Kategoriarkiv: Regioner och sjukhus

Sociala medier: Sahlgrenska Universitetssjukhuset använder stories för folkbildning

2020 utökade Kommunikationsanalys med ett flertal nya och intressanta branscher för bevakning och analys av deras framgång och närvaro i sociala medier, däribland sjukhus. Här hittar du resultaten för landets sjukhus i sociala medier för fjärde kvartalet 2020.

Denna blogg vill även inspirera genom att möjliggöra tips från digitala varumärken som antingen förekommer på de olika topplistor för sociala medier som bloggen lyfter, eller som belyser den vardag som ansvariga för sociala plattformar möter. En samlingsplats för professionella med #tipsfrånverkligheten.

Denna gång delar Angelica Capitao Patrao, digital kommunikatör och samordnare vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, sina tankar om hur sjukhuset arbetar med sociala medier för att nå framgång samt hantera uppföljning.

Foto: Angelica Capitao Patrao, Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Vad vill Sahlgrenska Universitetssjukhuset uppnå med sin närvaro i sociala medier?

– Vi vill finnas nära våra målgrupper, patienter, medarbetare, allmänhet och potentiella medarbetare, och ha en aktiv och öppen dialog. Vi fångar också upp frågor som engagerar och tar vår roll som folkbildare.

– Med vår närvaro delar vi berättelsen om Sahlgrenska Universitetssjukhus, all den magi som pågår innanför sjukhusväggarna, och visar hur vi är ett av landets ledande universitetssjukhus.  

Sahlgrenska Universitetssjukhuset – Folkbildande_stories

Hur resonerar och agerar ni för ett lyckat upplägg? 

– Det senaste året har vården och Sahlgrenska Universitetssjukhuset varit i allmänhetens fokus på ett sätt som vi aldrig tidigare har varit med om, samtidigt som informationsbehovet har varit större än vanligt. I sociala medier har vi spridit viktig information till patienter, medarbetare och allmänhet, gett nulägesbilder från covid-vården, uppmärksammat medarbetare och deras insatser, men också beskrivit utmaningar, visat hur sjukhuset hanterat rådande läge och uppmanat allmänheten till att ta ansvar för minskad smittspridning.

– Vi har en tydlig strategi som vi jobbar efter och följer kontinuerligt upp det innehåll vi delar för att ständigt nå bättre resultat. Vi befinner oss i ett sammanhang med mycket kompetens och utveckling, och det skapar stolthet att ta del av alla goda resultat, behandlingar och högkvalitativa vård som kommer patienterna till del. Sjukvården är en av våra viktigaste samhällsfunktioner, vilket märks inte minst nu under covid-19-pandemin. Allt detta mynnar ut i aktiviteter i våra kanaler. 

– På det stora hela är det våra medarbetare som står i frontlinjen, både i pandemin men också i våra sociala medier. Våra medarbetare är våra viktigaste talespersoner och ger en transparent, trygg och även personlig bild av det som sker innanför sjukhusets väggar och hur det är att arbeta här. Både på Instagram och Facebook ser vi att detta är ett lyckat koncept, men där vi på Facebook också ser att rollen som samhällsaktör är viktig. Detta har inte minst märkts under pandemin då sociala medier har varit några av våra viktigaste kanaler för att sprida samhällsviktig information och kunskap.

– Vi har också tagit vår roll som folkbildare och spridit kunskap med våra experter som finns inhouse och använt materialet i flera kanaler. Till exempel i mars när informationsbehovet om coronaviruset var som störst och vi gjorde ett antal poddavsnitt av Sahlgrenskapodden med Agnes Woldinfektionsläkare och virusexpert vilka kunde berätta det senaste vi visste om viruset och covid-19. Innehållet användes även i andra kanaler i form av filmer, stories samt artiklar i digitala magasinet Sahlgrenskaliv för att sprida kunskapen vidare. Ytterligare ett exempel är när diskussionerna och frågetecknen om vaccin var som allra störst i december, då följare kunde ställa frågor direkt till vår expert Magnus Gisslén i Instagram Stories, vilket sedan också mynnade ut i poddavsnitt. Stories är generellt en kanal vi använder mycket för att folkbilda, sprida kunskap och ha en dialog med våra följare.

– Vi har redaktionsmöte en gång i veckan där vi sätter den stora redaktionella planeringen för veckan, vad som är på gång och vad som ska publiceras i alla våra kanaler. Det är också ett tillfälle där vi spånar idéer och planerar för kommande aktiviteter. Vi har en stor flexibilitet i planeringen och det sker uppdateringar kontinuerligt, till exempel vid inspel från kollegor i våra dagliga morgonmöten eller vid händelser i omvärlden. 

– Jag har det övergripande ansvaret för våra sociala kanaler, men hela Kommunikationsavdelningen är involverade. Vi producerar och publicerar totalt cirka 20-25 inlägg per vecka för alla våra sociala medier-kanaler. Allt görs inhouse och vi använder ett gemensamt digitalt planeringsverktyg.

– Sahlgrenska Universitetssjukhuset finns på Facebook, Instagram, Twitter, Linkedin och på Vimeo, där vi finns under Västra Götalandsregionen. Ett av våra instagram-konton som också bör nämnas, och som vi är väldigt glada över, är forlossningen_ostra. Kontot ger en inblick i Sveriges största förlossningenhet, sprider kunskap om förlossningvård och drivs av medarbetare på Förlossningen. 

– Sjukhusets Linkedin har ett blandat innehåll och är en kanal där Kommunikation och HR arbetar tillsammans. På Linkedin samsas jobbannonser med ett mer redaktionellt innehåll, till exempel från vårt digitala magasin Sahlgrenskaliv, som syftar till att främja arbetsgivarvarumärket. Eftersom endast en låg andel av de som arbetar i vårdnära yrken använder Linkedin, är våra målgrupper där främst chefer, forskare, ingenjörer och administrativ personal. 

– Det är också viktigt att kommunikationen i sociala medier samspelar med efterfrågan och aktuella händelser i samhället, samt aktiviteter i andra kanaler, som till exempel Sahlgrenskaliv eller pressaktiviteter. Där är Twitter en effektiv kanal för oss där vi bidrar till samhällsdebatten genom kunskap, fakta och synliggöra sjukhusets experter.

– Vad gäller kommentarer och frågor på våra inlägg kan det variera väldigt mycket. Under pandemin, både våren och hösten, har vi haft ett mycket större flöde av kommentarer och frågor än tidigare, vilket vi verkligen uppskattar då vi vill ha en dialog och samtal med våra följare. Som mest kan det handla om ett hundratal kommentarer om dagen. Målet är att svara så skyndsamt som möjligt, gärna inom timmen i de fall kommentarer och frågor kommer under kontorstider. Kommentarer och meddelanden kollas även av på kvällar och helger av den kommunikatör som är i beredskap.

– För att lyckas med sociala medier ser jag att det är viktigt att känna sina följare, vara människokännare och uppvisa lyhördhet. En stor del av arbete med sociala medier är så klart också statistik och reflektion, så att tycka om siffror och analys tror jag är viktigt för att kontinuerligt utveckla innehållet och kommunikationen med följare. 

Sahlgrenska Universitetssjukhuset – graf maj 2020

Hur följer ni upp resultat av er närvaro i sociala medier? Vilka verktyg använder ni? Har ni tydliga mål?

– Allt vi gör, både i sociala medier och andra kanaler, ska stödja våra övergripande kommunikationsmål, att stärka allmänhetens förtroende och öka den interna stoltheten. Det syftet ska ju även våra kommunikationsaktiviteter och innehåll tjäna. Rent konkret kan det till exempel handla om ett visst mått på engagemang, spridning, hur många vi når ut med och hur många som interagerar med oss. Det är också viktigt att vi når ut med rätt innehåll, vilket är något som vi har med oss när vi planerar våra kommunikationsaktiviteter. Detta följs också upp i vår månatliga analys och sammanfattning. 

– Följarantalet det senaste året har ökat med över 50 procent för våra sociala medier. Effekten syns även tydligt när det gäller räckvidd och engagemang, där vi har haft väldigt fina resultat det senaste året. 

– För uppföljning använder vi primärt plattformarnas egna verktyg. Vi har också nyligen börjat använda Agorapulse, vilket jag inte ännu har några erfarenheter att dela med mig av.

– Vi har en strategi med tydliga mål som vi jobbar mot, och det är något vi följer upp löpande och sammanfattar i en gedigen analys varje månad. Den här analysen görs av samtliga kanaler som vi kommunicerar i, både interna och externa, och blir sedan en del av vårt utvecklingsarbete, avslutar Angelica.

Sahlgrenska Universitetssjukhuset på Facebook.

Under 2021 kommer fler tipsinlägg med röster och erfarenheter från bland annat banker, elhandel, myndigheter, sjukhus, regioner, politik och telekom. Du hittar även inlägg från bland andra Livrustkammaren och f.d. partiledare Jonas Sjöstedt.

