Etikettarkiv: attityd till partiledare i sociala medier

Svenska partiledare i sociala medier – effekt kvartal 3 2021

Ebba Busch säkrade starkast närvaro i sociala medier under tredje kvartalet 2021, tätt följd av Stefan Löfven. Partiledarna minskade sin aktivitet i form av antal inlägg på samtliga plattformar. Ulf Kristersson gjorde kvartalets bästa inlägg på Facebook. Märta Stenevi uppvisade högst tillväxt på merparten plattformar. Sex partiledare uppvisade dialog med väljarna på Facebook. Nyamko Sabuni annonserade mest i Facebooks tjänster. Nyheter och tips.

Sammanfattning tredje kvartalet 2021

Effekt i sociala medier

Under tredje kvartalet säkrade Ebba Busch bäst effekt i sociala medier, tätt följd av Stefan Löfven samt Ulf Kristersson/Jimmie Åkesson. Hög effekt på Twitter och Instagram bidrog till denna sammantagna topplacering för Ebba Busch. 

Nedanstående visar ordmoln relaterat Ebba Buschs kommunikation på Facebook och Instagram under kvartalet:

Facebook
Ordmoln Ebba Busch kvartal 2021 Facebook. Källa: Kommunikationsanalys. Datakälla: Notified
Instagram
Ordmoln Ebba Busch kvartal 3 2021 Instagram. Källa: Kommunikationsanalys. Datakälla: Notified

Effektanalysen baseras på flest och högst topp 3-placeringar sammantaget flertalet olika dataverktyg, med olika faktorer som influens och engagemang samt poäng.

Annonsering

Under kvartalet var det fyra partiledare som annonserade i Facebooks tjänster: Nyamko Sabuni, Nooshi Dadgostar, Stefan Löfven och Märta Stenevi. Samtliga för belopp under 10 000 kronor (respektive). 

Notera att endast sju partiledares sidor finns sökbara i Facebooks annonsverktyg, saknas görs Jimmie Åkesson, Ulf Kristersson, Ilan Sadé (MED) och Farida al-Abani (Fi).

Dialoger

Under faktor Dialoger på Facebook uppvisade under kvartalet sex (åtta) partiledare/språkrör mätbar aktivitet. De fyra som inte uppvisade engagemang i form av dialog var Stefan Löfven, Per Bolund, Märta Stenevi och Ilan Sadé (MED).

Starkast och störst närvaro per plattform

Starkast kommunikativ partiledare per plattform var detta kvartal:

  • Facebook = Jimmie Åkesson
  • Twitter = Ebba Busch (Jimmie Åkesson)
  • Instagram = Ebba Busch (Stefan Löfven)
  • YouTube = Annie Lööf (Ebba Busch)

Störst partiledare per plattform är: 

  • Facebook: Stefan Löfven
  • Twitter: Annie Lööf
  • Instagram: Ebba Busch
  • YouTube: Annie Lööf

Topp 3-partiledare per verktyg

  • Facebook
    • Bumblewing: Jimmie Åkesson, Stefan Löfven och Ulf Kristersson 
    • Notified: Jimmie Åkesson, Stefan Löfven och Ulf Kristersson
    • Smampion: Nyamko Sabuni, Ulf Kristersson och Nooshi Dadgostar
  • Twitter
    • Bumblewing: Ebba Busch, Jimmie Åkesson och Ilan Sadé
    • Notified: Annie Lööf, Ebba Busch och Stefan Löfven
    • Smampion: Per Bolund, Ilan Sadé och Annie Lööf
  • Instagram
    • Bumblewing: Ebba Busch, Stefan Löfven och Ulf Kristersson
    • Notified: Ebba Busch, Stefan Löfven och Ulf Kristersson
    • Smampion: Märta Stenevi, Nyamko Sabuni/Ulf Kristersson och Stefan Löfven
  • YouTube
    • Smampion: Annie Lööf och Ebba Busch

Partiledarna för de 3 största partierna – aktivitet plus influens

Jimmie Åkesson har hittills i år varit den mest aktive partiledaren vad gäller inlägg av dessa tre partiledare på Facebook. Stefan Löfven var den mest aktive på Instagram. 

I jämförelse med 2020 har dessa tre partiledare i år ökat sin aktivitet något på de två plattformarna.

Jimmie Åkesson har även 2021 en fortsatt hög andel influens på Facebook bland de tre partiledarna för de tre största partierna.

Twitter redovisas inte här då Ulf Kristersson (som även Nyamko Sabuni) inte har någon egen profil på plattformen utan där kommunicerar via partiet.

Facebook

Antal inlägg

2021

En jämförelse med 2020 visar att dessa tre partiledare har ökat sin aktivitet något under 2021. Sett till antal inlägg fördelar sig aktiviteten från mest till minst: Jimmie Åkesson, Stefan Löfven och Ulf Kristersson.

Partiledare. Antal inlägg på Facebook januari-december 2021. Stefan Löfven, Ulf Kristersson, Jimmie Åkesson. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing
2020
Partiledare. Antal inlägg på Facebook januari-december 2020. Stefan Löfven, Ulf Kristersson, Jimmie Åkesson. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Influens

2021

Jimmie Åkesson hade under första halvåret 2021 högst samt obruten influens på Facebook. Förra årets dipp i juli motsvarades i år av augusti. Semestereffekt? I jämförelse med 2020 har Jimmie Åkesson hittills ett mer uttalat och ohotat genomslag i denna gruppering.

Partiledare. Influens på Facebook januari-december 2021. Stefan Löfven, Ulf Kristersson, Jimmie Åkesson. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing
2020
Partiledare. Influens på Facebook januari-december 2020. Stefan Löfven, Ulf Kristersson, Jimmie Åkesson. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Instagram

Stefan Löfven var den mest aktive på Instagram under kvartalet samt säkrade även högst andel influens.

Antal inlägg

2021

Stefan Löfven är bland partiledarna för de tre största partierna den fortsatt mest aktive på Instagram med ca ett inlägg per dag.

Partiledare. Antal inlägg på Instagram januari-december 2021. Stefan Löfven, Ulf Kristersson, Jimmie Åkesson. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing
2020
Partiledare. Antal inlägg på Instagram januari-december 2020. Stefan Löfven, Ulf Kristersson, Jimmie Åkesson. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Influens

2021

Stefan Löfven säkrade mest i influens på Instagram under andra kvartalet, en plats som även hölls under tredje kvartalet om än något avtagande. Jimmie Åkesson hade mellan mars och augusti en relativt låg influens på Instagram i linje med motsvarande låga aktivitet, men där från september en ökning nu kan skönjas. En trend i linje med 2020?

