Etikettarkiv: bästa myndigheter i sociala medier

Svenska myndigheter i sociala medier – effekt kvartal 3 2021

Folkhälsomyndigheten var åter kvartalets bästa myndighetssida på Facebook. Sveriges (statliga) myndigheter gjorde under tredje kvartalet en aktivitetsminskning till i snitt 10 inlägg per månad på Facebook. Flest inlägg gjorde SMHI. Högst tillväxt under kvartalet uppvisade åter Sveriges Domstolar. Kortast svarstid hade Sida med 17 minuter. Två myndigheter hade 100 procents responsgrad på Facebook. Kvartalets bästa inlägg gjordes åter av Folkhälsomyndigheten. Högst influens säkrades åter på Twitter av Krisinformation.se samt på Instagram av Försvarsmakten. Aktuella nyheter och tips.

Under 2020 utökade Kommunikationsanalys sina effektanalyser i sociala medier till att omfatta skattefinansierade verksamheter som Sveriges kommunerlänsstyrelser, (statliga) myndigheter, regioner och sjukhus. En anledning till detta nya fokusområde var pandemin och samhällets tydliga behov av information och fakta, där sociala medier fyller en viktig roll som nyhetskälla för många.

Myndigheter i sociala medier kvartal 3 2021

Resultat från tidigare kvartal hittar du här samt relaterade #tipsfrånverkligheten.

Samtliga 40 myndigheter på Facebook har inte motsvarande närvaro på Twitter och Instagram varför antalet sidor på de plattformarna är färre.

Resultat myndigheter i sociala medier tredje kvartalet 2021

Även tredje kvartalet 2021 placerade sig Folhälsomyndigheten högst bland verktygens topp 5 precis som andra kvartalet (kvartal 1: Krisinformation.se). En sida som alltså sammantaget säkrat högst effekt på Facebook på bas av två olika verktyg. 

Effekt är utifrån en kommunikativ utgångspunkt en mix av engagemang, räckvidd och varumärkeskännedom. Hur närvaron stöttat verksamhetsmålen kan endast myndigheterna själva besvara. Kanske en faktor att få se i respektive årsredovisning?

Det är viktigt att komma ihåg att en underliggande sentimentanalys (attityd) inte finns kopplad till dessa resultat. Ett varumärkes genomslag baserat på engagemang kan vara både positivt och negativt som bekant. Som ett exempel på sentimentanalys kan du se denna för de politiska partierna. 

Kommunikationsanalys värderar högt en hygiennivå av kundservice, det vill säga ta hand om och svara på frågor och kommentarer. Ibland värt att påminna om att det heter sociala medier av en anledning det vill säga att både tala OCH lyssna OCH svara. Som visas längre ned har 2 av 40 myndigheter 100 procents responsgrad på kommentarer och inlägg på Facebook detta kvartal.

Aktivitet – (statliga) myndigheter – flest och minst inlägg

Aktivitet inlägg – myndighetssnitt

Sveriges myndigheter gjorde i snitt 29 (35) inlägg under kvartalet på Facebook, motsvarande 10 (12) inlägg per månad. Vi kan alltså se en viss aktivitetsminskning från landets myndigheter på Facebook, möjligen relaterat sommarsemestrar. Antalet inlägg var samtidigt något färre än motsvarande kvartal 2020 (då 11 inlägg per månad).

I stort status quo som trend med andra ord. Med tanke på en myndighets ofta breda uppdrag torde inte brist på innehåll vara en begränsande faktor.

Antal inlägg per månad Facebook 2021 – (statliga) myndigheter. Källa: Kommunikationsanalys.
Datakälla: Bumblewing

Denna blogg har som utgångspunkt generellt rekommenderat ett inlägg per dag, vilket myndigheterna som grupp inte producerar. Det är dock en mycket stor skillnad mellan de granskade 40 (statliga) myndigheterna.

Flest och minst inlägg under kvartalet

Det var åter SMHI som gjorde flest inlägg under kvartalet: 90 (100) stycken, eller 30 (33) stycken per månad. Det motsvarar tre gånger fler inlägg än myndighetssnittet för kvartalet. 

Tvåan och trean, Krisinformation.se och Migrationsverket, gjorde 57 respektive 55 stycken inlägg under kvartalet. 

De myndigheter som gjorde minst antal inlägg under kvartalet var åter Swedavia 2 (4) stycken, samt Lantmäteriet 6 stycken och Notarie (Sveriges Domstolar) 8 stycken.

Facebook – topp 5-myndigheter per verktyg

En del av Kommunikationsanalys bloggs syfte är att visa på olika verktyg som hjälper presentera och tolka data från sociala medier. Verktyg som hanterar och viktar samma data men på olika sätt. Att väga samman flera olika verktygs resultat ökar reliabiliteten för en sidas genomslag och effekt.

Nedanstående är rankningen av kvartalets topp 5-myndigheter baserat på två verktyg, vilka även denna gång inte ger en exakt matchning vad gäller topp 5, däremot hade båda en gemensam myndighetssida högt placerad bland topp 5: Folkhälsomyndigheten. Även Polisen och Krisinformation.se placerade sig bland topp 5 i båda verktygen men med en lägre sammantagen placering.

Facebook topp 5, kvartal 3 2021 (vid ändring föregående kvartal inom parentes):

Influens

  1. Polisen – här kan du läsa mer om myndighetens arbete i sociala medier
  2. Folkhälsomyndigheten – här kan du läsa mer om myndighetens arbete i sociala medier
  3. Försvarsmakten – här kan du läsa mer om myndighetens arbete i sociala medier
  4. Krisinformation.se – här kan du läsa mer om den gemensamma myndighetenssidans arbete i sociala medier
  5. Migrationsverket (Tullverket)

Poäng

  1. Folkhälsomyndigheten (Naturvårdsverket)
  2. Naturvårdsverket (Folkhälsomyndigheten – här kan du läsa mer om myndighetens arbete i sociala medier)
  3. Krisinformation. se (PRV – här kan du läsa mer om myndighetens arbete i sociala medier)
  4. PRV (Polisen – här kan du läsa mer om myndighetens arbete i sociala medier)
  5. Polisen (Rymdstyrelsen)

Viktigt som ansvarig för uppföljning att komma ihåg att det resultat som visas i egna (externa) verktyg kanske inte ger samma resultat som andra verktyg presenterar. Därav att Kommunikationsanalys primärt gör effektanalys baserad på minst två verktyg för att säkra reliabilitet relaterat ”bäst i klassen”. 

Till hjälp för dataunderlag från Facebook används två verktyg: de svenska analysföretagen Bumblewing (influens) och Smampion (poäng). För dataunderlag från Twitter och Instagram används endast Bumblewing. Det är respektive myndighets svenska huvudsida (alternativt största) som mätts i dessa blogginlägg. Undantag är Krisinformation.se som är en sida vilken flera myndigheter står bakom.

Facebook kvartal 3 2021 (två dataverktyg)

Från andra kvartalet 2020 baseras effektanalysen för Facebook på data från flera verktyg för att visa på sammantagen helhet och utfall men även skillnader mellan verktyg. Sammantaget ger detta analysen en ökad reliabilitet vad gäller faktiska effekter. 

Influens – Bumblewing

Verktyget Bumblewing tillför faktor influens

Kvartalets fem myndighetssidor med högst influens hanterades av (resultat föregående kvartal inom parentes om återkommande/nya):

  1. Polisen: 35 (39,9) procent
  2. Folkhälsomyndigheten 21,8 (22,3) procent
  3. Försvarsmakten: 15,1 (7,5) procent
  4. Krisinformation.se: 9,1 (5,8) procent
  5. Migrationsverket (Tullverket): 3,5 (5) procent 

Tillsammans står dessa fem myndighetssidor för 84,5 (80,5) procent av totalen influens. Värt att notera att 35 myndigheter därmed delar på resterande 15,5 (19,5) procent. En minskande trend sett över året. Det vill säga, dessa topp 5-sidor säkrar därmed en helt dominerande influens relaterat (statliga) myndigheter på Facebook. Särskilt Polisen med 35 procent säkrar en effektiv kommunikation på denna plattform. 

Att pandemitrycket kan ha lättat en aning kanske även kan ses speglas i det tapp i influens som Folkhälsomyndigheten här uppvisade detta kvartal. 

Med största sannolikhet kommer de myndigheter som har nära kontakt med allmänheten att säkra en större andel influens än övriga, som till exempel Polisen i jämförelse Nämnden för hemslöjdsfrågor. Äpplen och päron, men samma plattformar och skattepengar.

Myndigheter i sociala medier – influens och engagemang kvartal 3 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Ovanstående ser vi en visualisering av engagemang det vill säga mängden innehåll vs reaktioner. Polisen är åter ett exempel på en myndighetssida som uppvisar en mix av både aktivitet och säkrat engagemang. SMHI sticker ut vad gäller hög aktivitet.

Poäng – Smampion

Enligt Smampions poängsbaserade verktyg var kvartalets fem främsta myndighetssidor (föregående kvartal inom parentes):

  1. Folkhälsomyndigheten (Naturvårdsverket)
  2. Naturvårdsverket (Folkhälsomyndigheten)
  3. Krisinformation.se (PRV)
  4. PRV (Polisen)
  5. Polisen (Rymstyrelsen).
Myndigheter i sociala medier – poäng kvartal 3 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

Mätpunkter Facebook

23 (17) myndigheter fick inte godkänd Facebook-närvaro tredje kvartalet 2021 enligt Smampions poängskala. 

Ingen myndighetssida uppvisade negativ tillväxt av följare detta kvartal.

Sida säkrade kvartalets kortaste svarstid med 17 minuter: längst svarstid hade Lantmäteriet med 35 829 minuter. 

Utfall mätpunkter (vid ändring står föregående kvartals myndighet inom parentes):

  • Störst: Polisen
  • Högst viralitet: Folkhälsomyndigheten 
  • Flest inlägg per dag: SMHI
  • Högst tillväxt: Notarie – Sveriges domstolar
  • Högst engagemangsgrad (7-dagar): Folkhälsomyndigheten (Tullverket)
  • Kortast svarstid: Sida 17 minuter (Karolinska institutet 296 minuter)
  • Högst responsgrad: 100 procent uppvisade två (två) myndigheter: Riksbanken och Diskrimineringsombudsmannen.

Nedan syns kvartalets topp 5-poängbaserade myndighetssidor på Facebook: 

Myndigheter i sociala medier – mätpunkter, plats 1-5 kvartal 3 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

Mest framgångsrika Facebook-inlägg tredje kvartalet

Båda verktygen rankade inlägg från Folkhälsomyndigheten bland topp 3 för kvartalet, därtill även Polisen i ett verktyg.

Myndigheter Facebook – bästa tre inlägg kvartal 3 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing
Myndigheter Facebook – bästa tre inlägg kvartal 3 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

Ordval och ordmoln Facebook – myndigheter

Myndigheter i sociala medier – vanligaste ordval Facebook kvartal 3 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing
Myndigheter i sociala medier – vanligaste ordval Facebook kvartal 3 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

Twitter kvartal 3 2021 (ett verktyg, faktor influens)

Av de 40 myndigheter som mäts på Facebook har av dessa även 33 profiler på Twitter. Tre (tre) av dessa gjorde inga tweets under perioden: åter Kronofogden, Lantmäteriet och Rymdstyrelsen. Kronofogden kommunicerar ingen aktivitet på kontot och Lantmäteriet har skyddade tweets.

Myndigheternas aktivitet på Twitter uppgick till 53 (57) tweets per kvartal, eller 18 (19) tweets per månad. Mest aktiva var Migrationsverket med 487 tweets, motsvarande 162 tweets per månad.

Kvartalets fem myndighetssidor med högst influens på Twitter hanterades av (resultat föregående kvartal inom parentes om återkommande):

  1. Krisinformation.se 22,6 (21,5) procent
  2. Folkhälsomyndigheten: 14,2 (19,3) procent
  3. Försvarsmakten 13,8 procent (Sida 18 procent)
  4. Sida 13,7 procent (Karolinska Institutet 9,5 procent) 
  5. Polisen nationellt 9 (6,7) procent

Tillsammans står dessa fem myndighetsprofiler för 73,4 (75,1) procent av totalen influens. Här ser vi åter en myndighet som inte förekommit i toppen på Facebook: Sida. 

Värt notera att 30 myndigheter därmed delade på resterande 26,6 (24,9) procent influens. Åter fortsatt ökning för året på denna plattform av effekt för gruppen Övriga.

Myndigheter på Twitter – influens och engagemang kvartal 3 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Ovanstående bild illustrerar väl Migrationsverkets höga aktivitet vs det engagemang som Försvarsmakten skapar. Majoriteten myndigheter placerade sig i vänstra, nedre hörnet med både låg aktivitet samt lågt engagemang på innehåll.

Mest framgångsrika inlägg Twitter – tredje kvartalet

Vid ändring föregående kvartal inom parentes:

  1. Polisen nationellt (Krisinformation.se)
  2. Migrationsverket (Folkhälsomyndigheten)
  3. Försvarsmakten (Krisinformation.se)
Myndigheter på Twitter – bästa tre inlägg kvartal 3 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Ordmoln

Myndigheter i sociala medier – vanligaste ordval Twitter kvartal 3 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Instagram kvartal 3 2021 (ett verktyg, faktor influens)

Av de 40 myndigheter som mäts på Facebook har av dessa även 26 av dem sidor på Instagram. Tre (två) av dessa gjorde åter inga inlägg under perioden: Sveriges Domstolar och Swedavia samt Textilsmart (gemensam sida för Naturvårdsverket, Konsumentverket och Kemikalieinspektionen).

Myndigheternas aktivitet på Instagram uppgick till 19 (24) stycken inlägg per kvartal, eller 6 (8) inlägg per månad.

Mest aktiva var åter Statens fastighetsverk med 50 (64) inlägg under kvartalet, motsvarande 17 (21) inlägg per månad.

Kvartalets fem myndighetssidor med högst influens på Instagram hanterades av (resultat föregående kvartal inom parentes om återkommande):

  1. Försvarsmakten: 35,4 procent (Polisen 28,6 procent)
  2. Polisen: 23,8 procent (Försvarsmakten 21,6 procent)
  3. Statens fastighetsverk: 12,7 (16,1) procent
  4. Kustbevakningen: 7,8 (12,2) procent
  5. Tullverket: 5,3 (6,1) procent

Tillsammans står dessa fem myndighetssidor för 85,1 (84,7) procent av totalen influens, vilket ökat varje kvartal under 2021. Värt att notera att 21 myndigheter därmed delar på resterande 14,9 (15,3) procent. På Instagram ser vi att gruppen Övriga har tappat i influens över tid.

Myndigheter på Instagram – influens och engagemang kvartal 3 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Ovanstående visualisering illustrerar väl PRV:s och Statens fastighetsverks höga aktivitet vs det engagemang som åter Försvarsmakten och Polisen skapar. 

Intressant notera spridningen i denna visualisering i jämförelse med motsvarande för Twitter, och i viss mån även Facebook, där denna visar att myndigheterna på Instagram fortsatt både uppvisar högre aktivitet, samt att innehållet skapar aningen mer engagemang. 

Mest framgångsrika inlägg Instagram – tredje kvartalet

Vid ändring från föregående kvartal inom parentes.

  1. Försvarsmakten (Polisen)
  2. Polisen (Polisen)
  3. Polisen (Försvarsmakten)
Myndigheter på Instagram – bästa tre inlägg kvartal 3 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Ordmoln

Myndigheter i sociala medier – vanligaste ordval Instagram kvartal 3 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Nyheter och tips

Kommunikation under kriser

MSB har tagit fram en vägledning till stöd för kommunikation under kriser, med utgångpunkt i covid-19. I Kommunikationsanalys blogg har vi över de senaste två åren sett den stora närvaro samt effekt som budskap runt pandemin haft i sociala medier. 

Om sociala medier nämns bland annat:

  • Använd sociala medier för dialog snarare än information. Anpassa budskap till olika användare och fånga upp strömningar i samhället och specifika grupper.
  • Skapa möjligheter för människor att få ställa frågor och få svar, till exempel i sociala medier. Det är förstås viktigt att kontinuerligt och respektfullt svara på inkomna frågor och kommentarer.

Eskilstuna kommun: AI för att styra delar av innehåll

Med AI som stöd möter nu besökare till Eskilstuna.se personaliserat innehåll, läs mer. Denna funktion hjälper även till att minska den tid redaktörerna behöver lägga på startsidan.

3 600 kommunikatörer i offentlig tjänst: nyttan oklar?

ESO släppte under kvartalet en rapport om myndigheternas kommunikation. En fråga som över tid lyfts med olika vinklar, kanske oftast ifrågasättande. Här kan du läsa Dagens Arenas artikel om rapporten, samt Sveriges kommunikatörers tankar om ämnet.

Kommunikationsanalys ser att om frågan handlar om att bevisa effekt och relevans, då är datadriven uppföljning av kommunikation via sociala medier en faktor värd att beakta. Det handlar självklart inte enbart om att räkna antal följare eller antal lajks, utan just kunna visa effekten av kombinationen av relevant mängd följare med rätt anpassat innehåll, publicerat vid rätt tillfälle, till rätt målgrupp, samt väga in flödet av kommentarer och dess hantering. Offentlig kommunikation via sociala plattformar där medborgarna finns, gör just möjligt att genom mätning (be)visa effekt. 

Värt att återkoppla till förra kvartalets effektanalys och exemplet med den rådgivande medborgaromröstning som Uppsala kommun gjorde via Facebook.

Kompetenskartläggning kommunikatörer: Dataanalys efterfrågas

Sveriges kommunikatörer har släppt årets kommunikationskartläggning med framtidens kompetenskrav på kommunikatörer. En av de fyra nyckelinsikterna är: 

  • Störst behov av utveckling inom dataanalys. Förmågan att förstå data som är relevant för verksamhetens mål, hur den kan användas i kommunikationsarbetet och följa upp resultat är det som kommunikatörerna har störst behov av att bli bättre på.

Samverket: Dela kompetens i Stockholm och Östersund?

Vinnova satsar på coworking inom offentlig sektor med start i Stockholm och Östersund, och möjliggör ”en bred och öppen samverkan över organisationsgränser inom det offentliga”. En chans för offentligt finansierade kommunikatörer att lära och arbeta med sociala medier över organisationsgränser, och maximera samma skattepeng?

Skapa myndighetskampanjer

I ett webbinarium den 20 oktober relaterat Create Ads for Your Government Organization har du chans att lära dig: Learn how to create ads that inform people in your community about important information, and encourage them to register for services. We’ll also cover how to run, measure and improve ads for your organization.

Mäta sociala kampanjer

Sprout Social har delat How to prove the Impact of Different Social Media Campaigns, där de bland annat klokt poängterar att arbetet med mätning börjar innan publicering av innehåll.

How to quantify the impact of social media. Källa: Sprout Social

Har ni en effektiv godkännande-process av innehåll?

I stora och komplexa organisationer kan ibland godkännande-processen lämna en hel del att önska, särskilt kanske vad gäller sociala medier, där samtidigt snabbhet är en viktig faktor för att säkra relevans och trovärdighet (se bland annat vad MSB skriver i sin vägledning för kriser ovan). Här kan du läsa vad Workfront skriver om detta (utmanande) fenomen.