För dig med specifikt intresse för sjukhus i sociala medier vill jag tipsa om dessa inlägg med Akademiska sjukhuset och Angereds Närsjukhus.

Följ gärna Kommunikationsanalys på Facebook och LinkedIn för att säkra nya insikter.

Behöver du eller din organisation ett bollplank eller stöd vad gäller social media management? Välkommen att höra av dig.

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange: Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Foto: Sahlgrenska Universitetssjukhuset 

Sveriges sjukhus i sociala medier – kvartal 4 2020

Karolinska Universitetssjukhuset och Sahlgrenska Universitetssjukhuset var bästa sjukhussidor på Facebook. Sveriges sjukhus gjorde under fjärde kvartalet en aktivitetsökning till i snitt 11 (7) inlägg per månad på Facebook. Akademiska sjukhuset gjorde åter flest inlägg med 33 (15) inlägg per månad. Kortast svarstid uppvisade NU-sjukvården med 4 minuter. Skaraborgs Sjukhus uppvisade högst tillväxt. Innehåll relaterat pandemin dominerade åter de mest framgångsrika inläggen. Sjukhussidor i Region Stockholm gav regionen högst influens.

2020 utökade Kommunikationsanalys sina effektanalyser i sociala medier till att omfatta skattefinansierade verksamheter som Sveriges kommunerlänsstyrelsermyndigheter, regioner och sjukhus. En anledning till detta nya fokusområde var pandemin och samhällets tydliga behov av information och fakta, där sociala medier fyller en viktig roll som nyhetskälla för många. 

Dessa nya effektanalyser har tagits emot med stort intresse. En anledning verkar vara att just uppföljning av sociala medier är ett område som hittills inte fått mycket utrymme internt, om beroende på resurser, kompetens eller annat. Oavsett, tack för återkoppling och inspirerande engagemang.

Pandemikommunikation och digital social kompetens

I december släpptes Svenskarna och internet 2020 där vi bland annat kunde läsa att vår användning av sociala medier under pandemin ökat med 7 procent i jämförelse med samma period 2019. 89 procent av internetanvändarna använde därmed sociala medier. Detta resultat, sammantaget med Reuters Institute Digital News Report 2020 vilken visar att 32 procent av svenskarna har Facebook som nyhetskälla, ger tydliga indikationer på de sociala plattformarnas vikt för organisationers kommunikativa framgång.

Sveriges kommunikatörer ger den 9 februari ett gratis webbinarium tillsammans med Internetstiftelsen vid namn Instagram, Youtube, Twitch eller Reddit – hur ska en kommunikatör tänka? Bra tips för dig som planerar att utöka/ändra er närvaro till flera sociala plattformar.

Även fjärde kvartalet var pandemikommunikation det som skapade mest intresse bland sjukhusens kommunikation. Till inspiration relaterat pandemikommunikation har analysföretaget Smampion sammanställt ett antal corona-inlägg från landets kommuner, vilka under förra året skapade stor spridning och engagemang på Facebook. 

Dataanalysföretaget Socialbakers har satt samman Healthcare and Social Media: The 2020 Overview and beyond, vilket fokuserar på läkemedelsbolag, men som ändå kan ge relaterade tankar och inspiration.

För dig som funderar över sociala mediers påverkan på oss och vårt beteende kan jag tipsa om Mamduh Halawa, Årets Uppsalastudent 2020, psykologistuderande och författare till boken Like – om sociala medier ur ett psykologiskt perspektiv.

Digital kompetens

En genomtänkt och väl paketerad digital närvaro är som bekant av stor vikt för att lyckas nå ut med sina budskap i sociala medier. Samtidigt kan vi läsa att digital kompetens generellt är en bristvara inom offentlig sektor. Vad gäller digital kommunikation möter jag samtidigt fler och fler med titeln ”digital kommunikatör”. 

Vad innebär då detta? ”Det beror på”, verkar vara svaret. Som ett kompetensexempel kan vi för digital kommunikation utgå ifrån funktionen Social Media Management, som för sociala medier omfattar arbetet Före-Under-Efter, eller omskrivet: Kreativa processer-Kanalpaketering/-publicering-Kundservice samt analys. Vilka i sig kan ses som flera olika kompetenser.

Jag ser vid rekrytering att en digital kommunikatör ofta förväntas klara hantera hela processen med sociala medier – inklusive annonsering. Utöver detta även både externwebb och intranät, och därtill gärna även nyhetsbrev, sökord osv.osv. Gärna med en förståelse för och kunskap om juridiska aspekter. Dessa krav är särskilt tydliga hos mindre organisationer med färre resurser. 

Från mitt perspektiv är detta både tunga och stora kompetenskrav, vilka jag har svårt att se hur en person kan leverera på med hög kvalitet genomgående. Jag ser samtidigt att större organisationer har delat upp dessa roller med specificerad kompetens och funktioner. Vilket, för att återknyta till sociala medier, är betryggande att se att begreppet förstås omfatta en stor bredd av kompetenser.

Vad gäller de kommunikativa delarna av arbetsprocessen Före-Under-Efter är de indikationer jag får vad gäller uppföljning, att den ofta blir sekundär eller bristfällig. Detta då fokus ligger på produktion och publicering – samt kanske därtill även hantera digital kundservice. Förhoppningsvis ger denna blogg stöd och inspiration vad gäller att säkra en bra kompetenskedja för de sociala plattformarna, både för rekryterande chefer samt för kanske överbelastade medarbetare. Ett stabilt och hållbart social media management helt enkelt.

Schrems II-domen samt medier på nätet

Förra kvartalet berörde jag Schrems II-domen som skapat oklarhet om vad som kommer att gälla för innehåll i sociala medier. Och därmed hur det kommer att påverka budskapsflödet i sociala medier. Jag förmodar att de flesta större organisationer börjar få planer runt hur förhålla sig till detta, med nära samverkan mellan kommunikation och juridik. Här kan du läsa vad Integritetsskyddsmyndigheten (före detta Datainspektionen) säger om påverkan av Schrems II-domen, med frågor och svar. För dig som vill få detta tydligare förklarat utifrån ett marknadsperspektiv ger IFI kursen Schrems II och dataöverföring – vad gäller vid marknadsföring och digital kommunikation

En aktuell lösning i praktiken på Schrems II-domen ger Jönköpings kommun. Läs gärna även Pensionsmyndighetens tankar i frågan.

Relaterat Schrems II-domen har företaget Webperf gjort ett test av verktyg använda för webbanalys i offentlig sektor, som till exempel Google Analytics. De har undersökt 623 webbplatser inom offentlig sektor och resultaten hittar du här.

Relevant och bra paketerat innehåll är som bekant en viktig faktor för att nå och säkra effekt i sociala medier. Ifall innehållets format utgör sändning eller publicering på internet kan dessa tips från Myndigheten för press, radio och tv vara bra att känna till.

Publicering av innehåll

Det är glädjande se alla läsare av bloggens #tipsfrånverkligheten där Kommunikationsanalys bjuder in utvalda varumärken att berätta om sitt arbete med sociala medier. Bakgrunden till dessa inlägg kommer från egna erfarenheter av att ha byggt upp en global koncernnärvaro i sociala medier på 00-talet, då ingen info fanns – och hur mycket tillgång till kompetens och inspiration skulle betytt. Och som fortfarande är mycket efterfrågat.

Något jag brukar lyfta i dessa inlägg är hur arbetet med plattformarna planeras. Det är en fråga som jag även ställer vid uppdrag när jag stöttar organisationer med sociala medier. Och här förekommer hela bredden från ren ad hoc till digitala redaktionella årsplaneringshjul.

Bilden nedan visar hur en planerad Social Media Week kan se ut på bas av aktivitet på flera sociala plattformar. Det jag tycker du särskilt ska notera är dels fördelningen av postning över hela dygnet, dels över hela veckan. Ett arbetssätt jag själv använt sedan många år.

Social Media Week. Källa: Blog 2Social by Adenion

Sjukhusens aktivitet på Facebook

Urval

Underlag till denna analys över 23 svenska sjukhus i sociala medier är sjukhus angivna i Vårdguiden. Av dessa har långt ifrån samtliga en officiell Facebook-sida. Eller någon sida alls. Eller sida men utan aktivitet. Utgångspunkten har varit att i största möjliga mån välja officiella Facebook-sidor som representerar hela sjukhuset och inte enbart en speciell avdelning. Om det är ett intressant sjukhus med officiell Facebook-sida som du tycker saknas, välkommen att höra av dig.

Kommunikationsanalys har inte hittat några sidor för sjukhus tillhörande 14 av landets 21 regioner.

Kommunikationsanalys har för denna kvartalsanalys av sjukhus i sociala medier tagit stöd av två svenska dataanalysföretag. Dels Bumblewing med faktor influens, dels Smampion, med faktor poäng. Endast en social plattform, Facebook, analyseras i nuläget. Fler plattformar och/eller faktorer kan tillkomma. 

