Kategoriarkiv: Sentiment

Sveriges 21 regioner i sociala medier – effekt kvartal 2 2022

Region Örebro län var kvartalets bästa regionsida på Facebook. Sveriges regioner gjorde en tydlig aktivitetsminskning även under andra kvartalet. Innehåll relaterat pandemin dominerade inlägg med mest effekt. Region Skåne gjorde kvartalets mest effektfulla inlägg. Sentimentanalys: Region Jönköping uppnådde högst andel positivt sentiment. Instagram-data. Aktuella nyheter och tips.

2020 utökade Kommunikationsanalys sina publika effektanalyser i sociala medier till att även omfatta skattefinansierade verksamheter som Sveriges kommuner, länsstyrelser, statliga myndigheter och regioner och sjukhus. En anledning till detta nya fokusområde var pandemin och samhällets tydliga behov av information och fakta, där sociala medier fyller en viktig roll som nyhetskälla för många.

Regionerna på Facebook

Sammanfattning

  • Resultat baseras på en viktning av data från tre olika dataverktyg.
  • Sveriges regioner gjorde även under andra kvartalet en tydlig aktivitetsminskning, till 22 (26) inlägg per månad i snitt på Facebook, dvs. under ett inlägg per dag. Det var även en minskning jämfört med motsvarande kvartal 2021 med då 36 inlägg per månad.
  • Region Örebro län var kvartalets bästa regionsida på Facebook. Region Örebro län följdes av föregående kvartals etta, Region Skåne.
  • Innehåll relaterat pandemin dominerade åter inlägg med mest effekt. 
  • Landets samtliga 21 regioner har sidor på Facebook och samtliga var aktiva under kvartalet. Ingen region visade negativ tillväxt av följare och samtliga regioner engagerade sig i dialoger på sina Facebook-sidor.
  • Största regionsida på Facebook är Region Skåne med drygt 73 000 följare. Störst procentuell tillväxt hade Region Gotland.
  • Närvaro på Instagram: Region Örebro län intog åter första plats under kvartalet. (Instagram-resultat baseras på ett verktyg, presenteras i slutet av inlägget.)
  • Region Jönköping uppnådde åter högst andel positivt sentiment. Topp 3-regioner med högst andel positivt sentiment var (föregående kvartal inom parentes):
  1. Region Jönköping (Region Jönköping)
  2. Region Gotland (Region Gävleborg och Region Kalmar län)
  3. Region Örebro län (Region Gotland)

Ta gärna del av nedanstående fördjupning och detaljer samt även aktuella nyheter och tips i slutet av inlägget.

Regionsnitt – aktivitet Facebook

De 21 regionerna gjorde i snitt 67 (79) inlägg under kvartalet dvs. 22 (26) inlägg per månad, vilket var en fortsatt tydlig aktivitetsminskning sedan föregående kvartal. Det var även en minskning i jämförelse med motsvarande kvartal 2021 som då uppvisade 36 inlägg per månad. Då pandemikommunikation legat bakom majoriteten inlägg senaste åren kan en möjlig anledning till minskning ses relatera släppta restriktioner samt minskat tryck på sjukvården.

Region Örebro län gjorde detta kvartal flest inlägg med 132 stycken eller 44 stycken per månad. Tvåan Region Stockholm gjorde 120 inlägg och trean Region Gotland 112 inlägg under kvartalet.

Region Örebro län gjorde dubbelt så många inlägg som snittet, närmare två inlägg per dag. I andra änden ser vi Region Uppsala med 13 inlägg för hela kvartalet dvs. 4 inlägg per månad på Facebook.

Som nedanstående grafer tydligt visar har regionerna hittills i år hållit en lägre aktivitetsnivå på Facebook i jämförelse med första halvåret 2021.

Sveriges regioner på Facebook – antal inlägg per månad 2022. Källa: Kommunikationsanalys. Datakälla: Bumblewing

Kommunikationsanalys har tidigare som utgångspunkt rekommenderat ett inlägg per dag vilket regionerna brukat publicera. För helåret 2021 publicerades i snitt 32 Facebook-inlägg per månad. Under första halvåret 2022 ligger snittet på 24 inlägg per månad.

Sveriges regioner på Facebook – antal inlägg per månad 2021. Källa: Kommunikationsanalys. Datakälla: Bumblewing

Flödet ska givetvis vara relevant för följarna samt stötta organisationens uppdrag. Även viktigt att ha resurser för att ta hand om effekterna. Med tanke på den bredd av verksamheter som en region omfattar, samt aktuellt pandemiintresse, torde inte brist på innehåll vara en anledning till återhållsamhet. 

En fråga av intresse är om syftet med närvaron är information till eller kommunikation med allmänhet och skattebetalare? 

Facebook – topp 5-region per verktyg

Kommunikationsanalys erbjuder stöd för social media management, men en del av sajtens syfte är att lyfta och visa på olika verktyg som hjälper presentera och tolka data från sociala medier. Olika verktyg som hanterar och viktar data från samma sociala plattformar på olika sätt. Det är viktigt som ansvarig för uppföljning att komma ihåg att det resultat som visas i egna (externa) verktyg kanske inte ger samma bild som andra verktyg presenterar. Därav att Kommunikationsanalys helst gör analys baserad på sammantagen data från minst två verktyg för att säkra reliabilitet vad gäller effekt. Som underlag för regioner används tre verktyg samt även faktor sentiment.

Kvartalets topp 5-regioner – Facebook

Region Örebro län säkrade kvartalets mest effektfulla närvaro på bas av underlag från tre olika dataverktyg. Region Örebro län följdes av föregående kvartals etta, Region Skåne.

Topp 5-rankning av regioner per verktyg på Facebook (vid ändring är föregående kvartal inom parentes):

Influens (Bumblewing):

  1. Region Örebro län (Region Skåne)
  2. Region Skåne (Region Västernorrland)
  3. Region Stockholm (Region Örebro län)
  4. Region Västernorrland (Region Stockholm)
  5. Region Norrbotten (Region Sörmland).

Poäng (Smampion):

  1. Region Gotland (Region Sörmland)
  2. Region Norrbotten/Region Örebro län (Region Västernorrland)
  3. Region Sörmland (Region Skåne)
  4. Region Skåne (Region Örebro län/Västra Götalandsregionen)
  5. Region Västernorrland (Region Blekinge).

Engagemang (Notified):

  1. Region Örebro län (Region Skåne)
  2. Region Skåne (Region Västernorrland)
  3. Region Stockholm (Region Örebro län)
  4. Region Västernorrland (Region Stockholm)
  5. Region Norrbotten/Region Gotland (Region Sörmland/Region Kalmar län).

Kvartal 2 2022 – regioner på Facebook

Faktor influens

Fem regioner säkrade knappt hälften av total andel regioninfluens medan resterande 16 regioner delar på resten i gruppen Övriga

Gruppen Övriga, omfattande alla förutom de fem största, utgjorde detta kvartal 56,1 (52,9) procent. 

Region Örebro län säkrade kvartalets högsta influens på Facebook. Skulle totalen genomslag varit jämnt fördelat mellan regionerna, skulle varje region uppmätt knappt 5 procent, varför Region Örebro läns 11,7 procent visar på en stark effekt i denna jämförelse. 

Nedanstående visualiserar exempel på kombinationen av aktivitet och att lyckas säkra engagemang. Från att initialt ha sett merparten regioner i nedre vänstra hörnet, med en förflyttning med spridning mot ökad aktivitet och effekt över tid, har nu en viss återgång skett.

Sveriges regioner i sociala medier Facebook Influens – andra kvartalet 2022. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Faktor poäng

Åtta (nio) regioner placerade sig under medel detta kvartal.

Regioner på Facebook – poäng andra kvartalet 2022. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

Mätpunkter Facebook

Ingen region tappade följare under kvartalet. 

Ett urval mätpunkter (vid ändring föregående kvartal inom parentes):

  • Störst: Region Skåne
  • Högst viralitet: Region Skåne
  • Flest inlägg per dag: Region Örebro län (Region Västernorrland)
  • Högst tillväxt: Region Gotland (Region Uppsala)
  • Högst engagemangsgrad (7-dagar): Region Gotland (Region Västernorrland) 
  • Dialoger: Samtliga
  • Kortast svarstid (begränsat underlag): Region Dalarna 2844 minuter (Region Dalarna 392 minuter)
  • Högst responsgrad (begränsat underlag): Region Dalarna 33,3 procent (Region Dalarna 36,4 procent)

Följande var kvartalets topp 5-regionsidor (poäng) på Facebook: 

Regioner på Facebook – mätpunkter, poängplats topp 5 regioner kvartal 2 2022. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

Faktor engagemang

Nedanstående visualisering visar dels fördelningen av totalt engagemang bland samtliga 21 regioner, dels hur aktiviteten med innehåll fördelats under kvartalets månader. Region Örebro län med 12 procents engagemang i detta verktyg detta kvartal visar en god effekt.

Fördelning uppnått engagemang Sveriges regioner kvartal 2 2022. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Notified

Månadsaktivitet regioner – Facebook

Fördelning inlägg Sveriges regioner kvartal 2 2022. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Notified

Bästa poster på Facebook – kvartal 2 2022

Kvartalets mest effektfulla topp 3-inlägg gjorde Region Örebro län, Region Västernorrland, Region Skåne, Region Blekinge, Region Dalarna och Region Jämtland Härjedalen. Merparten inlägg berörde covid-19 därutöver även utmärkelser, Ukraina och blodbrist.

Region Skåne placerade sig i båda verktygen med samma inlägg relaterat covid-19.

Förra kvartalets mest effektfulla topp 3-inlägg gjorde Region Skåne och Region Stockholm, samtliga med fokus covid-19. Region Skåne toppade i båda verktygen med samma inlägg.

Sveriges regioner i sociala medier Facebook – bästa inlägg andra kvartalet 2022. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing
Sveriges regioner i sociala medier Facebook – bästa inlägg andra kvartalet 2022. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

Ordmoln och vanligast förekommande ordval i sociala medier

Regioner i sociala medier – vanligaste ordval kvartal 2 2022. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing
Regioner i sociala medier Facebook – vanligaste ordval kvartal 2 2022. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

Sentimentanalys kvartal 2 2022

Attityd relaterat regioner i sociala medier

För många professionella inom kommunikation är det intressant att inte enbart få veta ATT något sagts utan även VAD och HUR. Uppmätt engagemang förklaras sällan ifall det är positivt eller negativt som bekant. Sentimentanalys är en bit på vägen vad gäller HUR, om än långt ifrån utan utmaningar. 

Kommunikationsanalys har för de 21 regionernas Facebook-sidor sammanställt uppmätt nivå av positivt vs negativt sentiment i procent (resterande procent är neutralt). Detta för att få en känsla för omvärldens inställning eller attityd till varumärket och dess tjänster, produkter och service. 

Nedanstående rankning med sentimentanalys visar positiv/negativ attityd relaterat topp 3 av samtliga regioner i sociala medier.

Högst positivt sentiment/attityd baserat på inlägg på Facebook (föregående kvartal inom parentes):

  1. Region Jönköping: 72 procent (Region Jönköping: 57 procent)
  2. Region Gotland: 71 procent (Region Gotland: 54 procent)
  3. Region Örebro län: 67 procent (Region Gotland: 54 procent)

Högst negativt sentiment/attityd baserat på inlägg på Facebook (föregående kvartal inom parentes):

  1. Region Västmanland: 31 procent (Region Västmanland: 43 procent)
  2. Region Stockholm: 29 procent (Region Östergötland: 38 procent)
  3. Region Norrbotten och Region Västernorrland: 28 procent (Region Stockholm: 34 procent)

Regioner på Instagram – kvartal 2 2022

En nyhet i kvartal 1 2022 var en blick på regionernas närvaro och effekt på Instagram. Detta underlag baserar sig enbart på ett verktyg, Smampion, och effekt är inte viktad på tre olika verktyg, som den effektanalys som görs relaterat Facebook, därav att resultat Instagram är fristående. 

Region Örebro län var åter den sida som placerade sig bäst under kvartalet. Region Uppsala har än så länge ingen aktiv sida på plattformen.

De tre största regionsidorna på Instagram var fortsatt Region Värmland, Region Skåne och Region Örebro län.

Regioner på Instagram – poäng kvartal 2 2022. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

Mätpunkter Facebook

Regioner på Instagram – mätpunkter, poängplats topp 5 regioner kvartal 2 2022. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

Bästa poster på Instagram – kvartal 2 2022

Sveriges regioner i sociala medier Instagram – bästa inlägg andra kvartalet 2022. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

Vanligast förekommande ordval i sociala medier

Regioner i sociala medier Instagram – vanligaste ordval kvartal 2 2022. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

Aktuella nyheter och tips

Kantar: Anseendeindex Myndigheter 2022

Kantar Public har släppt årets Anseendeindex för Myndigheter. Tolv statliga myndigheter har ett index på över 50 vilket indikerar ett högt anseende. Fem av dessa har berättat för Kommunikationsanalys om sitt arbete med sociala medier:

Anseendeindex Myndigheter 2022. Källa: Kantar Public

Sveriges kommunikatörer: Störst utvecklingsbehov

Enligt Sveriges kommunikatörers kompetenskartläggning bland sina medlemmar framkommer nedanstående utvecklingsbehov, där Mål & mätning är det område som respondenterna rankar högst i upplevda behov.

Kompetens kartläggning 2021. Källa: Sveriges kommunikatörer

Enkel hjälp att skriva förståeligt

Språkrådet har lanserat verktyget Klarspråkshjälpen till stöd för alla alla som vill ha hjälp med att skriva vårdat, enkelt och begripligt.

Ny sajt för att känna igen falsk och vilseledande information

Myndigheten för psykologiskt försvar har lanserat sajten Bli inte lurad till stöd för att hjälpa känna igen och förstå falsk och vilseledande information.

Personuppgifter och dataskydd på sociala medier

Personuppgifter och dataskydd är en högaktuell fråga med tanke på bland annat GDPR och Schrems II-domen. Stockholms stad har delat sin hantering av dessa frågor publikt vilka du hittar här.

Här kan du läsa Sveriges kommunikatörers info i frågan.

Region Gotland blockar sociala medier

Det gotländska nyhetsmagasinet Horisont skriver att Region Gotland, relaterat ökade nationella och internationella cyberhot, blockerar sociala medier på regionens nät.

Personuppgifter och dataskydd på sociala medier

Personuppgifter och dataskydd är en högaktuell fråga med tanke på bland annat GDPR och Schrems II-domen. Stockholms stad har delat sin hantering av dessa frågor publikt vilka du hittar här.

Rekommenderar även denna artikel från Google: You need a privacy-centric organisation. Here’s how to build it.

Här kan du läsa Sveriges kommunikatörers senaste info i frågan.

7 sätt att bygga en kultur av mätning inom organisationen 

Sveriges kommunikatörer lyfte förra året att just mätning är ett område som var av mycket stort intresse för landets kommunikatörer. Kommunikationsanalys populära #tipsfrånverkligheten där olika varumärken berättar om sitt arbete med plattformarna, har samtidigt också visat att just mätning är det område som oftast får minst eller inget fokus. Denna enkla artikel, 7 Steps to Build Your Organization’s Communications Measurement Culture, ger ett stöd för att skapa god grund för mätning av insatser och lärdomar av data.

