Simrishamns kommun) 
  • Stockholm: Nynäshamns kommun (Nynäshamns kommun) 
  • Södermanland: Eskilstuna kommun (Eskilstuna kommun) 
  • Uppsala: Uppsala kommun (Uppsala kommun) 
  • Värmland: Säffle kommun (Säffle kommun) 
  • Västerbotten: Storumans kommun (Storumans kommun) 
  • Västernorrland: Sollefteå kommun (Sollefteå kommun) 
  • Västmanland: Köpings kommun (Köpings kommun) 
  • Västra Götaland: Vänersborgs kommun (Vänersborgs kommun) 
  • Örebro: Karlskoga kommun (Kumla kommun) 
  • Östergötland: Norrköpings kommun (Norrköpings kommun) 

De 12 kommuner som kvarstod som etta förra kvartalet, var det lägsta antalet på tre kvartal. Med detta kvartals ökning av återkommande ”ettor” kan vi konstatera en bruten trend.

Bästa län på Facebook – baserat på resultat kommunnärvaro

Högst influens sammantaget per län för första kvartalet 2021 på bas av aktivitet av tillhörande kommuner. 

Det är ett återkommande antal topp 5-län på bas av kommuninfluens (föregående kvartal inom parentes):

  1. Västra Götaland 17,1 procent (Västra Götaland 17,2 procent)
  2. Värmland 15,2 procent (Värmland 12,5 procent)
  3. Skåne 10,2 procent (Skåne 12,6 procent)
  4. Norrbotten 6,9 procent (Norrbotten 6 procent)
  5. Stockholm 6,1 procent (Stockholm 6,6 procent)
Sveriges kommuner per län i sociala medier Facebook, del av influens – kvartal 1 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Fördelning total andel poster/inlägg per län baserat på respektive kommuner. 

Som synes framkommer en snarlik länsfördelning som enligt ovanstående influens. En möjlighet för större genomslag i framtiden kan vara att kommuner i län just nu utom topp 5 ökar sin innehållsaktivitet.

Sveriges kommuner per län i sociala medier Facebook, del av inlägg – kvartal 1 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Akademin vs Verklighet

Nedan ett urval av aktuell akademisk kunskap relaterat sociala medier från i år, samt därtill lästips om hur ett antal kommuner praktiskt arbetar med sociala medier.

Akademiska uppsatser 2021 – sociala medier

I uppsatsen Kriskommunikation på sociala medier under pandemier som Covid-19: En kvalitativ innehållsanalys baserad på semistrukturerade intervjuer av yrkesverksamma kommunikatörer sägs bland annat: Aldrig tidigare i mänsklig historia har det varit möjligt att kommunicera så snabbt under en pandemi som det är idag under Covid-19-pandemin, och det är tack vare sociala medier. Det konstateras i uppsatsen att de sex viktiga egenskaperna hos sociala medier är:

  • spridning,
  • mätbarhet,
  • ägandeskap,
  • omvärldsbevakning,
  • källa till information, och
  • dialog.

För de organisationer som kanske ännu inte formaliserat uppföljning av sociala medier, eller inte bestämt sig för hur mäta, skulle dessa sex parametrar enkelt kunna ligga till grund för både mätning/uppföljning, samt även fördelning av ansvarsområde/kompetens. Författarna nämner även: Sociala medier har utvecklats och har gått från informell kommunikationspraxis till formell kommunikationspraxis. Det finns många sociala nätverk, vilket kräver att kommunikatören har förmågan att samla in, bedöma, filtrera och organisera från olika informationskällor. 

Uppsatsen konstaterar vidare att: Det största syftet med att ha närvaro i sociala medier är att proaktivt sprida sitt budskap, öka engagemang hos sina målgrupper, skapa en dialog och att finnas på den plats där många kriser uppstår. De citerar: Att skapa en dialog med sina kunder på sociala medier redan innan kriser uppstår är enligt Fors-Andrée och Ronge (2015) en förutsättning för att lyckas med sin krishantering. Detta eftersom det kan generera i att ett förtroende för organisationen skapas som organisationen kan dra nytta av när de hamnar i kris. Det är viktigt att använda sociala medier eftersom information sprids snabbt till de som berörs samt förenklar kommunikation mellan de olika parter som är berörda (Fors-Andrée & Ronge, 2015) .

