Analys av 50 svenska banksidor på Facebook januari-april 2020. Sparbanken Tanum säkrade tertialets högsta influens. Sparbankerna har stark närvaro på Facebook. De tio banksidorna med högst influens gör i snitt 26 inlägg per månad på Facebook – med stora variationer.
Denna analysblogg startade 2013 för att lyfta och påvisa effekt i sociala medier, samt att visa på olika verktyg som hjälper användare att förstå och tolka närvaro och effekt av arbete i sociala medier. Från att initialt haft ett generellt fokus på varumärken samt analys av politiska sidor i sociala medier, har under åren olika branscher tillkommit. Däribland banker, med olika analysinlägg som fokuserar enbart på de fyra storbankerna eller detta tidigare om banksidor på Facebook generellt.
Ett mycket läst inlägg var studien Kundservice i sociala medier – 2013-2017, där jag visade utveckling baserat på Socialbakers data över varumärken och kundservice. Resebranschen och telekom var från början under 00-talet ledande, men efterhand har fler branscher börjat fokusera och få effekt på sin närvaro i sociala medier. Däribland våra banker. Swedbank har funnits med samtliga år som jag har redovisat, och Nordea från 2015. Därefter har även storbankerna Handelsbanken och SEB (SEB fanns med 2013) börjat synas mer frekvent.
På bas av den ökande närvaron och effekter, samt det intresse jag noterat vad gäller banker, har jag denna gång tagit den utökade bankanalysen vidare på bas av verktyget Bumblewings data. Denna analys baseras på 50 Facebook-sidor tillhörande banker verksamma i Sverige, varav topp 10 av dessa presenteras närmare.
Det svenska dataanalysföretaget Bumblewing mäter influens i form av interaktioner med följare i sociala medier. Innehållet i interaktioner kan dock vara både positivt och negativt: ingen sentiment-analys görs i denna analys. Normalt brukar Kommunikationsanalys basera analyser på data från minst två olika verktyg, medan denna baseras på ett verktyg och en faktor dvs. influens.
Influens – Facebook-sidor svenska banker tertial 1 2020
Sparbanken Tanum säkrade tertialets högsta influens. Det var fem Facebook-sidor inom bankbranschen som tillsammans säkrade nästan hälften av all influens, medan resterande 45 Facebook-sidor tillsammans delade på 53 procent.
Influens. Urval: 50 svenska banker på Facebook. Källa: Kommunikationsanalys. Datakälla: Bumblewing
Engagemang
Sparbanken Tanum som säkrat högst influens under tertialet, placerar sig runt mitten mellan faktorer engagemang och antal inlägg. Uppenbarligen en lyckad mix av aktivitet och respons. Sparbanken Tanum placerade sig även etta i april enligt ett annat dataanalysverktyg.
Intressant notera att FOREX Bank Sverige får en stor mängd reaktioner ”trots” ett mindre antal inlägg. Anledningen till interaktioner kan dock som sagt vara både positivt och negativt, och sentiment har inte granskats i denna analys.
Engagemang per följare per inlägg. Urval: 50 svenska banker på Facebook. Källa: Kommunikationsanalys. Datakälla: Bumblewing
Svenska banker topp 10 tertial 1 2020 – influens och antal inlägg
Samtliga Facebook-sidor för storbankerna Swedbank Sverige, Nordea Sverige, SEB och Handelsbanken placerar sig i topp 10. Du som även läser de generella månadsanalyserna över framgångsrika varumärken, kan till exempel även känna igen Avanza därifrån. Samt från dessa även flera av storbankerna vad gäller bäst kundservice på Facebook samt Twitter.
Baserat på enbart de tio främsta banksidorna med högst influens är månadssnittet för antal poster 26 stycken. För tertialet finns en variation från 33 till 194 stycken inlägg. En markant skillnad i aktivitet mellan banksidor med andra ord, där vissa gör upp till nästan två inlägg per dag medan andra drygt två per vecka.
Topp 10 influens tertial 1 2020. Urval: 50 svenska banker på Facebook. Källa: Kommunikationsanalys. Datakälla: Bumblewing
Ifall placering vs score kan verka oklart ovan, beror det på att score visas enbart för senaste 7-dagarna, vilka är de siffror som ses ovan, samtidigt som det är en sammantagen score för hela tertialet som ger denna placering.
Bästa inlägg
Driftstörningar, ursäkt och varningar, är det innehåll som slagit an mest och bäst under tertialet.
De fyra inläggen som fått mest och bäst effekt under tertialet kommer samtliga från storbankernas huvudsidor, där Swedbank Sverige tar merparten platser, därutöver Nordea Sverige.
Bästa inlägg tertial 1 2020. Urval: 50 svenska banker på Facebook. Källa: Kommunikationsanalys. Datakälla: Bumblewing
Av dessa 50 banksidor på Facebook är det tydligt att merparten av våra banker är aktiva, och att många av oss responderar på deras inlägg. Det är även tydligt att inte enbart storbankernas huvudsidor är de som skapar och får mest effekt i sociala medier, utan även mindre sidor/bankkontor lyckas skapa och säkra influens.
Vad tänker du om ovan? Ytterligare en dimension och benchmark som ger fakta för beslut?
Må gott,
Lars
Dela gärna, ange: Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)
Telia Sverige säkrade högst effekt i sociala medier under första kvartalet.Telenor Sverige på Facebook säkrade högst viralitet på inlägg. Tre av fyra operatörer hade över 90 procents responsgrad: högst hade Telenor Sverige. Telenor Sverige hade kvartalets lägsta svarstid: Tre Sverige den längsta. Flest inlägg gjordes av Telia Sverige på Twitter. Teleoperatörernas vanligaste ord i inlägg var: tips, galaxy och bästa. Nyhet: sentimentanalys. Telia Sverige hade högst andel positivt sentiment.
I mars släppte Kommunikationsanalys den första analysen över de fyra stora teleoperatörerna i sociala medier, då med fokus resultat 2019 som utgångspunkt inför resultat 2020. Här kommer nu den första kvartalsvisa analysen över närvaro och effekter 2020.
Sett till första kvartalet 2020 är det Telia Sverige som sammantaget säkrat högst effekt i sociala medier (Facebook, Twitter och Instagram). Vad menar jag då med effekt? Min kommunikativa utgångspunkt är att effekt är en mix av räckvidd, engagemang och brand awareness. Om vi utgår ifrån tanken ”syns du inte, så finns du inte” visar verktygen, med flera faktorer sammanvägda, en tydlig effekt för Telia Sverige. Här är det samtidigt viktigt att komma ihåg att en underliggande sentiment-analys normalt inte finns kopplad. Vilket innebär att ett varumärkes genomslag baserat på engagemang både kan vara positivt och negativt.
En fråga som ibland kommer till bloggen relaterar just till effektbedömning av innehåll och engagemang. Kommunikationsanalys konstaterar som bekant att en viss nivå av engagemang har uppnåtts, men okulärgranskar därmed inte alla individuella poster och deras innehåll för att veta vad ett högt engagemang har berott på. Engagemang och/eller interaktion kan som bekant triggas av både negativt och positivt innehåll. Därför introducerar jag en ny faktor: Sentiment, alltså mätning av positiv, neutral eller negativ inställning.
Dataanalysföretaget Notified förklarar sentiment så här: ”En dator värderar olika ord från 1 till 100 utifrån hur positiva vs negativa de är. ”Våld” anses exempelvis vara ett negativt ord, medan ”fint” är ett positivt. Efter det analyseras varje artikel/post i sociala medier. Om artikeln har flest negativa ord markeras den som negativ. Har den flest positiva ord markeras den som positiv. Om inga direkt värdeord används eller om det är väldigt jämt mellan positiva och negativa ord så blir det neutral. Sen kan man även själv markera en artikel som positiv, negativ eller neutral om man anser att datorn tolkat innehållet fel. Datorn lär sig då dina justeringar och blir med tiden ännu bättre på sentiment. Viktigt att komma ihåg är att sentiment inte fungerar på ironi eller liknande, utan den sortens inlägg får man justera manuellt för att få mer träffsäker statistik.” Kommunikationsanalys ser sentiment i detta läge som en intressant add-on som ger en extra effektkrydda till analysen, men som alltså kan innehålla och baseras på en del oklarheter. Därmed sagt, stay sharp.
Hur aktiva är då Sveriges teleoperatörer? Om vi med aktiva menar antal inlägg är det Telia Sverige på Twitter som gör absolut flest inlägg: 964 stycken under kvartalet, eller 321 stycken per månad. Tvåan och trean, Telia Sverige på Facebook och Telenor Sverige på Twitter, gjorde 341 respektive 201 inlägg under kvartalet.