3 Ways to Speed Up Your Marketing Review and Approval Process. Källa Workfront

Statens medieråd: Ungar och medier 2021

Statens medieråd har släppt sin senaste rapport om ungar och medier, och i den framkommer kanske inte särskilt oväntat att användningen av sociala medier är hög, samt även hur den påverkar.

De skriver bland annat: Andelen dagliga användare av sociala medier bland tonåringarna ligger på samma höga nivå 2020 som 2018: uppåt 90 %. Men bland de yngre barnen finns en markant ökning av andelen dagliga användare, från 35 % 2018 till 48 % 2020. Flickor är dagliga användare av sociala medier i högre grad än pojkar och de använder också sociala medier fler timmar per dag.

Tyska myndigheter slutar med Facebook vid årsskiftet?

Påverkan av Schrems II-domen har varit tydlig och påverkat hanteringen och val av innehåll i sociala medier.

Den tyska dataskyddsmyndigheten kommunicerade i juni 2021 med de tyska myndigheterna där de tydligt skriver: ”Sofern Sie eine Fanpage betreiben, empfehle ich Ihnen daher nachdrücklich, diese bis Ende diesen Jahres abzuschalten.”. Dvs. om myndigheten har en fanpage så uppmanas de med eftertryck att stänga sidan innan årsskiftet. Här kan du läsa på engelska vad TechCrunch skriver om detta.

Inget liknande besked har (ännu) kommunicerats i Sverige. Här kan du läsa vad Sveriges kommunikatörer skrivit om frågan, och även en serie praktisk vägledning från Retriever för områden att beakta relaterat data och tredje part.

4 grundpelare för att säkra bra innehåll

Artikeln How to identify content pillars for your marketing ecosystem lyfter många bra frågor att ställa sig själv för att säkra insikt och framgång. Några exempel på frågor att ställa sig inom varje pelare:

  • What does your brand want to be known for?
  • What areas do you have something valuable to add for that audience, even if they don’t know you can help?
  • What does the search data show for this?

Tips för att alltid säkra bra innehåll

Kommunikationsbyrån Editerat.se delar i sin blogg en sammanställning av innehållsgurun Melanie Deziels bästa tips för att säkra kontinuerligt bra innehåll, vilket omfattar tio olika fokusområden och tio olika format presenterade, i bloggen förklarade. Nedanstående är rubrikerna för fokusområden:

  1. Människor
  2. Baskunskaper
  3. Detaljer
  4. Historia
  5. Lärande
  6. Kurering
  7. Data
  8. Produkter
  9. Exempel
  10. Opinion

Fyra tips för att säkra en bra text

Rätt paketerat innehåll – till rätt målgrupp – i rätt kanal – vid rätt tillfälle, är nog drömmen för många för att lyckas med sina budskap och mål. Content Marketing Institute delar fyra konkreta tips om själva skrivandet, som för många kan ses som självklara men som ändå förtjänar att påminnas om.

Storytelling med video – gratis webbinarium

Vill du bli bättre på att paketera och dela rörligt innehåll? Den 26 oktober har Storykit ett gratis webbinarium runt video och storytelling.

Facebook: The 2021 Creative Forecast

Nyligen delade Facebook detta stöd för kreativiteten och förhållningssätt för framgång, där bland annat dessa fem områden stod ut:

  1. Build inclusively
  2. Create edutainment
  3. Sell with ideas
  4. Speak platform language
  5. Reward self-discovery

Instagrams påverkan av unga

Facebook har nyligen försvarat Instagram mot kritik vad gäller att Instagram har en negativ inverkan på tonåringars mentala hälsa. Ett ämne Mark Zuckerberg även berörde i sitt mejl till sin personal dagen efter det timslånga avbrottet till plattformarna den 5 oktober (går att ta del av via hans profil på Facebook).

Hur många hashtags ska användas?

Hur många hashtags använder du för att säkra spridning och kännedom? Sju eller nio? Denna artikel har tittat närmare på fenomenet med fokus Instagram.

Tips för att bygga varumärke, samt Effektcertifiering

Sveriges Annonsörer har presenterat en rapport vad gäller varumärkesbyggande. Där ges bland annat följande fem tips:

1. Lär av högpresterande företag. Ta varumärkesarbetet från tanke till handling. Följ varumärkes-KPI:er på ledningsnivå och gör varumärket till ett beslutskriterium i investeringar och budgetprocesser.

2. Säkerställ balans mellan kort och lång sikt när ni budgeterar, målsätter och utvärderar er marknadsföring. För alla företag som är intresserade av resultat bortom nästa kvartalsrapport lönar det sig att ha en sund balans mellan att sälja idag och sälja imorgon genom att investera i varumärket. Båda behövs för långsiktig och lönsam tilllväxt.

3. Stirra er inte blinda på lojalitet. Enbart mer lojala kunder kan inte säkra framtida tillväxt, hur förförisk den tanken än kan låta. Tillväxt kommer oftare från att få fler kunder över tid. Där är ett starkt varumärke och bred kommunikation avgörande.

4. Lyssna på fakta – inte myter – i valet av kommunikationskanaler. Den empiriska forskningen är tydlig: bred ”masskommunikation” är fortsatt en nyckel för att få varumärken att växa. Detta gäller även på 2020-talet och bekräftas gång på gång i oberoende studier. Reklam i tv, print och utomhus är fortsatt kraftfull – medan word-of-mouth, sociala medier och sökordsannonsering inte räcker långt.

5. Lämna innehållet i kommunikationen åt experterna. Sätt tydliga mål och avkräv noggrann uppföljning. I mån av tid, håll dig uppdaterad kring vad forskningen säger – t.ex. att emotionell och kreativ reklam är långt bättre för affären än reklam med rationella argument. Men, stanna där – detaljstyr inte innehållet i kommunikationen.

Kommunikationsanalys har tidigare berört att mätning av effekt nu blivit möjligt att certifiera sig i. Här kan du läsa mer.

Svårt att sluta med sociala medier?

Internetstiftelsen har delat dessa fem anledningar till varför det är svårt att sluta med sociala medier: 

  1. Inläggen är så korta att vi hela tiden tänker att vi har tid för ett till.
  2. Vi lider av FOMO (fear of missing out). Vi är rädda att missa något viktigt om vi inte hänger där alla andra är. 
  3. Vi uppmuntras hela tiden att stanna kvar, till exempel genom inläggen vi exponeras för, aviseringar och påminnelser.
  4. Dopaminsystemet driver oss i jakten på bekräftelse – sociala medier ger oss belöning direkt.
  5. Integritet på nätet är så abstrakt att det är svårt att förstå vad vi förlorar när vi ger andra tillgång till vår data.

App-tips till community managers

Appstore delade nyligen ett inlägg för professionella inom sociala medier med tips på appar till stöd i arbetet.

Kontakt och mer kunskap

Som bekant arbetar professionella inom kommunikation ofta med budskap utifrån upplägget före-under-efter. Kommunikationsanalys blogg har fokus på efter; samtidigt som det krävs ett bra före och under för att säkra just resultat och därmed dyka upp i denna blogg. Ett genomtänkt social media management helt enkelt. Behöver du eller organisationen ett bollplank eller stöd vad gäller ert arbete med sociala medier? Välkommen att höra av dig.

Var det någon närvaro och effekt i sociala medier som överraskade i effektanalysen för myndigheter? Hur uppfattar och upplever du våra (statliga) myndigheters närvaro i sociala medier? Ser du utrymme för mer/mindre aktivitet? Annan aktivitet?

Följ gärna Kommunikationsanalys på Facebook och LinkedIn för att säkra nya insikter om effekter i sociala medier och social media management.

Nästa effektanalys för (statliga) myndigheter i sociala medier kommer efter nästa kvartals slut.

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange: Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Datakälla: Bumblewing och  Smampion

Definition av influens

Definition av Dialoger (Smampion): En dialog uppstår när det finns tre eller fler kommentarer på ett inlägg som sidan har publicerat. Sidan antas ha deltagit i dialogen om sidan själv kommenterat på inlägget i form av en kommentar eller svar till en annan användares kommentar. Gäller Facebook och Twitter.

Urval: Bland landets 455 myndigheter har 40 Facebook-sidor valts ut utifrån två faktorer. Dels Kantar Sifos Anseendeindex 2019, dels närvaro på Facebook. Inte alla myndigheter i Anseendeindex har närvaro på Facebook, och vissa har även valt bort Facebook, som till exempel Allmänna reklamationsnämnden (ARN) och Brottsförebyggande rådet (BRÅ). Därför är 40 stycken valda utifrån parametrar index, synlighet i media samt intresse. Därmed blir det en blandning av de olika typerna av myndigheter. De har olika närhet till och relevans för medborgarna beroende på deras olika uppdrag. Krisinformation.se är ingen myndighet utan en sida, men finns med eftersom det är en gemensam Facebook-kanal för ett flertal myndigheter. Motsvarande sidor, där sådana finnes, redovisas för Twitter och Instagram.

Smampions poängskala (0-100) motsvarar följande betyg:

100: Perfekt
95 – 99: Världsklass
90 – 94: Mycket bra
80 – 89: Väldigt bra
65 – 79: Ett bra betyg
45 – 64: Helt ok
30 – 44: Ej godkänt
0 – 29: Underkänt

Svenska myndigheter i sociala medier – kvartal 2 2021

Folkhälsomyndigheten var kvartalets bästa myndighetssida på Facebook. Sveriges (statliga) myndigheter gjorde under andra kvartalet en aktivitetsökning till i snitt 35 inlägg per kvartal på Facebook. Flest inlägg gjorde SMHI. Högst tillväxt under kvartalet uppvisade åter Sveriges domstolar. Kortast svarstid hade Karolinska institutet med 296 minuter. Två myndigheter hade 100 procents responsgrad på Facebook. En myndighetssida uppvisade negativ tillväxt av följare. Kvartalets bästa inlägg gjordes av Polisen och Folkhälsomyndigheten. Högst influens säkrades åter på Twitter av Krisinformation.se samt på Instagram av Polisen. Nyheter och tips.

Under 2020 utökade Kommunikationsanalys sina effektanalyser i sociala medier till att omfatta skattefinansierade verksamheter som Sveriges kommunerlänsstyrelser, (statliga) myndigheter, regioner och sjukhus. En anledning till detta nya fokusområde var pandemin och samhällets tydliga behov av information och fakta, där sociala medier fyller en mycket viktig roll som nyhetskälla för många.

Myndigheter i sociala medier kvartal 2 2021

Resultat från tidigare kvartal hittar du här.

Samtliga 40 myndigheter på Facebook har inte motsvarande närvaro på Twitter och Instagram varför antalet sidor på de plattformarna är färre.

Resultat myndigheter i sociala medier andra kvartalet 2021

Andra kvartalet 2021 placerade sig Folhälsomyndigheten (kvartal 1: Krisinformation.se) högst bland verktygens topp 5. En sida som alltså sammantaget säkrat högst effekt på Facebook på bas av två olika verktyg. 

Effekt är utifrån en kommunikativ utgångspunkt en mix av engagemang, räckvidd och varumärkeskännedom. Hur närvaron stöttat verksamhetsmålen kan endast myndigheterna själva besvara. Kanske en faktor vi kan få se i respektive årsredovisning?

Det är viktigt att komma ihåg att en underliggande sentimentanalys (attityd) inte finns kopplad till dessa resultat. Ett varumärkes genomslag baserat på engagemang kan vara både positivt och negativt som bekant. Som ett exempel på sentimentanalys kan du se denna för de politiska partierna. 

Kommunikationsanalys värderar högt en hygiennivå av kundservice, det vill säga ta hand om och svara på frågor och kommentarer. Ibland värt att påminna om att det heter sociala medier av en anledning dvs. att både tala OCH lyssna OCH svara. Som visas längre ned har 2 av 40 myndigheter 100 procents responsgrad på kommentarer och inlägg på Facebook detta kvartal.

Aktivitet – (statliga) myndigheter – flest och minst inlägg

Aktivitet – myndighetssnitt

Sveriges myndigheter gjorde i snitt 35 (33) inlägg per kvartal på Facebook, motsvarande 12 (11) inlägg per månad. Vi kan alltså åter se en viss aktivitetsökning i linje med kvartal 4 2020 från landets myndigheter på Facebook. 

Status quo som trend med andra ord. Med tanke på en myndighets ofta breda uppdrag torde inte brist på innehåll vara en begränsande faktor.

Denna blogg har som utgångspunkt rekommenderat (minst) ett inlägg per dag, vilket myndigheterna generellt inte håller. Det är dock en mycket stor skillnad mellan de granskade myndigheterna.

Flest och minst inlägg under kvartalet

Det var åter SMHI som gjorde flest inlägg under kvartalet: 100 (102) stycken, eller 33 (34) stycken per månad. Det motsvarar nästan tre gånger fler inlägg än myndighetssnittet för kvartalet. 

Tvåan och trean, PRV och Statens fastighetsverk, gjorde 74 respektive 63 stycken inlägg under kvartalet. 

De myndigheter som gjorde minst antal inlägg under kvartalet var åter Swedavia 4 (9) stycken, Post- och telestyrelsen 4 (8) stycken och Nämnden för hemslöjdsfrågor 5 (7) stycken.

Facebook – topp 5-myndigheter per verktyg

Som bekant är en del av Kommunikationsanalys bloggs syfte att lyfta och visa på olika verktyg som hjälper presentera och tolka data från sociala medier. Verktyg som hanterar och viktar samma data men på olika sätt. Att väga samman flera olika verktygs resultat ökar reliabiliteten för en sidas höga genomslag och effekt.

Nedanstående är rankningen av kvartalets topp 5-myndigheter baserat på två verktyg, vilka även denna gång inte ger en exakt matchning vad gäller topp 5, däremot hade båda en gemensam myndighetssida högt placerad bland topp 5: Folkhälsomyndigheten. Även Polisen placerade sig bland topp 5 i båda verktygen men med en lägre sammantagen placering.

  • Facebook topp 5, kvartal 2 2021
    • Influens
      1. Polisen – här kan du läsa mer om myndighetens arbete i sociala medier
      2. Folkhälsomyndigheten – här kan du läsa mer om myndighetens arbete i sociala medier
      3. Försvarsmakten – här kan du läsa mer om myndighetens arbete i sociala medier
      4. Krisinformation.se – här kan du läsa mer om den gemensamma myndighetenssidans arbete i sociala medier
      5. Tullverket
    • Poäng
      1. Naturvårdsverket
      2. Folkhälsomyndigheten – här kan du läsa mer om myndighetens arbete i sociala medier
      3. PRV – här kan du läsa mer om myndighetens arbete i sociala medier
      4. Polisen – här kan du läsa mer om myndighetens arbete i sociala medier
      5. Rymdstyrelsen

Viktigt som ansvarig för uppföljning att komma ihåg att det resultat som visas i egna (externa) verktyg kanske inte ger samma bild som andra verktyg presenterar. Därav att Kommunikationsanalys primärt gör effektanalys baserad på minst två verktyg för att säkra reliabilitet relaterat ”bäst i klassen”. 

Till hjälp för dataunderlag från Facebook används två verktyg: de svenska analysföretagen Bumblewing (influens) och Smampion (poäng). För dataunderlag från Twitter och Instagram används endast Bumblewing. Det är respektive myndighets svenska huvudsida (alternativt största) som mätts i dessa blogginlägg. Undantag är Krisinformation.se som är en sida vilken flera myndigheter står bakom.

Facebook kvartal 2 2021 (två dataverktyg)

Från och med andra kvartalet 2020 baseras effektanalysen för Facebook på data från flera verktyg för att visa på sammantagen helhet och utfall men även skillnader mellan verktyg. Sammantaget ger detta analysen en ökad reliabilitet vad gäller faktiska effekter. 

Influens – Bumblewing

Verktyget Bumblewing tillför faktor influens

Kvartalets fem myndighetssidor med högst influens hanterades av (resultat föregående kvartal inom parentes om återkommande):

  1. Polisen: 39,9 (30,3) procent
  2. Folkhälsomyndigheten 22,3 (12,6) procent
  3. Försvarsmakten: 7,5 (8,8) procent
  4. Krisinformation.se: 5,8 (16,4) procent
  5. Tullverket: 5 (7,9) procent 

Tillsammans står dessa fem myndighetssidor för 80,5 (76) procent av totalen influens. Värt att notera att 35 myndigheter därmed delar på resterande 19,5 (24) procent. Topp 5 säkrar därmed en helt dominerande influens relaterat (statliga) myndigheter på Facebook. Särskilt Polisen med närmare 40 procent säkrar en effektiv kommunikation på plattformen.

Att pandemitrycket kanske uppfattas ha lättat en aning kanske även kan ses speglas i det tapp i influens som sidan Krisinformation.se uppvisade detta kvartal.

Med största sannolikhet kommer de myndigheter som har nära kontakt med allmänheten att säkra större andel influens än övriga, som t.ex. Polisen i jämförelse Nämnden för hemslöjdsfrågor. Äpplen och päron, men ändå samma plattformar och skattepengar.

Myndigheter i sociala medier – influens kvartal 2 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Av bilden nedan ser vi en visualisering av innehåll vs reaktioner. Polisen är åter ett exempel på en myndighetssida som uppvisar en mix av både aktivitet och säkrat engagemang. SMHI, PRV och Statens fastighetsverk sticker ut vad gäller hög aktivitet. Folkhälsomyndigheten är i jämförelse inte så aktiva men deras inlägg säkrade åter stort engagemang. På given pandemisk anledning får antas.

Myndigheter i sociala medier – engagemang (influens) kvartal 2 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewin

Poäng – Smampion

Enligt Smampions poängsbaserade verktyg var kvartalets fem främsta myndighetssidor (föregående kvartal inom parentes):

  1. Naturvårdsverket (Krisinformation.se)
  2. Folkhälsomyndigheten (PRV)
  3. PRV (Rymdstyrelsen)
  4. Polisen (Naturvårdsverket)
  5. Rymstyrelsen (Statens fastighetsverk).
Myndigheter i sociala medier – poäng kvartal 2 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

Detta verktyg rankar inte Krisinformation.se:s närvaro på Facebook bland topp 5 under kvartalet, däremot bland topp 10.

Mätpunkter Facebook

17 (15) myndigheter fick inte godkänd Facebook-närvaro andra kvartalet 2021 enligt Smampions poängskala. 

En myndighetssida, Migrationsverket, uppvisade negativ tillväxt av följare även detta kvartal.

Karolinska institutet säkrade kvartalets kortaste svarstid med 296 minuter: längst svarstid hade Riksbanken med 12 597 minuter. 

Utfall mätpunkter (vid ändring står föregående kvartals myndighet inom parentes):

  • Störst: Polisen
  • Högst viralitet: Folkhälsomyndigheten 
  • Flest inlägg per dag: SMHI
  • Högst tillväxt: Notarie – Sveriges domstolar
  • Högst engagemangsgrad (7-dagar): Tullverket (Post- och telestyrelsen)
  • Kortast svarstid: Karolinska institutet 296 minuter (Rymdstyrelsen 95 minuter)
  • Högst responsgrad: 100 procent uppvisade två (tre) myndigheter: Sida och Pensionsmyndigheten – fråga om pension och Polisen.

