Etikettarkiv: bästa myndigheter i sociala medier

Sociala medier: SMHI uppmuntrar till återkoppling

Foto: SMHI-prognos-och-varningstjänst-2020-foto-SMHI-MS

I år har Kommunikationsanalys tagit med ett flertal nya och intressanta branscher för bevakning och analys av deras framgång och närvaro i sociala medier, däribland myndigheter. Du kan läsa mer om myndigheternas närvaro och framgång i denna effektanalys över andra kvartalet 2020.

Till inspiration för att nå framgång med sociala medier delar denna analysblogg även tips från varumärken som antingen förekommer på olika topplistor för sociala medier, eller som på andra sätt har en närvaro av intresse. #tipsfrånverkligheten

SMHI är ett av dessa framgångsrika varumärken som placerat sig bland olika mätverktyg vad gäller närvaro och effekt i sociala medier. Denna gång delar Leif Stenbom, webbkoordinator vid SMHI, sina tankar om hur myndigheten arbetar med sociala medier för att nå framgång samt hantera uppföljning.

Vad vill SMHI uppnå med sin närvaro i sociala medier?

– Det korta svaret på frågan är att vi vill förmedla nytta och kunskap kring våra verksamhetsområden. Vi vill bredda bilden av SMHI. De flesta förknippar oss mest med väder, vilket inte är så konstigt. Men vi har även andra viktiga uppdrag såsom klimatforskning, havsmiljö, vattenrelaterade frågor med flera. Vi vill berätta vad vi gör inom alla våra discipliner; meteorologi, hydrologi, oceanografi och klimat och därigenom tydliggöra våra uppdrag och vår vetenskapliga grund. Gärna genom att låta våra experter komma till tals.

– Det finns flera anledningar till att vi vill ha en närvaro i sociala medier. Vi kan nå målgrupper som kanske inte hade valt att besöka smhi.se. Vi flyttar istället ut informationen där användarna är och når på så sätt ut med informationen, eller kan intressera dem för att gå in på smhi.se. Vi har pekat ut olika typer av innehåll och olika målgrupper för de olika sociala mediekontona. Att få en dialog med våra följare har även det ett stort värde. Här är vår kundtjänst vårt öra mot marken. Med deras överblick över kommentarer och synpunkter får vi input och kan planera för att på bästa sätt möta upp med innehåll i våra digitala kanaler

– De senaste två åren har vi satsat på att öka närvaron av våra meteorologer på Facebook, Twitter och Instagram, till stor del genom videor. Tanken är att vi genom att etablera en närvaro där snabbt kan komma ut med viktig information till breda målgrupper, särskilt vid extrema händelser, som exempelvis stormar. Här har vi valt att ha ett särskilt Twitterkonto, @SMHIvader. Att externa medier följer oss ger även det möjlighet att ytterligare nå ut med vår information. Det är förstås särskilt viktigt vid varningslägen. 

– Det finns ett stort intresse att läsa om naturvetenskapliga fenomen och väderhändelser, både aktuella och historiska. I sociala medier kan vi erbjuda den typen av inlägg med en lättsam ton och karaktär, mestadels på Facebook och Instagram där vi ser att de uppskattas. Exempelvis bjuder vi med @smhi.se in allmänheten att dela sina egna upplevelser av Sveriges väder och vatten med oss. Vi postar inget eget material i bildflödet på Instagram, utan delar vidare bilder och filmer som användarna delar med oss.

Hur resonerar ni för ett lyckat upplägg? 

– Kommunikativ förmåga är ett gemensamt fokusområde för SMHI, så det finns en tydlig inriktning från ledningen att detta är viktiga frågor. Det är den centrala kommunikationsfunktionen på SMHI, där jag jobbar, som ansvarar för kanalerna, men det är flera avdelningar som skapar innehåll. Kommunikationsfunktionen har övergripande ansvar för strategier och innehåll, och sköter det mesta av publiceringar med undantag för material från våra meteorologer. Meteorologerna har en särskild grupp som ansvarar för Twitter-kontot @smhivader och för Instastories på @smhi.se. Meteorologerna producerar själva innehåll och film, även för Facebook, och sköter också dialogen med användare på @SMHIvader och Instastories. Det är mest prognosvideor men också filmer med olika väderteman. Vi verkar för att i ökande grad även få in våra andra discipliner där som hydrologi, oceanografi och klimat. Vår personalavdelning ansvarar för och publicerar platsannonser på Linkedin. 

