Etikettarkiv: analys sociala medier

Svenska myndigheter i sociala medier – effekt kvartal 2 2022

Polisen, PRV och Jordbruksverket var kvartalets bästa myndighetssidor på Facebook. Sveriges statliga myndigheter gjorde under andra kvartalet en aktivitetsökning på Facebook. Flest inlägg gjorde SMHI. Högst tillväxt under kvartalet uppvisade PRV. Två myndigheter tappade följare. Swedavia hade kvartalets högsta viralitet. Kvartalets bästa inlägg gjordes av Jordbruksverket. Högst influens säkrades på både Twitter och Instagram av Försvarsmakten. Aktuella nyheter och tips.

Sammanfattning

  • Resultat baseras på en viktning av data från två olika dataverktyg.
  • Polisen, PRV och Jordbruksverket var detta kvartals bästa myndighetssidor på Facebook, med Polisen återkommande från föregående kvartal.
  • Kvartalet visade en fortsatt minskad effekt för Folkhälsomyndigheten som inte placerade sig bland topp 5-sidor med högst effekt. En koppling relaterat minskat intresset för pandemin och dess effekter? 
  • Sveriges (statliga) myndigheter gjorde under andra kvartalet en aktivitetsökning till i snitt 11 (10) inlägg per månad på Facebook, i linje med helårsresultatet för 2021.
  • Flest inlägg gjorde åter SMHI med 98 inlägg under kvartalet. 
  • Högst tillväxt under kvartalet uppvisade PRV med 11,04 procent.
  • Största myndighetssida är Polisen med drygt 380 000 följare på Facebook.
  • Samtliga myndighetssidor utom två uppvisade positiv tillväxt på sina Facebook-sidor. En myndighet uppvisade nolltillväxt.
  • Samtliga myndighetssidor utom två uppvisade dialoger på sina Facebook-sidor.
  • Swedavia hade kvartalets högsta viralitet vilket kan förmodas ha koppling till köer på flygplatser under kvartalet.
  • Kvartalets bästa inlägg på Facebook gjordes åter av Jordbruksverket, nu om skyddad geografisk beteckning inom EU för Äkta Gränna polkagrisar.
  • Högst influens säkrade åter Försvarsmakten på både Twitter samt Instagram.

Myndigheter i sociala medier kvartal 2 2022

Resultat från tidigare kvartal hittar du här samt relaterade #tipsfrånverkligheten. Imorgon fredag kommer ett nytt intressant tips och inlägg om Rymdstyrelsen och deras uppdrag och arbete i sociala medier.

Samtliga 40 myndigheter på Facebook har inte motsvarande närvaro på Twitter och Instagram varför antalet sidor på de plattformarna är färre.

Resultat myndigheter i sociala medier andra kvartalet 2022

Andra kvartalet 2022 placerade sig Polisen, PRV och Jordbruksverket på Facebook högst bland verktygens topp 5-sidor med god effekt. Tre sidor som alltså sammantaget säkrat högst effekt på bas av Kommunikationsanalys viktning av två olika dataverktyg. 

Effekt är utifrån en kommunikativ utgångspunkt en mix av engagemang, räckvidd och varumärkeskännedom. Hur närvaron stöttat verksamhetsmålen kan endast myndigheterna själva besvara. Kanske en faktor att få se i respektive årsredovisning?

Det är viktigt att komma ihåg att en underliggande sentimentanalys (attityd) inte finns kopplad till dessa resultat. Ett varumärkes genomslag baserat på engagemang kan vara både positivt och negativt som bekant. Som ett exempel på sentimentanalys kan du se denna för de politiska partierna. 

Kommunikationsanalys värderar högt en hygiennivå av kundservice, det vill säga ta hand om och svara på frågor och kommentarer. Ibland värt att påminna om att det heter sociala medier av en anledning, det vill säga att både tala OCH lyssna OCH svara. Om svarstider för växel och e-post markant skiljer sig från sociala medier kan det vara värt en översyn. 

Aktivitet – (statliga) myndigheter – flest och minst inlägg

Aktivitet inlägg – myndighetssnitt

Sveriges statliga myndigheter gjorde i snitt 33 (31) inlägg under kvartalet på Facebook, motsvarande 11 (10) inlägg per månad. Vi kan alltså se en liten aktivitetsökning från landets myndigheter på Facebook. I stort status quo som inläggstrend under året.

I jämförelse med första halvåret 2021 visar detta halvår en minskning från 68 inlägg till årets 64 inlägg. Med tanke på en myndighets ofta breda uppdrag och allmänintresset torde inte brist på innehåll vara en begränsande faktor.

2022 vs 2021

Antal inlägg per månad Facebook 2022 – (statliga) myndigheter. Källa: Kommunikationsanalys. 
Datakälla: Bumblewing

För helåret 2021 gjorde myndigheterna i snitt 11 inlägg per månad på Facebook.

Antal inlägg per månad Facebook 2021 – (statliga) myndigheter. Källa: Kommunikationsanalys. 
Datakälla: Bumblewing

Kommunikationsanalys har som utgångspunkt generellt rekommenderat ett inlägg per dag, vilket myndigheterna som grupp inte producerar. Det är dock en mycket stor skillnad mellan de granskade 40 (statliga) myndigheterna.

Flest och minst inlägg under kvartalet

Det var åter SMHI som gjorde flest inlägg under kvartalet: 98 (113) stycken, eller 33 (38) stycken per månad. Det motsvarar tre gånger fler inlägg än myndighetssnittet för kvartalet. 

Den myndighet som gjorde minst antal inlägg under kvartalet var Lantmäteriet med 2 stycken. 

Facebook – topp 5-myndigheter per verktyg

En del av Kommunikationsanalys innehåll är att visa på olika verktyg som hjälper presentera och tolka data från sociala medier. Verktyg som hanterar och viktar samma data men på olika sätt. Att väga samman flera olika verktygs resultat ökar reliabiliteten för en sidas genomslag och effekt.

Kommunikationsanalys har i och med detta kvartal gjort en justering av sin viktning av placering: en viktning vilken detta kvartal gjort att flera myndighetssidor delar på första plats.

Nedanstående rankning av kvartalets topp 5-myndigheter är baserat på två verktyg, vilka även denna gång inte ger en exakt matchning vad gäller topp 5. Kommunikationsanalys viktning placerar sammantaget tre myndighetssidor på delad första plats: Polisen, PRV och Jordbruksverket.

Facebook topp 5, kvartal 2 2022 (vid ändring föregående kvartal inom parentes):

Influens

  1. Polisen
  2. Försvarsmakten
  3. Jordbruksverket (Krisinformation.se)
  4. Krisinformation.se (Folkhälsomyndigheten)
  5. Skatteverket (Jordbruksverket)

Poäng

  1. PRV (Rymdstyrelsen)
  2. Statens Fastighetsverk (PRV)
  3. Rymdstyrelsen (Statens Fastighetsverk)
  4. Jordbruksverket (Krisinformation.se)
  5. Naturvårdsverket (Försvarsmakten och Jordbruksverket)

Viktigt som ansvarig för uppföljning att komma ihåg att det resultat som visas i egna (externa) verktyg kanske inte ger samma resultat som andra verktyg presenterar. Därav att Kommunikationsanalys primärt gör effektanalys baserad på minst två verktyg för att säkra reliabilitet relaterat ”bäst i klassen”. 

Facebook kvartal 2 2022 – fördelat per verktyg

Från andra kvartalet 2020 baseras effektanalysen för Facebook på data från flera verktyg för att visa på sammantagen helhet och utfall men även skillnader mellan verktyg. Sammantaget ger detta analysen en ökad reliabilitet vad gäller faktiska effekter. 

Faktor Influens – Bumblewing

Verktyget Bumblewing tillför faktor influens

Kvartalets fem myndighetssidor med högst influens hanterades av (resultat föregående kvartal inom parentes om återkommande/nya):

  1. Polisen: 31,4 (25,7) procent
  2. Försvarsmakten: 18,2 (18,8) procent
  3. Jordbruksverket: 5,6 (5,4) procent 
  4. Krisinformation.se: 5,0 (10) procent
  5. Skatteverket: 4,3 procent

Tillsammans står dessa fem myndighetssidor för 64,5 (67,4) procent av totalen influens. Det vill säga, dessa topp 5-sidor säkrar därmed en dominerande influens relaterat (statliga) myndigheter på Facebook. Särskilt Polisen med 31,4 (25,7) procent säkrade fortsatt en effektiv kommunikation på denna plattform. 

Värt att notera att 35 myndigheter därmed delar på resterande 35,5 (32,6) procent. ”Övriga” uppvisade en fortsatt ökande trend från tredje kvartalet med influens för flera myndighetssidor. En möjlig faktor är att pandemins effekter stabiliseras/minskat och därmed effekten för Folkhälsomyndigheten och Krisinformation.se minskat, vilket lämnat utrymme för flera sidor att skapa genomslag. 

Med stor sannolikhet kommer de myndigheter som har frekvent och nära kontakt med allmänheten att säkra en större andel influens än övriga, som till exempel Polisen i jämförelse Nämnden för hemslöjdsfrågor. Äpplen och päron, men samma plattformar och skattepengar.

Myndigheter i sociala medier – Facebook influens och engagemang kvartal 2 2022. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Ovanstående ser vi en visualisering av engagemang det vill säga mängden innehåll vs reaktioner. Polisen är åter ett exempel på en myndighetssida som uppvisar en mix av både aktivitet och säkrat engagemang. SMHI sticker ut vad gäller hög aktivitet. 

Faktor Poäng – Smampion

Enligt Smampions poängsbaserade verktyg var kvartalets fem främsta myndighetssidor (föregående kvartal inom parentes vid ändring):

  1. PRV (Rymdstyrelsen)
  2. Statens fastighetsverk (PRV)
  3. Rymdstyrelsen (Statens fastighetsverk)
  4. Jordbruksverket (Krisinformation.se)
  5. Naturvårdsverket (Försvarsmakten och Jordbruksverket).
Myndigheter i sociala medier – Facebook poäng kvartal 2 2022. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

Mätpunkter Facebook

23 (20) myndigheter fick inte godkänd Facebook-närvaro andra kvartalet 2021 enligt Smampions poängskala. 

Två myndighetssidor uppvisade negativ tillväxt av följare detta kvartal: åter Karolinska Institutet samt därtill Post- och telestyrelsen. Statistikmyndigheten SCB uppvisade nolltillväxt.

Samtliga myndighetssidor utom Bolagsverket och Diskrimineringsombudsmannen uppvisade dialoger på sina Facebook-sidor.

Swedavia hade kvartalets högsta viralitet vilket kan förmodas ha koppling till den mediala bevakningen av stora köer på flygplatser under kvartalet.

Utfall mätpunkter (vid ändring står föregående kvartals myndighet inom parentes):

  • Störst: Polisen
  • Högst viralitet: Swedavia (Folkhälsomyndigheten) 
  • Flest inlägg per dag: SMHI
  • Högst tillväxt: PRV (Rymdstyrelsen)
  • Högst engagemangsgrad (7-dagar): Jordbruksverket
  • Dialoger: Samtliga utom Bolagsverket och Diskrimineringsombudsmannen. Samtliga utom AP7 Statens premiepensionfonder)
  • Kortast svarstid (lågt utfall): Karolinska institutet 828 minuter (SMHI 1092 minuter)
  • Högst responsgrad (lågt utfall): Skolverket 80 procent (Skolverket 68 procent).

Nedan syns kvartalets topp 5-poängbaserade myndighetssidor på Facebook: 

Myndigheter i sociala medier – mätpunkter Facebook, plats 1-5 kvartal 2 2022. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

Mest framgångsrika Facebook-inlägg andra kvartalet 2022

Kvartalets mest framgångsrika topp 3-inlägg i två verktyg gjordes av tre myndigheter: Polisen, Jordbruksverket och Tullverket. Jordbruksverkets inlägg om skyddad geografisk beteckning för Äkta Gränna polkagrisar inom EU var det enda som placerade sig i båda verktygen, och därmed en tydlig kvittens på effekt.

Förra kvartalets mest framgångsrika inlägg gjordes av fem olika myndigheter, där Jordbruksverkets kommunikation placerade sig i både verktygen med innehåll relaterat Ukraina och införsel av husdjur.

Myndigheter Facebook – bästa tre inlägg kvartal 2 2022. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing
Myndigheter Facebook – bästa tre inlägg kvartal 2 2022. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

Ordval och ordmoln Facebook – myndigheter

Myndigheter i sociala medier – vanligaste ordval Facebook kvartal 2 2022. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing
Myndigheter i sociala medier – vanligaste ordval Facebook kvartal 2 2022. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

Twitter kvartal 2 2022 (ett verktyg, faktor influens)

Av de 40 myndigheter som mäts på Facebook har av dessa även 33 profiler på Twitter. Fem (fyra) av dessa gjorde inga tweets under perioden: åter Kronofogden, Bolagsverket, Lantmäteriet och Rymdstyrelsen, därtill nu även Kustbevakningen. Kronofogden kommunicerar ingen aktivitet på kontot och Lantmäteriet har skyddade tweets. Rymdstyrelsens senaste tweet var i januari 2021.

Myndigheternas aktivitet på Twitter uppgick till 61 (55) tweets per kvartal, eller 20 (18) tweets per månad. Mest aktiv var åter Migrationsverket med 422 (328) tweets under kvartalet.

Kvartalets fem myndighetssidor med högst influens på Twitter hanterades av (resultat föregående kvartal inom parentes om återkommande):

  1. Försvarsmakten 39,9 procent (Försvarsmakten 38,5 procent)
  2. Krisinformation.se 10,5 procent (Krisinformation.se 23,8 procent)
  3. Polisen nationellt: 10,2 procent (Sida 9,1 procent)
  4. Sida 7,6 procent (Sida 9,1 procent)
  5. Karolinska institutet 6,8 procent (Folkhälsomyndigheten 8,2 procent) 

Tillsammans står dessa fem myndighetsprofiler för 74,9 (84,2) procent av totalen influens. Detta kvartal bröts trenden för topp 5 att öka sin andel influens kontra övriga myndighetsprofiler. 

Värt notera att 28 myndigheter därmed delade på resterande 25,1 (15,8) procent influens. Efter tre kvartal med minskad effekt på denna plattform ökade nu effekten för gruppen Övriga.

Myndigheter på Twitter – influens och engagemang kvartal 2 2022. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Ovanstående bild illustrerar väl Migrationsverkets höga aktivitet vs det engagemang som Försvarsmakten skapar. Majoriteten myndigheter placerade sig i vänstra, nedre hörnet med både låg aktivitet samt lågt engagemang på innehåll.

Mest framgångsrika inlägg Twitter – andra kvartalet

Vid ändring föregående kvartal inom parentes:

  1. Polisen nationellt (Försvarsmakten)
  2. Försvarsmakten (Försvarsmakten)
  3. Migrationsverket (Krisinformation.se)
Myndigheter på Twitter – bästa tre inlägg kvartal 2 2022. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Ordmoln

Myndigheter i sociala medier – vanligaste ordval Twitter kvartal 2 2022. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Instagram kvartal 2 2022 (ett verktyg, faktor influens)

Av de 40 myndigheter som mäts på Facebook har av dessa även 26 av dem sidor på Instagram. Fem (fyra) av dessa gjorde inga inlägg under perioden: åter Sveriges Domstolar, Swedavia, CSN och Lantmäteriet, samt därtill Textilsmart (denna gemensamma myndighetssida har nu ingen aktivitet och kommer inte mätas från och med kvartal 3).