I kandidatexamen Den sociala organisationen: En intervjustudie om svenska organisationers strategiska arbete med sociala medier nämns bland annat relaterat medialiseringsteori att sociala medier ersatt till exempel tidningsannonser och radioreklam. Det framkommer även att de styrande dokument och strategier som ”normalt” råder för aktiviteter, för sociala medier däremot ofta sker mer experimentellt.

Och just detta att vara här och nu, testa, våga misslyckas samt prova nytt är något som även framkommer i de #tipsfrånverkligheten som Kommunikationsanalys med viss frekvens lyfter i här i bloggen från intressanta varumärken, se nedan.

Tips från verkligheten – kommuner berättar

För drygt ett år sedan delade Kommunikationsanalys forskningsunderlaget Nöjda medborgare när kommunen lyckas i sociala medier. Där lyftes just vinsten i form av ökad transparens, och bättre dialog och samverkan med kommuninvånarna. 

Det är samma faktorer som ofta lyfts i bloggens #tipsfrånverkligheten där Kommunikationsanalys bjuder in olika intressanta varumärken att berätta om sitt arbete med sociala medier, och berätta om framgång och utmaningar. Bakgrunden till dessa inlägg är egna erfarenheter från att ha byggt upp en global koncernnärvaro i sociala medier på 00-talet, och hur lite info som då fanns – och förståelse för hur mycket tillgång till kompetens och inspiration betyder vad gäller dessa snabbföränderliga plattformar.

Hittills kan du ta del av:

Kontakt

Var det någon kommunnärvaro och effekt på Facebook som överraskade i effektanalysen för första kvartalet? 

Hur uppfattar och upplever du våra kommuners närvaro i sociala medier? Ser du utrymme för mer/mindre kommunal aktivitet i flödet?

Följ gärna Kommunikationsanalys på Facebook och LinkedIn för att säkra nya insikter om effekter i sociala medier och social media management.

Behöver du eller er organisation ett bollplank eller stöd för ert arbete och resultat i sociala medier? Välkommen att höra av dig.

Nästa effektanalys för kommuner i sociala medier kommer i juli/augusti 2021 för andra kvartalet 2021.

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange: Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Datakälla: Bumblewing.

Definition av influens

Analys av kommunala Facebook-sidor: Analys omfattar 283 kommunsidor funna av 290 kommuner. Några kommuner har ingen officiell Facebook-sida, alternativt har inte meddelats Kommunikationsanalys. Kvartalets resultat baseras enbart på faktor influens. Endast sidor angivna som officiella och övergripande hela den kommunala verksamheten är med i analysen.

Svenska myndigheter i sociala medier – kvartal 1 2021

Krisinformation.se var kvartalets bästa myndighetssida på Facebook. Sveriges (statliga) myndigheter gjorde under första kvartalet en aktivitetsminskning till i snitt 33 inlägg per kvartal på Facebook. Flest inlägg gjorde SMHI. Högst tillväxt under kvartalet uppvisade Sveriges domstolar. Kortast svarstid hade Rymdstyrelsen med 95 minuter. Tre myndigheter hade 100 procents responsgrad på Facebook. En myndighetssida uppvisade negativ tillväxt av följare. Kvartalets bästa inlägg gjordes av Polisen och Tullverket. Högst influens säkrades åter på Twitter av Krisinformation.se och på Instagram av Försvarsmakten.

Under 2020 utökade Kommunikationsanalys sina effektanalyser i sociala medier till att omfatta skattefinansierade verksamheter som Sveriges kommuner, länsstyrelser, (statliga) myndigheter, regioner och sjukhus. En anledning till detta nya fokusområde var pandemin och samhällets tydliga behov av information och fakta, där sociala medier fyller en viktig roll som nyhetskälla för många.