– Vi ser arbetet med de sociala kanalerna som en integrerad del i vårt kommunikationsarbete. På samma sätt är hanteringen av kanalerna integrerat med övrigt arbete på vår kundtjänst liksom för meteorologgruppen. Vi har alltså inte specifika resurser för enbart dessa kanaler, men förstås utpekade personer som har detta som en del i sitt jobb. Det innebär att det är en handfull medarbetare på den centrala kommunikationsfunktionen som tillsammans hanterar planering, publicering och hantering av våra sociala kanaler, men vi har alla många andra arbetsuppgifter. Min grova uppskattning är att vi på kommunikationsfunktionen under en genomsnittlig vecka sammantaget lägger i storleksordningen 15-20 timmar på hanteringen av dessa kanaler. Därutöver finns det förstås andra kommunikatörer, redaktörer och sakkunniga i organisationen som skapar innehåll, inte minst meteorologgruppen. Vid specifika händelser kan resursbehoven vara större.

– Vi utgår ifrån en publiceringsplan och kör veckovisa nyhetsmöten med representanter från olika delar av verksamheten, där vi utgår från det aktuella läget, väder, hydrologiskt etc. Sen fyller alla på med sina kommunikationsbehov. Vi på kommunikationsfunktionen fördelar publiceringarna på dagar, kanaler och ytor på smhi.se och får så en publiceringsplan som gäller för aktuell vecka och helst även nästa. Vi har även en årsplanering, där vi lägger in planerade publiceringar månad för månad, till exempel säsongsbundet material.

– Vi har ett nära och gott samarbete med kundtjänst. Det är de som huvudsakligen bevakar och svarar på kommentarer i våra sociala medier, själva eller med hjälp av sakkunniga i organisationen. De är även med på nyhetsmötena där de flaggar för aktuella frågor som kommer in via sociala medier och andra kanaler. Det blir bra input till planeringen av kommunikationen för att avlasta kundtjänst och möta våra följares behov. Vi försöker också förvarna dem om det är något inlägg som kan tänkas orsaka extra mycket frågor eller kommentarer. Våra kollegor på kundtjänst är jätteduktiga att hantera frågor och kommenterar och har bra känsla för tonaliteten.

– Grunden för ett bra inlägg är en bra copy och bild/video och att det uppmuntrar till återkoppling. Aktualitet, timing och tonalitet är givetvis viktigt – och anpassning beroende på kanal. Vi tittar även på vad som är aktuellt i omvärlden; finns det frågor som tangerar vår verksamhet som vi kan haka på? Oftast länkar vi till innehåll på smhi.se. Det kan vara en nyhet, tjänst eller fördjupande faktaartiklar. Men utgångspunkten är alltid att vi ska göra nyttiga och/eller kunskapshöjande inlägg.

– Det är ytterst sällan vi köper räckvidd och när vi gör det är det mycket sparsamt. I vissa fall lägger vi en liten peng på platsannonser, samt vid allvarliga varningslägen, för att kunna rikta oss till specifika målgrupper och nå ut med bra precision geografiskt.

– Vi har inte satt upp något mål på antal inlägg per dag utan det beror på kommunikationsbehovet. Vi vill gärna ha en blandning av material utifrån våra olika discipliner/kunskapsområden, och försöker se till att våra egna inlägg inte konkurrerar inbördes om uppmärksamheten.

– Meteorologernas inlägg om aktuellt väder på Twitter och Instagram sker kontinuerligt utifrån aktuellt läge – vår prognosverksamhet är bemannad alla veckans dagar. Det är dock bara i sällsynta fall som vi publicerar annat innehåll på helger. Är det inlägg som vi kan förvänta oss reaktioner på som bör besvaras snabbt, så har någon av oss i gruppen ett öga på kommentarerna.

Hur följer ni upp resultat av er närvaro i sociala medier? Vilka verktyg använder ni? Har ni tydliga mål?

– Vi har tidigare haft rätt ”hårda” mål exempelvis ”öka den organiska räckvidden med x %”. Det har vi övergivit och numera har vi en mer kontinuerlig utvärdering av hur inläggen går. Vi jämför oss mest mot oss själva. Att vi ständigt försöker förbättra våra siffror. Visst tittar vi på andra för att få idéer och lära oss, men då oftast liknande organisationer såsom exempelvis systerinstitut i andra länder.

– Vid varje nyhetsmöte tittar vi på vilka inlägg som gått bra eller mindre bra för att utveckla oss. Vi tittar främst på engagemangsgrad och räckvidd och analyserar vad som funkat bäst. På så vis lär vi oss hela tiden.

– Förutom plattformarnas egna verktyg använder vi verktyget AgoraPulse som vi utgår ifrån vid de veckovisa nyhetsmötena, Vi ser även till Google Analytics men använder oss inte av FB-pixlar och liknande, avslutar Leif.

Här hittar du SMHI på Facebook

Vill du läsa mer om myndigheters arbete och resonemang bakom närvaro i sociala medier kan jag tipsa om tidigare inlägg med Folkhälsomyndigheten, Polisen och Kustbevakningen.