Nedan syns kvartalets topp 10-poängbaserade myndighetssidor på Facebook: 

Myndigheter i sociala medier – mätpunkter, plats 1-10 kvartal 2 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

Mest framgångsrika Facebook-inlägg andra kvartalet

Båda verktygen rankade inlägg från Polisen och Folkhälsomyndigheten bland topp 3 för kvartalet, därtill även Tullverket i ett verktyg.

Myndigheter Facebook – bästa tre inlägg kvartal 2 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing
Myndigheter Facebook – bästa tre inlägg kvartal 2 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

Ordval och ordmoln Facebook – myndigheter

Nytt från detta kvartal är att även Bumblewing nu presenterar ordmoln.

Myndigheter i sociala medier – vanligaste ordval Facebook kvartal 2 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing
Myndigheter i sociala medier – vanligaste ordval Facebook kvartal 2 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

Twitter kvartal 2 2021 (ett verktyg, faktor influens)

Av de 40 myndigheter som mäts på Facebook har av dessa även 33 (34) profiler på Twitter. Tre (två) av dessa gjorde inga tweets under perioden: åter Kronofogden och Lantmäteriet samt Rymdstyrelsen. Kronofogden kommunicerar ingen aktivitet på kontot och Lantmäteriet har skyddade tweets.

Myndigheternas aktivitet på Twitter uppgick till 57 (90) tweets per kvartal, eller 19 (30) tweets per månad. Mest aktiva var åter Krisinformation.se med 308 (1 048) tweets, motsvarande 103 (349) tweets per månad.

Kvartalets fem myndighetssidor med högst influens på Twitter hanterades av (resultat föregående kvartal inom parentes om återkommande):

  1. Krisinformation.se 21,5 (38,5) procent
  2. Folkhälsomyndigheten: 19,3 (12,9) procent
  3. Sida: 18 (11) procent
  4. Karolinska Institutet: 9,5 (9,3) procent 
  5. Polisen nationellt 6,7 procent

Tillsammans står dessa fem myndighetsprofiler för 75,1 (81) procent av totalen influens. Här ser vi åter två myndigheter som inte förekommit i toppen på Facebook: Sida samt Karolinska institutet. 

Värt notera att 29 myndigheter därmed delade på resterande 24,9 (19) procent influens. Åter en ökning på denna plattform av genomslag Övriga.

Myndigheter på Twitter – influens kvartal 2 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Bilden nedan illustrerar väl Krisinformation.se:s höga aktivitet vs det engagemang som Försvarsmakten skapar. Majoriteten myndigheter placerar sig i vänstra hörnet med både låg aktivitet samt lågt engagemang på innehåll.

Myndigheter på Twitter – engagemang (influens) kvartal 2 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Mest framgångsrika inlägg Twitter – andra kvartalet

Vid ändring, föregående kvartal inom parentes:

  1. Polisen nationellt (Krisinformation.se)
  2. Folkhälsomyndigheten (Försvarsmakten)
  3. Krisinformation.se (Karolinska Institutet)
Myndigheter på Twitter – bästa tre inlägg kvartal 2 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Ordmoln

Myndigheter i sociala medier – vanligaste ordval Twitter kvartal 2 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Instagram kvartal 2 2021 (ett verktyg, faktor influens)

Av de 40 myndigheter som mäts på Facebook har av dessa även 26 av dem sidor på Instagram. Två av dessa gjorde åter inga inlägg under perioden: Sveriges Domstolar och Swedavia.

Myndigheternas aktivitet på Instagram uppgick till 24 (22) stycken inlägg per kvartal, eller 8 (7) inlägg per månad. Mest aktiva var åter Statens fastighetsverk med 64 (64) inlägg under kvartalet, motsvarande 21 (21) inlägg per månad.

Kvartalets fem myndighetssidor med högst influens på Instagram hanterades av (resultat föregående kvartal inom parentes om återkommande):

  1. Polisen: 28,6 procent (Försvarsmakten: 30,4 procent)
  2. Försvarsmakten: 21,6 (30,4) procent (Polisen 21,5 procent)
  3. Statens fastighetsverk: 16,1 (15,9) procent
  4. Kustbevakningen: 12,2 (7,9) procent
  5. Tullverket 6,1 (7,9) procent

Tillsammans står dessa fem myndighetssidor för 84,7 (83,6) procent av totalen influens, vilket ökat senaste kvartalen. Värt att notera att 21 myndigheter därmed delar på resterande 15,3 (16,4) procent. På Instagram ser vi att gruppen Övriga har tappat i influens över tid.

Myndigheter på Instagram – influens kvartal 2 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Nedanstående visualisering illustrerar väl Kustbevakningens och Statens fastighetsverks höga aktivitet vs det engagemang som åter Försvarsmakten och Polisen skapar. 

Intressant notera spridningen i denna visualisering i jämförelse med motsvarande för Twitter, och i viss mån även Facebook, där denna visar att myndigheterna på Instagram fortsatt både uppvisar högre aktivitet, samt att innehållet skapar aningen mer engagemang. 

Myndigheter på Instagram – engagemang (influens) kvartal 2 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Mest framgångsrika inlägg Instagram – andra kvartalet

Vid ändring från föregående kvartal inom parentes.

  1. Polisen
  2. Polisen (Försvarsmakten)
  3. Försvarsmakten
Myndigheter på Instagram – bästa tre inlägg kvartal 2 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Ordmoln

Myndigheter i sociala medier – vanligaste ordval Instagram kvartal 2 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Nyheter och tips

Ses ert innehåll som verksamhetskritiskt?

Kommunikationsanalys har genom åren lyft och visat på vikten av bra innehåll för budskapsframgång, och därtill möjligheter med bra storytelling. Innehåll kan även ses som faktorer för framgångsrikt varumärkesbyggande, vilket som bekant inte enbart är färg och form.

I artikeln How to Make a Better Case for Content Marketing in 2021 lyfts vikten av innehåll, samt hur denna funktion/kompetens kan ses och processas i organisationen. En relevant artikel som både lyfter och belyser flera sidor av denna fråga. Även med tankar om (för hög) kostnad för innehåll versus ren annonsering och SEO. 

Artikeln ställer även dessa två frågor som placerar innehåll som en tydlig faktor i möjligheten till framgång, samt hur mäta den:

In 2021, the strategy/challenge is focused on two key (and different) questions:

  1. How do we successfully build (or merge as the case may be) the teams of content strategy (governance, processes, structured content, data, and technology) with content marketing (creating valuable, purpose-driven, content experiences).
  2. How do we scale this new operation to make it efficient, measurable, and manageable?

Ifall du vill veta mer om storytelling har Mynewsdesk ett kort och kostnadsfritt webbinar den 31 augusti.

Swedish Content Awards och Klarspråkskristallen 2021

Statistikmyndigheten SCB tog hem guld för sitt innehåll på Instagram i kategori Offentlig sektor och samhällsinformation i Swedish Content Awards 2021.

Skatteverket tog hem Klarspråkskristallen 2021 ”för ett gediget och systematiskt klarspråksarbete som fungerar även i kristider”. Klarspråk ser många är en viktig faktor för genomslag i sociala medier på grund av dess snabba flöde och breda demografi.

Den optimala sociala medier-organisationen?

Genom åren har Kommunikationsanalys lyft ett flertal olika möjliga ”drömscenarier” vad gäller en optimal organisation för sociala medier. Kommunikationsanalys upplever numera ofta att Kommunikation har huvudansvar – i nära samarbete med övriga funktioner som Marknad och Kundservice.

Sprout Social lyfter i denna artikel fyra olika modeller vad gäller organisering av sociala medier, och lyfter bland annat nedanstående som ”drömbilden”. Hur ser det ut hos dig? 

Which Social Media Org Chart is Right for Your Business? 4 Models to Consider. Källa: Sprout Social

Utbränd på sociala medier?

Viktiga faktorer relaterat arbete med sociala medier är ”kravet” på ett konstant, nytt och intressant flöde och därtill hantering av återkoppling, som i många fall kan vara tuff och mycket mentalt krävande. Samt att allt detta pågår dygnet runt, vilket gör att det är viktigt att organisationen runt sociala medier har denna viktiga (psykologiska) aspekt med i arbetet. Stöd för en hälsosam arbetsmiljö helt enkelt.

Sprout Social har skrivit detta om Battling burnout as a social media manager. Därtill vill jag tipsa om denna artikel här i denna blogg om Region Sörmland och hur de riggat arbete med sociala medier med just återhämtning i åtanke.

Anseendeindex myndigheter 2021

Sifo har släppt ett nytt Anseendeindex för 2021 där 45 myndigheter har bedömts. Färre myndigheter når i år över nivå 50 vilket anses motsvara ett högt anseende.

Anseendeindex myndigheter Högt anseende 2021. Källa: Sifo

Flera av de myndigheter som anses ha högt anseende har även visat bra effekt i sociala medier. I denna blogg kan du även läsa hur många av dessa arbetar med sociala medier, som Kustbevakningen, PRV, SMHI och Riksbanken.

Anseendeindex myndigheter topp 5 2021. Källa: Sifo

Här hittar du även hur Försvarsmakten, Folkhälsomyndigheten och MSB/Krisinformation.se som synes nedanstående arbetar med sociala medier.

Förtroende för samhällsinstitutioner – SOM-institutet

SOM-institutet har mätt förtroendet för samhällsinstitutioner 2005-2020, där både Polisen och Försvaret visar en tydlig positiv trend. Båda är myndigheter som även uppvisar en mycket god närvaro och effekt i sociala medier.

European Communication Monitor 2021 – strategi och framtida fokus

Årets ECM 2021, som även omfattar Sverige, har delvis fokus på videokonferenser – av given pandemisk anledning, men även fokus på olika branschers digitala kompetens och utveckling. 

ECM 2021 har också tittat på faktorer för att förändra sociala dimensioner (människor, struktur), vilket i nedanstående bild visar att just Tasks eller Uppgifter är den faktor som minst omfattas av färdiga strategier. Och till Tasks räknas bland annat storytelling.

Having strategies for transforming social dimensions for digitalization. Källa: ECM 2021

Självklart kan det ses som att svårt att ha en helt fast strategi för innehåll där de flesta organisationer nu förhåller sig öppna för att kunna svara på händelser i omvärlden. Kommunikationsanalys efterlyser här mer klarhet vad gäller omvärldsbevakning för att på så sätt kunna stötta en innehållsstrategi. Kommunala Jämtkraft har i denna blogg berättat om sin indelning av innehåll i fem kategorier.

Europeiska kommunikatörer har specificerat nedanstående som de mest viktiga frågorna för kommunikation fram till 2024. Intressant är att även där kommer innehåll högt upp, på andra plats. 

Most important strategic issues for communication management until 2024. Källa: ECM 2021

Sociala medier-tips från brittiska myndigheter

Ifall du är intresserad av hur andra länders förvaltningar och myndigheter resonerar vad gäller sociala medier vill jag tips om Storbritanniens Social media playbook. Där lyfter de brittiska myndigheterna bland annat vikten av att närvaron ska vara mätbar och utvärderas.

Säkrar sociala medier webbtrafik?

Genom åren har sociala mediers förhållande och funktion relaterat webben varierat. Initialt fungerade sociala medier i stort för att driva trafik till den egna webben, sedan blev till exempel kundservice en nödvändighet. Sedan kom Facebook med ett upplägg som gjorde möjligt att förlägga intranätet till plattformen osv.. Förmodligen finns nog ännu tanken att plattformarna ska driva webbtrafik som en viktig faktor. Eller? Hur ser det ut hos dig?

I artikeln 9 Tips to Drive More Web Traffic From Social Media relaterat marknadsförare, framgår att, bland alla funktioner som idag sociala medier har, just webbtrafik är en av de viktigaste:

Benefits of Social Media Marketing: Källa: Content Marketing Institute/Social Media Examiner

Hur bra är sociala medier som reklamkanal?

Svaret på frågan är tydligen: Mycket bra, om vi får tro artikeln från Novus/Resumé Sociala medier utklassar konkurrenterna när det gäller reklam som ger köp. Har du samma erfarenhet?

Källa: Resumé/Novus: Sociala medier utklassar konkurrenterna när det gäller reklam som ger köp

Bilder till Instagram via desktop snart möjligt

Som bekant har bilder hittills endast kunnat laddas upp till Instagram via mobilen men nu verkar detta snart kunna komma att ändras. Detta enligt denna artikel från Bazooka.

Tips i opinionsbildning i sociala medier

Kantar Sifo har delat dessa sex tips för att ge framgång vad gäller opinionsbildning i sociala medier.

Kantar Sifo: Sex framgångsfaktorer i opinionsbildning i sociala medier

Ljud – Clubhouse, Spaces eller Live Audio Room från Facebook?

Clubhouse har tidigare berörts här i bloggen. En ny kanal som har stora fördelar, och som bland annat skulle kunna bli en stor konkurrent till eventbranschen relaterat ren kunskapsöverföring. Och som numera är öppen för alla och inte längre ”invites only”.

Ljud är intressant som bekant. Twitter har Twitter Spaces samt nu är även Facebook på gång med sin motsvarighet, Live Audio Room. Utvalda användare testar just nu tjänsten och kan skapa Live Audio-rum, vilka kan rymma upp till 50 talare och en obestämd mängd lyssnare. Inga besked om när tjänsten kommer till Sverige. Här kan du läsa mer. (Facebook lanserar även podcasting.)

Mediebarometern 2020 – sociala nätverkstjänster samt rörlig bild

Mediebarometern är en årlig undersökning av den svenska befolkningens tillgång till, och användning av, olika typer av medier däribland sociala nätverkstjänster. Och den kan kort sagt sägas bekräfta vikten av närvaro i sociala medier.

Användning olika medier 2020. Källa: Medibarometern 2019 och 2020 (Nordicom, Göteborgs universitet)

De sociala nätverkstjänsterna, med en räckvidd på 84 procent, hade en högre daglig räckvidd än både radio och dagstidning.

Räckvidd för olika medier. Källa: Medibarometern 2019 och 2020 (Nordicom, Göteborgs universitet)

Undersökningen visar att tre av tio tog del av nyheter via Facebook. 29 procent av befolkningen tog en genomsnittlig dag del av nyheter via Facebook. Det gjorde Facebook till den mest använda sociala nätverkstjänsten för nyheter. Variationen var dock stor mellan olika ålders- grupper. Bland 9 till 14-åringar var Instagram och Youtube de mest använda källorna för nyheter bland de sociala nätverkstjänsterna. Bland 15 till 24-åringar var Instagram den dominerande nyhetskällan. Det konstateras även att 92 procent av befolkningen såg på rörlig bild i någon form en vanlig dag, däribland YouTube. 

Räckvidd sociala nätverkstjänster 2020. Källa: Medibarometern 2019 och 2020 (Nordicom, Göteborgs universitet)

Mediebarometern genomförs av Nordicom vid Göteborgs universitet i samverkan med Dagens Nyheter, Göteborgs-Posten, Myndigheten för press, radio och tv, Sveriges Radio, Sveriges Television och Sveriges Utbildningsradio. 

Framgång i sociala medier – 50 korta tips

Medium har släppt denna lista omfattande 50 korta tips med stöd att säkra framgång i sociala medier. De två första är:

  1. There are seven Cs of a successful social media strategy: community, content, curation, creation, connection, conversation, and conversion.
  2. Social media was created to start a dialogue, not have someone give a monologue.

Bland annat punkt 2 tilltalar Kommunikationsanalys, som sedan starten har understrukit att det handlar om ”sociala” medier det vill säga dialog. Don´t post and ghost med andra ord.

Kontakt och mer kunskap

Som bekant arbetar professionella inom kommunikation ofta med budskap utifrån upplägget före-under-efter. Kommunikationsanalys blogg har fokus på efter; samtidigt som det krävs ett bra före och under för att säkra just resultat och därmed dyka upp i denna blogg. Ett genomtänkt social media management helt enkelt. Behöver du eller organisationen ett bollplank eller stöd vad gäller ert arbete med sociala medier? Välkommen att höra av dig.

Var det någon närvaro och effekt i sociala medier som överraskade i effektanalysen för myndigheter? Hur uppfattar och upplever du våra (statliga) myndigheters närvaro i sociala medier? Ser du utrymme för mer/mindre aktivitet? Annan aktivitet?

Följ gärna Kommunikationsanalys på Facebook och LinkedIn för att säkra nya insikter om effekter i sociala medier och social media management.

Nästa effektanalys för (statliga) myndigheter i sociala medier kommer i oktober/november 2021 för tredje kvartalet 2021.

Behöver du och er organisation ett bollplank eller stöd för ert arbete och resultat i sociala medier? Välkommen att höra av dig.

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange: Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Datakälla: Bumblewing och  Smampion

Definition av influens

Definition av Dialoger (Smampion): En dialog uppstår när det finns tre eller fler kommentarer på ett inlägg som sidan har publicerat. Sidan antas ha deltagit i dialogen om sidan själv kommenterat på inlägget i form av en kommentar eller svar till en annan användares kommentar. Gäller Facebook och Twitter.

Urval: Bland landets 455 myndigheter har 40 Facebook-sidor valts ut utifrån två faktorer. Dels Kantar Sifos Anseendeindex 2019, dels närvaro på Facebook. Inte alla myndigheter i Anseendeindex har närvaro på Facebook, och vissa har även valt bort Facebook, som till exempel Allmänna reklamationsnämnden (ARN) och Brottsförebyggande rådet (BRÅ). Därför är 40 stycken valda utifrån parametrar index, synlighet i media samt intresse. Därmed blir det en blandning av de olika typerna av myndigheter. De har olika närhet till och relevans för medborgarna beroende på deras olika uppdrag. Krisinformation.se är ingen myndighet utan en sida, men finns med eftersom det är en gemensam Facebook-kanal för ett flertal myndigheter. Motsvarande sidor, där sådana finnes, redovisas för Twitter och Instagram.

Smampions poängskala (0-100) motsvarar följande betyg:

100: Perfekt
95 – 99: Världsklass
90 – 94: Mycket bra
80 – 89: Väldigt bra
65 – 79: Ett bra betyg
45 – 64: Helt ok
30 – 44: Ej godkänt
0 – 29: Underkänt

Svenska myndigheter i sociala medier – kvartal 1 2021

Krisinformation.se var kvartalets bästa myndighetssida på Facebook. Sveriges (statliga) myndigheter gjorde under första kvartalet en aktivitetsminskning till i snitt 33 inlägg per kvartal på Facebook. Flest inlägg gjorde SMHI. Högst tillväxt under kvartalet uppvisade Sveriges domstolar. Kortast svarstid hade Rymdstyrelsen med 95 minuter. Tre myndigheter hade 100 procents responsgrad på Facebook. En myndighetssida uppvisade negativ tillväxt av följare. Kvartalets bästa inlägg gjordes av Polisen och Tullverket. Högst influens säkrades åter på Twitter av Krisinformation.se och på Instagram av Försvarsmakten.