Dessa nya effektanalyser har tagits emot med mycket stort intresse. En anledning verkar vara att just uppföljning av sociala medier är ett område som hittills inte fått mycket utrymme internt, om beroende på resurser eller annat. Förhoppningsvis kan Kommunikationsanalys via bloggen ge inspiration om olika sätt att mäta samt relaterade verktyg. Vill relaterat tipsa om Sveriges kommunikatörers kartläggning av kompetensområden och identifiering av utvecklingsbehov, där störst behov noteras inom mätning av kommunikationsinsatser och -målsättning.

Därtill har även Sveriges kommunikationsbyråer, KOMM, i år infört en ny effektkategori i Guldägget med fokus kommunikationseffekter. Kategoribeskrivning: Kategori Effekt innefattar bidrag där den mätbara effekten har en tydlig koppling till det kreativa arbetet. Bidraget behöver påvisa hur strategin, som är baserad på kreativitet, har genererat positiva resultat för kunden och varumärket. Det kan handla om både konkreta affärseffekter men också attityd- och/eller beteendeeffekter som spelat en avgörande roll för varumärkets utveckling.

Resultat för Facebook baseras på sammantagna resultat av två verktyg. Twitter och Instagram baseras på data från ett verktyg. Samtliga 40 myndigheter på Facebook har inte motsvarande närvaro på Twitter och Instagram varför antalet sidor på de plattformarna är färre.

Myndigheter i sociala medier kvartal 1 2021

Resultat från tidigare kvartal hittar du här.

Resultat myndigheter i sociala medier första kvartalet 2021

För första kvartalet 2021 placerade sig en myndighetssida oavsett verktyg bland verktygens topp 5: Krisinformation.se. En sida som alltså sammantaget säkrat högst effekt på Facebook på bas av två olika verktyg. 

Vad menar jag med effekt? Min kommunikativa utgångspunkt är att effekt är en mix av engagemang, räckvidd och varumärkeskännedom. Hur närvaron stöttat verksamhetsmålen kan endast myndigheterna själva besvara. Kanske en faktor vi kan få se dyka upp i årsredovisningarna?

Här är det viktigt att komma ihåg att en underliggande sentimentanalys (attityd) inte finns kopplad. Vilket innebär att ett varumärkes genomslag baserat på engagemang kan vara både positivt och negativt. Som ett exempel på sentimentanalys kan du se denna för de politiska partierna. 

Kommunikationsanalys värderar även högt en hygiennivå av kundservice, det vill säga ta hand om och svara på frågor och kommentarer. Ibland värt att påminna om att det heter sociala medier av en anledning, vilket för mig innebär att både tala OCH lyssna OCH svara. Som visas längre ned har 3 av 40 myndigheter 100 procents responsgrad på kommentarer och inlägg på Facebook detta kvartal.

Aktivitet – (statliga) myndigheter

Hur aktiva var landets myndigheter under kvartalet? Om vi med aktiva menar antal publicerade sidinlägg var det SMHI som gjorde flest inlägg under kvartalet: 102 stycken, eller 34 stycken per månad. Det motsvarar tre gånger fler inlägg än myndighetssnittet för kvartalet, se nedan. 

Tvåan och trean, Krisinformation.se och Rymdstyrelsen, gjorde 88 respektive 63 stycken inlägg under kvartalet. 

De myndigheter som gjorde minst antal inlägg under kvartalet var åter Swedavia 9 (12) stycken samt Post- och telestyrelsen 8 stycken och Nämnden för hemslöjdsfrågor 7 stycken.

Aktivitet – myndighetssnitt

Sveriges myndigheter gjorde under i snitt 33 (39) inlägg per kvartal på Facebook, motsvarande 11 (13) stycken per månad. Vi kan alltså se en viss aktivitetsminskning i linje med kvartal 3 2020 från landets myndigheter på Facebook. 