Storlek och tillväxt

Störst bland sjukhus på Facebook är (föregående kvartal inom parentes):

  1. Karolinska Universitetssjukhuset med drygt 18 000 (17 000) följare,
  2. Akademiska sjukhuset med drygt 16 000 (15 000) följare,
  3. Sahlgrenska Universitetssjukhuset med drygt 12 000 (11 000) följare.

Dessa tre stora växte alltså med ca 1 000 följare vardera under kvartalet. Högst procentuell tillväxt hade Skaraborgs Sjukhus.

Sett till aktivitet i form av antal inlägg var det åter Akademiska sjukhuset som under kvartalet gjorde flest inlägg: 69 (46) stycken under kvartalet, eller 33 (15) stycken per månad. 

Tvåan i antal, Karolinska Universitetssjukhuset gjorde 65 inlägg och trean, Skaraborgs Sjukhus, gjorde 63 stycken under kvartalet, det vill säga 22 respektive 21 inlägg per månad. 

Sjukhussnitt aktivitet

Analysens 23 sjukhus gjorde i snitt 33 (20) inlägg per kvartal, det vill säga 11 (7) inlägg per månad. Detta kan jämföras med det första nedslaget i juni månad som visade 10 inlägg per månad. Vi kan alltså se en aktivitetsökning över tid.

Sjukhusens 33 inlägg per kvartal kan jämföras med landets regioner som i snitt gör 34 (27) inlägg per månadkommuner som gör 22 inlägg per månad samt (statliga) myndigheter som gjorde 39 (32) stycken per kvartal för samma period.

Denna blogg har tidigare som utgångspunkt rekommenderat minst ett inlägg per dag, vilket sjukhusen inte följer. Flödet ska givetvis vara relevant för följarna samt stötta organisationens uppdrag. Det är även viktigt med resurser för att ta hand om effekterna. Med tanke på den bredd av verksamheter som ett sjukhus omfattar samt nu aktuellt pandemiintresse, borde inte brist på innehåll vara en anledning till återhållsamhet. 

Akademiska sjukhuset, Karolinska Universitetssjukhuset samt Skaraborgs Sjukhus gör runt dubbelt så många inlägg som snittet. I andra änden ser vi Kungälvs sjukhus och Frölunda specialistsjukhus med 13 respektive 8 inlägg för hela kvartalet på Facebook.

Tre sjukhussidor gav inte utslag för några inlägg även detta kvartal, samtliga tillhörande Region Jönköpings län: Höglandssjukhuset Eksjö, Länssjukhuset Ryhov och Värnamo sjukhus. Vid tidigare kontroll gjordes senaste uppdateringen från Höglandssjukhuset Eksjö i januari 2015, och sidan har 1 127 (juni 1 107) följare. Länssjukhuset Ryhovs sida har 1 055 (juni 969) följare, och gjorde senaste uppdateringen i januari 2015. Värnamo sjukhus gjorde sin senaste uppdatering i juni 2013 och har 978 (juni 958) följare. Flera av dessa sidor hade obesvarade kommentarer från följare. Dessa sidor är trots sidägarnas inaktivitet växande. Tidigare har Kommunikationsanalys lyft de frågetecken och faror som kan uppstå med att ha en öppen sida men ingen (egen) aktivitet, utifrån faktorer som levererat värde och risker. Ett gratis tips från mig är att dessa sjukhus antingen stänger sina sidor, eller med tanke på befintliga följare, ser över dessa sidors roll som del av den totala kommunikationsplattformen.

Om vi tittar på kvartalets återkommande etta i influens, AkutsjukvårdenPiteå, har de ”endast” gjort 38 (24) inlägg under kvartalet, motsvarande 13 (8) inlägg per månad, men ändå lyckats säkra högst influens. Mycket på bas av en stor mängd reaktioner på sina inlägg. Värt att kolla in vad de gjort och hur de paketerat sitt innehåll för att uppnå denna effekt.

Facebook – topp 5-sjukhus per verktyg

Som bekant är en del av bloggens syfte att lyfta och visa på olika verktyg som hjälper presentera och tolka data från sociala medier. Olika verktyg som hanterar och viktar data från sociala plattformar – på olika sätt. Det är viktigt som ansvarig för uppföljning att komma ihåg är att det resultat som visas i egna externa verktyg kanske inte ger samma bild som andra verktyg presenterar. Därav att denna blogg helst gör analys baserad på minst två verktyg för att säkra reliabilitet vad gäller effekt. 

Nedan är kvartalets topp 5-sjukhus baserat på två verktyg, vilka denna gång inte ger någon enad bild vad gäller sjukhusens sidor och rankning. Däremot har båda verktygen samma två sjukhus bland topp 5: Karolinska Universitetssjukhuset och Sahlgrenska Universitetssjukhuset. 

  • Facebook
    • Influens
      1. Akutsjukvården Piteå 
      2. Akademiska sjukhuset 
      3. Karolinska Universitetssjukhuset
      4. Sahlgrenska Universitetssjukhuset
      5. Södersjukhuset AB.
    • Poäng
      1. Sahlgrenska Universitetssjukhuset
      2. Södra Älvsborgs sjukhus
      3. Karolinska Universitetssjukhuset 
      4. NU-sjukvården
      5. Södertälje sjukhus 

Kvartal 4 2020 – sjukhus på Facebook

Andel influens

Fem sjukhus säkrar i denna visualisering en dominerande andel influens medan resterande 18 placeras i gruppen Övriga. Det är alltså 18 sjukhus som delar på en tredjedel av totalen möjlig sjukhusinfluens.

Av de sjukhus som gjorde flest inlägg placerade sig Akademiska sjukhuset, Karolinska Universitetssjukhuset och Sahlgrenska Universitetssjukhuset även bland landets topp 5-influenssjukhus.

Svenska sjukhus i sociala medier Facebook – fjärde kvartalet 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Andel engagemang

Här kan vi tydligt se hur flera sjukhus står ut vad gäller antal inlägg, medan Akutsjukvården Piteå lyckats säkra högst antal reaktioner per inlägg.

Huvuddelen sjukhus återfinns i två kluster, de med låg aktivitet och låg effekt, och de med något högre aktivitet och effekt. 

Sjukhus i Sverige. Facebook. Andel engagemang på poster – fjärde kvartalet 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www..kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Andel poäng

Enligt Smampions poängsbaserade verktyg var kvartalets fem främsta sjukhussidor Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Södra Älvsborgs sjukhus, Karolinska universitetssjukhuset, NU-sjukvården och Södertälje sjukhus.

Sjukhus i sociala medier – poäng kvartal 4 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

Mätpunkter Facebook

Inget sjukhus tappade följare under kvartalet.

6 (11) sjukhus fick underkänd Facebook-närvaro fjärde kvartalet 2020 enligt Smampions poängskala. 

Några mätpunkter (vid förändring föregående kvartal inom parentes):

  • Störst: Karolinska Universitetssjukhuset
  • Högst viralitet: Akutsjukvården Piteå 
  • Flest inlägg per dag: Akademiska sjukhuset
  • Högst tillväxt: Skaraborgs Sjukhus (Akutsjukvården Kalix)
  • Högst engagemangsgrad (7-dagar): Akutsjukvården Piteå 
  • Kortast svarstid: NU-sjukvården 4 minuter (Sahlgrenska Universitetssjukhuset 543 minuter)
  • Högst responsgrad: Alingsås lasarett 75 procent (Södra Älvsborgs sjukhus, SÄS 100 procent)

Nedan syns kvartalets topp 10-poängbaserade sjukhussidor på Facebook: 

Sjukhus i sociala medier – mätpunkter, poängplats topp 10 kvartal 4 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

Smampions poängskala (0-100) motsvarar följande betyg:

100: Perfekt
95 – 99: Världsklass
90 – 94: Mycket bra
80 – 89: Väldigt bra
65 – 79: Ett bra betyg
45 – 64: Helt ok
30 – 44: Ej godkänt
0 – 29: Underkänt

Effekt för sjukhus per region – kvartal 4 2020

Andel influens

Sjukhusen i Region Stockholm (förra kvartalet Region Norrbotten) var de som säkrade högst influens åt egen region, strax före sjukhusen tillhörande Västra Götalandsregionen (Region Stockholm).  

Sjukhus i Sverige per län. Facebook. Andel engagemang på poster – kvartal 4 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www..kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Andel aktivitet

Vid indelning av dessa 23 sjukhus per region var det åter sjukhusen i Västra Götlandsregionen som uppvisade högst aktivitet. 14 regioner saknas då inga relaterade sjukhus funnits ha Facebook-sidor att mäta.

Sjukhus i Sverige per län. Facebook. Andel engagemang på poster – kvartal 4 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www..kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Bästa poster på Facebook – kvartal 4 2020

Inlägg från Akutsjukvården Piteå och Södersjukhuset AB återfinns i båda verktygens topp 3. 

Därtill även inlägg från Karolinska Universitetssjukhuset och Capio St Görans Sjukhus som säkrade topplatserna som kvartalets bästa (= mest effektfulla) inlägg. Samtliga med innehåll relaterat pandemin.