Under 2020 utökade Kommunikationsanalys sina effektanalyser i sociala medier till att omfatta skattefinansierade verksamheter som Sveriges kommuner, länsstyrelser, (statliga) myndigheter, regioner och sjukhus. En anledning till detta nya fokusområde var pandemin och samhällets tydliga behov av information och fakta, där sociala medier fyller en viktig roll som nyhetskälla för många.

Dessa nya effektanalyser har tagits emot med mycket stort intresse. En anledning verkar vara att just uppföljning av sociala medier är ett område som hittills inte fått mycket utrymme internt, om beroende på resurser eller annat. Förhoppningsvis kan Kommunikationsanalys via bloggen ge inspiration om olika sätt att mäta samt relaterade verktyg. Vill relaterat tipsa om Sveriges kommunikatörers kartläggning av kompetensområden och identifiering av utvecklingsbehov, där störst behov noteras inom mätning av kommunikationsinsatser och -målsättning.

Därtill har även Sveriges kommunikationsbyråer, KOMM, i år infört en ny effektkategori i Guldägget med fokus kommunikationseffekter. Kategoribeskrivning: Kategori Effekt innefattar bidrag där den mätbara effekten har en tydlig koppling till det kreativa arbetet. Bidraget behöver påvisa hur strategin, som är baserad på kreativitet, har genererat positiva resultat för kunden och varumärket. Det kan handla om både konkreta affärseffekter men också attityd- och/eller beteendeeffekter som spelat en avgörande roll för varumärkets utveckling.

Resultat för Facebook baseras på sammantagna resultat av två verktyg. Twitter och Instagram baseras på data från ett verktyg. Samtliga 40 myndigheter på Facebook har inte motsvarande närvaro på Twitter och Instagram varför antalet sidor på de plattformarna är färre.

Myndigheter i sociala medier kvartal 1 2021

Resultat från tidigare kvartal hittar du här.

Resultat myndigheter i sociala medier första kvartalet 2021

För första kvartalet 2021 placerade sig en myndighetssida oavsett verktyg bland verktygens topp 5: Krisinformation.se. En sida som alltså sammantaget säkrat högst effekt på Facebook på bas av två olika verktyg. 

Vad menar jag med effekt? Min kommunikativa utgångspunkt är att effekt är en mix av engagemang, räckvidd och varumärkeskännedom. Hur närvaron stöttat verksamhetsmålen kan endast myndigheterna själva besvara. Kanske en faktor vi kan få se dyka upp i årsredovisningarna?

Här är det viktigt att komma ihåg att en underliggande sentimentanalys (attityd) inte finns kopplad. Vilket innebär att ett varumärkes genomslag baserat på engagemang kan vara både positivt och negativt. Som ett exempel på sentimentanalys kan du se denna för de politiska partierna. 

Kommunikationsanalys värderar även högt en hygiennivå av kundservice, det vill säga ta hand om och svara på frågor och kommentarer. Ibland värt att påminna om att det heter sociala medier av en anledning, vilket för mig innebär att både tala OCH lyssna OCH svara. Som visas längre ned har 3 av 40 myndigheter 100 procents responsgrad på kommentarer och inlägg på Facebook detta kvartal.

Aktivitet – (statliga) myndigheter

Hur aktiva var landets myndigheter under kvartalet? Om vi med aktiva menar antal publicerade sidinlägg var det SMHI som gjorde flest inlägg under kvartalet: 102 stycken, eller 34 stycken per månad. Det motsvarar tre gånger fler inlägg än myndighetssnittet för kvartalet, se nedan. 

Tvåan och trean, Krisinformation.se och Rymdstyrelsen, gjorde 88 respektive 63 stycken inlägg under kvartalet. 

De myndigheter som gjorde minst antal inlägg under kvartalet var åter Swedavia 9 (12) stycken samt Post- och telestyrelsen 8 stycken och Nämnden för hemslöjdsfrågor 7 stycken.

Aktivitet – myndighetssnitt

Sveriges myndigheter gjorde under i snitt 33 (39) inlägg per kvartal på Facebook, motsvarande 11 (13) stycken per månad. Vi kan alltså se en viss aktivitetsminskning i linje med kvartal 3 2020 från landets myndigheter på Facebook. 

Denna blogg har som utgångspunkt rekommenderat (minst) ett inlägg per dag, vilket myndigheterna generellt inte håller. 

Om vi tittar på kvartalets etta i influens, Polisen, gjorde de 42 (53) inlägg under kvartalet, motsvarande 14 (18) inlägg per månad, en aktivitetsnivå något över myndighetssnittet på 11 (13) inlägg per månad. Influensen säkrades mycket på bas av den i jämförelse stora mängden reaktioner på sina inlägg. 

Här kanske någon blir frågande av data ovan: är det flest antal inlägg som gäller för att få bra effekt, eller ändå inte vad gäller influens? Kort svar är att det finns ingen unik formel för alla då många faktorer spelar in. Relevans och efterfrågad information får nog ses som grund för till exempel Folkhälsomyndighetens framgång under senaste året. Om vi haft en Folkhälsomyndigheten II att jämföra med, som paketerat och producerat samma innehåll men på ett annat sätt, kanske vi sett ett annat resultat.

Facebook – topp 5-myndigheter per verktyg

Som bekant är en del av bloggens syfte att lyfta och visa på olika verktyg som hjälper presentera och tolka data från sociala medier. Verktyg som hanterar och viktar samma data men på olika sätt. 

Nedan syns kvartalets topp 5-myndigheter baserat på två verktyg, vilka även denna gång inte ger en exakt matchning vad gäller sidor och deras rankning, däremot hade båda en gemensam myndighetssida bland topp 5: Krisinformation.se.

  • Facebook topp 5, kvartal 1 2021
    • Influens
      1. Polisen – här kan du läsa mer om myndighetens arbete i sociala medier
      2. Krisinformation.se – här kan du läsa mer om den gemensamma myndighetenssidans arbete i sociala medier
      3. Folkhälsomyndigheten – här kan du läsa mer om myndighetens arbete i sociala medier
      4. Försvarsmakten – här kan du läsa mer om myndighetens arbete i sociala medier
      5. Tullverket
    • Poäng
      1. Krisinformation.se
      2. PRV – här kan du läsa mer om myndighetens arbete i sociala medier
      3. Rymdstyrelsen
      4. Naturvårdsverket
      5. Statens fastighetsverk.

Viktigt som ansvarig för uppföljning att komma ihåg att det resultat som visas i egna (externa) verktyg kanske inte ger samma bild som andra verktyg presenterar. Därav att Kommunikationsanalys primärt gör effektanalys baserad på minst två verktyg för att säkra reliabilitet relaterat ”bäst i klassen”. 

Till hjälp för dataunderlag från Facebook används två verktyg: de svenska analysföretagen Bumblewing (influens) och Smampion (poäng). För dataunderlag från Twitter och Instagram används endast Bumblewing. Det är respektive myndighets svenska huvudsida (alternativt största) som mätts i dessa blogginlägg. Undantag är Krisinformation.se som är en sida vilken flera myndigheter står bakom.

Facebook kvartal 1 2021 (två verktyg)

Från och med andra kvartalet 2020 baseras effektanalysen för Facebook på data från flera verktyg för att visa på sammantagen helhet och utfall men även skillnader mellan verktyg. Sammantaget ger detta analysen en ökad reliabilitet vad gäller faktiska effekter. 

Influens – Bumblewing

Verktyget Bumblewing tillför faktor influens

Kvartalets fem myndighetssidor med högst influens hanterades av (resultat föregående kvartal inom parentes om återkommande):

  1. Polisen: 30,3 (30,1) procent
  2. Krisinformation.se: 16,4 (19,8) procent
  3. Folkhälsomyndigheten 12,6 (19,9) procent
  4. Försvarsmakten: 8,8 (8,1) procent
  5. Tullverket: 7,9 procent 

Tillsammans står dessa fem myndighetssidor för 76 (80,6) procent av totalen influens. Värt att notera att 35 myndigheter därmed delar på resterande 24 (19,3) procent. En minskning vi sett fortgå senaste kvartalen som nu avtar. Det ska därför bli intressant att se om detta blir en fortsatt trend att fler myndigheter skapar utrymme och effekt för sina budskap i sociala medier i samband med resultaten för andra kvartalet. Givetvis kommer de myndigheter som har nära kontakt med allmänheten att säkra större andel influens än övriga, som t.ex. Polisen vs Nämnden för hemslöjdsfrågor. Äpplen och päron, men samma plattformar och skattepengar.

Myndigheter i sociala medier – influens kvartal 1 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Av bilden nedan ser vi en visualisering av innehåll vs reaktioner. Polisen är ett exempel på en myndighetssida som uppvisar en mix av både aktivitet och säkrat engagemang. SMHI och Krisinformation.se sticker ut vad gäller hög aktivitet. Folkhälsomyndigheten är i jämförelse inte så aktiva men deras inlägg säkrade stort engagemang. På given anledning får antas.

Myndigheter i sociala medier – engagemang (influens) kvartal 1 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewin

Poäng – Smampion

Enligt Smampions poängsbaserade verktyg var kvartalets fem främsta myndighetssidor:

  1. Krisinformation.se
  2. PRV
  3. Rymdstyrelsen
  4. Naturvårdsverket
  5. Statens fastighetsverk.
Myndigheter i sociala medier – poäng kvartal 1 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

Detta verktyg rankar inte Folkhälsomyndighetens närvaro på Facebook bland topp 5 under kvartalet, däremot bland topp 10.

Mätpunkter Facebook

15 (12) myndigheter fick inte godkänd Facebook-närvaro första kvartalet 2021 enligt Smampions poängskala. 

En myndighetssida, Migrationsverket, uppvisade negativ tillväxt av följare detta kvartal.

Rymdstyrelsen säkrade kvartalets kortaste svarstid med 95 minuter: längst svarstid hade Polisen med 9 159 minuter. 

Utfall mätpunkter (vid ändring står föregående kvartals myndighet inom parentes):

  • Störst: Polisen
  • Högst viralitet: Folkhälsomyndigheten 
  • Flest inlägg per dag: SMHI (Krisinformation.se)
  • Högst tillväxt: Notarie – Sveriges domstolar (PRV)
  • Högst engagemangsgrad (7-dagar): Post- och telestyrelsen (PRV)
  • Kortast svarstid: Rymdstyrelsen 95 minuter (Krisinformation.se 79 minuter)
  • Högst responsgrad: 100 procent uppvisade tre (sex) myndigheter: Rymdstyrelsen, Pensionsmyndigheten – fråga om pension och Polisen.

Nedan syns kvartalets topp 10-poängbaserade myndighetssidor på Facebook: 

Myndigheter i sociala medier – mätpunkter, plats 1-10 kvartal 1 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

Mest framgångsrika Facebook-inlägg första kvartalet

Båda verktygen rankade inlägg från Polisen och Tullverket bland topp 3 för kvartalet, därtill även Folkhälsomyndigheten och Post- och telestyrelsen i vardera verktygen.

Myndigheter Facebook – bästa tre inlägg kvartal 1 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing
Myndigheter Facebook – bästa tre inlägg kvartal 1 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

50 vanligast förekommande myndighetsordval Facebook

”Sverige”, ”behöver” och ”mars” var kvartalets mest använda ord bland myndigheter.

Myndigheter i sociala medier – vanligaste ordval Facebook kvartal 1 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

Twitter kvartal 1 2021 (ett verktyg)

Av de 40 myndigheter som mäts på Facebook har av dessa även 34 profiler på Twitter. Två (tre) av dessa gjorde inga tweets under perioden: Kronofogden och Lantmäteriet.

Myndigheternas aktivitet på Twitter uppgick till 90 (77) tweets per kvartal, eller 30 (26) tweets per månad. Mest aktiva var åter Krisinformation.se med 1 048 (920) tweets, motsvarande 349 (307) tweets per månad.

Kvartalets fem myndighetssidor med högst influens på Twitter hanterades av (resultat föregående kvartal inom parentes om återkommande):

  1. Krisinformation.se 38,5 (32,4) procent
  2. Folkhälsomyndigheten: 12,9 (14,7) procent
  3. Sida: 11 (12,5) procent
  4. Försvarsmakten: 9,3 (17,3) procent
  5. Karolinska Institutet: 9,3 (6,4) procent 

Tillsammans står dessa fem myndighetsprofiler för 81 (83,2) procent av totalen influens. Här ser vi åter två myndigheter som inte förekommit i toppen på Facebook: Sida samt Karolinska institutet.

Värt notera att 29 myndigheter därmed delade på resterande 19 (16,8) procent influens. En ökning även på denna plattform från övriga myndigheters genomslag.

Myndigheter på Twitter – influens kvartal 1 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Bilden nedan illustrerar väl Krisinformation.ses höga aktivitet vs det engagemang som Försvarsmakten skapar. Majoriteten myndigheter placerar sig i vänstra hörnet med både låg aktivitet samt lågt engagemang på innehåll.

Myndigheter på Twitter – engagemang (influens) kvartal 1 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Mest framgångsrika inlägg Twitter – första kvartalet

  1. Krisinformation.se
  2. Försvarsmakten
  3. Karolinska Institutet
Myndigheter på Twitter – bästa tre inlägg kvartal 1 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Instagram kvartal 1 2021 (ett verktyg)

Av de 40 myndigheter som mäts på Facebook har av dessa även 26 sidor på Instagram. Två av dessa gjorde inga inlägg under perioden: Sveriges Domstolar och Swedavia.

Myndigheternas aktivitet på Instagram uppgick till 22 (24) stycken inlägg per kvartal, eller 7 (8) inlägg per månad. Mest aktiva var Statens fastighetsverk med 64 inlägg under kvartalet, motsvarande 21 inlägg per månad.

Kvartalets fem myndighetssidor med högst influens på Instagram hanterades av (resultat föregående kvartal inom parentes om återkommande):

  1. Försvarsmakten: 30,4 (24,4) procent
  2. Polisen 21,5 (20,5) procent
  3. Statens fastighetsverk: 15,9 (14) procent
  4. Kustbevakningen: 7,9 (10,6) procent
  5. Tullverket 7,9 procent

Tillsammans står dessa fem myndighetssidor för 83,6 (81,7) procent av totalen influens. Värt att notera att 21 myndigheter därmed delar på resterande 16,4 (18,3) procent. På Instagram ser vi till skillnad från Facebook och Twitter inte en ökning av influens för gruppen Övriga.

Myndigheter på Instagram – influens kvartal 1 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Bilden nedan illustrerar väl Rymdstyrelsens och Statens fastighetsverks höga aktivitet vs det engagemang som Försvarsmakten och Polisen skapar.

Intressant notera spridningen i denna graf i jämförelse med motsvarande för Twitter, och i viss mån även Facebook, där denna visar att myndigheterna på Instagram både uppvisar högre aktivitet, samt att innehållet skapar mer engagemang.

Myndigheter på Instagram – engagemang (influens) kvartal 1 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Mest framgångsrika inlägg Instagram – första kvartalet

Vid ändring från föregående kvartal inom parentes.

  1. Polisen
  2. Försvarsmakten
  3. Försvarsmakten (Polisen)
Myndigheter på Instagram – bästa tre inlägg kvartal 1 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Kantar Sifo, Mediebarometern och SKI

Relaterad info som dels visar uppfattning om myndigheter, dels leder till tankar där sociala medier kan bidra påverka denna uppfattning.

Anseendeindex – extramätning myndigheter

I oktober 2021 gjorde Kantar Sifo en extramätning relaterat ett urval av myndigheter. Bland dessa myndigheter uppvisades en tydlig ökning för MSB och en minskning för Polisen.

Anseendeindex myndigheter oktober 2020. Källa: Kommunikationsanalys. Datakälla: Kantar Sifo

Förtroendebarometern 2021 – Medieakademin

Medieakademins förtroendebarometer genomfördes i februari/mars 2021. Samtliga 40 myndigheter som här analyseras finns inte med, dock ett antal som har bedömts av denna panel.

”Sjukvården” får i sammanhanget det högsta förtroendet från allmänheten. Inom kort kommer Kommunikationsanalys att dela resultaten för första kvartalet för Regioner och sjukhus samt Kommuner i sociala medier. Därefter följer Riksbanken, som placerar sig före både staten och riksdagen.

Förtroende för samhällsinstitutioner. Källa: Förtroendebarometern 2021
Förtroende för myndigheter m.m.. Källa: Förtroendebarometern 2021

Vad är viktigt för ett starkt varumärke?

Det finns som bekant mycket bra material och kompetens relaterat varumärkesarbete. Svenskt Kvalitetsindex, SKI, har skrivit ett kort inlägg om varumärke. De lyfter bland annat vikten av att lyckas sammankoppla varumärket med mer värdebaserade och emotionella ord.

Är till exempel emotionella ord en utmaning för myndigheter att använda? Till detta kan även emojis o.dyl. kopplas. Hur resonerar ni?

Hur matchar dessa faktorer det kommunikativa arbetet inom din organisation? Det påverkar ju även organisationens tonalitet. Och om dessa är aktuella parametrar: hur mäter ni effekt?

Länka till webben?

Länkar ni ofta/alltid från sociala medier till er webb? Det finns som bekant funderingar runt hur mycket t.ex. Facebooks algoritm påverkas (negativt) av material som länkar ut från plattformen. But on the positive side, Eurostat har delat data för 2020 som visar att EU:s medborgare i allmänhet, och svenskar i synnerhet, vänder sig till just myndigheters hemsidor för fakta. Och flest i åldersgruppen 25-34 år.

Share of people that obtained information from government websites in 2020. Datakälla: Eurostat

Kontakt

Var det någon närvaro och effekt i sociala medier som överraskade i effektanalysen för kvartalet? Hur uppfattar och upplever du våra (statliga) myndigheters närvaro i sociala medier? Ser du utrymme för mer/mindre aktivitet? Annan aktivitet?

Följ gärna Kommunikationsanalys på Facebook och LinkedIn för att säkra nya insikter om effekter i sociala medier och social media management.

Nästa effektanalys för (statliga) myndigheter i sociala medier kommer i juli/augusti 2021 för andra kvartalet 2021.

Behöver du och er organisation ett bollplank eller stöd för ert arbete och resultat i sociala medier? Välkommen att höra av dig.

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange: Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Datakälla: Bumblewing och  Smampion

Definition av influens

Urval: Bland landets 455 myndigheter har 40 Facebook-sidor valts ut utifrån två faktorer. Dels Kantar Sifos Anseendeindex 2019, dels närvaro på Facebook. Inte alla myndigheter i Anseendeindex har närvaro på Facebook, och vissa har även valt bort Facebook, som till exempel Allmänna reklamationsnämnden (ARN) och Brottsförebyggande rådet (BRÅ). Därför är 40 stycken valda utifrån parametrar index, synlighet i media samt intresse. Därmed blir det en blandning av de olika typerna av myndigheter. De har olika närhet till och relevans för medborgarna beroende på deras olika uppdrag. Krisinformation.se är ingen myndighet utan en sida, men finns med eftersom det är en gemensam Facebook-kanal för ett flertal myndigheter. Motsvarande sidor, där sådana finnes, redovisas för Twitter och Instagram.