Under 2020 kommer fler tipsinlägg med röster och erfarenheter från bland annat banker, elhandel, försäkringsbolag, kommuner, politiker och telekom. Du kan även hitta tidigare inlägg på samma tema från bland andra Livrustkammaren och partiledare Jonas Sjöstedt.

Är det något varumärkes arbete du gillar och skulle vilja veta mer om? Eller vill du att Kommunikationsanalys tittar på ert arbete och resultat i sociala medier? Hör gärna av dig.

Här kan du följa Kommunikationsanalys på Facebook för att inte missa nya insikter.

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange: Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Foto: SMHI

Sociala medier: Polisen inspirerar till intern kreativitet

Foto: pressbild Ali Hassan, Polisen.

I år har Kommunikationsanalys tagit med ett flertal nya och intressanta branscher för analys av deras framgång och närvaro i sociala medier, däribland myndigheter. Du kan läsa mer om myndigheternas närvaro och framgång i denna effektanalys över andra kvartalet 2020.

Till inspiration för att nå framgång med sociala medier delar denna analysblogg även tips från varumärken som antingen förekommer på olika topplistor för sociala medier, eller som på andra sätt har en närvaro av intresse. 

Polisen är ett av dessa framgångsrika varumärken som under en längre tid placerat sig i toppen bland olika mätverktyg vad gäller närvaro och effekt i sociala medier. Denna gång delar Ali Hassan, nationell samordnare vid nationell kommunikation vid Polisen, sina tankar om hur myndigheten arbetar med sociala medier för att nå framgång samt hantera uppföljning.

Vad vill Polisen uppnå med sin närvaro i sociala medier?

– Genom vår närvaro i sociala medier vill vi bidra med ökad dialog, vara tillgänglig och synlig där många människor är, dela brottsförebyggande information, berätta om polisens arbete och nå ut med att polisen vill ha tips och vittnesuppgifter för att lösa brott.

Hur resonerar och agerar ni för ett lyckat upplägg? 

– Att inspirera till intern kreativitet genom att visualisera de möjligheter som finns i plattformarna, tror jag bidrar till ett lyckat upplägg. Detta gör att medarbetarna runt om i landet får sig ett bredare perspektiv av de alla möjligheter som finns i plattformarna och kan på så sätt maximera kreativiteten och skapa innehåll i världsklass. Via en handbok, metodstöd, tips och tricks-material samt utbildningar lyckas vi inspirera kreativitet, och på så sätt skapa innehåll som engagerar och får stor spridning. Detta tror jag är nyckeln till ett lyckat upplägg, inte bara hos Polisen, men även hos andra organisationer och företag. 

– Det är kommunikationsavdelningen som ”äger” närvaron, men samordningen sker från nationella enheten. Där har vi en deskfunktion som under vardagar hanterar publiceringar med stöd av en publiceringskalender, samt godkänner dessa. Funktionen består av tre sociala medier-redaktörer som arbetar med innehållet och modereringen på heltid, vilket omfattar Facebook, Instagram och till viss mån Twitter. Inlägg som väcker starka reaktioner eller är högaktuella i media kan påverka arbetsbelastningen varför då modereringen kan ta längre tid. 

– I regionerna har de sina egna rutiner för hur de gör med publiceringar; större kommunikationsinsatser görs dock ofta i samråd med nationella enheten. Jag tycker alla regioner gör ett enastående jobb på sociala medier. Sättet de visualiserar arbetet som görs ute på fält via inlägg i sociala medier är på en helt annan nivå, och ger medborgarna en unik insyn i polisens vardag. Vi pushar gärna lokala inlägg nationellt genom att dela dessa på Facebook eller som Stories på Instagram. De gånger våra lokala polissidor arbetar tätt med oss nationellt är under pågående kampanjer, exempelvis under rekryteringskampanj för polisutbildningen.

– Vi finns på Facebook, Twitter, Instagram, YouTube och LinkedIn. Vi har även ett annonskonto på Snapchat och annonserar när vi har kampanjer mot yngre målgrupp. Annonsbudget generellt varierar men främst stöttas projektet Attrahera till polisutbildningen. Även större kommunikationsinsatser kan annonseras, som nyligen i samband med en grooming-kampanj och brott i nära relation-kampanj.

– Under senare år har det visats extra stort intresse för arbetet i sociala medier från både ledning och polisens medarbetare. Jag tror att man insett värdet av vår närvaro, den kraft vi har och hur värdefull vår organiska närvaro egentligen är.

– För inspiration tittar jag ibland på Försvarsmakten vilka jag tycker är extremt duktiga i sociala medier.