Kontakt och mer kunskap

Som bekant arbetar professionella inom kommunikation ofta med budskap utifrån upplägget före-under-efter. Kommunikationsanalys blogg har fokus på efter; samtidigt som det krävs ett bra före och under för att säkra just resultat och därmed dyka upp här. Ett genomtänkt social media management helt enkelt. Behöver du eller organisationen ett bollplank eller stöd vad gäller ert arbete med sociala medier? Välkommen att höra av dig.

Följ gärna Kommunikationsanalys på Facebook och LinkedIn för att säkra nya insikter om effekter i sociala medier och social media management.

Nästa effektanalys för regioner i sociala medier kommer efter nästa kvartalsskifte.

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange: Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Datakälla: BumblewingNotified och Smampion. Effektresultat för regioner baseras på en sammanvägd helhet baserad på analyserad data från tre olika källor.Kommunikationsanalys har för denna effektanalys av regioner i sociala medier tagit stöd av följande dataanalysföretag: 

Definition av influens.

Definition av Dialoger (Smampion): En dialog uppstår när det finns tre eller fler kommentarer på ett inlägg som sidan har publicerat. Sidan antas ha deltagit i dialogen om sidan själv kommenterat på inlägget i form av en kommentar eller svar till en annan användares kommentar. Gäller Facebook och Twitter.

Definition av sentiment (Notified): ”En dator värderar olika ord från 1 till 100 utifrån hur positiva vs negativa de är. ”Våld” anses exempelvis vara ett negativt ord, medan ”fint” är ett positivt. Efter det analyseras varje artikel/post i sociala medier. Om artikeln har flest negativa ord markeras den som negativ. Har den flest positiva ord markeras den som positiv. Om inga direkt värdeord används eller om det är väldigt jämt mellan positiva och negativa ord så blir det neutral. Sen kan man även själv markera en artikel som positiv, negativ eller neutral om man anser att datorn tolkat innehållet fel. Datorn lär sig då dina justeringar och blir med tiden ännu bättre på sentiment. Viktigt att komma ihåg är att sentiment inte fungerar på ironi eller liknande, utan den sortens inlägg får man justera manuellt för att få mer träffsäker statistik.”

Smampions poängskala (0-100) motsvarar följande betyg:

100: Perfekt
95 – 99: Världsklass
90 – 94: Mycket bra
80 – 89: Väldigt bra
65 – 79: Ett bra betyg
45 – 64: Helt ok
30 – 44: Ej godkänt
0 – 29: Underkänt

Sveriges telekombolag i sociala medier – effekt kvartal 2 2022

Telia säkrade högst effekt i sociala medier under andra kvartalet 2022. Teleoperatörerna minskade sin innehållsaktivitet i sociala medier. Högst tillväxt uppvisade Telia på Instagram. Samtliga operatörer tappade följare under kvartalet. Telia producerade kvartalets bästa inlägg. Tre och Tele2 säkrade högst andel positivt sentiment: Telenor högst andel negativt sentiment. Nyheter och tips.

2020 släppte Kommunikationsanalys den första publika effektanalysen över de fyra stora teleoperatörerna i sociala medier. Tidigare effektanalyser och branschrelaterade #tipsfrånverkligheten för telekom hittar du här.

Sammanfattning andra kvartalet

  • Telia säkrade högst effekt i sociala medier även under andra kvartalet 2022. Telia säkrade även högst effekt i sociala medier inom sin bransch för helåret 2021, precis som för helåret 2020. En utmaning för Telia kan nu ses på Instagram och YouTube. Även sentimentanalysen visar en utmaning för Telia vad gäller placering positivt sentiment.
  • Telias inlägg ”Jag är Zlatan” på Instagram var kvartalets mest effektfulla inlägg sammantaget flera verktyg.
  • Jämfört med förra kvartalet minskade teleoperatörerna åter sin innehållsaktivitet i sociala medier, nu till 30 inlägg per månad.
  • Fem sidor tappade följare: Tele2 på Twitter, Tre på Facebook och Twitter, Telenor på YouTube och Telia på Facebook.
  • Högst responsgrad hade åter Telenor på Facebook. 
  • Kvartalets kortaste svarstid uppvisade åter Telia på Twitter. 
  • Telenor på YouTube hade kvartalets högsta viralitet. 
  • Högst tillväxt uppvisade åter Telia på Instagram. 
  • Tre säkrade åter högst andel positivt sentiment, nu på delad första plats med Tele2: Telenor uppvisade högst andel negativt sentiment. Telia uppvisade fortsatt minskad andel positivt sentiment. 

Ta gärna del av nedanstående för utförligare kunskap.

Telekom i sociala medier andra kvartalet 2022

Andra kvartalet 2022 var det åter Telia som sammantaget säkrat högst effekt i sociala medier, nu med vissa utmaningar. 

Ett varumärkes genomslag kan som bekant baseras på både positivt och negativt engagemang. Kommunikationsanalys redovisar för telekom även faktor sentiment, eller attityd, det vill säga mätning av positiv, neutral eller negativ inställning (värdeord) längre ned.

Topp 3-operatör per plattform

Telia säkrade även detta kvartal inte längre samtliga förstaplaceringar i de olika verktygen på samtliga plattformar. Efter Telia säkrade Telenor god effekt även detta kvartal.

  • Facebook
    • Engagemang: Telia, Tele2 och Telenor
    • Influens: Telia, Tele2 och Telenor
    • Poäng: Telia, Telenor och Tele2
  • Twitter
    • Engagemang: Telia, Telenor och Tele2
    • Influens: Telia, Telenor och Tele2
    • Poäng: Telia, Telenor och Tre 
  • Instagram
    • Engagemang: Telia/Tre och Telenor/Tre
    • Influens: Tre, Telia och Telenor
    • Poäng: Tre, Telia Tre och Tele2
  • YouTube
    • Poäng: Tre, Telenor och Telia

Aktivitet – inlägg

Aktiviteten minskade under kvartalet och de fyra stora inom telekom gjorde i snitt 91 (96) inlägg per kvartal sammantaget Facebook, Twitter och Instagram, det vill säga 30 (32) stycken per månad. Kommunikationsanalys har som utgångspunkt rekommenderat ett inlägg per dag, vilket operatörerna levererar. Teleoperatörerna har en relativt hög egen-initierad nivå av aktivitet i sina sociala kanaler, om än att det varierar mellan operatörer och plattformar. 

Mest aktiva var åter Telia på Twitter med 723 (752) inlägg under kvartalet.

Återkommande tvåan Tele2 på Twitter gjorde 141 (170) inlägg och trean Telenor på Twitter gjorde 82 (78) inlägg under kvartalet. Twitter är den plattform där bolagen visar hög aktivitet vilket mycket relaterar kundservice-frågor.

Verktyg och underlag

Analyserade plattformar är Facebook, Twitter, Instagram och YouTube. Samtliga sidor mäts i denna effektanalys tillsammans i respektive verktyg och inte uppdelat per plattform. Underlagen är respektive huvudsida från de fyra olika telekombolagen.

Till hjälp för dataunderlag står dataanalysföretagen Bumblewing (influens), Notified (engagemang och sentiment) och Smampion (poäng). 

Notera att för faktorer engagemanginfluens och sentiment har effekter på tre sociala plattformar utvärderats – Facebook, Twitter och Instagram, medan för faktor poäng utgör fyra plattformar underlag – Facebook, Twitter, Instagram samt YouTube. 

Effekt per verktyg kvartal 2 2022 

Influens – Bumblewing

För faktor influens syns i en och samma graf tre plattformar (Facebook, Twitter och Instagram) och samtliga fyra teleoperatörer. Det vill säga 12 sociala sidor. Verktyget Bumblewing har i aktivt läge mouseover som då gör att de olika placeringarna per operatör enkelt visar relaterad data. 

Telia på Facebook var även detta kvartal den operatör och plattform som säkrade mest influens med nästan 50 procent av all influens av telekomoperatörernas sidor. Telia på Facebook samt Telia på Instagram står för nästan 70 procent av total influens bland alla operatörers sociala sidor.

Telekombolag i sociala medier – Telia, Telenor, Tele2 och Tre – influens och postengagemang kvartal 2 2022. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Om vi jämför andel sidor inom gruppen Övriga, 4,5 (10,4) procent, kan vi se att den andelen för detta kvartal åter fortsatt minska. 

Av ovanstående visualisering framgår tydligt skillnaden mellan Telias höga aktivitet på Twitter vs Telia på Facebook och där uppnått engagemang. Det vore intressant att se aktiviteter och innehåll som hjälper en förflyttning mer mot mitten för sidorna till vänster.

Poäng – Smampion

I verktyget för poäng som omfattar fyra plattformar (Facebook, Twitter, Instagram och YouTube), säkrade Telia på Facebook högst poäng under kvartalet (Telia på Facebook föregående kvartal).

Telekombolag i sociala medier – Telia, Telenor, Tele2 och Tre – poäng kvartal 2 2022. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

Mätpunkter – kvartal 2 2022

Mätpunkter Facebook, Twitter, Instagram och YouTube

Samtliga operatörer och fem (fem) sidor tappade följare detta kvartal: Tele2 på Twitter, Tre på Facebook och Twitter, Telenor på YouTube och Telia på Facebook.

Vid ändring, föregående kvartal inom parentes:

  • Störst: Telia på Facebook
  • Högst viralitet: Telenor på YouTube (Telenor på Facebook)
  • Flest inlägg per dag: Tre på Instagram (Telia på Facebook samt Twitter)
  • Högst tillväxt: Telia på Instagram
  • Högst engagemangsgrad Facebook (7-dagar): Telia på Facebook
  • Högst engagemangsgrad Twitter, Instagram och YouTube (28-dagar): Tre på Instagram
  • Kortast svarstid: Telia på Twitter 125 minuter (Telia på Twitter 139 minuter)
  • Högst responsgrad: Telenor på Facebook 98,2 procent (Telenor på Facebook 97,9 procent)

Nedanstående var kvartalets fem främsta poängbaserade telekomsidor i sociala medier.

Topp 5-telekombolag i sociala medier – Telia, Telenor, Tele2 och Tre – urval mätpunkter kvartal 2 2022. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

Engagemang och poster – Notified

För faktor engagemang syns i samma graf tre plattformar (Facebook, Twitter och Instagram) och samtliga fyra teleoperatörer. Det vill säga 12 sociala sidor. Verktyget Notified har i aktivt läge mouseover som då gör att de olika placeringarna per operatör enkelt visar relaterad data. Telia på Facebook var åter den operatör och plattform som säkrade högst engagemang bland telekomoperatörer under kvartalet.

Fördelning engagemang

Telekombolag i sociala medier – kvartal 2 2022 Facebook, Twitter, Instagram engagemang. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se) Datakälla: Notified

Fördelning av inlägg

Telekombolag i sociala medier – kvartal 2 2022 Facebook, Twitter, Instagram poster. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se) Datakälla: Notified

Sentimentanalys kvartal 2 2022

För många professionella inom kommunikation är det intressant att inte enbart få veta ATT något sagts utan även VAD och HUR. Sentimentanalys är en bit på vägen vad gäller HUR, om än långt ifrån utan utmaningar. 

Kommunikationsanalys har för de fyra teleoperatörerna valt att sammanställa uppmätt nivå av positivt vs negativt sentiment i procent (resterande procent är neutralt). Detta för att få en känsla för omvärldens inställning eller attityd till varumärket och dess tjänster, produkter och service. 

Nedanstående rankning med sentimentanalys visar attityden relaterat de fyra teleoperatörerna i sociala medier. Tre säkrade högst andel positivt sentiment: Telia uppvisade fortsatt minskad andel positivt sentiment. 

Positivt sentiment/attityd (föregående kvartal inom parentes):

  1. Tre: 129 (130) procent och Tele2: 129 (97) procent
  2. Telenor: 80 (111) procent
  3. Telia: 69 (106) procent

Negativt sentiment/attityd (föregående kvartal inom parentes):

  1. Telenor: 100 (74) procent
  2. Telia: 81 (75) procent
  3. Tele2: 73 (68) procent
  4. Tre: 68 (73) procent

Mest framgångsrika inlägg kvartal 2 2022

Detta kvartal var det innehåll på plattformarna Facebook och Instagram som placerade sig högst. Telias inlägg med Zlatan på Instagram placerade sig i båda verktygen. Telias första april-inlägg tog första platsen på Facebook, medan Tre:s inlägg om tävling för att vinna ett Trädgården-kort placerade sig högst på Instagram.

Förra kvartalet var det inlägg på plattformarna Facebook och YouTube som placerade sig högst. Merparten avsåg kommunikation med Ukraina. Telias inlägg på Facebook om Ukraina placerade sig högst i båda verktygen.

Telekombolag i sociala medier – Telia, Telenor, Tele2 och Tre – bästa inlägg kvartal 2 2022. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing
Telekombolag i sociala medier – Telia, Telenor, Tele2 och Tre – bästa inlägg kvartal 2 2022. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

Ordmoln och vanligast förekommande ord

Telekombolag i sociala medier – Telia, Telenor, Tele2 och Tre – vanligaste ord kvartal 2 2022. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Bland teleoperatörerna var bland de 50 vanligast använda orden telia, torkvindan och talang. Förra kvartalet var det ukrainakunder och telia.

Telekombolag i sociala medier – Telia, Telenor, Tele2 och Tre – vanligaste ord kvartal 2 2022. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

Nyheter och tips

Kantar: Anseendeindex Företag 2022

Kantar Public har släppt årets Anseendeindex för Företag, där bland annat de stora inom telekom finns med. Högst anseende har, i fallande ordning: Tele2, Telia, Telenor och Tre.

Anseendeindex Företag 2022. Källa: Kantar Public

Sveriges kommunikatörer: Störst utvecklingsbehov

Enligt Sveriges kommunikatörers kompetenskartläggning bland sina medlemmar framkommer nedanstående utvecklingsbehov, där bland annat Mål & mätning är det område som respondenterna rankar högst i upplevda behov.

Kompetens kartläggning 2021. Källa: Sveriges kommunikatörer

Enkel hjälp att skriva förståeligt

Språkrådet har lanserat verktyget Klarspråkshjälpen till stöd för alla alla som vill ha hjälp med att skriva vårdat, enkelt och begripligt.

Personuppgifter och dataskydd på sociala medier

Personuppgifter och dataskydd är en högaktuell fråga med tanke på bland annat GDPR och Schrems II-domen. Stockholms stad har delat sin hantering av dessa frågor publikt vilka du hittar här.

Här kan du läsa Sveriges kommunikatörers senaste info i frågan.

Kontakt och mer kunskap

Som bekant arbetar professionella inom kommunikation ofta med budskap utifrån upplägget före-under-efter. Kommunikationsanalys blogg har fokus på efter; samtidigt som det krävs ett bra före och under för att säkra just resultat och därmed dyka upp i denna blogg. Ett genomtänkt social media management helt enkelt.