Smampions poängskala (0-100) motsvarar följande betyg:

100: Perfekt
95 – 99: Världsklass
90 – 94: Mycket bra
80 – 89: Väldigt bra
65 – 79: Ett bra betyg
45 – 64: Helt ok
30 – 44: Ej godkänt
0 – 29: Underkänt

Svenska myndigheter i sociala medier – kvartal 4 2020

Polisen, Krisinformation.se och Kustbevakningen var kvartalets bästa myndighetssidor på Facebook. Sveriges (statliga) myndigheter gjorde under fjärde kvartalet en aktivitetsökning till i snitt 39 (32) inlägg per kvartal på Facebook. Flest inlägg gjorde Krisinformation.se. Högst tillväxt under kvartalet uppvisade PRV. Kortast svarstid uppvisade Krisinformation.se med 79 minuter. Sex myndigheter hade 100 procents responsgrad på Facebook. Nyhet: Högst influens säkrades på Twitter av Krisinformation.se och av Försvarsmakten på Instagram.

2020 utökade Kommunikationsanalys sina effektanalyser i sociala medier till att omfatta skattefinansierade verksamheter som Sveriges kommuner, länsstyrelser, myndigheter, regioner och sjukhus. En anledning till detta nya fokusområde var pandemin och samhällets tydliga behov av information och fakta, där sociala medier fyller en viktig roll som nyhetskälla för många.

Dessa nya effektanalyser har tagits emot med stort intresse. En anledning verkar vara att just uppföljning av sociala medier är ett område som hittills inte fått mycket utrymme internt, om beroende på resurser eller annat. Oavsett, tack för återkoppling och inspirerande engagemang.

En nyhet för fjärde kvartalet och (statliga) myndigheter är att förutom Facebook nu även resultat och effekter på Twitter samt Instagram redovisas, dessa på bas av ett (1) verktyg. Samtliga 40 myndigheter har inte närvaro på Twitter och Instagram varför antalet sidor på de nya plattformarna varierar.

Pandemikommunikation och digital kompetens

I december släpptes Svenskarna och internet 2020 där vi bland annat kunde läsa att vår användning av sociala medier under pandemin ökat med 7 procent i jämförelse med samma period 2019. 89 procent av internetanvändarna använde därmed sociala medier. Detta resultat, sammantaget med Reuters Institute Digital News Report 2020 vilken visar att 32 procent har Facebook som nyhetskälla, ger tydliga indikationer på de sociala plattformarnas vikt för organisationers kommunikativa framgång.

Sveriges kommunikatörer ger den 9 februari ett gratis webbinarium tillsammans med Internetstiftelsen vid namn Instagram, Youtube, Twitch eller Reddit – hur ska en kommunikatör tänka? Bra tips för dig som planerar att utöka/ändra er närvaro till flera sociala plattformar.

Till inspiration relaterat pandemikommunikation har analysföretaget Smampion sammanställt ett antal corona-inlägg från landets kommuner, vilka under förra året skapade stor spridning och engagemang på Facebook. 

En genomtänkt och väl paketerad digital närvaro är som bekant av stor vikt för att lyckas nå ut med sina budskap i sociala medier. Samtidigt kan vi läsa att digital kompetens generellt är en bristvara inom offentlig sektor. Vad gäller digital kommunikation möter jag samtidigt fler och fler med titeln ”digital kommunikatör”. 

Vad innebär då detta? ”Det beror på”, verkar vara svaret. Som ett kompetensexempel kan vi för digital kommunikation utgå ifrån funktionen Social Media Management, som för sociala medier omfattar arbetet Före-Under-Efter, eller omskrivet: Kreativa processer-Kanalpaketering/-publicering-Kundservice samt analys. Vilka i sig kan ses som flera olika kompetenser.

Jag ser ibland vid rekrytering att en digital kommunikatör ofta förväntas klara hantera hela processen med sociala medier – inklusive annonsering. Utöver detta även både externwebb och intranät, och därtill gärna även nyhetsbrev, sökord osv.osv. Gärna med en förståelse för juridiska aspekter. Dessa krav är särskilt tydliga hos mindre organisationer med färre resurser.

Från mitt perspektiv är detta både tunga och stora kompetenskrav, vilka jag har svårt att se hur en person kan leverera på med hög kvalitet genomgående. Jag ser samtidigt att större organisationer har delat upp dessa roller med specificerad kompetens och funktioner. Vilket, för att återknyta till sociala medier, är betryggande att se att begreppet förstås omfatta en bredd av kompetenser.

Vad gäller de kommunikativa delarna av arbetsprocessen Före-Under-Efter är de indikationer jag får just vad gäller uppföljning, är att den ofta blir sekundär eller bristfällig. Detta då fokus ligger på produktion och publicering – samt kanske därtill även hantera digital kundservice. Förhoppningsvis kan denna blogg ge stöd och inspiration vad gäller att säkra en bra kompetenskedja för de sociala plattformarna, både för rekryterande chefer samt för kanske överbelastade medarbetare. Ett stabilt och hållbart social media management helt enkelt.

Schrems II-domen samt medier på nätet

Förra kvartalet berörde jag Schrems II-domen som skapat oklarhet om vad som kommer gälla för innehåll i sociala medier. Och därmed hur det kommer att påverka budskapsflödet i sociala medier. Jag förmodar att de flesta större organisationer börjar få planer runt hur förhålla sig till detta, med nära samverkan mellan kommunikation och juridik. Här kan du läsa vad Integritetsskyddsmyndigheten (före detta Datainspektionen) säger om påverkan av Schrems II-domen, med frågor och svar. För dig som vill få detta tydligare förklarat utifrån ett marknadsperspektiv ger IFI kursen Schrems II och dataöverföring – vad gäller vid marknadsföring och digital kommunikation

Ett lösning i praktiken på Schrems II-domen ger Jönköpings kommun som du hittar här. Läs gärna även Pensionsmyndighetens tankar i frågan.

Relaterat Schrems II-domen har företaget Webperf gjort ett test av använda verktyg för webbanalys i offentlig sektor, som till exempel Google Analytics. De har undersökt 623 webbplatser inom offentlig sektor och resultaten hittar du här.

Relevant och bra paketerat innehåll är som bekant en viktig faktor för att nå och säkra effekt i sociala medier. Ifall innehållets format utgör sändning eller publicering på internet kan dessa tips från Myndigheten för press, radio och tv vara bra att känna till.

Publicering av innehåll

Det är glädjande se alla läsare av bloggens #tipsfrånverkligheten där Kommunikationsanalys bjuder in utvalda varumärken till att berätta om sitt arbete med sociala medier. Bakgrunden till dessa inlägg kommer från egna erfarenheter av att ha byggt upp en global koncernnärvaro i sociala medier på 00-talet, och hur lite info som då fanns – och hur mycket tillgång till kompetens och inspiration skulle betytt. Och som fortfarande efterfrågas.

Något jag brukar lyfta i dessa inlägg är hur arbetet med plattformarna planeras. Det är en fråga som jag även ställer vid uppdrag när jag stöttar organisationer med sociala medier. Och här förekommer hela bredden från ren ad hoc till digitala redaktionella årsplaneringshjul. Hur planerar och arbetar din organisation med innehåll?

Bilden nedan visar hur en planerad Social Media Week kan se ut på bas av aktivitet på nio sociala plattformar. Det jag tycker du särskilt ska notera är dels fördelningen av postning över hela dygnet, dels över hela veckan. Ett arbetssätt jag själv använt sedan många år.

Social Media Week. Källa: Blog 2Social by Adenion

Myndigheter i sociala medier kvartal 4

Detta är den fjärde kvartalsanalysen för myndigheter i sociala medier. Tidigare släppta hittar du här.

Av de myndigheter som i juni 2020 enligt Kantar Sifo:s Anseendeindex 2020 placerade sig som topp 3, hittar du dem även i denna blogg delandes sina erfarenheter:

  1. SMHI – här kan du läsa mer om myndighetens arbete med sociala medier
  2. Kustbevakningen – här kan du läsa mer
  3. Folkhälsomyndigheten – här kan du läsa mer 

Resultat myndigheter i sociala medier fjärde kvartalet 2020

För fjärde kvartalet 2020 var det ingen given etta som utkristalliserades på bas av flera verktygs underlag. Däremot placerade sig tre myndighetssidor oavsett verktyg bland verktygens topp 5: PolisenKrisinformation.se och Kustbevakningen. Tre sidor som alltså sammantaget säkrat högst effekt på Facebook på bas av två olika verktyg. 

Vad menar jag med effekt? Min kommunikativa utgångspunkt är att effekt är en mix av engagemang, räckvidd och varumärkeskännedom. Hur närvaron stöttat verksamhetsmålen kan endast myndigheterna själva besvara. Kanske en faktor vi kommer få se dyka upp i årsredovisningarna?

Här är det viktigt att komma ihåg att en underliggande sentimentanalys inte finns kopplad. Vilket innebär att ett varumärkes genomslag baserat på engagemang kan vara både positivt och negativt. Som ett exempel på sentimentanalys kan du se denna för de politiska partierna.

Kommunikationsanalys värderar även högt en hygiennivå av kundservice, det vill säga ta hand om och svara på frågor och kommentarer. Ibland värt att påminna om att det heter sociala medier av en anledning, vilket för mig innebär att både tala OCH lyssna OCH svara. Som syns längre ned har 6 av 40 myndigheter 100 procents responsgrad på kommentarer och inlägg på Facebook detta kvartal.

Aktivitet – (statliga) myndigheter

Hur aktiva var landets myndigheter under kvartalet? Om vi med aktiva menar antal publicerade sidinlägg var det Krisinformation.se som gjorde flest inlägg under fjärde kvartalet: 107 stycken, eller 36 stycken per månad. Det motsvarar nästan tre gånger fler inlägg än myndighetssnittet för kvartalet, se nedan. 

Här är det viktigt att komma ihåg att bakom Krisinformation.se står flera myndigheter, och är alltså inte en egen myndighet utan en gemensam myndighetssida.

Tvåan och trean, SMHI och Statens fastighetsverk, gjorde 83 respektive 67 stycken inlägg under kvartalet. 

De myndigheter som gjorde minst antal inlägg under kvartalet var åter Notarie (Sveriges domstolar) 13 (7), Post- och telestyrelsen 13, CSN 13 samt Swedavia 12.

Aktivitet – myndighetssnitt

Sveriges myndigheter gjorde under fjärde kvartalet i snitt 39 (32) inlägg per kvartal på Facebook, motsvarande 13 (11) stycken per månad. Vi kan alltså se en viss aktivitetsökning i linje med kvartal 2 från landets myndigheter på Facebook. 

Denna blogg som utgångspunkt rekommenderat minst ett inlägg per dag, vilket myndigheterna generellt inte håller. 

Om vi tittar på kvartalets etta i influens, Polisen, gjorde de 53 inlägg under kvartalet, motsvarande 18 inlägg per månad, en aktivitetsnivå över myndighetssnittet på 13 inlägg per månad. Influensen säkrades mycket på bas av den i jämförelse stora mängden reaktioner på sina inlägg. 

Här kanske någon blir frågande av data ovan: är det flest antal inlägg som gäller för att få bra effekt, eller ändå inte vad gäller influens? Kort svar är att det finns ingen unik formel för alla då många faktorer spelar in. Relevans och efterfrågad information får nog ses som grund för till exempel Folkhälsomyndighetens framgång under året. Om vi haft en Folkhälsomyndigheten II att jämföra med, som paketerat och producerat samma innehåll men på ett annat sätt, kanske vi sett ett annat resultat.

Facebook – topp 5-myndighet per verktyg

Som bekant är en del av bloggens syfte att lyfta och visa på olika verktyg som hjälper presentera och tolka data från sociala medier. Verktyg som hanterar och viktar samma data men på olika sätt. 

Nedan syns topp 5-myndigheter under kvartalet baserat på två verktyg, vilka även denna gång inte ger en exakt matchning vad gäller sidor och deras rankning, förutom att båda verktygen har samma tre myndigheter bland topp 5. Viktigt som ansvarig för uppföljning att komma ihåg att det resultat som visas i egna (externa) verktyg kanske inte ger en bild som andra verktyg presenterar. Därav att denna blogg primärt gör analys baserad på minst två verktyg för att säkra reliabilitet relaterat ”bäst i klassen”. 

  • Facebook
    • Influens: 
      1. Polisen – här kan du läsa mer om myndighetens arbete i sociala medier
      2. Folkhälsomyndigheten – här kan du läsa mer om myndighetens arbete i sociala medier
      3. Krisinformation.sehär kan du läsa mer om den gemensamma myndighetenssidans arbete i sociala medier
      4. Försvarsmakten – här kan du läsa mer om myndighetens arbete i sociala medier
      5. Kustbevakningenhär kan du läsa mer om myndighetens arbete i sociala medier.
    • Poäng: 
      1. Krisinformation.se
      2. PRV
      3. Kustbevakningen
      4. Statens fastighetsverk
      5. Polisen.

Till hjälp för dataunderlag från Facebook används två verktyg: de svenska analysföretagen Bumblewing (influens) och Smampion (poäng). För dataunderlag från Twitter och Instagram används endast Bumblewing. Det är respektive myndighets svenska huvudsida (alternativt största) som mätts i dessa blogginlägg. Undantag är Krisinformation.se som är en sida vilken flera myndigheter står bakom.

Kvartal 4 2020 – myndigheter på Facebook (två verktyg)

Från och med andra kvartalet 2020 baseras effektanalysen för Facebook på data från flera verktyg för att visa på sammantagen helhet, utfall men även skillnader mellan verktyg. Sammantaget ger detta analysen en ökad reliabilitet vad gäller faktiska effekter. 

Verktyget Bumblewing tillför faktor influens

Kvartalets fem myndighetssidor med högst influens hanterades av (föregående kvartal inom parentes):

  1. Polisen: 30,1 (27,6) procent
  2. Folkhälsomyndigheten 19,9 (28,7) procent
  3. Krisinformation.se: 19,8 (8,5) procent
  4. Försvarsmakten: 8,1 (8,7) procent
  5. Kustbevakningen: 2,7 (3,9) procent 

Tillsammans står dessa fem myndighetssidor för 80,6 (77,4) procent av totalen influens. Värt att notera att 35 myndigheter därmed delar på resterande 19,3 (22,6) procent. En minskning vi sett fortgå senaste kvartalen, vilket alltså visar att det i stort är tre myndigheter som dominerar myndighetsgenomslaget på Facebook. Som jämförelse är motsvarande fördelning bland kommuner i sociala medier 87,2 (89,1) procent bland gruppen övriga. Till skillnad från kommuner har alltså ett fåtal myndigheter en total dominans vad gäller influens inom sin bransch på Facebook.

Myndigheter i sociala medier – influens kvartal 4 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Av bilden nedan ser vi en visualisering av innehåll vs reaktioner. Ett exempel på myndighetssidor som uppvisar en mix av både aktivitet och säkrat engagemang är åter Polisen. Krisinformation.se sticker ut vad gäller hög aktivitet. Folkhälsomyndigheten är i jämförelse inte så aktiva men deras inlägg säkrade stort engagemang.

Myndigheter i sociala medier – engagemang (influens) kvartal 4 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewin

Enligt Smampions poängsbaserade verktyg var kvartalets fem främsta myndighetssidor Krisinformation.se, PRV, Kustbevakningen, Statens fastighetsverk och Polisen.

Myndigheter i sociala medier – poäng kvartal 4 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

Detta verktyg rankar inte Folkhälsomyndighetens närvaro på Facebook bland topp 5 under kvartalet, däremot bland topp 10.

Mätpunkter Facebook

12 (19) myndigheter fick inte godkänd Facebook-närvaro fjärde kvartalet 2020 enligt Smampions poängskala. 

Ingen myndighetssida uppvisade negativ tillväxt av följare detta kvartal.

Krisinformation.se säkrade kvartalets kortaste svarstid med 79 minuter: längst hade Lantmäteriet med 11 673 minuter. 

Några mätpunkter (vid ändring föregående kvartals myndighet inom parentes):

  • Störst: Polisen
  • Högst viralitet: Folkhälsomyndigheten 
  • Flest inlägg per dag: Krisinformation.se (SMHI)
  • Högst tillväxt: PRV (Strålsäkerhetsmyndigheten)
  • Högst engagemangsgrad (7-dagar): PRV (Naturvårdsverket)
  • Kortast svarstid: Krisinformation.se 79 minuter (Arbetsförmedlingen 59 minuter)
  • Högst responsgrad: 100 procent uppvisade sex (nio) myndigheter: PRV, Polisen, Tullverket, Arbetsförmedlingen, Spelinspektionen och SCB.

Nedan syns kvartalets topp 10-poängbaserade myndighetssidor på Facebook:

Myndigheter i sociala medier – mätpunkter, plats 1-10 kvartal 4 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

Smampions poängskala (0-100) motsvarar följande betyg:

100: Perfekt
95 – 99: Världsklass
90 – 94: Mycket bra
80 – 89: Väldigt bra
65 – 79: Ett bra betyg
45 – 64: Helt ok
30 – 44: Ej godkänt
0 – 29: Underkänt

Mest framgångsrika inlägg fjärde kvartalet

Båda verktygen rankade inlägg från Folkhälsomyndigheten bland topp 3 för kvartalet, därtill även Polisen och Jordbruksverket i vardera verktygen.

Myndigheter Facebook – bästa tre inlägg kvartal 4 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing
Myndigheter i sociala medier – bästa tre inlägg kvartal 4 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

50 vanligast förekommande myndighetsordval i sociala medier

”Sverige”, ”behöver” och ”december” var kvartalets mest använda ord bland myndigheter.

Myndigheter i sociala medier – vanligaste ordval kvartal 4 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

Kvartal 4 2020 – myndigheter på Twitter (ett verktyg)

Av de 40 myndigheter som mäts på Facebook har av dessa även 34 profiler på Twitter. Tre av dessa gjorde inga tweets under perioden: Kronofogden, Lantmäteriet och Rymdstyrelsen.

Myndigheternas aktivitet på Twitter uppgick till 77 stycken per kvartal, eller 26 tweets per månad. Mest aktiva var Krisinformation.se med 920 tweets, motsvarande 307 tweets per månad.

Kvartalets fem myndighetssidor med högst influens på Twitter hanterades av:

  1. Krisinformation.se 32,4 procent
  2. Försvarsmakten: 17,3 procent
  3. Folkhälsomyndigheten: 14,7 procent
  4. Sida: 12,5 procent
  5. Karolinska Institutet: 6,4 procent 

Tillsammans står dessa fem myndighetsprofiler för 83,2 procent av totalen influens. Här ser vi två myndigheter som inte förekommit i toppen på Facebook: Sida samt Karolinska institutet. Värt notera att 35 myndigheter därmed delade på resterande 16,8 procent influens.

Myndigheter på Twitter – influens kvartal 4 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Denna bild illustrerar väl Krisinformation.ses höga aktivitet vs det engagemang som Försvarsmakten skapar. Majoriteten myndigheter placerar sig i vänstra hörnet med båda låg aktivitet samt lågt engagemang på innehåll.