Hur följer ni upp resultat av er närvaro i sociala medier? Vilka verktyg använder ni? Har ni tydliga mål?

– Vi använder oss främst av de verktyg som plattformarna erbjuder, men att ta in ett externt analysverktyg är inget vi utesluter. Vi använder oss även av Google Analytics, främst under kampanjer för att mäta trafiken till diverse landningssidor. Internt tittar vi på Kommunikationsanalys blogg för benchmark av effekter och verktyg i sociala medier.

– För att underlätta arbetet med vår nationella Facebook-sida som har 335 000 följare, har vi valt att använda oss av RelationDesk, ett social media management-verktyg. Med hjälp av verktyget kan vi moderera kommentarsfälten, hantera inkommande frågor och även planera innehållet samt sköta hela publiceringsprocessen. 

– Våra mål relaterar till våra syften: 

  • Ökad dialog – vara synlig och tillgänglig där många människor är
  • Dela brottsförebyggande information och tips för att minska brottsligheten
  • Berätta om polisens arbete för att öka tryggheten
  • Nå ut med att polisen vill ha tips och vittnesuppgifter för att lösa brott
  • Stärka och marknadsföra Polismyndigheten och arbetsgivarvarumärket såväl externt som internt.

Just nu håller jag på att ta fram en handlingsplan för sociala medier. I detta uppdrag ingår det att ta fram mål för vår närvaro, vilket är alldeles för tidigt att gå in på just nu, avslutar Ali med en cliffhanger. 

Här hittar du Polisen på Facebook

Gillar du att lyssna på poddar vill jag tipsa om Polispodden Stockholm där ”YB Södermalm” Viktor Adolphson samt Reine Berglund från Polisen Huddinge berättar mer om Polisen i sociala medier.

Vill du läsa mer om myndigheters arbete och resonemang bakom närvaro i sociala medier kan jag tipsa om tidigare inlägg med Folkhälsomyndigheten och Kustbevakningen.

Under 2020 kommer fler tipsinlägg med röster och erfarenheter från bland annat banker, elhandel, försäkringsbolag, kommuner, politiker och telekom. Du kan även hitta tidigare inlägg på samma tema från bland andra Livrustkammaren och partiledare Jonas Sjöstedt.

Är det något varumärkes arbete du gillar och skulle vilja veta mer om? Eller vill du att Kommunikationsanalys tar en titt på ert arbete och resultat i sociala medier? Välkommen att höra av dig.

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange: Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Foto: Polisen

Sociala medier: Folkhälsomyndigheten arbetar med format

FoHM logotyp

I år har Kommunikationsanalys tagit med ett flertal nya och intressanta branscher för bevakning och analys av deras framgång och närvaro i sociala medier, däribland myndigheter. Du kan läsa mer om myndigheters närvaro och framgång i denna effektanalys för andra kvartalet 2020.

Till inspiration för att nå framgång med sociala medier delar denna analysblogg även tips från varumärken, som antingen förekommer på olika topplistor för sociala medier, eller som på andra sätt har en närvaro av intresse. 

Folkhälsomyndigheten är ett av dessa framgångsrika varumärken som kanske ”på förekommen anledning” under en längre tid placerat sig i toppen bland olika mätverktyg vad gäller närvaro och effekt i sociala medier. Nu senaste två kvartalen på första plats bland landets 40 analyserade myndigheter vad gäller faktor influens på Facebook.

Denna gång delar Åsa Sundin, kommunikatör för sociala medier vid Folkhälsomyndigheten, sina tankar om hur myndigheten arbetar med sociala medier för att nå framgång samt hantera uppföljning.

Vad vill Folkhälsomyndigheten uppnå med sin närvaro i sociala medier?

– Det övergripande syftet med FoHM:s närvaro i sociala medier är att stärka bilden av myndigheten som tydlig, öppen och trovärdig. Våra sociala medier ska komplettera de övriga kommunikationskanalerna och vara en del av all kommunikationsplanering. Det är också en kanal där vi snabbt kan nå ut i en krissituation, vilket har varit väldigt aktuellt det här året. Vid en händelse som en pandemi blir det logiskt att använda brett använda kanaler för att nå ut med samhällsviktig information. 

Hur resonerar ni för ett lyckat upplägg? 

– Att vi har nått många och att vår följarskara har ökat till över 200 000 de senaste månaderna beror med största sannolikhet på att vi har haft och har en situation där det finns ett intresse för informationen från vår myndighet. Vi jobbar hårt för att ta hand om alla nya följare och att svara på de frågor som kommer in. När det har varit som mest intensivt har vi fått närmare 1 000 kommentarer på inläggen. Vi strävar efter att förvalta intresset, att vara relevanta och att forma informationen till ett lättillgängligt format som är tacksamt att dela vidare. När vi tar fram innehåll resonerar vi kring vilka de viktigaste budskapen är från vårt håll för tillfället och vilken information allmänheten efterfrågar. Det blir en balansgång. Under våren har vi satsat extra på omvärldsbevakning för att få en översikt över vad som florerar i nyheter men också i sociala medier.

