Stefan Löfven uppmätte högst andel negativt sentiment i poster i sociala medier under andra kvartalet. Högst andel positiva värdeord säkrade Per Bolund. Lägst andel negativa ord för partiledare i riksdagen innehöll poster relaterat Nyamko Sabuni. Av partiledarna i riksdagen uppmätte Ulf Kristersson lägst andel positivt sentiment. Sentiment = Attityd.

Sentimentanalys partiledare andra kvartalet 2021

För många professionella inom kommunikation är det viktigt för uppföljning och omvärldsbevakning att inte enbart få veta ATT något sagts, som räckvidd och volymer av källor, utan även VAD och HUR. Sentimentanalys är en bit på vägen vad gäller HUR något sagts, om än långt ifrån utan utmaningar. 

Ordet sentimentanalys kan göra insikterna svåra att förstå. Varken Svenska akademien eller Nationalencykopledin har en svensk förklaring till ordet utan istället får vi vända oss till Oxford och Lexico för att få en beskrivning: ”The process of computationally identifying and categorizing opinions expressed in a piece of text, especially in order to determine whether the writer’s attitude towards a particular topic, product, etc. is positive, negative, or neutral.”. 

Denna sentimentanalys ger alltså en känsla för attityd och inställning till partiledarna och deras kommunikation i sociala medier. Ett underlag bestående både av partiledarens egen kommunikation samt respons från omvärlden.

Kommunikationsanalys ser sentimentanalys som en temperaturmätare, en intressant add-on som ger en extra effektdimension, men som samtidigt kan innehålla och baseras på en del oklarheter. Ironi kan till exempel inte tolkas av verktyget. Därmed sagt, stay sharp.

Partiledare – sentiment totalt och per plattform

Kvartalets sentimentanalys gav åter Per Bolund högst andel positivt sentiment för kvartalet, medan Stefan Löfven (föregående kvartal Ebba Busch) fick högst andel negativt sentiment.

Positivt vs negativt sentiment – partiledarkommunikation topp 3

Till skillnad från de politiska partierna finns inte alla partiledare/språkrör på samtliga tre sociala plattformar granskade (Facebook, Twitter och Instagram). Till exempel finns inte Ulf Kristersson och Nyamko Sabuni på Twitter. Beroende på totalt utfall kan detta påverka deras poängnivå positivt/negativt och därmed placering. 

Positivt sentiment relaterat budskap – topp 3

Den partiledare som fick högst andel positivt sentiment under kvartalet var åter Per Bolund. Även hans parti, Miljöpartiet de gröna, säkrade åter högst andel positivt sentiment under samma period. 

Topp 3-partiledare positivt sentiment (föregående kvartal inom parentes vid ändring):

1. Per Bolund
2. Annie Lööf
3. Ebba Busch (Nooshi Dadgostar)

Negativt sentiment relaterat budskap – topp 3

Den partiledare som fick högst andel sammantaget negativt sentiment under kvartalet var Stefan Löfven.

Topp 3-partiledare negativt sentiment (föregående kvartal inom parentes vid ändring):

1. Stefan Löfven (Ebba Busch)
2. Märta Stenevi (Jimmie Åkesson) 
3. Ebba Busch (Stefan Löfven)

Jimmie Åkessons parti, Sverigedemokraterna var under samma period det riksdagsparti vilket uppmätte lägst andel positivt samt högst andel negativt sentiment under kvartalet. 

Partiledare – sentiment per plattform

Sett till respektive plattform var fördelningen av sentiment (föregående kvartal inom parentes vid ändring):

• Facebook
  • Högst andel positivt sentiment: Per Bolund
  • Högst andel negativt sentiment: Jimmie Åkesson (Ebba Busch)
• Twitter
  • Högst andel positivt sentiment: Nooshi Dadgostar och Ilan Sadé (Märta Stenevi och Farida al-Abani)
  • Högst andel negativt sentiment: Stefan Löfven (Jimmie Åkesson)
• Instagram
  • Högst andel positivt sentiment: Per Bolund och Annie Lööf (Per Bolund)
  • Högst andel negativt sentiment: Ulf Kristersson (Ebba Busch)