Myndigheter på Twitter – engagemang (influens) kvartal 4 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Mest framgångsrika inlägg Twitter – fjärde kvartalet

  1. Försvarsmakten
  2. Folkhälsomyndigheten
  3. Krisinformation.se
Myndigheter på Twitter – bästa tre inlägg kvartal 4 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Kvartal 4 2020 – myndigheter på Instagram (ett verktyg)

Av de 40 myndigheter som mäts på Facebook har av dessa även 26 sidor på Instagram. Två av dessa gjorde inga inlägg under perioden: CSN och Sveriges Domstolar.

Myndigheternas aktivitet på Instagram uppgick till 24 stycken inlägg per kvartal, eller 8 inlägg per månad. Mest aktiva var Lantmäteriet med 82 inlägg under kvartalet, motsvarande 27 inlägg per månad.

Kvartalets fem myndighetssidor med högst influens på Instagram hanterades av:

  1. Försvarsmakten: 24,4 procent
  2. Polisen 20,5 procent
  3. Statens fastighetsverk: 14 procent
  4. Krisinformation.se: 12,2 procent
  5. Kustbevakningen: 10,6 procent

Tillsammans står dessa fem myndighetssidor för 81,7 procent av totalen influens. Värt att notera att 21 myndigheter därmed delar på resterande 18,3 procent.

Myndigheter på Instagram – influens kvartal 4 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Denna bild illustrerar väl Lantmäteriets höga aktivitet vs det engagemang som Försvarsmakten och även Polisen skapar. Intressant notera spridningen i denna graf i jämförelse med motsvarande för Twitter, där denna visar att myndigheterna både uppvisar högre aktivitet, samt att innehållet skapar mer engagemang.

Myndigheter på Instagram – engagemang (influens) kvartal 4 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Mest framgångsrika inlägg Instagram – fjärde kvartalet

  1. Polisen
  2. Försvarsmakten
  3. Polisen
Myndigheter på Instagram – bästa tre inlägg kvartal 4 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Var det någon närvaro och effekt på i sociala medier som överraskade i analysen för fjärde kvartalet? Hur uppfattar och upplever du våra (statliga) myndigheters närvaro i sociala medier? Ser du utrymme för mer/mindre aktivitet?

Följ gärna Kommunikationsanalys på Facebook och LinkedIn för att säkra nya insikter om effekter i sociala medier och social media management.

Nästa effektanalys för myndigheter kommer i april/maj 2021 för första kvartalet 2021.

Behöver du och er organisation ett bollplank eller stöd för ert arbete och resultat i sociala medier? Välkommen att höra av dig.

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange: Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Datakälla: Bumblewing och  Smampion

Definition av influens

Urval: Bland landets 455 myndigheter har 40 Facebook-sidor valts ut utifrån två faktorer. Dels Kantar Sifos Anseendeindex 2019, dels närvaro på Facebook. Inte alla myndigheter i Anseendeindex har närvaro på Facebook, och vissa har även valt bort Facebook, som till exempel Allmänna reklamationsnämnden (ARN) och Brottsförebyggande rådet (BRÅ). Därför är 40 stycken valda utifrån parametrar index, synlighet i media samt intresse. Därmed blir det en blandning av de olika typerna av myndigheter. De har olika närhet till och relevans för medborgarna beroende på deras olika uppdrag. Krisinformation.se är ingen myndighet utan en sida, men finns med eftersom det är en gemensam Facebook-kanal för ett flertal myndigheter. Motsvarande sidor, där sådana finnes, redovisas för Twitter och Instagram,

Krisinformation.se prioriterar bemanning i sociala medier

Kommunikation sociala medier Krisinformation.se

I år har Kommunikationsanalys tillfört ett flertal nya branscher för benchmark och uppföljning av framgång och närvaro i sociala medier, däribland (statliga) myndigheter. Här kan du läsa mer om myndigheters framgång i sociala medier i effektanalysen för årets tredje kvartal 2020.

Denna blogg vill även inspirera genom att möjliggöra tips från digitala varumärken som antingen förekommer på de olika topplistor för sociala medier som bloggen lyfter, eller som belyser den vardag som ansvariga för sociala plattformar möter. En samlingsplats för professionella med #tipsfrånverkligheten.

Denna gång delar Amanda Lägervik Sjöstedt, webbredaktör vid Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), sina tankar om hur den gemensamma myndighetskanalen Krisinformation.se arbetar med sociala medier för att nå framgång samt hanterar uppföljning.

Vad vill Krisinformation.se uppnå med sin närvaro i sociala medier?

– Krisinformation.se använder sociala medier för att nå ut till fler med varningar, nyheter, viktigt meddelande till allmänheten (VMA) och råd. Dialogen med våra följare är också viktig. 

  • Krisinformation.se är basen för bekräftad krisinformation från svenska myndigheter. Genom att använda sociala medier kan vi se till att fler nås av den samhällsviktiga informationen och samtidigt ställa frågor till oss. 
  • Grundsyftet är att snabbt nå ut med bekräftad myndighetsinformation i sociala medier. Om vi är snabba på att kommunicera kan vi också minska risken för att rykten och felaktigheter sprids.
  • Vi är aktiva i sociala medier från tidig morgon till sen kväll och uppskattar verkligen dialogen som uppstår i våra flöden. Att vi prioriterar bemanning i sociala medier gör att vi snabbt kan moderera innehåll och besvara frågor så fort som möjligt. Det blir nästan som en chatt. Vi vill att man ska känna sig trygg i våra kommentarsfält och våga ställa frågor.
  • Vi ser också dialogen som ett sätt att inhämta information – det folk har mycket frågor om försöker vi lyfta till ansvariga myndigheter. Det kan göra att vi upptäcker att det saknas information inom något område eller att informationen behöver bli tydligare. I bland får vi också in tips från allmänheten via våra sociala kanaler om att någon händelse inträffat.

Hur resonerar och agerar ni för ett lyckat upplägg? 

– Redaktionen består av omkring 10 heltidsanställda medarbetare. Vi både postar och besvarar alla inlägg själva, och strävar alltid efter använda ett så enkelt språk, så att informationen blir så tillgänglig som möjligt. Eftersom vi ingår i MSB:s beredskapsorganisation innebär det att vi också har beredskap dygnet runt. För att kunna bemanna dessa pass har vi även hjälp av 8 extra medarbetare som jobbar på timme och kan täcka vissa av dessa pass. I samband med coronan har vi även skalat upp organisationen under kvällar och helger. Vi har alltså inte längre enbart beredskap för att hantera händelser under kvällar och helger, nu har vi också en person som arbetar fram till klockan 22 vardagar och helger.

– Det är viktigt att anpassa inläggen i sociala medier efter vad som funkar bäst i varje kanal. Vi har innehållsmöte varje vecka där vi på redaktionen planerar innehåll för sociala medier. Eftersom vi snabbt vill kunna producera och publicera material i sociala medier har vi satsat på produktion inhouse. Vi är några som jobbar med InDesign, som jag ser som ett mycket viktigt verktyg, och kan skapa grafiskt material, samt vi skapar filmer i verktyget Storykit.

– Vårt arbete har givetvis påverkats av coronapandemin. I våras genomförde MSB, Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen en nationell kampanj som bland annat gick i våra sociala kanaler. Så antalet följare har ökat explosionsartat. Det är mycket positivt eftersom det hjälper oss att nå många fler.

– Vi märker att frågorna är mycket mer specifika sedan de regionala skärpta allmänna råden infördes. Det har skett ett skifte från nationell till regional nivå. Vi märker också att många har blivit väldigt insatta i coronapandemin (vilket ju är naturligt, eftersom vi inte visste lika mycket i våras) och kanske jämför Sveriges hantering av pandemin med andra länders. Sen märker man nu, precis som i våras, att beslut från myndigheter väcker många olika känslor. Alla reagerar olika och drabbas olika.

– En pandemi kanske faktiskt är den kris då vårt uppdrag blir som viktigast. För det är så otroligt många som drabbas, samtidigt som det är många olika myndigheter och aktörer som har i uppdrag att kommunicera. Jag tror jag räknar ganska rätt om jag säger att vi samlar minst 50 olika myndigheters/aktörers information på sajten. Det här är den allra största händelsen vi någonsin har hanterat så det har varit utmanande att bygga sidor som kan möta allmänhetens behov. Eftersom mycket råd och rekommendationer har förändrats under tiden så är det ett otroligt stort informationspaket som vi behöver hålla uppdaterat – så det gäller att ha tungan rätt i mun!

– I vårt uppdrag ligger även att översätta informationen om covid-19 på flera olika språk: engelska, arabiska, somaliska, farsi, tigrinja, turkiska, teckenspråk, lättläst. Två redaktörer turas om att hantera detta (det krävs en heltidstjänst varje dag).

– Under coronapandemin har ett lyckat upplägg varit att skapa enkla grafiska plattor i färg där vi listar viktig information i punktform. Då nås alla av den viktigaste information utan att behöva klicka vidare. Det är också den typen av information, som inte länkar vidare, som vi märker ger allra bäst spridning och engagemang.

– Det är viktigt att vi som jobbar med myndighetsinformation hänger med i utvecklingen och vågar prova nya funktioner i de sociala kanalerna. I Instagram stories finns exempelvis många sätt att kommunicera mer interaktivt. Vi brukar göra quiz, ställa frågor och samla in tips från allmänheten som vi sedan delar vidare så att alla kan ta del av dem. Det blir som en form av crowdsourcing där alla kan bidra. Några exempel: ”Vänligaste sättet att bemöta någon som hostar/står för nära?”, ”Vilket är ditt bästa tips för att hålla ut i en annorlunda corona-vardag?”, ”Vilka är dina bästa tips på coronasäkra halloweenaktiveter?”. De här frågorna skapar alltid ett mycket stort engagemang. Man märker att många vill bidra med tips till andra, det tycker vi är fint. Vi ser det som att vi vill finnas där för allmänheten på flera sätt, inte bara för att publicera skarpa nyheter och råd, utan också som en hjälpande hand genom krisen. Både för att stödja och svara på frågor men också för att hjälpa andra att göra rätt.

– Jag vill passa på att nämna det hederspris som vi nyligen fick av IDG, och deras fina och talande motivering: ”Krisinformation.se är en sajt från MSB, Myndigheten för samhällsskydd- och beredskap. Här kan du snabbt hitta pålitlig och korrekt information om pågående kriser, något som såklart varit högaktuellt under 2020. Men den stora anledningen till att vi anser att Krisinformation förtjänar ett hederspris på årets Topp100-lista är att de i krisens start snabbt kom ut med enkla och tydliga inlägg i sociala medier. Inlägg som sedan kunde delas och spridas vidare – det som på marknadsföringsspråk brukar kallas ”sharables”. Vi tycker det är bra när myndigheter själva skapar innehåll som är enkelt att dela vidare. För i början av en kris finns alltid en önskan och ett stort behov från allmänheten att känna sig hjälpsam genom att dela vidare och sprida innehåll på sociala medier.”

Kommunikation sociala medier Krisinformation.se

Hur följer ni upp resultat av er närvaro i sociala medier? Vilka verktyg använder ni? Har ni tydliga mål?

– Vi använder Facebooks, Instagrams och Twitters egna verktyg för att mäta räckvidd och engagemang.

– Vi har inga konkreta siffermål gällande inläggen, men vi försöker alltid att nå så många som möjligt. När vi publicerar så kallade ”shareables” eller infografik är det för att vi vet att dessa inlägg delas mer och får högre interaktion. Så kring dessa inlägg (till skillnad från inläggen som är rena nyheter) tänker vi till lite extra kring hur vi kan få informationen så tydlig, enkel och kraftfull som möjligt. Det är viktigt med klarspråk till exempel.

– Vi använder oss av Meltwater Engage för att hantera kommentarer. Det har varit ett ovärderligt verktyg för oss eftersom vi under en period i våras hanterade ungefär 1 500 kommentarer per dag. När det var som mest intensivt möjliggjorde Meltwater Engage att vi på ett enkelt sätt kunde ta in mer hjälp för att svara i sociala medier.

– I Melwater Engage kan vi ta fram rapporter för de olika sociala kanalerna men också se statistik över hur många kommentarer vi hanterat och hur snabbt vi har svarat. Vi tittar ofta tillbaka i våra sociala medier för att se vad som fungerat bra och inte, och vilken typ av reaktioner inlägg får. Det går alltid att tweaka informationen på något sätt och det försöker vi göra.

– Under coronapandemin har vi kommunicerat extremt intensivt. Det har möjliggjort att vi fått testa många nya sätt att kommunicera. Vi har lärt oss mycket under tiden, och eftersom coronapandemin tyvärr är långdragen så har det gjort att vi kan följa effekten över tid och kan justera material, avslutar Amanda.

Här hittar du Krisinformation.se på Facebook.

Under 2020 kommer det fler tipsinlägg med röster och erfarenheter från bland annat elhandel, försäkringsbolagkommuner, myndigheter, regioner, sjukhus och telekom. Du hittar även inlägg från bland andra Livrustkammaren och f.d. partiledare Jonas Sjöstedt.

Här kan du följa Kommunikationsanalys på Facebook och LinkedIn för att säkra nya insikter.

Behöver du ett bollplank eller stöd vad gäller social media management? Välkommen att höra av dig.

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Foton: Krisinformation.se

Sociala medier: Försvarsmakten utmanar stereotyper

Försvarsmakten Instagram

I år har Kommunikationsanalys valt ett flertal nya och intressanta branscher för benchmark och analys av deras framgång och närvaro i sociala medier, däribland skattefinansierade verksamheter som myndigheter. Du kan läsa mer om (statliga) myndigheters närvaro och framgång i analyserna för första, andra och tredje kvartalet 2020.

Denna blogg vill även inspirera till framgång i sociala medier genom att möjliggöra tips från organisationer som förekommer på de olika topplistor som bloggen lyfter. Eller som väl belyser den vardag som ansvariga för sociala plattformar möter. En samlingsplats för professionella – med #tipsfrånverkligheten.

Försvarsmakten är ett av dessa framgångsrika varumärken som placerat sig i toppen bland olika mätverktyg vad gäller närvaro och effekt i sociala medier. Denna gång delar Christoffer Dahlin, marknadskommunikatör vid Försvarsmakten, sina tankar om hur myndigheten arbetar med sociala medier för att nå framgång samt hantera uppföljning.

Vad vill Försvarsmakten uppnå med sin närvaro i sociala medier?

– Försvarsmakten finns i sociala medier för att på ett lättillgängligt sätt kunna berätta om myndighetens uppdrag och ha en dialog med allmänheten. Vi vill visa upp och berätta om det vi gör och är duktiga på.  

Hur resonerar och agerar ni för ett lyckat upplägg? 

– Vi försöker ständigt utveckla vårt sätt att paketera myndighetsinformation på ett lättbegripligt och inspirerande sätt. Vi är noggranna med att anpassa våra inlägg och budskap till de kanaler där vi har närvaro. Som bekant har du inte många sekunder på dig att fånga intresset i sociala medier och det gäller att göra intryck direkt. 

– Vi har kartlagt våra målgrupper och utarbetat en tydlig idé om vilket jobb respektive kanal ska göra i Försvarsmaktens digitala universum. Det gör att vi kan välja ut nyheter, bilder och video som gör att du känner dig träffad, inspirerad eller upplyst. Försvarsmakten finns på Facebook, Twitter, Instagram, YouTube och LinkedIn. Samt annonsering på Snapchat i samband med kampanjer.

– I en stor organisation som Försvarsmakten är det viktigt att internt våga vara tydlig med vilket jobb våra sociala kanaler kan och inte kan göra. Den externa målgruppen går alltid först och vi som producerar innehåll har en tanke med hur inläggen bidrar till Försvarsmaktens kommunikativa mål. 

– Att vi med hjälp av kommunikationen i våra sociala kanaler vill utmana, den stereotypa, bilden av hur en soldat ser ut och agerar tror jag är tydlig. Vi jobbar aktivt med att i bild och text inspirera fler till att våga ta steget och söka sig till Försvarsmakten. Eller åtminstone få ett ökat förtroende för det vi gör.

– Vi är nu tre stycken som jobbar regelbundet med att ta fram content till Försvarsmaktens största sociala kanaler: Facebook, Instagram och LinkedIn. Jag på heltid och mina kollegor Moa Söder och Pontus Kandelin på halvtid. Vi sitter på Försvarsmaktens HR-centrum i Stockholm i en vanlig kontorsmiljö. Så vi är beroende av att hela tiden nätverka med andra i Försvarsmakten för att få fram bra bilder, video och intressanta händelser för att det vi publicerar ska kännas värdefullt för de hundratusentals följare vi har och visa upp alla delar av verksamheten. 

– Hantering av alla frågor som kommer in och moderering av alla flöden svarar Rekryteringslinjen. De svarar upp för Försvarsmakten i våra sociala kanaler men också via mejl och telefon under kontorstid. Ibland förlängs arbetstiden för att kunna moderera, till exempel under Pride senast så hanterades över 1 000 kommentarer bara på Försvarsmaktens Instagram. 

– Varje vecka har vi ett redaktionsmöte och ett content/arbetsmöte med fokus på sociala medier. På redaktionsmötet möts de som jobbar med sociala medier, webb, kundtjänst och event i samma forum för att kommunikation ska synka. Det andra mötet vi har är mer inriktat på att fördela arbetet och producera innehåll för kanalerna. Till grund för vårt arbete ligger givetvis kommunikationsavdelningen på högkvarterets arbete med kommunikativa mål och visuell identitet, som inriktar all Försvarsmaktens kommunikation. De ser till att det finns en röd tråd mellan centrala och lokala konton.  

– Det som syns i våra centrala kanaler och kampanjer är bara en del av Försvarsmaktens totala digitala närvaro. Alla Försvarsmaktens förband, och väldigt många medarbetare, delar dagligen med sig, i sociala medier, av sin vardag i myndigheten och bidrar till allmänhetens bild av oss. 

Foto:  Albert Fejza/Försvarsmakten. Från vänster: Pontus Kandelin, Moa Söder, Christoffer Dahlin

Hur följer ni upp resultat av er närvaro i sociala medier? Vilka verktyg använder ni? Har ni tydliga mål?

– Vi har över tid koll på att antalet följare ökar, att inläggen vi publicerar engagerar och att andelen kvinnor fortsätter öka.

– Till vår hjälp har vi en analysfunktion som kan djupdyka i vår data. För att nämna ett exempel så utvärderades den cirka 40 procentiga ökningen av följare på Försvarsmaktens Instagram under de senaste två åren. Där framgick att andelen män som följer Försvarsmaktens Instagram ökat med 36 procent och andelen kvinnor med hela 51 procent! Så samtidigt som totalen ökar så har andelen kvinnor ökat ordentligt, vilket är viktigt för Försvarsmakten.

– Vi har till exempel testat att göra flera inlägg i rad på samma tema men då sett att intresset dalar snabbt. Och vi har A/B-testat olika ordval, bildval eller format för att kunna ta beslut baserade på data i stället för magkänsla. För att nämna ett exempel testade vi för ett tag sen om vi fick bättre effekt på en videoenhet för en rekryterandekampanj genom att kapa 0,5 sekunder i början av videon.