– Någonting som hjälper till i sociala medier-arbetet är en gemensam planering för all kommunikation. Där lägger vi in vad som planeras vecka för vecka i form av inlägg i sociala medier, nyhetstexter, presskonferenser, nyhetsbrev, interna nyheter och så vidare. Det gör att det blir enkelt att få koll på allt som sker och att synka insatserna. 

Hur följer ni upp resultat av er närvaro i sociala medier? Vilka verktyg använder ni? Har ni tydliga mål?

– Ett par gånger om året gör vi övergripande sammanställningar över vilka inlägg som gått bäst sett till antal visningar av film, delningar och även räckvidd och reaktioner. Utöver detta följer vi upp inlägg var för sig när de är en del av kommunikationsinsatser. De kan då ha olika mål beroende på vad syftet var med dem från början. Vi använder Facebooks Insights och ser också över hur trafiken till vår webbsida ser ut med Google Analytics, avslutar Åsa. 

Här hittar du Folhälsomyndigheten på Facebook

Gillade du ovan? Här kan du läsa hur Kustbevakningen arbetar med sin närvaro i sociala medier.

Under 2020 kommer fler tipsinlägg med röster och erfarenheter från bland annat banker, elhandel, försäkringsbolag, kommuner, politiker och telekom. Du kan även hitta tidigare inlägg på samma tema från bland andra Livrustkammaren och partiledare Jonas Sjöstedt.

Är det något varumärkes arbete i sociala medier du gillar och skulle vilja veta mer om? Eller vill du att Kommunikationsanalys tar en titt på ert arbete och resultat i sociala medier? Hör gärna av dig.

Här kan du följa Kommunikationsanalys på Facebook för att inte missa nya insikter.

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange: Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Foto/bild: Folkhälsomyndigheten

Svenska myndigheter i sociala medier – kvartal 2 2020

Krisinformation.se var kvartalets bästa myndighetssida på Facebook. Sveriges myndigheter gjorde under andra kvartalet en tydlig aktivitetsökning med i snitt 39 (13) inlägg per kvartal på Facebook. Flest inlägg under kvartalet gjorde Krisinformation.se och uppvisade samtidigt lägst responstid på 36 minuter. Störst tillväxt under kvartalet uppvisade Folkhälsomyndigheten, som även säkrade högst influens. Myndigheternas mest använda ord var ”Sverige”, ”behöver” och ”information”.

I mars släppte Kommunikationsanalys den första analysen över 40 myndighetssidor i sociala medier, då med fokus resultat 2019 som utgångspunkt inför resultat 2020. Detta är årets andra kvartalsanalys över svenska myndigheters närvaro och effekter i sociala medier 2020; den för första kvartalet hittar du här. Även denna gång baseras analysen på underlag från flera olika källor och verktyg.

Du kan även hitta motsvarande analyser för andra skattefinansierade verksamheter som Sveriges regionersjukhus samt kommuner i sociala medier. En kommande nyhet i närtid är länsstyrelsers närvaro på Facebook. En av anledningarna till detta nya fokus är det tydliga behov av information och fakta som covid-19 gjort helt uppenbar. Och möjliga konsekvenser av brist därav. #toapapper för att nämna ett exempel.

Inom kort kommer ett antal intressanta myndigheter att berätta om sitt arbete bakom närvaro och framgång i sociala medier. Följ gärna Kommunikationsanalys på Facebook för att inte missa nya insikter.

Att våra myndigheter finns i sociala medier tycker vissa är helt självklart, medan andra kanske inte är lika övertygade. Vi har bland annat sett en del diskussioner på senare år vad gäller (ökningen av) antal kommunikatörer i skattefinansierade verksamheter. Samtidigt är digitalisering i sig kommunicerat av största vikt för våra myndigheter där även en ny myndighet, DIGG, inrättats för att bistå denna förflyttning och förkovran. Som en internationell jämförelse visar FN:s E-Government Survey att Sverige placerar sig på sjätte plats vad gäller offentlig digitalisering. Från ett kommunikativt perspektiv borde även förmågan att digitalt kommunicera förståeligt och relevant vara lika viktigt som att erbjuda digitala tjänster för medborgarna. Eller?