Stämmer din uppfattning och känsla för teleoperatörernas närvaro och effekt i sociala medier med ovan analys? Något som förvånade? Någon insikt?

Nästa effektanalys för telekom i sociala medier kommer i anslutning till nästa kvartalsskifte. Följ gärna Kommunikationsanalys på Facebook och LinkedIn för att säkra nya uppdateringar.

Behöver du ett bollplank för att diskutera och analysera era resultat och/eller strategi i sociala medier? Välkommen att höra av dig

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange: Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Datakällor: BumblewingNotified och Smampion

Urval: Kommunikationsanalys lyfter kvartalsvis hur de fyra stora varumärkena, Tele2/Telenor/Telia/Tre, inom telekom i Sverige levererar och säkrar närvaro och effekt i sociala medier. Det är respektive operatörs sociala svenska huvudsidor som mäts, och inte undervarumärken som t.ex. Comviq, Halebop och Hallon i dessa analyser. 

Definition av influens

Definition av sentiment (Notified): ”En dator värderar olika ord från 1 till 100 utifrån hur positiva vs negativa de är. ”Våld” anses exempelvis vara ett negativt ord, medan ”fint” är ett positivt. Efter det analyseras varje artikel/post i sociala medier. Om artikeln har flest negativa ord markeras den som negativ. Har den flest positiva ord markeras den som positiv. Om inga direkt värdeord används eller om det är väldigt jämt mellan positiva och negativa ord så blir det neutral. Sen kan man även själv markera en artikel som positiv, negativ eller neutral om man anser att datorn tolkat innehållet fel. Datorn lär sig då dina justeringar och blir med tiden ännu bättre på sentiment. Viktigt att komma ihåg är att sentiment inte fungerar på ironi eller liknande, utan den sortens inlägg får man justera manuellt för att få mer träffsäker statistik.”

Sveriges fyra storbanker i sociala medier – effekt kvartal 2 2022

Swedbank säkrade bäst effekt i sociala medier under andra kvartalet 2022. Storbankerna ökade sin innehållsaktivitet på YouTube under kvartalet. Twitter var plattformen med högst aktivitet. Swedbank säkrade både högst responsgrad samt kortast svarstid. Högst tillväxt av samtliga banksidor uppvisade Swedbank på Instagram. Kommunikation om Ukraina fick stor effekt. SEB uppnådde högst andel positivt sentiment. Nyheter och tips.

2020 släppte Kommunikationsanalys den första publika effektanalysen över de fyra storbankerna i sociala medier. Tidigare effektanalyser och branschrelaterade #tipsfrånverkligheten för banker hittar du här.

Sammanfattning

  • Andra kvartalet 2022 återkom Swedbank och säkrade sammantaget högst effekt i sociala medier. En placering tydligt stöttad av närvaron på Instagram. Förra kvartalets sammantagna etta, Nordea, placerade sig på tredje plats.
  • Handelsbanken dominerade genomslag på Twitter medan Swedbank dominerade Facebook och Instagram.
  • Värt notera att Handelsbanken som trots avsaknad av aktiv närvaro på Instagram, som enda bank, detta till trots säkrat stark effekt i sociala medier, vilket gav andra plats under andra kvartalet.
  • Storbankerna minskade sin innehållsaktivitet på Facebook, Twitter och Instagram under kvartalet, medan aktiviteten på YouTube ökade.
  • Swedbank säkrade åter både högst responsgrad samt kortast svarstid, nu med 78 minuter på Facebook (föregående kvartal 16 minuter på Twitter). 
  • Inga banksidor tappade följare detta kvartal. 
  • Högst tillväxt av samtliga sidor uppvisade Swedbank på Instagram med 4,89 procent (föregående kvartal Nordea på Instagram med 3,18 procent). 
  • SEB uppnådde åter högst andel positivt sentiment medan Swedbank fick högst andel negativt sentiment.
  • Kvartalets mest effektfulla innehåll sett till flera verktyg dominerades av kommunikation relaterat Ukraina med innehåll från Handelsbanken på Twitter. 

Banker i sociala medier andra kvartalet 2022

Topp 3-bank och plattform per verktyg

Sett till flest antal förstaplaceringar och topp-3-placeringar totalt var Swedbank (förra kvartalet Nordea) den storbank som säkrade bäst effekt i sociala medier under kvartalet sammantaget tre olika dataverktyg. 

  • Facebook
    • Engagemang: Swedbank, Handelsbanken och Nordea
    • Influens: Swedbank, Handelsbanken och SEB
    • Poäng: Nordea, Swedbank och Handelsbanken
  • Twitter
    • Engagemang: Handelsbanken, Swedbank och SEB
    • Influens: Handelsbanken, SEB och Swedbank
    • Poäng: Handelsbanken, SEB och Swedbank
  • Instagram
    • Engagemang: Swedbank, Nordea och SEB
    • Influens: Swedbank, Nordea och SEB
    • Poäng: Nordea, Swedbank och SEB
  • YouTube
    • Poäng: Nordea, Handelsbanken och Swedbank

Värt notera att SEB Twitter är en koncernprofil och inte enbart för den svenska marknaden, samt att Handelsbanken har en inaktiv sida på Instagram med drygt 3 000 följare.

Mest framgångsrika bank per plattform

Sett till mest framgångsrika bank per plattform blev fördelningen detta kvartal (vid ändring föregående kvartal inom parentes):

  • Facebook: Swedbank (Handelsbanken)
  • Twitter: Handelsbanken (Swedbank) 
  • Instagram: Swedbank (Nordea) 
  • YouTube: Nordea (Handelsbanken) 

Aktivitet – antal inlägg

De fyra storbankerna minskade sin aktivitet sammantaget Facebook, Twitter och Instagram, och gjorde i snitt 79 (89) inlägg under kvartalet , det vill säga 26 (30) stycken per månad. Bankerna har en relativt stabil nivå av aktivitet i sina sociala kanaler, om än att det varierar stort mellan olika banker och plattformar. På YouTube ökade istället aktiviteten till sammanlagt 27 (16) filmer eller 7 (5) stycken per månad.

Kommunikationsanalys har generellt rekommenderat minst ett inlägg per dag, vilket storbankerna i stort levererar – totalt. Här kan det samtidigt vara relevant att fundera om ifall vissa banker sampostar samma material – fast i olika kanaler? Eller om liknande innehåll arbetas om beroende på de olika kanalernas förutsättningar? 

Under kvartalet var topp 3 vad gäller antal inlägg (föregående kvartal inom parentes):

  1. SEB på Twitter – 237 (286) inlägg
  2. Swedbank på Twitter – 158 (162) inlägg
  3. Handelsbanken på Twitter 153 (119) inlägg 

Det var åter på Twitter som bankerna hade sin högsta aktivitet i sociala medier (frekvens). En aktivitet som kan gå att härleda till kundservice.

Facebook – bankernas influens 2022 vs 2021

Swedbank dominerade total faktor influens på Facebook under kvartalet. Bankens mest effektfulla inlägg avsåg bland annat en IT-störning.

En minskad eller låg influens på Facebook kan ofta härledas till ökat fokus/effekt på Instagram. En plattform som till exempel Handelsbanken inte använder.

OBS skilda skalor på årens y-axel.

De fyra storbankerna Handelsbanken, Nordea, SEB, Swedbank. Procent av andel influens – Facebook 2022. OBS. Total influens är fördelad på 11 sidor och 3 plattformar. För de Facebook-sidor som inte placerar sig bland topp 5 beröknas värdet på ett snitt. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing
De fyra storbankerna Handelsbanken, Nordea, SEB, Swedbank. Procent av andel influens – Facebook 2021. OBS. Total influens är fördelad på 11 sidor och 3 plattformar. För de Facebook-sidor som inte placerar sig bland topp 5 beröknas värdet på ett snitt. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

För helåret 2021 säkrade Handelsbanken högst total influens bland dessa fyra banksidor på Facebook.

Kvartal 2 2022

Influens

Swedbank på Facebook (Nordea på Instagram föregående kvartal) var detta kvartal den enskilda banksida som säkrade högst influens under kvartalet. En sida som själv stod för nästan hälften av totalen influens.

Nedanstående bild visualiserar tydligt skillnaden mellan till exempel SEB:s höga aktivitet på Twitter vs det engagemang som Swedbank säkrade på Facebook. Under kvartalet berördes Swedbank av en IT-störning.

Sveriges fyra storbanker (Handelsbanken, Nordea, SEB, Swedbank) sociala medier – influens plus postengagemang Facebook kvartal 2 2022. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se) Datakälla: Bumblewing

Poäng

Handelsbanken på Twitter rankade åter högst, åter följd av SEB på Twitter. En visualisering som åter ytterligare förstärker ”glidningen” från Facebooks dominans mot andra plattformar för effekt. Enligt Smampions viktning placerar sig här en Facebook-sida först på femte (sjunde) plats detta kvartal. Om det är en (bestående) trend återstår att följa kommande kvartal samt sett till övriga verktyg.

Sveriges fyra storbanker (Handelsbanken, Nordea, SEB, Swedbank) sociala medier – Facebook, Twitter, Instagram och YouTube kvartal 2 2022. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se) Datakälla: Smampion

SEB YouTube har inte haft någon aktivitet med videor även detta kvartal.

Engagemang

Kvartalets topp 3-sidor var Swedbank Facebook (SEB Facebook), Handelsbanken Twitter (Swedbank Twitter) och Handelsbanken Facebook (Handelsbanken Facebook) vad gäller faktor engagemang (föregående kvartal inom parentes).

Engagemang och antal inlägg – Facebook, Twitter och Instagram

Storbanker i sociala medier – kvartal 2 2022 Facebook, Twitter, Instagram engagemang. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se) Datakälla: Notified
Storbanker i sociala medier – inlägg kvartal 2 2022 Facebook, Twitter, Instagram engagemang. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se) Datakälla: Notified

Mätpunkter – kvartal 2 2022

Inga av bankernas sidor uppvisade negativ tillväxt detta kvartal.

Mätpunkter – kundservice, storlek och engagemang

Vid ändring, föregående kvartal inom parentes:

  • Störst: Nordea Facebook
  • Viralitet: Handelsbanken Twitter 
  • Flest inlägg per dag: SEB Twitter 
  • Högst tillväxt: Swedbank Instagram (Nordea Instagram)
  • Högst engagemangsgrad Facebook (7-dagar): Swedbank Facebook (SEB Facebook)
  • Högst engagemangsgrad Twitter, Instagram och YouTube (28-dagar): Nordea Instagram 
  • Kortast svarstid: Swedbank Facebook 78 minuter (Swedbank Twitter 16 minuter)
  • Högst responsgrad: Swedbank Facebook 95,9 procent (Swedbank Facebook 97,4 procent)

Poäng – topp 5-banksidor

De fyra storbankerna topp 5-sidor i sociala medier kvartal 2 2022 – mätpunkter Facebook, Twitter, Instagram och YouTube. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se) Datakälla: Smampion

Mest framgångsrika inlägg kvartal 2 2022

Detta kvartal gav de olika verktygen en viss samsyn av bästa innehåll, där på tre (två) plattformar två (två) banker placerade sig. Inget inlägg från YouTube placerade sig bland topp 3. En faktor relaterat antal följare och möjligt engagemang?

Detta kvartal kom de mest framgångsrika inläggen från Swedbank på Facebook med dels info om IT-störning, dels en låneberäknare. Handelsbanken placerade sig i båda verktygen med ett inlägg på Twitter med stöd till ukrainska centralbankens insamlingsfond.

Förra kvartalet kom de mest framgångsrika inläggen från Nordea på Facebook med dels ett fördömande av den ryska invasionen av Ukraina, dels Nordea på Instagram med Matteutmaningen. SEB var den andra banken att placera sig bland topp 3, samtliga relaterade stöd till Ukraina.

De fyra storbankerna i sociala medier – bästa inlägg Facebook, Twitter, Instagram kvartal 2 2022. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing
Sveriges fyra storbanker (Handelsbanken, Nordea, SEB, Swedbank) sociala medier Sverige – bästa inlägg influens Facebook, Twitter och Instagram kvartal 2 2022. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

Ordmoln samt vanligast förekommande ord

De fyra storbankerna i sociala medier kvartal 2 2022 – ordmoln. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se) Datakälla: Bumblewing
De fyra storbankerna i sociala medier kvartal 2 2022 – de vanligaste orden. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se) Datakälla: Smampion

Sentimentanalys kvartal 2 2022 – Facebook, Twitter och Instagram

För många professionella inom kommunikation har det länge önskats att inte enbart få veta ATT något sagts utan även VAD och HUR. Sentimentanalys är en bit på vägen vad gäller HUR, om än långt ifrån utan utmaningar. Sentiment kan även ses som attityd till varumärket realiserat i parternas kommunikation.

Kommunikationsanalys har för de fyra storbankerna i sociala medier valt att sammanställa uppmätt nivå av positivt vs negativt sentiment i total procent (resterande procent är neutralt) på Facebook, Twitter och Instagram. Detta för att få en känsla för omvärldens attityd och inställning till varumärket samt företagets tjänster, produkter och service. 

Nedanstående rankning med sentimentanalys visar attityden relaterat de fyra bankerna på bas av relaterad kommunikation i sociala medier. 

Positivt sentiment/attityd (föregående kvartal inom parentes):

  1. SEB: 136 (124) procent
  2. Nordea: 118 (97) procent 
  3. Swedbank: 110 (101) procent  
  4. Handelsbanken: 73 (71) procent (endast två plattformar)

Negativt sentiment/attityd (föregående kvartal inom parentes):

  1. Swedbank: 87 (82) procent
  2. SEB: 74 (74) procent
  3. Nordea: 61 (85) procent
  4. Handelsbanken: 61 (49) procent (endast två plattformar)

Nyheter och tips

Kantar: Anseendeindex Företag 2022

Kantar Public har släppt årets Anseendeindex för Företag, där bland annat storbankerna finns med. Högst anseende har, i fallande ordning: Handelsbanken, SEB, Swedbank och Nordea.

Anseendeindex Företag 2022. Källa: Kantar Public

Sveriges kommunikatörer: Störst utvecklingsbehov

Enligt Sveriges kommunikatörers kompetenskartläggning bland sina medlemmar framkommer nedanstående utvecklingsbehov, där bland annat Mål & mätning är det område som respondenterna rankar högst i upplevda behov.

Kompetens kartläggning 2021. Källa: Sveriges kommunikatörer

Enkel hjälp att skriva förståeligt

Språkrådet har lanserat verktyget Klarspråkshjälpen till stöd för alla alla som vill ha hjälp med att skriva vårdat, enkelt och begripligt.

Personuppgifter och dataskydd på sociala medier

Personuppgifter och dataskydd är en högaktuell fråga med tanke på bland annat GDPR och Schrems II-domen. Stockholms stad har delat sin hantering av dessa frågor publikt vilka du hittar här.

Här kan du läsa Sveriges kommunikatörers senaste info i frågan.