Partiledare. Influens på Facebook januari-december 2021. Stefan Löfven, Ulf Kristersson, Jimmie Åkesson. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing
2020
Partiledare. Influens på Facebook januari-december 2020. Stefan Löfven, Ulf Kristersson, Jimmie Åkesson. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Dialoger och sentiment/attityd

Under faktor Dialoger på Facebook uppvisade under kvartalet sex (åtta) partiledare/språkrör mätbar aktivitet. De fyra (tre) som inte uppvisade engagemang i form av dialog var Stefan Löfven, Per Bolund, Märta Stenevi och Ilan Sadé (MED). 

Är då dialoger viktigt? Svar ja enligt Kommunikationsanalys, särskilt om vi tolkar det som frågor och svar. Dels heter det sociala medier dvs. ett utbyte genom att både lyssna och prata, dels ger plattformarna möjlighet till en form av relationsskapande och förståelse. Rena informationskanaler finns det redan många, men tack vare sociala medier finns en chans att dels lyssna på reaktioner på budskap, dels att förklara – samt undanröja missförstånd. Eller helt enkelt, visa att partiledaren och hens parti finns där för väljarnas frågor och rädslor.

I april 2020 introducerade Kommunikationsanalys en ny faktor: sentiment, det vill säga mätning av positiv, neutral eller negativ inställning på bas av ordval i relaterad kommunikation. Eller förenklat, attityd baserat på kommunikationen. Dessa kvartalsanalyser är nu fristående inlägg och sentimentanalysen för partiledarna hittar du här för kvartal 2. Kvartal 3 2021 kommer i november.

Totalt antal inlägg per plattform

Den totala kommunikativa innehållsaktiviteten för de tio bevakade politiska partiernas partiledare/språkrör minskade under kvartalet på samtliga plattformar.

Aktivitet per plattform med mest aktiva partiledare specificerad:

  • Facebook: 541 (684) inlägg, varav Jimmie Åkesson 90 (120) stycken dvs. 17 (18) procent av totalen politiskt innehåll. 
  • Twitter: 729 (953) tweets, varav Annie Lööf 286 (424) stycken dvs. 39 (44) procent av totalen politiskt innehåll.
  • Instagram: 500 (509) inlägg, varav Nyamko Sabuni 79 (Stefan Löfven 84) stycken dvs. 16 procent av totalen politiskt innehåll.
  • YouTube: 5 (9) videor, varav Annie Lööf 3 (6) stycken dvs. 60 (66) procent av totalen politiskt innehåll.

Resultat per verktyg

Facebook

Kommunikationsanalys har dels fokus på social media management, dels att i sin blogg presentera olika verktyg som stöttar hantering och förståelse av närvarons effekter. Dataanalysföretagen Bumblewing tillför faktor influens, Notified faktor engagemang och sentiment, och Smampion faktor poäng.

Influens

Jimmie Åkesson intog första platsen med en dryg tredjedel av totalen influens (en minskning från föregående kvartal), följd av Stefan Löfven och Ulf Kristersson. Dessa tre säkrade tillsammans närmare 70 procent av partiledarnas totala influens på plattformen.

Influens Facebook kvartal 3 2021 svenska partiledare. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se) Datakälla: Bumblewing

Poäng

Smampions poängskala för sociala medier placerade Jimmie Åkesson, Per Bolund, Märta Stenevi och Ilan Sadé under medel detta kvartal. 

Facebook. Sociala medier politiska partiledare kvartal 3 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se) Datakälla: Smampion

Mätpunkter Facebook

Ingen partiledare uppvisade negativ tillväxt av följare även detta kvartal. Lägst tillväxt hade Jimmie Åkesson (Stefan Löfven).

Vid ändring, föregående kvartal inom parentes:

  • Flest följare: Stefan Löfven 
  • Högst viralitet: Märta Stenevi (Jimmie Åkesson) 
  • Flest inlägg per dag: Jimmie Åkesson  
  • Högst tillväxt: Ulf Kristersson (Nooshi Dadgostar) 
  • Högst engagemangsgrad (7-dagar): Ulf Kristersson (Märta Stenevi) 
  • Dialoger: Annie Lööf, Nyamko Sabuni, Nooshi Dadgostar, Ebba Busch, Ulf Kristersson och Jimmie Åkesson

Topp 5-partiledare poäng

Mätpunkter topp 5 svenska partiledare poäng Facebook kvartal 3 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se) Datakälla: Smampion

Engagemang

I verktyget från Notified ser vi hur engagemanget på Facebook fördelades bland partiledarna, där Jimmie Åkesson åter säkrade det högsta engagemanget på sin närvaro. Stefan Löfven och Ulf Kristersson var övriga partiledare bland topp 3 på Facebook.

Partiledare Facebook kvartal 3 2021 engagemnang sociala medier. Källa: Kommunikationsanalys. Datakälla: Notified

Kvartalets toppinlägg Facebook

Topp 3 inlägg per analysverktyg:

Ulf Kristersson återfanns detta kvartal med mest effektfulla inlägg i båda verktygen, som båda dessutom placerade som etta. 

  • Bumblewing: Ulf Kristersson, Jimmie Åkesson och Jimmie Åkesson
  • Smampion: Ulf Kristersson, Ulf Kristersson och Ebba Busch

Bumblewing

Facebook. Svenska partiledare: kvartalets tre topp-inlägg kvartal 3 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Smampion

Toppinlägg Facebook kvartal 3 2021. Svenska partiledare sociala medier. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se) Datakälla: Smampion

Twitter

Ulf Kristersson och Nyamko Sabuni har inga egna profiler på Twitter. 

Influens

Kvartalets pallplatser på Twitter intogs detta kvartal av Ebba Busch, Jimmie Åkesson, och Ilan Sadé (MED). Dessa tre säkrade tillsammans nästan 70 procent av partiledarnas totala influens på plattformen.

En tydlig skillnad visade Annie Lööfs höga aktivitet vs Ebba Buschs höga engagemangsgrad på budskap. Ingen värdering här av om engagemang är positivt eller negativt. Attityden relaterat partiledarnas kommunikation redovisas i de fristående sentimentanalyserna.

Influens Twitter kvartal 3 2021 svenska partiledare. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se) Datakälla: Bumblewing

Poäng 

Smampions poängskala placerade Märta Stenevi, Jimmie Åkesson, Stefan Löfven och Farida al-Abani (Fi) under medel detta kvartal.