Dessa fyra stora inom telekom gör i snitt 150 inlägg per kvartal sammantaget Facebook, Twitter och Instagram, det vill säga 50 stycken per månad. Denna blogg har tidigare som utgångspunkt rekommenderat minst ett inlägg per dag. Vissa rekommendationer säger minst tre inlägg per dag, ända upp till ett per timme. Flödet ska givetvis vara relevant för följarna, och innehåll och antal beror självklart även på inom vilken bransch verksamheten finns.
Om vi tittar på kvartalets etta vad gäller influens, Telia Sverige, har de gjort 1 335 inlägg under kvartalet, motsvarande nästan 445 inlägg per månad, eller tre gånger över branschens medel. Deras höga aktivitet på Twitter drar upp medel, och här blir ett antagande att supportärenden i den kanalen spelar in. Deras höga nivå av influens baseras mycket på bas av en stor mängd reaktioner på sina inlägg. Värt att kolla in vad de gjort och hur de paketerar sitt innehåll för att uppnå denna effekt.
Sett till faktor influens i sociala medier under första kvartalet 2020 fördelade sig topp 10 på följande operatörer med relaterad plattform:
Telia Sverige – Facebook
Telia Sverige – Instagram
Telenor Sverige – Facebook
Tele2 Sverige – Facebook
Telia Sverige – Twitter
3 Sverige – Instagram
Telenor Sverige – Instagram
Tele2 Sverige – Instagram
3 Sverige – Facebook
Telenor Sverige – Twitter
Det är intressant ur ett varumärkesperspektiv att notera att namnvariationer förekommer, som att ibland med XXX Sverige eller enbart XXX, eller även olika (Tre vs 3) på olika plattformar. Dags för en översyn?
Till hjälp för dataunderlag använder jag dataanalysföretagen Bumblewing (influens), Notified (engagemang och sentiment) och Smampion (poäng). Notera att för faktorer engagemang, influens och sentiment har samtliga tre sociala plattformar utvärderats (Facebook, Twitter och Instagram), medan för faktor poäng utgör Facebook ensamt underlag. Under mars har det funnits en del tekniska problem med inläsning av data från Facebook specifikt avseende Facebook-sidor. Det kan påverka antalet inlägg och total antal reaktioner som redovisas, men bedömningen är att det inte påverkar total ranking för perioden, kommenterar dataanalysföretaget Bumblewing.
Kvartal 1 2020 – Facebook
För faktor influens syns i en och samma graf tre plattformar (Facebook, Twitter och Instagram) och samtliga fyra teleoperatörer. Det vill säga 12 sociala sidor. Verktyget Bumblewing har i aktivt läge mouseover som då gör att de olika placeringarna per operatör enkelt visar relaterad data. Telia Sverige på Facebook är den operatör och plattform som säkrat högst influens bland telekomoperatörer under första kvartalet 2020.
Telekombolag i sociala medier – Telia, Telenor, Tele2 och Tre – influens kvartal 1 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing
Om vi jämför andel av gruppen Övriga, 6,8 procent, med ett antal andra branscher är motsvarande för e-handel 30,3 procent, elhandel 44 procent, försäkringsbolag 59,3 procent, kommuner 89,3 procent och myndigheter 12,1 procent. Telekomoperatörerna har alltså ett fåtal plattformar som dominerar genomslaget, där Telia Sverige på Facebook och Instagram står för nästan 65 procent av totalen influens.
I verktyget för poäng har jag avgränsat till en plattform (Facebook), där Telias Sverige närvaro säkrat högst poäng under första kvartalet.
Telekombolag i sociala medier – Telia, Telenor, Tele2 och Tre – poäng kvartal 1 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion
Mätpunkter – kvartal 1 2020
Mätpunkter Facebook
Störst: Telia Sverige
Högst viralitet: Telenor Sverige
Flest inlägg per dag: Telia Sverige
Högst tillväxt: Telenor Sverige
Högst engagemangsgrad (7-dagar): Telia Sverige
Telekombolag i sociala medier – Telia, Telenor, Tele2 och Tre – dialog/responsgrad kvartal 1 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion
Här kan vi notera att Tele2 Sverige uppvisar negativ tillväxt av följare, om än mycket låg.
Dialoger, responsgrad och svarstid
Telenor Sverige hade lägst svarstid på Facebook med 336 minuter: högst hade 3 Sverige med 573 minuter.
Telekombolag i sociala medier – Telia, Telenor, Tele2 och Tre – mätpunkter kvartal 1 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion
Engagemang och poster
För faktor engagemang syns i samma graf tre plattformar (Facebook, Twitter och Instagram) och samtliga fyra teleoperatörer. Det vill säga 12 sociala sidor. Verktyget Notified har i aktivt läge mouseover som då gör att de olika placeringarna per operatör enkelt visar relaterad data. Telia Sverige på Facebook är den operatör och plattform som säkrat högst engagemang bland telekomoperatörer under första kvartalet 2020.
För många professionella inom kommunikation har det länge önskats att inte enbart få veta ATT något sagts utan även VAD och HUR. Sentimentanalys är en bit på vägen vad gäller HUR, om än som ovan nämnt, långt ifrån utan utmaningar.
Jag har för de fyra teleoperatörerna valt att sammanställa uppmätt nivå av positivt vs negativt sentiment i procent (resterande procent är neutralt). Detta för att få en känsla för omvärldens inställning till varumärket och dess tjänster, produkter och service.
Facebook – positivt vs negativt sentiment i procent
Tele2 Sverige:14 procent vs 29 procent
Telenor Sverige: 18 procent vs 12 procent
Telia Sverige: 49procentvs18procent
Tre Sverige:16procentvs20procent
Twitter – positivt vs negativt sentiment i procent
Tele2 Sverige: 25 procent vs 21 procent
Telenor Sverige: 25 procent vs 24 procent
Telia Sverige: 44 procent vs 16 procent
Tre Sverige: 58 procent vs 12 procent
Instagram – positivt vs negativt sentiment i procent
Tele2 Sverige: ingen data
Telenor Sverige: ingen data
Telia Sverige: 36 procent vs 7 procent
Tre Sverige: ingen data
Vad säger då sentimentanalysen sammantaget om inställningen till de fyra teleoperatörerna? Eftersom Instagram-data saknades för flera, väljer jag att endast addera Facebook och Twitter, där på bas av högst andel positivt sentiment, fördelningen blir:
Telia Sverige – 93 procent
Tre Sverige – 74 procent
Telenor Sverige – 43 procent
Tele2 Sverige – 39 procent
Mest framgångsrika inlägg kvartal 1 2020
I båda verktygen är det både Telia Sverige och Telenor Sverige på Facebook som placerar sig bland topp 4-inlägg på Facebook.
Telekombolag i sociala medier – Telia, Telenor, Tele2 och Tre – bästa inlägg kvartal 1 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: SmampionTelekombolag i sociala medier – Telia, Telenor, Tele2 och Tre – bästa inlägg kvartal 1 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing
50 vanligast förekommande ord
Bland teleoperatörerna var de vanligast använda orden tips, galaxy och bästa.
Telekombolag i sociala medier – Telia, Telenor, Tele2 och Tre – vanligaste ord kvartal 1 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion
Matchar resultaten från sociala medier ovan din upplevelse av teleoperatörerna?
Jag vill avrunda med tidigare koppling relaterat telekombolagens närvaro i sociala medier till partiledarnas närvaro och deras tydliga individbaserade arbete med sociala medier för partiet. Det sägs att politiker är i förtroendebranschen. Ett begrepp jag skulle vilja säga även tangerar företagsledare. Jag ser inte att ansvariga vd:ar för teleoperatörerna syns lika väl som de politiska ledarna via sociala kanaler till stöd för organisationen. Tre:s Haval van Drumpt är kanske ett undantag med aktivitet på LinkedIn. Vad är din bild av vd:arna inom telekom? Eller, är deras närvaro ”ointressant”?
Må gott,
Lars
Dela gärna, ange: Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)
Kommunikationsanalys lyfter kvartalsvis hur de fyra stora varumärkena inom telekom i Sverige levererar och säkrar närvaro och effekt i sociala medier. Det är respektive operatörs sociala huvudsidor som mäts, och inte undervarumärken som Comviq, Halebop och Hallon i dessa blogginlägg.
Definition av sentiment (Notified): ”En dator värderar olika ord från 1 till 100 utifrån hur positiva vs negativa de är. ”Våld” anses exempelvis vara ett negativt ord, medan ”fint” är ett positivt. Efter det analyseras varje artikel/post i sociala medier. Om artikeln har flest negativa ord markeras den som negativ. Har den flest positiva ord markeras den som positiv. Om inga direkt värdeord används eller om det är väldigt jämt mellan positiva och negativa ord så blir det neutral. Sen kan man även själv markera en artikel som positiv, negativ eller neutral om man anser att datorn tolkat innehållet fel. Datorn lär sig då dina justeringar och blir med tiden ännu bättre på sentiment. Viktigt att komma ihåg är att sentiment inte fungerar på ironi eller liknande, utan den sortens inlägg får man justera manuellt för att få mer träffsäker statistik.”