Som bekant baseras urvalet till de 40 myndighetssidor på Facebook som analyserats, till stor del på myndigheter som fanns med i Kantar Sifo:s Anseendeindex 2019. En av de 22 egenskaper som där mäts är Kommunikation och varumärke: ”- använder sociala medier, appar och webben för att synas och bli mer tillgängliga”. I juni släpptes Anseendeindex 2020 där följande fem myndigheter var de med högst anseende:

  1. SMHIhär kan du läsa mer om myndighetens arbete med sociala medier
  2. Kustbevakningenhär kan du läsa mer om myndighetens arbete med sociala medier
  3. Folkhälsomyndigheten – inlägg om myndighetens arbete med sociala medier kommer inom kort
  4. Läkemedelsverket
  5. Sjöfartsverket

Andra kvartalet 2020 var det Krisinformation.se som sammantaget båda verktygen säkrade högst effekt på Facebook. Vad menar jag då med effekt? Min kommunikativa utgångspunkt är att effekt är en mix av räckvidd, engagemang och varumärkeskännedom. Om vi utgår ifrån tanken ”syns du inte, så finns du inte” och tänker säkrad interaktion så visar flera verktyg, med flera faktorer sammanvägda, en tydlig positiv effekt för Krisinformation.se.

Hur aktiva var då landets myndigheter under kvartalet? Om vi med aktiva menar antal publicerade egna inlägg var det Krisinformation.se som gjorde absolut flest inlägg under andra kvartalet: 107 (19) stycken, eller 37 (6) stycken per månad (föregående period inom parentes). Det motsvarar nästan tre gånger fler än myndighetssnittet för andra kvartalet, se nedan. Här är det samtidigt viktigt att komma ihåg att bakom Krisinformation.se står flera myndigheter, och sidan är alltså inte en myndighet i sig själv. En möjlig anomali i detta sammanhang, som noterat när dessa analyser startade.

Sveriges myndigheter gjorde under andra kvartalet i snitt 39 (13) inlägg per kvartal på Facebook, motsvarande 13 (4) stycken per månad. Vi kan alltså se en tydlig aktivitetsökning från föregående kvartal från landets myndigheter på Facebook. Denna blogg har tidigare som utgångspunkt rekommenderat minst ett inlägg per dag, vilket inte myndigheterna generellt håller. Det finns även aktuella rekommendationer som säger minst tre inlägg per dag, ända upp till ett per timme. Flödet ska givetvis vara relevant för följarna, och innehåll beror självklart även på inom vilken bransch verksamheten finns.

Tvåan och trean, SMHI och Rymdstyrelsen, gjorde 98 (13) respektive 73 (12) stycken inlägg under kvartalet (föregående kvartal inom parentes).

De tre myndigheter som gjorde minst antal inlägg under kvartalet var Strålsäkerhetsmyndigheten Sol (8), CSN (12) och Notarie (Sveriges domstolar) (12).

Om vi tittar på kvartalets återkommande etta i influens, Folkhälsomyndigheten, gjorde de 29 (28) inlägg under kvartalet, motsvarande 10 (9) inlägg per månad, en aktivitetsnivå strax under myndighetssnittet. Influensen säkrades mycket på bas av den i jämförelse stora mängden reaktioner på sina inlägg. Folkhälsomyndigheten har även uppmärksammats för sina insatser av andra forum under kvartalet. Stora kommunikationsprisets 2020 hederspris delades i år ut till 14-pressträffen, med ansvariga Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen. Även Hammer & Hanborg gjorde en undersökning bland kommunikationsproffs relaterat pandemin som gav Folkhälsomyndigheten högt betyg för sina kommunikationsinsatser. Medieanalysföretaget Retriever noterade tidigare i år att Folkhälsomyndighetens Facebook-sida fått en ökning med 140 000 följare i år.

Här kanske någon kan bli förvirrad av data ovan: är det flest antal inlägg som gäller för att få bra effekt, eller, ändå inte – sett till mängden för framgångsrika FoHM vad gäller influens? Kort svar är att det finns ingen unik formel för alla då många faktorer spelar in. Relevans och efterfrågad information får nog denna gång ses som grund för myndighetens framgång under våren. Om vi haft en Folkhälsomyndigheten 2 att jämföra med, som kanske paketerat och producerat samma innehåll – men på ett helt annat sätt, kanske vi sett ett annat resultat.