Myndigheternas aktivitet på Instagram uppgick till 23 (25) stycken inlägg per kvartal, eller 8 (8) inlägg per månad. 

Mest aktiva var åter Statens fastighetsverk med 78 (77) inlägg under kvartalet, motsvarande 26 (26) inlägg per månad.

Kvartalets fem myndighetssidor med högst influens på Instagram hanterades av (resultat föregående kvartal inom parentes om återkommande):

  1. Försvarsmakten 37,6 procent (Försvarsmakten 32 procent)
  2. Statens fastighetsverk 21,7 procent (Statens fastighetsverk 23,6 procent)
  3. Polisen 16 procent (Polisen 15,6 procent)
  4. Tullverkets kontrollverksamhet 6,1 procent (Krisinformation.se 6,2 procent)
  5. Kustbevakningen 5,7 procent (Tullverkets kontrollverksamhet 5,3 procent)

Tillsammans står dessa fem myndighetssidor för 87,1 (82,6) procent av totalen influens, en fortsatt effektdominans av topp 5 med andra ord. Värt att notera att 21 myndigheter därmed delar på resterande 12,9 (17,4) procent. 

Myndigheter på Instagram – influens och engagemang kvartal 2 2022. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Ovanstående visualisering illustrerar väl Statens fastighetsverks höga aktivitet vs det engagemang som åter Försvarsmakten genererat. 

Mest framgångsrika inlägg Instagram – andra kvartalet

Vid ändring från föregående kvartal inom parentes.

  1. Försvarsmakten (Försvarsmakten)
  2. Försvarsmakten (Polisen)
  3. Försvarsmakten (Polisen)
Myndigheter på Instagram – bästa tre inlägg kvartal 2 2022. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Ordmoln

Myndigheter i sociala medier – vanligaste ordval Instagram kvartal 2 2022. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Aktuella nyheter och tips

Kantar: Anseendeindex Myndigheter 2022

Kantar Public har släppt årets Anseendeindex för Myndigheter. Tolv statliga myndigheter har ett index på över 50 vilket indikerar ett högt anseende. Fem av dessa har för Kommunikationsanalys berättat om sitt arbete med sociala medier:

Anseendeindex Myndigheter 2022. Källa: Kantar Public

Sveriges kommunikatörer: Störst utvecklingsbehov

Enligt Sveriges kommunikatörers kompetenskartläggning bland sina medlemmar framkommer nedanstående utvecklingsbehov, där Mål & mätning är det område som respondenterna rankat högst i upplevda behov.

Kompetens kartläggning 2021. Källa: Sveriges kommunikatörer

Enkel hjälp att skriva förståeligt

Språkrådet har lanserat verktyget Klarspråkshjälpen till stöd för alla alla som vill ha hjälp med att skriva vårdat, enkelt och begripligt.

Ny sajt för att känna igen falsk och vilseledande information

Myndigheten för psykologiskt försvar har lanserat sajten Bli inte lurad till stöd för att hjälpa känna igen och förstå falsk och vilseledande information.

Personuppgifter och dataskydd på sociala medier

Personuppgifter och dataskydd är en högaktuell fråga med tanke på bland annat GDPR och Schrems II-domen. Stockholms stad har delat sin hantering av dessa frågor publikt vilka du hittar här.

Här kan du läsa Sveriges kommunikatörers info i frågan.

Region Gotland blockar sociala medier

Det gotländska nyhetsmagasinet Horisont skriver att Region Gotland, relaterat ökade nationella och internationella cyberhot, blockerar sociala medier på regionens nät.

Personuppgifter och dataskydd på sociala medier

Personuppgifter och dataskydd är en högaktuell fråga med tanke på bland annat GDPR och Schrems II-domen. Stockholms stad har delat sin hantering av dessa frågor publikt vilka du hittar här.

Rekommenderar även denna artikel från Google: You need a privacy-centric organisation. Here’s how to build it.

Här kan du läsa Sveriges kommunikatörers senaste info i frågan.

7 sätt att bygga en kultur av mätning inom organisationen 

Sveriges kommunikatörer lyfte förra året att just mätning är ett område som var av mycket stort intresse för landets kommunikatörer. Kommunikationsanalys populära #tipsfrånverkligheten där olika varumärken berättar om sitt arbete med plattformarna, har samtidigt också visat att just mätning är det område som oftast får minst eller inget fokus. Denna enkla artikel, 7 Steps to Build Your Organization’s Communications Measurement Culture, ger ett stöd för att skapa god grund för mätning av insatser och lärdomar av data.

Kontakt och mer kunskap

Som bekant arbetar professionella inom kommunikation ofta med budskap utifrån upplägget före-under-efter. Kommunikationsanalys analys har fokus på efter; samtidigt som det krävs ett bra före och under för att säkra just resultat och därmed dyka upp i denna blogg. Ett genomtänkt social media management helt enkelt. Behöver du eller organisationen ett bollplank eller stöd vad gäller ert arbete med sociala medier? Välkommen att höra av dig.

Var det någon närvaro och effekt i sociala medier som överraskade i effektanalysen för myndigheter? Hur uppfattar och upplever du våra (statliga) myndigheters närvaro i sociala medier? Ser du utrymme för mer/mindre aktivitet? Annan aktivitet?

Följ gärna Kommunikationsanalys på Facebook och LinkedIn för att säkra nya insikter om effekter i sociala medier och social media management.

Nästa effektanalys för (statliga) myndigheter i sociala medier kommer efter nästa kvartals slut.

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange: Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Datakälla: Bumblewing och  Smampion

Definition av influens

Definition av Dialoger (Smampion): En dialog uppstår när det finns tre eller fler kommentarer på ett inlägg som sidan har publicerat. Sidan antas ha deltagit i dialogen om sidan själv kommenterat på inlägget i form av en kommentar eller svar till en annan användares kommentar. Gäller Facebook och Twitter.

Urval: Bland landets 455 myndigheter har 40 Facebook-sidor valts ut utifrån två faktorer. Dels Kantar Sifos Anseendeindex 2019, dels närvaro på Facebook. Inte alla myndigheter i Anseendeindex har närvaro på Facebook, och vissa har även valt bort Facebook, som till exempel Allmänna reklamationsnämnden (ARN) och Brottsförebyggande rådet (BRÅ). Därför är 40 stycken valda utifrån parametrar index, synlighet i media samt intresse. Därmed blir det en blandning av de olika typerna av myndigheter. De har olika närhet till och relevans för medborgarna beroende på deras olika uppdrag. Krisinformation.se är ingen myndighet utan en sida, men finns med eftersom det är en gemensam Facebook-kanal för ett flertal myndigheter. Motsvarande sidor, där sådana finnes, redovisas för Twitter och Instagram.

Smampions poängskala (0-100) motsvarar följande betyg:

100: Perfekt
95 – 99: Världsklass
90 – 94: Mycket bra
80 – 89: Väldigt bra
65 – 79: Ett bra betyg
45 – 64: Helt ok
30 – 44: Ej godkänt
0 – 29: Underkänt

Underlag och verktyg

Till hjälp för dataunderlag från Facebook används två verktyg: de svenska analysföretagen Bumblewing (influens) och Smampion (poäng). För dataunderlag från Twitter och Instagram används endast Bumblewing. Det är respektive myndighets svenska huvudsida (alternativt största) som mätts i dessa blogginlägg. Undantag är Krisinformation.se som är en sida vilken flera myndigheter står bakom.

Kommunikationsanalys viktar de olika verktygens resultat för en sammanvägd placering.

Sveriges 21 regioner i sociala medier – effekt kvartal 2 2022

Region Örebro län var kvartalets bästa regionsida på Facebook. Sveriges regioner gjorde en tydlig aktivitetsminskning även under andra kvartalet. Innehåll relaterat pandemin dominerade inlägg med mest effekt. Region Skåne gjorde kvartalets mest effektfulla inlägg. Sentimentanalys: Region Jönköping uppnådde högst andel positivt sentiment. Instagram-data. Aktuella nyheter och tips.

2020 utökade Kommunikationsanalys sina publika effektanalyser i sociala medier till att även omfatta skattefinansierade verksamheter som Sveriges kommuner, länsstyrelser, statliga myndigheter och regioner och sjukhus. En anledning till detta nya fokusområde var pandemin och samhällets tydliga behov av information och fakta, där sociala medier fyller en viktig roll som nyhetskälla för många.

Regionerna på Facebook

Sammanfattning

  • Resultat baseras på en viktning av data från tre olika dataverktyg.
  • Sveriges regioner gjorde även under andra kvartalet en tydlig aktivitetsminskning, till 22 (26) inlägg per månad i snitt på Facebook, dvs. under ett inlägg per dag. Det var även en minskning jämfört med motsvarande kvartal 2021 med då 36 inlägg per månad.
  • Region Örebro län var kvartalets bästa regionsida på Facebook. Region Örebro län följdes av föregående kvartals etta, Region Skåne.
  • Innehåll relaterat pandemin dominerade åter inlägg med mest effekt. 
  • Landets samtliga 21 regioner har sidor på Facebook och samtliga var aktiva under kvartalet. Ingen region visade negativ tillväxt av följare och samtliga regioner engagerade sig i dialoger på sina Facebook-sidor.
  • Största regionsida på Facebook är Region Skåne med drygt 73 000 följare. Störst procentuell tillväxt hade Region Gotland.
  • Närvaro på Instagram: Region Örebro län intog åter första plats under kvartalet. (Instagram-resultat baseras på ett verktyg, presenteras i slutet av inlägget.)
  • Region Jönköping uppnådde åter högst andel positivt sentiment. Topp 3-regioner med högst andel positivt sentiment var (föregående kvartal inom parentes):
  1. Region Jönköping (Region Jönköping)
  2. Region Gotland (Region Gävleborg och Region Kalmar län)
  3. Region Örebro län (Region Gotland)

Ta gärna del av nedanstående fördjupning och detaljer samt även aktuella nyheter och tips i slutet av inlägget.

Regionsnitt – aktivitet Facebook

De 21 regionerna gjorde i snitt 67 (79) inlägg under kvartalet dvs. 22 (26) inlägg per månad, vilket var en fortsatt tydlig aktivitetsminskning sedan föregående kvartal. Det var även en minskning i jämförelse med motsvarande kvartal 2021 som då uppvisade 36 inlägg per månad. Då pandemikommunikation legat bakom majoriteten inlägg senaste åren kan en möjlig anledning till minskning ses relatera släppta restriktioner samt minskat tryck på sjukvården.

Region Örebro län gjorde detta kvartal flest inlägg med 132 stycken eller 44 stycken per månad. Tvåan Region Stockholm gjorde 120 inlägg och trean Region Gotland 112 inlägg under kvartalet.

Region Örebro län gjorde dubbelt så många inlägg som snittet, närmare två inlägg per dag. I andra änden ser vi Region Uppsala med 13 inlägg för hela kvartalet dvs. 4 inlägg per månad på Facebook.

Som nedanstående grafer tydligt visar har regionerna hittills i år hållit en lägre aktivitetsnivå på Facebook i jämförelse med första halvåret 2021.

Sveriges regioner på Facebook – antal inlägg per månad 2022. Källa: Kommunikationsanalys. Datakälla: Bumblewing

Kommunikationsanalys har tidigare som utgångspunkt rekommenderat ett inlägg per dag vilket regionerna brukat publicera. För helåret 2021 publicerades i snitt 32 Facebook-inlägg per månad. Under första halvåret 2022 ligger snittet på 24 inlägg per månad.

Sveriges regioner på Facebook – antal inlägg per månad 2021. Källa: Kommunikationsanalys. Datakälla: Bumblewing

Flödet ska givetvis vara relevant för följarna samt stötta organisationens uppdrag. Även viktigt att ha resurser för att ta hand om effekterna. Med tanke på den bredd av verksamheter som en region omfattar, samt aktuellt pandemiintresse, torde inte brist på innehåll vara en anledning till återhållsamhet. 

En fråga av intresse är om syftet med närvaron är information till eller kommunikation med allmänhet och skattebetalare? 

Facebook – topp 5-region per verktyg

Kommunikationsanalys erbjuder stöd för social media management, men en del av sajtens syfte är att lyfta och visa på olika verktyg som hjälper presentera och tolka data från sociala medier. Olika verktyg som hanterar och viktar data från samma sociala plattformar på olika sätt. Det är viktigt som ansvarig för uppföljning att komma ihåg att det resultat som visas i egna (externa) verktyg kanske inte ger samma bild som andra verktyg presenterar. Därav att Kommunikationsanalys helst gör analys baserad på sammantagen data från minst två verktyg för att säkra reliabilitet vad gäller effekt. Som underlag för regioner används tre verktyg samt även faktor sentiment.

Kvartalets topp 5-regioner – Facebook

Region Örebro län säkrade kvartalets mest effektfulla närvaro på bas av underlag från tre olika dataverktyg. Region Örebro län följdes av föregående kvartals etta, Region Skåne.

Topp 5-rankning av regioner per verktyg på Facebook (vid ändring är föregående kvartal inom parentes):

Influens (Bumblewing):

  1. Region Örebro län (Region Skåne)
  2. Region Skåne (Region Västernorrland)
  3. Region Stockholm (Region Örebro län)
  4. Region Västernorrland (Region Stockholm)
  5. Region Norrbotten (Region Sörmland).

Poäng (Smampion):

  1. Region Gotland (Region Sörmland)
  2. Region Norrbotten/Region Örebro län (Region Västernorrland)
  3. Region Sörmland (Region Skåne)
  4. Region Skåne (Region Örebro län/Västra Götalandsregionen)
  5. Region Västernorrland (Region Blekinge).

Engagemang (Notified):

  1. Region Örebro län (Region Skåne)
  2. Region Skåne (Region Västernorrland)
  3. Region Stockholm (Region Örebro län)
  4. Region Västernorrland (Region Stockholm)
  5. Region Norrbotten/Region Gotland (Region Sörmland/Region Kalmar län).

Kvartal 2 2022 – regioner på Facebook

Faktor influens

Fem regioner säkrade knappt hälften av total andel regioninfluens medan resterande 16 regioner delar på resten i gruppen Övriga

Gruppen Övriga, omfattande alla förutom de fem största, utgjorde detta kvartal 56,1 (52,9) procent. 

Region Örebro län säkrade kvartalets högsta influens på Facebook. Skulle totalen genomslag varit jämnt fördelat mellan regionerna, skulle varje region uppmätt knappt 5 procent, varför Region Örebro läns 11,7 procent visar på en stark effekt i denna jämförelse. 

Nedanstående visualiserar exempel på kombinationen av aktivitet och att lyckas säkra engagemang. Från att initialt ha sett merparten regioner i nedre vänstra hörnet, med en förflyttning med spridning mot ökad aktivitet och effekt över tid, har nu en viss återgång skett.

Sveriges regioner i sociala medier Facebook Influens – andra kvartalet 2022. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Faktor poäng

Åtta (nio) regioner placerade sig under medel detta kvartal.

Regioner på Facebook – poäng andra kvartalet 2022. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

Mätpunkter Facebook

Ingen region tappade följare under kvartalet. 