Kontakt och mer kunskap

Som bekant arbetar professionella inom kommunikation ofta med budskap utifrån upplägget före-under-efter. Kommunikationsanalys blogg har fokus på efter; samtidigt som det krävs ett bra före och under för att säkra just resultat och därmed dyka upp i denna blogg. Ett genomtänkt social media management helt enkelt. Behöver du eller organisationen ett bollplank eller stöd vad gäller ert arbete med sociala medier? Välkommen att höra av dig.

Stämmer din uppfattning och känsla för bankernas närvaro och effekt i sociala medier med ovan beskrivning? Matchar attityden till bankerna? Något som förvånade? Någon insikt?

Här kan du följa Kommunikationsanalys på Facebook och LinkedIn för att säkra nya insikter. Nästa effektanalys kommer efter detta kvartals slut.

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange: Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Sociala plattformar: Facebook, Twitter, Instagram och YouTube

Datakällor: BumblewingNotified och Smampion

Definition av influens

Verktyg och dataunderlag

Effektanalysen baseras på flest topp 3-placeringar i flertalet olika dataverktyg, med olika faktorer som influens, engagemang, sentiment samt poäng. Den kommunikativa utgångspunkten är att effekt är en mix av räckvidd, engagemang och varumärkeskännedom. Verktygen avslöjar inte om annonsering använts för att stötta inläggens genomslag. Hur effekterna i sociala medier hjälpt stötta bakomliggande affärsmål kan endast verksamheten besvara. 

Till hjälp för dataunderlag använder Kommunikationsanalys dataanalysföretagen Bumblewing(influens), Notified (engagemang och sentiment) och Smampion (poäng). Notera att för faktorer engagemanginfluens och sentiment har effekter på tre sociala plattformar utvärderats (Facebook, Twitter och Instagram). För faktor poäng utgör fyra plattformar underlag (Facebook, Twitter, Instagram samt YouTube). 

Det är värt att komma ihåg att en underliggande sentimentanalys dvs. attityd till varumärket och dess kommunikation vanligtvis inte finns kopplad till data för engagemang och interaktion. Ett varumärkes mätbara genomslag kan som bekant baseras på både positivt och negativt engagemang. Därför lyfter Kommunikationsanalys för banksidorna även faktor sentiment, alltså mätning och värdering av positiv, neutral eller negativ inställning i text (värdeord). Eller helt enkelt attityd relaterat varumärket.

De sidor som mäts är i huvudsak bankernas svenska sidor. SEB Twitter är en koncernprofil och Handelsbanken har ingen aktivitet på Instagram.

Sentiment. Dataanalysföretaget Notified förklarar sentiment: ”En dator värderar olika ord från 1 till 100 utifrån hur positiva vs negativa de är. ”Våld” anses exempelvis vara ett negativt ord, medan ”fint” är ett positivt. Efter det analyseras varje artikel/post i sociala medier. Om artikeln har flest negativa ord markeras den som negativ. Har den flest positiva ord markeras den som positiv. Om inga direkta värdeord används eller om det är väldigt jämt mellan positiva och negativa ord så blir det neutral. Sen kan man även själv markera en artikel som positiv, negativ eller neutral om man anser att datorn tolkat innehållet fel. Datorn lär sig då dina justeringar och blir med tiden ännu bättre på sentiment. Viktigt att komma ihåg är att sentiment inte fungerar på ironi eller liknande, utan den sortens inlägg får man justera manuellt för att få mer träffsäker statistik.”

Sentimentanalys svenska partiledare i sociala medier – kvartal 2 2022

Märta Stenevi uppmätte högst andel negativt sentiment i poster i sociala medier under första kvartalet. Högst andel positiva värdeord säkrade Annie Lööf. Lägst andel negativa ord för partiledare i riksdagen innehöll poster relaterat Per Bolund. Av partiledarna i riksdagen uppmätte Ulf Kristersson lägst andel positivt sentiment. Sentiment = Attityd.

Sentimentanalys partiledare andra kvartalet 2022

Sammanfattning

  • Sentimentanalysen visade åter ett positivt kvartal för Annie Lööf i sociala medier, på bas av högst andel positiva ordval, och därmed budskap samt attityd till och relaterat hennes kommunikation.
  • Märta Stenevi fick åter högst total andel negativt sentiment. Fördelat per plattform fick även detta kvartal Märta Stenevi högst andel negativt sentiment på Facebook och Instagram, medan Magdalena Andersson fick högst andel negativt sentiment på Twitter.
  • Placering för partiledarna för landets tre största partier utifrån högst andel positivt sentiment fördelade sig enligt följande: Annie Lööf, Per Bolund och Nooshi Dadgostar.

Se gärna relaterade inlägg:

Sentiment, eller attityd i kommunikation i sociala medier

För många professionella inom kommunikation är det viktigt för uppföljning och omvärldsbevakning att inte enbart få veta ATT något sagts, som räckvidd och volymer av källor, utan även VAD och HUR. Sentimentanalys är en bit på vägen vad gäller HUR något sagts, om än långt ifrån utan utmaningar. 

Denna sentimentanalys ger alltså en känsla för attityd och inställning till partiledarna och deras kommunikation i sociala medier. Ett underlag bestående både av partiledarens egen kommunikation samt respons från omvärlden.

Kommunikationsanalys ser sentimentanalys som en temperaturmätare, en intressant add-on som ger en extra effektdimension, men som samtidigt kan innehålla och baseras på en del oklarheter. Ironi kan till exempel inte tolkas av verktyget. Därmed sagt, stay sharp.

Partiledare – sentiment totalt och per plattform

Kvartalets sentimentanalys gav Annie Lööf högst andel positivt sentiment, medan Märta Stenevi fick högst andel negativt sentiment.

Positivt vs negativt sentiment – partiledarkommunikation topp 3

Till skillnad från de politiska partierna finns inte alla partiledare/språkrör på samtliga tre sociala plattformar granskade (Facebook, Twitter och Instagram), som Ulf Kristersson på Twitter. Beroende på totalt utfall kan detta påverka deras poängnivå av positivt/negativt sentiment och därmed placering. 

Positivt sentiment relaterat budskap – topp 3

Den partiledare som fick högst andel positivt sentiment under kvartalet var Annie Lööf. 

Topp 3-partiledare positivt sentiment (vid ändring, föregående kvartal inom parentes):

  1. Annie Lööf (Annie Lööf) 
  2. Per Bolund (Ebba Busch)
  3. Nooshi Dadgostar (Magdalena Andersson)
Sentimentanalys andra kvartalet 2022. Annie Lööf ordmoln Instagram. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Notified

Negativt sentiment relaterat budskap – topp 3

Den partiledare som fick högst andel sammantaget negativt sentiment under kvartalet var Märta Stenevi.

Topp 3-partiledare negativt sentiment (vid ändring, föregående kvartal inom parentes):

  1. Märta Stenevi (Märta Stenevi)
  2. Magdalena Andersson (Jimmie Åkesson)
  3. Jimmie Åkesson (Magdalena Andersson)

Partiledare – sentiment per plattform

Sett till respektive plattform var fördelningen av sentiment för partiledare i riksdagen (vid ändring, föregående kvartal inom parentes):

  • Facebook
    • Högst andel positivt sentiment: Annie Lööf (Annie Lööf) (partiledare utom riksdagen: Ilan Sadé)
    • Högst andel negativt sentiment: Märta Stenevi (Märta Stenevi)
  • Twitter
    • Högst andel positivt sentiment: Johan Pehrsson (Nooshi Dadgostar)
    • Högst andel negativt sentiment: Magdalena Andersson (Magdalena Andersson)
  • Instagram
    • Högst andel positivt sentiment: Per Bolund (Ebba Busch och Annie Lööf)
    • Högst andel negativt sentiment: Märta Stenevi (Märta Stenevi)

Verktyg och underlag

Kommunikationsanalys har sammanställt kvartalets nivå av positivt vs negativt sentiment i procent för poster i sociala medier – Facebook, Twitter och Instagram – med hjälp av data från verktyget Notified. Underlaget består av partiledare/språkrör för de åtta partierna i riksdagen samt Feministiskt initiativ och Medborgerlig Samling. Efter valet 2022 kommer endast partiledare för partier invalda i riksdagen att redovisas.

Sentiment är som nämnt en faktor som kan lämna öppet för en del oklarheter. Resultat av sentiment/attityd bör vägas samman med och mot övriga mätvärden samt underlag vad gäller närvaro och effekt i sociala medier. En sidas storlek och dess följares aktivitet påverkar som bekant hur stor räckvidd dess innehåll får, samt även dess volym av innehåll – eget och kommentarer från andra. 

Det intressanta är att sentiment kan ge en fingervisning om en partiledares höga nivå av uppnått engagemang är positivt eller negativt. Och därmed även vilken attityd omvärlden har till partiledaren och hens kommunikation. En indikator för relevans av sentimentdata är att jämföra med de återkommande förtroendemätningar som görs.

Kontakt

Arbetar du själv med en politisk sida i sociala medier? Hur uppfattar du tonläge och attityd i relaterade poster i sociala medier? Hur gör ni era egna ordval i kommunikationen? En genomtänkt tonalitet? Speglar följarnas svar och kommenterar era ordval? 

Här kan du följa Kommunikationsanalys på Facebook och LinkedIn för att säkra nya insikter.

Behöver du eller din organisation ett stöd eller bollplank för att diskutera och analysera kommunikation i allmänhet, eller resultat och strategi i sociala medier i synnerhet? Välkommen att höra av dig

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange: Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Datakälla: Notified

Sentiment. Dataanalysföretaget Notified förklarar sentiment: ”En dator värderar olika ord från 1 till 100 utifrån hur positiva vs negativa de är. ”Våld” anses exempelvis vara ett negativt ord, medan ”fint” är ett positivt. Efter det analyseras varje artikel/post i sociala medier. Om artikeln har flest negativa ord markeras den som negativ. Har den flest positiva ord markeras den som positiv. Om inga direkta värdeord används eller om det är väldigt jämt mellan positiva och negativa ord så blir det neutral. Sen kan man även själv markera en artikel som positiv, negativ eller neutral om man anser att datorn tolkat innehållet fel. Datorn lär sig då dina justeringar och blir med tiden ännu bättre på sentiment. Viktigt att komma ihåg är att sentiment inte fungerar på ironi eller liknande, utan den sortens inlägg får man justera manuellt för att få mer träffsäker statistik.” 

Fakta: Bloggen analyserar data baserat på 10 partier: de åtta invalda politiska partierna i riksdagen, samt därtill Feministiskt initiativ och Medborgerlig Samling. Feministiskt initiativ finns med på grund av sin framgång i sociala medier inför valet 2014, och motsvarande för Medborgerlig Samling inför valet 2018. Tanken med ”samma” politiska partier är att långa tidslinjer med samma analysobjekt ger bra underlag för att kunna följa utveckling av politisk kommunikation i sociala medier över tid, samt utifrån samma data kunna se trender och förändringar – allt annat lika. Kommunikationsanalys kommer endast ha med partier med vunnen plats i riksdagen efter valet 2022.

Sentimentanalys politiska partier i sociala medier – kvartal 2 2022

Centerpartiet fick högst andel positivt sentiment under andra kvartalet. Av riksdagspartierna uppmätte Sverigedemokraterna åter högst andel negativt sentiment. Socialdemokraterna fick lägst andel positivt sentiment. Vänsterpartiet säkrade positiv kommunikation på Twitter. Sentiment = Attityd.

Sammanfattning

  • Sentimentanalysen visade ett positivt kvartal för Centerpartiet i sociala medier på bas av högst andel positiva ordval, och därmed attityd till och relaterat partiets kommunikation.
  • Regeringspartiet Socialdemokraterna fick lägst andel positivt sentiment, vilket möjligen kan relateras till att partiet sedan maj har en icke-aktiv profil på Twitter, varför ingen data med utfall längre kommer relaterat den plattformen som bidrar till totalen. Partiets bortval av Twitter var kanske inte helt oväntad åtgärd bland annat med tanke på att partiet förra kvartalet fick högst andel negativt sentiment på just Twitter.
  • Sverigedemokraterna var åter det riksdagsparti med högst andel negativt sentiment sett till samtliga tre plattformar.

Från detta kvartal kommer innehållet att fokuseras på att lyfta resultaten för de invalda åtta partierna i riksdagen, även om även de två partier som funnits med sedan 2018 fortfarande finns med som bas för underlaget till och med valet i september.

Sentimentanalys andra kvartalet 2022

Bakgrund

För många professionella inom kommunikation är det viktigt för uppföljning och omvärldsbevakning att inte enbart få veta ATT något sagts, som räckvidd och volymer av källor, utan även VAD och HUR. Sentimentanalys är en bit på vägen vad gäller HUR något sagts, om än långt ifrån utan utmaningar. 

Denna sentimentanalys ger alltså en känsla för omvärldens attityd och inställning till partierna och deras kommunikation i sociala medier. 

Sentiment är endast en faktor som belyser kommunikationen, och därtill en som kan lämna öppet för en del oklarheter. Resultat av sentiment bör vägas samman med och mot övriga mätvärden och underlag vad gäller närvaro och effekt i sociala medier. 

Det intressanta är att sentiment kan ge en fingervisning om ett partis uppnådda engagemang är positivt eller negativt. Eller, vilken attityd omvärlden har till partiet och dess kommunikation, där jämförelser kan göras med olika partiundersökningar och förtroendemätningar. Och visst, underlaget är en sammanvägning av både partiets kommunikation och följarnas respons, vilket innebär att om ett parti endast skulle kommunicera med ordval som ”älskar” och ”omtanke” så kommer det att stärka andelen positivt sentiment. Därmed inte sagt att följarnas respons behöver spegla partiets ordval.

Kommunikationsanalys ser sentimentanalys som en temperaturmätare, en intressant add-on som ger en extra effektdimension, men som samtidigt kan innehålla och baseras på en del oklarheter. Ironi kan till exempel inte tolkas av verktyget. Därmed sagt, stay sharp.

Politiska partier – sentiment totalt

Kvartalets sentimentanalys gav Centerpartiet (Vänsterpartiet föregående kvartal) högst andel positivt sentiment, medan Sverigedemokraterna åter fick högst andel negativt sentiment bland riksdagspartierna. 

Sentimentanalys andra kvartalet 2022. Centerpartiet Instagram – ordmoln. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Notified

Partikommunikation på Facebook, Twitter och Instagram – topp 3

Positivt sentiment – topp 3

Topp 3-riksdagspartier positivt sentiment (föregående kvartal inom parentes vid ändring):

  1. Centerpartiet (Vänsterpartiet)
  2. Miljöpartiet de gröna  
  3. Kristdemokraterna (Centerpartiet)

Negativt sentiment – topp 3

Topp 3-partier negativt sentiment (föregående kvartal inom parentes vid ändring):

  1. Sverigedemokraterna (Feministiskt initiativ)
  2. Moderaterna (Sverigedemokraterna)
  3. Kristdemokraterna (Liberalerna)

Sentiment per plattform

Centerpartiet säkrade högst andel positivt sentiment för kvartalet, men därmed inte samtliga förstaplatser på alla plattformar, vilket syns av placering per plattform. 