Svenska partiledare Twitter kvartal 3 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se) Datakälla: Smampion.

Mätpunkter Twitter

Ingen partiledare uppvisade negativ tillväxt av följare även detta kvartal. Lägst tillväxt hade Farida al-Abani (Annie Lööf).

  • Flest följare: Annie Lööf 
  • Högst viralitet: Farida al-Abani (Märta Stenevi) 
  • Flest inlägg per dag: Per Bolund
  • Högst tillväxt: Märta Stenevi 
  • Högst engagemangsgrad: Märta Stenevi 

Topp 5-partiledare poäng

Mätpunkter svenska partiledare topp 5 Twitter – kvartal 3 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se) Datakälla: Smampion

Engagemang och poster

I Notifieds verktyg ser vi hur engagemanget på Twitter fördelades bland partiledarna, där Annie Lööf åter säkrade det högsta engagemanget på sin närvaro. Därefter följd av Ebba Busch och Stefan Löfven. 

Partiledare Twitter kvartal 3 2021 engagemnang sociala medier. Källa: Kommunikationsanalys. Datakälla: Notified

Kvartalets toppinlägg Twitter

Ingen partiledare återfanns detta kvartal med mest effektfulla inlägg i båda verktygen. 

Topp 3-inlägg per analysverktyg:

  • Bumblewing: Ebba Busch, Jimmie Åkesson och Ebba Busch
  • Smampion: Ilan Sadé (MED), Märta Stenevi och Märta Stenevi

Bumblewing

Toppinlägg Twitter kvartal 3 2021. Svenska partiledare sociala medier. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se) Datakälla: Bumblewing

Smampion

Toppinlägg Twitter kvartal 3 2021. Svenska partiledare sociala medier. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se) Datakälla: Smampion

Instagram

Influens 

Ebba Busch, Stefan Löfven och Ulf Kristersson var de som intog pallplats på Instagram detta kvartal. Dessa tre säkrade tillsammans närmare 60 procent av partiledarnas totala influens på plattformen.

Instagram. Influens för svenska partiledare kvartal 3 2021. Källa. Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se) Datakälla: Bumblewing

Poäng 

Smampions poängskala placerade Per Bolund, Ebba Busch och Jimmie Åkesson under medel detta kvartal.

Svenska partiledare Instagram kvartal 3 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se) Datakälla: Smampion

Mätpunkter Instagram

Ingen partiledare uppvisade negativ tillväxt av följare även detta kvartal. Lägst tillväxt hade Annie Lööf (Jimmie Åkesson).

Vid ändring, föregående kvartal inom parentes:

  • Flest följare: Ebba Busch 
  • Högst engagemangsgrad: Nooshi Dadgostar
  • Högst tillväxt: Märta Stenevi (Nooshi Dadgostar)
  • Högst viralitet: Jimmie Åkesson
  • Flest inlägg per dag: Nyamko Sabuni (Stefan Löfven) 

Topp 5-partiledare poäng

Mätpunkter Instagram svenska partiledare topp 5 kvartal 3 2021. Sociala medier. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se) Datakälla: Smampion

Engagemang

I verktyget från Notified ser vi hur faktor engagemang på Instagram fördelas bland partiledarna, där Ebba Busch säkrade kvartalets högsta engagemang, därefter Stefan Löfven och Ulf Kristersson. 

Politiska partiledare kvartal 3 2021 Instagram engagemang. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se) Datakälla: Notified

Kvartalets toppinlägg Instagram

Ulf Kristersson placerade sig i båda verktygen med mest effektfulla inlägg på Instagram. 

Topp 3-inlägg per analysverktyg:

  • Bumblewing: Ulf Kristersson, Ebba Busch och Ebba Busch
  • Smampion: Märta Stenevi, Nooshi Dadgostar och Ulf Kristersson

Bumblewing

Instagram. Svenska partiledare: månadens tre topp-inlägg kvartal 3 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Smampion

Månadens toppinlägg Instagram svenska partiledare kvartal 3 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se) Datakälla: Smampion

YouTube

Endast ett dataverktyg.

Poäng

Hittills har två partiledare en egen YouTube-kanal: Ebba Busch och Annie Lööf. Innehållsproduktion ligger betydligt under frekvens av innehåll i övriga kanaler.

Svenska partiledare YouTube kvartal 3 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se) Datakälla: Smampion

Mätpunkter YouTube

  • Flest följare: Annie Lööf 
  • Högst engagemangsgrad: Annie Lööf 
  • Högst tillväxt: Ebba Busch
  • Högst viralitet: Annie Lööf
  • Flest inlägg per dag: Annie Lööf 
Mätpunkter YouTube svenska partiledare kvartal 3 2021. Sociala medier. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se) Datakälla: Smampion

Kvartalets toppvideor YouTube

YouTube. Svenska partiledare: månadens tre topp-inlägg kvartal 3 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Kvartalets ordval i partiledarnas sociala medier

Nedan de 50 vanligaste orden samt ordmoln baserat på partiledarnas användning per plattform under kvartalet: se gärna vilka ord, och eventuell skillnad mellan plattformar, som partiledarna använt i sin kommunikation i sociala medier.

Facebook

Svenska partiledare ordmoln Facebook kvartal 3 2021. Källa. Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se) Datakälla: Bumblewing
Svenska partiledares 50 vanligaste ord på Facebook kvartal 3 2021. Källa. Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se) Datakälla: Smampion

Twitter

Svenska partiledare ordmoln Twitter kvartal 3 2021. Källa. Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se) Datakälla: Bumblewing
Svenska partiledares 50 vanligaste ord på Twitter kvartal 3 2021. Källa. Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se) Datakälla: Smampion

Instagram

Svenska partiledare ordmoln Instagram kvartal 3 2021. Källa. Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se) Datakälla: Bumblewing
Svenska partiledares 50 vanligaste ord på Instagram kvartal 3 2021. Källa. Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se) Datakälla: Smampion

YouTube

Svenska partiledares 50 vanligaste ord på YouTube kvartal 3 2021. Källa. Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se) Datakälla: Smampion

Nyheter och tips

Valår och mindre politiskt innehåll på Facebook

Kommunikationsanalys har tidigare skrivit om de begränsningar som Facebook gjort i bland annat USA vad gäller mängden politiskt innehåll. Nu har besked kommit att mängden politiskt innehåll även ska reduceras i Sverige, dock utan att någon tidpunkt meddelats. Facebooks egen kommunikation runt detta hittar du här.

Sociala medier – bra eller dåligt för demokratin?