Ett urval mätpunkter (vid ändring föregående kvartal inom parentes):

  • Störst: Region Skåne
  • Högst viralitet: Region Skåne
  • Flest inlägg per dag: Region Örebro län (Region Västernorrland)
  • Högst tillväxt: Region Gotland (Region Uppsala)
  • Högst engagemangsgrad (7-dagar): Region Gotland (Region Västernorrland) 
  • Dialoger: Samtliga
  • Kortast svarstid (begränsat underlag): Region Dalarna 2844 minuter (Region Dalarna 392 minuter)
  • Högst responsgrad (begränsat underlag): Region Dalarna 33,3 procent (Region Dalarna 36,4 procent)

Följande var kvartalets topp 5-regionsidor (poäng) på Facebook: 

Regioner på Facebook – mätpunkter, poängplats topp 5 regioner kvartal 2 2022. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

Faktor engagemang

Nedanstående visualisering visar dels fördelningen av totalt engagemang bland samtliga 21 regioner, dels hur aktiviteten med innehåll fördelats under kvartalets månader. Region Örebro län med 12 procents engagemang i detta verktyg detta kvartal visar en god effekt.

Fördelning uppnått engagemang Sveriges regioner kvartal 2 2022. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Notified

Månadsaktivitet regioner – Facebook

Fördelning inlägg Sveriges regioner kvartal 2 2022. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Notified

Bästa poster på Facebook – kvartal 2 2022

Kvartalets mest effektfulla topp 3-inlägg gjorde Region Örebro län, Region Västernorrland, Region Skåne, Region Blekinge, Region Dalarna och Region Jämtland Härjedalen. Merparten inlägg berörde covid-19 därutöver även utmärkelser, Ukraina och blodbrist.

Region Skåne placerade sig i båda verktygen med samma inlägg relaterat covid-19.

Förra kvartalets mest effektfulla topp 3-inlägg gjorde Region Skåne och Region Stockholm, samtliga med fokus covid-19. Region Skåne toppade i båda verktygen med samma inlägg.

Sveriges regioner i sociala medier Facebook – bästa inlägg andra kvartalet 2022. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing
Sveriges regioner i sociala medier Facebook – bästa inlägg andra kvartalet 2022. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

Ordmoln och vanligast förekommande ordval i sociala medier

Regioner i sociala medier – vanligaste ordval kvartal 2 2022. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing
Regioner i sociala medier Facebook – vanligaste ordval kvartal 2 2022. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

Sentimentanalys kvartal 2 2022

Attityd relaterat regioner i sociala medier

För många professionella inom kommunikation är det intressant att inte enbart få veta ATT något sagts utan även VAD och HUR. Uppmätt engagemang förklaras sällan ifall det är positivt eller negativt som bekant. Sentimentanalys är en bit på vägen vad gäller HUR, om än långt ifrån utan utmaningar. 

Kommunikationsanalys har för de 21 regionernas Facebook-sidor sammanställt uppmätt nivå av positivt vs negativt sentiment i procent (resterande procent är neutralt). Detta för att få en känsla för omvärldens inställning eller attityd till varumärket och dess tjänster, produkter och service. 

Nedanstående rankning med sentimentanalys visar positiv/negativ attityd relaterat topp 3 av samtliga regioner i sociala medier.

Högst positivt sentiment/attityd baserat på inlägg på Facebook (föregående kvartal inom parentes):

  1. Region Jönköping: 72 procent (Region Jönköping: 57 procent)
  2. Region Gotland: 71 procent (Region Gotland: 54 procent)
  3. Region Örebro län: 67 procent (Region Gotland: 54 procent)

Högst negativt sentiment/attityd baserat på inlägg på Facebook (föregående kvartal inom parentes):

  1. Region Västmanland: 31 procent (Region Västmanland: 43 procent)
  2. Region Stockholm: 29 procent (Region Östergötland: 38 procent)
  3. Region Norrbotten och Region Västernorrland: 28 procent (Region Stockholm: 34 procent)

Regioner på Instagram – kvartal 2 2022

En nyhet i kvartal 1 2022 var en blick på regionernas närvaro och effekt på Instagram. Detta underlag baserar sig enbart på ett verktyg, Smampion, och effekt är inte viktad på tre olika verktyg, som den effektanalys som görs relaterat Facebook, därav att resultat Instagram är fristående. 

Region Örebro län var åter den sida som placerade sig bäst under kvartalet. Region Uppsala har än så länge ingen aktiv sida på plattformen.

De tre största regionsidorna på Instagram var fortsatt Region Värmland, Region Skåne och Region Örebro län.

Regioner på Instagram – poäng kvartal 2 2022. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

Mätpunkter Facebook

Regioner på Instagram – mätpunkter, poängplats topp 5 regioner kvartal 2 2022. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

Bästa poster på Instagram – kvartal 2 2022

Sveriges regioner i sociala medier Instagram – bästa inlägg andra kvartalet 2022. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

Vanligast förekommande ordval i sociala medier

Regioner i sociala medier Instagram – vanligaste ordval kvartal 2 2022. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

Aktuella nyheter och tips

Kantar: Anseendeindex Myndigheter 2022

Kantar Public har släppt årets Anseendeindex för Myndigheter. Tolv statliga myndigheter har ett index på över 50 vilket indikerar ett högt anseende. Fem av dessa har berättat för Kommunikationsanalys om sitt arbete med sociala medier:

Anseendeindex Myndigheter 2022. Källa: Kantar Public

Sveriges kommunikatörer: Störst utvecklingsbehov

Enligt Sveriges kommunikatörers kompetenskartläggning bland sina medlemmar framkommer nedanstående utvecklingsbehov, där Mål & mätning är det område som respondenterna rankar högst i upplevda behov.

Kompetens kartläggning 2021. Källa: Sveriges kommunikatörer

Enkel hjälp att skriva förståeligt

Språkrådet har lanserat verktyget Klarspråkshjälpen till stöd för alla alla som vill ha hjälp med att skriva vårdat, enkelt och begripligt.

Ny sajt för att känna igen falsk och vilseledande information

Myndigheten för psykologiskt försvar har lanserat sajten Bli inte lurad till stöd för att hjälpa känna igen och förstå falsk och vilseledande information.

Personuppgifter och dataskydd på sociala medier

Personuppgifter och dataskydd är en högaktuell fråga med tanke på bland annat GDPR och Schrems II-domen. Stockholms stad har delat sin hantering av dessa frågor publikt vilka du hittar här.

Här kan du läsa Sveriges kommunikatörers info i frågan.

Region Gotland blockar sociala medier

Det gotländska nyhetsmagasinet Horisont skriver att Region Gotland, relaterat ökade nationella och internationella cyberhot, blockerar sociala medier på regionens nät.

Personuppgifter och dataskydd på sociala medier

Personuppgifter och dataskydd är en högaktuell fråga med tanke på bland annat GDPR och Schrems II-domen. Stockholms stad har delat sin hantering av dessa frågor publikt vilka du hittar här.

Rekommenderar även denna artikel från Google: You need a privacy-centric organisation. Here’s how to build it.

Här kan du läsa Sveriges kommunikatörers senaste info i frågan.

7 sätt att bygga en kultur av mätning inom organisationen 

Sveriges kommunikatörer lyfte förra året att just mätning är ett område som var av mycket stort intresse för landets kommunikatörer. Kommunikationsanalys populära #tipsfrånverkligheten där olika varumärken berättar om sitt arbete med plattformarna, har samtidigt också visat att just mätning är det område som oftast får minst eller inget fokus. Denna enkla artikel, 7 Steps to Build Your Organization’s Communications Measurement Culture, ger ett stöd för att skapa god grund för mätning av insatser och lärdomar av data.

Kontakt och mer kunskap

Som bekant arbetar professionella inom kommunikation ofta med budskap utifrån upplägget före-under-efter. Kommunikationsanalys blogg har fokus på efter; samtidigt som det krävs ett bra före och under för att säkra just resultat och därmed dyka upp här. Ett genomtänkt social media management helt enkelt. Behöver du eller organisationen ett bollplank eller stöd vad gäller ert arbete med sociala medier? Välkommen att höra av dig.

Följ gärna Kommunikationsanalys på Facebook och LinkedIn för att säkra nya insikter om effekter i sociala medier och social media management.

Nästa effektanalys för regioner i sociala medier kommer efter nästa kvartalsskifte.

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange: Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Datakälla: BumblewingNotified och Smampion. Effektresultat för regioner baseras på en sammanvägd helhet baserad på analyserad data från tre olika källor.Kommunikationsanalys har för denna effektanalys av regioner i sociala medier tagit stöd av följande dataanalysföretag: 

Definition av influens.

Definition av Dialoger (Smampion): En dialog uppstår när det finns tre eller fler kommentarer på ett inlägg som sidan har publicerat. Sidan antas ha deltagit i dialogen om sidan själv kommenterat på inlägget i form av en kommentar eller svar till en annan användares kommentar. Gäller Facebook och Twitter.

Definition av sentiment (Notified): ”En dator värderar olika ord från 1 till 100 utifrån hur positiva vs negativa de är. ”Våld” anses exempelvis vara ett negativt ord, medan ”fint” är ett positivt. Efter det analyseras varje artikel/post i sociala medier. Om artikeln har flest negativa ord markeras den som negativ. Har den flest positiva ord markeras den som positiv. Om inga direkt värdeord används eller om det är väldigt jämt mellan positiva och negativa ord så blir det neutral. Sen kan man även själv markera en artikel som positiv, negativ eller neutral om man anser att datorn tolkat innehållet fel. Datorn lär sig då dina justeringar och blir med tiden ännu bättre på sentiment. Viktigt att komma ihåg är att sentiment inte fungerar på ironi eller liknande, utan den sortens inlägg får man justera manuellt för att få mer träffsäker statistik.”

Smampions poängskala (0-100) motsvarar följande betyg:

100: Perfekt
95 – 99: Världsklass
90 – 94: Mycket bra
80 – 89: Väldigt bra
65 – 79: Ett bra betyg
45 – 64: Helt ok
30 – 44: Ej godkänt
0 – 29: Underkänt

Sveriges försäkringsbolag i sociala medier – effekt kvartal 4 2021

Försäkringsbolagen ökade sin innehållsaktivitet till 13 inlägg per månad. Länsförsäkringar Bergslagen var kvartalets mest aktiva sida. Länsförsäkringar Östgöta säkrade högst influens. Helår 2021. Aktuella nyheter och tips.

I februari 2020 släppte Kommunikationsanalys den första analysen över försäkringsbolagens effekter i sociala medier, då med fokus resultat under 2019 som utgångspunkt inför kommande kvartal. Alla resultatunderlag för försäkringsbolag samt relaterade #tipsfrånverkligheten hittar du här.

Intresset från försäkringsbranschen för dessa effekter i sociala medier har varit tydligt och därför planeras från kvartal 1 2022 ett ytterligare verktyg att användas för en sammanvägd effektanalys.

Sammanfattning

Försäkringsbolagen som bransch ökade sin innehållsaktivitet på Facebook under fjärde kvartalet till i snitt 13 inlägg per månad (föregående kvartal 11 inlägg per månad). 

Länsförsäkringar Bergslagen var den mest aktiva Facebook-sidan med 35 inlägg per månad. 

Länsförsäkringar Östgöta säkrade högst influens under fjärde kvartalet.

Andel influens från gruppen Övriga ökade detta kvartal relaterat topp 5-sidorna. Förra kvartalets tapp fortsatte därmed inte utan återgick till tidigare nivå av ökning.

Tre Facebook-inlägg relaterat djur på nyårsafton samt bedrägeriförsök säkrade kvartalets högsta effekt. 

Helår 2021

Svenska försäkringsbolag Facebook – influens helår 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Djurkommunikation dominerade under året för att säkra effekt på innehåll men därtill även inslag av sponsring och tävlingar.

I snitt gjorde försäkringsbolagen 11 inlägg per månad på Facebook under 2021.

Under 2021 var det följande försäkringsbolagssidor som säkrade högst influens under respektive kvartal:

  1. Agria Djurförsäkring Katt
  2. Agria Djurförsäkring Katt
  3. Agria Djurförsäkring Hund
  4. Länsförsäkringar Östgöta

2020 var motsvarande:

  1. Agria Djurförsäkringar Katt
  2. Agria Djurförsäkringar Hund
  3. Svedea Katt
  4. Agria Djurförsäkringar Katt.

Kommunikation runt och relaterat djur gav öven 2020 denna bransch störst chans till genomslag och effekt i sociala medier.

Försäkringsbolagens inläggsaktivitet på Facebook

Försäkringsbranschen Sverige – antal inlägg Facebook per månad 2021. Källa: Kommunikationsanalys. Datakälla: Bumblewing

Försäkringsbolagen gjorde i snitt 38 (33) inlägg på Facebook under kvartalet, det vill säga 13 (11) stycken per månad. Från förra kvartalet har alltså en viss aktivitetsökning av innehåll skett. Sett över tid ligger försäkringsbolagens snitt stabilt. 

Kommunikationsanalys har tidigare som utgångspunkt rekommenderat ett inlägg per dag. Flödet ska givetvis vara relevant för följarna, och innehåll beror självklart även på inom vilken bransch verksamheten finns. 

Hur effekterna i sociala medier har hjälpt till att stötta bakomliggande affärsmål kan endast organisationen besvara.

Mest aktiva var Länsförsäkringar Bergslagen som gjorde flest inlägg: 106 stycken under kvartalet, eller 35 stycken per månad (föregående kvartal inom parentes). 

Tvåan Länsförsäkringar Östgöta gjorde 101 inlägg under kvartalet, och (återkommande) trean Länsförsäkringar Göinge-Kristianstad gjorde 89 (104) stycken under kvartalet.

Sett till kvartalets etta i influens, Länsförsäkringar Östgöta, gjorde de 101 inlägg under kvartalet, motsvarande cirka 34 inlägg per månad, vilket är nästan tre gånger över branschsnittet. Värt att kolla in vad de gjort och hur de paketerar sitt innehåll för att uppnå denna effekt. 

Underlag och verktyg

Svensk Försäkring har ett 50-tal försäkringsbolag som medlemmar vilka svarar för mer än 90 procent av den svenska försäkringsmarknaden. Det finns även branschstatistik som visar att det finns 440 olika försäkringsbolag i Sverige. Kommunikationsanalys baserar från fjärde kvartalet 2021 sin analys på 52 (53) försäkringsbolag med Facebook-sida. Om det är något bolag du ser som viktigt med närvaro i sociala medier och som saknas, välkommen att höra av dig.

Under kvartalet följdes aktivitet relaterat 52 Facebook-sidor. Ett länsförsäkringsbolag verkade ha bytt s.k. handle varför ett byte av konto fått ske. När ändring skedde går ej att se varför utfall detta kvartal kan ses baseras på innehåll från en sida färre under fjärde kvartalet.

Till hjälp för dataunderlag från Facebook använder Kommunikationsanalys för denna effektanalys endast ett verktyg, det svenska analysverktyget Bumblewing med faktor influens

Kvartal 4 2021 – försäkringsbolag på Facebook

Andel influens

Länsförsäkringar Östgöta intog första plats med 11,4 procent av totalen möjlig influens. (Förra kvartalet Agria Djurförsäkring Hund med 16,9 procent.)

Fem försäkringsbolag namnges i denna visualisering med högst andel influens, vilka samtidigt säkrade knappt hälften av total andel influens. 

Resterande 47 försäkringsbolag placeras i gruppen Övriga, vilka tillsammans säkrade 58,5 (42,9) procent av total andel influens. 

