Etikettarkiv: Attityd till politiska partier

Sentimentanalys svenska partiledare i sociala medier – kvartal 4 2020

Jimmie Åkesson uppmätte högst andel negativt sentiment i poster i sociala medier under fjärde kvartalet. Högst andel positiva värdeord säkrade Nooshi Dadgostar. Lägst andel negativa ord för partiledare i riksdagen innehöll poster relaterat Ulf Kristersson. Av partiledarna i riksdagen uppmätte Jimmie Åkesson lägst andel positivt sentiment. Sentiment = Attityd.

Sentimentanalys partiledare fjärde kvartalet 2020

För många professionella inom kommunikation är det viktigt för uppföljning och omvärldsbevakning att inte enbart få veta ATT något sagts, som räckvidd och volymer av källor, utan även VAD och HUR. Sentimentanalys är en bit på vägen vad gäller HUR något sagts, om än långt ifrån utan utmaningar. 

Ordet sentimentanalys kan göra insikterna svåra att ta till sig. Varken Svenska akademien eller Nationalencykopledin har någon svensk förklaring till ordet utan istället får vi vända oss till Oxford och Lexico för att få en beskrivning: ”The process of computationally identifying and categorizing opinions expressed in a piece of text, especially in order to determine whether the writer’s attitude towards a particular topic, product, etc. is positive, negative, or neutral.”. Sentiment lika med Attityd, kan förenklat sammanfatta begreppet.

Denna sentimentanalys ger alltså en känsla för omvärldens attityd och inställning till partiledarna och deras kommunikation. 

Den exempelmening som Lexico använder i anslutning till ovan är även något som Kommunikationsanalys understödjer: ”companies have key lessons to learn about harnessing the power of social media and sentiment analysis”. Denna blogg kan till exempel ses som en realisering av detta behov.

Kommunikationsanalys ser sentimentanalys som en temperaturmätare, en intressant add-on som ger en extra effektdimension, men som samtidigt kan innehålla och baseras på en del oklarheter. Ironi kan till exempel inte tolkas av verktyget. Därmed sagt, stay sharp.

Verktyg

Kommunikationsanalys har sammanställt kvartalets nivå av positivt vs negativt sentiment i procent för poster i sociala medier – Facebook, Twitter och Instagram – med hjälp av data från verktyget Notified

Politiska partier – sentiment totalt och per plattform

Kvartalets sentimentanalys visar att attityden till de tio politiska partiernas partiledare som bloggen analyserar, sammantaget de tre plattformarna, gav Nooshi Dadgostar högst andel positivt sentiment för kvartalet, medan Jimmie Åkesson fick högst andel negativt sentiment.

Positivt vs negativt sentiment – partikommunikation på Facebook, Twitter och Instagram

Till skillnad från de politiska partierna finns inte alla partiledare/språkrör på samtliga tre sociala plattformar granskade (Facebook, Twitter och Instagram). Till exempel finns inte Ulf Kristersson och Nyamko Sabuni på Twitter. Detta kan påverka deras poängnivå och därmed placering. 

Positivt sentiment relaterat budskap

Sentimentanalys fjärde kvartalet 2020. Nooshi Dadgostar Facebook. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Notified

Den partiledare som fick högst andel positivt sentiment under kvartalet var Nooshi Dadgostar. Även hennes parti, Vänsterpartiet, säkrade högst andel positivt sentiment under samma period.

Topp 3-partiledare positivt sentiment (föregående kvartal inom parentes vid ändring):

  1. Nooshi Dadgostar (Isabella Lövin)
  2. Per Bolund
  3. Stefan Löfven (Annie Lööf)

Negativt sentiment relaterat budskap

Den partiledare som fick högst andel sammantaget negativt sentiment under kvartalet var Jimmie Åkesson.