Den frågan belyses av Umeå universitet och berör bland annat teknikföretagens makt, fejkade konton och möjlig naivitet vad gäller sociala medier. 

Hur bemöta desinformation?

Uppsala universitet har presenterat en ny rapport: Att bemöta desinformation, där även sociala medier berörs. De skriver bland annat: När det gäller att minimera spridning har alla ett ansvar, särskilt journalister och kommunikatörer vars yrke det är att förmedla information – de måste göra noggrann fakta- och källkontroll.

Svenska politiker i sociala medier

Mats Knutson, inrikespolitisk kommentator på SVT, har gjort en analys av politikers närvaro i sociala medier.

Partiledarförtroende september 2021

Enligt Expressen/Sifo fördelades förtroendet för partiledarna i september:

  1. Stefan Löfven (S): 40 procent (+4)
  2. Ulf Kristersson (M): 38 procent (0)
  3. Nooshi Dadgostar (V): 32 procent (-1)
  4. Annie Lööf (C): 29 procent (+2)
  5. Jimmie Åkesson (SD): 28 procent (-2)
  6. Ebba Busch (KD): 27 procent (+1)
  7. Nyamko Sabuni (L): 14 procent (+4)
  8. Per Bolund (MP): 11 procent (-1)
  9. Märta Stenevi (MP): 9 procent (-2)

Kommunikationsansvarig sökes

Kraftsamling inför valåret pågår och den tredje utlysta politiska kommunikationsrollen delas här. Vänsterpartiet i Region Stockholm rekryterar nu en kommunikationsansvarig. Vill du ha en chans att förstå politiskt arbete och lära förstå den demokratiska processen i Sverige är ett valår ett ypperligt tillfälle. 

Hur många hashtags ska användas?

Hur många hashtags använder du för att säkra spridning och kännedom om era budskap/inlägg? Sju eller nio? Denna artikel har tittat närmare på fenomenet med fokus Instagram.

Tips för att bygga varumärke, samt Effektcertifiering

Sveriges Annonsörer har presenterat en rapport vad gäller varumärkesbyggande. Där ges bland annat följande fem tips:

1. Lär av högpresterande företag. Ta varumärkesarbetet från tanke till handling. Följ varumärkes-KPI:er på ledningsnivå och gör varumärket till ett beslutskriterium i investeringar och budgetprocesser.

2. Säkerställ balans mellan kort och lång sikt när ni budgeterar, målsätter och utvärderar er marknadsföring. För alla företag som är intresserade av resultat bortom nästa kvartalsrapport lönar det sig att ha en sund balans mellan att sälja idag och sälja imorgon genom att investera i varumärket. Båda behövs för långsiktig och lönsam tilllväxt.

3. Stirra er inte blinda på lojalitet. Enbart mer lojala kunder kan inte säkra framtida tillväxt, hur förförisk den tanken än kan låta. Tillväxt kommer oftare från att få fler kunder över tid. Där är ett starkt varumärke och bred kommunikation avgörande.

4. Lyssna på fakta – inte myter – i valet av kommunikationskanaler. Den empiriska forskningen är tydlig: bred ”masskommunikation” är fortsatt en nyckel för att få varumärken att växa. Detta gäller även på 2020-talet och bekräftas gång på gång i oberoende studier. Reklam i tv, print och utomhus är fortsatt kraftfull – medan word-of-mouth, sociala medier och sökordsannonsering inte räcker långt.

5. Lämna innehållet i kommunikationen åt experterna. Sätt tydliga mål och avkräv noggrann uppföljning. I mån av tid, håll dig uppdaterad kring vad forskningen säger – t.ex. att emotionell och kreativ reklam är långt bättre för affären än reklam med rationella argument. Men, stanna där – detaljstyr inte innehållet i kommunikationen.

Kommunikationsanalys har tidigare berört att mätning av effekt nu blivit möjligt att certifiera sig i. Här kan du läsa mer.

Opinionsläget – Pollofpolls

Det produceras som bekant ett stort antal partiundersökningar (löpande). För dig som söker en sammantagen helhetsbild av opinionsläget kan Pollofpolls.se ge stöd, samt även historisk utveckling.

Mandatkollen – online-tjänst för bedömning av mandat i riksdagen

Mandatkollen är en gratis online-tjänst som ger möjlighet att själv laborera med partikonstellationer för att se hur samarbeten skulle kunna skapa betryggande antal mandat i riksdagen. En högaktuell fråga i dessa tider med misstroendeomröstning och försök till ny regeringsbildning. Till detta kan även nedanstående vara ett stöd för att laborera med mandaten.

Svårt att sluta med sociala medier?

Internetstiftelsen har delat dessa fem anledningar till varför det är svårt att sluta med sociala medier: 

  1. Inläggen är så korta att vi hela tiden tänker att vi har tid för ett till.
  2. Vi lider av FOMO (fear of missing out). Vi är rädda att missa något viktigt om vi inte hänger där alla andra är. 
  3. Vi uppmuntras hela tiden att stanna kvar, till exempel genom inläggen vi exponeras för, aviseringar och påminnelser.
  4. Dopaminsystemet driver oss i jakten på bekräftelse – sociala medier ger oss belöning direkt.
  5. Integritet på nätet är så abstrakt att det är svårt att förstå vad vi förlorar när vi ger andra tillgång till vår data.

Kontakt och mer kunskap

Förhoppningsvis gav underlaget ovan stöd att bilda en uppfattning om det politiska läget i sociala medier i allmänhet, och partiledarnas effekt på plattformarna i synnerhet. Kanske även inspiration för att öka din egen (politiska) sidas genomslag? 

Här kan du läsa den senaste sentimentanalysen eller attityden till partiledarna 2021 (kommuniceras kvartalsvis). 

Du kan följa Kommunikationsanalys på Facebook och LinkedIn för att säkra nya insikter.

Behöver du eller din organisation ett bollplank eller stöd vad gäller resultat i sociala medier eller social media management? Välkommen att höra av dig.

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange: Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Datakällor: BumblewingNotified samt Smampion 

Förklaring: Influens

Smampions poängskala (0-100) motsvarar följande betyg:

100: Perfekt
95 – 99: Världsklass
90 – 94: Mycket bra
80 – 89: Väldigt bra
65 – 79: Ett bra betyg
45 – 64: Helt ok
30 – 44: Ej godkänt
0 – 29: Underkänt

Dialoger (avser Facebook och Twitter): En dialog uppstår när det finns tre eller fler kommentarer på ett inlägg som sidan har publicerat. Sidan antas ha deltagit i dialogen om sidan själv kommenterat på inlägget i form av en kommentar eller svar till en annan användares kommentar.