Svenska sjukhus i sociala medier Facebook – bästa inlägg fjärde kvartalet 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing
Svenska sjukhus i sociala medier Facebook – bästa inlägg fjärde kvartalet 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

50 vanligast förekommande sjukhusordval i sociala medier

Sjukhus i sociala medier – vanligaste ordval kvartal 4 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

Hur matchar dessa resultat din erfarenhet av sjukhusen på Facebook? Är det något intressant sjukhus som saknas? Har du märkt någon skillnad på aktiviteten/innehållet/paketeringen före och efter pandemin i sociala medier? 

Följ gärna Kommunikationsanalys på Facebook och LinkedIn för att säkra nya insikter om effekter i sociala medier och social media management.

Nästa effektanalys för sjukhus i sociala medier kommer i april/maj 2021 för första kvartalet 2021.

Behöver du och/eller er organisation ett bollplank eller stöd för ert arbete och resultat i sociala medier? Välkommen att höra av dig.

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange: Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Underlag urval: Vårdguiden – lista över sjukhus i Sverige (gammal lista dubbelkollad mot andra listor)

Datakälla: Bumblewing och Smampion.

Definition av influens.

Sveriges 21 regioner i sociala medier – kvartal 4 2020

Region Skåne, Region Kalmar län och Region Stockholm var kvartalets bästa regionsidor på Facebook. Sveriges regioner gjorde under fjärde kvartalet en aktivitetsökning till i snitt 34 inlägg per månad på Facebook. Region Stockholm gjorde 96 inlägg per månad. Kortast svarstid uppvisade Region Halland med 21 minuter. En region hade 100 procents responsgrad på Facebook. Under kvartalet gjorde samtliga 21 regioner inlägg på Facebook. Innehåll relaterat pandemin dominerade åter inlägg med mest effekt. Region Skåne samt Region Västmanland gjorde kvartalets mest effektiva inlägg.

2020 utökade Kommunikationsanalys sina effektanalyser i sociala medier till att omfatta skattefinansierade verksamheter som Sveriges kommuner, länsstyrelser, myndigheter, regioner och sjukhus. En anledning till detta nya fokusområde var pandemin och samhällets tydliga behov av information och fakta, där sociala medier fyller en viktig roll som nyhetskälla för många.

Dessa nya effektanalyser har tagits emot med stort intresse. En anledning verkar vara att just uppföljning av sociala medier är ett område som hittills inte fått mycket utrymme internt, om beroende på resurser, kompetens eller annat. Oavsett, tack för återkoppling och inspirerande engagemang.

Pandemikommunikation och digital kompetens

I december släpptes Svenskarna och internet 2020 där vi bland annat kunde läsa att vår användning av sociala medier under pandemin ökat med 7 procent i jämförelse med samma period 2019. 89 procent av internetanvändarna använde därmed sociala medier. Detta resultat, sammantaget med Reuters Institute Digital News Report 2020 vilken visar att 32 procent har Facebook som nyhetskälla, ger tydliga indikationer på de sociala plattformarnas vikt för organisationers kommunikativa framgång.

Sveriges kommunikatörer ger den 9 februari ett gratis webbinarium tillsammans med Internetstiftelsen vid namn Instagram, Youtube, Twitch eller Reddit – hur ska en kommunikatör tänka? Bra tips för dig som planerar att utöka/ändra er närvaro till flera sociala plattformar.

Även fjärde kvartalet var pandemikommunikation det som skapade mest intresse bland regionernas kommunikation. Till inspiration relaterat pandemikommunikation har analysföretaget Smampion sammanställt ett antal corona-inlägg från landets kommuner, vilka under förra året skapade stor spridning och engagemang på Facebook. 

Dataanalysföretaget Socialbakers har satt samman Healthcare and Social Media: The 2020 Overview and beyond, vilket fokuserar på läkemedelsbolag, men som ändå kan ge relaterade tankar och inspiration.

Digital kompetens

En genomtänkt och väl paketerad digital närvaro är som bekant av stor vikt för att lyckas nå ut med sina budskap i sociala medier. Samtidigt kan vi läsa att digital kompetens generellt är en bristvara inom offentlig sektor. Vad gäller digital kommunikation möter jag samtidigt fler och fler med titeln ”digital kommunikatör”. 

Vad innebär då detta? ”Det beror på”, verkar vara svaret. Som ett kompetensexempel kan vi för digital kommunikation utgå ifrån funktionen Social Media Management, som för sociala medier omfattar arbetet Före-Under-Efter, eller omskrivet: Kreativa processer-Kanalpaketering/-publicering-Kundservice samt analys. Vilka i sig kan ses som flera olika kompetenser.

Jag ser ibland vid rekrytering att en digital kommunikatör ofta förväntas klara hantera hela processen med sociala medier – inklusive annonsering. Utöver detta även både externwebb och intranät, och därtill gärna även nyhetsbrev, sökord osv.osv. Gärna med en förståelse för och kunskap om juridiska aspekter. Dessa krav är särskilt tydliga hos mindre organisationer med färre resurser. 

Från mitt perspektiv är detta både tunga och stora kompetenskrav, vilka jag har svårt att se hur en person kan leverera på med hög kvalitet genomgående. Jag ser samtidigt att större organisationer har delat upp dessa roller med specificerad kompetens och funktioner. Vilket, för att återknyta till sociala medier, är betryggande att se att begreppet förstås omfatta en stor bredd av kompetenser.

Vad gäller de kommunikativa delarna av arbetsprocessen Före-Under-Efter är de indikationer jag får vad gäller uppföljning, att den ofta blir sekundär eller bristfällig. Detta då fokus ligger på produktion och publicering – samt kanske därtill även hantera digital kundservice. Förhoppningsvis ger denna blogg stöd och inspiration vad gäller att säkra en bra kompetenskedja för de sociala plattformarna, både för rekryterande chefer samt för kanske överbelastade medarbetare. Ett stabilt och hållbart social media management helt enkelt.

Schrems II-domen samt medier på nätet

Förra kvartalet berörde jag Schrems II-domen som skapat oklarhet om vad som kommer att gälla för innehåll i sociala medier. Och därmed hur det kommer att påverka budskapsflödet i sociala medier. Jag förmodar att de flesta större organisationer börjar få planer runt hur förhålla sig till detta, med nära samverkan mellan kommunikation och juridik. Här kan du läsa vad Integritetsskyddsmyndigheten (före detta Datainspektionen) säger om påverkan av Schrems II-domen, med frågor och svar. För dig som vill få detta tydligare förklarat utifrån ett marknadsperspektiv ger IFI kursen Schrems II och dataöverföring – vad gäller vid marknadsföring och digital kommunikation

En aktuell lösning i praktiken på Schrems II-domen ger Jönköpings kommun. Läs gärna även Pensionsmyndighetens tankar i frågan.

Relaterat Schrems II-domen har företaget Webperf gjort ett test av verktyg använda för webbanalys i offentlig sektor, som till exempel Google Analytics. De har undersökt 623 webbplatser inom offentlig sektor och resultaten hittar du här.

Relevant och bra paketerat innehåll är som bekant en viktig faktor för att nå och säkra effekt i sociala medier. Ifall innehållets format utgör sändning eller publicering på internet kan dessa tips från Myndigheten för press, radio och tv vara bra att känna till.

Publicering av innehåll

Det är glädjande se alla läsare av bloggens #tipsfrånverkligheten där Kommunikationsanalys bjuder in utvalda varumärken att berätta om sitt arbete med sociala medier. Bakgrunden till dessa inlägg kommer från egna erfarenheter av att ha byggt upp en global koncernnärvaro i sociala medier på 00-talet, då ingen info fanns – och hur mycket tillgång till kompetens och inspiration skulle betytt. Och som fortfarande är mycket efterfrågat.

Något jag brukar lyfta i dessa inlägg är hur arbetet med plattformarna planeras. Det är en fråga som jag även ställer vid uppdrag när jag stöttar organisationer med sociala medier. Och här förekommer hela bredden från ren ad hoc till digitala redaktionella årsplaneringshjul.

Bilden nedan visar hur en planerad Social Media Week kan se ut på bas av aktivitet på flera sociala plattformar. Det jag tycker du särskilt ska notera är dels fördelningen av postning över hela dygnet, dels över hela veckan. Ett arbetssätt jag själv använt sedan många år.

Social Media Week. Källa: Blog 2Social by Adenion

Regionernas aktivitet på Facebook

Landets samtliga 21 regioner har sidor på Facebook och samtliga var aktiva under kvartalet. Den region som är störst på Facebook är Region Skåne med nästan 32 000 (28 000) följare. Regionen har uppvisat en tydlig tillväxt senaste halvåret.

Hur aktiva var landets regioner? Om vi med aktiva menar antal inlägg var det åter Region Stockholm som under kvartalet gjorde flest inlägg: 287 (274) stycken eller 96 (91) stycken per månad.

