Kategoriarkiv: Sentiment

Sentimentanalys svenska partiledare i sociala medier – juni 2020

I juni var Annie Lööf den partiledare som säkrade lägst andel negativt sentiment i poster i sociala medier, samt även uppnådde högst andel positivt sentiment. Högst andel negativa ord innehöll poster relaterat Ebba Busch. Lägst andel positivt sentiment fick Jimmie Åkesson.

Sentimentanalys maj 2020

Sentimentanalys juni 2020. Ebba Busch Facebook. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Notified

För många professionella inom kommunikation är det viktigt för uppföljning och omvärldsbevakning att inte enbart få veta att något sagts, som räckvidd och volymer av källor, utan även vad och hur. Sentimentanalys är en bit på vägen vad gäller hur något sagts, om än långt ifrån utan utmaningar. 

Samtidigt kan det ännu ovanliga ordet sentimentanalys göra begreppet svårt att ta till sig. Varken Svenska akademien eller Nationalencykopledin någon svensk förklaring till ordet utan istället får vi vända oss till Oxford och Lexico för att få en beskrivning: ”The process of computationally identifying and categorizing opinions expressed in a piece of text, especially in order to determine whether the writer’s attitude towards a particular topic, product, etc. is positive, negative, or neutral.”. Den exempelmening som där används är något som Kommunikationsanalys verkligen kan relatera till: ”companies have key lessons to learn about harnessing the power of social media and sentiment analysis”. Denna blogg är en realisering av liknande tankar.

Sentiment kan ses ge en känsla för omvärldens inställning till partiledarna och deras kommunikation. Kommunikationsanalys ser sentimentanalys som en temperaturmätare, en intressant add-on som ger en extra effektdimension, men som samtidigt kan innehålla och baseras på en del oklarheter. Ironi kan till exempel inte tolkas av verktyget. Därmed sagt, stay sharp.

Kommunikationsanalys har sammanställt månadens nivå av positivt vs negativt sentiment i procent (resterande icke-redovisad procent är neutralt) för poster i sociala medier relaterade partiledarna med hjälp av verktyget Notified. 

Partiledare – sentiment i procent

Sammanfattning

Juni visar en positiv månad för (föräldralediga?) Annie Lööf på bas av att sentimentanalysen visar ett utfall för henne i sociala medier – med både högst andel positiva ordval, samt därtill minst andel negativa ord relaterat hennes kommunikation. 

Sentimentanalysen visar att av partiledarna i riksdagen fick Ebba Busch högsta andelen negativa ord i poster i sociala medier, medan Jimmie Åkesson fick lägst andel positiva ord.

Utfall sentiment – Facebook, Twitter och Instagram

Till skillnad från de politiska partierna finns inte alla partiledare/språkrör på samtliga tre sociala plattformar granskade, det vill säga Facebook, Twitter och Instagram. Till exempel finns inte Ulf Kristersson och Nyamko Sabuni på Twitter, och Jonas Sjöstedt finns inte på Instagram med egen sida. Detta kan därmed påverka poängnivån i procent.

Partiledarnas positiva vs negativa sentiment i procent (föregående månad inom parentes) för Facebook, Twitter och Instagram:

  • Stefan Löfven: 121 (50) procent vs 103 (157) procent
  • Isabella Lövin: 98 (79) procent vs 84 (123) procent
  • Per Bolund: 115 (130) procent vs 71 (71) procent
  • Jonas Sjöstedt: 51 (36) procent vs 61 (75) procent (endast två plattformar)
  • Annie Lööf: 179 (50) procent vs 28 (0) procent (föräldraledig)
  • Nyamko Sabuni: 76 (20) procent vs 76 (110) procent (endast två plattformar)
  • Ulf Kristersson: 98 (49) procent vs 84 (124) procent (endast två plattformar)
  • Ebba Busch: 48 (80) procent vs 139 (162) procent
  • Jimmie Åkesson: 26 (14) procent vs 115 (205) procent
  • Farida al-Abani: 17 (15) procent vs 42 (39) procent (endast en plattform)
  • Ilan Sadé: 22 (30) procent vs 140 (35) procent (endast två plattformar)

Sentimentanalysen visar att inställningen till partiledarna baserat på ordval sammantaget ger Annie Lööfs kommunikation i sociala medier högst andel positivt sentiment, med stort avstånd till tvåan Stefan Löfven. Annie Lööf säkrade huvudparten av sitt positiva sentiment via en plattform, Instagram. 