NA-KD.com säkrade högst influens på Instagram inom e-handel första kvartalet 2020. E-handlare gör i snitt 21 inlägg per månad: flest gjorde NELLY.com med 82 stycken. NA-KD.com gjorde inlägget med kvartalets högsta influens.
I mars släppte Kommunikationsanalys den första analysen över e-handel i sociala medier, då med fokus resultat under 2019 som utgångspunkt inför resultat 2020. Här kommer nu den första kvartalsvisa analysen över närvaro och effekter på Instagram 2020. Utgångspunkt är influens, vilket är den faktor som analysverktyget Bumblewing redovisar.
I den första analysen över e-handel och sociala medier delades diverse undersökningar och rapporter som en förankring och igenkänning i vardagen, och närvaro i sociala medier. Denna gång visar jag e-handel i Sverige i en internationell kontext med fakta från Eurostat med fokus online sales/e-commerce, där Sverige placerar sig på tredje plats inom EU. Dessa resultat är från 2018 men visar redan då att e-handel är av stor vikt och vanligt inom Sverige i jämförelse. Vilket direkt eller indirekt också gör att dessa företag med e-handel går att återfinna i sociala medier med sina produkter och tjänster.
Share of enterprises with online sales of at least 1% of turnover, 2018. Källa: Eurostat
Hur aktiva är då Sveriges e-handelsbolag? Om vi med aktiva menar antal inlägg är det NELLY.com som gör absolut flest inlägg: 246 stycken under kvartalet, eller 82 stycken per månad. Tvåan och trean, iDeal of Sweden och Bubbleroom, gjorde 242 respektive 241 inlägg under kvartalet.
E-handlare generellt gör i snitt 63 inlägg per kvartal på Instagram, det vill säga 21 stycken per månad. Denna blogg har tidigare som utgångspunkt rekommenderat minst ett inlägg per dag. Vissa rekommendationer säger minst tre inlägg per dag, ända upp till ett per timme. Flödet ska givetvis vara relevant för följarna, och innehåll och antal beror självklart även på inom vilken bransch verksamheten finns. NELLY.com står tydligt ut inom e-handelsbranschen med just närmare tre inlägg per dag på Instagram. I andra änden hittar vi Buildor.se med ett inlägg samt Cykelkraft.se och Carpet Vista Sverige med tre inlägg respektive – under hela kvartalet. DinPrint har inte gjort några inlägg alls under kvartalet, och senaste inlägget gjordes 2018.
Om vi tittar på kvartalets etta vad gäller influens, NA-KD.com, har de gjort 188 inlägg under kvartalet, motsvarande nästan 63 inlägg per månad, eller tre gånger över branschens månadsmedel. Deras höga nivå av influens baseras mycket på bas av en stor mängd reaktioner på sina inlägg. Värt att kolla in vad de gjort och hur de paketerar sitt innehåll för att uppnå denna effekt.
Urvalet till denna lista är hämtat från den topplista över de 100 största e-handlarna som brukade ges ut varje år. Detta urval gör samtidigt att e-handlare som till exempel Zalando ej finns med. Rätt eller fel: har du tips om någon bättre lista, hör gärna av dig.
Jag har för denna analys av 95 stycken e-handlare, i huvudsak tagit stöd av det svenska analysföretaget Bumblewing med faktor influens, samt benchmark med avgränsad data från analysföretaget Smampion. Basen är toppkonton på Instagram, med svenska konton där det finns tillgängligt.
Kvartal 1 2020 – e-handel Instagram – influens
Första kvartalets topp 5 e-handlare som säkrat högst influens är:
Om vi jämför andel av gruppen Övriga, 30,3 procent, med ett antal andra branscher är motsvarande för elhandel 44 procent, försäkringsbolag 59,3 procent, kommuner 89,3 procent och myndigheter 12,1 procent. E-handel har alltså ett mindre antal spelare som dominerar branschen. En motsvarande fördelning som vid jämförelse allra tydligast speglas bland myndigheter med ett fåtal helt dominerande. Även om just denna jämförelse kan bli något av äpplen och päron…
Instagram-inlägg med högsta influens kvartal 1 2020
Både verktygen lyfter inlägg från NA-KD.com därtill förekommer i ett även NELLY.com. Inga inlägg från andra e-handlare tar plats bland topp 4 oavsett verktyg.
E-handlare i sociala medier Instagram – bästa inlägg kvartal 1 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: BumblewingE-handlare i sociala medier Instagram – bästa inlägg kvartal 1 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion
Kvartal 1 2020 – fördjupning NELLY.com, iDeal of Sweden och NA-KD.com
Jag har tittat närmare på kvartalets tre främsta inom influens på Instagram, och för dessa tillfört ytterligare mätpunkter med hjälp av analysföretaget Smampion (poäng).
E-handlare i sociala medier – januari 2020. Avgränsad analys tre varumärken. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion
Mätpunkter – enbart på bas av månadens tre bästa inom influens
Störst: NA-KD.com
Högst viralitet: NA-KD.com
Flest inlägg per dag: NELLY.com
Högst engagemangsgrad (7-dagar): NELLY.com
E-handlare i sociala medier – Instagram kvartal 1 2020. Avgränsad analys tre varumärken. Mätpunkter. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: SmampionE-handlare i sociala medier – Instagram kvartal 1 2020. Avgränsad analys tre varumärken. Vanligaste ordval. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion
Är Instagram en kanal som din organisation använder? Har du erfarenhet av de varumärken inom e-handel som framträder ovan?
Arbetar du kanske för något av dessa varumärken, och vill dela hur ni arbetar? Hör gärna av dig.
Nästa kvartalsanalys av e-handel i sociala medier kommer i juli 2020.
Källa för urval: Ehandelsindex. Största e-handlarna i Sverige på Instagram (endast toppkonton, svenska konton där det finns tillgängligt). Analys baseras på 95 stycken e-handlare.
Telge Energi var kvartalets bästa elhandelsbolag på Facebook. Elhandelsbolagen gör i snitt 11 inlägg per månad: Varberg Energi gjorde flest med 41 inlägg per månad. E.on har flest följare på Facebook. Telge Energi uppvisade lägst responstid på 58 minuter. Elhandelsbolagens mest använda ord var ”energi”, ”Sverige” och ”bra”.
I februari släppte Kommunikationsanalys den första analysen över 29 elhandelsbolag i sociala medier, då med fokus resultat under 2019 som utgångspunkt inför resultat 2020. Här kommer nu den första kvartalsvisa analysen över Sveriges elhandelsbolags närvaro och effekter i sociala medier 2020. Analysen baseras på underlag från två olika dataverktyg.
Sett till första kvartalet 2020 är det Telge Energi som sammantaget säkrat högst effekt på Facebook. Vad menar jag då med effekt? Min kommunikativa utgångspunkt är att effekt är en mix av räckvidd, engagemang och brand awareness. Om vi utgår ifrån tanken ”syns du inte, så finns du inte” visar båda verktygen en tydlig och enad effekt för Telge Energi. Här är det samtidigt viktigt att komma ihåg att en underliggande sentiment-analys inte finns kopplad. Det innebär att ett varumärkes genomslag baserat på engagemang kan vara både positivt och negativt.
Hur aktiva är då landets elhandelsbolag? Om vi med aktiva menar antal inlägg så är det Varberg Energi som gör absolut flest inlägg: 124 stycken under kvartalet, eller 41 stycken per månad. Tvåan och trean, Jämtkraft AB och Eskilstuna Energi och Miljö, gjorde 63 respektive 60 inlägg under kvartalet.
Elhandelsbolag generellt gör i snitt 33 inlägg per kvartal, det vill säga 11 stycken per månad. Detta är mycket snarlikt försäkringsbranschen med deras motsvarande 30 och 10 stycken. Denna blogg har tidigare som utgångspunkt rekommenderat minst ett inlägg per dag. Vissa rekommendationer säger minst tre per dag, ända upp till ett per timme. Flödet ska givetvis vara relevant för följarna, och innehåll och antal beror självklart även på inom vilken bransch verksamheten finns. Varberg Energi står tydligt ut inom elhandelsbranschen med närmare två inlägg per dag på Facebook. I andra änden hittar vi Skellefteå Kraft med fyra inlägg på hela kvartalet, Stockholms Elbolag AB med fem stycken och Nordic Green Energy Sverige med nio inlägg.
Om vi tittar på kvartalets etta, Telge Energi, så har de ”endast” gjort 29 inlägg under kvartalet, motsvarande knappt tio inlägg per månad, men ändå lyckats säkra högst influens och poäng. Mycket på bas av en stor mängd reaktioner på sina inlägg. Värt att kolla in vad de gjort och hur de paketerar sitt innehåll för att uppnå denna effekt.
Även Nordic Green Energy Sverige står ut genom att lyckas säkra parametrarna högst engagemang samt viralitet på sina inlägg. Värt att kolla in deras upplägg för inspiration och lärdomar.
