Etikettarkiv: Ann-Leena Mikiver Riksbanken

Riksbanken: Sociala medier nära människors vardag

Sedan 2020 har Kommunikationsanalys utökat med ett flertal nya och intressanta branscher för dels benchmark, dels effektanalys av framgång och närvaro i sociala medier, däribland skattefinansierade verksamheter som myndigheter. Här kan du läsa tidigare underlag om (statliga) myndigheters närvaro och framgång i sociala medier.

Denna blogg vill även inspirera till framgång i sociala medier genom att möjliggöra tips från organisationer som förekommer på de olika topplistor som bloggen lyfter. Eller som väl belyser den vardag som ansvariga för sociala plattformar möter. En samlingsplats för professionella – med #tipsfrånverkligheten.

Denna gång delar Ann-Leena Mikiver, kommunikationschef vid Riksbanken, sina tankar om hur myndigheten arbetar med sociala medier för att nå framgång samt hantera uppföljning.

Foto: Ann-Leena Mikiver, Riksbanken

Vad vill Riksbanken uppnå med sin närvaro i sociala medier?

– Det korta svaret är: samma sak som vi vill uppnå genom traditionella medier fast med mer dialog. Riksbanken är en myndighet som många har hört talas om men få har direktkontakt med. Därför är ofta kunskapen lite svajig om vad vi egentligen gör. Samtidigt har våra åtgärder stor betydelse för människors privatekonomi. Till exempel att de förstår varför det är viktigt med en låg och stabil inflation och att det är därför som Riksbanken höjer eller sänker räntan, och hur det påverkar deras egna lån och besparingar.

– I dag gör vi dessutom många andra åtgärder som verkar på lite andra sätt men som också påverkar det allmänna ränteläget. Dessa åtgärder blir inte effektiva om vi inte kommunicerar tydligt vad vi gör och varför. Dessutom har människor rätt att veta vad vi gör och varför. I så motto är vi är en sorts ekonomisk försvarsmakt som människor måste lita på under finansiell oro, som till exempel nu under coronapandemin.

– Därför behöver vi berätta om vad vi gör och varför i alla kanaler som man kan tänka sig. Inte minst i sociala medier eftersom det är den vanligaste ingången till människor i dag. Förr läste folk tidningen, nu scrollar man i sitt flöde för att snappa upp nyheter. Vi gör egna undersökningar om vad människor vet om oss och hur det påverkar deras förtroende för oss, och de visar alltid på samma resultat: Med ökad kunskap så stiger oftast förtroendet.

Riksbanken Facebook

Hur resonerar och agerar ni för ett lyckat upplägg? 

– Det finns inget enkelt svar på den frågan. De inlägg som tenderar att få mest spridning handlar om ämnen som ligger nära människors vardag, till exempel kontanter eller betalningar generellt – info om falska sedlar i omlopp eller om kontanternas ställning som betalningsmedel. Även framåtblickande ämnen som skulle kunna bli en del av människors vardag går ofta bra, till exempel inlägg om vårt arbete med e-kronan, vilket många brukar tycka är spännande. Utöver det fungerar lättsamma ämnen också ofta bra för oss, som för många andra. I vissa fall försöker vi ta oss an mer komplexa ämnen med en lättsam ingång, vilket kan vara lyckosamt (vår julkalender i fjol till exempel eller en del explainers). Vårt 350-årsjubileum för två år sedan gav många möjligheter till historiska tillbakablickar i eviga ämnen, Samtidigt får man inte glömma bort att målet med kommunikationen ofta är att skapa förståelse för vår verksamhet, som många gånger är ganska komplex. Att hitta balansen mellan komplexitet och att skapa ett intresse är svårt, men vi försöker med de medel vi har, till exempel klarspråk, bilder och infografik.

– Det är vi på kommunikationsenheten som äger innehållet i alla sociala medier. Mer specifikt är det redaktionen som ansvarar för flödet nuförtiden. Fram tills för några år sedan var det HR som ansvarade för LinkedIn, presstjänsten för Twitter och våra webbplatser sköttes separat. För fyra år sedan lade vi allt på den då nybildade digitala redaktionen. Skälet var framför allt att det finns så mycket synergier, dvs. bra att ett gäng följer, gör inlägg och svarar på frågor. Det blir för spretigt att ha det redaktionella ansvaret utspritt, och risken är stor att missa möjligheter att skapa engagemang, förtroende och dialog.  