Denna blogg har som utgångspunkt rekommenderat (minst) ett inlägg per dag, vilket myndigheterna generellt inte håller. 

Om vi tittar på kvartalets etta i influens, Polisen, gjorde de 42 (53) inlägg under kvartalet, motsvarande 14 (18) inlägg per månad, en aktivitetsnivå något över myndighetssnittet på 11 (13) inlägg per månad. Influensen säkrades mycket på bas av den i jämförelse stora mängden reaktioner på sina inlägg. 

Här kanske någon blir frågande av data ovan: är det flest antal inlägg som gäller för att få bra effekt, eller ändå inte vad gäller influens? Kort svar är att det finns ingen unik formel för alla då många faktorer spelar in. Relevans och efterfrågad information får nog ses som grund för till exempel Folkhälsomyndighetens framgång under senaste året. Om vi haft en Folkhälsomyndigheten II att jämföra med, som paketerat och producerat samma innehåll men på ett annat sätt, kanske vi sett ett annat resultat.

Facebook – topp 5-myndigheter per verktyg

Som bekant är en del av bloggens syfte att lyfta och visa på olika verktyg som hjälper presentera och tolka data från sociala medier. Verktyg som hanterar och viktar samma data men på olika sätt. 

Nedan syns kvartalets topp 5-myndigheter baserat på två verktyg, vilka även denna gång inte ger en exakt matchning vad gäller sidor och deras rankning, däremot hade båda en gemensam myndighetssida bland topp 5: Krisinformation.se.

  • Facebook topp 5, kvartal 1 2021
    • Influens
      1. Polisen – här kan du läsa mer om myndighetens arbete i sociala medier
      2. Krisinformation.se – här kan du läsa mer om den gemensamma myndighetenssidans arbete i sociala medier
      3. Folkhälsomyndigheten – här kan du läsa mer om myndighetens arbete i sociala medier
      4. Försvarsmakten – här kan du läsa mer om myndighetens arbete i sociala medier
      5. Tullverket
    • Poäng
      1. Krisinformation.se
      2. PRV – här kan du läsa mer om myndighetens arbete i sociala medier
      3. Rymdstyrelsen
      4. Naturvårdsverket
      5. Statens fastighetsverk.

Viktigt som ansvarig för uppföljning att komma ihåg att det resultat som visas i egna (externa) verktyg kanske inte ger samma bild som andra verktyg presenterar. Därav att Kommunikationsanalys primärt gör effektanalys baserad på minst två verktyg för att säkra reliabilitet relaterat ”bäst i klassen”. 

Till hjälp för dataunderlag från Facebook används två verktyg: de svenska analysföretagen Bumblewing (influens) och Smampion (poäng). För dataunderlag från Twitter och Instagram används endast Bumblewing. Det är respektive myndighets svenska huvudsida (alternativt största) som mätts i dessa blogginlägg. Undantag är Krisinformation.se som är en sida vilken flera myndigheter står bakom.

Facebook kvartal 1 2021 (två verktyg)

Från och med andra kvartalet 2020 baseras effektanalysen för Facebook på data från flera verktyg för att visa på sammantagen helhet och utfall men även skillnader mellan verktyg. Sammantaget ger detta analysen en ökad reliabilitet vad gäller faktiska effekter. 

Influens – Bumblewing

Verktyget Bumblewing tillför faktor influens

Kvartalets fem myndighetssidor med högst influens hanterades av (resultat föregående kvartal inom parentes om återkommande):

  1. Polisen: 30,3 (30,1) procent
  2. Krisinformation.se: 16,4 (19,8) procent
  3. Folkhälsomyndigheten 12,6 (19,9) procent
  4. Försvarsmakten: 8,8 (8,1) procent
  5. Tullverket: 7,9 procent 

Tillsammans står dessa fem myndighetssidor för 76 (80,6) procent av totalen influens. Värt att notera att 35 myndigheter därmed delar på resterande 24 (19,3) procent. En minskning vi sett fortgå senaste kvartalen som nu avtar. Det ska därför bli intressant att se om detta blir en fortsatt trend att fler myndigheter skapar utrymme och effekt för sina budskap i sociala medier i samband med resultaten för andra kvartalet. Givetvis kommer de myndigheter som har nära kontakt med allmänheten att säkra större andel influens än övriga, som t.ex. Polisen vs Nämnden för hemslöjdsfrågor. Äpplen och päron, men samma plattformar och skattepengar.