Länsförsäkringar Östgöta var åter det enda försäkringsbolag som inte specifikt relaterar djur, som placerat sig i topp-5 av andel influens under kvartalet, därtill nu även Länsförsäkringar Värmland.

Svenska försäkringsbolag i sociala medier Facebook – influens fjärde kvartalet 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Andel engagemang

Nedanstående bild visar tydligt hur Länsförsäkringar Bergslagen står ut vad gäller aktivitet i form av antal inlägg, medan Agria Djurförsäkring Katt och Agria Djurförsäkring Hund åter lyckats säkra högst antal reaktioner per inlägg.

En stor del försäkringsbolag placerar sig i nedre vänstra hörnet med låg aktivitet samt lågt antal reaktioner på innehåll.

Försäkringsbolag i Sverige. Andel engagemang på poster – kvartal 4 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www..kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Bästa poster på Facebook – fjärde kvartalet 2021

Agria Djurförsäkring Katt och Agria Djurförsäkring Hund (båda även detta kvartal) samt Länsförsäkringar Halland (förra kvartalet Svedea Katt) säkrade kvartalets tre bästa inlägg. 

Kommunikationen från Agria avsåg tips för att klara nyårsafton med sina djur, och Länsförsäkringar Halland handlade om bedrägeriförsök via sms.

Svenska försäkringsbolag i sociala medier Facebook – bästa inlägg fjärde kvartalet 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Förra kvartalet avsåg kommunikationen från Agria en tävling med egna bilder på sin katt respektive hund, och Svedea handlade om en omröstning relaterat katthem.

Djurkommunikation dominerar vad gäller att säkra effekt men även tips, råd och tävlingar under året.

Ta gärna en titt på inläggen för att förstå vad som tilltalar följare och genererar interaktion.

Försäkringsbranschens vanligaste ord i sociala medier

Försäkringsbranschen – ordmoln kvartal 4 2021. Datakälla: Bumblewing

Aktuella nyheter och tips

SR och sociala medier – handbok

Sveriges Radio har sedan många år uppmärksammats för sitt interna arbete och utförliga material som relaterar just arbete med sociala medier. Här hittar du deras senaste handbok.

Podd: Tolka data i sociala medier

Dataanalysföretaget Bumblewing är en långvarig leverantör av dataunderlag till Kommunikationsanalys. Här kan du lyssna till när vd Jonas Tulldahl vid Bumblewing samtalar om data i sociala medier, och hur tolka den, i podden Digitalsnack (30 min). (Där även Kommunikationsanalys kvartalsanalyser för kommuner omnämns.)

Säkerhetshantering av sociala medier

I november fick Örebro universitet negativ press relaterat att deras twitter-konto kapats och budskap om kryptovaluta kommunicerades. Hur hanterar ni era egna konton och access, samt process för vilka som har tillgång och hur ofta lösenord byts?

Mäta digital mognad

Du kan mäta din organisations digitala mognad med DiMiOS-modellen som bland annat Linköpings kommun och Region Stockholm använder.

Relaterat digitalisering släppte EU-kommissionens DESI 2021 under kvartalet (Digital and Society Index 2021) för vidare läsning för en europeisk jämförelse.

Digital inkludering och tillgänglighet

Informationswebbplatsen Digin.nu ger information, stöd och verktyg för digital inkludering och tillgänglighet. Här får du information, inspiration och vägledning. Sajten drivs av myndigheterna PTS, DIGG, MFD och MTM.

Nytt regelverk för digitala tjänster – DSA/DMA

EU-kommissionen har presenterat ett förslag om att reformera regelverket för alla digitala tjänster. En lag som kommer att avgöra hur såväl sociala medier som e-handlare kan agera i EU. Här kan du läsa Sveriges Annonsörers lättförståeliga nedbrytning och förklaring på svenska.

En ansvarig förhandlare i frågan i Europaparlamentet har varit svenska Arba Kokalari, och härkan du läsa mer om hennes tankar.

Tips relaterat integritetsfrågor

Sveriges kommunikatörer har skrivit detta inlägg om hantering av integritet och personuppgifter på nätet.

Twitter utökar säkerhetsskydd

Så kallad ”private media” omfattas nu även av skydd på Twitter som t.ex. hemadresser, id-handlingar, privat kontaktinformation osv. Mer info hos Twitter.

Kundservice i sociala medier

Företaget Brilliant har skrivit om trender vad gäller kundservice och skriver bland annat detta relaterat sociala medier: 

De vanligaste kanalerna för kundserviceenheter är fortfarande de gamla hederliga telefon och epost och därefter kommer chat och facebook. Bland sociala medier så är det just Facebook eller Instagram som är vanligast. I år ser vi dock att snittet på antal kanaler man tar emot kundkontakter på inte ökar utan istället minskat något. Man försöker nu smalna av, förtydliga och helt enkelt effektivisera sina resurser och processer på bästa sätt.

Hur ser det ut i din organisation?

Kontakt och mer kunskap

Vad tycker du: är 13 inlägg per månad på Facebook nog med kommunikation från branschen försäkringsbolag? Är djurkommunikation det enda säkra sättet att skapa intresse bland följare? Eller finns chans till nytänk – och kanske… storytelling?

Nästa kvartalsanalys för försäkringsbolag i sociala medier kommer efter kvartalets slut. 

Här kan du följa Kommunikationsanalys på Facebook och LinkedIn för att säkra ny kunskap.

Behöver du eller din organisation ett bollplank eller stöd vad gäller er närvaro och resultat i sociala medier? Välkommen att höra av dig.

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange: Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Datakälla: Bumblewing

Sveriges 21 regioner i sociala medier – effekt kvartal 4 2021

Region Skåne var kvartalets bästa regionsida på Facebook. Sveriges regioner gjorde under fjärde kvartalet i snitt 33 inlägg per månad. Innehåll relaterat pandemin dominerade inlägg med mest effekt. Region Skåne gjorde kvartalets mest effektfulla inlägg. Sentimentanalys: Region Jämtland Härjedalen uppnådde åter högst andel positivt sentiment. Helår 2021: Regionerna gjorde 32 inlägg per månad i snitt. Region Skåne och Region Västernorrland säkrade god effekt för helåret. Aktuella nyheter och tips.

2020 utökade Kommunikationsanalys sina effektanalyser i sociala medier till att även omfatta skattefinansierade verksamheter som Sveriges kommunerlänsstyrelsermyndigheterregioner och sjukhus. En anledning till detta nya fokusområde var pandemin och samhällets tydliga behov av information och fakta, där sociala medier fyller en viktig roll som nyhetskälla för många. 

Regionerna på Facebook

Kort sammanfattning

  • Sveriges regioner gjorde under fjärde kvartalet en aktivitetsökning till 33 inlägg per månad i snitt på Facebook (förra kvartalet 31 inlägg per månad).
  • Region Skåne var kvartalets bästa regionsida på Facebook. Även ett inlägg från Region Skåne relaterat pandemin placerade sig i toppen av flera verktyg.
  • Kortast svarstid på Facebook uppvisade Region Dalarna.
  • Innehåll relaterat pandemin dominerade åter inlägg med mest effekt.
  • Landets samtliga 21 regioner har sidor på Facebook och samtliga var aktiva under kvartalet. Ingen region tappade följare under kvartalet. Samtliga regioner engagerade sig i dialoger på sina Facebook-sidor under kvartalet.
  • Största regionsida på Facebook är Region Skåne med drygt 71 000 följare (70 000 föregående kvartal). Störst procentuell tillväxt hade Region Dalarna.
  • Region Jämtland Härjedalen uppnådde åter högst andel positivt sentiment. Topp 3-regioner med högst andel positivt sentiment var:
  1. Region Jämtland Härjedalen
  2. Region Sörmland
  3. Region Kalmar län

Helåret 2021

  • Under 2021 har landets regioner i snitt publicerat 32 inlägg per månad på Facebook, det vill säga drygt ett inlägg per dag.
  • Sett till helåret 2021 placerade sig Region Skåne bland topp 3 bästa regionsidor på Facebook, så även Region Västernorrland.
  • Inlägg relaterat pandemin dominerade framgångsrika inlägg.

Ta gärna del av nedanstående fördjupning och detaljer samt även aktuella nyheter och tips i slutet av inlägget.

Regionsnitt – aktivitet

De 21 regionerna gjorde i snitt 98 (93) inlägg under kvartalet dvs. 33 (31) inlägg per månad, vilket var en aktivitetsökning sedan förra kvartalet.

Region Västernorrland gjorde även detta kvartal flest inlägg med 222 (248) stycken eller 74 (83) stycken per månad. 

Tvåan Region Kalmar län gjorde 173 (136) stycken motsvarande 58 (46) inlägg per månad. Trean Region Örebro län gjorde 153 inlägg under kvartalet.

Region Västernorrland gjorde mer än dubbelt så många inlägg som snittet, motsvarande drygt två inlägg per dag. I andra änden ser vi per Region Uppsala med 20 (14) inlägg för hela kvartalet dvs. 7 (5) inlägg per månad på Facebook.

Sveriges regioner på Facebook – antal inlägg per månad 2021. Källa: Kommunikationsanalys. Datakälla: Bumblewing

Kommunikationsanalys har tidigare som utgångspunkt rekommenderat (minst) ett inlägg per dag vilket regionerna publicerar. För helåret 2021 har i snitt 32 Facebook-inlägg per månad publicerats. Flödet ska givetvis vara relevant för följarna samt stötta organisationens uppdrag. Även viktigt att ha resurser för att ta hand om effekterna. Med tanke på den bredd av verksamheter som en region omfattar, samt nu aktuellt pandemiintresse, torde inte brist på innehåll vara en anledning till återhållsamhet. 

En fråga av intresse är om syftet med närvaron är information till eller kommunikation med allmänhet och skattebetalare? 

Verktyg

Effektresultat för regioner baseras på en sammanvägd helhet baserad på analyserad data från tre olika källor.

Kommunikationsanalys har för denna effektanalys av regioner i sociala medier tagit stöd av följande dataanalysföretag: 

Endast en social plattform, Facebook, analyseras i nuläget. Fler plattformar och/eller faktorer kan tillkomma. 

Facebook – topp 5-region per verktyg

Som bekant är en del av sajtens syfte att lyfta och visa på olika verktyg som hjälper presentera och tolka data från sociala medier, förutom att erbjuda stöd för social media management. Olika verktyg som hanterar och viktar data från samma sociala plattformar på olika sätt. Det är viktigt som ansvarig för uppföljning att komma ihåg att det resultat som visas i egna (externa) verktyg kanske inte ger samma bild som andra verktyg presenterar. Därav att Kommunikationsanalys helst gör analys baserad på sammantagen data från minst två verktyg för att säkra reliabilitet vad gäller effekt. 

Kvartalets topp 5-regioner – Facebook

Kvartalets topp 5-regioner, baserat på tre verktygs resultat, vilka samtliga detta kvartal placerade Region Skåne på första plats. Region Skåne följdes av Region Örebro län samt Region Västernorrland.

Topp 5-rankning av regioner per verktyg på Facebook (vid ändring är föregående kvartal inom parentes):

Influens (Bumblewing):

  1. Region Skåne (Västernorrland)
  2. Region Örebro län (Skåne)
  3. Region Västernorrland (Stockholm)
  4. Region Stockholm (Örebro län)
  5. Region Kalmar län (Värmland).

Poäng (Smampion):

  1. Region Skåne (Västernorrland)
  2. Region Gävleborg/Sörmland/Västernorrland (Stockholm)
  3. Region Örebro län (Västra Götalandsregion)
  4. Region Norrbotten/Värmland (Örebro)
  5. Region Kalmar län (Skåne).

Engagemang (Notified):

  1. Region Skåne (Västernorrland/Skåne)
  2. Region Örebro län (Stockholm)
  3. Region Västernorrland (Örebro län)
  4. Region Kalmar län (Värmland)
  5. Region Stockholm (Östergötland).

Kvartal 4 2021 – regioner på Facebook

Influens

Fem regioner säkrade knappt hälften av total andel regioninfluens medan resterande 16 regioner delar på resten i gruppen Övriga

Gruppen Övriga utgjorde detta kvartal 53,8 (48,6) procent. En ökning av influens vilket därmed bryter den minskande trenden för Övriga under 2021. 

Region Skåne säkrade kvartalets högsta influens på Facebook. Skulle totalen genomslag varit jämnt fördelat mellan regionerna, skulle varje region uppmätt knappt 5 procent, varför Skånes 18 procent visar på en stark effekt i denna jämförelse.

Nedanstående visualiserar exempel på kombinationen av aktivitet och att lyckas säkra engagemang. Region Skåne syns tydligt säkra högre engagemang med färre inlägg än mest aktiva Region Västernorrland. En jämförelse av intresse kan vara Säffle kommun som uppvisat motsvarande effekt för hela 2020 samt 2021, och här kan du läsa mer om deras bakomliggande arbete för denna framgång.

Från att tidigare ha sett merparten regioner i nedre vänstra hörnet, har en förflyttning med spridning mot aktivitet och effekt över tid nu skett. Detta kan ses som en kvittens på förbättrad kommunikation från regionerna.

Sveriges regioner i sociala medier Facebook Influens – fjärde kvartalet 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Poäng

Åtta (fem) regioner placerade sig under medel detta kvartal.

Regioner i sociala medier – poäng kvartal 4 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

Mätpunkter Facebook

Ingen region tappade följare under kvartalet.

Ett urval mätpunkter (vid ändring föregående kvartal inom parentes):

  • Störst: Region Skåne
  • Högst viralitet: Region Uppsala
  • Flest inlägg per dag: Region Västernorrland
  • Högst tillväxt: Region Dalarna (Region Sörmland)
  • Högst engagemangsgrad (7-dagar): Region Gävleborg (Region Sörmland) 
  • Dialoger: Samtliga
  • Kortast svarstid (lågt utfall): Region Dalarna 1752 minuter (Region Värmland 811 minuter)
  • Högst responsgrad (lågt utfall): Region Dalarna 57,1 procent (Region Uppsala 57,1 procent)

Följande var kvartalets topp 5-regionsidor (poäng) på Facebook: 

Regioner i sociala medier – mätpunkter, poängplats topp 5 regioner kvartal 4 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

Engagemang

Nedanstående visualisering visar dels fördelningen av totalt engagemang bland samtliga 21 regioner, dels hur aktiviteten med innehåll fördelats under kvartalets månader. Region Skåne med 18 procents engagemang i detta verktyg detta kvartal visar en stark effekt.

Fördelning uppnått engagemang Sveriges regioner kvartal 4 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Notified

Månadsaktivitet regioner – Facebook

Fördelning inlägg Sveriges regioner kvartal 4 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Notified

Bästa poster på Facebook – kvartal 4 2021

Kvartalets mest effektfulla inlägg gjorde Region Skåne, Region Norrbotten, Region Jämtland Härjedalen och Region Gävleborg. Region Skåne placerade sig i båda verktygen. Samtliga inlägg, utom ett om organdonation, handlade om pågående pandemi (covid).

Förra kvartalet gjorde Region Stockholm det mest effektfulla inlägget enligt båda verktygen. Därutöver Region Skåne, Region Örebro län och Region Gävleborg, samtliga tre med innehåll relaterat pandemin. 