Till hjälp för dataunderlag från Facebook använder jag två verktyg: de svenska analysföretagen Bumblewing (influens) och Smampion (poäng). Det är respektive företags svenska huvudsida som mäts i dessa blogginlägg. Under mars har det funnits en del tekniska problem med inläsning av data från Facebook specifikt avseende Facebook-sidor. Det kan påverka antalet inlägg och total antal reaktioner som redovisas, men bedömningen är att det inte påverkar total ranking för perioden, kommenterar datanalysföretaget Bumblewing. En bedömning som delas av Smampion.
Kvartal 1 – elhandelsbolag på Facebook
I denna kvartalsanalys blir det alltså en utförligare analys baserad på fler datapunkter än i föregående. Jag har tillfört mer data från ett verktyg för att ytterligare kunna visa på helhet, utfall men även skillnader mellan verktyg. Sammantaget en ökad reliabilitet. Verktyget Bumblewing tillför faktor influens.
Kvartalets elhandelssidor med högst influens hanteras av Telge Energi, Fortum Sverige, Eskilstuna Energi och Miljö, Nordic Green Energy Sverige och Vattenfall Sverige. Tillsammans står dessa fem bolag för 56 procent av totalen influens, varav Telge Energi för nästan hälften. Värt att notera att 24 elhandelsbolag därmed delar på resterande 44 procent. Som jämförelse är motsvarande fördelning bland försäkringsbolag i sociala medier 59,3 procent för gruppen övriga. Dessa fem elhandelsbolag i toppen får alltså ses dominerande inom branschen vad gäller influens på Facebook.
Av bilden nedan ser vi en visualisering av innehåll vs reaktioner. Telge Energi är ett tydligt exempel på en elhandelssida som uppvisar en någorlunda mix av både aktivitet och respons på innehåll. Vi kan även se den tydliga innehållsaktivitet som Varberg Energi uppvisat under första kvartalet 2020.
Enligt Smampions poängsbaserade verktyg är kvartalets fem främsta elhandelsbolag Telge Energi, Öresundskraft, Eskilstuna Energi och Miljö, Jämtkraft AB och Affärsverken.
Högst engagemangsgrad (7-dagar): Nordic Green Energy Sverige
13 elhandelsbolag får inte godkänd Facebook-närvaro första kvartalet 2020 enligt Smampions poängskala. Dessa företag är Kraftringen, Bixia, Gotlands Energi, Luleå Energi, Fortum Sverige, e.on, Nordic Green Energy Sverige, Storuman Energi, Umeå Energi, GodEl, Gävle Energi, Stockholms Elbolag AB och Skellefteå Kraft.
Fortum Sverige, GodEl och Umeå Energi uppvisar även en negativ tillväxt av följare, dock mycket låg.
Smampions poängskala (0-100) motsvarar följande betyg:
100: Perfekt 95 – 99: Världsklass 90 – 94: Mycket bra 80 – 89: Väldigt bra 65 – 79: Ett bra betyg 45 – 64: Helt ok 30 – 44: Ej godkänt 0 – 29: Underkänt
Dialoger och responsgrad
Du som följt denna blogg sedan starten 2013 känner väl till dess delvisa fokus på kundservice i sociala medier. Sociala medier är ju just ”sociala”, och är enligt min mycket övertygade mening inte att betrakta som rena informationskanaler. Utbyte. Frågor – med svar!
Telge Energi hade kvartalets lägsta responstid med 58 minuter: högst hade Skellefteå Kraft med 8662 minuter.
Arbetar du för ett elhandelsbolag? Vilken svarstid har ni satt för era sociala kanaler som till exempel Facebook? Och, skiljer det sig något mellan svarstider för telefon och mejl vs sociala medier?
Innehåll från Nordic Green Energy Sverige återfinns hos båda verktygen för mest framgångsrika poster under kvartalet. Därutöver även Telge Energi, Eskilstuna Energi och Miljö samt Affärsverken.
Elhandelsbolag i sociala medier Facebook – bästa inlägg kvartal 1 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: BumblewingElhandelsbolag i sociala medier Facebook – bästa inlägg kvartal 1 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion
Kan du känna igen bolagen ovan på bas av egen erfarenhet av och möten med dessa på Facebook? Arbetar du kanske för ett elhandelsbolag och vill dela med dig av ert arbete i sociala medier? Hör gärna av dig.
Valdemar Lindekrantz är en av fyra kommunikatörer på Kustbevakningen och ansvarar för myndighetens sociala medier. Kustbevakningen har lyckats särskilt bra på Facebook och Instagram där de nyligen passerade 21000 följare.
I år har Kommunikationsanalys lagt till ett flertal nya branscher för bevakning och analys av framgång och närvaro i sociala medier. Däribland myndigheter som alla svenskar har någon form av relation med och till. Här kan du läsa mer om våra myndigheters framgång i sociala medier i denna analys för årets första kvartal 2020.
Som inspiration delar denna analysblogg även tips från digitala varumärken som antingen förekommer på de olika topplistor för sociala medier som bloggen lyfter, eller som på andra sätt uppmärksammas positivt och lyckas väl med sin närvaro. Eller som kan och vill dela de förutsättningar och utmaningar en organisation kan ha och möta i och med dessa sociala kanaler.
Denna gång delar Valdemar Lindekrantz, kommunikatör med ansvar för sociala medier vid Kustbevakningen, sina tankar om hur myndigheten arbetar med sociala medier för att nå framgång samt hantera uppföljning.
Vad vill Kustbevakningen uppnå med sin närvaro i sociala medier?
– Det vi framför allt vill uppnå är en ökad kunskap om Kustbevakningens uppdrag genom att producera engagerande innehåll som folk förstår, uppskattar och kan relatera till.
– Vi vill också använda våra sociala medier för att lyssna in och lära nytt. Responsen från våra följare är snabb och indikerar om ämnet är relevant eller väcker känslor. Våra följares frågor, tankar och åsikter utmanar oss att tänka nytt och bidrar till att förbättra vår kommunikation även utanför sociala medier.
– Det finns ett stort engagemang inom Kustbevakningen och vi ser våra kollegor runt om i landet som en viktig målgrupp i våra sociala konton.
Med ett spännande uppdrag och en vacker arbetsplats har Kustbevakningen ett visuellt försprång i sociala medier. Samtidigt försöker de skapa innehåll som våra följare kan relatera till. Då kan det ibland räcka med en post-it lapp två kollegor emellan.
Hur resonerar ni för ett lyckat upplägg?
– Vårt upplägg är i stort sett händelsestyrt och går hand i hand med vår operativa verksamhet. Vi har relativt små resurser för att arbeta med sociala medier och majoriteten av innehållet i våra kanaler tas fram i samarbete med kollegorna till sjöss, i luften och på land. Vi jobbar också tillsammans med att besvara alla de frågor som vi får. Fördelen med att arbeta i en liten kommunikationsorganisation är korta och raka beslutsvägar som gör oss lätta på fötterna. Dessutom skapar det en stark lagkänsla.
– Vi detaljplanerar inte våra veckor och arbetar inte efter en publiceringskalender. Istället försöker vi anpassa innehållet efter vad som är på gång för tillfället. Att vara här och nu ligger också i linje med hur de flesta kommunicerar i sociala medier privat. Förhoppningsvis gör detta att vi upplevs som lite mer aktuella och närvarande av våra följare.
– Några gånger om året kör vi dock ”kampanjer” inom ett visst ämne så som sjösäkerhet eller krisberedskap. Det händer också att vi lånar ut våra konton till kollegor under en vecka vilket brukar vara väldigt uppskattat. Vi brukar säga att våra medarbetare är vår främsta resurs och det märks tydligt i våra sociala medier. Att synliggöra dem genererar mycket positiv respons och vi får många frågor i våra kommentarsfält om deras yrke och hur det är att arbeta hos oss.
Inför ett stundande sportlov gjorde Kustbevakningen ett beslag av stulna 16 takboxar som var på väg att lämna landet. Vissa fyllda med skidutrustning och andra personliga ägodelar. Bara timmar senare kunde de gå ut med information till allmänheten med bra respons. Ett av många exempel på fördelen av att arbeta här och nu.
Hur följer ni upp resultat av er närvaro i sociala medier? Vilka verktyg använder ni? Har ni tydliga mål?
– I nuläget har vi inga siffermål och använder oss varken av annonsering eller sponsrade inlägg. Vi växer organiskt genom att försöka hålla en jämn publiceringstakt, använda relevanta hashtaggar och tagga andra myndigheter och organisationer som vi samarbetar med. Vi följer givetvis den data som Facebook Insights ger och även trafik till hemsidan via Google Analytics.
– Det var samtidigt en glad överraskning att se när Kommunikationsanalys lyfte vårt arbete som en lyckad myndighet i sociala medier för helåret 2019. Lärorikt att se hur andra myndigheter arbetar och placerar sig i jämförelse med våra insatser.