Sett till respektive plattform var fördelningen av sentiment (föregående kvartal inom parentes vid ändring):

  • Facebook
    • Högst andel positivt sentiment: Centerpartiet (Vänsterpartiet)
    • Högst andel negativt sentiment: Kristdemokraterna/Sverigedemokraterna (Feministiskt initiativ)
  • Twitter
    • Högst andel positivt sentiment: Vänsterpartiet (Feministiskt initiativ)
    • Högst andel negativt sentiment: Moderaterna (Socialdemokraterna) 
  • Instagram
    • Högst andel positivt sentiment: Centerpartiet (Vänsterpartiet)
    • Högst andel negativt sentiment: Sverigedemokraterna (Feministiskt initiativ)

Verktyg och underlag

Kommunikationsanalys har sammanställt kvartalets nivå av positivt vs negativt sentiment i procent för poster i sociala medier – Facebook, Twitter och Instagram – med hjälp av verktyget Notified

Riksdagens åtta politiska partier samt Feministiskt initiativ och Medborgerlig Samling finns med som bas för underlaget. Endast partier invalda i riksdagen kommer finnas med fr.o.m. kvartal 4 2022. Partiledarunderlaget för dessa två partier kan ses som begränsat då ingen öppen närvaro finns på flera plattformar att mäta.

Kontakt 

Arbetar du själv med en politisk sida i sociala medier? Hur uppfattar du tonläge och ”sentiment” eller attityden till er kommunikation i relaterade poster i sociala medier? Matchar den rikspolitiska bilden ovan din lokala?

Behöver du ett stöd eller bollplank för att diskutera och analysera er kommunikation generellt eller resultat och strategi i sociala medier i synnerhet? Välkommen att höra av dig

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange: Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Datakälla: Notified

Sentiment. Dataanalysföretaget Notified förklarar sentiment: ”En dator värderar olika ord från 1 till 100 utifrån hur positiva vs negativa de är. ”Våld” anses exempelvis vara ett negativt ord, medan ”fint” är ett positivt. Efter det analyseras varje artikel/post i sociala medier. Om artikeln har flest negativa ord markeras den som negativ. Har den flest positiva ord markeras den som positiv. Om inga direkta värdeord används eller om det är väldigt jämt mellan positiva och negativa ord så blir det neutral. Sen kan man även själv markera en artikel som positiv, negativ eller neutral om man anser att datorn tolkat innehållet fel. Datorn lär sig då dina justeringar och blir med tiden ännu bättre på sentiment. Viktigt att komma ihåg är att sentiment inte fungerar på ironi eller liknande, utan den sortens inlägg får man justera manuellt för att få mer träffsäker statistik.” 

Fakta: Kommunikationsanalys analyserar data baserat på 10 partier: de åtta invalda politiska partierna i riksdagen, samt därtill Feministiskt initiativ och Medborgerlig Samling. Feministiskt initiativ finns med för sin framgång i sociala medier inför valet 2014, och motsvarande för Medborgerlig Samling inför valet 2018. Tanken med ”samma” politiska partier är att långa tidslinjer med samma analysobjekt ger bra underlag för att kunna följa utveckling av kommunikation i sociala medier över tid, samt utifrån samma data kunna se trender och förändringar – allt annat lika. Efter valet 2022 kommer sajten endast ha med partier med vunnen plats i riksdagen.

Sentimentanalys svenska partiledare i sociala medier – kvartal 1 2022

Märta Stenevi uppmätte högst andel negativt sentiment i poster i sociala medier under första kvartalet. Högst andel positiva värdeord säkrade Annie Lööf. Lägst andel negativa ord för partiledare i riksdagen innehöll poster relaterat Nyamko Sabuni. Av partiledarna i riksdagen uppmätte Jimmie Åkesson lägst andel positivt sentiment. Sentiment = Attityd.

Sentimentanalys partiledare första kvartalet 2022

Sammanfattning

  • Sentimentanalysen visade ett positivt kvartal för Annie Lööf i sociala medier på bas av högst andel positiva ordval, och därmed attityd till och relaterat hennes kommunikation.
  • Märta Stenevi fick högst total andel negativt sentiment. Fördelat per plattform fick Märta Stenevi högst andel negativt sentiment på Facebook och Instagram, medan Magdalena Andersson fick högst andel negativt sentiment på Twitter.
  • Placering för partiledarna för landets tre största partier utifrån högst andel positivt sentiment fördelade sig enligt följande: Magdalena Andersson, Ulf Kristersson och Jimmie Åkesson. Värt att notera att Ulf Kristersson, som inte har någon egen närvaro på Twitter, trots detta säkrade högre andel positiv procent än Jimmie Åkesson.

Se gärna relaterade inlägg:

Sentiment, eller attityd i kommunikation i sociala medier

För många professionella inom kommunikation är det viktigt för uppföljning och omvärldsbevakning att inte enbart få veta ATT något sagts, som räckvidd och volymer av källor, utan även VAD och HUR. Sentimentanalys är en bit på vägen vad gäller HUR något sagts, om än långt ifrån utan utmaningar. 

Denna sentimentanalys ger alltså en känsla för attityd och inställning till partiledarna och deras kommunikation i sociala medier. Ett underlag bestående både av partiledarens egen kommunikation samt respons från omvärlden.

Kommunikationsanalys ser sentimentanalys som en temperaturmätare, en intressant add-on som ger en extra effektdimension, men som samtidigt kan innehålla och baseras på en del oklarheter. Ironi kan till exempel inte tolkas av verktyget. Därmed sagt, stay sharp.

Partiledare – sentiment totalt och per plattform

Kvartalets sentimentanalys gav Annie Lööf högst andel positivt sentiment, medan Märta Stenevi fick högst andel negativt sentiment.

Positivt vs negativt sentiment – partiledarkommunikation topp 3

Till skillnad från de politiska partierna finns inte alla partiledare/språkrör på samtliga tre sociala plattformar granskade (Facebook, Twitter och Instagram). Till exempel finns inte Ulf Kristersson och Nyamko Sabuni på Twitter. Beroende på totalt utfall kan detta påverka deras poängnivå av positivt/negativt och därmed placering. 

Positivt sentiment relaterat budskap – topp 3

Den partiledare som fick högst andel positivt sentiment under kvartalet var Annie Lööf. 

Topp 3-partiledare positivt sentiment (vid ändring, föregående kvartal inom parentes):

  1. Annie Lööf (Per Bolund) 
  2. Ebba Busch (Magdalena Andersson)
  3. Magdalena Andersson (Nooshi Dadgostar)
Sentimentanalys första kvartalet 2022. Annie Lööf ordmoln Instagram. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Notified

Negativt sentiment relaterat budskap – topp 3

Den partiledare som fick högst andel sammantaget negativt sentiment under kvartalet var Märta Stenevi.

Topp 3-partiledare negativt sentiment (vid ändring, föregående kvartal inom parentes):

  1. Märta Stenevi (Ebba Busch)
  2. Jimmie Åkesson
  3. Magdalena Andersson (Märta Stenevi)

Partiledare – sentiment per plattform

Sett till respektive plattform var fördelningen av sentiment (vid ändring, föregående kvartal inom parentes):

  • Facebook
    • Högst andel positivt sentiment: Annie Lööf (Per Bolund och Märta Stenevi)
    • Högst andel negativt sentiment: Märta Stenevi (Ulf Kristersson)
  • Twitter
    • Högst andel positivt sentiment: Farida al-Abani (partiledare riksdagen: Nooshi Dadgostar)
    • Högst andel negativt sentiment: Magdalena Andersson (Ilan Sadé (partiledare riksdagen: Magdalena Andersson och Ebba Busch))
  • Instagram
    • Högst andel positivt sentiment: Ebba Busch och Annie Lööf (Per Bolund)
    • Högst andel negativt sentiment: Märta Stenevi (Nyamko Sabuni)

Verktyg och underlag

Kommunikationsanalys har sammanställt kvartalets nivå av positivt vs negativt sentiment i procent för poster i sociala medier – Facebook, Twitter och Instagram – med hjälp av data från verktyget Notified. Underlaget består av partiledare/språkrör för de åtta partierna i riksdagen samt Feministiskt initiativ och Medborgerlig Samling. Efter valet 2022 kommer endast partiledare för partier invalda i riksdagen att redovisas.

Sentiment är som nämnt en faktor som kan lämna öppet för en del oklarheter. Resultat av sentiment/attityd bör vägas samman med och mot övriga mätvärden samt underlag vad gäller närvaro och effekt i sociala medier. En sidas storlek och dess följares aktivitet påverkar som bekant hur stor räckvidd dess innehåll får, samt även dess volym av innehåll – eget och kommentarer från andra. 

Det intressanta är att sentiment kan ge en fingervisning om en partiledares höga nivå av uppnått engagemang är positivt eller negativt. Och därmed även vilken attityd omvärlden har till partiledaren och hens kommunikation. En indikator för relevans av sentimentdata är att jämföra med de återkommande förtroendemätningar som görs.

Arbetar du själv med en politisk sida i sociala medier? Hur uppfattar du tonläge och attityd i relaterade poster i sociala medier? Hur gör ni era egna ordval i kommunikationen? En genomtänkt tonalitet? Speglar följarnas svar och kommenterar era ordval? 

Här kan du följa Kommunikationsanalys på Facebook och LinkedIn för att säkra nya insikter.

Behöver du eller din organisation ett stöd eller bollplank för att diskutera och analysera kommunikation i allmänhet, eller resultat och strategi i sociala medier i synnerhet? Välkommen att höra av dig

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange: Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Datakälla: Notified

Sentiment. Dataanalysföretaget Notified förklarar sentiment: ”En dator värderar olika ord från 1 till 100 utifrån hur positiva vs negativa de är. ”Våld” anses exempelvis vara ett negativt ord, medan ”fint” är ett positivt. Efter det analyseras varje artikel/post i sociala medier. Om artikeln har flest negativa ord markeras den som negativ. Har den flest positiva ord markeras den som positiv. Om inga direkta värdeord används eller om det är väldigt jämt mellan positiva och negativa ord så blir det neutral. Sen kan man även själv markera en artikel som positiv, negativ eller neutral om man anser att datorn tolkat innehållet fel. Datorn lär sig då dina justeringar och blir med tiden ännu bättre på sentiment. Viktigt att komma ihåg är att sentiment inte fungerar på ironi eller liknande, utan den sortens inlägg får man justera manuellt för att få mer träffsäker statistik.” 

Fakta: Bloggen analyserar data baserat på 10 partier: de åtta invalda politiska partierna i riksdagen, samt därtill Feministiskt initiativ och Medborgerlig Samling. Feministiskt initiativ finns med på grund av sin framgång i sociala medier inför valet 2014, och motsvarande för Medborgerlig Samling inför valet 2018. Tanken med ”samma” politiska partier är att långa tidslinjer med samma analysobjekt ger bra underlag för att kunna följa utveckling av politisk kommunikation i sociala medier över tid, samt utifrån samma data kunna se trender och förändringar – allt annat lika. Kommunikationsanalys kommer endast ha med partier med vunnen plats i riksdagen efter valet 2022.

Sentimentanalys politiska partier i sociala medier – kvartal 1 2022

Vänsterpartiet fick högst andel positivt sentiment under första kvartalet, därtill lägst andel negativ attityd i sociala medier. Av riksdagspartierna uppmätte Sverigedemokraterna åter högst andel negativt sentiment samt därtill lägst andel positivt sentiment. Sentiment = Attityd.

Sammanfattning

  • Sentimentanalysen visade ett positivt kvartal för Vänsterpartiet i sociala medier på bas av högst andel positiva ordval, och därmed attityd till och relaterat partiets kommunikation. Partiets säkrade även lägst andel negativt sentiment, precis som föregående kvartal.
  • Regeringspartiet Socialdemokraterna fick högst andel negativt sentiment på Twitter av samtliga. För övrigt hade partiet både låga totalnivåer av positivt och negativt sentiment.
  • Sverigedemokraterna var åter det riksdagsparti med minst andel positiva ord samt högst andel negativt sentiment sett till samtliga tre plattformar.

Sentimentanalys första kvartalet 2022

Bakgrund

För många professionella inom kommunikation är det viktigt för uppföljning och omvärldsbevakning att inte enbart få veta ATT något sagts, som räckvidd och volymer av källor, utan även VAD och HUR. Sentimentanalys är en bit på vägen vad gäller HUR något sagts, om än långt ifrån utan utmaningar. 

Denna sentimentanalys ger alltså en känsla för omvärldens attityd och inställning till partierna och deras kommunikation i sociala medier. 

Sentiment är endast en faktor som belyser kommunikationen, och därtill en som kan lämna öppet för en del oklarheter. Resultat av sentiment bör vägas samman med och mot övriga mätvärden och underlag vad gäller närvaro och effekt i sociala medier. 

Det intressanta är att sentiment kan ge en fingervisning om ett partis uppnådda engagemang är positivt eller negativt. Eller, vilken attityd omvärlden har till partiet och dess kommunikation, där jämförelser kan göras med olika partiundersökningar och förtroendemätningar. Och visst, underlaget är en sammanvägning av både partiets kommunikation och följarnas respons, vilket innebär att om ett parti endast skulle kommunicera med ordval som ”älskar” och ”omtanke” så kommer det att stärka andelen positivt sentiment. Därmed inte sagt att följarnas respons behöver spegla partiets ordval.

Kommunikationsanalys ser sentimentanalys som en temperaturmätare, en intressant add-on som ger en extra effektdimension, men som samtidigt kan innehålla och baseras på en del oklarheter. Ironi kan till exempel inte tolkas av verktyget. Därmed sagt, stay sharp.

Verktyg och underlag

Kommunikationsanalys har sammanställt kvartalets nivå av positivt vs negativt sentiment i procent för poster i sociala medier – Facebook, Twitter och Instagram – med hjälp av verktyget Notified

Riksdagens åtta politiska partier samt Feministiskt initiativ och Medborgerlig Samling finns med i underlaget. Endast partier invalda i riksdagen kommer finnas med fr.o.m. kvartal 4 2022.

Politiska partier – sentiment totalt

Kvartalets sentimentanalys gav Vänsterpartiet högst andel positivt sentiment, medan Sverigedemokraterna fick högst andel negativt sentiment bland riksdagspartierna. 

Partikommunikation på Facebook, Twitter och Instagram – topp 3

Positivt sentiment – topp 3

Det parti som fick högst andel positivt sentiment/attityd under kvartalet var Vänsterpartiet.

Topp 3-partier positivt sentiment (föregående kvartal inom parentes vid ändring):

  1. Vänsterpartiet (Miljöpartiet de gröna)
  2. Miljöpartiet de gröna (Centerpartiet)
  3. Centerpartiet (Vänsterpartiet)

Negativt sentiment – topp 3

Det riksdagsparti som fick högst andel sammantaget negativt sentiment/attityd under kvartalet var Sverigedemokraterna. Det parti av de tio som fick högst andel negativt sentiment/attityd under kvartalet var Feministiskt initiativ.

Topp 3-partier negativt sentiment (föregående kvartal inom parentes vid ändring):

  1. Feministiskt initiativ
  2. Sverigedemokraterna
  3. Liberalerna

Sentiment per plattform

Sentimentanalys första kvartalet 2022. Vänsterpartiet Instagram – ordmoln. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Notified

Vänsterpartiet säkrade högst andel positivt sentiment för kvartalet, men därmed inte samtliga första platser på alla plattformar, vilket syns nedan av placering per plattform. 