Sveriges regioner i sociala medier Facebook – bästa inlägg fjärde kvartalet 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing
Sveriges regioner i sociala medier Facebook – bästa inlägg fjärde kvartalet 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

Ordmoln och vanligast förekommande ordval i sociala medier

Regioner i sociala medier – vanligaste ordval kvartal 4 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing
Regioner i sociala medier – vanligaste ordval kvartal 4 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

Sentimentanalys kvartal 4 2021

Attityd till regioner i sociala medier

För många professionella inom kommunikation är det intressant att inte enbart få veta ATT något sagts utan även VAD och HUR. Uppmätt engagemang förklaras sällan ifall det är positivt eller negativt som bekant. Sentimentanalys är en bit på vägen vad gäller HUR, om än långt ifrån utan utmaningar. 

Kommunikationsanalys har för de 21 regionernas Facebook-sidor sammanställt uppmätt nivå av positivt vs negativt sentiment i procent (resterande procent är neutralt). Detta för att få en känsla för omvärldens inställning eller attityd till varumärket och dess tjänster, produkter och service. 

Nedanstående rankning med sentimentanalys visar positiv/negativ attityd relaterat topp 3 av samtliga regioner i sociala medier.

Högst positivt sentiment/attityd baserat på inlägg på Facebook (föregående kvartal inom parentes):

  1. Region Jämtland Härjedalen: 68 (72) procent
  2. Region Sörmland: 62 procent (Region Östergötland: 62 procent) 
  3. Region Kalmar: 59 procent (Region Gävleborg: 60 procent)

Högst negativt sentiment/attityd baserat på inlägg på Facebook (föregående kvartal inom parentes):

  1. Region Halland: 35 procent (Region Östergötland 36 procent)
  2. Region Gotland, Region Skåne och Region Stockholm: 30 procent vardera (Region Gävleborg och Region Värmland 35 procent vardera)
  3. Region Västmanland: 29 procent (Region Kronoberg och Region Västernorrland 34 procent vardera)

Aktuella nyheter och tips

Kommunikatörens roll i offentlig sektor

Den 25 januari 2022 höll Lunds universitet och Institute for public affairs ett samtal om strategisk kommunikation. Här kan du ta del av det bandade samtalet.

Strategisk kommunikation. Lunds universitet

Krav att förmedla överdrivet positiv bild av verksamheten?

Fackförbundet DIK skriver att:

En av tre som arbetar med kommunikation i offentlig sektor har upplevt interna krav på att förmedla en överdrivet positiv bild av den egna organisationens verksamhet. 12 procent inom kommuner och regioner uppger dessutom att de blivit utsatta för otillbörliga påtryckningar från politiker.

Diariéföring, arkivering och gallring i sociala medier

En myndighets kontakt med allmänhet blir som bekant allmän handling, så även kontakter via sociala medier. Här hittar du hur Malmö stad arbetar med dessa frågor.

Säkerhetshantering av sociala medier

I november fick Örebro universitet negativ press relaterat att deras twitter-konto kapats och budskap om kryptovaluta kommunicerades. Hur hanterar ni era egna konton och access, samt process för vilka som har tillgång och hur ofta lösenord byts?

SR och sociala medier – handbok

Sveriges Radio har sedan många år uppmärksammats för sitt interna arbete och utförliga material som relaterar just arbete med sociala medier. Här hittar du deras senaste handbok.

Faxen fasas ut i offentlig sektor

Digital kommunikation är inte enbart sociala medier som bekant utan SKR och regeringen har kommit överens om en gemensam ambition om att införa ett säkert, snabbt och enkelt sätt för digital kommunikation mellan välfärdens verksamheter.

DIGG har fått uppdrag att tillhandahålla infrastruktur för säker digital kommunikation i offentlig sektor. 

En relaterad reflektion från Kommunikationsanalys är att dessa övergripande uppdrag som kommer att bistå offentlig förvaltning, som även de frågor som t.ex. relaterar GDPR och Schrems II-domen, borde kunna hanteras från en källa istället för var och en för sig? 

Mäta digital mognad

Du kan mäta din organisations digitala mognad med DiMiOS-modellen som bland annat Linköpings kommun och Region Stockholm använder.

Relaterat digitalisering släppte EU-kommissionens DESI 2021 under kvartalet (Digital and Society Index 2021) för vidare läsning för en europeisk jämförelse.

Podd: Tolka data i sociala medier

Dataanalysföretaget Bumblewing är en långvarig leverantör av dataunderlag till Kommunikationsanalys. Här kan du lyssna till när vd Jonas Tulldahl vid Bumblewing samtalar om data i sociala medier, och hur tolka den, i podden Digitalsnack (30 min). Där även Kommunikationsanalys kvartalsanalyser för kommuner omnämns.

Digital inkludering och tillgänglighet

Informationswebbplatsen Digin.nu ger information, stöd och verktyg för digital inkludering och tillgänglighet. Här får du information, inspiration och vägledning. Sajten drivs av myndigheterna PTS, DIGG, MFD och MTM.

Nytt regelverk för digitala tjänster – DSA/DMA

EU-kommissionen har presenterat ett förslag om att reformera regelverket för alla digitala tjänster. En lag som kommer att avgöra hur såväl sociala medier som e-handlare kan agera i EU. Här kan du läsa Sveriges Annonsörers lättförståeliga nedbrytning och förklaring på svenska.

En ansvarig förhandlare i frågan i Europaparlamentet har varit svenska Arba Kokalari, och härkan du läsa mer om hennes tankar.

Tips relaterat integritetsfrågor

Sveriges kommunikatörer har skrivit detta inlägg om hantering av integritet och personuppgifter på nätet.

Twitter utökar säkerhetsskydd

Så kallad ”private media” omfattas nu även av skydd på Twitter som t.ex. hemadresser, id-handlingar, privat kontaktinformation osv. Mer info hos Twitter.

Tips för lokala myndigheter – Meta

Meta f.d. Facebook har delat detta tips riktat till lokala myndigheter om bästa metoder för att ”få kontakt med din community, öka medvetenheten om viktiga frågor och registrera personer för offentlig service”.

Meta har även delat dessa tankar relaterat mätning och marknadsföring.

Kundservice i sociala medier

Företaget Brilliant har skrivit om trender vad gäller kundservice och skriver bland annat detta relaterat sociala medier: 

De vanligaste kanalerna för kundserviceenheter är fortfarande de gamla hederliga telefon och epost och därefter kommer chat och facebook. Bland sociala medier så är det just Facebook eller Instagram som är vanligast. I år ser vi dock att snittet på antal kanaler man tar emot kundkontakter på inte ökar utan istället minskat något. Man försöker nu smalna av, förtydliga och helt enkelt effektivisera sina resurser och processer på bästa sätt.

Hur ser det ut i din organisation?

Kontakt och mer kunskap

Som bekant arbetar professionella inom kommunikation ofta med budskap utifrån upplägget före-under-efter. Kommunikationsanalys blogg har fokus på efter; samtidigt som det krävs ett bra före och under för att säkra just resultat och därmed dyka upp i denna blogg. Ett genomtänkt social media management helt enkelt. Behöver du eller organisationen ett bollplank eller stöd vad gäller ert arbete med sociala medier? Välkommen att höra av dig.

Följ gärna Kommunikationsanalys på Facebook och LinkedIn för att säkra nya insikter om effekter i sociala medier och social media management.

Nästa effektanalys för regioner i sociala medier kommer efter nästa kvartalsskifte.

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange: Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Datakälla: Bumblewing, Notified och Smampion.

Definition av influens.

Definition av Dialoger (Smampion): En dialog uppstår när det finns tre eller fler kommentarer på ett inlägg som sidan har publicerat. Sidan antas ha deltagit i dialogen om sidan själv kommenterat på inlägget i form av en kommentar eller svar till en annan användares kommentar. Gäller Facebook och Twitter.

Definition av sentiment (Notified): ”En dator värderar olika ord från 1 till 100 utifrån hur positiva vs negativa de är. ”Våld” anses exempelvis vara ett negativt ord, medan ”fint” är ett positivt. Efter det analyseras varje artikel/post i sociala medier. Om artikeln har flest negativa ord markeras den som negativ. Har den flest positiva ord markeras den som positiv. Om inga direkt värdeord används eller om det är väldigt jämt mellan positiva och negativa ord så blir det neutral. Sen kan man även själv markera en artikel som positiv, negativ eller neutral om man anser att datorn tolkat innehållet fel. Datorn lär sig då dina justeringar och blir med tiden ännu bättre på sentiment. Viktigt att komma ihåg är att sentiment inte fungerar på ironi eller liknande, utan den sortens inlägg får man justera manuellt för att få mer träffsäker statistik.”

Smampions poängskala (0-100) motsvarar följande betyg:

100: Perfekt
95 – 99: Världsklass
90 – 94: Mycket bra
80 – 89: Väldigt bra
65 – 79: Ett bra betyg
45 – 64: Helt ok
30 – 44: Ej godkänt
0 – 29: Underkänt

Länsstyrelser i sociala medier – effekt kvartal 4 2021

Sveriges länsstyrelser gjorde i snitt 26 inlägg på Facebook per månad, en minskning från föregående kvartal. Kvartalets högsta effekt säkrade Länsstyrelsen Västerbotten och Länsstyrelsen i Jönköpings län. Innehåll relaterat sniglar, hundar och myskoxar fick mest effekt. Länsstyrelsen i Jönköpings län växte mest på Facebook. Ingen länsstyrelse tappade följare under fjärde kvartalet. Aktuella nyheter och tips.

2020 utökade Kommunikationsanalys sin blogg med effektanalyser i sociala medier till att omfatta skattefinansierade verksamheter som Sveriges kommunerlänsstyrelsermyndigheterregioner och sjukhus. En anledning till detta nya fokusområde kom av pandemin och samhällets tydliga behov av information och fakta, där sociala medier fyller en mycket viktig roll för många. 

Effektanalyserna har tagits emot med stort intresse, och en anledning verkar vara att just uppföljning av närvaro och resultat i sociala medier är ett område som hittills inte fått mycket utrymme internt, om beroende på resurser eller annat. 

Länsstyrelser i sociala medier fjärde kvartalet 2021

Sammanfattning

Sveriges länsstyrelser gjorde i snitt 26 inlägg på Facebook per månad, en minskning från föregående kvartal (28 inlägg per månad). 

Länsstyrelsen Västerbotten och Länsstyrelsen i Jönköpings län säkrade kvartalets högsta poäng, och därmed högst effekt på sin närvaro och aktivitet. 

Länsstyrelsen Gävleborg gjorde flest inlägg med 148 stycken under kvartalet.

Innehåll relaterat sniglar, hundar och myskoxar fick mest effekt. ”Länsstyrelsen”, ”webbplats” och ”våld” var kvartalets mest använda ord. 

Flest antal följare har Länsstyrelsen Västra Götaland som fortsatte växa under kvartalet.

Landets 21 länsstyrelser har tillsammans närmare 149 000 följare på Facebook. I jämförelse har landets 21 regioner tillsammans tre gånger så många följare, drygt 472 000 st.

Under kvartal 4 gjorde samtliga 21 länsstyrelser inlägg på Facebook, och samtliga länsstyrelser engagerade sig i dialoger på plattformen.

Ta gärna del av nedanstående detaljer – samt aktuella nyheter och tips i slutet av inlägget.

Bästa länsstyrelse

Fjärde kvartalet säkrade Länsstyrelsen Västerbotten och Länsstyrelsen i Jönköpings län kvartalets högsta poäng. Förra kvartalet hade Länsstyrelsen Uppsala län och Länsstyrelsen Jämtlands län högst utväxling på sin närvaro. Se vidare längre ned vilka faktorer som vägts samman för denna rankning. 

Kommunikationsanalys ser att effekt är en mix av räckvidd, engagemang och varumärkeskännedom. Hur närvaron i sociala medier stöttat verksamhetsmålen kan endast organisationerna själva besvara. 

Även, är syftet med närvaron information till eller kommunikation med allmänhet och skattebetalare? Det heter som bekant sociala medier av en anledning. En grund för relationsskapande – som brygga för trovärdig och väl mottagen kommunikation.

Störst länsstyrelse samt högst tillväxt på Facebook

Landets största länsstyrelse på Facebook är Länsstyrelsen Västra Götalands län med drygt 36 400 (35 000) personer som gillar sidan (en ökning med ca 1 400 följare sedan föregående kvartal).

I andra änden ser vi åter Länsstyrelsen i Södermanlands län vars sida har knappt 2 100 (2 000) följare (en ökning med knappt 100 följare sedan förra kvartalet). 

Länsstyrelsernas aktivitet på Facebook – inlägg

Antal inlägg per månad 2021

De 21 länsstyrelserna gjorde i snitt 78 (84) inlägg under kvartalet eller 26 (28) inlägg per månad. Tidigare aktivitetsökning under första halvåret minskade därmed fortsatt i och med fjärde kvartalet.

Sveriges länsstyrelser på Facebook – antal inlägg per månad 2021. Källa: Kommunikationsanalys. Datakälla: Smampion

Mest aktiva i form av inlägg

Flest inlägg under kvartalet gjorde följande tre länsstyrelser (föregående kvartal inom parentes):

  1. Länsstyrelsen Gävleborg 148 (147) inlägg dvs. 49 (49) inlägg per månad
  2. Länsstyrelsen Norrbotten 106 (167) inlägg dvs. 35 (56) inlägg per månad
  3. Länsstyrelsen i Dalarnas län 105 (101) inlägg dvs. 35 (34) inlägg per månad

I andra änden ser vi Länsstyrelsen Skåne och Länsstyrelsen Örebro med 47 inlägg respektive för hela kvartalet på Facebook (Länsstyrelsen Halland föregående kvartal med 44 inlägg).

Kommunikationsanalys har tidigare som utgångspunkt rekommenderat ett inlägg per dag vilket nu länsstyrelserna i snitt nästan publicerar. Flödet ska givetvis vara relevant för följarna, och innehåll och dess frekvens beror självklart även på inom vilken bransch verksamheten finns. Och, inte minst, vilka resurser som finns för att ta hand om effekterna. 

Underlag och verktyg

Endast ett verktyg och plattform används som underlag för denna effektanalys över länsstyrelser: det svenska verktyget Smampion med poängbaserade faktorer för Facebook.

Fjärde kvartalet 2021 – länsstyrelser på Facebook

Andel poäng

Nio (nio) länsstyrelser placerade sig under medel för kvartalet: Stockholm, Kalmar, Södermanland, Örebro, Norrbotten, Östergötland, Värmland, Skåne och Västmanland. 

Länsstyrelse i sociala medier – poäng kvartal 4 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

Mätpunkter, ett urval

Ingen länsstyrelse tappade följare detta kvartal. 

Underlaget redovisar detta kvartal inget utfall vad gäller faktorer Responsgrad samt Responstid, samtidigt har även detta kvartal samtliga länsstyrelser engagerat sig i Dialoger på Facebook.

Vid ändring från föregående kvartal, tidigare resultat inom parentes:

  • Störst: Västra Götaland
  • Högst viralitet: Blekinge (Halland)
  • Flest inlägg per dag: Gävleborg (Norrbotten)
  • Högst tillväxt: Jönköping (Västra Götaland)
  • Högst engagemangsgrad: Jämtland (Södermanland)
  • Lägst responstid: Inget underlag (Ett utfall – Kalmar 2737 minuter)
  • Högst responsgrad: Inget utfall (Kalmar 45,5 procent)
  • Dialoger: Samtliga (Samtliga)

Nedanstående syns kvartalets topp 5-länsstyrelser (poäng) på Facebook: 

Sveriges länsstyrelser i sociala medier Facebook mätpunkter – topp 5 fjärde kvartalet 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

Bästa poster på Facebook – kvartal 4 2021

Kvartalets mest effektfulla inlägg gjordes av länsstyrelserna i Örebro, Dalarna och Jämtland.