– Vi är noga med att fira våra segrar och gör det gärna tillsammans med våra följare. Som exempel brukar vi göra separata inlägg när vi når en milstolpe i antal följare. Det blir ett tillfälle för oss att tacka för allt engagemang och samtidigt be om förslag på hur vi kan förbättra och utveckla vårt innehåll.
– Vi försöker också att ge personlig återkoppling till de kollegor som bidrar med text och bild. Många blir motiverade att fortsätta bidra med material när de ser vilken räckvidd och genomslag det kan få, avslutar Valdemar.
Under 2020 kommer det fler tipsinlägg med röster och erfarenheter från bland annat banker, elhandel, försäkringsbolag, kommuner och telekom. Du kan även hitta tidigare inlägg på samma tema från bland andra Livrustkammaren och partiledare Jonas Sjöstedt.
Kommunikationsanalys lyfter förutom effektanalys, goda och framgångsrika exempel samt delar kunskap om verktyg som underlättar arbetet med sociala medier. Men även ren inspiration och tankar om själva arbetet, med röster från olika branscher och deras olika förutsättningar.
Arbetar du för ett intressant och/eller framgångsrikt varumärke i sociala medier, och vill dela med dig och synas? Eller är det något varumärkes arbete du gillar och skulle vilja veta mer om? Välkommen att höra av dig.
Må gott,
Lars
Dela gärna, ange källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)
Folkhälsomyndigheten var kvartalets bästa myndighet på Facebook. Flest inlägg under kvartalet gjorde Krisinformation.se samt uppvisade samtidigt lägst responstid på 93 minuter. Myndigheternas mest använda ord var ”Sverige”, ”information” och ”behöver”. Polisen har flest följare på Facebook. Svenska myndigheter har i snitt 17 340 följare på LinkedIn och 34 872 på Facebook.
I mars släppte Kommunikationsanalys den första analysen över 40 myndigheter i sociala medier, då med fokus resultat under 2019 som utgångspunkt inför resultat 2020. Här kommer nu den första kvartalsvisa analysen över svenska myndigheters närvaro och effekter i sociala medier 2020. Denna gång baseras analysen på underlag från flera olika källor och verktyg.
Sett till första kvartalet 2020 är det Folkhälsomyndigheten som sammantaget säkrat högst effekt på Facebook. En sannolik spegling av aktualitet och aktivitet under pågående pandemi. Myndigheten är även en av myndigheterna bakom informationen via Krisinformation.se. Vad menar jag då med effekt? Min kommunikativa utgångspunkt är att effekt är en mix av räckvidd, engagemang och brand awareness. Om vi utgår ifrån tanken ”syns du inte, så finns du inte” visar verktygen, med därtill flera faktorer sammanvägda, en tydlig effekt för Folkhälsomyndigheten. Här är det samtidigt viktigt att komma ihåg att en underliggande sentiment-analys inte finns kopplad. Vilket innebär att ett varumärkes genomslag baserat på engagemang kan vara både positivt och negativt. Medieanalysföretaget Retriever har samtidigt noterat att Folkhälsomyndighetens Facebook-sida fått en ökning med 140 000 följare i år.
En viktig del av kommunikation i sociala medier relaterar även arbetsgivarvarumärke, eller så kallad employer branding. Jag har därför tittat på närvaron på LinkedIn där samtliga av de 40 myndigheterna har sidor utom Nämnden för hemslöjdsfrågor (Krisinformation.se är som bekant en gemensam sida och ingen myndighet).
Medelantal följare för myndigheter på LinkedIn är 17 340 stycken och följande placerar sig över medel:
Polisen
Arbetsförmedlingen
Karolinska Insitutet
Trafikverket
Försvarsmakten
Skatteverket
Socialstyrelsen
Försäkringskassan
Sida
Migrationsverket
Skolverket
Folkhälsomyndigheten
Antal följare på LinkedIn 19 april 2020 – 39 svenska myndigheter. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)
Vad gäller Facebook ligger snittet på 34 872 följare sett till dessa 40 myndighetssidor. De elva myndighetssidor som storleksmässigt placerar sig över snittet är:
Polisen
Försvarsmakten
Försäkringskassan
Krisinformation.se
Arbetsförmedlingen
Skolverket
Migrationsverket
Skatteverket
Trafikverket
SCB
Folkhälsomyndigheten
SOM-institutet gjorde innan coronapandemin en undersökning på övergripande indikatorer på Sveriges utveckling, med resultat 1999-2019. Jag har valt lyfta bilden nedan då jag ser myndigheters arbete som en viktig del av hur medborgarna ser på Sveriges demokrati. Därför viktigt för myndigheter att kommunicera ”what´s in it for me” till medborgarna, som via sociala medier där majoriteten av medborgarna finns – dagligen. Och på plats även höra vad de tycker, tänker och vill. Kommande SOM-mätning baserad på detta extraordinära år kommer bli intressant för att se påverkan på utvecklingen av grafen nedan.
Bedömning av hur demokratin fungerar. Källa: De nationella SOM-undersökningarna 1999-2019
Till hjälp för dataunderlag från Facebook använder jag två verktyg: de svenska analysföretagen Bumblewing (influens) och Smampion (poäng). Det är respektive myndighets svenska huvudsida (alternativt största) som mäts i dessa blogginlägg. Under mars har det funnits en del tekniska problem med inläsning av data från Facebook specifikt avseende Facebook-sidor. Det kan påverka antalet inlägg och total antal reaktioner som redovisas, men bedömningen är att det inte påverkar total ranking för perioden, kommenterar datanalysföretaget Bumblewing. En bedömning som delas av Smampion.
Kvartal 1 2020 – myndigheter på Facebook
I denna kvartalsanalys blir det alltså en något utförligare analys genom att jag tillfört data från ytterligare ett verktyg för att visa på helhet, utfall men även skillnader mellan verktyg. Sammantaget en ökad reliabilitet. Verktyget Bumblewing tillför faktor influens.
Kvartalets myndighetssidor med högst influens hanteras av Polisen, Försvarsmakten, Folkhälsomyndigheten, Krisinformation.se och Skolverket. Tillsammans står dessa fem för 87,9 procent av totalen influens. Värt att notera att 35 myndigheter därmed delar på resterande 12,1 procent. Som jämförelse är motsvarande fördelning bland försäkringsbolag i sociala medier 59,3 procent bland gruppen övriga. Dessa fem myndigheter kan alltså ses ha en total dominans bland myndigheter vad gäller influens på Facebook.
Av bilden nedan ser vi en visualisering av innehåll vs reaktioner. Några bra exempel på myndighetssidor som uppvisar en mix av både aktivitet och säkrat engagemang är Polisen och Krisinformation.se samt Folkhälsomyndigheten (ikonen bakom Försvarsmakten).
Enligt Smampions poängsbaserade verktyg rankas kvartalets fem främsta myndighetssidor som Krisinformation.se, AP7, Folkhälsomyndigheten, Kustbevakningen och Bolagsverket.
Smampions poängskala (0-100) motsvarar följande betyg:
100: Perfekt 95 – 99: Världsklass 90 – 94: Mycket bra 80 – 89: Väldigt bra 65 – 79: Ett bra betyg 45 – 64: Helt ok 30 – 44: Ej godkänt 0 – 29: Underkänt
Mätpunkter Facebook
11 myndigheter (minskning från 13 st i mars 2020) får inte godkänd Facebook-närvaro första kvartalet 2020 enligt Smampions poängskala. Dessa myndigheter är Swedavia, Diskrimineringsombudsmannen, Konsumentverket, SCB, Lantmäteriet, Migrationsverket, Post- och telestyrelsen, Karolinska Institutet, Spelinspektionen, Notarie (Sveriges Domstolar) och Strålsäkerhetsmyndigheten Sol.
Karolinska Institutet, Strålsäkerhetsmyndigheten Sol och Diskrimineringsombudsmannen uppvisar även en negativ tillväxt av följare, dock mycket låg.
Du som följt denna blogg sedan starten 2013 känner väl till dess delvisa fokus på kundservice i sociala medier. Sociala medier är ju just ”sociala”, och är enligt min mycket övertygade mening inte att betrakta som rena informationskanaler. Utbyte. Frågor – med svar!
Krisinformation.se hade kvartalets lägsta responstid med 93 minuter: högst hade Statens fastighetsverk med 29 835 minuter.
Arbetar du för en myndighet? Vilken svarstid har ni satt för era sociala kanaler som till exempel Facebook? Och, skiljer det sig något mellan svarstider för telefon och mejl vs sociala medier?
Tre myndighetssidor tar kvartalets topp 4-placeringar. Båda verktygen placerar inlägg från Folkhälsomyndigheten och Krisinformation bland de fyra i toppen för kvartalet, därtill även Polisen enligt ett av verktygen.