Sett till respektive plattform var fördelningen av sentiment (föregående kvartal inom parentes vid ändring):

  • Facebook
    • Högst andel positivt sentiment: Vänsterpartiet (Miljöpartiet de gröna)
    • Högst andel negativt sentiment: Feministiskt initiativ
  • Twitter
    • Högst andel positivt sentiment: Feministiskt initiativ (Medborgerlig Samling)
    • Högst andel negativt sentiment: Socialdemokraterna
  • Instagram
    • Högst andel positivt sentiment: Vänsterpartiet (Miljöpartiet de gröna)
    • Högst andel negativt sentiment: Feministiskt initiativ

Kontakt 

Arbetar du själv med en politisk sida i sociala medier? Hur uppfattar du tonläge och ”sentiment” eller attityden till er kommunikation i relaterade poster i sociala medier? Matchar den rikspolitiska bilden ovan din lokala?

Behöver du ett stöd eller bollplank för att diskutera och analysera er kommunikation generellt eller resultat och strategi i sociala medier i synnerhet? Välkommen att höra av dig

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange: Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Datakälla: Notified

Sentiment. Dataanalysföretaget Notified förklarar sentiment: ”En dator värderar olika ord från 1 till 100 utifrån hur positiva vs negativa de är. ”Våld” anses exempelvis vara ett negativt ord, medan ”fint” är ett positivt. Efter det analyseras varje artikel/post i sociala medier. Om artikeln har flest negativa ord markeras den som negativ. Har den flest positiva ord markeras den som positiv. Om inga direkta värdeord används eller om det är väldigt jämt mellan positiva och negativa ord så blir det neutral. Sen kan man även själv markera en artikel som positiv, negativ eller neutral om man anser att datorn tolkat innehållet fel. Datorn lär sig då dina justeringar och blir med tiden ännu bättre på sentiment. Viktigt att komma ihåg är att sentiment inte fungerar på ironi eller liknande, utan den sortens inlägg får man justera manuellt för att få mer träffsäker statistik.” 

Fakta: Bloggen analyserar data baserat på 10 partier: de åtta invalda politiska partierna i riksdagen, samt därtill Feministiskt initiativ och Medborgerlig Samling. Feministiskt initiativ finns med för sin framgång i sociala medier inför valet 2014, och motsvarande för Medborgerlig Samling inför valet 2018. Tanken med ”samma” politiska partier är att långa tidslinjer med samma analysobjekt ger bra underlag för att kunna följa utveckling av kommunikation i sociala medier över tid, samt utifrån samma data kunna se trender och förändringar – allt annat lika. Efter valet 2022 kommer sajten endast ha med partier med vunnen plats i riksdagen.

Sentimentanalys politiska partier i sociala medier – kvartal 4 2021

Miljöpartiet de gröna hade högst andel positivt sentiment i fjärde kvartalet. Lägst andel negativ attityd i sociala medier relaterade Socialdemokraterna. Av riksdagspartierna uppmätte Sverigedemokraterna högst andel negativt sentiment samt därtill lägst andel positivt sentiment. Sentiment = Attityd.

Sammanfattning

  • Sentimentanalysen visade åter ett positivt kvartal för Miljöpartiet de gröna i sociala medier på bas av högst andel positiva ordval relaterat partiet. Partiets andel negativt sentiment var näst lägst, endast Vänsterpartiet hade lägre andel.
  • Kristdemokraternas sträcka av återkommande hög andel negativa ord i poster i sociala medier, som avstannade andra kvartalet, och återkom under tredje kvartalet, minskade åter under fjärde kvartalet. Partiet placerade sig därmed i övre halvan vad gällde positivt sentiment. 
  • Sverigedemokraterna var åter det riksdagsparti med minst andel positiva ord samt högst andel negativt sentiment sett till samtliga tre plattformar.
  • Intressant notera att regeringspartiet Socialdemokraterna sitt ansvar till trots säkrat lägst andel negativ attityd.
  • Se gärna även motsvarande analys för de svenska partiledarna. Där syns bland annat att Per Bolund, som sitt parti, säkrade högst andel positivt sentiment.

Sentimentanalys fjärde kvartalet 2021

Bakgrund

För många professionella inom kommunikation är det viktigt för uppföljning och omvärldsbevakning att inte enbart få veta ATT något sagts, som räckvidd och volymer av källor, utan även VAD och HUR. Sentimentanalys är en bit på vägen vad gäller HUR något sagts, om än långt ifrån utan utmaningar. 

Termen sentimentanalys kan göra insikterna svåra att ta till sig. Varken Svenska akademien eller Nationalencykopledin har någon svensk förklaring till ordet utan istället får vi vända oss till Oxford och Lexico för att få en beskrivning: ”The process of computationally identifying and categorizing opinions expressed in a piece of text, especially in order to determine whether the writer’s attitude towards a particular topic, product, etc. is positive, negative, or neutral.”.

Denna sentimentanalys ger alltså en känsla för omvärldens attityd och inställning till partierna och deras kommunikation i sociala medier. 

Sentiment är endast en faktor som belyser kommunikationen, och därtill en som kan lämna öppet för en del oklarheter. Resultat av sentiment bör vägas samman med och mot övriga mätvärden och underlag vad gäller närvaro och effekt i sociala medier. 

Det intressanta är att sentiment kan ge en fingervisning om ett partis uppnådda engagemang är positivt eller negativt. Eller, vilken attityd omvärlden har till partiet och dess kommunikation, där jämförelser kan göras med olika partiundersökningar och förtroendemätningar. Och visst, underlaget är en sammanvägning av både partiets kommunikation och följarnas respons, vilket innebär att om ett parti endast skulle kommunicera med ordval som ”älskar” och ”omtanke” så kommer det att stärka andelen positivt sentiment. Därmed inte sagt att följarnas respons behöver spegla partiets ordval.

Kommunikationsanalys ser sentimentanalys som en temperaturmätare, en intressant add-on som ger en extra effektdimension, men som samtidigt kan innehålla och baseras på en del oklarheter. Ironi kan till exempel inte tolkas av verktyget. Därmed sagt, stay sharp.

Verktyg och underlag

Kommunikationsanalys har sammanställt kvartalets nivå av positivt vs negativt sentiment i procent för poster i sociala medier – Facebook, Twitter och Instagram – med hjälp av verktyget Notified

Riksdagens åtta politiska partier samt Feministiskt initiativ och Medborgerlig Samling finns med i underlaget.

Politiska partier – sentiment totalt

Kvartalets sentimentanalys åter gav Miljöpartiet de gröna högst andel positivt sentiment, medan Sverigedemokraterna fick högst andel negativt sentiment bland riksdagspartierna. 

Partikommunikation på Facebook, Twitter och Instagram – topp 3

Positivt sentiment – topp 3

Det parti som fick högst andel positivt sentiment/attityd under kvartalet var åter Miljöpartiet de gröna.

Topp 3-partier positivt sentiment (föregående kvartal inom parentes vid ändring):

  1. Miljöpartiet de gröna
  2. Centerpartiet (Feministiskt initiativ)
  3. Vänsterpartiet

Negativt sentiment – topp 3

Det parti som fick högst andel sammantaget negativt sentiment/attityd under kvartalet var Sverigedemokraterna.

Topp 3-partier negativt sentiment (föregående kvartal inom parentes vid ändring):

  1. Feministiskt initiativ (Sverigedemokraterna)
  2. Sverigedemokraterna (Kristdemokraterna)
  3. Liberalerna

Sentiment per plattform

Sentimentanalys fjärde kvartalet 2021. Miljöpartiet de gröna Facebook ordmoln. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Notified

Miljöpartiet de gröna säkrade högst andel positivt sentiment för kvartalet, men därmed inte samtliga första platser på alla plattformar, vilket syns nedan av placering per plattform. 

Sett till respektive plattform var fördelningen av sentiment (föregående kvartal inom parentes vid ändring):

  • Facebook
    • Högst andel positivt sentiment: Miljöpartiet de gröna
    • Högst andel negativt sentiment: Feministiskt initiativ (Kristdemokraterna)
  • Twitter
    • Högst andel positivt sentiment: Medborgerlig Samling (Feministiskt initiativ)
    • Högst andel negativt sentiment: Socialdemokraterna (Sverigedemokraterna)
  • Instagram
    • Högst andel positivt sentiment: Miljöpartiet de gröna
    • Högst andel negativt sentiment: Feministiskt initiativ (Sverigedemokraterna)

Kontakt 

Arbetar du själv med en politisk sida i sociala medier? Hur uppfattar du tonläge och ”sentiment” i relaterade poster i sociala medier? Matchar den rikspolitiska bilden ovan din lokala?

Behöver du ett stöd eller bollplank för att diskutera och analysera resultat och strategi i sociala medier? Välkommen att höra av dig

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange: Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Datakälla: Notified

Sentiment. Dataanalysföretaget Notified förklarar sentiment: ”En dator värderar olika ord från 1 till 100 utifrån hur positiva vs negativa de är. ”Våld” anses exempelvis vara ett negativt ord, medan ”fint” är ett positivt. Efter det analyseras varje artikel/post i sociala medier. Om artikeln har flest negativa ord markeras den som negativ. Har den flest positiva ord markeras den som positiv. Om inga direkta värdeord används eller om det är väldigt jämt mellan positiva och negativa ord så blir det neutral. Sen kan man även själv markera en artikel som positiv, negativ eller neutral om man anser att datorn tolkat innehållet fel. Datorn lär sig då dina justeringar och blir med tiden ännu bättre på sentiment. Viktigt att komma ihåg är att sentiment inte fungerar på ironi eller liknande, utan den sortens inlägg får man justera manuellt för att få mer träffsäker statistik.” 

Fakta: Bloggen analyserar data baserat på 10 partier: de åtta invalda politiska partierna i riksdagen, samt därtill Feministiskt initiativ och Medborgerlig Samling. Feministiskt initiativ finns med för sin framgång i sociala medier inför valet 2014, och motsvarande för Medborgerlig Samling inför valet 2018. Tanken med ”samma” politiska partier är att långa tidslinjer med samma analysobjekt ger bra underlag för att kunna följa utveckling av kommunikation i sociala medier över tid, samt utifrån samma data kunna se trender och förändringar – allt annat lika. Efter valet 2022 kommer sajten endast ha med partier med vunnen plats i riksdagen.

Sentimentanalys svenska partiledare i sociala medier – kvartal 4 2021

Ebba Busch uppmätte högst andel negativt sentiment i poster i sociala medier under fjärde kvartalet. Högst andel positiva värdeord säkrade Per Bolund. Lägst andel negativa ord för partiledare i riksdagen innehöll poster relaterat Nooshi Dadgostar. Av partiledarna i riksdagen uppmätte Nyamko Sabuni lägst andel positivt sentiment. Sentiment = Attityd.

Sentimentanalys partiledare fjärde kvartalet 2021

För många professionella inom kommunikation är det viktigt för uppföljning och omvärldsbevakning att inte enbart få veta ATT något sagts, som räckvidd och volymer av källor, utan även VAD och HUR. Sentimentanalys är en bit på vägen vad gäller HUR något sagts, om än långt ifrån utan utmaningar. 

Ordet sentimentanalys kan göra insikterna svåra att förstå. Varken Svenska akademien eller Nationalencykopledin har en svensk förklaring till ordet utan istället får vi vända oss till Oxford och Lexico för att få en beskrivning: ”The process of computationally identifying and categorizing opinions expressed in a piece of text, especially in order to determine whether the writer’s attitude towards a particular topic, product, etc. is positive, negative, or neutral.”. 

Denna sentimentanalys ger alltså en känsla för attityd och inställning till partiledarna och deras kommunikation i sociala medier. Ett underlag bestående både av partiledarens egen kommunikation samt respons från omvärlden.

Kommunikationsanalys ser sentimentanalys som en temperaturmätare, en intressant add-on som ger en extra effektdimension, men som samtidigt kan innehålla och baseras på en del oklarheter. Ironi kan till exempel inte tolkas av verktyget. Därmed sagt, stay sharp.

Partiledare – sentiment totalt och per plattform

Kvartalets sentimentanalys gav åter Per Bolund högst andel positivt sentiment för kvartalet, medan Ebba Busch fick högst andel negativt sentiment.

Positivt vs negativt sentiment – partiledarkommunikation topp 3

Till skillnad från de politiska partierna finns inte alla partiledare/språkrör på samtliga tre sociala plattformar granskade (Facebook, Twitter och Instagram). Till exempel finns inte Ulf Kristersson och Nyamko Sabuni på Twitter. Beroende på totalt utfall kan detta påverka deras poängnivå av positivt/negativt och därmed placering. 

Positivt sentiment relaterat budskap – topp 3

Sentimentanalys fjärde kvartalet 2021. Per Bolund ordmoln Instagram. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Notified

Den partiledare som fick högst andel positivt sentiment under kvartalet var återkommande Per Bolund.

Topp 3-partiledare positivt sentiment:

  1. Per Bolund 
  2. Magdalena Andersson
  3. Nooshi Dadgostar

Negativt sentiment relaterat budskap – topp 3

Den partiledare som fick högst andel sammantaget negativt sentiment under kvartalet var Ebba Busch.

Topp 3-partiledare negativt sentiment:

  1. Ebba Busch
  2. Jimmie Åkesson
  3. Märta Stenevi

Partiledare – sentiment per plattform

Sett till respektive plattform var fördelningen av sentiment:

  • Facebook
    • Högst andel positivt sentiment: Per Bolund och Märta Stenevi
    • Högst andel negativt sentiment: Ulf Kristersson
  • Twitter
    • Högst andel positivt sentiment: Farida al-Abani (partiledare riksdagen: Nooshi Dadgostar)
    • Högst andel negativt sentiment: Ilan Sadé (partiledare riksdagen: Magdalena Andersson och Ebba Busch)
  • Instagram
    • Högst andel positivt sentiment: Per Bolund
    • Högst andel negativt sentiment: Nyamko Sabuni

Summering sentiment andra kvartalet 2021

  • Sentimentanalysen visade ett positivt kvartal för Per Bolund i sociala medier på bas av högst andel positiva ordval i jämförelse med övriga partiledare. 
  • Ebba Busch säkrade högst effekt i sociala medier under fjärde kvartalet. Effekt baseras till viss del på antal interaktioner. På bas av denna sentimentanalys kan det vara värt att notera att reaktioner till grund för effekt inte nödvändigtvis behöver ha varit positiva.
  • Farida al-Abani (Fi) var åter den partiledare med minst andel positiva ord samt minst andel negativa ord sett till samtliga tre plattformar. Viktigt notera att Farida al-Abani inte haft öppna sidor på samtliga tre plattformar vilket påverkat möjlighet till mätbar mängd procent. Endast partier i riksdagen kommer att finnas med i bloggen efter kommande val varför några nya sidor innan valet nu inte läggs till. (Fi) har nu även en ytterligare partiledare, Teysir Subhi, som vid andra kvartalet 2021 inte haft öppna profilsidor förutom Twitter varför bloggen inte adderat henne.