– Vi finns på Facebook, Twitter, LinkedIn och YouTube. Facebook använder vi för att nå folk som vi kanske inte når annars, lite bredare intresserad allmänhet. På Twitter når vi journalister och opinionsbildare, och på LinkedIn når vi finansbranschen/yrkeskontakterna som vi behöver ha dialog med. Vi kollar dock alltid av LinkedIn med HR: de publicerar själva platsannonserna men vi kör de mer innehållsmässiga inläggen.

– På LinkedIn försöker vi lyfta våra egna medarbetare och vad de arbetar med. Där går till exempel information om vårt e-krona-projekt mycket bra för de som behöver veta något om digitala betalningar eller själva arbetar med dem, de är ju alla där och följer oss. Det är synd att bara inskränka sig till platsannonser där för här kan det bli stort engagemang om man träffar rätt. Youtube använder vi mest som ett komplement och en parkeringsplats för våra filmer: vi utvärderar nu hur och vad vi ska göra här.

– För vårt innehållsarbete kan man säga att vi har en bottenplatta och det är redaktionsmötena. De leds av gruppchefen för redaktionen och här är alltid någon från presstjänsten samt kommunikationsstrategerna med. Ska vi göra något lite mer specifikt så bildar vi små ”miniprojekt”. Det har lett till att vi har blivit mycket bättre på riktigt bra storytelling med enkla och bra budskap, även om det är en utmaning att frigöra tid för utvecklingsjobbet.

– I vårt interna arbete är redaktionskalendern navet för vår planering. Det bidrar till att vi får en struktur och närvaro i allt det som händer och vad det är vi vill lyfta och i vilka kanaler de närmaste veckorna. Mycket av det vi kommunicerar handlar förstås om beslut, tal och rapporter som ledning och stab genererar löpande. Men vi försöker också hela tiden hitta ett ”eget” redaktionellt innehåll, ofta kunskapandet, och i kontexten av den aktuella debatten i samhället.  

– Vi gör det mesta in-house. Faktum är att när jag började här för åtta år sedan trodde jag knappt mina ögon att så mycket kan göras in-house, men med duktiga medarbetare så går det! Vi hanterar dessutom ofta känslig information vilket gör det svårare att anlita extern hjälp. Men när vi har gjort större satsningar, till exempel skolfilmerna och en del till vårt 350-årsjubileum 2018, då har vi tagit extern hjälp.

Riksbanken Facebook

Tonalitet, teknologi och transparens – och integritet

– Tonaliteten, teknologin och transparensen – de handlar alla tre om att bygga förtroendefull kommunikation direkt med sina följare. Man måste ha intresse för följarna, deras intresse och kunskapsnivå, svara dem och ta dem på allvar. Man måste – i likhet med de flesta vanliga journalister i dag – också bemästra tekniken, dvs. kunna filma, fotografera, bildsätta, skriva texter, videoredigera plus kunna publiceringsverktygen! Till sist, man måste förstå att sociala medier är på gott och ont, och som myndighet har man ett särskilt stort ansvar att agera transparent. Med transparens menar jag att medborgarna har rätt att veta vad vi myndigheter gör på ett för dem enkelt sätt, vi kan inte förvänta oss att alla ska surfa in på vår hemsida. Men också att vi kommunikatörer måste vara kunniga om de integritetsfrågor som följer av att de sociala medierna är ”gratis” för användaren. De har ett pris och det är att följarna delar med sig av information om sig själva. Det är ju det som hela GDPR-frågan handlar om. Av oss kommunikatörer måste man förvänta sig att vi har kunskap om integritetsfrågorna och arbetar proaktivt med de frågorna. Vi om några vet ju vilka kritiska frågor man bör ställa till leverantörerna.  

– Tonaliteten är väl det ”T” som vilar helt på våra egna axlar på kommunikationsenheten. När det gäller teknologi och transparens behöver vi kroka arm med både IT-experter och jurister. Om jag tar de tre plattformar vi är aktiva i, så handlar det ju lite förenklat om att fånga Agenda-, Rapport- och På Spåret-tittarna. Det säger sig självt att det inte går att göra på en och samma gång. Agenda-tittarna vill ner på djupet, Rapport-tittarna vill ha koll på läget snabbt och På spåret-publiken vill lära sig nytt på ett lite lustfyllt sätt. På Riksbanken är vi ju lyckligt lottade, vi kan erbjuda allt från analys om Covid-vaccinets effekt på ekonomin till skillnaden är mellan en e-krona och Bitcoin – och vi har dessutom en 350-årig historia att ösa ur. Facebook-läsarna kanske lockas av lite ”fun facts” som för vidare till nya frågor, medan Twitter-läsarna vill ha något de kan ha en åsikt om.