– Utöver de övergripande målsättningarna jobbar vi i projektform och analyserar specifika kampanjer eller företeelser utifrån projektens målsättningar, avslutar Christoffer. 

Här hittar du Försvarsmakten på Facebook

Under 2020 kommer fler tipsinlägg med röster och erfarenheter från bland annat banker, elhandel, försäkringsbolagkommuner, myndigheter, regioner, sjukhus och telekom. Du hittar även inlägg från bland andra Livrustkammaren och f.d. partiledare Jonas Sjöstedt.

Här kan du följa Kommunikationsanalys på Facebook och LinkedIn för att säkra nya insikter.

Behöver du ett bollplank vad gäller social media managementVälkommen att höra av dig.

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange: Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Foton: Försvarsmakten och Albert Fejza/Försvarsmakten.

Svenska myndigheter i sociala medier – kvartal 3 2020

Folkhälsomyndigheten, Krisinformation.se och Kustbevakningen var kvartalets bästa myndighetssidor på Facebook. Sveriges myndigheter gjorde under tredje kvartalet en aktivitetsminskning till i snitt 32 (39) inlägg per kvartal på Facebook. Flest inlägg under kvartalet gjorde SMHI. Störst tillväxt under kvartalet uppvisade Strålsäkerhetsmyndigheten. Kortast svarstid uppvisade Arbetsförmedlingen med 59 minuter. Nio myndigheter hade 100 procents responsgrad på Facebook. En myndighet tappade följare under kvartalet. Myndigheternas mest använda ord var ”Sverige”, ”behöver” och ”bra”. 

Från 2020 har Kommunikationsanalys utökat analyser till att omfatta skattefinansierade verksamheter i sociala medier som Sveriges kommuner, länsstyrelser, myndigheter, regioner och sjukhus. En anledning till detta fokus kom av samhällets tydliga behov av information och fakta vilket covid-19 gjorde helt uppenbart i våras. Och även konsekvenser av brist därav, #toapapper för att nämna ett exempel. Dessutom, och mycket glädjande, förstår jag av den återkoppling och kontakter jag fått från dessa verksamheter, att området är av intresse. Kanske för att detta är ett område som internt inte får så mycket utrymme, vare sig vad gäller uppföljning eller resurser. Oavsett, tack för återkoppling och intresse!

Som bekant arbetar professionella inom kommunikation oftast med budskap utifrån före-under-efter. Denna blogg har fokus på efter; samtidigt som det krävs ett bra före och under för att säkra resultat och därmed dyka upp i denna blogg. Därför vill jag denna gång beröra Schrems II-domen som nu skapar en hel del oro och oklarhet om vad som kommer gälla för innehåll i sociala medier. Och hur det därmed kommer att påverka själva innehållet i budskapsflödet i sociala medier. Jag förmodar de flesta större organisationer nu börjar få planer runt hur förhålla sig till detta, med nära samverkan mellan kommunikation och juridik. Sveriges kommunikatörer har flera gånger haft frågan uppe och jag vill tipsa om det senaste inlägget: Uppföljning i diskussionen om Schrems II och sociala medier. Även Dagens juridik skrev om Schrems II i denna artikel: Schrems II-domen kan få omfattande konsekvenser för svenska företag och myndigheter. För dig som vill höra mer om detta från Max Schrems himself kan jag tipsa om IT-rättsforum 2020 den 18 november, där österrikaren Schrems är huvudtalare relaterat denna dom om överföring av personuppgifter.

Eftersom sociala medier i större organisationer nu ofta ”ägs” av kommunikationsavdelningen, vill jag koppla till ett aktuellt och i mitt tycke, viktigt anförande från Sveriges kommunikatörers vd Hanna Brogren. I klippet nedan talar hon om en tydlig förflyttning från tänket sändare och mottagare till fyra nya aktuella roller inom kommunikation, där just den sista rollen kan ses koppla det denna blogg lyft sedan 2013:

  • Generalisten
  • Innovatören
  • Innehållsproducenten
  • Analytikern
FFF 2020 – Kommunikatörens förändrade roll – Hanna Brogren, Sveriges kommunikatörer. 12 oktober 2020

Och avslutningsvis innan tredje kvartalets resultat, några rader om de diskussioner som av och till böljar vad gäller antal kommunikatörer inom offentliga verksamheter, där särskilt kommuner varit ifrågasatta. I SOM-institutets Allmänhetens åsikter om politiska förslag 2019 ställdes frågan om det politiska förslaget att minska den offentliga sektorn. Frågan avser inte kommunikation specifikt men funktionen är ändå en del av helheten, och en som förekommit i media över lång tid. På bas av dessa resultat kan inte någon majoritet bland svenskarna ses ha denna åsikt, snarare tvärtom. Dock en tydlig skillnad mellan landsbygd och de tre storstäderna samt om ideologin är klart höger eller vänster. Om därför offentliga verksamheter själva, genom att lyfta hur organisationen tydligt uppfyller den statliga värdegrundens pelare, Effektivitet och service, under professionell ledning, väl motiverar sina behov av skattepengar för bland annat medborgarkommunikation, borde arbetsro kunna uppstå. Visa på nyttan helt enkelt.

Myndigheter i sociala medier kvartal 3

Detta är den tredje kvartalsanalysen för myndigheter i sociala medier. Tidigare släppta är den första analysen med fokus resultat 2019; den för första kvartalet 2020 hittar du här och för andra kvartalet här.

På temat #tipsfrånverkligheten kommer jag fortsätta att bjuda in intressanta myndigheter att dela med sig av sitt arbete bakom närvaro och framgång i sociala medier. Av de fem myndigheter som i juni enligt Kantar Sifo:s Anseendeindex 2020 placerade sig som topp 5, hittar du flera av dem delandes sina erfarenheter i denna blogg:

  1. SMHI – här kan du läsa mer om myndighetens arbete med sociala medier
  2. Kustbevakningen – här kan du läsa mer
  3. Folkhälsomyndigheten – här kan du läsa mer
  4. Läkemedelsverket
  5. Sjöfartsverket

Resultat myndigheter i sociala medier tredje kvartalet 2020

För tredje kvartalet 2020 var det ingen självklar etta som utkristalliserades på bas av flera verktygs resultat. Däremot placerade sig tre myndighetssidor oavsett verktyg bland verktygens topp 5: FolkhälsomyndighetenKrisinformation.se och Kustbevakningen. Tre sidor som alltså sammantaget säkrat högst effekt på Facebook.

Vad menar jag med effekt? Min kommunikativa utgångspunkt är att effekt är en mix av engagemang, räckvidd och varumärkeskännedom. Hur närvaron stöttat verksamhetsmålen kan endast myndigheterna själva besvara. Kanske en faktor vi kommer få se dyka upp i årsredovisningarna?

Här är det viktigt att komma ihåg att en underliggande sentimentanalys inte finns kopplad. Vilket innebär att ett varumärkes genomslag baserat på engagemang kan vara både positivt och negativt. Som ett exempel på sentimentanalys kan du se denna för de politiska partierna för tredje kvartalet. Kommunikationsanalys värderar även högt en hygiennivå av kundservice, det vill säga ta hand om och svara på frågor och kommentarer. Ibland värt att påminna om att det heter SOCIALA medier av en anledning, vilket för mig innebär att både tala OCH lyssna OCH svara. Som syns längre ned har nio myndigheter 100 procents responsgrad på kommentarer och inlägg på Facebook detta kvartal.

Aktivitet

Hur aktiva var då landets myndigheter under kvartalet? Om vi med aktiva menar antal publicerade sidinlägg var det SMHI (föregående kvartals tvåa) som gjorde flest inlägg under tredje kvartalet: 85 stycken, eller 28 stycken per månad. Det motsvarar nästan tre gånger fler inlägg än myndighetssnittet för tredje kvartalet, se nedan.

Sveriges myndigheter gjorde under tredje kvartalet i snitt 32 (39) inlägg per kvartal på Facebook, motsvarande 11 (13) stycken per månad. Vi kan alltså se en viss aktivitetsminskning från föregående kvartal från landets myndigheter på Facebook.

Denna blogg har tidigare som utgångspunkt rekommenderat minst ett inlägg per dag, vilket inte myndigheterna generellt håller.

Tvåan och trean, Krisinformation.se och Sida, gjorde 80 (107) respektive 63 (64) stycken inlägg under kvartalet (föregående kvartal inom parentes). Här är det viktigt att komma ihåg att bakom Krisinformation.se står flera myndigheter, och är alltså inte en egen myndighet. En möjlig anomali i detta sammanhang, som noterat när dessa effektanalyser startade.

De tre myndigheter som gjorde minst antal inlägg under kvartalet var åter Strålsäkerhetsmyndigheten 1 (8) och Notarie (Sveriges domstolar) 7 (12) samt ny SCB 10 (29). Värt notera att Strålsäkerhetsmyndigheten har förändrat sin sida från tidigare med tillägget ”Sol” till en nu övergripande sida med enbart myndighetsnamnet.

Om vi tittar på kvartalets återkommande etta i influens, Folkhälsomyndigheten, gjorde de 21 (29) inlägg under kvartalet, motsvarande 7 (10) inlägg per månad, en aktivitetsnivå under myndighetssnittet på 11 inlägg per månad. Influensen säkrades mycket på bas av den i jämförelse stora mängden reaktioner på sina inlägg. 

Här kanske någon kan bli frågande av data ovan: är det flest antal inlägg som gäller för att få bra effekt, eller, ändå inte – sett till den låga mängden för framgångsrika Folkhälsomyndigheten vad gäller influens? Kort svar är att det finns ingen unik formel för alla då många faktorer spelar in. Relevans och efterfrågad information får nog ses som grund för Folkhälsomyndighetens framgång under året. Om vi haft en Folkhälsomyndigheten II att jämföra med, som paketerat och producerat samma innehåll – men på ett annat sätt, kanske vi sett ett annat resultat.

Denna bloggs urval av myndigheter baserar sig i huvudsak på underlaget i Kantar Sifo:s Anseendeindex. Jag har denna gång även tittat på Svenskt Kvalitetsindex för myndigheter, där den senaste undersökningen gjordes 2017. Intressant notera att då rankades snittet för kundnöjdhet för myndigheter på 58,3, vilket är under den gräns på 60 som är en indikation på svårigheter. De tre mest uppskattade myndigheterna 2017 var Skatteverket, Pensionsmyndigheten och Kammarkollegiet. Som en benchmark vad gäller faktor kundnöjdhet med till exempel banker och telekom uppmäts hos vissa av dessa en kundnöjdhet på över 75, vilket är en indikator på en stark relation mellan kund/användare och organisation. Ett stark relation – baserad på ett gediget varumärkesarbete med upplevda bra tjänster och närhet?

Facebook – topp 5-myndighet per verktyg

Som bekant är en del av bloggens syfte att lyfta och visa på olika verktyg som hjälper presentera och tolka data från sociala medier. Verktyg som hanterar och viktar data på olika sätt.

Nedan syns topp 5-myndigheter under kvartalet baserat på två verktyg, vilka även denna gång inte ger någon exakt matchning vad gäller sidor och deras rankning, förutom att båda verktygen har samma tre myndigheter bland topp 5. Viktigt som ansvarig för uppföljning att komma ihåg att det resultat som visas i egna (externa) verktyg kanske inte ger en bild som andra verktyg presenterar. Därav att denna blogg helst gör analys baserad på minst två verktyg för att säkra reliabilitet.

  • Facebook
    • Influens:
      • Folkhälsomyndigheten 
      • Polisen – här kan du läsa mer om myndighetens arbete i sociala medier
      • Försvarsmakten
      • Krisinformation.se
      • Kustbevakningen.
    • Poäng: 
      • Kustbevakningen
      • Naturvårdsverket
      • Krisinformation.se
      • Sida
      • Folkhälsomyndigheten.

Till hjälp för dataunderlag från Facebook används två verktyg: de svenska analysföretagen Bumblewing (influens) och Smampion (poäng). Det är respektive myndighets svenska huvudsida (alternativt största) som mäts i dessa blogginlägg. Undantag är Krisinformation.se som är en sida som flera myndigheter står bakom.

Kvartal 3 2020 – myndigheter på Facebook per verktyg

Från och med andra kvartalet baseras effektanalysen på data från flera verktyg för att visa på sammantagen helhet, utfall men även skillnader mellan verktyg. Sammantaget ger detta analysen en ökad reliabilitet vad gäller faktiska effekter.

Verktyget Bumblewing tillför faktor influens

Kvartalets fem myndighetssidor med högst influens hanterades av (föregående kvartal inom parentes):

  1. Folkhälsomyndigheten 28,7 (24,5) procent
  2. Polisen: 27,6 (21) procent
  3. Försvarsmakten: 8,7 (7,3) procent
  4. Krisinformation.se: 8,5 (20,1) procent
  5. Kustbevakningen: 3,9 (2,7) procent

Tillsammans står dessa fem myndighetssidor för 77,4 (75,7) procent av totalen influens. Värt att notera att 35 myndigheter därmed delar på resterande 22,6 (24,3) procent. Som jämförelse är motsvarande fördelning bland kommuner i sociala medier 89,1 procent bland gruppen övriga. Till skillnad från kommuner kan alltså ett fåtal myndigheter ses ha en total dominans vad gäller influens inom sin bransch på Facebook.

Myndigheter i sociala medier – influens kvartal 3 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Av bilden nedan ser vi en visualisering av innehåll vs reaktioner. Några bra exempel på myndighetssidor som uppvisar en mix av både aktivitet och säkrat engagemang är åter Folkhälsomyndigheten och Polisen. SMHI och Krisinformation.se sticker ut vad gäller hög aktivitet.

Myndigheter i sociala medier – engagemang (influens) kvartal 3 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Enligt Smampions poängsbaserade verktyg var kvartalets fem främsta myndighetssidor Kustbevakningen, Naturvårdsverket, Krisinformation.se, Sida och Folkhälsomyndigheten.

Myndigheter i sociala medier – poäng kvartal 3 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

Någon kanske undrar var UHR tog vägen efter förra kvartalets tredje plats. Som bekant avgick UHR:s generaldirektör Karin Röding i början av september vilket kan ha påverkat myndighetens aktivitet och budskap i sociala medier. UHR finns fortfarande med bland topp 10 och kommer bli intressant följa för framtiden hur närvaron påverkats. Vikten av tydliga förutsättningar och en kommunikativ ledare är inte att underskatta som bekant.

Mätpunkter Facebook

19 (14) myndigheter får inte godkänd Facebook-närvaro tredje kvartalet 2020 enligt Smampions poängskala.

Statistikmyndigheten SCB var detta kvartal den enda myndighet som uppvisade negativ tillväxt av följare.

Arbetsförmedlingen säkrade kvartalets kortaste responstid med 59 minuter: längst hade PRV med 8 958 minuter. 

Några mätpunkter (vid ändring föregående kvartal inom parentes):

  • Störst: Polisen
  • Högst viralitet: Folkhälsomyndigheten 
  • Flest inlägg per dag: SMHI (Krisinformation.se)
  • Högst tillväxt: Strålsäkerhetsmyndigheten (Folkhälsomyndigheten)
  • Högst engagemangsgrad (7-dagar): Naturvårdsverket (Folkhälsomyndigheten)
  • Kortast svarstid: Arbetsförmedlingen 59 minuter (Krisinformation.se 36 minuter)
  • Högst responsgrad: 100 procent uppvisade nio myndigheter: Arbetsförmedlingen, CSN, Diskrimineringsombudsmannen, Krisinformation.se, Kronofogden, Nämnden för hemslöjdsfrågor, Pensionsmyndigheten – Fråga om pension, Riksbanken och SCB
Myndigheter i sociala medier – mätpunkter, plats 1-40 kvartal 3 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

Smampions poängskala (0-100) motsvarar följande betyg:

100: Perfekt
95 – 99: Världsklass
90 – 94: Mycket bra
80 – 89: Väldigt bra
65 – 79: Ett bra betyg
45 – 64: Helt ok
30 – 44: Ej godkänt
0 – 29: Underkänt

Mest framgångsrika inlägg tredje kvartalet

Båda verktygen rankade inlägg från Folkhälsomyndigheten bland de tre i toppen för kvartalet, därtill även Transportstyrelsen och Naturvårdsverket enligt ett av verktygen.

Myndigheter i sociala medier – bästa tre inlägg kvartal 3 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

50 vanligast förekommande myndighetsordval i sociala medier

Myndigheter i sociala medier – vanligaste ordval kvartal 3 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

Var det någon närvaro och effekt på Facebook som överraskade i analysen för tredje kvartalet? Hur uppfattar och upplever du våra myndigheters närvaro i sociala medier? Ser du utrymme för mer/mindre aktivitet?

Behöver du ett bollplank eller stöd för ert arbete och resultat i sociala medier? Välkommen att höra av dig.

Du kan även följa Kommunikationsanalys på Facebook för att säkra nya insikter.

Nästa kvartalsanalys, för fjärde kvartalet, kommer i januari/februari 2021.

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange: Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Datakälla: Bumblewing och  Smampion

Definition av influens

Urval: Bland landets 455 myndigheter har 40 Facebook-sidor valts ut utifrån två faktorer. Dels Kantar Sifos Anseendeindex 2019, dels närvaro på Facebook. Inte alla myndigheter i Anseendeindex har närvaro på Facebook, och vissa har även valt bort Facebook, som till exempel Allmänna reklamationsnämnden (ARN) och Brottsförebyggande rådet (BRÅ). Därför är 40 stycken valda utifrån parametrar index, synlighet i media samt intresse. Därmed blir det en blandning av de olika typerna av myndigheter. De har olika närhet till och relevans för medborgarna beroende på deras olika uppdrag. Krisinformation.se är ingen myndighet utan en sida, men finns med eftersom det är en gemensam Facebook-kanal för ett flertal myndigheter.

Sociala medier: SMHI uppmuntrar till återkoppling

Foto: SMHI-prognos-och-varningstjänst-2020-foto-SMHI-MS

I år har Kommunikationsanalys tagit med ett flertal nya och intressanta branscher för bevakning och analys av deras framgång och närvaro i sociala medier, däribland myndigheter. Du kan läsa mer om myndigheternas närvaro och framgång i denna effektanalys över andra kvartalet 2020.

Till inspiration för att nå framgång med sociala medier delar denna analysblogg även tips från varumärken som antingen förekommer på olika topplistor för sociala medier, eller som på andra sätt har en närvaro av intresse. #tipsfrånverkligheten

SMHI är ett av dessa framgångsrika varumärken som placerat sig bland olika mätverktyg vad gäller närvaro och effekt i sociala medier. Denna gång delar Leif Stenbom, webbkoordinator vid SMHI, sina tankar om hur myndigheten arbetar med sociala medier för att nå framgång samt hantera uppföljning.

Vad vill SMHI uppnå med sin närvaro i sociala medier?