Myndigheter i sociala medier – influens kvartal 1 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Av bilden nedan ser vi en visualisering av innehåll vs reaktioner. Polisen är ett exempel på en myndighetssida som uppvisar en mix av både aktivitet och säkrat engagemang. SMHI och Krisinformation.se sticker ut vad gäller hög aktivitet. Folkhälsomyndigheten är i jämförelse inte så aktiva men deras inlägg säkrade stort engagemang. På given anledning får antas.

Myndigheter i sociala medier – engagemang (influens) kvartal 1 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewin

Poäng – Smampion

Enligt Smampions poängsbaserade verktyg var kvartalets fem främsta myndighetssidor:

  1. Krisinformation.se
  2. PRV
  3. Rymdstyrelsen
  4. Naturvårdsverket
  5. Statens fastighetsverk.
Myndigheter i sociala medier – poäng kvartal 1 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

Detta verktyg rankar inte Folkhälsomyndighetens närvaro på Facebook bland topp 5 under kvartalet, däremot bland topp 10.

Mätpunkter Facebook

15 (12) myndigheter fick inte godkänd Facebook-närvaro första kvartalet 2021 enligt Smampions poängskala. 

En myndighetssida, Migrationsverket, uppvisade negativ tillväxt av följare detta kvartal.

Rymdstyrelsen säkrade kvartalets kortaste svarstid med 95 minuter: längst svarstid hade Polisen med 9 159 minuter. 

Utfall mätpunkter (vid ändring står föregående kvartals myndighet inom parentes):

  • Störst: Polisen
  • Högst viralitet: Folkhälsomyndigheten 
  • Flest inlägg per dag: SMHI (Krisinformation.se)
  • Högst tillväxt: Notarie – Sveriges domstolar (PRV)
  • Högst engagemangsgrad (7-dagar): Post- och telestyrelsen (PRV)
  • Kortast svarstid: Rymdstyrelsen 95 minuter (Krisinformation.se 79 minuter)
  • Högst responsgrad: 100 procent uppvisade tre (sex) myndigheter: Rymdstyrelsen, Pensionsmyndigheten – fråga om pension och Polisen.

Nedan syns kvartalets topp 10-poängbaserade myndighetssidor på Facebook: 

Myndigheter i sociala medier – mätpunkter, plats 1-10 kvartal 1 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

Mest framgångsrika Facebook-inlägg första kvartalet

Båda verktygen rankade inlägg från Polisen och Tullverket bland topp 3 för kvartalet, därtill även Folkhälsomyndigheten och Post- och telestyrelsen i vardera verktygen.

Myndigheter Facebook – bästa tre inlägg kvartal 1 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing
Myndigheter Facebook – bästa tre inlägg kvartal 1 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

50 vanligast förekommande myndighetsordval Facebook

”Sverige”, ”behöver” och ”mars” var kvartalets mest använda ord bland myndigheter.

Myndigheter i sociala medier – vanligaste ordval Facebook kvartal 1 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

Twitter kvartal 1 2021 (ett verktyg)

Av de 40 myndigheter som mäts på Facebook har av dessa även 34 profiler på Twitter. Två (tre) av dessa gjorde inga tweets under perioden: Kronofogden och Lantmäteriet.

Myndigheternas aktivitet på Twitter uppgick till 90 (77) tweets per kvartal, eller 30 (26) tweets per månad. Mest aktiva var åter Krisinformation.se med 1 048 (920) tweets, motsvarande 349 (307) tweets per månad.