Tvåan, Region Kalmar län gjorde 176 (163) stycken och trean, Region Västernorrland gjorde 152 (176) stycken under kvartalet, motsvarande 59 (54) stycken respektive 51 (59) stycken per månad. 

Regionsnitt – aktivitet

De 21 regionerna gjorde i snitt 101 (87) inlägg under kvartalet dvs. 34 (27) inlägg per månad.

Detta antal kan jämföras med landets kommuner som i snitt gjorde 30 (22) inlägg per månad samt (statliga) myndigheter som gjorde 39 (32) stycken per kvartal under samma period. 

Denna blogg har tidigare som utgångspunkt rekommenderat minst ett inlägg per dag vilket regionerna nu uppfyller. Flödet ska givetvis vara relevant för följarna samt stötta organisationens uppdrag. Även viktigt med resurser för att ta hand om effekterna. Med tanke på den bredd av verksamheter som en region omfattar, samt nu aktuellt pandemiintresse, borde inte brist på innehåll vara en anledning till återhållsamhet. 

En fråga av intresse är om syftet med närvaron är information till eller kommunikation med allmänhet och skattebetalare? En fråga jag hoppas kunna belysa genom kommande #tipsfrånverkligheten från intressanta verksamheter.

Region Stockholm gjorde tre gånger så många inlägg som snittet, motsvarande tre inlägg per dag. I andra änden ser vi Region Västmanland med 33 inlägg för hela kvartalet dvs. 11 inlägg per månad på Facebook.

Om vi tittar på kvartalets etta i influens, Region Skåne, har de ”endast” gjort 121 (63) inlägg under kvartalet, eller 40 (21) stycken inlägg per månad, men ändå lyckats säkra högst influens. Mycket på bas av en stor mängd reaktioner på sina inlägg. Värt att kolla in vad de gjort och hur de paketerat sitt innehåll för att uppnå denna effekt. Intressant notera att regionen i stort fördubblade sin aktivitet i jämförelse med föregående kvartal.

Verktyg

Kommunikationsanalys har för denna effektanalys av regioner i sociala medier tagit stöd av två svenska dataanalysföretag. Dels Bumblewing med faktor influens, dels Smampion, med faktor poäng. Endast en social plattform, Facebook, analyseras i nuläget. Fler plattformar och/eller faktorer kan tillkomma. Inom kort kommer en motsvarande kvartalsanalys för landets sjukhus.

Facebook – topp 5-region per verktyg

Som bekant är en del av bloggens syfte att lyfta och visa på olika verktyg som hjälper presentera och tolka data från sociala medier. Olika verktyg som hanterar och viktar data från sociala plattformar på olika sätt. Det är viktigt som ansvarig för uppföljning att komma ihåg är att det resultat som visas i egna (externa) verktyg kanske inte ger samma bild som andra verktyg presenterar. Därav att denna blogg helst gör analys baserad på minst två verktyg för att säkra reliabilitet vad gäller effekt. 

Nedan är kvartalets topp 5-regioner baserat på två verktygs resultat, vilka detta kvartal inte ger någon enad första plats eller exakt matchning vad gäller regionernas sidor och rankning. Däremot har båda verktygen samma tre regioner bland sina topp 5: Skåne, Kalmar län och Stockholm. 

  • Facebook
    • Influens
      1. Skåne 
      2. Kalmar län
      3. Västernorrland
      4. Stockholm
      5. Örebro län.
    • Poäng
      1. Blekinge
      2. Kronoberg
      3. Skåne
      4. Stockholm
      5. Kalmar län.

Kvartal 4 2020 – regioner på Facebook

Andel influens

Fem regioner säkrar nästan hälften av total andel regioninfluens medan resterande 16 regioner delar på resten i gruppen Övriga. Region Skåne säkrar själv över en femtedel av totalen influens.

Övriga utgjorde detta kvartal 50,3 (52,9) procent; ett visst tapp till de fem dominerande regionerna med andra ord.

Region Skåne är åter den region som fått högst antal reaktioner totalt och per inlägg. Av de tre regioner som gjorde flest inlägg, åter Stockholm/Kalmar län/Västernorrland, återfanns samtliga tre även bland topp 5 vad gäller influens.

Sveriges regioner i sociala medier Facebook – fjärde kvartalet 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Andel engagemang

I denna visualisering kan vi tydligt se hur Region Stockholm åter står ut vad gäller antal inlägg, medan Region Skåne med/trots färre inlägg lyckats säkra högst antal reaktioner på sina inlägg.

Merparten regioner återfinns i nedre vänstra hörnet med både låg aktivitet samt lågt antal reaktioner på innehåll.

Regioner i Sverige – sociala medier. Andel engagemang på poster – fjärde kvartalet 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www..kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Poäng

Enligt Smampions poängsbaserade verktyg var kvartalets fem främsta regionsidor Blekinge, Kronoberg, Skåne, Stockholm och Kalmar län.

Regioner i sociala medier – poäng kvartal 4 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

Mätpunkter Facebook

Samtliga 21 regioner får godkänd Facebook-närvaro enligt Smampions poängskala. Ingen region tappade följare under kvartalet.

Ett urval mätpunkter (vid ändring föregående kvartal inom parentes):

  • Störst: Region Skåne
  • Högst viralitet: Region Västmanland (Region Norrbotten) 
  • Flest inlägg per dag: Region Stockholm
  • Högst tillväxt: Region Kalmar län (Region Dalarna)
  • Högst engagemangsgrad (7-dagar): Region Sörmland (Region Norrbotten)
  • Kortast svarstid: Region Halland 21 minuter (Region Kronoberg 549 minuter)
  • Högst responsgrad: 100 procent uppvisade en (två) regioner: Region Blekinge (Halland och Kronoberg)

Nedan syns kvartalets topp 10-poängbaserade regionsidor på Facebook: 

Regioner i sociala medier – mätpunkter, poängplats topp 10 regioner kvartal 4 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

Smampions poängskala (0-100) motsvarar följande betyg:

100: Perfekt
95 – 99: Världsklass
90 – 94: Mycket bra
80 – 89: Väldigt bra
65 – 79: Ett bra betyg
45 – 64: Helt ok
30 – 44: Ej godkänt
0 – 29: Underkänt

Bästa poster på Facebook – kvartal 4 2020

Kvartalets mest effektfulla inlägg placerade Region Skåne samt Region Västmanland bland topp 3 i båda verktygen. Samtliga inlägg med innehåll relaterat pandemin. Även Region Jönköpings län placerade sig i ett av verktygen.

Sveriges regioner i sociala medier Facebook – bästa inlägg fjärde kvartalet 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing
Sveriges regioner i sociala medier Facebook – bästa inlägg fjärde kvartalet 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

50 vanligast förekommande regionordval i sociala medier

Regioner i sociala medier – vanligaste ordval kvartal 4 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

Hur matchar dessa resultat din erfarenhet av regionerna på Facebook? Har du märkt någon skillnad på aktiviteten/innehållet/paketeringen före och efter pandemin i sociala medier? 

Följ gärna Kommunikationsanalys på Facebook och LinkedIn för att säkra nya insikter om effekter i sociala medier och social media management.

Nästa effektanalys för regioner i sociala medier kommer i april/maj 2021 för första kvartalet 2021.

Behöver du och/eller er organisation ett bollplank eller stöd för ert arbete och resultat i sociala medier? Välkommen att höra av dig.

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange: Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Datakälla: Bumblewing och Smampion.

Definition av influens.

Sociala medier: Akademiska sjukhuset låter kärnvärden lysa

Akademiska sjukhuset sociala medier

I år har Kommunikationsanalys valt ett flertal nya och intressanta branscher för benchmark och analys av deras framgång och närvaro i sociala medier, däribland regioner och sjukhus. Du kan läsa mer om svenska sjukhus i denna kvartalsanalys omfattande årets tredje kvartal 2020.

Denna blogg vill även inspirera till framgång i sociala medier genom att möjliggöra tips från organisationer som förekommer på de olika topplistor som bloggen lyfter. Eller som väl belyser den vardag som ansvariga för sociala plattformar möter. En samlingsplats för professionella – med #tipsfrånverkligheten.

Akademiska sjukhuset är ett av dessa framgångsrika varumärken som av landets sjukhus visat sig placera sig i toppen bland olika mätverktyg vad gäller närvaro och effekt i sociala medier. Denna gång delar Emelie Tingvall, webbredaktör på enheten för webb och sociala medier på kommunikationsavdelningen vid Akademiska sjukhuset, sina tankar om hur sjukhuset arbetar med sociala medier för att nå framgång samt hantera uppföljning.

Vad vill Akademiska sjukhuset uppnå med sin närvaro i sociala medier?

– Vi hoppas att vi genom vår närvaro i sociala medier ska vara tillgängliga för och skapa en bra relation med våra målgrupper, som består av både patienter, medarbetare, potentiella medarbetare, media och intresserad allmänhet. Vi vill på ett naturligt och intressant sätt kunna berätta om allt vi gör på sjukhuset och stärka vårt varumärke som ett framstående sjukhus med högspecialiserad vård och även visa att vi är en attraktiv arbetsgivare. Genom våra sociala medier hoppas vi kunna skapa en ärlig bild av hur det är att arbeta, eller vara patient eller närstående, på sjukhuset.