Topp 3-partiledare negativt sentiment (föregående kvartal inom parentes vid ändring):

  1. Jimmie Åkesson (Ebba Busch)
  2. Ebba Busch (Stefan Löfven) 
  3. Stefan Löfven (Jimmie Åkesson)

Jimmie Åkessons parti, Sverigedemokraterna var samtidigt det riksdagsparti vilket uppmätte lägst andel positivt sentiment under fjärde kvartalet. 

Sentiment per plattform

Sett till respektive plattform var fördelningen av sentiment (föregående kvartal inom parentes vid ändring):

  • Facebook
    • Högst andel positivt sentiment: Per Bolund
    • Högst andel negativt sentiment: Nyamko Sabuni (Ebba Busch)
  • Twitter
    • Högst andel positivt sentiment: Nooshi Dadgostar (Jonas Sjöstedt)
    • Högst andel negativt sentiment: Stefan Löfven (Ilan Sadé. Om endast partiledare i riksdagen: Stefan Löfven)
  • Instagram
    • Högst andel positivt sentiment: Nooshi Dadgostar (Isabella Lövin)
    • Högst andel negativt sentiment: Ulf Kristersson (Stefan Löfven)

Summering sentiment fjärde kvartalet 2020

  • Sentimentanalysen visade ett positivt kvartal för nytillträdda partiledaren Nooshi Dadgostar i sociala medier på bas av högst andel positiva ordval i jämförelse med övriga partiledare. Dubbelt positivt på bas av egen närvaro samt motsvarande för hennes parti.
  • Jimmie Åkesson kan ses ha utmaningar på grund av högst andel negativa värdeord i poster i sociala medier. 
  • Farida al-Abani (Fi) var åter den partiledare med minst andel positiva ord sett till samtliga tre plattformar. Farida al-Abani har inte publika sidor på samtliga tre plattformar. Samma placering om endast sett till partiledare i riksdagen har Jimmie Åkesson.

Sentiment är som sagt endast en faktor, och därtill en som kan lämna öppet för en del oklarheter. Resultat av sentiment bör vägas samman med och mot övriga mätvärden och underlag vad gäller närvaro och effekt i sociala medier. En sidas storlek och dess följares aktivitet påverkar som bekant hur stor räckvidd dess innehåll får, samt även dess volym av innehåll – eget och kommentarer från andra. Det intressanta är att sentiment kan ge en fingervisning om en partiledares höga nivå av uppnått engagemang är positivt eller negativt. Vilken attityd omvärlden har till partiledaren och dess kommunikation.

Arbetar du själv med en politisk sida i sociala medier? Hur uppfattar du tonläge och attityd i relaterade poster i sociala medier? Hur gör ni era egna ordval i kommunikationen? En genomtänkt tonalitet? Speglar följarnas svar och kommenterar era ordval? 

Här kan du följa Kommunikationsanalys på Facebook och LinkedIn för att säkra nya insikter.

Behöver du eller din organisation ett stöd eller bollplank för att diskutera och analysera resultat och strategi i sociala medier? Välkommen att höra av dig

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange: Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Datakälla: Notified

Sentiment. Dataanalysföretaget Notified förklarar sentiment: ”En dator värderar olika ord från 1 till 100 utifrån hur positiva vs negativa de är. ”Våld” anses exempelvis vara ett negativt ord, medan ”fint” är ett positivt. Efter det analyseras varje artikel/post i sociala medier. Om artikeln har flest negativa ord markeras den som negativ. Har den flest positiva ord markeras den som positiv. Om inga direkta värdeord används eller om det är väldigt jämt mellan positiva och negativa ord så blir det neutral. Sen kan man även själv markera en artikel som positiv, negativ eller neutral om man anser att datorn tolkat innehållet fel. Datorn lär sig då dina justeringar och blir med tiden ännu bättre på sentiment. Viktigt att komma ihåg är att sentiment inte fungerar på ironi eller liknande, utan den sortens inlägg får man justera manuellt för att få mer träffsäker statistik.” 