Myndigheter i sociala medier – bästa fyra inlägg influens kvartal 1 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: BumblewingMyndigheter i sociala medier – bästa fyra inlägg kvartal 1 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion
Jag vill åter göra en koppling till myndigheternas närvaro i sociala medier med partiledarnas närvaro och deras tydliga individbaserade arbete med sociala medier. Partiernas ansikten utåt. Det sägs att politiker är i förtroendebranschen. Ett begrepp jag skulle vilja säga även omfattar generaldirektörer. Om vi ser till kvartalsresultaten ovan har vi onekligen blivit mer bekanta med landets smittskyddsepidemiolog Anders Tegnell samt även Folkhälsomyndighetens gd Johan Carlson. Även till exempel Socialstyrelsens gd Olivia Wigzell har synts i samband med information runt pandemin. Men vad gäller sociala kanaler ser jag kanske inte att respektive generaldirektör för myndigheterna generellt syns lika väl till stöd för organisationen som de politiska ledarna. Vad är din bild av generaldirektörerna och deras bidrag till arbetsgivarvarumärket – i sociala medier?
Hur uppfattar och upplever du våra myndigheters närvaro i sociala medier? Var det någon närvaro och effekt på Facebook som överraskade i analysen för första kvartalet? Har du funderingar över mitt resonemang för resultat lyssnar jag gärna till konstruktiva tankar.
Är det någon myndighet utöver de 40 ovan som du tycker gör en bra insats i sociala medier?
Må gott,
Lars
Dela gärna, ange: Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)
Urval: Bland landets 455 myndigheter har 40 stycken valts ut utifrån två faktorer. Dels Kantar Sifos Anseendeindex 2019, dels närvaro på Facebook. Inte alla myndigheter i Anseendeindex har närvaro på Facebook, och vissa har även valt bort Facebook, som till exempel Allmänna reklamationsnämnden (ARN) och Brottsförebyggande rådet (BRÅ). Därför har jag valt ut totalt 40 stycken utifrån parametrar index, synlighet i media samt intresse. Därmed blir det en blandning av de olika typerna av myndigheter. De har olika närhet till och relevans för medborgarna beroende på deras olika uppdrag. Krisinformation.se är ingen myndighet utan en sida, men finns ändå med eftersom det är en gemensam Facebook-kanal för ett flertal myndigheter.
I år har Kommunikationsanalys lagt till ett flertal nya branscher för bevakning och analys av framgång och närvaro i sociala medier. Ett initiativ som tagits emot mycket väl. Däribland försäkringsbranschen som de allra flesta av oss har någon form av relation till. Här kan du läsa mer om branschen i den första analysen för 2019 samt första kvartalet 2020.
Som inspiration delar denna analysblogg även tips från digitala varumärken som antingen förekommer på de olika topplistor för sociala medier som bloggen lyfter, eller som på andra sätt uppmärksammas positivt och lyckas väl med sin närvaro. Jag delar även tankar som ger en bild av verkligheter som olika branscher upplever och verkar i.
Denna gång delar Tomas Roos, kommunikationschef Dina försäkringar, sina tankar om hur de arbetar med sociala medier för att nå framgång samt hantera uppföljning.
Hur tänker ni runt er närvaro i sociala medier?
– Att den behöver stärkas. Dina Försäkringar var tidigare aktiv på sociala medier men höll sig, med undantag av rekrytering på LinkedIn, sedan undan under nästan 10 år. Med den organisationsstruktur som var då, föll mycket arbete med kanalen på en avdelning som inte hade resurser att följa upp och svara på alla frågor och kommentar.
– Kommentarer är en naturlig del av sociala medier, särskilt vad gäller försäkring och ofta avseende skadeärenden. Då är det viktigt att ha bemanning med rätt kompetens även om vi inte alltid kan svara på allt på grund av sekretess. Förra året ändrade vi på den saken och är sedan våren 2019 på plats på Facebook och Instagram, om än i liten utsträckning.
– Vi köper synlighet både för att bygga varumärke och sälja. Vi har en liten följarskara och även om den varit större vill vi ha möjlighet att segmentera och nå ut bredare med det mesta vi gör. Helt organiskt material blir mycket för intern synlighet. Samtidigt arbetar vi lite undangömt med att använda kanalerna för att stärka vår lokala närvaro och närhet. Ett område vi kommer att fokusera mer på framöver.
Hur resonerar ni för ett lyckat upplägg?
– Vi är ett mindre team där var och en av oss får arbeta med flera olika områden. Vi är alla involverade på något sätt men har alltså inte någon dedikerad resurs. Hur mycket tid det tar varierar beroende på vad vi har på gång i form av kampanjer och initiativ. Trenden är och skall vara ökande i alla fall.
– En naturlig utmaning med den typen av team är hur man får tillgång till spetskompetens när den behövs, det är svårt att ha den internt när vi arbetar brett. Lösningen för oss är så långt våra byråer. Framförallt i överbyggande angreppsätt, spelregler och liknande. Sedan kan vi hantera det dagliga och vidareutveckla det själva.
– Det finns embryon till en långsiktig innehållsplan men det mesta av arbetet kvarstår. Som många mindre avdelningar ligger mycket i individers huvud och förs vidare genom diskussioner i en relativt liten grupp. Nu tar vi steget och för in lite mer struktur i arbetet. Både för att det är nyttigt för oss själva, men även för att vi som del i en federation måste koordinera mellan flera bolag och gemensamt arbeta så att vi springer mot samma mål. Med innehåll som ett växande fokusområde kommer samtidigt krav på att vi strukturerar arbetet på rätt sätt.
Hur följer ni upp resultat av er närvaro i sociala medier? Vilka verktyg använder ni? Har ni tydliga mål?
– Vi använder den statistik vi får från Facebook och Google Analytics för att följa upp det vi gör. Vi har som de flesta ett visst intresse för följare och likes och leads och så vidare. Men vi sade tidigt att vi inte skall jaga de talen ”bara för att”. Vi måste välja KPI:er som är relevanta och det innebär att det varierar beroende på vad det är vi gör.
– Som del av en varumärkeskampanj kan det vara räckvidd, frekvens och view rate som är det viktiga. I retargetingkampanjer är det konvertering och CPA. Nu senast har vi arbetat lite med influencers och då är det räckvidd men även engagemang som är intressant. De målen vi sätter är det som avgör om aktiviteter och kampanjer är lyckade och värda den tid och resurser vi lagt på dem.
– Sedan skulle det naturligtvis vara trevligt att få erkännande för bra arbete från andra externa källor, exempelvis en blogg som den här. I dagsläget skulle det komma genom ett enskilt initiativ men önskan är såklart att helheten skall upp i nivå över tid.
– Gällande anpassning är det främst på det säljfokuserade där vi försöker optimera löpande. På det andra är det mer lärdomar från gång till gång, justering av vilken typ av post som kommer när, teman som kan fungera och så vidare. Eftersom vi inte varit igång med kanalen så länge får vi förlita oss till tidigare erfarenheter och testa vad som fungerar här för vårt varumärke och i den omvärld vi befinner oss i, avslutar Tomas.
Under 2020 kommer det att komma fler inlägg med röster och erfarenheter från bland annat banker, elhandel, kommuner, myndigheter och telekom.
Kommunikationsanalys lyfter förutom effektanalys, goda och framgångsrika exempel samt delar kunskap om verktyg som underlättar arbetet med sociala medier. Men även ren inspiration och tankar från verkligheten om själva arbetet, med röster från olika branscher och deras olika förutsättningar.
Arbetar du för ett intressant och/eller framgångsrikt varumärke i sociala medier, och vill dela med dig och synas? Eller är det något varumärkes arbete du gillar och skulle vilja veta mer om? Välkommen att höra av dig.
Må gott,
Lars
Dela gärna, ange källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)
Agria Djurförsäkring Katt säkrade högst influens på Facebook under första kvartalet 2020. Försäkringsbolag gör i snitt 10 inlägg per månad: Moderna Djurförsäkringar gjorde över 60 inlägg per månad. Under kvartalet gjorde två försäkringsbolag inga inlägg alls på Facebook. Innehåll med djurrelaterad kommunikation har mest framgång.
I februari släppte Kommunikationsanalys den första analysen över försäkringsbolag i sociala medier, då med fokus resultat under 2019 som utgångspunkt inför resultat 2020. Här kommer nu den första kvartalsvisa analysen över närvaro och effekter på Facebook 2020. Utgångspunkt är influens, vilket är den faktor som analysverktyget Bumblewing redovisar.
Svensk Försäkring har ett 50-tal försäkringsbolag som medlemmar vilka svarar för mer än 90 procent av den svenska försäkringsmarknaden. Det finns även branschstatistik som visar att det finns 440 olika försäkringsbolag i Sverige. Kommunikationsanalys baserar sin analys på 53 försäkringsbolag med närvaro på Facebook. Om det är något bolag du ser som viktigt med bra närvaro i sociala medier och som saknas, välkommen att höra av dig.