Kvartalets fem myndighetssidor med högst influens på Twitter hanterades av (resultat föregående kvartal inom parentes om återkommande):

  1. Krisinformation.se 38,5 (32,4) procent
  2. Folkhälsomyndigheten: 12,9 (14,7) procent
  3. Sida: 11 (12,5) procent
  4. Försvarsmakten: 9,3 (17,3) procent
  5. Karolinska Institutet: 9,3 (6,4) procent 

Tillsammans står dessa fem myndighetsprofiler för 81 (83,2) procent av totalen influens. Här ser vi åter två myndigheter som inte förekommit i toppen på Facebook: Sida samt Karolinska institutet.

Värt notera att 29 myndigheter därmed delade på resterande 19 (16,8) procent influens. En ökning även på denna plattform från övriga myndigheters genomslag.

Myndigheter på Twitter – influens kvartal 1 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Bilden nedan illustrerar väl Krisinformation.ses höga aktivitet vs det engagemang som Försvarsmakten skapar. Majoriteten myndigheter placerar sig i vänstra hörnet med både låg aktivitet samt lågt engagemang på innehåll.

Myndigheter på Twitter – engagemang (influens) kvartal 1 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Mest framgångsrika inlägg Twitter – första kvartalet

  1. Krisinformation.se
  2. Försvarsmakten
  3. Karolinska Institutet
Myndigheter på Twitter – bästa tre inlägg kvartal 1 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Instagram kvartal 1 2021 (ett verktyg)

Av de 40 myndigheter som mäts på Facebook har av dessa även 26 sidor på Instagram. Två av dessa gjorde inga inlägg under perioden: Sveriges Domstolar och Swedavia.

Myndigheternas aktivitet på Instagram uppgick till 22 (24) stycken inlägg per kvartal, eller 7 (8) inlägg per månad. Mest aktiva var Statens fastighetsverk med 64 inlägg under kvartalet, motsvarande 21 inlägg per månad.

Kvartalets fem myndighetssidor med högst influens på Instagram hanterades av (resultat föregående kvartal inom parentes om återkommande):

  1. Försvarsmakten: 30,4 (24,4) procent
  2. Polisen 21,5 (20,5) procent
  3. Statens fastighetsverk: 15,9 (14) procent
  4. Kustbevakningen: 7,9 (10,6) procent
  5. Tullverket 7,9 procent

Tillsammans står dessa fem myndighetssidor för 83,6 (81,7) procent av totalen influens. Värt att notera att 21 myndigheter därmed delar på resterande 16,4 (18,3) procent. På Instagram ser vi till skillnad från Facebook och Twitter inte en ökning av influens för gruppen Övriga.

Myndigheter på Instagram – influens kvartal 1 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Bilden nedan illustrerar väl Rymdstyrelsens och Statens fastighetsverks höga aktivitet vs det engagemang som Försvarsmakten och Polisen skapar.

Intressant notera spridningen i denna graf i jämförelse med motsvarande för Twitter, och i viss mån även Facebook, där denna visar att myndigheterna på Instagram både uppvisar högre aktivitet, samt att innehållet skapar mer engagemang.

Myndigheter på Instagram – engagemang (influens) kvartal 1 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Mest framgångsrika inlägg Instagram – första kvartalet

Vid ändring från föregående kvartal inom parentes.

  1. Polisen
  2. Försvarsmakten
  3. Försvarsmakten (Polisen)
Myndigheter på Instagram – bästa tre inlägg kvartal 1 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Kantar Sifo, Mediebarometern och SKI

Relaterad info som dels visar uppfattning om myndigheter, dels leder till tankar där sociala medier kan bidra påverka denna uppfattning.

Anseendeindex – extramätning myndigheter

I oktober 2021 gjorde Kantar Sifo en extramätning relaterat ett urval av myndigheter. Bland dessa myndigheter uppvisades en tydlig ökning för MSB och en minskning för Polisen.