Sett till andra kvartalet 2020 är det Krisinformation.se som sammantaget säkrat högst effekt på Facebook. En sannolik spegling av aktualitet och aktivitet under pågående pandemi. Vad menar jag då med effekt? Min kommunikativa utgångspunkt är att effekt är en mix av räckvidd, engagemang och varumärkeskännedom. Om vi utgår ifrån tanken ”syns du inte, så finns du inte” visar verktygen, med därtill flera faktorer sammanvägda, en tydlig effekt för sidan Krisinformation.se. Här är det samtidigt viktigt att komma ihåg att en underliggande sentiment-analys inte finns kopplad. Vilket innebär att ett varumärkes genomslag baserat på engagemang kan vara både positivt och negativt. För ett exempel på sentimentanalys kan du se denna för de politiska partierna i juni. Kommunikationsanalys värderar även högt en hygiennivå av kundservice, det vill säga ta hand om och svara på frågor och kommentarer. Ibland värt att påminna om att det heter sociala medier av en anledning, vilket för mig innebär att både tala OCH lyssna OCH svara.

Facebook – topp 3-myndighet per verktyg

Som bekant är en del av bloggens syfte att lyfta och visa på olika verktyg som hjälper presentera och tolka data från sociala medier. Verktyg som hanterar och viktar data på olika sätt. Nedan syns topp 3-myndigheter under kvartalet baserat på två verktyg, och som synes syns denna gång ingen exakt matchning vad gäller sidor och deras rankning, förutom Krisinformation.se vilka båda verktygen har bland topp 3. Viktigt som ansvarig för uppföljning att komma ihåg att det resultat som visas i egna externa verktyg kanske inte ger en bild som andra verktyg presenterar. Därav att denna blogg helst ser analys baserad på minst två verktyg för att säkra reliabilitet.

  • Facebook
    • Influens (Bumblewing): Folkhälsomyndigheten, Polisen och Krisinformation.se
    • Poäng (Smampion): Krisinformation.se, Kustbevakningen och Universitets- och högskolerådet

För att ge ett ytterligare exempel på hur data kan visualiseras visar jag verktyget Socialbakers nedan. En återkoppling jag ibland får är att kostnad för mätning och relaterade (externa) verktyg inte prioriteras i en tight skattefinansierad budget. Då finns en del gratismaterial som till exempel de topplistor som Smampion delar samt även data från Socialbakers. Igen, viktigt att komma ihåg att underlagen som listor baseras på beror helt och hållet på vilka sidor som matats in in respektive verktyg, och hur de taggats. Det ENDA företag som per automatik ser allt om sidor på Facebook är just Facebook. Data nedan baseras också endast på en månad (juli) och visar endast storlek baserat på antal följare, och ger ingen indikation om vilken effekt sidorna haft.

Största myndighetssidor på Facebook Sverige – juli 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Socialbakers

Som synes av mixen nedan beror gruppering och taggning på hur sidor visas och jämförs. En del skulle kanske inte se relevansen med att till exempel jämföra Kungahusets sida med Polisen i Växjö, Alvesta.

10 största myndighetssidor på Facebook Sverige – juli 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Socialbakers

Till hjälp för dataunderlag från Facebook används två verktyg: de svenska analysföretagen Bumblewing (influens) och Smampion (poäng). Det är respektive myndighets svenska huvudsida (alternativt största) som mäts i dessa blogginlägg. Undantag är Krisinformation.se som är en sida som flera myndigheter står bakom.

Kvartal 2 2020 – myndigheter på Facebook

I denna kvartalsanalys baseras alltså effektanalysen på data från flera verktyg för att visa på helhet, utfall men även skillnader mellan verktyg. Sammantaget en ökad reliabilitet. Verktyget Bumblewing tillför faktor influens

Kvartalets fem myndighetssidor med högst influens hanterades av Folkhälsomyndigheten, Polisen, Krisinformation.se, Försvarsmakten och Kustbevakningen.

Tillsammans står dessa fem för 75,7 (87,9) procent av totalen influens. Värt att notera att 35 myndigheter därmed delar på resterande 24,3 (12,1) procent. Som jämförelse är motsvarande fördelning bland kommuner i sociala medier 89,1 procent bland gruppen övriga. Till skillnad från kommuner kan alltså ett fåtal myndigheter ses ha en total dominans vad gäller influens på Facebook.

Myndigheter i sociala medier – influens kvartal 2 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Av bilden nedan ser vi en visualisering av innehåll vs reaktioner. Några bra exempel på myndighetssidor som uppvisar en mix av både aktivitet och säkrat engagemang är Folkhälsomyndigheten och Polisen. 

Myndigheter i sociala medier – engagemang (influens) kvartal 2 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Enligt Smampions poängsbaserade verktyg var kvartalets fem främsta myndighetssidor Krisinformation.se, Kustbevakningen, Universitets- och högskolerådet, Folkhälsomyndigheten och Naturvårdsverket.