Fakta: Bloggen analyserar data baserat på tio partier: partiledarna och språkrören för de åtta politiska partierna i riksdagen, samt Feministiskt initiativ och Medborgerlig Samling. Feministiskt initiativ finns med på grund av sin framgång i sociala medier inför valet 2014, och motsvarande för Medborgerlig Samling inför valet 2018. Tanken med ”samma” politiska partiledare/språkrör är att långa tidslinjer med samma analysobjekt ger bra underlag för att kunna följa utveckling av kommunikation i sociala medier över tid, samt utifrån samma data kunna se trender och förändringar – allt annat lika. Efter valet 2022 kommer endast partiledare för partier invalda i riksdagen att redovisas.

Sentimentanalys svenska partiledare i sociala medier – kvartal 2 2021

Stefan Löfven uppmätte högst andel negativt sentiment i poster i sociala medier under andra kvartalet. Högst andel positiva värdeord säkrade Per Bolund. Lägst andel negativa ord för partiledare i riksdagen innehöll poster relaterat Nyamko Sabuni. Av partiledarna i riksdagen uppmätte Ulf Kristersson lägst andel positivt sentiment. Sentiment = Attityd.

Sentimentanalys partiledare andra kvartalet 2021

För många professionella inom kommunikation är det viktigt för uppföljning och omvärldsbevakning att inte enbart få veta ATT något sagts, som räckvidd och volymer av källor, utan även VAD och HUR. Sentimentanalys är en bit på vägen vad gäller HUR något sagts, om än långt ifrån utan utmaningar. 

Ordet sentimentanalys kan göra insikterna svåra att förstå. Varken Svenska akademien eller Nationalencykopledin har en svensk förklaring till ordet utan istället får vi vända oss till Oxford och Lexico för att få en beskrivning: ”The process of computationally identifying and categorizing opinions expressed in a piece of text, especially in order to determine whether the writer’s attitude towards a particular topic, product, etc. is positive, negative, or neutral.”. 

Denna sentimentanalys ger alltså en känsla för attityd och inställning till partiledarna och deras kommunikation i sociala medier. Ett underlag bestående både av partiledarens egen kommunikation samt respons från omvärlden.

Kommunikationsanalys ser sentimentanalys som en temperaturmätare, en intressant add-on som ger en extra effektdimension, men som samtidigt kan innehålla och baseras på en del oklarheter. Ironi kan till exempel inte tolkas av verktyget. Därmed sagt, stay sharp.

Partiledare – sentiment totalt och per plattform

Kvartalets sentimentanalys gav åter Per Bolund högst andel positivt sentiment för kvartalet, medan Stefan Löfven (föregående kvartal Ebba Busch) fick högst andel negativt sentiment.

Positivt vs negativt sentiment – partiledarkommunikation topp 3

Till skillnad från de politiska partierna finns inte alla partiledare/språkrör på samtliga tre sociala plattformar granskade (Facebook, Twitter och Instagram). Till exempel finns inte Ulf Kristersson och Nyamko Sabuni på Twitter. Beroende på totalt utfall kan detta påverka deras poängnivå positivt/negativt och därmed placering. 

Positivt sentiment relaterat budskap – topp 3

Sentimentanalys andra kvartalet 2021. Per Bolund ordmoln Instagram. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Notified

Den partiledare som fick högst andel positivt sentiment under kvartalet var åter Per Bolund. Även hans parti, Miljöpartiet de gröna, säkrade åter högst andel positivt sentiment under samma period. 

Topp 3-partiledare positivt sentiment (föregående kvartal inom parentes vid ändring):

  1. Per Bolund
  2. Annie Lööf
  3. Ebba Busch (Nooshi Dadgostar)

Negativt sentiment relaterat budskap – topp 3

Den partiledare som fick högst andel sammantaget negativt sentiment under kvartalet var Stefan Löfven.

Topp 3-partiledare negativt sentiment (föregående kvartal inom parentes vid ändring):

  1. Stefan Löfven (Ebba Busch)
  2. Märta Stenevi (Jimmie Åkesson) 
  3. Ebba Busch (Stefan Löfven)

Jimmie Åkessons parti, Sverigedemokraterna var under samma period det riksdagsparti vilket uppmätte lägst andel positivt samt högst andel negativt sentiment under kvartalet. 

Partiledare – sentiment per plattform

Sett till respektive plattform var fördelningen av sentiment (föregående kvartal inom parentes vid ändring):

  • Facebook
    • Högst andel positivt sentiment: Per Bolund
    • Högst andel negativt sentiment: Jimmie Åkesson (Ebba Busch)
  • Twitter
    • Högst andel positivt sentiment: Nooshi Dadgostar och Ilan Sadé (Märta Stenevi och Farida al-Abani)
    • Högst andel negativt sentiment: Stefan Löfven (Jimmie Åkesson)
  • Instagram
    • Högst andel positivt sentiment: Per Bolund och Annie Lööf (Per Bolund)
    • Högst andel negativt sentiment: Ulf Kristersson (Ebba Busch)

Summering sentiment andra kvartalet 2021

  • Sentimentanalysen visade åter ett positivt kvartal för Per Bolund i sociala medier på bas av högst andel positiva ordval i jämförelse med övriga partiledare. Ett dubbelt positivt kvartal på bas av eget resultat samt motsvarande för hans parti.
  • Både Ebba Buschs och Nyamko Sabunis siffror uppvisar detta kvartal en utplaning från negativa extremer till ökande positivt och minskande negativt sentiment.
  • Farida al-Abani (Fi) var åter den partiledare med minst andel positiva ord samt minst andel negativa ord sett till samtliga tre plattformar. Viktigt notera att Farida al-Abani inte haft öppna sidor på samtliga tre plattformar vilket påverkat möjlighet till mätbar mängd procent. Endast partier i riksdagen kommer att finnas med i bloggen efter nästa val varför några nya sidor innan valet nu inte läggs till. (Fi) har nu även en ytterligare partiledare, Teysir Subhi, som vid detta tillfälle inte har öppna profilsidor förutom Twitter varför bloggen inte adderar henne.

Verktyg och underlag

Kommunikationsanalys har sammanställt kvartalets nivå av positivt vs negativt sentiment i procent för poster i sociala medier – Facebook, Twitter och Instagram – med hjälp av data från verktyget Notified. Underlaget består av partiledare/språkrör för de åtta partierna i riksdagen samt Feministiskt initiativ och Medborgerlig Samling. Efter valet 2022 kommer endast partier invalda i riksdagen att redovisas.