Fakta: Bloggen analyserar data baserat på 10 partier: de åtta invalda politiska partierna i riksdagen, samt därtill Feministiskt initiativ och Medborgerlig Samling. Feministiskt initiativ finns med för sin framgång i sociala medier inför valet 2014, och motsvarande för Medborgerlig Samling inför valet 2018. Tanken med ”samma” politiska partier är att långa tidslinjer med samma analysobjekt ger bra underlag för att kunna följa utveckling av kommunikation i sociala medier över tid, samt utifrån samma data kunna se trender och förändringar – allt annat lika. Möjligen kommer bloggen endast ha med partier med vunnen plats i riksdagen efter valet 2022.

Sentimentanalys politiska partier i sociala medier- kvartal 4 2020

Lägst andel negativa ord i sociala medier innehöll poster relaterat Vänsterpartiet. Kristdemokraterna uppmätte högst andel negativt sentiment även under fjärde kvartalet. Vänsterpartiet uppmätte högst andel positivt sentiment. Sverigedemokraterna fick åter lägst andel positivt sentiment. Sentiment = Attityd.

Sentimentanalys fjärde kvartalet 2020

För många professionella inom kommunikation är det viktigt för uppföljning och omvärldsbevakning att inte enbart få veta ATT något sagts, som räckvidd och volymer av källor, utan även VAD och HUR. Sentimentanalys är en bit på vägen vad gäller HUR något sagts, om än långt ifrån utan utmaningar. 

Ordet sentimentanalys kan göra insikterna svåra att ta till sig. Varken Svenska akademien eller Nationalencykopledin har någon svensk förklaring till ordet utan istället får vi vända oss till Oxford och Lexico för att få en beskrivning: ”The process of computationally identifying and categorizing opinions expressed in a piece of text, especially in order to determine whether the writer’s attitude towards a particular topic, product, etc. is positive, negative, or neutral.”. Sentiment = Attityd, kan förenklat sammanfatta. Den exempelmening som används i anslutning är även något som Kommunikationsanalys relaterar till: ”companies have key lessons to learn about harnessing the power of social media and sentiment analysis”. Denna blogg kan till exempel ses som en realisering av detta behov.

Denna sentimentanalys ger alltså en känsla för omvärldens attityd och inställning till partierna och deras kommunikation.

Kommunikationsanalys ser sentimentanalys som en temperaturmätare, en intressant add-on som ger en extra effektdimension, men som samtidigt kan innehålla och baseras på en del oklarheter. Ironi kan till exempel inte tolkas av verktyget. Därmed sagt, stay sharp.

Verktyg

Kommunikationsanalys har sammanställt kvartalets nivå av positivt vs negativt sentiment i procent för poster i sociala medier (Facebook, Twitter och Instagram) med hjälp av verktyget Notified. 

Politiska partier – sentiment totalt

Kvartalets sentimentanalys visar att attityden till de tio politiska partierna bloggen analyserar, sammantaget de tre plattformarna, gav Vänsterpartiet högst andel positivt sentiment för kvartalet, medan Kristdemokraterna åter fick högst andel negativt sentiment.

Positivt vs negativt sentiment – partikommunikation på Facebook, Twitter och Instagram

Positivt sentiment

Det parti som fick högst andel positivt sentiment under kvartalet var Vänsterpartiet.

Topp 3-partier positivt sentiment (föregående kvartal inom parentes vid ändring):

  1. Vänsterpartiet (Feministiskt initiativ)
  2. Socialdemokraterna (Centerpartiet)
  3. Medborgerlig Samling (Socialdemokraterna)

Negativt sentiment

Det parti som fick högst andel sammantaget negativt sentiment under kvartalet var åter Kristdemokraterna.