Hur aktiva är då landets försäkringsbolag? Om vi med aktiva menar antal inlägg så är det Moderna Djurförsäkringar som gör absolut flest inlägg: 189 stycken under kvartalet, eller 63 stycken per månad. Tvåan och trean, Länsförsäkringar Bergslagen och Folksam, gjorde 82 respektive 59 stycken under kvartalet. Moderna Djurförsäkringar gjorde även under 2019 flest inlägg: totalt 797 stycken vilket motsvarar 66 stycken per månad. Moderna Djurförsäkringar placerar sig under årets första kvartal på andra plats vad gäller faktor influens.
Försäkringsbolag generellt gör i snitt 30 inlägg per kvartal, det vill säga 10 stycken per månad. Denna blogg har tidigare som utgångspunkt rekommenderat minst ett inlägg per dag. Vissa rekommendationer säger minst tre per dag, ända upp till ett per timme. Flödet ska givetvis vara relevant för följarna, och innehåll beror självklart även på inom vilken bransch verksamheten finns. Moderna Djurförsäkringar står tydligt ut inom försäkringsbranschen med runt två inlägg per dag på Facebook. Även helger.
Om vi tittar på kvartalets etta i influens, Agria Djurförsäkring Katt, så har de ”endast” gjort 13 inlägg under kvartalet, motsvarande cirka fyra inlägg per månad, men ändå lyckats säkra högst influens. Mycket på bas av en stor mängd reaktioner på sina inlägg. Värt att kolla in vad de gjort och hur de paketerar sitt innehåll för att uppnå denna effekt.
Två försäkringsbolag ger inte utslag för några inlägg under första kvartalet: Moderna Försäkringar, Företag & Industri och Vardia Försäkring. När jag kollade upp detta närmare så gjordes senaste inlägget från Moderna Försäkringars sida i januari 2018, och sidan har sju följare. Vardia Försäkrings sida har 8 422 följare, men har inte gjort något inlägg sedan maj 2019. Tidigare har Kommunikationsanalys lyft frågetecken och faror med att ha en öppen sida men ingen (egen) aktivitet, utifrån faktorer som levererat värde och risker. Ett denna gång gratis tips från mig är att Moderna Försäkringar stänger denna sida, samt att Vardia ser över sin sida som del av kommunikationsplattformen.
Till hjälp för dataunderlag från Facebook använder jag för denna analys det svenska analysföretaget Bumblewing (influens). Det är respektive försäkringsbolags svenska sidor som mäts i dessa blogginlägg. Under mars har det funnits en del tekniska problem med inläsning av data från Facebook specifikt avseende Facebook-sidor. Det kan påverka antalet inlägg och total antal reaktioner som redovisas, men bedömningen är att det inte påverkar total ranking för perioden. Dina Försäkringar har i detta kvartal endast data för en tredjedel av perioden, och kommer kunna bedömas likvärdigt med övriga i nästa kvartalsanalys i juli.
Kvartal 1 2020 – försäkringsbolag på Facebook
Andel influens
Fem försäkringsbolag säkrar i denna visualisering en tydlig andel influens medan resterande 48 placeras i gruppen Övriga.
Länsförsäkringar Uppsala är det enda försäkringsbolag som inte specifikt relaterar djur som placerar sig i toppen.
Svenska försäkringsbolag i sociala medier Facebook – första kvartalet 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing
Andel engagemang
Här kan vi tydligt se hur Moderna Djurförsäkringar står ut vad gäller antal inlägg, medan Agria Djurförsäkring Katt lyckas säkra högst antal reaktioner per inlägg.
Majoriteten försäkringsbolag placerar sig i hörnet med låg aktivitet samt lägst antal reaktioner på innehåll.
Försäkringsbolag i Sverige. Andel engagemang på poster – kvartal 1 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www..kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing
Bästa poster på Facebook – första kvartalet 2020
Sveland Djurförsäkringar tar sig in bland bästa inlägg med tematiskt innehåll baserat på ”månadens kund”. Övrig kommunikation kan ses som talandes till och med emotionella värden.
Svenska försäkringsbolag i sociala medier Facebook – bästa inlägg första kvartalet 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing
Har du någon erfarenhet av försäkringsbolag på Facebook? Eller arbetar du kanske för ett försäkringsbolag och vill dela med dig av ert arbete i sociala medier? Eller vill du att Kommunikationsanalys tar en titt på ert arbete i sociala medier? Hör gärna av dig.
Nästa kvartalsanalys för försäkringsbolag kommer i juli 2020.
Må gott,
Lars
Dela gärna, ange: Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)
Krisinformation.se och Svensk Kooperation var Sveriges bästa Twitter-sidor i mars. Swedbank Sverige rankade bästa kundservice på Facebook: Telenor Sverige motsvarande på Twitter. Willys, SAS och Fonus hade mars bästa inlägg på Facebook. Hammarby Fotboll blev bäst på Instagram; Anis Don Demina och Matgeek motsvarande på YouTube. 72 procent av svenska företag använder sociala medier. Retweets ökade till 12 procent.
Sammanfattning mars
Krisinformation.se placerar sig denna månad generellt högt på Twitter, och gjorde i februari motsvarande på Facebook. Ett resultat vilket förmodligen lämnar liten förvåning med tanke på informationsbehoven relaterat coronaviruset. En bra och aktuell myndighetsinformation ger en känsla av trygghet med anpassad närvaro i sociala medier. Sociala medier är samtidigt enligt denna undersökning från Vetenskap & Allmänhet inte den primära källan vad gäller information runt pandemin, tvärtom. Samtidigt säger i motsats denna amerikanska artikel Social Media Consumption Grows Amid Coronavirus att sociala medier kommer att få en ökande del av förmedling av nyheter vad gäller information om pandemin. Dataanalysföretaget Smampion har under månaden gjort en intressant sammanställning med virala exempel över hur svenska företag, organisationer och varumärken har kommunicerat med sina följare på Facebook under pandemin.
Men låt oss för en stund zooma ut från Sverige och pandemi. Hur ser företags användning av sociala medier ut? Bilden nedan är från EU:s statistikorgan Eurostat, som visar att svenska företag har ökat sin användning av sociala medier från 48 procent 2014, till 72 procent 2019. Maltesiska företag toppar användningen inom EU med 84 procent. Sett till enbart Norden kommer Sverige på tredje plats efter Danmark och Norge. Här kan du läsa mer i Social media – statistics on the use by enterprises.
En reflektion från mitt håll är att 72 procent kan låta lite… lite? Samtidigt skrev jag för länge sedan om att framgångsrik närvaro i sociala medier kräver en förmåga att kunna uttrycka sig skriftligt, samt en viss känsla för färg och form. Att kunna paketera budskap som sticker ut; ungefär som Livrustkammaren berättade om sitt arbete i detta inlägg. På senare år har verktygen och plattformarna blivit mycket mer hjälpsamma så att även icke-utbildade inom kommunikation kan dra nytta av en närvaro i sociala medier, vilket kan vara en anledning till att vi ser denna ökning. Bara framväxten av formen rörlig bild har gjort att skriftliga utmaningar i sig kunnat överkommas. En kombination av mognad och stöd över tid.
Enterprises using social media, 2014 and 2019. Datakälla: Eurostat
Jag har även tittat tillbaka på Socialbakers topp 5 förutsägelser inför 2020 nedan, med fokus på topp 3. I detta blogginlägg i oktober förra året berörde jag TikTok och dess ökande framgång. Från mitt håll upplever jag inte att plattformens närvaro bland varumärken generellt är dominerande, fast det kan samtidigt påverkas av att många mätverktyg inte har dataunderlag på TikTok. Hönan/ägget? Är TikTok en plattform av betydelse för din organisation?
5 Social Media Predictions 2020. Källa: Socialbakers
Vad gäller ”social commerce” berörde jag relationen mellan e-handel och sociala medier i detta inlägg i år. Och i detta inlägg relaterat partiledare i sociala medier i mars, berörde jag nya och kommande politiska samarbeten med influencers, och att detta kommer att kräva ett annat förhållningssätt för att mäta effekt och uppföljning.
Även i mars påverkas analysen av att flera tidigare datapunkter från Socialbakers inte längre finns tillgängliga. Deras minskade data ser jag något problematisk för att kunna ge en bred och korrekt branschbild med trender som tidigare år. Jag har därför haft funderingar om relevans och nytta med dessa generella månadsinlägg om framgångsrika varumärken i sociala medier, men de genererar fortfarande hundratals visningar per månad så tydligen ser många läsare ännu ett värde av dem. Samtidigt bidrar nu också istället data från Smampion med en bild av varumärkens arbete och framgång med sociala medier i Sverige. Hör gärna av dig med eventuella konstruktiva tankar om upplägg, möjliga dataleverantörer osv.
Månadsbenchmark
Även i mars är fortsatt tre datakategorier borttagna från Socialbakers: antal följare, antal inlägg samt antal interaktioner, kvar finns svarsfrekvens.