Svarthuvad snigel, ägare till irländsk setter samt myskoxar utgjorde kvartalets mest effektskapande innehåll. 

Sveriges länsstyrelser i sociala medier Facebook bästa inlägg – fjärde kvartalet 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

Förra kvartalets topp 3 gjordes av länsstyrelserna Uppsala, Södermanland och Västernorrland, med innehållet eldningsförbud, pandemin och behov av hundägare.  

Vanligast använda ord

”Länsstyrelsen”, ”webbplats”, och ”våld” var kvartalets vanligaste ord.

Sveriges länsstyrelser i sociala medier Facebook, vanligast använda ord – fjärde kvartalet 2021. 
Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

Aktuella nyheter och tips

Kommunikatörens roll i offentlig sektor

Den 25 januari håller Lunds universitet och Institute for public affairs en timmes samtal om strategisk kommunikation.

Strategisk kommunikation. Lunds universitet

Krav att förmedla överdrivet positiv bild av verksamheten?

Fackförbundet DIK skriver att:

En av tre som arbetar med kommunikation i offentlig sektor har upplevt interna krav på att förmedla en överdrivet positiv bild av den egna organisationens verksamhet. 12 procent inom kommuner och regioner uppger dessutom att de blivit utsatta för otillbörliga påtryckningar från politiker.

Diariéföring, registrering, arkivering och gallring i sociala medier

En myndighets kontakt med allmänhet blir som bekant allmän handling, så även kontakter via sociala medier. Här hittar du hur Malmö stad arbetar med dessa frågor.

Säkerhetshantering av sociala medier

I november fick Örebro universitet negativ press relaterat att deras twitter-konto kapats och budskap om kryptovaluta kommunicerades. Hur hanterar ni era egna konton och access, process för vilka som har tillgång och hur ofta lösenord byts?

SR och sociala medier – handbok

Sveriges Radio har sedan många år uppmärksammats för sitt interna arbete och utförliga material som relaterar just arbete med sociala medier. Här hittar du deras senaste handbok.

Faxen fasas ut i offentlig sektor

Digital kommunikation är inte enbart sociala medier utan SKR och regeringen har kommit överens om en gemensam ambition om att införa ett säkert, snabbt och enkelt sätt för digital kommunikation mellan välfärdens verksamheter.

DIGG har fått uppdrag att tillhandahålla infrastruktur för säker digital kommunikation i offentlig sektor.

En relaterad reflektion från Kommunikationsanalys är att dessa övergripande uppdrag som kommer att bistå offentlig förvaltning, som även de som t.ex. relaterar GDPR och Schrems II-domen, borde kunna hanteras från en källa istället för var och en upp till sig?

Du kan mäta din organisations digitala mognad med DiMiOS-modellen som bland annat Linköpings kommun och Region Stockholm använder.

Relaterat digitalisering släppte EU-kommissionens DESI 2021 under kvartalet (Digital and Society Index 2021) för vidare läsning från en europeisk jämförelse.

Digital inkludering och tillgänglighet

Informationswebbplatsen Digin.nu ger information, stöd och verktyg för digital inkludering och tillgänglighet. Här får du information, inspiration och vägledning. Sajten drivs av myndigheterna PTS, DIGG, MFD och MTM.

Nytt regelverk för digitala tjänster – DSA/DMA

EU-kommissionen har presenterat ett förslag om att reformera regelverket för alla digitala tjänster. En lag som kommer att avgöra hur såväl sociala medier som e-handlare kan agera i EU. Här kan du läsa Sveriges Annonsörers lättförståeliga nedbrytning och förklaring på svenska.

En ansvarig förhandlare i frågan i Europaparlamentet har varit svenska Arba Kokalari, och här kan du läsa mer om hennes tankar.

Twitter utökar säkerhetsskydd

Så kallad ”private media” omfattas nu även av skydd på Twitter som t.ex. hemadresser, id-handlingar, privat kontaktinformation osv. Mer info hos Twitter.

Tips för statliga organisationer – Meta

Meta f.d. Facebook har delat detta tips riktat till statliga organisationer om bästa metoder för framgång på deras plattformar.

Meta har även delat dessa tankar relaterat mätning och marknadsföring.

Kundservice i sociala medier

Företaget Brilliant har skrivit om trender vad gäller kundservice och skriver bland annat detta relaterat sociala medier: De vanligaste kanalerna för kundserviceenheter är fortfarande de gamla hederliga telefon och epost och därefter kommer chat och facebook. Bland sociala medier så är det just Facebook eller Instagram som är vanligast. I år ser vi dock att snittet på antal kanaler man tar emot kundkontakter på inte ökar utan istället minskat något. Man försöker nu smalna av, förtydliga och helt enkelt effektivisera sina resurser och processer på bästa sätt.

Hur ser det ut i din organisation?

Kontakt och mer kunskap

Som bekant arbetar professionella inom kommunikation ofta med budskap utifrån upplägget före-under-efter. Denna blogg har fokus på efter; samtidigt som det krävs ett bra före och under för att säkra just resultat och därmed dyka upp i denna blogg. Ett genomtänkt social media management helt enkelt. Behöver du eller organisationen ett bollplank eller stöd vad gäller ert arbete med sociala medier? Välkommen att höra av dig.

Följ gärna Kommunikationsanalys på Facebook och LinkedIn för att säkra nya insikter om effekter i sociala medier och social media management.

Nästa effektanalys för länsstyrelser i sociala medier kommer i anslutning till nästa kvartals avslut.

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange: Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Datakälla: Smampion

Definition av Dialoger (Smampion): En dialog uppstår när det finns tre eller fler kommentarer på ett inlägg som sidan har publicerat. Sidan antas ha deltagit i dialogen om sidan själv kommenterat på inlägget i form av en kommentar eller svar till en annan användares kommentar. Gäller Facebook och Twitter.

Sociala medier: Folkhälsomyndigheten arbetar med format

FoHM logotyp

I år har Kommunikationsanalys tagit med ett flertal nya och intressanta branscher för bevakning och analys av deras framgång och närvaro i sociala medier, däribland myndigheter. Du kan läsa mer om myndigheters närvaro och framgång i denna effektanalys för andra kvartalet 2020.

Till inspiration för att nå framgång med sociala medier delar denna analysblogg även tips från varumärken, som antingen förekommer på olika topplistor för sociala medier, eller som på andra sätt har en närvaro av intresse. 

Folkhälsomyndigheten är ett av dessa framgångsrika varumärken som kanske ”på förekommen anledning” under en längre tid placerat sig i toppen bland olika mätverktyg vad gäller närvaro och effekt i sociala medier. Nu senaste två kvartalen på första plats bland landets 40 analyserade myndigheter vad gäller faktor influens på Facebook.

Denna gång delar Åsa Sundin, kommunikatör för sociala medier vid Folkhälsomyndigheten, sina tankar om hur myndigheten arbetar med sociala medier för att nå framgång samt hantera uppföljning.

Vad vill Folkhälsomyndigheten uppnå med sin närvaro i sociala medier?

– Det övergripande syftet med FoHM:s närvaro i sociala medier är att stärka bilden av myndigheten som tydlig, öppen och trovärdig. Våra sociala medier ska komplettera de övriga kommunikationskanalerna och vara en del av all kommunikationsplanering. Det är också en kanal där vi snabbt kan nå ut i en krissituation, vilket har varit väldigt aktuellt det här året. Vid en händelse som en pandemi blir det logiskt att använda brett använda kanaler för att nå ut med samhällsviktig information. 

Hur resonerar ni för ett lyckat upplägg? 

– Att vi har nått många och att vår följarskara har ökat till över 200 000 de senaste månaderna beror med största sannolikhet på att vi har haft och har en situation där det finns ett intresse för informationen från vår myndighet. Vi jobbar hårt för att ta hand om alla nya följare och att svara på de frågor som kommer in. När det har varit som mest intensivt har vi fått närmare 1 000 kommentarer på inläggen. Vi strävar efter att förvalta intresset, att vara relevanta och att forma informationen till ett lättillgängligt format som är tacksamt att dela vidare. När vi tar fram innehåll resonerar vi kring vilka de viktigaste budskapen är från vårt håll för tillfället och vilken information allmänheten efterfrågar. Det blir en balansgång. Under våren har vi satsat extra på omvärldsbevakning för att få en översikt över vad som florerar i nyheter men också i sociala medier.

– Någonting som hjälper till i sociala medier-arbetet är en gemensam planering för all kommunikation. Där lägger vi in vad som planeras vecka för vecka i form av inlägg i sociala medier, nyhetstexter, presskonferenser, nyhetsbrev, interna nyheter och så vidare. Det gör att det blir enkelt att få koll på allt som sker och att synka insatserna. 

Hur följer ni upp resultat av er närvaro i sociala medier? Vilka verktyg använder ni? Har ni tydliga mål?

– Ett par gånger om året gör vi övergripande sammanställningar över vilka inlägg som gått bäst sett till antal visningar av film, delningar och även räckvidd och reaktioner. Utöver detta följer vi upp inlägg var för sig när de är en del av kommunikationsinsatser. De kan då ha olika mål beroende på vad syftet var med dem från början. Vi använder Facebooks Insights och ser också över hur trafiken till vår webbsida ser ut med Google Analytics, avslutar Åsa. 

Här hittar du Folhälsomyndigheten på Facebook

Gillade du ovan? Här kan du läsa hur Kustbevakningen arbetar med sin närvaro i sociala medier.

Under 2020 kommer fler tipsinlägg med röster och erfarenheter från bland annat banker, elhandel, försäkringsbolag, kommuner, politiker och telekom. Du kan även hitta tidigare inlägg på samma tema från bland andra Livrustkammaren och partiledare Jonas Sjöstedt.

Är det något varumärkes arbete i sociala medier du gillar och skulle vilja veta mer om? Eller vill du att Kommunikationsanalys tar en titt på ert arbete och resultat i sociala medier? Hör gärna av dig.

Här kan du följa Kommunikationsanalys på Facebook för att inte missa nya insikter.

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange: Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Foto/bild: Folkhälsomyndigheten

Sotenäs kommun lyfter organisationens hjärta och värme

Jenny Borg Sotenäs kommun

I år har Kommunikationsanalys adderat ett flertal nya och intressanta branscher för analys av deras framgång och närvaro i sociala medier, däribland kommuner. Här hittar du kommunernas resultat för årets första kvartal 2020 samt andra kvartalet 2020.

Till inspiration för att nå framgång med sociala medier delar denna analysblogg även tips och inspiration från varumärken, som antingen förekommer på olika topplistor för sociala medier, eller som på andra sätt är intressanta. 

Sotenäs kommun är ett av dessa framgångsrika varumärken som placerat sig i toppen bland olika mätverktyg vad gäller närvaro och effekt i sociala medier. Nu senast på tionde plats av landets 282 analyserade kommuner vad gäller faktor influens på Facebook. Denna gång delar Jenny Borg, kommunikationsansvarig vid Sotenäs kommun, sina tankar om hur kommunen arbetar med sociala medier för att nå framgång samt hantera uppföljning.

Vad vill Sotenäs kommun uppnå med sin närvaro i sociala medier?

– Vi har främst tre mål. Vi har, precis som alla andra, en stor rekryteringsutmaning framför oss.  Samtidigt är vi en liten kommun, med endast 9 000 invånare. Vi har inte råd att göra stora reklamkampanjer eller köpa häftiga filmer från reklambyråer. Genom att istället använda våra sociala medier, som är gratis, och visa upp allt positivt som händer, all framåtanda och all utveckling som sker i våra kommunala verksamheter, så blir vi en attraktivare arbetsgivare och får lättare att rekrytera.

– För det andra behöver vi också snabbt nå ut till våra invånare och besökare vid händelse av kris och då är sociala medier, särskilt om man har många följare, oslagbart.

– Slutligen behöver vi berätta för våra skattebetalare vad de får för sina pengar. Vad lägger vi deras skattemedel på? Jo, nya bryggor, bra pedagoger, god mat inom äldreomsorgen, nya lekplatser, strandstädning och en massa andra saker som man som kommuninvånare inte kan låta bli att känna sig stolt över. Därför berättar vi i största möjliga utsträckning också vad saker och ting kostar. Då blir det lättare att få förståelse för varför vi inte kan göra vissa saker just nu, eftersom det är för dyrt. Ingen kommuninvånare ska känna: ”Vad får jag för mina pengar egentligen?” Det ska vi redan ha talat om för dem.

– Jag tycker att kommuner tyvärr är lite dåliga på att utnyttja sociala mediers potential. Varför lägga ut en massa inlägg på Facebook om bibliotekens öppettider och hur växeln har stängt röda dagar? Den informationen kan man ha på hemsidan. I sociala medier ska man appellera till människors känslor och skapa en stolthet över kommunens verksamhet. Två kommuner som är bra på det är till exempel Höganäs och Vänersborgs kommuner.

Hur resonerar ni för ett lyckat upplägg? 

– Som kommunikationsansvarig är jag ensam ansvarig för våra sociala medier samt intern och extern kommunikation. Jag är mycket aktiv och lägger ut minst två, ibland tre inlägg per dag på Facebook och Instagram. Ju mer aktiv man är, desto fler vill följa ens konto. Och ju fler följare man har, desto fler når man när man vill rekrytera och nå ut med krisinformation. Att uppdatera ofta är väldigt viktigt, för vem vill följa en verksamhet på sociala medier där det aldrig verkar hända något?

– Samtidigt, 2-3 inlägg är egentligen i minsta laget, eftersom våra verksamheter ligger på och vill ha ut nyheter hela tiden i våra sociala medier. Det gäller dock att inte trötta ut våra följare. Att publicera 4-6 inlägg om dagen med nyheter från kommunen kanske skulle upplevas som lite för mycket. Våra följare vill nog se lite annat i sina flöden än vilka blommor vi planterar i våra rabatter och vilka nya bryggor vi lagt i vid våra badplatser. Vi publicerar ofta inlägg även på helgen. Jag, som är kommunikationsansvarig, är inne minst 4-5 gånger per dag på helgen och kollar flödena så att ingen kommentar är obesvarad.

– Vi har valt att främst koncentrera oss på Facebook, Instagram och LinkedIn. I den sistnämnda lägger vi ut material som handlar om oss som arbetsgivare, eller våra medarbetare, för att visa att kommunen är en attraktiv arbetsgivare. Vi har också en Youtube-kanal där vi lägger ut våra kommunfullmäktigesändningar som webbsänds samt egna filmer som vi gör om vår verksamhet. Twitter är inte tillräckligt stort i Sverige och har ett så begränsat format så det har vi valt bort. De enda inlägg som stöttas med annonsering relaterar rekrytering.

– Våra medarbetare är vår allra viktigaste resurs och jag har som mål att alltid försöka ha med en medarbetare i varje inlägg. Om våra anläggningstekniker har planterat en ny rabatt så ska vi helst inte bara ha en bild på rabatten, vi ska också ha en bild på de som planterar och deras namn. Vi är stolta över våra medarbetare och det visar vi!