Anseendeindex myndigheter oktober 2020. Källa: Kommunikationsanalys. Datakälla: Kantar Sifo

Förtroendebarometern 2021 – Medieakademin

Medieakademins förtroendebarometer genomfördes i februari/mars 2021. Samtliga 40 myndigheter som här analyseras finns inte med, dock ett antal som har bedömts av denna panel.

”Sjukvården” får i sammanhanget det högsta förtroendet från allmänheten. Inom kort kommer Kommunikationsanalys att dela resultaten för första kvartalet för Regioner och sjukhus samt Kommuner i sociala medier. Därefter följer Riksbanken, som placerar sig före både staten och riksdagen.

Förtroende för samhällsinstitutioner. Källa: Förtroendebarometern 2021
Förtroende för myndigheter m.m.. Källa: Förtroendebarometern 2021

Vad är viktigt för ett starkt varumärke?

Det finns som bekant mycket bra material och kompetens relaterat varumärkesarbete. Svenskt Kvalitetsindex, SKI, har skrivit ett kort inlägg om varumärke. De lyfter bland annat vikten av att lyckas sammankoppla varumärket med mer värdebaserade och emotionella ord.

Är till exempel emotionella ord en utmaning för myndigheter att använda? Till detta kan även emojis o.dyl. kopplas. Hur resonerar ni?

Hur matchar dessa faktorer det kommunikativa arbetet inom din organisation? Det påverkar ju även organisationens tonalitet. Och om dessa är aktuella parametrar: hur mäter ni effekt?

Länka till webben?

Länkar ni ofta/alltid från sociala medier till er webb? Det finns som bekant funderingar runt hur mycket t.ex. Facebooks algoritm påverkas (negativt) av material som länkar ut från plattformen. But on the positive side, Eurostat har delat data för 2020 som visar att EU:s medborgare i allmänhet, och svenskar i synnerhet, vänder sig till just myndigheters hemsidor för fakta. Och flest i åldersgruppen 25-34 år.

Share of people that obtained information from government websites in 2020. Datakälla: Eurostat

Kontakt

Var det någon närvaro och effekt i sociala medier som överraskade i effektanalysen för kvartalet? Hur uppfattar och upplever du våra (statliga) myndigheters närvaro i sociala medier? Ser du utrymme för mer/mindre aktivitet? Annan aktivitet?

Följ gärna Kommunikationsanalys på Facebook och LinkedIn för att säkra nya insikter om effekter i sociala medier och social media management.

Nästa effektanalys för (statliga) myndigheter i sociala medier kommer i juli/augusti 2021 för andra kvartalet 2021.

Behöver du och er organisation ett bollplank eller stöd för ert arbete och resultat i sociala medier? Välkommen att höra av dig.

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange: Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Datakälla: Bumblewing och  Smampion

Definition av influens

Urval: Bland landets 455 myndigheter har 40 Facebook-sidor valts ut utifrån två faktorer. Dels Kantar Sifos Anseendeindex 2019, dels närvaro på Facebook. Inte alla myndigheter i Anseendeindex har närvaro på Facebook, och vissa har även valt bort Facebook, som till exempel Allmänna reklamationsnämnden (ARN) och Brottsförebyggande rådet (BRÅ). Därför är 40 stycken valda utifrån parametrar index, synlighet i media samt intresse. Därmed blir det en blandning av de olika typerna av myndigheter. De har olika närhet till och relevans för medborgarna beroende på deras olika uppdrag. Krisinformation.se är ingen myndighet utan en sida, men finns med eftersom det är en gemensam Facebook-kanal för ett flertal myndigheter. Motsvarande sidor, där sådana finnes, redovisas för Twitter och Instagram.

Smampions poängskala (0-100) motsvarar följande betyg:

100: Perfekt
95 – 99: Världsklass
90 – 94: Mycket bra
80 – 89: Väldigt bra
65 – 79: Ett bra betyg
45 – 64: Helt ok
30 – 44: Ej godkänt
0 – 29: Underkänt