Ebba Busch fick högst andel negativt sentiment, följd av Jimmie Åkesson. Jimmie Åkesson är även den partiledare i riksdagen som fått lägst andel positivt sentiment.

Centerpartiet var det riksdagsparti vilket fick högst andel positivt sentiment i juni. Partiets ordinarie partiledare Annie Lööf var också den partiledare i riksdagen som fick månadens lägsta andel negativt sentiment. Här är det samtidigt av vikt att väga in aktivitet och effekter av relaterad föräldraledighet. Men sammantaget en positiv månad för både parti och partiledare på bas av sentiment.

Sentiment är som sagt endast en faktor som här belyser närvaron i sociala medier, och därtill en som kan lämna öppet för en del oklarheter. Resultat bör självfallet vägas samman med och mot övriga mätvärden och underlag vad gäller närvaro och effekt i sociala medier. En sidas storlek och dess följares aktivitet påverkar som bekant hur stor räckvidd dess innehåll får, samt även dess volym av innehåll – eget och kommentarer från andra. Det intressanta är just att sentiment kan ge en fingervisning om till exempel en partiledares höga nivå av uppnått engagemang är just positivt eller negativt.

Arbetar du själv med en politisk sida i sociala medier? Hur uppfattar du tonläge och ”sentiment” i relaterade poster i sociala medier? Matchar den rikspolitiska bilden ovan din lokala?

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange: Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Datakälla: Notified

Sentiment. Dataanalysföretaget Notified förklarar sentiment så här: ”En dator värderar olika ord från 1 till 100 utifrån hur positiva vs negativa de är. ”Våld” anses exempelvis vara ett negativt ord, medan ”fint” är ett positivt. Efter det analyseras varje artikel/post i sociala medier. Om artikeln har flest negativa ord markeras den som negativ. Har den flest positiva ord markeras den som positiv. Om inga direkta värdeord används eller om det är väldigt jämt mellan positiva och negativa ord så blir det neutral. Sen kan man även själv markera en artikel som positiv, negativ eller neutral om man anser att datorn tolkat innehållet fel. Datorn lär sig då dina justeringar och blir med tiden ännu bättre på sentiment. Viktigt att komma ihåg är att sentiment inte fungerar på ironi eller liknande, utan den sortens inlägg får man justera manuellt för att få mer träffsäker statistik.” 

Fakta: Bloggen analyserar data baserat på 10 partiers respektive ledare: de åtta invalda politiska partierna i riksdagen, samt därtill Feministiskt initiativ och Medborgerlig Samling. Feministiskt initiativ finns med för sin framgång i sociala medier inför valet 2014, och motsvarande för Medborgerlig Samling inför valet 2018. Tanken med ”samma” politiska partier och deras ledare, är att långa tidslinjer med samma analysobjekt ger bra underlag för att kunna följa utveckling av kommunikation i sociala medier över tid, samt utifrån samma data kunna se trender och förändringar – allt annat lika. Möjligen kommer Komunikationsanalys endast ha med ledare för partier med vunnen plats i riksdagen efter valet 2022.

Sentimentanalys politiska partier i sociala medier – juni 2020

Centerpartiet uppmätte lägst andel negativt sentiment i poster i sociala medier i juni. Samtidigt hade Centerpartiet högst andel positivt sentiment. Högst andel negativa ord innehöll åter poster relaterat Kristdemokraterna. Sverigedemokraterna fick lägst andel positivt sentiment.

Sentimentanalys juni 2020

Sentimentanalys juni 2020. Centerpartiet Facebook. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Notified

För många professionella inom kommunikation är det viktigt för uppföljning och omvärldsbevakning att inte enbart få veta att något sagts, som räckvidd och volymer av källor, utan även vad och hur. Sentimentanalys är en bit på vägen vad gäller hur något sagts, om än långt ifrån utan utmaningar. 

Det ännu något ovanliga ordet sentimentanalys kan göra begreppet svårt att ta till sig. Varken Svenska akademien eller Nationalencykopledin har någon svensk förklaring till ordet utan istället får vi vända oss till Oxford och Lexico för att få en beskrivning: ”The process of computationally identifying and categorizing opinions expressed in a piece of text, especially in order to determine whether the writer’s attitude towards a particular topic, product, etc. is positive, negative, or neutral.”. Den exempelmening som används i anslutning är något som Kommunikationsanalys verkligen kan relatera till: ”companies have key lessons to learn about harnessing the power of social media and sentiment analysis”. Denna blogg är en realisering av liknande tankar.