– Mitt arbete underlättas av att vår kommunledning är extremt stöttande till kommunens närvaro i sociala medier eftersom de ser vilket resultat det ger för verksamheten, till exempel att vi har fått lättare att rekrytera. Vår kommundirektör och vårt kommunalråd är gärna med i filmer och inlägg som vi lägger ut på våra sociala medier.

Vy från Sotenäs. Jenny Borg

Hur följer ni upp resultat av er närvaro i sociala medier? Vilka verktyg använder ni? Har ni tydliga mål?

– Jag mäter vår framgång i sociala medier främst genom hur många som nås av våra inlägg. Om få är intresserade av en viss typ av inlägg – och det ser jag genom antalet som nås av inläggen, lägger jag den informationen enbart på hemsidan nästa gång istället. Vi använder oss enbart av Facebooks och Instagrams statistikverktyg. Att våra konton hela tiden växer och växer snabbt, tar vi som intäkt för att vi anses som intressanta och relevanta bland våra följare.

– Vi vill hela tiden växa på de sociala medierna eftersom det är där som våra framtida medarbetare befinner sig. Om man frågar en 25-åring idag om hen har varit inne på kommunens hemsida någon gång den senaste månaden, kanske 20 procent svarar ja. Frågar man om de har varit inne på Facebook och Instagram någon gång senaste veckan, så svarar förmodligen 95 procent ja. 

– Cirka 15 000- 25 000 personer nås av våra inlägg på Facebook varje vecka. Vårt främsta mål, som vi redan har uppfyllt, är att vi ska ha flest följare på Facebook och Instagram bland kommunerna i norra Bohuslän. Detta trots att vi är den till antalet invånare klart minsta kommunen. 

– Jag följer statistiken dagligen och skruvar på innehållet i våra flöden så att de ska vara så intressanta som möjligt. På fredagar brukar vi ofta bjuda på vackra bilder från kommunen och önska alla våra invånare och besökare en trevlig helg. Det ger ett positivt avslut på arbetsveckan och brukar få många lajks och stor spridning. Våra följare är, med rätta, stolta över sin kommun som vi kallar för ”Sveriges vackraste kommun”. 

– Vi försöker i alla lägen framhålla det som är så unikt med Sotenäs kommun: hjärtat och värmen i organisationen. Hjärtat måste alltid vara med och det är nog det som är nyckeln till att vi är så framgångsrika på sociala medier, avslutar Jenny. 

Här hittar du Sotenäs kommun på Facebook.

Under 2020 kommer fler tipsinlägg med röster och erfarenheter från bland annat banker, elhandel, försäkringsbolag, myndigheter, politiker och telekom. Du kan även hitta tidigare inlägg på samma tema från bland andra Livrustkammaren och partiledare Jonas Sjöstedt.

Arbetar du för ett intressant och/eller framgångsrikt varumärke i sociala medier, och vill dela med dig och synas? Är det något varumärkes arbete du gillar och skulle vilja veta mer om? Eller vill du att Kommunikationsanalys tar en titt på ert arbete och resultat i sociala medier? Hör gärna av dig.

Här kan du följa Kommunikationsanalys på Facebook för att inte missa nya insikter.

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange: Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Foton: Jenny Borg, Sotenäs kommun

Sveriges fyra storbanker i sociala medier – kvartal 2 2020

Nordea Sverige och Swedbank Sverige säkrade bäst effekt i sociala medier under andra kvartalet 2020. Swedbank Sverige och Handelsbanken hade över 90 procents responsgrad på Facebook. Swedbank Sverige uppvisade kortast svarstid med 4 minuter på Facebook: Nordea Sverige på Twitter med 13 minuter. Högst aktivitet uppvisade bankerna på Facebook. Högst tillväxt uppvisade Handelsbanken på YouTube. SEB hade högst andel positivt sentiment. 

I februari släppte Kommunikationsanalys den första analysen över de fyra storbankerna i sociala medier, med fokus resultat under 2019 som utgångspunkt inför resultat 2020. Några nyheter för årets andra kvartalsanalys:

  • till skillnad från kvartal 1 som enbart analyserade effekter på bas av närvaro på Facebook, har nu även Twitter, Instagram och YouTube inkluderats för årets andra kvartal. Effektanalysen för årets första kvartal hittar du här.
  • analysen för storbankerna har kompletterats med en sentimentanalys av relaterade värdeord till bankernas budskap och interaktion.

Andra kvartalet 2020 var det Nordea Sverige samt Swedbank Sverige som sammantaget säkrade högst effekt i sociala medier (Facebook, Twitter, Instagram och YouTube). Vad menar jag då med effekt? Min kommunikativa utgångspunkt är att effekt är en mix av räckvidd, engagemang och varumärkeskännedom. Om vi utgår ifrån tanken ”syns du inte, så finns du inte” så visar flera verktyg, med flera faktorer sammanvägda, en tydlig positiv effekt för Nordea Sverige och Swedbank Sverige.

Här är det samtidigt viktigt att komma ihåg att en underliggande sentimentanalys normalt inte finns kopplad till data för engagemang och interaktion. Det vill säga att ett varumärkes mätbara genomslag kan baseras på både positivt och negativt engagemang. Därför har jag introducerat en ny faktor: Sentiment, alltså mätning och värdering av positiv, neutral eller negativ inställning i text (värdeord). N.B. Sentiment är en faktor att betrakta med viss vaksamhet då till exempel värdeord som indikerar ironi inte kan tolkas av verktyget. Mer om sentiment längre ned.

I jämförelse med kvartalsanalysen för landets fyra största teleoperatörer, där Telia Sverige säkrade en tydlig första plats, kan inte motsvarande tydliga dominans för en enskild storbank noteras. Här syns istället tre av storbankerna inta olika första platser, där den sammantagna bilden av totalt antal topplaceringar, visar att både Nordea Sverige och Swedbank Sverige var de som säkrade bäst effekt i sociala medier under årets andra kvartal. Enbart sett till första placeringar var det Swedbank Sverige som säkrade flertalet av dessa.

Facebook, Twitter, Instagram och YouTube – topp 3-bank och plattform per verktyg:

  • Facebook
    • Engagemang: Nordea Sverige, Handelsbanken och Swedbank Sverige
    • Influens: Nordea Sverige, Handelsbanken och Swedbank Sverige
    • Poäng: Swedbank SverigeNordea Sverige och SEB 
  • Twitter
    • Engagemang: SEB, Swedbank Sverige och Nordea Sverige
    • Influens: SEB, Swedbank Sverige och Nordea Sverige
    • Poäng: Swedbank Sverige, Nordea Sverige och Handelsbanken
  • Instagram
    • Engagemang: Swedbank SverigeNordea Sverige och SEB Stories
    • Influens: Swedbank SverigeNordea Sverige och SEB Stories
    • Poäng: Swedbank Sverige, Nordea Sverige och SEB Stories
  • YouTube
    • Poäng: Nordea SverigeSwedbank Sverige och Handelsbanken

Sett till mest framgångsrika bank per plattform blir fördelningen:

  • Facebook: Nordea Sverige
  • Twitter: SEB
  • Instagram: Swedbank Sverige
  • YouTube: Nordea Sverige

Hur aktiva är då Sveriges storbanker? Om vi med aktiva menar antal inlägg var det Swedbank Sverige på Facebook som gjorde flest inlägg: 92 stycken under andra kvartalet, eller 31 stycken per månad. Tvåan och trean, Nordea Sverige på Facebook och SEB på Facebook, gjorde 82 respektive 80 inlägg under kvartalet. Det är alltså på Facebook som bankerna lägger sin huvudsakliga aktivitet i sociala medier.

De fyra storbankerna gjorde i snitt 105 inlägg per kvartal sammantaget Facebook, Twitter och Instagram, det vill säga 35 stycken per månad. Om vi tittar på kvartalets etta vad gäller influens, Swedbank Sverige, har de sammantaget gjort 189 inlägg i sociala medier under kvartalet, motsvarande 63 inlägg per månad, eller nästan dubbelt branschens medel. Detta kvartal påverkas data av att ett fåtal sidor inte mätts för hela perioden vilket kan påverka snitt.

Denna blogg har initialt rekommenderat minst ett inlägg per dag, vilket bankerna klarar med viss marginal. Vissa nu aktuella rekommendationer säger minst tre inlägg per dag, ända upp till ett per timme. Bankerna har som synes en relativt stabil nivå av aktivitet i sina sociala kanaler, om än att det varierar stort mellan olika banker och plattformar. Flödet ska givetvis vara relevant för följarna, och antal postningar beror självklart även på inom vilken bransch verksamheten finns (till exempel media kan ha ett mycket högre flöde). 

I den studie jag gjorde för åren 2013-2017 över bästa kundservice i sociala medier var Swedbank Sverige den enda bank som då fanns med samtliga år; Nordea Sverige placerade sig 2015-2017 och SEB placerade sig ett år, 2013. Swedbank Sverige hade under andra kvartalet 2020 den lägsta svarstiden bland storbankerna på Facebook på 4 minuter. Två banker uppvisade en responsgrad på över 90 procent, där Swedbank Sverige hade den högsta på 97,9 procent.

I mars 2020 märktes en förändring i månadsresultaten för influens på Facebook, då SEB stack ut och för första gången på över ett år intog första plats. Ett resultat som inte visat fortsatt ökning under andra kvartalet.

Som synes i graf nedan tappade Swedbank Sverige i sammantagen influens på Facebook, samtidigt som vi ser en ökning för Nordea Sverige. Notera att grafen för första halvåret visar lite av ”äpplen och päron”, då första kvartalets totala influens enbart baserades på fyra Facebook-sidor, medan andra kvartalet fördelat total influens på elva sidor (Facebook, Twitter och Instagram), med Facebook utbrutet.

De fyra storbankerna Handelsbanken, Nordea, SEB, Swedbank. Procent av andel influens Facebook jan-jun. OBS. Notera att första kvartalets siffror endast omfattade influens på bas av 4 sidor: under kvartal 2 fördelas total influens på 11 sidor. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Till hjälp för dataunderlag använder Kommunikationsanalys dataanalysföretagen Bumblewing (influens), Notified (engagemang och sentiment) och Smampion (poäng). Notera att för faktorer engagemanginfluens och sentiment har effekter på tre sociala plattformar utvärderats (Facebook, Twitter och Instagram), medan för faktor poäng utgör fyra plattformar underlag (Facebook, Twitter, Instagram samt YouTube). Ett fåtal av sidorna, i huvudsak vad gäller YouTube, har lagts till under kvartalet varför dessa därmed inte mätts exakt för hela andra kvartalet. För tredje kvartalet kommer data att baseras på samma tidsperiod och plattformar.

Kvartal 2 2020 – Facebook

Bumblewing toppar Swedbank Sverige på Instagram i kvartal 2 2020 medan Smampion rankar Nordea Sverige på YouTube högst.

Sveriges fyra storbanker (Handelsbanken, Nordea, SEB, Swedbank) sociala medier – influens Facebook kvartal 1 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se) Datakälla: Bumblewing

De sidor som inte visar utfall i poängverktyget är de som lagts till under kvartalet (alternativt inte haft någon aktivitet under kvartalet), och som kommer att kunna bedömas likvärdigt i kvartalsanalysen för tredje kvartalet. 

Sveriges fyra storbanker (Handelsbanken, Nordea, SEB, Swedbank) sociala medier – poäng Facebook, Twitter, Instagram och YouTube kvartal 2 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se) Datakälla: Smampion

Mätpunkter – kvartal 2 2020

Swedbank Sverige har haft kvartalets högsta procentuella tillväxt av följare sammantaget de fyra sociala plattformarna.

Ingen av bankerna uppvisade någon negativ tillväxt detta kvartal.

Mätpunkter

  • Störst: Nordea Sverige Facebook
  • Viralitet: Handelsbanken Facebook
  • Flest inlägg per dag: Swedbank Facebook
  • Högst tillväxt: Handelsbanken YouTube
  • Högst engagemangsgrad Facebook (7-dagar): Handelsbanken Facebook
  • Högst engagemangsgrad Twitter, Instagram och YouTube (7-dagar): Swedbank Sverige Instagram
De fyra storbankerna i sociala medier kvartal 2 2020 – mätpunkter Facebook, Twitter, Instagram och YouTube. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se) Datakälla: Smampion

Kundservice – dialoger och responsgrad

Endast två banker uppvisade i andra kvartalet en responsgrad på över 90 procent, Swedbank Sverige och Handelsbanken båda på Facebook, där Swedbank Sverige uppvisade den högsta.

Swedbank Sverige på Facebook hade den kortaste svarstiden på 4 minuter, följd av Nordea Sverige på Twitter med 13 minuter.

De fyra storbankerna i sociala medier kvartal 2 2020 – mätpunkter dialoger/kundservice. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se) Datakälla: Smampion

Mest framgångsrika inlägg kvartal 2 2020

Swedbank Sverige, Nordea Sverige och Handelsbanken gjorde storbankernas mest framgångsrika inlägg sett till båda verktygen även detta kvartal.

Facebook och YouTube var de kanaler där bankernas budskap skapade högst effekt.

De fyra storbankerna i sociala medier – bästa inlägg Facebook,Twitter, Instagram, YouTube kvartal 2 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion
Sveriges fyra storbanker (Handelsbanken, Nordea, SEB, Swedbank) sociala medier Sverige – bästa inlägg influens Facebook, Twitter och Instagram kvartal 2 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

50 vanligast förekommande ord

De fyra storbankerna i sociala medier kvartal 2 2020 – de vanligaste orden. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se) Datakälla: Smampion

Engagemang kvartal 2 2020 – Facebook, Twitter och Instagram

Verktyget Notified mäter och visualiserar uppnått engagemang samt antal poster under kvartalet.

Nordea Sverige och SEB tog förstaplatserna vad gäller engagemang för de tre bevakade plattformarna.

Facebook

Storbanker i sociala medier – kvartal 2 2020 Facebook, Twitter, Instagram engagemang. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se) Datakälla: Notified
Storbanker i sociala medier – kvartal 2 2020 Facebook, Twitter, Instagram poster. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se) Datakälla: Notified

Twitter

SEB avser koncernprofil, landsspecifik för Sverige finns ej

Storbanker i sociala medier – kvartal 2 2020 Twitter engagemang. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se) Datakälla: Notified
Storbanker i sociala medier – kvartal 2 2020 Twitter poster. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se) Datakälla: Notified

Instagram

Handelsbanken har ingen aktiv sida på Instagram.

Storbanker i sociala medier – kvartal 2 2020 Instagram, engagemang. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se) Datakälla: Notified
Storbanker i sociala medier – kvartal 2 2020 Instagram poster. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se) Datakälla: Notified

Sentimentanalys kvartal 2 2020 – Facebook, Twitter och Instagram

För många professionella inom kommunikation har det länge önskats att inte enbart få veta ATT något sagts utan även VAD och HUR. Sentimentanalys är en bit på vägen vad gäller HUR, om än långt ifrån utan utmaningar. 

Kommunikationsanalys har för de fyra storbankerna valt att sammanställa uppmätt nivå av positivt vs negativt sentiment i procent (resterande procent är neutralt). Detta för att få en känsla för omvärldens inställning till varumärket och dess tjänster, produkter och service. 