Facebook Akademiska sjukhuset

Hur resonerar och agerar ni för ett lyckat upplägg? 

– För ett lyckat upplägg på sociala medier är det viktigt för oss att ha en tydlig strategi och att jobba aktivt efter den. Vi jobbar långsiktigt med planering av våra sociala kanaler men har även plats för spontanitet och är flexibla i att anpassa innehåll efter aktuella händelser i samhället. Vi har även en tydlig grafisk profil som vi jobbar efter för att skapa igenkänning och enhetlighet på våra sociala medier.

– Vår strategi är att i mångt och mycket låta medarbetarna själva ta plats på våra sociala medier och låta dem berätta om sin vardag på sjukhuset. Det gör att vårt innehåll blir transparent och trovärdigt och vi upplever att det ger god respons. Vi märker att man har lättare att relatera till människan och den personliga upplevelsen snarare än när sjukhuset i stort står som avsändare.

– Vi har olika strategier för olika kanaler: På Facebook blandar vi personliga berättelser med pressmeddelanden, nyheter om forskningsprojekt, lyckade satsningar inom vården och utveckling på sjukhuset. För oss är det viktigt att ligga i framkant och vi testar gärna nya funktioner inom sociala medier, till exempel att sända lajv på Facebook, vilket vi gjorde som första sjukhus i Sverige.

– På Instagram har vi ett tydligt upplägg med stafettkonto där olika avdelningar och mottagningar veckovis turas om att ansvara för kontot. Instagramkontot är det största sjukhuskontot i Sverige med nu över 23 000 följare. Det har även gjorts en forskningsstudie om vårt Instagramkonto (Lunds universitet). Vi försöker vara nära följarna genom att öppna upp för frågestunder med olika experter, men även möjlighet att ställa frågor till enskilda medarbetare, till exempel en nyutexaminerad sjuksköterska. Vi märker att det är uppskattat att kunna få direktkontakt med sjukhuset och att det skapar en god relation med följarna.

– På avdelningen har vi en person som har övergripande ansvar för de sociala kanalerna men vi hjälps hela tiden åt och bollar idéer, budskap och format, så kanalernas innehåll är ett resultat av ett bra teamwork på avdelningen. Vi har veckovisa redaktionsråd med hela avdelningen där vi går igenom alla kommande kommunikationsinsatser (både externt och internt) och publiceringar de närmsta två veckorna. Sen har vi en långsiktig strategi för alla kanaler och vi försöker hela tiden att tänka framåt kring vad vi skulle kunna göra för innehåll kopplat till aktiviteter längre fram i tiden, men innehållet styrs mycket av vad som är aktuellt för stunden. När det gäller Instagramkontot, som är ett stafettkonto och där innehållet i mångt och mycket tas fram av avdelningarna själva, krävs ett större planeringsjobb och där bokar vi in avdelningar löpande under året. Där försöker vi koppla visst innehåll till särskilda temadagar eller andra händelser under året då det kan vara extra passande att lyfta fram en viss verksamhet.

– Vi omvärldsspanar hela tiden för att få inspiration från andra sjukhus och regioner. Några som vi följer är Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Akuten Danderyd och Karolinska Universitetssjukhuset, men även utländska konton som Cleveland Clinic och Oslo universitetssykehus. Vi kan hitta mycket inspiration och tips från varandra!

– I all kommunikation är vi noga med att våra kärnvärden lyser igenom – skickliga, ödmjuka och långsiktiga. Vi vill berätta om allt det fantastiska som sker varje dag på vårt sjukhus och samtidigt vara ödmjuka inför de svårigheter som finns. Vi vill att vår närvaro på sociala medier ska spegla verkligheten, och vill ta upp både det som är bra men också det som kan vara svårt eller tungt.

Instagram Akademiska sjukhuset

Hur följer ni upp resultat av er närvaro i sociala medier? Vilka verktyg använder ni? Har ni tydliga mål?

– Vi använder enbart plattformarnas egna verktyg och ser regelbundet över statistiken för våra sociala medier och utvärderar vad som ger bra respons och vad som ger mindre bra respons. När vi märker att något ger mindre bra respons försöker vi förbättra nästkommande inlägg genom att förpacka våra budskap på ett annat sätt för att nå ut bättre. Vi försöker också hela tiden anpassa oss efter nya algoritmer som styr innehållets genomslag och håller koll på resultatet i förhållande till dessa. Vi har tydliga mål kring att hela tiden öka antalet följare och engagemang och följer upp detta regelbundet via de inbyggda statistikverktygen.

– Vi öppnar även då och då upp för möjligheten för följarna att själva skicka in förslag på vad de vill se mer av på våra konton, och berätta om varför de följer oss och vilka de är. På så sätt får vi också en bild av vad som uppskattas mest och vad vi ska fortsätta med. Vi har alltid en person som bevakar kanalerna och som ansvarar för att svara inom ett dygn. Ofta behöver frågorna vidarebefordras till ansvarig person, och det kan ibland ta tid då många i verksamheten ofta har fullt upp. Om vi vet med oss att svar kan komma att dröja försöker vi alltid att återkoppla det.

– Förutom statistiken kring engagemang och räckvidd tittar vi även mycket på andra parametrar som ålder, kön och geografisk placering för att hålla koll på vilken målgrupp vi har och vilka som interagerar mest med vårt innehåll. Statistiken kan även berätta vilka veckodagar och vilka tidpunkter på dagen som det är bäst att publicera, och vi anpassar oss till detta för att få bästa möjliga resultat. Att hålla koll på statistiken är ett tacksamt och tydligt verktyg för att kunna utveckla våra sociala medier, avslutar Emelie.

Här hittar du Akademiska sjukhuset på Facebook. 

Under 2020 kommer fler tipsinlägg med röster och erfarenheter från bland annat banker, elhandel, försäkringsbolag, kommuner, sjukhus, regioner och telekom. Du hittar även inlägg från bland andra Livrustkammaren och f.d. partiledare Jonas Sjöstedt.

Har du funderingar runt er egen närvaro i sociala medier? Behöver du ett bollplank vad gäller social media managementVälkommen att höra av dig.

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange: Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Foto: Akademiska sjukhuset Uppsala

Sociala medier: Angereds Närsjukhus värnar om tonaliteten

Foto: ANS – Angereds Närsjukhus

I år har Kommunikationsanalys valt ett flertal nya och intressanta branscher för benchmark och analys av deras framgång och närvaro i sociala medier, däribland regioner och sjukhus. Du kan läsa mer om svenska sjukhus i denna kvartalsanalys omfattande årets tredje kvartal 2020.

Denna blogg vill även inspirera till framgång i sociala medier genom att möjliggöra tips från organisationer som förekommer på de olika topplistor som bloggen lyfter, eller som väl belyser den vardag som ansvariga för sociala plattformar möter. En samlingsplats för professionella – med #tipsfrånverkligheten.

Denna gång delar Rebecca Landmér, kommunikatör vid Angereds Närsjukhus, sina tankar om hur sjukhuset arbetar med sociala medier samt hanterar uppföljning.

Vad vill Angereds Närsjukhus uppnå med sin närvaro i sociala medier?

– Angereds Närsjukhus är ett specialistsjukhus, som i stora delar har valt att söka nya sätt att tänka kring vård och hälsa, med avsikt att finnas nära de lokala invånarnas behov. Sjukhuset har också ett särskilt fokus på folkhälsa, förebyggande hälsa och goda levnadsvanor. Anledningen till att det byggdes var bland annat för att vara en del i arbetet med att utjämna de hälsoskillnader och skillnader i livslängd (-10 år) som man kan se om man jämför Göteborgs nordöstra stadsdelar med övriga staden (och landet).

– Via våra sociala medie-kanaler vill vi förmedla bilden av ett nära och tillgängligt sjukhus, med kompetent personal som ser till hela patienten. Men rätten till jämlik vård och hälsa i fokus.

Foto: Rebecca Landmér, Angereds Närsjukhus

Hur resonerar och agerar ni för ett lyckat upplägg? 

– Som kommunikatör har jag bland annat ansvarat för sociala medier på Angereds Närsjukhus i fem år. Förra året blev Angereds Närsjukhus (ANS) ett av fyra sjukhus i den nya förvaltningen Sjukhusen i väster (SV). De övriga tre är Alingsås lasarett, Frölunda Specialistsjukhus och Kungälvs sjukhus.

– Från att ha varit ensam kommunikatör på Angereds Närsjukhus fick jag då två nya kollegor, som sitter på Kungälvs sjukhus. En av dem fick uppdraget att hantera samtliga sociala medier-konton hos Sjukhusen i väster. Det visade sig snart inte fungera så bra. Om man inte är på plats, och inte kan hämta in rörelser och stämningar i den fysiska organisationen, blir inläggen kalla, intetsägande och ointressanta. Det har varit en tid av osäkerhet över vem som ska göra vad. Men nu har jag åter själv hand om ANS sociala medier, åtminstone för en tid. Dessutom gör jag ibland inlägg även på våra övriga konton. Min totala tid för sociala medier uppskattar jag till 2-3 timmar per vecka, och då hanterar jag även svar på kommentarer, vilka dock är mycket sporadiska.