Sentiment är som sagt en faktor som kan lämna öppet för en del oklarheter. Resultat av sentiment/attityd bör vägas samman med och mot övriga mätvärden samt underlag vad gäller närvaro och effekt i sociala medier. En sidas storlek och dess följares aktivitet påverkar som bekant hur stor räckvidd dess innehåll får, samt även dess volym av innehåll – eget och kommentarer från andra. 

Det intressanta är att sentiment kan ge en fingervisning om en partiledares höga nivå av uppnått engagemang är positivt eller negativt. Och därmed även vilken attityd omvärlden har till partiledaren och hens kommunikation. En indikator för relevans av sentimentdata är att jämföra med de återkommande förtroendemätningar som görs.

Arbetar du själv med en politisk sida i sociala medier? Hur uppfattar du tonläge och attityd i relaterade poster i sociala medier? Hur gör ni era egna ordval i kommunikationen? En genomtänkt tonalitet? Speglar följarnas svar och kommenterar era ordval? 

Här kan du följa Kommunikationsanalys på Facebook och LinkedIn för att säkra nya insikter.

Behöver du eller din organisation ett stöd eller bollplank för att diskutera och analysera resultat och strategi i sociala medier? Välkommen att höra av dig

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange: Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Datakälla: Notified

Sentiment. Dataanalysföretaget Notified förklarar sentiment: ”En dator värderar olika ord från 1 till 100 utifrån hur positiva vs negativa de är. ”Våld” anses exempelvis vara ett negativt ord, medan ”fint” är ett positivt. Efter det analyseras varje artikel/post i sociala medier. Om artikeln har flest negativa ord markeras den som negativ. Har den flest positiva ord markeras den som positiv. Om inga direkta värdeord används eller om det är väldigt jämt mellan positiva och negativa ord så blir det neutral. Sen kan man även själv markera en artikel som positiv, negativ eller neutral om man anser att datorn tolkat innehållet fel. Datorn lär sig då dina justeringar och blir med tiden ännu bättre på sentiment. Viktigt att komma ihåg är att sentiment inte fungerar på ironi eller liknande, utan den sortens inlägg får man justera manuellt för att få mer träffsäker statistik.” 

Fakta: Bloggen analyserar data baserat på 10 partier: de åtta invalda politiska partierna i riksdagen, samt därtill Feministiskt initiativ och Medborgerlig Samling. Feministiskt initiativ finns med på grund av sin framgång i sociala medier inför valet 2014, och motsvarande för Medborgerlig Samling inför valet 2018. Tanken med ”samma” politiska partier är att långa tidslinjer med samma analysobjekt ger bra underlag för att kunna följa utveckling av politisk kommunikation i sociala medier över tid, samt utifrån samma data kunna se trender och förändringar – allt annat lika. Kommunikationsanalys kommer endast ha med partier med vunnen plats i riksdagen efter valet 2022.

Sentimentanalys svenska partiledare i sociala medier – kvartal 1 2021

Ebba Busch uppmätte högst andel negativt sentiment i poster i sociala medier under första kvartalet. Högst andel positiva värdeord säkrade Per Bolund. Lägst andel negativa ord för partiledare i riksdagen innehöll åter poster relaterat Ulf Kristersson. Av partiledarna i riksdagen uppmätte Ebba Busch lägst andel positivt sentiment. Sentiment = Attityd.

Sentimentanalys partiledare första kvartalet 2021

För många professionella inom kommunikation är det viktigt för uppföljning och omvärldsbevakning att inte enbart få veta ATT något sagts, som räckvidd och volymer av källor, utan även VAD och HUR. Sentimentanalys är en bit på vägen vad gäller HUR något sagts, om än långt ifrån utan utmaningar. 

Ordet sentimentanalys kan göra insikterna svåra att förstå. Varken Svenska akademien eller Nationalencykopledin har en svensk förklaring till ordet utan istället får vi vända oss till Oxford och Lexico för att få en beskrivning: ”The process of computationally identifying and categorizing opinions expressed in a piece of text, especially in order to determine whether the writer’s attitude towards a particular topic, product, etc. is positive, negative, or neutral.”.

Denna sentimentanalys ger alltså en känsla för attityd och inställning till partiledarna och deras kommunikation i sociala medier. Ett underlag bestående både av partiledarens egen kommunikation samt respons från omvärlden.

Kommunikationsanalys ser sentimentanalys som en temperaturmätare, en intressant add-on som ger en extra effektdimension, men som samtidigt kan innehålla och baseras på en del oklarheter. Ironi kan till exempel inte tolkas av verktyget. Därmed sagt, stay sharp.

Verktyg och underlag

Kommunikationsanalys har sammanställt kvartalets nivå av positivt vs negativt sentiment i procent för poster i sociala medier – Facebook, Twitter och Instagram – med hjälp av data från verktyget Notified. Underlaget består av partiledare/språkrör för de åtta partierna i riksdagen samt Feministiskt initiativ och Medborgerlig Samling.

Politiska partier – sentiment totalt och per plattform

Kvartalets sentimentanalys gav Per Bolund högst andel positivt sentiment för kvartalet, medan Ebba Busch fick högst andel negativt sentiment.

Positivt vs negativt sentiment – partikommunikation på Facebook, Twitter och Instagram

Till skillnad från de politiska partierna finns inte alla partiledare/språkrör på samtliga tre sociala plattformar granskade (Facebook, Twitter och Instagram). Till exempel finns inte Ulf Kristersson och Nyamko Sabuni på Twitter. Beroende på totalt utfall kan detta påverka deras poängnivå positivt/negativt och därmed placering. 

Positivt sentiment relaterat budskap – topp 3

Sentimentanalys första kvartalet 2021. Per Bolund ordmoln Instagram. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Notified

Den partiledare som fick högst andel positivt sentiment under kvartalet var Per Bolund. Även hans parti, Miljöpartiet de gröna, säkrade högst andel positivt sentiment under samma period.

Topp 3-partiledare positivt sentiment (föregående kvartal inom parentes vid ändring):

  1. Per Bolund (Nooshi Dadgostar)
  2. Annie Lööf (Per Bolund)
  3. Nooshi Dadgostar (Stefan Löfven)

Negativt sentiment relaterat budskap – topp 3

Den partiledare som fick högst andel sammantaget negativt sentiment under kvartalet var Ebba Busch.