Vad säger då sentimentanalysen sammantaget om inställningen till de fyra bankerna i sociala medier? På bas av sammanlagt högst andel positivt sentiment, blir fördelningen:

  1. Handelsbanken: 66 procent (endast två plattformar)
  2. Nordea Sverige: 76 procent
  3. SEB: 96 procent 
  4. Swedbank Sverige: 85 procent 

Facebook – positivt vs negativt sentiment i procent (föregående kvartal inom partentes):

  • Handelsbanken: 23 procent vs 30 procent
  • Nordea Sverige: 25 procent vs 21 procent
  • SEB: 38 procent vs 13 procent
  • Swedbank Sverige: 14 procent vs 31 procent

Twitter – positivt vs negativt sentiment i procent

  • Handelsbanken: 43 procent vs 12 procent
  • Nordea Sverige: 22 procent vs 25 procent
  • SEB: 45 procent vs 24 procent
  • Swedbank Sverige: 25 procent vs 26 procent

Instagram – positivt vs negativt sentiment i procent

  • Handelsbanken: ingen aktiv sida att mäta
  • Nordea Sverige: 29 procent vs 10 procent
  • SEB Stories: 13 procent vs 27 procent
  • Swedbank Sverige: 46 procent vs 8 procent

Stämmer din uppfattning och känsla för bankernas närvaro och effekt i sociala medier med ovan analys? Något som förvånade? Någon insikt?

Har du några tips, tankar eller funderingar på bas av ovan? Välkommen att höra av dig via kontaktformuläret eller via Facebook. Här kan du säkra så att du inte missar nya analyser från Kommunikationsanalys.

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange: Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Social plattform: Facebook

Datakällor: Bumblewing, Notified och Smampion

Definition av influens

Sveriges sjukhus i sociala medier – juni 2020

Sveriges sjukhus gör i snitt 10 inlägg per månad på Facebook. Sahlgrenska Universitetssjukhuset gjorde flest inlägg med 27 stycken i juni. Innehåll relaterat pandemin dominerade de mest framgångsrika inläggen. Akutsjukvården Piteå säkrade högst influens i juni. Sjukhus i Västra Götaland säkrar högst influens bland regionernas sjukhus.

På grund av pågående pandemi med stort intresse och informationsbehov från medborgarna har Kommunikationsanalys tittat på sjukhusens närvaro i sociala medier. Som jag nyligen skrev i detta inlägg är Facebook en viktig nyhetskälla för en dryg tredjedel av samtliga användare. Med tanke på att runt 80 procent av svenskarna använder Facebook, och när då en tredjedel av dessa har kanalen som nyhetskälla; ser landets sjukhus kanalen som en väg för att säkra lokal förståelse för hantering av pandemin? Syftet med denna analys är att få en överblick över sjukhusens närvaro, aktivitet och effekter, och därmed (kommunikativ) framgång i sociala medier.

Motsvarande analys för landets samtliga 21 regioner (före detta landsting) på Facebook hittar du här.

Kommunikationsanalys baserar sin analys på 22 sjukhus med närvaro på Facebook. Underlag till denna analys över svenska sjukhus i sociala medier är sjukhus angivna i Vårdguiden. Av dessa har långt ifrån samtliga en officiell Facebook-sida. Eller någon sida alls. Utgångspunkten har varit att i största möjliga mån välja officiella Facebook-sidor som representerar hela sjukhuset och inte enbart en speciell avdelning. Om det är ett intressant sjukhus med officiell Facebook-sida som du tycker saknas, välkommen att höra av dig.

Det sjukhus som är störst på Facebook är Karolinska Universitetssjukhuset med närmare 17 000 personer som gillar sidan.

Hur aktiva är då landets sjukhus i sociala medier? Om vi med aktiva menar antal inlägg är det Sahlgrenska Universitetssjukhuset som gjort flest inlägg: 27 stycken i juni. Tvåan och trean, Akademiska sjukhuset och NUsjukvården, gjorde 21 respektive 20 stycken under månaden.

Dessa 22 sjukhus gör i snitt 10 inlägg per månad. Denna blogg har tidigare som utgångspunkt rekommenderat minst ett inlägg per dag. Vissa aktuella rekommendationer säger nu minst tre per dag, ända upp till ett per timme. Flödet ska givetvis vara relevant för följarna, och beror självklart även på inom vilken bransch verksamheten finns. Sahlgrenska Universitetssjukhuset står tydligt ut bland sjukhusen med nästan ett inlägg per dag på Facebook. Även helger.

Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Akademiska sjukhuset och NU-sjukvården gör dubbelt så många inlägg som snittet, motsvarande nästan ett inlägg per dag. I andra änden ser vi Capio S:t Görans Sjukhus, Danderyds sjukhus, Kungälvs sjukhus och Frölunda specialistsjukhus med 5 inlägg respektive för hela månaden på Facebook.

Om vi tittar på kvartalets etta i influens, Akutsjukvården Piteå, har de ”endast” gjort 14 inlägg under månaden, motsvarande knappt ett inlägg varannan dag, men ändå lyckats säkra högst influens. Mycket på bas av en stor mängd reaktioner på sina inlägg. Värt att kolla in vad de gjort och hur de paketerar sitt innehåll för att uppnå denna effekt.

Tre sjukhussidor ger inte utslag för några inlägg under månaden: Höglandssjukhuset Eksjö, Länssjukhuset Ryhov och Värnamo sjukhus. Vid närmare kontroll gjordes senaste uppdateringen från Höglandssjukhuset Eksjö i januari 2015, och sidan har 1 107 följare. Länssjukhuset Ryhovs sida har 969 följare, och gjorde senaste uppdateringen i januari 2015. Värnamo sjukhus gjorde sin senaste uppdatering i juni 2013 och har 958 följare. Flera av dessa sidor har gamla (obesvarade) kommentarer från följare. Tidigare har Kommunikationsanalys lyft de frågetecken och faror som kan uppstå med att ha en öppen sida men ingen (egen) aktivitet utifrån faktorer som levererat värde och risker. Ett denna gång gratis tips från mig är att dessa sjukhus antingen stänger dessa sidor, eller med tanke på befintliga följare, ser över dessa sidors roll som del av den totala kommunikationsplattformen.

Här kan du läsa mer om sjukhusens (övriga) leveranser och rankning i Dagens medicins lista över landets bästa sjukhus 2019.

Endast ett verktyg, Bumblewing, och plattform, Facebook, används som underlag för denna första analys över Sveriges sjukhus i sociala medier. Utgångspunkt är influens, vilket är den faktor som analysverktyget Bumblewing redovisar.

Juni 2020 – sjukhus på Facebook

Andel influens

Fem sjukhus säkrar i denna visualisering en dominerande andel influens medan resterande 17 placeras i gruppen Övriga. 

Av de tre sjukhus som gjorde flest inlägg är det endast Akademiska sjukhuset som även placerat sig på pallplats.

Svenska sjukhus i sociala medier Facebook – juni 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Andel engagemang

Här kan vi tydligt se hur Sahlgrenska Universitetssjukhuset står ut vad gäller antal inlägg, medan Akutsjukvården Piteå lyckats säkra högst antal reaktioner per inlägg.

Huvuddelen sjukhus återfinns i två kluster, de med låg aktivitet och låg effekt, och de med något högre aktivitet och effekt.

Sjukhus i Sverige. Facebook. Andel engagemang på poster – juni 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www..kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Effekt för sjukhus per län – juni 2020

Andel aktivitet

Vid indelning av dessa 22 sjukhus per region var det sjukhusen i Västra Götaland som uppvisade högst aktivitet. 15 regioner saknas då inga relaterade sjukhus har Facebook-sidor att mäta.

Sjukhus i Sverige per län. Facebook. Andel engagemang på poster – juni 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www..kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Andel influens

Sjukhusen i Västra Götaland är även de som säkrat högst influens av de sju regionerna som omfattas, på bas av analyserade 22 sjukhus.

Sjukhus i Sverige per län. Facebook. Andel engagemang på poster – juni 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www..kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Bästa poster på Facebook – juni 2020

Södra Älvsborgs sjukhus, Akutsjukvården Piteå och Akademiska sjukhuset säkrade topplatserna som månadens bästa (= mest effektfulla) inlägg. Samtliga med innehåll relaterat pandemin.

Svenska sjukhus i sociala medier Facebook – bästa inlägg juni 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Har du någon erfarenhet av sjukhusens närvaro och kommunikation på Facebook? Arbetar du kanske själv för ett sjukhus eller region och vill dela med dig av ert arbete i sociala medier? Eller vill du att Kommunikationsanalys gör en återkoppling på ert arbete i sociala medier? Hör gärna av dig.

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange: Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Underlag urval: Vårdguiden – lista över sjukhus i Sverige (gammal lista dubbelkollad mot andra listor)

Datakälla: Bumblewing

Definition av influens.

Sentimentanalys svenska partiledare i sociala medier – maj 2020

I maj var Per Bolund den partiledare i riksdagen som säkrade lägst andel negativt sentiment i poster i sociala medier, samt även uppnådde högst andel positivt sentiment. Högst andel negativa ord innehöll poster relaterat Jimmie Åkesson, som även fick lägst andel positivt sentiment.

Sentimentanalys maj 2020

I april lade Kommunikationsanalys till faktor sentiment för att ge en dimension och förståelse för hur partiledarnas kommunikation i sociala medier tas emot och besvaras. Sentiment ger en känsla för omvärldens inställning till partiledaren och dess kommunikation. Sentiment har nu lyfts ut ur de redan omfattande månadsanalyserna för partiledarna i sociala medier, till eget inlägg. Den ordinarie månadsanalysen för partiledarna i sociala medier för maj hittar du här till vilken detta inlägg är ett komplement. 

För många professionella inom kommunikation är det viktigt att inte enbart få veta att något sagts, som räckvidd och volymer av källor, utan även vad och hur. Sentimentanalys är en bit på vägen vad gäller hur något sagts, om än långt ifrån utan utmaningar. 

Kommunikationsanalys ser sentimentanalys som en temperaturmätare, en intressant add-on som ger en extra effektdimension till analysen, men som samtidigt kan innehålla och baseras på en del oklarheter. Ironi kan till exempel inte tolkas av verktyget. Därmed sagt, stay sharp.

Kommunikationsanalys har sammanställt månadens nivå av positivt vs negativt sentiment i procent (resterande icke-redovisad procent är neutralt) för poster i sociala medier med hjälp av verktyget Notified. Se förklaring sentiment längst ned i inlägget. 

FacebookTwitter och Instagram – sentiment i procent

En positiv månad för Per Bolund på bas av att sentimentanalysen visar ett utfall för honom med både högst andel positiva ordval, samt därtill minst andel negativa ord relaterat hans kommunikation, i jämförelse med övriga i riksdagen.

Sentimentanalysen visar att Jimmie Åkesson fick största andelen negativa ord i poster i sociala medier, med därtill minst andel positiva ord.

Till skillnad från de politiska partierna finns inte alla partiledare/språkrör på samtliga tre sociala plattformar granskade dvs. Facebook, Twitter och Instagram. Till exempel finns inte Ulf Kristersson och Nyamko Sabuni på Twitter, och Jonas Sjöstedt inte på Instagram. Detta kan därmed påverka poängnivån. Även till exempel även Annie Lööfs föräldraledighet och minskade aktivitet i sociala medier påverkar hennes resultat för perioden.

Partiledarnas positiva vs negativa sentiment i procent (föregående månad inom parentes) för Facebook, Twitter och Instagram:

  • Stefan Löfven: 50 (59) procent vs 157 (161) procent
  • Isabella Lövin: 79 (84) procent vs 123 (130) procent
  • Per Bolund: 130 (82) procent vs 71 (121) procent
  • Jonas Sjöstedt: 36 (28) procent vs 75 (86) procent (endast två plattformar)
  • Annie Lööf: 50 (171) procent vs 0 (78) procent (föräldraledig)
  • Nyamko Sabuni: 20 (54) procent vs 110 (89) procent (endast två plattformar)
  • Ulf Kristersson: 49 (61) procent vs 124 (113) procent (endast två plattformar)
  • Ebba Busch: 80 (67) procent vs 162 (147) procent
  • Jimmie Åkesson: 14 (76) procent vs 205 (132) procent
  • Gita Nabavi: 25 (0) procent vs 0 (0) procent (endast två plattformar)
  • Farida al-Abani: 15 (15) procent vs 39 (53) procent (endast en plattform)
  • Ilan Sadé: 30 (59) procent vs 35 (121) procent (endast två plattformar)

Sentimentanalysen visar alltså att inställningen till partiledarna sammantaget ger Per Bolunds närvaro i sociala medier högst andel positivt sentiment, och detta på mycket höga nivåer, med nästan dubbelt så höga som till tvåan Ebba Busch. Ebba Busch säkrade större delen av sitt positiva sentiment via en plattform, Instagram.

Jimmie Åkesson fick högst andel negativt sentiment, följd av Ebba Busch och Stefan Löfven. Jimmie Åkesson är även den partiledare som fått lägst andel positivt sentiment.

Liberalerna var det riksdagsparti vilket fick högst andel positivt sentiment i maj. Partiets partiledare Nyamko Sabuni är den partiledare i riksdagen som får näst lägst andel positivt sentiment.

Av de tio partiernas partiledare i analysen är Gita Nabavi (föräldralediga Annie Lööf ej medräknad) den partiledare som får månadens lägsta andel negativt sentiment, medan sett endast till partiledare i riksdagen fick Per Bolund motsvarande. 

Sentiment är som sagt endast en faktor som belyser närvaro i sociala medier, och därtill en som kan lämna öppet för en del oklarheter. Resultat bör självfallet vägas samman med och mot övriga mätvärden och underlag vad gäller närvaro och effekt i sociala medier. En sidas storlek och dess följares aktivitet påverkar som bekant hur stor räckvidd dess innehåll får, samt även dess volym av innehåll – eget och kommentarer från andra.

Arbetar du själv med en politisk sida i sociala medier? Hur uppfattar du tonläge och ”sentiment” i relaterade poster i sociala medier? Matchar den rikspolitiska bilden ovan din lokala?

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange: Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Datakälla: Notified

Sentiment. Dataanalysföretaget Notified förklarar sentiment så här: ”En dator värderar olika ord från 1 till 100 utifrån hur positiva vs negativa de är. ”Våld” anses exempelvis vara ett negativt ord, medan ”fint” är ett positivt. Efter det analyseras varje artikel/post i sociala medier. Om artikeln har flest negativa ord markeras den som negativ. Har den flest positiva ord markeras den som positiv. Om inga direkta värdeord används eller om det är väldigt jämt mellan positiva och negativa ord så blir det neutral. Sen kan man även själv markera en artikel som positiv, negativ eller neutral om man anser att datorn tolkat innehållet fel. Datorn lär sig då dina justeringar och blir med tiden ännu bättre på sentiment. Viktigt att komma ihåg är att sentiment inte fungerar på ironi eller liknande, utan den sortens inlägg får man justera manuellt för att få mer träffsäker statistik.” 

Fakta: Bloggen analyserar data baserat på 10 partiers respektive ledare: de åtta invalda politiska partierna i riksdagen, samt därtill Feministiskt initiativ och Medborgerlig Samling. Feministiskt initiativ finns med för sin framgång i sociala medier inför valet 2014, och motsvarande för Medborgerlig Samling inför valet 2018. Tanken med ”samma” politiska partier och deras ledare, är att långa tidslinjer med samma analysobjekt ger bra underlag för att kunna följa utveckling av kommunikation i sociala medier över tid, samt utifrån samma data kunna se trender och förändringar – allt annat lika. Möjligen kommer bloggen endast ha med ledare för partier med vunnen plats i riksdagen efter valet 2022.