Verktyg och underlag

Kommunikationsanalys har sammanställt kvartalets nivå av positivt vs negativt sentiment i procent för poster i sociala medier – Facebook, Twitter och Instagram – med hjälp av data från verktyget Notified. Underlaget består av partiledare/språkrör för de åtta partierna i riksdagen samt Feministiskt initiativ och Medborgerlig Samling. Efter valet 2022 kommer endast partiledare för partier invalda i riksdagen att redovisas.

Sentiment är som sagt en faktor som kan lämna öppet för en del oklarheter. Resultat av sentiment/attityd bör vägas samman med och mot övriga mätvärden samt underlag vad gäller närvaro och effekt i sociala medier. En sidas storlek och dess följares aktivitet påverkar som bekant hur stor räckvidd dess innehåll får, samt även dess volym av innehåll – eget och kommentarer från andra. 

Det intressanta är att sentiment kan ge en fingervisning om en partiledares höga nivå av uppnått engagemang är positivt eller negativt. Och därmed även vilken attityd omvärlden har till partiledaren och hens kommunikation. En indikator för relevans av sentimentdata är att jämföra med de återkommande förtroendemätningar som görs.

Arbetar du själv med en politisk sida i sociala medier? Hur uppfattar du tonläge och attityd i relaterade poster i sociala medier? Hur gör ni era egna ordval i kommunikationen? En genomtänkt tonalitet? Speglar följarnas svar och kommenterar era ordval? 

Här kan du följa Kommunikationsanalys på Facebook och LinkedIn för att säkra nya insikter.

Behöver du eller din organisation ett stöd eller bollplank för att diskutera och analysera resultat och strategi i sociala medier? Välkommen att höra av dig

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange: Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Datakälla: Notified

Sentiment. Dataanalysföretaget Notified förklarar sentiment: ”En dator värderar olika ord från 1 till 100 utifrån hur positiva vs negativa de är. ”Våld” anses exempelvis vara ett negativt ord, medan ”fint” är ett positivt. Efter det analyseras varje artikel/post i sociala medier. Om artikeln har flest negativa ord markeras den som negativ. Har den flest positiva ord markeras den som positiv. Om inga direkta värdeord används eller om det är väldigt jämt mellan positiva och negativa ord så blir det neutral. Sen kan man även själv markera en artikel som positiv, negativ eller neutral om man anser att datorn tolkat innehållet fel. Datorn lär sig då dina justeringar och blir med tiden ännu bättre på sentiment. Viktigt att komma ihåg är att sentiment inte fungerar på ironi eller liknande, utan den sortens inlägg får man justera manuellt för att få mer träffsäker statistik.” 

Fakta: Bloggen analyserar data baserat på 10 partier: de åtta invalda politiska partierna i riksdagen, samt därtill Feministiskt initiativ och Medborgerlig Samling. Feministiskt initiativ finns med på grund av sin framgång i sociala medier inför valet 2014, och motsvarande för Medborgerlig Samling inför valet 2018. Tanken med ”samma” politiska partier är att långa tidslinjer med samma analysobjekt ger bra underlag för att kunna följa utveckling av politisk kommunikation i sociala medier över tid, samt utifrån samma data kunna se trender och förändringar – allt annat lika. Kommunikationsanalys kommer endast ha med partier med vunnen plats i riksdagen efter valet 2022.

Svenska partiledare i sociala medier – effekt kvartal 4 2021

Ebba Busch säkrade starkast närvaro i sociala medier under fjärde kvartalet 2021, följd av Jimmie Åkesson. Nytt: Magdalena Andersson i sociala medier. Partiledarna ökade sin aktivitet i form av antal inlägg på samtliga plattformar förutom Instagram. Jimmie Åkesson gjorde kvartalets bästa inlägg på Facebook. Magdalena Andersson uppvisade högst tillväxt på merparten plattformar. Fem partiledare uppvisade dialog med väljarna på Facebook. Märta Stenevi annonserade mest i Metas tjänster. Nyheter och tips.

Sammanfattning fjärde kvartalet 2021

Effekt i sociala medier

Effektanalysen baseras på flest och högst topp 3-placeringar sammantaget flertalet olika dataverktyg, med olika faktorer som influens och engagemang samt poäng.

Även under fjärde kvartalet säkrade Ebba Busch bäst effekt i sociala medier, följd av Jimmie Åkesson samt därefter (nykomlingen) Magdalena Andersson. Hög effekt på Twitter och Instagram bidrog till denna sammantagna topplacering för Ebba Busch, se nedanstående ordmoln för hennes kommunikation. 

Jimmie Åkesson är nu störst på Facebook vad gäller landets partiledare och deras följare. Därefter följer Ebba Busch och Annie Lööf. Motsvarande topp 3 vad gäller följare på Instagram är Ebba Busch, Jimmie Åkesson och Annie Lööf.

Samma trio intar även topp 3 på Twitter: Annie Lööf, Jimmie Åkesson och Ebba Busch. Endast Ebba Busch och Annie Lööf har dessutom egna kanaler på YouTube.

Partiledarnas aktivitet ökade på flertalet plattformar under kvartalet. Instagram minskade marginellt: en minskning som går att härleda till Socialdemokraternas partiledarbyte och bruten mätperiod med olika sidobjekt under kvartalet.

I jämförelse med 2020 har aktiviteten på Facebook ökat för partiledarna för de tre största partierna: mest har Jimmie Åkesson ökat sin innehållsaktivitet.

Färre partiledare uppvisade dialog på Facebook under fjärde kvartalet.

Annie Lööf uppvisade negativ tillväxt av följare på både Facebook och Instagram.

Jimmie Åkessons inlägg på Facebook relaterat bränslepriser skapade mest effekt under kvartalet.

Effekten för partiledarna för de två partierna utom riksdagen som följts över tid, Farida al-Abani (Fi) och Ilan Sadé (MED), speglar ungefär samma resultat som för deras partier dvs. Ilan Sadé (MED) säkrar i jämförelse positiv effekt medan Farida al-Abani istället uppvisar negativ tillväxt av följare samt utan mätbar sidnärvaro på samtliga plattformar.

Nedanstående visar ordmoln relaterat Ebba Buschs kommunikation på Facebook och Instagram under kvartalet:

Facebook
Ordmoln Ebba Busch kvartal 4 2021 Facebook. Källa: Kommunikationsanalys. Datakälla: Notified
Instagram
Ordmoln Ebba Busch kvartal 4 2021 Instagram. Källa: Kommunikationsanalys. Datakälla: Notified

Annonsering

Under kvartalet var det fyra partiledare som annonserade i Metas tjänster (Facebook, Instagram osv.): Märta Stenevi, Nyamko Sabuni, Per Bolund och Nooshi Dadgostar. Samtliga förutom Märta Stenevi för belopp under 10 000 kronor (respektive). 

Notera att endast sex partiledares sidor finns sökbara i Metas annonsverktyg, saknas görs Jimmie Åkesson, Magdalena Andersson, Ulf Kristersson, Ilan Sadé (MED) och Farida al-Abani (Fi).

Dialoger

Under faktor Dialoger på Facebook uppvisade under kvartalet sex (åtta) partiledare/språkrör mätbar aktivitet. De fyra som inte uppvisade engagemang i form av dialog var Jimmie Åkesson, Magdalena Andersson, Ilan Sadé (MED) och Per Bolund.

Starkast och störst närvaro per plattform

Starkast kommunikativ partiledare per plattform var detta kvartal:

  • Facebook = Jimmie Åkesson
  • Twitter = Ebba Busch (Jimmie Åkesson)
  • Instagram = Ebba Busch (Stefan Löfven)
  • YouTube = Ebba Busch (Annie Lööf)

Störst partiledare per plattform är (föregående kvartal inom parentes): 

  • Facebook: Jimmie Åkesson (Stefan Löfven)
  • Twitter: Annie Lööf
  • Instagram: Ebba Busch (Ebba Busch)
  • YouTube: Ebba Busch (Annie Lööf)

Jimmie Åkesson är nu efter Stefan Löfvens avgång störst på Facebook vad gäller landets partiledare och dess följare. Därefter följer Ebba Busch och Annie Lööf. Magdalena Andersson och Ulf Kristersson tar fjärde och femte plats respektive. Motsvarande topp 3 på Instagram är Ebba Busch, Jimmie Åkesson och Annie Lööf. Ulf Kristersson kommer på fjärde plats och Magdalena Andersson på femte plats. Samma trio intar även topp 3 på Twitter: Annie Lööf, Jimmie Åkesson och Ebba Busch. Magdalena Andersson (SwedishPM) tar fjärde plats och Nooshi Dadgostar femte plats. Ulf Kristersson har ingen Twitter-profil i eget namn.

Topp 3-partiledare per verktyg

  • Facebook
    • Bumblewing: Jimmie Åkesson, Magdalena Andersson och Ebba Busch 
    • Notified: Jimmie Åkesson, Magdalena Andersson och Ebba Busch
    • Smampion: Nyamko Sabuni, Nooshi Dadgostar och Jimmie Åkesson
  • Twitter
    • Bumblewing: Ebba Busch, Ilan Sadé och Jimmie Åkesson
    • Notified: Ebba Busch, Per Bolund och Magdalena Andersson
    • Smampion: Ilan Sadé, Per Bolund och Annie Lööf/Ebba Busch
  • Instagram
    • Bumblewing: Ebba Busch, Ulf Kristersson och Magdalena Andersson
    • Notified: Ebba Busch, Jimmie Åkesson och Annie Lööf
    • Smampion: Ulf Kristersson, Märta Stenevi och Nooshi Dadgostar/Nyamko Sabuni
  • YouTube
    • Smampion: Ebba Busch och Annie Lööf 

Partiledarna för de 3 största partierna – aktivitet plus influens

Jimmie Åkesson har under kvartalet samt även helåret varit den mest aktive partiledaren vad gäller inlägg av dessa tre partiledare på Facebook. Stefan Löfven/Magdalena Andersson var den mest aktiva på Instagram. 

I jämförelse med 2020 har dessa tre partiledare i år ökat sin aktivitet något på dessa två plattformar.

Jimmie Åkesson har även 2021 en fortsatt hög andel influens på Facebook bland de tre partiledarna för de tre största partierna.

Twitter redovisas inte här då Ulf Kristersson (som även Nyamko Sabuni) inte har någon egen profil på plattformen utan där kommunicerar via partiet.

Facebook

Antal inlägg

2021

En jämförelse med 2020 visar att dessa tre partiledare har ökat sin aktivitet under 2021. Jimmie Åkesson har ökat med hela 33 procent medan övriga med knappt 1 procent.

Sett till antal inlägg för helåret fördelar sig aktiviteten från mest till minst: Jimmie Åkesson, Ulf Kristersson och Stefan Löfven/Magdalena Andersson.

Partiledare. Antal inlägg på Facebook januari-december 2021. Stefan Löfven, Ulf Kristersson, Jimmie Åkesson. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing
2020
Partiledare. Antal inlägg på Facebook januari-december 2020. Stefan Löfven/Magdalena Andersson, Ulf Kristersson, Jimmie Åkesson. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Influens

2021

Jimmie Åkesson hade under helåret 2021 högst samt nästan obruten influens på Facebook, förutom ett dipp i augusti. Ett dipp som förra året motsvarades av juli. Semestereffekt? I jämförelse med 2020 hade Jimmie Åkesson under kvartalet och året ett mer uttalat och ohotat genomslag i denna gruppering.

En jämförelse med 2020 visar att Jimmie Åkesson och Stefan Löfven/Magdalena Andersson har minskat sin aktivitet under 2021, medan Ulf Kristersson har ökat aktiviteten med knappt 1 procent. (Minskning för S-partiledaren kan säkerligen härledas till brutet kvartal fyra vid byte partiledare, där Stefan Löfvens aktivitet för oktober inte fanns med och Magdalena Andersson (ännu) inte ökat sin kommunikation.)

Partiledare. Influens på Facebook januari-december 2021. Stefan Löfven/Magdalena Andersson, Ulf Kristersson, Jimmie Åkesson. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing
2020
Partiledare. Influens på Facebook januari-december 2020. Stefan Löfven/Magdalena Andersson, Ulf Kristersson, Jimmie Åkesson. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Instagram

Ulf Kristersson var den mest aktive på Instagram under kvartalet samt säkrade även hög andel influens. Magdalena Andersson har från november tydligt ökat en betydande andel influens.

Antal inlägg

2021

Magdalena Andersson har ersatt Stefan Löfven för kvartal 4 och syns från utnämningen i november ha ökat sin aktivitet på Instagram.

Partiledare. Antal inlägg på Instagram januari-december 2021. Stefan Löfven/Magdalena Andersson, Ulf Kristersson, Jimmie Åkesson. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing
2020
Partiledare. Antal inlägg på Instagram januari-december 2020. Stefan Löfven, Ulf Kristersson, Jimmie Åkesson. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Influens

2021

Stefan Löfven säkrade mest i influens på Instagram under andra och tredje kvartalet. Magdalena Andersson har efter valet till statsminister och partiledare under fjärde kvartalet tydligt säkrat högst andel influens bland partiledarna för de tre största partierna.

Jimmie Åkesson hade mellan mars och december en relativt låg influens på Instagram, med undantag för en tillfällig ökning i september och oktober.

Partiledare. Influens på Facebook januari-december 2021. Stefan Löfven/Magdalena Andersson, Ulf Kristersson, Jimmie Åkesson. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing
2020
Partiledare. Influens på Facebook januari-december 2020. Stefan Löfven, Ulf Kristersson, Jimmie Åkesson. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Dialoger och sentiment/attityd

Under faktor Dialoger på Facebook uppvisade under kvartalet fem (sex) partiledare/språkrör mätbar aktivitet. En fortsatt minskning även detta kvartal. De fyra (fyra) som inte uppvisade engagemang i form av dialog var Jimmie Åkesson, Magdalena Andersson, Ilan Sadé (MED) och Per Bolund. 

Är då dialoger viktigt? Svar ja enligt Kommunikationsanalys, särskilt om vi tolkar det som frågor och svar. Dels heter det sociala medier dvs. ett utbyte genom att både lyssna och prata, dels ger plattformarna möjlighet till en form av relationsskapande och förståelse. Rena informationskanaler finns det redan många, men tack vare sociala medier finns en chans att dels lyssna på reaktioner på budskap, dels att förklara – samt undanröja missförstånd. Eller helt enkelt, visa att partiledaren och hens parti finns där för väljarnas frågor och rädslor.

I april 2020 introducerade Kommunikationsanalys en ny faktor: sentiment, det vill säga mätning av positiv, neutral eller negativ inställning på bas av ordval i relaterad kommunikation. Eller förenklat, attityd baserat på kommunikationen. Dessa kvartalsanalyser är nu fristående inlägg och aktuell sentimentanalys för partiledarna hittar du här.

Totalt antal inlägg per plattform

Den totala kommunikativa innehållsaktiviteten för de tio bevakade politiska partiernas partiledare/språkrör ökade under kvartalet på samtliga plattformar förutom Instagram. 