Topp 3-partier negativt sentiment (föregående kvartal inom parentes vid ändring):

  1. Kristdemokraterna
  2. Feministiskt initiativ (Sverigedemokraterna)
  3. Liberalerna (Miljöpartiet de gröna)

Sentiment per plattform

Sentimentanalys fjärde kvartalet 2020. Vänsterpartiet Facebook samt ordmoln. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Notified

Sett till respektive plattform var fördelningen av sentiment (föregående kvartal inom parentes vid ändring):

  • Facebook
    • Högst andel positivt sentiment: Vänsterpartiet (Centerpartiet)
    • Högst andel negativt sentiment: Kristdemokraterna och Feministiskt initiativ (Sverigedemokraterna)
  • Twitter
    • Högst andel positivt sentiment: Medborgerlig Samling (Feministiskt initiativ)
    • Högst andel negativt sentiment: Socialdemokraterna
  • Instagram
    • Högst andel positivt sentiment: Socialdemokraterna
    • Högst andel negativt sentiment: Kristdemokraterna

Summering sentiment fjärde kvartalet 2020

  • Sentimentanalysen visar ett positivt kvartal för Vänsterpartiet i sociala medier på bas av högst andel positiva ordval relaterat partiet samt därtill även minst andel negativ sentiment. En positiv attityd. Partiet avtackade under kvartalet Jonas Sjöstedt samt valde Nooshi Dadgostar till ny partiordförande.
  • Kristdemokraterna kan ses ha utmaningar på grund av återkommande högst andel negativa ord i poster i sociala medier. 
  • Sverigedemokraterna var det parti med minst andel positiva ord sett till samtliga tre plattformar.

Sentiment är som sagt endast en faktor, och därtill en som kan lämna öppet för en del oklarheter. Resultat av sentiment bör vägas samman med och mot övriga mätvärden och underlag vad gäller närvaro och effekt i sociala medier. En sidas storlek och dess följares aktivitet påverkar som bekant hur stor räckvidd dess innehåll får, samt även dess volym av innehåll – eget och kommentarer från andra. Det intressanta är att sentiment kan ge en fingervisning om ett partis höga nivå av uppnått engagemang är positivt eller negativt. Vilken attityd omvärlden har till partiet och dess kommunikation.

Arbetar du själv med en politisk sida i sociala medier? Hur uppfattar du tonläge och ”sentiment” i relaterade poster i sociala medier? Matchar den rikspolitiska bilden ovan din lokala?

Här kan du följa Kommunikationsanalys på Facebook och LinkedIn för att säkra nya insikter.

Behöver du ett stöd eller bollplank för att diskutera och analysera resultat och strategi i sociala medier? Välkommen att höra av dig

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange: Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Datakälla: Notified

Sentiment. Dataanalysföretaget Notified förklarar sentiment: ”En dator värderar olika ord från 1 till 100 utifrån hur positiva vs negativa de är. ”Våld” anses exempelvis vara ett negativt ord, medan ”fint” är ett positivt. Efter det analyseras varje artikel/post i sociala medier. Om artikeln har flest negativa ord markeras den som negativ. Har den flest positiva ord markeras den som positiv. Om inga direkta värdeord används eller om det är väldigt jämt mellan positiva och negativa ord så blir det neutral. Sen kan man även själv markera en artikel som positiv, negativ eller neutral om man anser att datorn tolkat innehållet fel. Datorn lär sig då dina justeringar och blir med tiden ännu bättre på sentiment. Viktigt att komma ihåg är att sentiment inte fungerar på ironi eller liknande, utan den sortens inlägg får man justera manuellt för att få mer träffsäker statistik.” 

Fakta: Bloggen analyserar data baserat på 10 partier: de åtta invalda politiska partierna i riksdagen, samt därtill Feministiskt initiativ och Medborgerlig Samling. Feministiskt initiativ finns med för sin framgång i sociala medier inför valet 2014, och motsvarande för Medborgerlig Samling inför valet 2018. Tanken med ”samma” politiska partier är att långa tidslinjer med samma analysobjekt ger bra underlag för att kunna följa utveckling av kommunikation i sociala medier över tid, samt utifrån samma data kunna se trender och förändringar – allt annat lika. Möjligen kommer bloggen endast ha med partier med vunnen plats i riksdagen efter valet 2022.