Mars 2020 sociala medier statistik Sverige Facebook och Twitter. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se) Datakälla: Socialbakers*
Facebook
Sveriges topp 5 varumärken på Facebook vad gäller antal interaktioner är enligt Socialbakers databas:
Mars 2020 sociala medier statistik Sverige interaktion Facebook. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se) Datakälla: Socialbakers
För första gången ser vi inte längre Svenska Postkodlotteriet bland topp 5, vilka vi annars kunna se stabilt över tid sedan länge. Här kan du läsa mer i inlägget för Kommunikationsanalys om hur de arbetar i sociala medier: Tips från digitala varumärken: Postkodlotteriet är långsiktiga.
Swedbank Sverige säkrade starkast närvaro på Facebook under första kvartalet 2020. Samtliga banker hade över 90 procents responsgrad: högst hade Nordea Sverige. Swedbank Sverige uppvisade kortast svarstid. SEB gjorde fyra gånger så många inlägg som Handelsbanken. Kvartalets vanligaste ord var: tips, privatekonomi, sparande och SEB.
I februari släppte Kommunikationsanalys den första analysen över de fyra storbankerna i sociala medier, då med fokus resultat under 2019 som utgångspunkt inför resultat 2020. Här kommer nu den första kvartalsvisa analysen över närvaro och effekter på Facebook 2020.
Sett till första kvartalet 2020 är det Swedbank Sverige som sammantaget haft och fått högst effekt i sociala medier. Vad menar jag då med effekt? Om vi utgår ifrån tanken ”syns du inte, så finns du inte” visar verktygen att bankens närvaro på Facebook har noterats. Här är det samtidigt viktigt att komma ihåg att någon underliggande sentiment-analys inte finns kopplad. Det vill säga att ett varumärkes genomslag kan vara både positivt och negativt. Därför är min kommunikativa utgångspunkt att effekt är en mix av räckvidd, engagemang och brand awareness.
Noterbart är Swedbanks Sverige utfall i februari, i samband med dataproblem, med hög aktivitet hos både sändare och mottagare, där budskap kan tänkas genererat ökad spridning. Swedbank Sverige har även haft kvartalets högsta tillväxt av följare med nästan 3 procent. Banken har också de mest aktiva följarna vad gäller att göra inlägg på Facebook-sidan. I jämförelse med Nordea Sverige får Swedbank Sverige nio gånger så många inlägg. Kostnadsdrivande och/eller chans att bygga kundrelationer?
I den studie jag gjorde för åren 2013-2017 över bästa kundservice i sociala medier var Swedbank Sverige den enda bank som då fanns med samtliga år; Nordea Sverige placerade sig 2015-2017 och SEB placerade sig ett år, 2013. Swedbank Sverige hade under första kvartalet 2020 den lägsta svarstiden bland storbankerna på Facebook på 24 minuter. Samtliga banker hade en responsgrad på över 90 procent, där Nordea Sverige den högsta på 95,9 procent.
När jag samtidigt tittat på månadsresultaten i kvartalet märks en tydlig förändring i mars 2020 då SEB sticker ut och för första gången intar första plats. Jag samlade därför data över en period om 13 månader för att inkludera mars 2019, ifall mars av någon anledning skulle vara en återkommande månad med hög influens för SEB. Så var inte fallet.
SEB uppvisade i mars en nivå på influens som både är störst bland samtliga banker, samt dubbelt så hög som den nivå som de normalt brukar ha, sett till medel över 13 månader. Och motsatt finner vi kvartalets etta Swedbank Sverige på sista plats i mars, med en halverad nivå av influens sett till deras medel över 13 månader.
De fyra storbankerna Handelsbanken, Nordea, SEB, Swedbank. Procent av andel influens Facebook mars 2019-mars 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing
Om detta är något tillfälligt eller en genomtänkt ändring av spelplanen vet vi inte ännu. En faktor som kan bidragit är att SEB rekryterat digital kompetens i form av Deeped Niclas Strandh som Social Media Responsible från december förra året, vars avtryck vi nu kanske börja skönja på bankens effekter i sociala medier. Det blir intressant att se fortsatt utveckling mellan bankerna i analysen av kvartal 2 2020 i juli. Baserat på en vecka i april fortsätter kurvan ännu rakt upp för SEB.
Med tanke på att Handelsbanken både rankas lägst och samtidigt uppvisar högst viralitet samt engagemang på budskap, vore det intressant se vilken totaleffekt Handelsbanken skulle kunna uppnå i sociala medier vid en ökning av publicering av innehåll. #hint
Till hjälp för dataunderlag från Facebook använder jag två verktyg: de svenska analysföretagen Bumblewing (influens) och Smampion (poäng). Det är respektive banks svenska huvudsida som mäts och inte lokalkontoren i dessa blogginlägg. Under mars har det funnits en del tekniska problem med inläsning av data från Facebook specifikt avseende Facebook-sidor. Det kan påverka antalet inlägg och total antal reaktioner som redovisas, men bedömningen är att det inte påverkar total ranking för perioden, kommenterar datanalysföretaget Bumblewing. En bedömning som delas av Smampion.
Kvartal 1 2020 – Facebook
Swedbank toppar kvartal 1 2020 enligt båda mätverktygen. Därefter skiljer sig verktygen vad gäller placering av Nordea och SEB. Handelsbanken kommer sist i båda verktygen.
Nordea Sverige uppvisar negativ tillväxt på Facebook för första kvartalet 2020, dock en mycket låg sådan.
Mätpunkter Facebook
Störst: Nordea Sverige
Viralitet: Handelsbanken
Flest inlägg per dag: SEB
Högst tillväxt: Swedbank Sverige
Högst engagemangsgrad (7-dagar): Handelsbanken
De fyra storbankerna i sociala medier kvartal 1 2020 – mätpunkter Facebook. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se) Datakälla: Smampion
Kundservice – dialoger och responsgrad
Samtliga banker ligger i stort i samma härad vad gäller responsgrad, där Nordea Sverige uppvisar den högsta. Swedbank Sverige har den kortaste svarstiden på 24 minuter.
De fyra storbankerna i sociala medier kvartal 1 2020 – mätpunkter dialoger/kundservice. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se) Datakälla: Smampion
Mest framgångsrika inlägg kvartal 1 2020
Swedbank Sverige, Nordea Sverige och Handelsbanken gjorde storbankernas mest framgångsrika inlägg sett till båda verktygen. Swedbanks inlägg beklagade datastrul. Handelsbanken och Nordea hade inlägg som berörde coronaviruset. SEB:s kommunikativa budskap och/eller förpackning verkar inte lyckas nå samma nivåer som övriga bankers.
De fyra storbankerna i sociala medier – bästa inlägg Facebook kvartal 1 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: SmampionSveriges fyra storbanker (Handelsbanken, Nordea, SEB, Swedbank) sociala medier Sverige – bästa inlägg influens Facebook kvartal 1 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing
50 vanligaste förekommande ord
De fyra storbankerna i sociala medier kvartal 1 2020 – de vanligaste orden. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se) Datakälla: Smampion
Resultat kvartal 1 2019 – Facebook
En jämförelse av nivå influens med kvartal 1 2019.
Ingen större skillnad vad gäller resultat i influens vid jämförelse mellan kvartal 1 2019 och kvartal 1 2020.
Sveriges fyra storbanker (Swedbank, Nordea, SEB, Handelsbanken) sociala medier – influens Facebook kvartal 1 2019. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se) Datakälla: Bumblewing
Jag vill runda av och återkoppla till mitt förra inlägg där jag undrade och gjorde en koppling till bankernas närvaro i sociala medier med partiledarnas närvaro, och att jag inte upplevde att ansvariga vd:ar för storbankerna syns lika väl och via sociala kanaler till stöd för organisationen, som de politiska ledarna. I mars fick vi nu se Frank Vang-Jensen, vd och koncernchef för Nordea, som avsändare av budskap med bild och citat.
Avslutningsvis vill jag dela utfall på sökningar enligt Google Trends i årets första kvartal. Tanken var att kunna se ifall någon match vad gäller utfall i sociala medier relaterat generellt och specifikt sök-beteende. Men, jag går bet. Möjligen att bloggens läsare som arbetar för bankerna kan dra mer slutsatser av detta, eller någon som analyserar sökningar i Google. Får dock komma med denna gång för att visa paletten digitala verktyg, om än inte specifikt sociala medier.
Sökningar Bankväsende kvartal 1 2020: Handelsbanken, Nordea, SEB, Swedbank. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Google TrendsSökningar Alla kategorier kvartal 1 2020: Handelsbanken, Nordea, SEB, Swedbank. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Google Trends
Har du några tips, tankar eller funderingar på bas av ovan? Välkommen att höra av dig via kontaktformuläret.
Må gott,
Lars
Dela gärna, ange: Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)