– Det korta svaret på frågan är att vi vill förmedla nytta och kunskap kring våra verksamhetsområden. Vi vill bredda bilden av SMHI. De flesta förknippar oss mest med väder, vilket inte är så konstigt. Men vi har även andra viktiga uppdrag såsom klimatforskning, havsmiljö, vattenrelaterade frågor med flera. Vi vill berätta vad vi gör inom alla våra discipliner; meteorologi, hydrologi, oceanografi och klimat och därigenom tydliggöra våra uppdrag och vår vetenskapliga grund. Gärna genom att låta våra experter komma till tals.

– Det finns flera anledningar till att vi vill ha en närvaro i sociala medier. Vi kan nå målgrupper som kanske inte hade valt att besöka smhi.se. Vi flyttar istället ut informationen där användarna är och når på så sätt ut med informationen, eller kan intressera dem för att gå in på smhi.se. Vi har pekat ut olika typer av innehåll och olika målgrupper för de olika sociala mediekontona. Att få en dialog med våra följare har även det ett stort värde. Här är vår kundtjänst vårt öra mot marken. Med deras överblick över kommentarer och synpunkter får vi input och kan planera för att på bästa sätt möta upp med innehåll i våra digitala kanaler

– De senaste två åren har vi satsat på att öka närvaron av våra meteorologer på Facebook, Twitter och Instagram, till stor del genom videor. Tanken är att vi genom att etablera en närvaro där snabbt kan komma ut med viktig information till breda målgrupper, särskilt vid extrema händelser, som exempelvis stormar. Här har vi valt att ha ett särskilt Twitterkonto, @SMHIvader. Att externa medier följer oss ger även det möjlighet att ytterligare nå ut med vår information. Det är förstås särskilt viktigt vid varningslägen. 

– Det finns ett stort intresse att läsa om naturvetenskapliga fenomen och väderhändelser, både aktuella och historiska. I sociala medier kan vi erbjuda den typen av inlägg med en lättsam ton och karaktär, mestadels på Facebook och Instagram där vi ser att de uppskattas. Exempelvis bjuder vi med @smhi.se in allmänheten att dela sina egna upplevelser av Sveriges väder och vatten med oss. Vi postar inget eget material i bildflödet på Instagram, utan delar vidare bilder och filmer som användarna delar med oss.

Hur resonerar ni för ett lyckat upplägg? 

– Kommunikativ förmåga är ett gemensamt fokusområde för SMHI, så det finns en tydlig inriktning från ledningen att detta är viktiga frågor. Det är den centrala kommunikationsfunktionen på SMHI, där jag jobbar, som ansvarar för kanalerna, men det är flera avdelningar som skapar innehåll. Kommunikationsfunktionen har övergripande ansvar för strategier och innehåll, och sköter det mesta av publiceringar med undantag för material från våra meteorologer. Meteorologerna har en särskild grupp som ansvarar för Twitter-kontot @smhivader och för Instastories på @smhi.se. Meteorologerna producerar själva innehåll och film, även för Facebook, och sköter också dialogen med användare på @SMHIvader och Instastories. Det är mest prognosvideor men också filmer med olika väderteman. Vi verkar för att i ökande grad även få in våra andra discipliner där som hydrologi, oceanografi och klimat. Vår personalavdelning ansvarar för och publicerar platsannonser på Linkedin. 

– Vi ser arbetet med de sociala kanalerna som en integrerad del i vårt kommunikationsarbete. På samma sätt är hanteringen av kanalerna integrerat med övrigt arbete på vår kundtjänst liksom för meteorologgruppen. Vi har alltså inte specifika resurser för enbart dessa kanaler, men förstås utpekade personer som har detta som en del i sitt jobb. Det innebär att det är en handfull medarbetare på den centrala kommunikationsfunktionen som tillsammans hanterar planering, publicering och hantering av våra sociala kanaler, men vi har alla många andra arbetsuppgifter. Min grova uppskattning är att vi på kommunikationsfunktionen under en genomsnittlig vecka sammantaget lägger i storleksordningen 15-20 timmar på hanteringen av dessa kanaler. Därutöver finns det förstås andra kommunikatörer, redaktörer och sakkunniga i organisationen som skapar innehåll, inte minst meteorologgruppen. Vid specifika händelser kan resursbehoven vara större.

– Vi utgår ifrån en publiceringsplan och kör veckovisa nyhetsmöten med representanter från olika delar av verksamheten, där vi utgår från det aktuella läget, väder, hydrologiskt etc. Sen fyller alla på med sina kommunikationsbehov. Vi på kommunikationsfunktionen fördelar publiceringarna på dagar, kanaler och ytor på smhi.se och får så en publiceringsplan som gäller för aktuell vecka och helst även nästa. Vi har även en årsplanering, där vi lägger in planerade publiceringar månad för månad, till exempel säsongsbundet material.

– Vi har ett nära och gott samarbete med kundtjänst. Det är de som huvudsakligen bevakar och svarar på kommentarer i våra sociala medier, själva eller med hjälp av sakkunniga i organisationen. De är även med på nyhetsmötena där de flaggar för aktuella frågor som kommer in via sociala medier och andra kanaler. Det blir bra input till planeringen av kommunikationen för att avlasta kundtjänst och möta våra följares behov. Vi försöker också förvarna dem om det är något inlägg som kan tänkas orsaka extra mycket frågor eller kommentarer. Våra kollegor på kundtjänst är jätteduktiga att hantera frågor och kommenterar och har bra känsla för tonaliteten.

– Grunden för ett bra inlägg är en bra copy och bild/video och att det uppmuntrar till återkoppling. Aktualitet, timing och tonalitet är givetvis viktigt – och anpassning beroende på kanal. Vi tittar även på vad som är aktuellt i omvärlden; finns det frågor som tangerar vår verksamhet som vi kan haka på? Oftast länkar vi till innehåll på smhi.se. Det kan vara en nyhet, tjänst eller fördjupande faktaartiklar. Men utgångspunkten är alltid att vi ska göra nyttiga och/eller kunskapshöjande inlägg.

– Det är ytterst sällan vi köper räckvidd och när vi gör det är det mycket sparsamt. I vissa fall lägger vi en liten peng på platsannonser, samt vid allvarliga varningslägen, för att kunna rikta oss till specifika målgrupper och nå ut med bra precision geografiskt.

– Vi har inte satt upp något mål på antal inlägg per dag utan det beror på kommunikationsbehovet. Vi vill gärna ha en blandning av material utifrån våra olika discipliner/kunskapsområden, och försöker se till att våra egna inlägg inte konkurrerar inbördes om uppmärksamheten.

– Meteorologernas inlägg om aktuellt väder på Twitter och Instagram sker kontinuerligt utifrån aktuellt läge – vår prognosverksamhet är bemannad alla veckans dagar. Det är dock bara i sällsynta fall som vi publicerar annat innehåll på helger. Är det inlägg som vi kan förvänta oss reaktioner på som bör besvaras snabbt, så har någon av oss i gruppen ett öga på kommentarerna.

Hur följer ni upp resultat av er närvaro i sociala medier? Vilka verktyg använder ni? Har ni tydliga mål?

– Vi har tidigare haft rätt ”hårda” mål exempelvis ”öka den organiska räckvidden med x %”. Det har vi övergivit och numera har vi en mer kontinuerlig utvärdering av hur inläggen går. Vi jämför oss mest mot oss själva. Att vi ständigt försöker förbättra våra siffror. Visst tittar vi på andra för att få idéer och lära oss, men då oftast liknande organisationer såsom exempelvis systerinstitut i andra länder.

– Vid varje nyhetsmöte tittar vi på vilka inlägg som gått bra eller mindre bra för att utveckla oss. Vi tittar främst på engagemangsgrad och räckvidd och analyserar vad som funkat bäst. På så vis lär vi oss hela tiden.

– Förutom plattformarnas egna verktyg använder vi verktyget AgoraPulse som vi utgår ifrån vid de veckovisa nyhetsmötena, Vi ser även till Google Analytics men använder oss inte av FB-pixlar och liknande, avslutar Leif.

Här hittar du SMHI på Facebook

Vill du läsa mer om myndigheters arbete och resonemang bakom närvaro i sociala medier kan jag tipsa om tidigare inlägg med Folkhälsomyndigheten, Polisen och Kustbevakningen.

Under 2020 kommer fler tipsinlägg med röster och erfarenheter från bland annat banker, elhandel, försäkringsbolag, kommuner, politiker och telekom. Du kan även hitta tidigare inlägg på samma tema från bland andra Livrustkammaren och partiledare Jonas Sjöstedt.

Är det något varumärkes arbete du gillar och skulle vilja veta mer om? Eller vill du att Kommunikationsanalys tittar på ert arbete och resultat i sociala medier? Hör gärna av dig.

Här kan du följa Kommunikationsanalys på Facebook för att inte missa nya insikter.

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange: Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Foto: SMHI

Sociala medier: Polisen inspirerar till intern kreativitet

Foto: pressbild Ali Hassan, Polisen.

I år har Kommunikationsanalys tagit med ett flertal nya och intressanta branscher för analys av deras framgång och närvaro i sociala medier, däribland myndigheter. Du kan läsa mer om myndigheternas närvaro och framgång i denna effektanalys över andra kvartalet 2020.

Till inspiration för att nå framgång med sociala medier delar denna analysblogg även tips från varumärken som antingen förekommer på olika topplistor för sociala medier, eller som på andra sätt har en närvaro av intresse. 

Polisen är ett av dessa framgångsrika varumärken som under en längre tid placerat sig i toppen bland olika mätverktyg vad gäller närvaro och effekt i sociala medier. Denna gång delar Ali Hassan, nationell samordnare vid nationell kommunikation vid Polisen, sina tankar om hur myndigheten arbetar med sociala medier för att nå framgång samt hantera uppföljning.

Vad vill Polisen uppnå med sin närvaro i sociala medier?

– Genom vår närvaro i sociala medier vill vi bidra med ökad dialog, vara tillgänglig och synlig där många människor är, dela brottsförebyggande information, berätta om polisens arbete och nå ut med att polisen vill ha tips och vittnesuppgifter för att lösa brott.

Hur resonerar och agerar ni för ett lyckat upplägg? 

– Att inspirera till intern kreativitet genom att visualisera de möjligheter som finns i plattformarna, tror jag bidrar till ett lyckat upplägg. Detta gör att medarbetarna runt om i landet får sig ett bredare perspektiv av de alla möjligheter som finns i plattformarna och kan på så sätt maximera kreativiteten och skapa innehåll i världsklass. Via en handbok, metodstöd, tips och tricks-material samt utbildningar lyckas vi inspirera kreativitet, och på så sätt skapa innehåll som engagerar och får stor spridning. Detta tror jag är nyckeln till ett lyckat upplägg, inte bara hos Polisen, men även hos andra organisationer och företag. 

– Det är kommunikationsavdelningen som styr närvaron, men samordningen sker från nationella enheten. Där har vi en deskfunktion som under vardagar hanterar publiceringar med stöd av en publiceringskalender, samt godkänner dessa. Funktionen består av tre sociala medier-redaktörer som arbetar med innehållet och modereringen på heltid, vilket omfattar Facebook, Instagram och till viss mån Twitter. Inlägg som väcker starka reaktioner eller är högaktuella i media kan påverka arbetsbelastningen varför då modereringen kan ta längre tid. 

– I regionerna har de sina egna rutiner för hur de gör med publiceringar; större kommunikationsinsatser görs dock ofta i samråd med nationella enheten. Jag tycker alla regioner gör ett enastående jobb på sociala medier. Sättet de visualiserar arbetet som görs ute på fält via inlägg i sociala medier är på en helt annan nivå, och ger medborgarna en unik insyn i polisens vardag. Vi pushar gärna lokala inlägg nationellt genom att dela dessa på Facebook eller som Stories på Instagram. De gånger våra lokala polissidor arbetar tätt med oss nationellt är under pågående kampanjer, exempelvis under rekryteringskampanj för polisutbildningen.

– Vi finns på Facebook, Twitter, Instagram, YouTube och LinkedIn. Vi har även ett annonskonto på Snapchat och annonserar när vi har kampanjer mot yngre målgrupp. Annonsbudget generellt varierar men främst stöttas projektet Attrahera till polisutbildningen. Även större kommunikationsinsatser kan annonseras, som nyligen i samband med en grooming-kampanj och brott i nära relation-kampanj.

– Under senare år har det visats extra stort intresse för arbetet i sociala medier från både ledning och polisens medarbetare. Jag tror att man insett värdet av vår närvaro, den kraft vi har och hur värdefull vår organiska närvaro egentligen är.

– För inspiration tittar jag ibland på Försvarsmakten vilka jag tycker är extremt duktiga i sociala medier.

Hur följer ni upp resultat av er närvaro i sociala medier? Vilka verktyg använder ni? Har ni tydliga mål?

– Vi använder oss främst av de verktyg som plattformarna erbjuder, men att ta in ett externt analysverktyg är inget vi utesluter. Vi använder oss även av Google Analytics, främst under kampanjer för att mäta trafiken till diverse landningssidor. Internt tittar vi på Kommunikationsanalys blogg för benchmark av effekter och verktyg i sociala medier.

– För att underlätta arbetet med vår nationella Facebook-sida som har 335 000 följare, har vi valt att använda oss av RelationDesk, ett social media management-verktyg. Med hjälp av verktyget kan vi moderera kommentarsfälten, hantera inkommande frågor och även planera innehållet samt sköta hela publiceringsprocessen. 

– Våra mål relaterar till våra syften: 

  • Ökad dialog – vara synlig och tillgänglig där många människor är
  • Dela brottsförebyggande information och tips för att minska brottsligheten
  • Berätta om polisens arbete för att öka tryggheten
  • Nå ut med att polisen vill ha tips och vittnesuppgifter för att lösa brott
  • Stärka och marknadsföra Polismyndigheten och arbetsgivarvarumärket såväl externt som internt.

Just nu håller jag på att ta fram en handlingsplan för sociala medier. I detta uppdrag ingår det att ta fram mål för vår närvaro, vilket är alldeles för tidigt att gå in på just nu, avslutar Ali med en cliffhanger. 

Här hittar du Polisen på Facebook

Gillar du att lyssna på poddar vill jag tipsa om Polispodden Stockholm där ”YB Södermalm” Viktor Adolphson samt Reine Berglund från Polisen Huddinge berättar mer om Polisen i sociala medier.

Vill du läsa mer om myndigheters arbete och resonemang bakom närvaro i sociala medier kan jag tipsa om tidigare inlägg med Folkhälsomyndigheten och Kustbevakningen.

Under 2020 kommer fler tipsinlägg med röster och erfarenheter från bland annat banker, elhandel, försäkringsbolag, kommuner, politiker och telekom. Du kan även hitta tidigare inlägg på samma tema från bland andra Livrustkammaren och partiledare Jonas Sjöstedt.

Är det något varumärkes arbete du gillar och skulle vilja veta mer om? Eller vill du att Kommunikationsanalys tar en titt på ert arbete och resultat i sociala medier? Välkommen att höra av dig.

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange: Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Foto: Polisen

Sociala medier: Folkhälsomyndigheten arbetar med format

FoHM logotyp

I år har Kommunikationsanalys tagit med ett flertal nya och intressanta branscher för bevakning och analys av deras framgång och närvaro i sociala medier, däribland myndigheter. Du kan läsa mer om myndigheters närvaro och framgång i denna effektanalys för andra kvartalet 2020.

Till inspiration för att nå framgång med sociala medier delar denna analysblogg även tips från varumärken, som antingen förekommer på olika topplistor för sociala medier, eller som på andra sätt har en närvaro av intresse. 

Folkhälsomyndigheten är ett av dessa framgångsrika varumärken som kanske ”på förekommen anledning” under en längre tid placerat sig i toppen bland olika mätverktyg vad gäller närvaro och effekt i sociala medier. Nu senaste två kvartalen på första plats bland landets 40 analyserade myndigheter vad gäller faktor influens på Facebook.

Denna gång delar Åsa Sundin, kommunikatör för sociala medier vid Folkhälsomyndigheten, sina tankar om hur myndigheten arbetar med sociala medier för att nå framgång samt hantera uppföljning.

Vad vill Folkhälsomyndigheten uppnå med sin närvaro i sociala medier?

– Det övergripande syftet med FoHM:s närvaro i sociala medier är att stärka bilden av myndigheten som tydlig, öppen och trovärdig. Våra sociala medier ska komplettera de övriga kommunikationskanalerna och vara en del av all kommunikationsplanering. Det är också en kanal där vi snabbt kan nå ut i en krissituation, vilket har varit väldigt aktuellt det här året. Vid en händelse som en pandemi blir det logiskt att använda brett använda kanaler för att nå ut med samhällsviktig information. 

Hur resonerar ni för ett lyckat upplägg? 

– Att vi har nått många och att vår följarskara har ökat till över 200 000 de senaste månaderna beror med största sannolikhet på att vi har haft och har en situation där det finns ett intresse för informationen från vår myndighet. Vi jobbar hårt för att ta hand om alla nya följare och att svara på de frågor som kommer in. När det har varit som mest intensivt har vi fått närmare 1 000 kommentarer på inläggen. Vi strävar efter att förvalta intresset, att vara relevanta och att forma informationen till ett lättillgängligt format som är tacksamt att dela vidare. När vi tar fram innehåll resonerar vi kring vilka de viktigaste budskapen är från vårt håll för tillfället och vilken information allmänheten efterfrågar. Det blir en balansgång. Under våren har vi satsat extra på omvärldsbevakning för att få en översikt över vad som florerar i nyheter men också i sociala medier.

– Någonting som hjälper till i sociala medier-arbetet är en gemensam planering för all kommunikation. Där lägger vi in vad som planeras vecka för vecka i form av inlägg i sociala medier, nyhetstexter, presskonferenser, nyhetsbrev, interna nyheter och så vidare. Det gör att det blir enkelt att få koll på allt som sker och att synka insatserna. 

Hur följer ni upp resultat av er närvaro i sociala medier? Vilka verktyg använder ni? Har ni tydliga mål?

– Ett par gånger om året gör vi övergripande sammanställningar över vilka inlägg som gått bäst sett till antal visningar av film, delningar och även räckvidd och reaktioner. Utöver detta följer vi upp inlägg var för sig när de är en del av kommunikationsinsatser. De kan då ha olika mål beroende på vad syftet var med dem från början. Vi använder Facebooks Insights och ser också över hur trafiken till vår webbsida ser ut med Google Analytics, avslutar Åsa. 

Här hittar du Folhälsomyndigheten på Facebook

Gillade du ovan? Här kan du läsa hur Kustbevakningen arbetar med sin närvaro i sociala medier.

Under 2020 kommer fler tipsinlägg med röster och erfarenheter från bland annat banker, elhandel, försäkringsbolag, kommuner, politiker och telekom. Du kan även hitta tidigare inlägg på samma tema från bland andra Livrustkammaren och partiledare Jonas Sjöstedt.

Är det något varumärkes arbete i sociala medier du gillar och skulle vilja veta mer om? Eller vill du att Kommunikationsanalys tar en titt på ert arbete och resultat i sociala medier? Hör gärna av dig.

Här kan du följa Kommunikationsanalys på Facebook för att inte missa nya insikter.

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange: Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Foto/bild: Folkhälsomyndigheten