Topp 3-partiledare negativt sentiment (föregående kvartal inom parentes vid ändring):

  1. Ebba Busch (Jimmie Åkesson)
  2. Jimmie Åkesson (Ebba Busch) 
  3. Stefan Löfven

Jimmie Åkessons parti, Sverigedemokraterna var samtidigt det riksdagsparti vilket uppmätte lägst andel positivt sentiment under kvartalet. 

Sentiment per plattform

Sett till respektive plattform var fördelningen av sentiment (föregående kvartal inom parentes vid ändring):

  • Facebook
    • Högst andel positivt sentiment: Per Bolund
    • Högst andel negativt sentiment: Ebba Busch (Nyamko Sabuni)
  • Twitter
    • Högst andel positivt sentiment: Märta Stenevi och Farida al-Abani (Nooshi Dadgostar)
    • Högst andel negativt sentiment: Jimmie Åkesson (Stefan Löfven)
  • Instagram
    • Högst andel positivt sentiment: Per Bolund (Nooshi Dadgostar)
    • Högst andel negativt sentiment: Ebba Busch (Ulf Kristersson)

Summering sentiment första kvartalet 2021

  • Sentimentanalysen visade ett positivt kvartal för språkröret och nytillträdde miljöministern Per Bolund i sociala medier på bas av högst andel positiva ordval i jämförelse med övriga partiledare. Ett dubbelt positivt kvartal på bas av egen närvaro samt motsvarande för hans parti. Under kvartalet valde Miljöpartiet de gröna ett nytt språkrör samt Per Bolund fick en ny ministerpost.
  • Ebba Busch kan ses ha utmaningar på grund av dels lägst andel positivt sentiment bland partiledare i riksdagen, dels högst andel negativa värdeord i poster i sociala medier. 
  • Farida al-Abani (Fi) var åter den partiledare med minst andel positiva ord samt minst andel negativa ord sett till samtliga tre plattformar. Viktigt notera att Farida al-Abani inte har sidor på samtliga tre plattformar vilket påverkar möjlighet till mängd procent.

Sentiment är som sagt en faktor som kan lämna öppet för en del oklarheter. Resultat av sentiment/attityd bör vägas samman med och mot övriga mätvärden samt underlag vad gäller närvaro och effekt i sociala medier. En sidas storlek och dess följares aktivitet påverkar som bekant hur stor räckvidd dess innehåll får, samt även dess volym av innehåll – eget och kommentarer från andra.

Det intressanta är att sentiment kan ge en fingervisning om en partiledares höga nivå av uppnått engagemang är positivt eller negativt. Och därmed även vilken attityd omvärlden har till partiledaren och hens kommunikation. En indikator för relevans av sentimentdata är att jämföra med de återkommande förtroendemätningar som görs.

Arbetar du själv med en politisk sida i sociala medier? Hur uppfattar du tonläge och attityd i relaterade poster i sociala medier? Hur gör ni era egna ordval i kommunikationen? En genomtänkt tonalitet? Speglar följarnas svar och kommenterar era ordval? 

Här kan du följa Kommunikationsanalys på Facebook och LinkedIn för att säkra nya insikter.

Behöver du eller din organisation ett stöd eller bollplank för att diskutera och analysera resultat och strategi i sociala medier? Välkommen att höra av dig

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange: Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Datakälla: Notified

Sentiment. Dataanalysföretaget Notified förklarar sentiment: ”En dator värderar olika ord från 1 till 100 utifrån hur positiva vs negativa de är. ”Våld” anses exempelvis vara ett negativt ord, medan ”fint” är ett positivt. Efter det analyseras varje artikel/post i sociala medier. Om artikeln har flest negativa ord markeras den som negativ. Har den flest positiva ord markeras den som positiv. Om inga direkta värdeord används eller om det är väldigt jämt mellan positiva och negativa ord så blir det neutral. Sen kan man även själv markera en artikel som positiv, negativ eller neutral om man anser att datorn tolkat innehållet fel. Datorn lär sig då dina justeringar och blir med tiden ännu bättre på sentiment. Viktigt att komma ihåg är att sentiment inte fungerar på ironi eller liknande, utan den sortens inlägg får man justera manuellt för att få mer träffsäker statistik.” 

Fakta: Bloggen analyserar data baserat på 10 partier: de åtta invalda politiska partierna i riksdagen, samt därtill Feministiskt initiativ och Medborgerlig Samling. Feministiskt initiativ finns med på grund av sin framgång i sociala medier inför valet 2014, och motsvarande för Medborgerlig Samling inför valet 2018. Tanken med ”samma” politiska partier är att långa tidslinjer med samma analysobjekt ger bra underlag för att kunna följa utveckling av politisk kommunikation i sociala medier över tid, samt utifrån samma data kunna se trender och förändringar – allt annat lika. Förmodligen kommer bloggen endast ha med partier med vunnen plats i riksdagen efter valet 2022.

Sentimentanalys svenska partiledare i sociala medier – kvartal 4 2020

Jimmie Åkesson uppmätte högst andel negativt sentiment i poster i sociala medier under fjärde kvartalet. Högst andel positiva värdeord säkrade Nooshi Dadgostar. Lägst andel negativa ord för partiledare i riksdagen innehöll poster relaterat Ulf Kristersson. Av partiledarna i riksdagen uppmätte Jimmie Åkesson lägst andel positivt sentiment. Sentiment = Attityd.

Sentimentanalys partiledare fjärde kvartalet 2020

För många professionella inom kommunikation är det viktigt för uppföljning och omvärldsbevakning att inte enbart få veta ATT något sagts, som räckvidd och volymer av källor, utan även VAD och HUR. Sentimentanalys är en bit på vägen vad gäller HUR något sagts, om än långt ifrån utan utmaningar. 

Ordet sentimentanalys kan göra insikterna svåra att ta till sig. Varken Svenska akademien eller Nationalencykopledin har någon svensk förklaring till ordet utan istället får vi vända oss till Oxford och Lexico för att få en beskrivning: ”The process of computationally identifying and categorizing opinions expressed in a piece of text, especially in order to determine whether the writer’s attitude towards a particular topic, product, etc. is positive, negative, or neutral.”. Sentiment lika med Attityd, kan förenklat sammanfatta begreppet.

Denna sentimentanalys ger alltså en känsla för omvärldens attityd och inställning till partiledarna och deras kommunikation. 

Den exempelmening som Lexico använder i anslutning till ovan är även något som Kommunikationsanalys understödjer: ”companies have key lessons to learn about harnessing the power of social media and sentiment analysis”. Denna blogg kan till exempel ses som en realisering av detta behov.