Summering sentiment andra kvartalet 2021

• Sentimentanalysen visade åter ett positivt kvartal för Per Bolund i sociala medier på bas av högst andel positiva ordval i jämförelse med övriga partiledare. Ett dubbelt positivt kvartal på bas av eget resultat samt motsvarande för hans parti.
• Både Ebba Buschs och Nyamko Sabunis siffror uppvisar detta kvartal en utplaning från negativa extremer till ökande positivt och minskande negativt sentiment.
• Farida al-Abani (Fi) var åter den partiledare med minst andel positiva ord samt minst andel negativa ord sett till samtliga tre plattformar. Viktigt notera att Farida al-Abani inte haft öppna sidor på samtliga tre plattformar vilket påverkat möjlighet till mätbar mängd procent. Endast partier i riksdagen kommer att finnas med i bloggen efter nästa val varför några nya sidor innan valet nu inte läggs till. (Fi) har nu även en ytterligare partiledare, Teysir Subhi, som vid detta tillfälle inte har öppna profilsidor förutom Twitter varför bloggen inte adderar henne.

Verktyg och underlag

Kommunikationsanalys har sammanställt kvartalets nivå av positivt vs negativt sentiment i procent för poster i sociala medier – Facebook, Twitter och Instagram – med hjälp av data från verktyget Notified. Underlaget består av partiledare/språkrör för de åtta partierna i riksdagen samt Feministiskt initiativ och Medborgerlig Samling. Efter valet 2022 kommer endast partier invalda i riksdagen att redovisas.

Sentiment är som sagt en faktor som kan lämna öppet för en del oklarheter. Resultat av sentiment/attityd bör vägas samman med och mot övriga mätvärden samt underlag vad gäller närvaro och effekt i sociala medier. En sidas storlek och dess följares aktivitet påverkar som bekant hur stor räckvidd dess innehåll får, samt även dess volym av innehåll – eget och kommentarer från andra. 

Det intressanta är att sentiment kan ge en fingervisning om en partiledares höga nivå av uppnått engagemang är positivt eller negativt. Och därmed även vilken attityd omvärlden har till partiledaren och hens kommunikation. En indikator för relevans av sentimentdata är att jämföra med de återkommande förtroendemätningar som görs.

Arbetar du själv med en politisk sida i sociala medier? Hur uppfattar du tonläge och attityd i relaterade poster i sociala medier? Hur gör ni era egna ordval i kommunikationen? En genomtänkt tonalitet? Speglar följarnas svar och kommenterar era ordval? 

Här kan du följa Kommunikationsanalys på Facebook och LinkedIn för att säkra nya insikter.

Behöver du eller din organisation ett stöd eller bollplank för att diskutera och analysera resultat och strategi i sociala medier? Välkommen att höra av dig. 

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange: Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Datakälla: Notified

Sentiment. Dataanalysföretaget Notified förklarar sentiment: ”En dator värderar olika ord från 1 till 100 utifrån hur positiva vs negativa de är. ”Våld” anses exempelvis vara ett negativt ord, medan ”fint” är ett positivt. Efter det analyseras varje artikel/post i sociala medier. Om artikeln har flest negativa ord markeras den som negativ. Har den flest positiva ord markeras den som positiv. Om inga direkta värdeord används eller om det är väldigt jämt mellan positiva och negativa ord så blir det neutral. Sen kan man även själv markera en artikel som positiv, negativ eller neutral om man anser att datorn tolkat innehållet fel. Datorn lär sig då dina justeringar och blir med tiden ännu bättre på sentiment. Viktigt att komma ihåg är att sentiment inte fungerar på ironi eller liknande, utan den sortens inlägg får man justera manuellt för att få mer träffsäker statistik.” 

Fakta: Bloggen analyserar data baserat på 10 partier: de åtta invalda politiska partierna i riksdagen, samt därtill Feministiskt initiativ och Medborgerlig Samling. Feministiskt initiativ finns med på grund av sin framgång i sociala medier inför valet 2014, och motsvarande för Medborgerlig Samling inför valet 2018. Tanken med ”samma” politiska partier är att långa tidslinjer med samma analysobjekt ger bra underlag för att kunna följa utveckling av politisk kommunikation i sociala medier över tid, samt utifrån samma data kunna se trender och förändringar – allt annat lika. Kommunikationsanalys kommer endast ha med partier med vunnen plats i riksdagen efter valet 2022.