– Jag arbetar med redaktionellt, relationellt och informativt innehåll. Förutom på Facebook finns Sjukhusen i väster även på Instagram, YouTube och LinkedIn, men där jobbar vi lite annorlunda. På Instagram har några av våra sjukhus ambulerande konton, där ansvaret för publicering vandrar mellan verksamheterna. YouTube använder vi mest som en förvaringsyta för film (där det mesta är olistat). Linkedin använder vi för främst för jobbannonser, men det händer att vi även lägger ut annat som bedöms kunna stärka arbetsgivarvarumärket.

– Tonaliteten och närvaron i kommunikationen från ANS är mycket viktig. Inlägg i sociala medier ska kännas nära. Jag jobbar mycket med att kommunicera tillgängligt, på lätt svenska och att hitta ett tonläge som inte mästrar och ger råd och pekpinnar ”från ovan”. Vi är trots allt en myndighet och talar med den auktoriteten i ryggen, men har funnit att torra myndighetsförmaningar sällan fungerar särskilt bra som kommunikationsbärare. Tilltalet ska vara direkt, öppet och framförallt vänligt.

– De inlägg som brukar få bäst spridning är personporträtt av personal. Helst vårdklädda. Men de inlägg som jag ser som mest framgångsrika är när de får spridning och interaktion inte bara från vårdpersonal, utan från invånare. Gärna lokalbefolkning. För vi vill gärna vara en del i det som skapar en känsla av stolthet över nordöstra Göteborg – och självklart, som nyanserar den stereotypa bilden av förorten.

Hur följer ni upp resultat av er närvaro i sociala medier? Vilka verktyg använder ni? Har ni tydliga mål?

– Jag har alltid haft en ambition att mäta resultatet, men, åren går och hittills har jag inte hunnit/prioriterat det. Det är en ständig källa till känsla av otillräcklighet.

– Vi har ett verktyg – Matomo – som är för webb och sociala medier. För rekrytering använder jag UTM-strängar för att kunna mäta åtminstone en del av konverteringen och kan kasta ett getöga på resultatet. Men inte systematiskt. Och jag sätter inte upp tydliga mål, annat än önskan om så god spridning som möjligt.

– Jag gör inlägg med olika inriktningar och mål, som:  

  • Platsannonser – mål: ansökningar. 
    Dessa kan vara problematiska. De tenderar att avvika från övrigt flöde, kan vara torra, opersonliga, och trötta ut följare. Därför jobbar jag med att formulera om dem till artiklar eller intervjuer med aktuell mottagning. På så sätt tillför de något till bilden av sjukhuset som helhet och förmedlar en bredare och mer personlig bild, både av oss och av den utlysta tjänsten.
  • Event – mål: fysisk närvaro
    Detta har av förklarliga skäl inte varit stort det senaste halvåret. Men tidigare har bl.a. vår Folkhälsoenhet synts mycket på lokala event, t.ex, Angereds bokmässa, biblioteksdagar, skolevent och festivaler.
  • Relationsskapande/storytelling – mål: stärka bilden av våra verksamheter, arbetsgivaren och arbetsplatsen
    Det kan handla om t.ex. intervjuer, forskning, pågående projekt, synlighet i media. Även spontana inlägg, som t.ex. relaterar till aktuellt händelse i samhället.
  • Ren platsspecifik information – mål: nå ut med central information till invånare och patienter
    T.ex. öppettider, ändringar, nyheter (som t.ex. ändrade regler kring medföljande nu under coronapandemin)
  • Information kring folkhälsa och levnadsvanor – mål: kunskapshöjning kring hälsa, förebyggande åtgärder etc. 
    Det har till exempel varit temaserier som inriktning mot levnadsvanor.

– Vi, Sjukhusen i väster, befinner oss fortfarande i en fas där vi inte utvecklat en tydlig gemensam identitet än. Det gör det svårt att utvärdera – vi behöver ju något att mäta mot. När tiden kommer hoppas jag ändå att vi på allvar även tar in utvärderingar i våra processer, avslutar Rebecca.

Här hittar du Angereds Närsjukhus på Facebook

Under 2020 kommer fler tipsinlägg med röster och erfarenheter från bland annat banker, elhandel, försäkringsbolag, kommuner, regioner, myndigheter och telekom. Du hittar även inlägg från bland andra Livrustkammaren och f.d. partiledare Jonas Sjöstedt.

Här kan du följa Kommunikationsanalys på Facebook och LinkedIn för att säkra nya insikter.

Behöver du ett bollplank vad gäller social media management? Välkommen att höra av dig.

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange: Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Foton: Angereds Närsjukhus, Rebecca Landmér

Sveriges sjukhus i sociala medier – kvartal 3 2020

Karolinska Universitetssjukhuset och Södersjukhuset var kvartalets bästa sjukhussidor på Facebook. Sveriges sjukhus gör i snitt 7 inlägg per månad på Facebook. Akademiska sjukhuset gjorde flest inlägg med 15 inlägg per månad. Kortast svarstid uppvisade Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Innehåll relaterat pandemin dominerade de mest framgångsrika inläggen. Akutsjukvården Piteå säkrade högst influens under tredje kvartalet. Sjukhussidor i region Norrbotten gav regionen högst influens.

Från 2020 har Kommunikationsanalys utökat analyser till att omfatta skattefinansierade verksamheter i sociala medier som Sveriges kommunerlänsstyrelsermyndigheterregioner och sjukhus. Syftet med denna analys är att få en överblick över sjukhusens närvaro, aktivitet och effekter, och därmed (kommunikativ) framgång i sociala medier.

En anledning till detta nya fokusområde kom i våras av samhällets tydliga behov av information och fakta, där sociala medier fyller en viktig roll för många, vilket covid-19 gjorde helt uppenbart. Och även konsekvenser av brist därav, #toapapper för att nämna ett exempel. Dessutom, och mycket glädjande, visar återkoppling från dessa verksamheter att området är av stort intresse. Kanske för att det är ett område som hittills inte fått så mycket utrymme internt, vare sig vad gäller uppföljning eller resurser. Oavsett, tack för återkoppling och inspirerande intresse!

Som bekant arbetar professionella inom kommunikation ofta med budskap utifrån upplägget före-under-efter. Denna blogg har fokus på efter; samtidigt som det krävs ett bra före och under för att säkra resultat och därmed dyka upp i denna blogg. Ett genomtänkt social media management helt enkelt.

Jag vill relaterat innehåll kort beröra Schrems II-domen som nu skapar oro och oklarhet om vad som kommer gälla för innehåll i sociala medier. Och hur det därmed kommer att påverka själva innehållet i budskapsflödet i sociala medier. Jag förmodar att de flesta större organisationer börjar få planer runt hur förhålla sig till detta, med nära samverkan mellan kommunikation och juridik. Sveriges kommunikatörer har flera gånger haft frågan uppe och jag vill tipsa om det senaste inlägget: Uppföljning i diskussionen om Schrems II och sociala medier. Även Dagens juridik skrev om Schrems II i denna artikel: Schrems II-domen kan få omfattande konsekvenser för svenska företag och myndigheter. För dig som vill höra mer om detta från Max Schrems himself kan jag tipsa om IT-rättsforum 2020 den 18 november, där österrikaren Schrems är huvudtalare relaterat denna dom om överföring av personuppgifter.

Eftersom sociala medier i större organisationer ofta ”ägs” av kommunikationsavdelningen, vill jag koppla till ett aktuellt och i mitt tycke, viktigt anförande från Sveriges kommunikatörers vd Hanna Brogren. I klippet talar hon bland annat om dels en tydlig förflyttning från tänket sändare och mottagare, dels fyra nya aktuella roller inom kommunikation – där just den sista rollen kan ses koppla det denna blogg lyft sedan 2013:

  • Generalisten
  • Innovatören
  • Innehållsproducenten
  • Analytikern

Underlag till denna analys över svenska sjukhus i sociala medier är sjukhus angivna i Vårdguiden. Av dessa har långt ifrån samtliga en officiell Facebook-sida. Eller någon sida alls. Eller sida men utan aktivitet. Utgångspunkten har varit att i största möjliga mån välja officiella Facebook-sidor som representerar hela sjukhuset och inte enbart en speciell avdelning. Om det är ett intressant sjukhus med officiell Facebook-sida som du tycker saknas, välkommen att höra av dig.

Sjukhusens aktivitet på Facebook

Störst bland sjukhus på Facebook är Karolinska Universitetssjukhuset med drygt 17 000 personer som gillar sidan. Därefter följer Akademiska sjukhuset med knappt 15 000 följare och Sahlgrenska Universitetssjukhuset med drygt 11 000 följare.