Kommunikationsanalys ser sentimentanalys som en temperaturmätare, en intressant add-on som ger en extra effektdimension, men som samtidigt kan innehålla och baseras på en del oklarheter. Ironi kan till exempel inte tolkas av verktyget. Därmed sagt, stay sharp.

Verktyg

Kommunikationsanalys har sammanställt kvartalets nivå av positivt vs negativt sentiment i procent för poster i sociala medier – Facebook, Twitter och Instagram – med hjälp av data från verktyget Notified

Politiska partier – sentiment totalt och per plattform

Kvartalets sentimentanalys visar att attityden till de tio politiska partiernas partiledare som bloggen analyserar, sammantaget de tre plattformarna, gav Nooshi Dadgostar högst andel positivt sentiment för kvartalet, medan Jimmie Åkesson fick högst andel negativt sentiment.

Positivt vs negativt sentiment – partikommunikation på Facebook, Twitter och Instagram

Till skillnad från de politiska partierna finns inte alla partiledare/språkrör på samtliga tre sociala plattformar granskade (Facebook, Twitter och Instagram). Till exempel finns inte Ulf Kristersson och Nyamko Sabuni på Twitter. Detta kan påverka deras poängnivå och därmed placering. 

Positivt sentiment relaterat budskap

Sentimentanalys fjärde kvartalet 2020. Nooshi Dadgostar Facebook. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Notified

Den partiledare som fick högst andel positivt sentiment under kvartalet var Nooshi Dadgostar. Även hennes parti, Vänsterpartiet, säkrade högst andel positivt sentiment under samma period.

Topp 3-partiledare positivt sentiment (föregående kvartal inom parentes vid ändring):

  1. Nooshi Dadgostar (Isabella Lövin)
  2. Per Bolund
  3. Stefan Löfven (Annie Lööf)

Negativt sentiment relaterat budskap

Den partiledare som fick högst andel sammantaget negativt sentiment under kvartalet var Jimmie Åkesson.

Topp 3-partiledare negativt sentiment (föregående kvartal inom parentes vid ändring):

  1. Jimmie Åkesson (Ebba Busch)
  2. Ebba Busch (Stefan Löfven) 
  3. Stefan Löfven (Jimmie Åkesson)

Jimmie Åkessons parti, Sverigedemokraterna var samtidigt det riksdagsparti vilket uppmätte lägst andel positivt sentiment under fjärde kvartalet. 

Sentiment per plattform

Sett till respektive plattform var fördelningen av sentiment (föregående kvartal inom parentes vid ändring):

  • Facebook
    • Högst andel positivt sentiment: Per Bolund
    • Högst andel negativt sentiment: Nyamko Sabuni (Ebba Busch)
  • Twitter
    • Högst andel positivt sentiment: Nooshi Dadgostar (Jonas Sjöstedt)
    • Högst andel negativt sentiment: Stefan Löfven (Ilan Sadé. Om endast partiledare i riksdagen: Stefan Löfven)
  • Instagram
    • Högst andel positivt sentiment: Nooshi Dadgostar (Isabella Lövin)
    • Högst andel negativt sentiment: Ulf Kristersson (Stefan Löfven)

Summering sentiment fjärde kvartalet 2020

  • Sentimentanalysen visade ett positivt kvartal för nytillträdda partiledaren Nooshi Dadgostar i sociala medier på bas av högst andel positiva ordval i jämförelse med övriga partiledare. Dubbelt positivt på bas av egen närvaro samt motsvarande för hennes parti.
  • Jimmie Åkesson kan ses ha utmaningar på grund av högst andel negativa värdeord i poster i sociala medier. 
  • Farida al-Abani (Fi) var åter den partiledare med minst andel positiva ord sett till samtliga tre plattformar. Farida al-Abani har inte publika sidor på samtliga tre plattformar. Samma placering om endast sett till partiledare i riksdagen har Jimmie Åkesson.

Sentiment är som sagt endast en faktor, och därtill en som kan lämna öppet för en del oklarheter. Resultat av sentiment bör vägas samman med och mot övriga mätvärden och underlag vad gäller närvaro och effekt i sociala medier. En sidas storlek och dess följares aktivitet påverkar som bekant hur stor räckvidd dess innehåll får, samt även dess volym av innehåll – eget och kommentarer från andra. Det intressanta är att sentiment kan ge en fingervisning om en partiledares höga nivå av uppnått engagemang är positivt eller negativt. Vilken attityd omvärlden har till partiledaren och dess kommunikation.

Arbetar du själv med en politisk sida i sociala medier? Hur uppfattar du tonläge och attityd i relaterade poster i sociala medier? Hur gör ni era egna ordval i kommunikationen? En genomtänkt tonalitet? Speglar följarnas svar och kommenterar era ordval? 

Här kan du följa Kommunikationsanalys på Facebook och LinkedIn för att säkra nya insikter.

Behöver du eller din organisation ett stöd eller bollplank för att diskutera och analysera resultat och strategi i sociala medier? Välkommen att höra av dig

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange: Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Datakälla: Notified

Sentiment. Dataanalysföretaget Notified förklarar sentiment: ”En dator värderar olika ord från 1 till 100 utifrån hur positiva vs negativa de är. ”Våld” anses exempelvis vara ett negativt ord, medan ”fint” är ett positivt. Efter det analyseras varje artikel/post i sociala medier. Om artikeln har flest negativa ord markeras den som negativ. Har den flest positiva ord markeras den som positiv. Om inga direkta värdeord används eller om det är väldigt jämt mellan positiva och negativa ord så blir det neutral. Sen kan man även själv markera en artikel som positiv, negativ eller neutral om man anser att datorn tolkat innehållet fel. Datorn lär sig då dina justeringar och blir med tiden ännu bättre på sentiment. Viktigt att komma ihåg är att sentiment inte fungerar på ironi eller liknande, utan den sortens inlägg får man justera manuellt för att få mer träffsäker statistik.” 

Fakta: Bloggen analyserar data baserat på 10 partier: de åtta invalda politiska partierna i riksdagen, samt därtill Feministiskt initiativ och Medborgerlig Samling. Feministiskt initiativ finns med för sin framgång i sociala medier inför valet 2014, och motsvarande för Medborgerlig Samling inför valet 2018. Tanken med ”samma” politiska partier är att långa tidslinjer med samma analysobjekt ger bra underlag för att kunna följa utveckling av kommunikation i sociala medier över tid, samt utifrån samma data kunna se trender och förändringar – allt annat lika. Möjligen kommer bloggen endast ha med partier med vunnen plats i riksdagen efter valet 2022.