Aktivitet per plattform med mest aktiva partiledare specificerad:

  • Facebook: 618 (541) inlägg, varav Jimmie Åkesson 137 (90) stycken dvs. 22 (17) procent av totalen politiskt innehåll. 
  • Twitter: 936 (729) tweets, varav Annie Lööf 373 (286) stycken dvs. 40 (39) procent av totalen politiskt innehåll.
  • Instagram: 499 (500) inlägg, varav Nyamko Sabuni 100 (Nyamko Sabuni 79) stycken dvs. 20 (16) procent av totalen politiskt innehåll.
  • YouTube: 10 (5) videor, varav Ebba Busch 7 stycken dvs. 60 procent av totalen politiskt innehåll.

Resultat per verktyg

Facebook

Kommunikationsanalys har dels fokus på social media management, dels att i sin blogg presentera olika verktyg som stöttar hantering och förståelse av närvarons effekter. Dataanalysföretagen Bumblewing tillför faktor influens, Notified faktor engagemang och sentiment, och Smampion faktor poäng.

Influens

Jimmie Åkesson intog första platsen med drygt 40% av totalen influens (en ökning från föregående kvartal), följd av nykomlingen Magdalena Andersson samt Ebba Busch. Dessa tre säkrade tillsammans drygt 70 procent av partiledarnas totala influens på plattformen.

Influens Facebook kvartal 4 2021 svenska partiledare. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se) Datakälla: Bumblewing

Poäng

Smampions poängskala för sociala medier placerade Magdalena Andersson, Ilan Sadé, Per Bolund och Märta Stenevi under medel detta kvartal. 

Facebook. Sociala medier politiska partiledare kvartal 4 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se) Datakälla: Smampion

Mätpunkter Facebook

Annie Lööf uppvisade negativ tillväxt av följare detta kvartal.

Vid ändring, föregående kvartal inom parentes:

  • Flest följare: Jimmie Åkesson (Stefan Löfven) 
  • Högst viralitet: Magdalena Andersson (Märta Stenevi) 
  • Flest inlägg per dag: Jimmie Åkesson  
  • Högst tillväxt: Magdalena Andersson (Ulf Kristersson) 
  • Högst engagemangsgrad (7-dagar): Magdalena Andersson (Ulf Kristersson) 
  • Dialoger: Nooshi Dadgostar, Nyamko Sabuni, Annie Lööf, Ebba Busch, Märta Stenevi och Ulf Kristersson.

Topp 5-partiledare poäng

Mätpunkter topp 5 svenska partiledare poäng Facebook kvartal 4 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se) Datakälla: Smampion

Engagemang

I verktyget från Notified ser vi hur engagemanget på Facebook fördelades bland partiledarna, där Jimmie Åkesson åter säkrade det högsta engagemanget på sin närvaro. Magdalena Andersson och Ebba Busch var övriga partiledare bland topp 3 på Facebook.

Partiledare Facebook kvartal 4 2021 engagemnang sociala medier. Källa: Kommunikationsanalys. Datakälla: Notified

Kvartalets toppinlägg Facebook

Jimmie Åkesson återfanns detta kvartal med mest effektfulla inlägg i båda verktygen, som båda dessutom placerade ”bränslepriserna” som etta. Även Magdalena Anderssons inlägg placerade sig i båda verktygen.

Topp 3 inlägg per analysverktyg:

  • Bumblewing: Jimmie Åkesson, Jimmie Åkesson och Magdalena Andersson
  • Smampion: Jimmie Åkesson, Magdalena Andersson och Magdalena Andersson

Bumblewing

Facebook. Svenska partiledare: kvartalets tre topp-inlägg kvartal 4 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Smampion

Toppinlägg Facebook kvartal 4 2021. Svenska partiledare sociala medier. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se) Datakälla: Smampion

Twitter

Ulf Kristersson och Nyamko Sabuni har inga egna profiler på Twitter. 

Influens

Kvartalets pallplatser på Twitter intogs detta kvartal av Ebba Busch, Ilan Sadé (MED) och Jimmie Åkesson. Dessa tre säkrade tillsammans nästan 70 procent av partiledarnas totala influens på plattformen.

En tydlig skillnad visade Annie Lööfs höga aktivitet vs Jimmie Åkessons höga engagemangsgrad på budskap. Ingen värdering här av om engagemang är positivt eller negativt. Attityden relaterat partiledarnas kommunikation redovisas i de fristående sentimentanalyserna.

Influens Twitter kvartal 4 2021 svenska partiledare. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se) Datakälla: Bumblewing

Poäng 

Smampions poängskala placerade Märta Stenevi, Magdalena Andersson, Jimmie Åkesson och Farida al-Abani (Fi) under medel detta kvartal.

Svenska partiledare Twitter kvartal 4 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se) Datakälla: Smampion.

Mätpunkter Twitter

Farida al-Abani (Fi) visade negativ tillväxt av följare under kvartalet.

  • Flest följare: Annie Lööf 
  • Högst viralitet: Ilan Sadé (MED) (Farida al-Abani) 
  • Flest inlägg per dag: Per Bolund
  • Högst tillväxt: Märta Stenevi 
  • Högst engagemangsgrad: Märta Stenevi 

Topp 5-partiledare poäng

Mätpunkter svenska partiledare topp 5 Twitter – kvartal 4 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se) Datakälla: Smampion

Engagemang och poster

I Notifieds verktyg ser vi hur engagemanget på Twitter fördelades bland partiledarna, där Ebba Busch säkrade det högsta engagemanget på sin närvaro. Därefter följd av Per Bolund och Magdalena Andersson. 

Partiledare Twitter kvartal 4 2021 engagemnang sociala medier. Källa: Kommunikationsanalys. Datakälla: Notified

Kvartalets toppinlägg Twitter

Ingen partiledare återfanns detta kvartal med mest effektfulla inlägg i båda verktygen. 

Topp 3-inlägg per analysverktyg:

  • Bumblewing: Ebba Busch, Jimmie Åkesson och Ebba Busch
  • Smampion: Ilan Sadé (MED), Ilan Sadé (MED) och Märta Stenevi

Bumblewing

Toppinlägg Twitter kvartal 4 2021. Svenska partiledare sociala medier. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se) Datakälla: Bumblewing

Smampion

Toppinlägg Twitter kvartal 4 2021. Svenska partiledare sociala medier. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se) Datakälla: Smampion

Instagram

Influens 

Ebba Busch, Ulf Kristersson och Magdalena Andersson var de som intog pallplats på Instagram detta kvartal. Dessa tre säkrade tillsammans närmare 60 procent av partiledarnas totala influens på plattformen.

Instagram. Influens för svenska partiledare kvartal 4 2021. Källa. Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se) Datakälla: Bumblewing

Poäng 

Smampions poängskala placerade Annie Lööf, Magdalena Andersson, Per Bolund och Jimmie Åkesson under medel detta kvartal.

Svenska partiledare Instagram kvartal 4 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se) Datakälla: Smampion

Mätpunkter Instagram

Annie Lööf uppvisade negativ tillväxt av följare detta kvartal.

Vid ändring, föregående kvartal inom parentes:

  • Flest följare: Ebba Busch 
  • Högst engagemangsgrad: Magdalena Andersson (Nooshi Dadgostar)
  • Högst tillväxt: Magdalena Andersson (Märta Stenevi)
  • Högst viralitet: Magdalena Andersson (Jimmie Åkesson)
  • Flest inlägg per dag: Nyamko Sabuni

Topp 5-partiledare poäng

Mätpunkter Instagram svenska partiledare topp 5 kvartal 4 2021. Sociala medier. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se) Datakälla: Smampion

Engagemang

I verktyget från Notified ser vi hur faktor engagemang på Instagram fördelas bland partiledarna, där Ebba Busch säkrade kvartalets högsta engagemang, därefter Annie Lööf och Magdalena Andersson. 

Politiska partiledare kvartal 4 2021 Instagram engagemang. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se) Datakälla: Notified

Kvartalets toppinlägg Instagram

Jimmie Åkesson och Magdalena Andersson placerade sig i båda verktygen med mest effektfulla inlägg på Instagram. 

Topp 3-inlägg per analysverktyg:

  • Bumblewing: Jimmie Åkesson, Magdalena Andersson och Ebba Busch
  • Smampion: Magdalena Andersson, Jimmie Åkesson och Magdalena Andersson

Bumblewing

Instagram. Svenska partiledare: månadens tre topp-inlägg kvartal 4 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Smampion

Månadens toppinlägg Instagram svenska partiledare kvartal 4 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se) Datakälla: Smampion

YouTube

Endast ett dataverktyg (Smampion).

Poäng

Hittills har två partiledare en egen YouTube-kanal: Ebba Busch och Annie Lööf. Innehållsproduktion ligger betydligt under frekvens av innehåll i övriga kanaler.

Svenska partiledare YouTube kvartal 4 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se) Datakälla: Smampion

Mätpunkter YouTube

  • Flest följare: Annie Lööf 
  • Högst engagemangsgrad: Ebba Busch (Annie Lööf) 
  • Högst tillväxt: Ebba Busch
  • Högst viralitet: Ebba Busch (Annie Lööf)
  • Flest inlägg per dag: Ebba Busch (Annie Lööf) 
Mätpunkter YouTube svenska partiledare kvartal 4 2021. Sociala medier. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se) Datakälla: Smampion

Kvartalets toppvideor YouTube

YouTube. Svenska partiledare: månadens tre topp-inlägg kvartal 4 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Kvartalets ordval i partiledarnas sociala medier

Nedan de 50 vanligaste orden samt ordmoln baserat på partiledarnas användning per plattform under kvartalet. Se gärna vilka ord, och eventuell skillnad mellan plattformar, som partiledarna använt i sin kommunikation i sociala medier.

Facebook

Svenska partiledare ordmoln Facebook kvartal 4 2021. Källa. Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se) Datakälla: Bumblewing
Svenska partiledares 50 vanligaste ord på Facebook kvartal 4 2021. Källa. Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se) Datakälla: Smampion

Twitter

Svenska partiledare ordmoln Twitter kvartal 4 2021. Källa. Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se) Datakälla: Bumblewing
Svenska partiledares 50 vanligaste ord på Twitter kvartal 4 2021. Källa. Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se) Datakälla: Smampion

Instagram

Svenska partiledare ordmoln Instagram kvartal 4 2021. Källa. Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se) Datakälla: Bumblewing
Svenska partiledares 50 vanligaste ord på Instagram kvartal 4 2021. Källa. Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se) Datakälla: Smampion

YouTube

Svenska partiledares 50 vanligaste ord på YouTube kvartal 4 2021. Källa. Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se) Datakälla: Smampion

Nyheter och tips

Säpo: Personlig säkerhet för politiskt aktiva

Säkerhetspolisen har tagit fram en handbok om personlig säkerhet för att hantera hot. Där presenteras bland annat denna vägledning vad gäller sociala medier:

Vägledning i sociala medier. Källa: Säkerhetspolisen

Meta: Tips för folkvalda ämbetsmän

Till stöd för folkvalda ämbetsmän har Meta aka Facebook delat tips om bästa metoder för att nå framgång och sin community på Facebook.

Valår och mindre politiskt innehåll på Facebook

Kommunikationsanalys har tidigare skrivit om de begränsningar som Facebook gjort i bland annat USA vad gäller mängden politiskt innehåll. Nu har besked kommit att mängden politiskt innehåll även ska reduceras i Sverige, dock utan att någon tidpunkt meddelats. Facebooks egen kommunikation runt detta hittar du här.

Här kan du lyssna till Janne Elvelid på Meta som berättar om arbetet på bland annat Facebook inför valåret i Sverige.

Talmannen i sociala medier

Talman Andreas Norlén har av media uppmärksammats på dels hans närvaro i sociala medier, dels hans användning av sponsrade inlägg. Mer att läsa: Talmannen ska inte vara Margaux Dietz.

Strandhäll på Twitter

Aftonbladet har uppmärksammat klimat- och miljöminister Annika Strandhälls närvaro på Twitter. Mer kan du läsa här: Strandhäll kan ha för lite att göra.

Valår: Hyr en sociala medier specialist?

Kraftsamling och försäkran om kompetens och resurser pågår nu bland landets partier för att säkra framgång i årets val. För mindre partier samt mindre andel partistöd kanske ett konsultstöd att hyra per timme för sociala medier kan vara ett alternativ vs anställning? Mer info hos Hammer & Hanborg.

Facebook stängde sidor inför valet 2018

Expressen har delat exempel på att Facebook ska ha stängt konton relaterat det svenska valet 2018.

Opinionsläget – Pollofpolls

Det produceras som bekant ett stort antal partiundersökningar (löpande). För dig som söker en sammantagen helhetsbild av opinionsläget kan Pollofpolls.se ge stöd, samt även historisk utveckling.

Mandatkollen – online-tjänst för bedömning av mandat i riksdagen

Mandatkollen är en gratis online-tjänst som ger möjlighet att själv laborera med partikonstellationer för att se hur samarbeten skulle kunna skapa betryggande antal mandat i riksdagen. En högaktuell fråga i dessa tider med misstroendeomröstning och försök till ny regeringsbildning. Till detta kan även nedanstående vara ett stöd för att laborera med mandaten.

Kontakt och mer kunskap

Förhoppningsvis gav underlaget ovan stöd att bilda en uppfattning om det politiska läget i sociala medier i allmänhet, och partiledarnas effekt på plattformarna i synnerhet. Kanske även inspiration för att öka din egen (politiska) sidas genomslag? 

Här kan du läsa den senaste sentimentanalysen eller attityden till partiledarna 2021 (kommuniceras kvartalsvis). 

Du kan följa Kommunikationsanalys på Facebook och LinkedIn för att säkra nya insikter.

Behöver du eller din organisation ett bollplank eller stöd vad gäller resultat i sociala medier eller social media management? Välkommen att höra av dig.

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange: Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Datakällor: BumblewingNotified samt Smampion 

Förklaring: Influens

Smampions poängskala (0-100) motsvarar följande betyg:

100: Perfekt
95 – 99: Världsklass
90 – 94: Mycket bra
80 – 89: Väldigt bra
65 – 79: Ett bra betyg
45 – 64: Helt ok
30 – 44: Ej godkänt
0 – 29: Underkänt

Dialoger (avser Facebook och Twitter): En dialog uppstår när det finns tre eller fler kommentarer på ett inlägg som sidan har publicerat. Sidan antas ha deltagit i dialogen om sidan själv kommenterat på inlägget i form av en kommentar eller svar till en annan användares kommentar.

Fakta: Bloggen analyserar data baserat på tio partier: partiledarna och språkrören för de åtta politiska partierna i riksdagen, samt Feministiskt initiativ och Medborgerlig Samling. Feministiskt initiativ finns med på grund av sin framgång i sociala medier inför valet 2014, och motsvarande för Medborgerlig Samling inför valet 2018. Tanken med ”samma” politiska partiledare/språkrör är att långa tidslinjer med samma analysobjekt ger bra underlag för att kunna följa utveckling av kommunikation i sociala medier över tid, samt utifrån samma data kunna se trender och förändringar – allt annat lika. Efter valet 2022 kommer endast partiledare för partier invalda i riksdagen att redovisas.