Sentiment kan ses ge en känsla för omvärldens inställning till partierna och deras kommunikation. Kommunikationsanalys ser sentimentanalys som en temperaturmätare, en intressant add-on som ger en extra effektdimension, men som samtidigt kan innehålla och baseras på en del oklarheter. Ironi kan till exempel inte tolkas av verktyget. Därmed sagt, stay sharp.

Kommunikationsanalys har sammanställt månadens nivå av positivt vs negativt sentiment i procent (resterande icke-redovisad procent är neutralt) för poster i sociala medier med hjälp av verktyget Notified.

Politiska partier – sentiment i procent

Månadens sentimentanalys visar att inställningen till de tio politiska partierna här analyserade, sammantaget ger Centerpartiet högst andel positivt sentiment medan Kristdemokraterna fått högst andel negativt sentiment.

Sentimentanalysen visar en positiv månad för Centerpartiet i sociala medier på bas av högst andel positiva ordval relaterat partiet i jämförelse med övriga. Centerpartiet är samtidigt det parti som fått minst andel negativa värdeord i juni. Socialdemokraterna är det parti som följer strax efter vad gäller samma parametrar.

Kristdemokraterna kan ses ha större utmaningar på grund av högst andel negativa ord i poster i sociala medier. Sverigedemokraterna var det riksdagsparti med minst andel positiva ord.

Sammanlagt positivt vs negativt sentiment i procent (föregående månad inom parentes) på bas av relaterad kommunikation på Facebook, Twitter och Instagram:

  • Socialdemokraterna: 93 (75) procent vs 69 (75) procent
  • Miljöpartiet de gröna: 81 (76) procent vs 107 (112) procent
  • Vänsterpartiet: 80 (69) procent vs 104 (112) procent
  • Centerpartiet: 96 (60) procent vs 65 (118) procent
  • Liberalerna: 56 (86) procent vs 125 (95) procent
  • Moderaterna: 64 (40) procent vs 103 (164) procent
  • Kristdemokraterna: 61 (28) procent vs 164 (202) procent
  • Sverigedemokraterna: 43 (27) procent vs 129 (140) procent
  • Feministiskt initiativ: 32 (117) procent vs 157 (109) procent
  • Medborgerlig Samling: 56 (85) procent vs 105 (126) procent

Sentiment är som sagt endast en faktor, och därtill en som kan lämna öppet för en del oklarheter. Resultat av sentiment bör självfallet vägas samman med och mot övriga mätvärden och underlag vad gäller närvaro och effekt i sociala medier. En sidas storlek och dess följares aktivitet påverkar som bekant hur stor räckvidd dess innehåll får, samt även dess volym av innehåll – eget och kommentarer från andra. Det intressanta är just att sentiment kan ge en fingervisning om till exempel ett partis höga nivå av uppnått engagemang är positivt eller negativt.

Arbetar du själv med en politisk sida i sociala medier? Hur uppfattar du tonläge och ”sentiment” i relaterade poster i sociala medier? Matchar den rikspolitiska bilden ovan din lokala?

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange: Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Datakälla: Notified

Sentiment. Dataanalysföretaget Notified förklarar sentiment så här: ”En dator värderar olika ord från 1 till 100 utifrån hur positiva vs negativa de är. ”Våld” anses exempelvis vara ett negativt ord, medan ”fint” är ett positivt. Efter det analyseras varje artikel/post i sociala medier. Om artikeln har flest negativa ord markeras den som negativ. Har den flest positiva ord markeras den som positiv. Om inga direkta värdeord används eller om det är väldigt jämt mellan positiva och negativa ord så blir det neutral. Sen kan man även själv markera en artikel som positiv, negativ eller neutral om man anser att datorn tolkat innehållet fel. Datorn lär sig då dina justeringar och blir med tiden ännu bättre på sentiment. Viktigt att komma ihåg är att sentiment inte fungerar på ironi eller liknande, utan den sortens inlägg får man justera manuellt för att få mer träffsäker statistik.” 

Fakta: Bloggen analyserar data baserat på 10 partier: de åtta invalda politiska partierna i riksdagen, samt därtill Feministiskt initiativ och Medborgerlig Samling. Feministiskt initiativ finns med för sin framgång i sociala medier inför valet 2014, och motsvarande för Medborgerlig Samling inför valet 2018. Tanken med ”samma” politiska partier är att långa tidslinjer med samma analysobjekt ger bra underlag för att kunna följa utveckling av kommunikation i sociala medier över tid, samt utifrån samma data kunna se trender och förändringar – allt annat lika. Möjligen kommer bloggen endast ha med partier med vunnen plats i riksdagen efter valet 2022.