Myndigheter i sociala medier – poäng kvartal 2 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

Mätpunkter Facebook

14 (11) myndigheter får inte godkänd Facebook-närvaro andra kvartalet 2020 enligt Smampions poängskala. Dessa myndigheter är Migrationsverket, Försvarsmakten, Riksbanken, Swedavia, Diskrimineringsombudsmannen, CSN, Bolagsverket, Konsumentverket, Karolinska Institutet, Pensionsmyndigheten, Diskrimineringsombudsmannen, SCB, Lantmäteriet, Notarie (Sveriges Domstolar), Post- och telestyrelsen och Strålsäkerhetsmyndigheten Sol.

0 (3) myndigheter uppvisade ingen negativ tillväxt av följare under andra kvartalet.

  • Störst: Polisen
  • Högst viralitet: Folkhälsomyndigheten 
  • Flest inlägg per dag: Krisinformation.se
  • Högst tillväxt: Folkhälsomyndigheten (föregående kvartal: Krisinformation.se)
  • Högst engagemangsgrad (7-dagar): Folkhälsomyndigheten
Myndigheter i sociala medier – mätpunkter, plats 1-10 kvartal 2 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion
Myndigheter i sociala medier – mätpunkter, plats 11-20 kvartal 2 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion
Myndigheter i sociala medier – mätpunkter, plats 21-30 kvartal 2 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion
Myndigheter i sociala medier – mätpunkter, plats 31-40 kvartal 2 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

Smampions poängskala (0-100) motsvarar följande betyg:

100: Perfekt
95 – 99: Världsklass
90 – 94: Mycket bra
80 – 89: Väldigt bra
65 – 79: Ett bra betyg
45 – 64: Helt ok
30 – 44: Ej godkänt
0 – 29: Underkänt

Dialoger och responsgrad

Du som följt denna blogg sedan starten 2013 känner väl till dess delvisa fokus på kundservice i sociala medier. Sociala medier är ju just ”sociala”, och är enligt min mycket övertygade mening inte att betrakta som rena informationskanaler. Utbyte. Och frågor – med svar.

Krisinformation.se hade åter kvartalets lägsta responstid med 36 (93) minuter: högst hade åter Statens fastighetsverk med 27 326 (29 835) minuter. 

Arbetar du för en myndighet? Vilken svarstid har ni satt för era sociala kanaler som till exempel Facebook? Och, skiljer det sig något mellan svarstider för telefon och mejl vs sociala medier?

Myndigheter i sociala medier – dialoger/respons 1-10 kvartal 2 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion
Myndigheter i sociala medier – dialoger/respons 11-20 kvartal 2 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion
Myndigheter i sociala medier – dialoger/respons 21-30 kvartal 2 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion
Myndigheter i sociala medier – dialoger/respons 31-40 kvartal 2 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

Mest framgångsrika inlägg första kvartalet

Tre myndighetssidor tar kvartalets topp 3-placeringar. Båda verktygen placerar inlägg från Folkhälsomyndigheten bland de tre i toppen för kvartalet, därtill även Tullverket enligt ett av verktygen.

Myndigheter i sociala medier – bästa tre inlägg kvartal 2 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing
Myndigheter i sociala medier – bästa tre inlägg kvartal 2 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

50 vanligast förekommande ord

De fyra vanligaste orden kan fritt tolkat möjligen tolkas bilda en mening: ”Sverige behöver information. Frågor?” 🙂

Myndigheter i sociala medier – vanligaste ordval kvartal 2 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

Var det någon närvaro och effekt på Facebook som överraskade i analysen för andra kvartalet? Hur uppfattar och upplever du våra myndigheters närvaro i sociala medier? Har du funderingar över mitt resonemang för resultat lyssnar jag gärna till konstruktiva tankar.

Är det någon myndighets arbete du gillar och skulle vilja veta mer om? Eller vill du att Kommunikationsanalys tar en titt på ert arbete och resultat i sociala medier? Hör gärna av dig.

Här kan du följa Kommunikationsanalys på Facebook för att inte missa nya insikter.

Nästa kvartalsanalys, för tredje kvartalet, kommer i oktober/november 2020.

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange: Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Datakälla: Bumblewing och  Smampion

Definition av influens

Urval: Bland landets 455 myndigheter har 40 Facebook-sidor valts ut utifrån två faktorer. Dels Kantar Sifos Anseendeindex 2019, dels närvaro på Facebook. Inte alla myndigheter i Anseendeindex har närvaro på Facebook, och vissa har även valt bort Facebook, som till exempel Allmänna reklamationsnämnden (ARN) och Brottsförebyggande rådet (BRÅ). Därför är 40 stycken valda utifrån parametrar index, synlighet i media samt intresse. Därmed blir det en blandning av de olika typerna av myndigheter. De har olika närhet till och relevans för medborgarna beroende på deras olika uppdrag. Krisinformation.se är ingen myndighet utan en sida, men finns med eftersom det är en gemensam Facebook-kanal för ett flertal myndigheter.