Social Media Management

– För att lyckas med sociala medier gäller det att lägga tid på att fundera på vem man behöver nå och varför man ska finnas på olika plattformar, annars blir det väldigt tungt och man riskerar att skjuta ut hagelsvärmar som ingen har frågat efter. Vi tänkte själva noga för något år sedan när vi gick in på Facebook. Först hade vi bara en dedikerad sida som syftade till att informera och svara på frågor om sedel- och myntutbytet (en av många kanaler), men när kampanjen var slut så kändes det märkligt att bara lämna alla följare i sticket. Då doppade vi tån i vattnet och testade med mer allmänt material som även rör penningpolitik och finansiell stabilitet. Vi växer så det talar väl för att vi gör något rätt, men det är nog fortfarande den plattformen som är svårast att hitta rätt ton i. Nu vill vi till exempel nå fler unga vuxna för de läser ju inte tidningar och inte tittar de på Rapport heller, och vi vet väl rätt säkert att Facebook inte når dem. Men vi måste också inse att vi tar på oss ett nytt ansvar för varje ny plattform vi går in i. Det ska vara hög kvalitet på det vi gör så vi tar det lite försiktigt här. Vi gör annat som förhoppningsvis når dem också.

Schrems II-domen samt etik

– Inte bara Schrems II-domen, utan hela GDPR-lagstiftningen har rört om världen för oss när det gäller bildhantering. Det har kommit in nya inslag av geopolitik i form av ändrad syn på säkerhetsfrågor, inte minst när det gäller amerikanska analystjänster och möjligen framöver även från annat håll. Just Schrems II har påverkat eftersom vi behöver undersöka mycket mer noggrant vilka verktyg som har tredjelandsaktörer involverade i något led. Jag tror att etikfrågor med avseende på personlig integritet är en annan typ av kompetens som vi kommunikatörer behöver bli mycket bättre på. Vi får kroka arm med juristerna och hitta kloka vägar framåt i en rätt svårnavigerad terräng.

Inspiration

– För inspiration gillar jag att kika på sådana som hittar sin nisch och tar ut svängarna kreativt, till exempel Livrustkammaren som i sin hyggligt smala nisch lyckats nå över 60 000 följare. I min egen bransch går det ju inte att bortse från den jamaicanska centralbanken som kör en informationsdrive som heter Inflation Targeting, alltså Inflationsmålet. Skillnaden mot andra är att de kör den i reggae-version. (Se Bank of Jamaica nedan.)

Hur följer ni upp resultat av er närvaro i sociala medier? Vilka verktyg använder ni? Har ni tydliga mål?

– För oss handlar det fortfarande i mångt och mycket att bygga upp en stark position i sociala medier, med god räckvidd och många följare. Det vill säga vi vill växa, vilket vi tror vi gör om vi skapar bra och relevant innehåll för så många som möjligt. Utfallet i sociala medier följer vi upp varje månad där vi tittar på föregående månads statistik. Av det försöker vi lära oss vad som fungerar och inte, och det blir ett verktyg för att utveckla kommunkationen.

– Räckvidden mäter vi genom antal följare och visningar, engagemanget genom antal delningar och kommentarer. Vi har kvantitativa mål att öka både räckvidd och engagemang och följer upp det månadsvis via ett par olika parametrar. Utöver det har vi ambitionen att komplettera med ett antal kvalitativa mål, med utgångspunkt i vår innehållsstrategi för digitala kanaler, men det är en process som vi är mitt uppe i.

– Vi har en väldigt omfattande informationssäkerhet vilket gör att vi måste vara mycket noggranna med vilka verktyg vi använder. Vi använder respektive kanals egna verktyg för att publicera, hantera och följa upp innehållet och har inga planer i dagsläget på att ändra på det, avslutar Ann-Leena.

Här hittar du Riksbanken på Facebook

Under 2021 kommer fler tipsinlägg med röster och erfarenheter från bland annat banker, elhandel, försäkringsbolagkommunermyndigheter, regioner, sjukhus och telekom. Du hittar även inlägg från bland andra Livrustkammaren och f.d. partiledare Jonas Sjöstedt.

Här hittar du senaste resultaten för (statliga) myndigheter i sociala medier.

Följ gärna Kommunikationsanalys på Facebook och LinkedIn för att säkra nya insikter.

Behöver du eller din organisation ett stöd eller bollplank vad gäller social media management? Välkommen att höra av dig.

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange: Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Foton: Riksbanken