Hur aktiva är då landets sjukhus i sociala medier? Om vi med aktiva menar antal inlägg var det Akademiska sjukhuset som under kvartalet gjorde flest inlägg: 46 stycken under kvartalet, eller 15 stycken per månad.

Tvåan och treorna, Universitetssjukhuset Örebro och Karolinska Universitetssjukhuset samt Södersjukhuset AB, gjorde 41 respektive 40 stycken under kvartalet, det vill säga 14 respektive 13 inlägg per månad. 

Kommunikationsanalys har samtidigt inte hittat några sidor för sjukhus tillhörande 14 av landets 21 regioner.

Sjukhussnitt – aktivitet

22 sjukhus gjorde i snitt 20 inlägg per kvartal, det vill säga 7 inlägg per månad. Att jämföra med det första nedslaget i juni månad som visade 10 inlägg per månad. Detta antal kan jämföras med landets regioner som i snitt gör 27 inlägg per månad, kommuner som gör 22 inlägg per månad samt (statliga) myndigheter som gjorde 32 stycken per månad för samma period.

Denna blogg har tidigare som utgångspunkt rekommenderat minst ett inlägg per dag, vilket sjukhusen inte följer. Flödet ska givetvis vara relevant för följarna samt stötta organisationens uppdrag. Det är även viktigt med resurser för att ta hand om effekterna. Med tanke på den bredd av verksamheter som ett sjukhus omfattar samt nu aktuellt pandemiintresse, borde inte brist på innehåll vara en anledning till återhållsamhet. 

Akademiska sjukhuset, Universitetssjukhuset Örebro och Karolinska Universitetssjukhuset samt Södersjukhuset gör runt dubbelt så många inlägg som snittet. I andra änden ser vi Alingsås lasarett och Capio S:t Görans Sjukhus samt Frölunda specialistsjukhus med 6 respektive 3 inlägg för hela kvartalet på Facebook.

Tre sjukhussidor ger inte utslag för några inlägg under månaden, samtliga tillhörande Region Jönköpings län: Höglandssjukhuset Eksjö, Länssjukhuset Ryhov och Värnamo sjukhus. Vid närmare kontroll gjordes senaste uppdateringen från Höglandssjukhuset Eksjö i januari 2015, och sidan har 1 127 (juni 1 107) följare. Länssjukhuset Ryhovs sida har 1 055 (juni 969) följare, och gjorde senaste uppdateringen i januari 2015. Värnamo sjukhus gjorde sin senaste uppdatering i juni 2013 och har 978 (juni 958) följare. Flera av dessa sidor har gamla kommentarer från följare. Dessa sidor är trots sidägarnas inaktivitet växande som synes av jämförelse med juni. Tidigare har Kommunikationsanalys lyft de frågetecken och faror som kan uppstå med att ha en öppen sida men ingen (egen) aktivitet, utifrån faktorer som levererat värde och risker. Ett denna gång gratis tips från mig är att dessa sjukhus antingen stänger sina sidor, eller med tanke på befintliga följare, ser över dessa sidors roll som del av den totala kommunikationsplattformen.

Om vi tittar på kvartalets etta i influens, Akutsjukvården Piteå, har de ”endast” gjort 24 inlägg under kvartalet, motsvarande 8 inlägg per månad, men ändå lyckats säkra högst influens. Mycket på bas av en stor mängd reaktioner på sina inlägg. Värt att kolla in vad de gjort och hur de paketerat sitt innehåll för att uppnå denna effekt.

Kommunikationsanalys har för denna kvartalsanalys av regioner i sociala medier tagit stöd av två svenska dataanalysföretag. Dels Bumblewing med faktor influens (22 sidor, Södertälje sjukhus kommer med från och med kvartal 4 2020), dels Smampion, med faktor poäng (23 sidor). Endast en social plattform, Facebook, analyseras i nuläget. Fler plattformar och/eller faktorer kan tillkomma.

Facebook – topp 5-sjukhus per verktyg

Som bekant är en del av bloggens syfte att lyfta och visa på olika verktyg som hjälper presentera och tolka data från sociala medier. Olika verktyg som hanterar och viktar data från sociala plattformar på olika sätt. Det är viktigt som ansvarig för uppföljning att komma ihåg är att det resultat som visas i egna externa verktyg kanske inte ger samma bild som andra verktyg presenterar. Därav att denna blogg helst gör analys baserad på minst två verktyg för att säkra reliabilitet vad gäller effekt. 

Nedan är kvartalets topp 5-sjukhus baserat på två verktyg, vilka denna gång inte ger någon enad första plats eller exakt matchning vad gäller sjukhusens sidor och rankning. Däremot har båda verktygen samma två sjukhus bland topp 5: Karolinska Universitetssjukhuset och Södersjukhuset AB. 

  • Facebook
    • Influens
      1. Akutsjukvården Piteå 
      2. Karolinska Universitetssjukhuset
      3. Akademiska sjukhuset 
      4. Sahlgrenska Universitetssjukhuset
      5. Södersjukhuset AB.
    • Poäng
      1. Södersjukhuset AB
      2. Södertälje sjukhus 
      3. Södra Älvsborgs sjukhus
      4. Karolinska Universitetssjukhuset 
      5. Skånes universitetssjukhus.

Kvartal 3 2020 – sjukhus på Facebook

Andel influens

Fem sjukhus säkrar i denna visualisering en dominerande andel influens medan resterande 17 placeras i gruppen Övriga. Det är alltså 17 sjukhus som delar på en tredjedel av totalen sjukhusinfluens.

Av de sjukhus som gjorde flest inlägg placerade sig Karolinska Universitetssjukhuset, Akademiska sjukhuset och Södersjukhuset AB även bland landets topp 5-influenssjukhus.

Svenska sjukhus i sociala medier Facebook – tredje kvartalet 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Andel engagemang

Här kan vi tydligt se hur Akademiska sjukhuset står ut vad gäller antal inlägg, medan Akutsjukvården Piteå lyckats säkra högst antal reaktioner per inlägg.

Huvuddelen sjukhus återfinns i två kluster, de med låg aktivitet och låg effekt, och de med något högre aktivitet och effekt. 

Sjukhus i Sverige. Facebook. Andel engagemang på poster – tredje kvartalet 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www..kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Enligt Smampions poängsbaserade verktyg var kvartalets fem främsta sjukhussidor Södersjukhuset AB, Södertälje sjukhus, Södra Älvsborgs sjukhus, Karolinska universitetssjukhuset och Skånes universitetssjukhus.

Sjukhus i sociala medier – poäng kvartal 3 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

Mätpunkter Facebook

Inget sjukhus tappade följare under kvartalet.

11 sjukhus får underkänd Facebook-närvaro tredje kvartalet 2020 enligt Smampions poängskala. 

Några mätpunkter:

  • Störst: Karolinska Universitetssjukhuset
  • Högst viralitet: Akutsjukvården Piteå 
  • Flest inlägg per dag: Akademiska sjukhuset
  • Högst tillväxt: Akutsjukvården Kalix
  • Högst engagemangsgrad (7-dagar): Akutsjukvården Piteå 
  • Kortast svarstid: Sahlgrenska Universitetssjukhuset 543 minuter
  • Högst responsgrad: Södra Älvsborgs sjukhus, SÄS 100 procent
Sjukhus i sociala medier – mätpunkter, poängplats 1-23 kvartal 3 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

Smampions poängskala (0-100) motsvarar följande betyg:

100: Perfekt
95 – 99: Världsklass
90 – 94: Mycket bra
80 – 89: Väldigt bra
65 – 79: Ett bra betyg
45 – 64: Helt ok
30 – 44: Ej godkänt
0 – 29: Underkänt

Effekt för sjukhus per region – kvartal 3 2020

Andel influens

Sjukhusen i Region Norrbotten är de som säkrat högst influens åt egen region, strax före sjukhusen tillhörande Region Stockholm.  

Sjukhus i Sverige per län. Facebook. Andel engagemang på poster – kvartal 3 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www..kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Andel aktivitet

Vid indelning av dessa 22 sjukhus per region var det sjukhusen i Västra Götalandsregionen som uppvisade högst aktivitet. 14 regioner saknas då inga relaterade sjukhus funnits ha Facebook-sidor att mäta.

Värt att jämföra Norrbottens höga influens ovan som alltså inte baseras på mest antal inlägg. Rätt budskap till rätt målgrupp i rätt kanal? 

Sjukhus i Sverige per län. Facebook. Andel engagemang på poster – kvartal 3 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www..kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Bästa poster på Facebook – kvartal 3 2020

Inlägg från Akutsjukvården Piteå återfinns i båda verktygens topp 3.

Därtill även inlägg från Karolinska Universitetssjukhuset och Akutsjukvården Kalix som säkrade topplatserna som månadens bästa (= mest effektfulla) inlägg. Samtliga med innehåll relaterat pandemin.

Svenska sjukhus i sociala medier Facebook – bästa inlägg tredje kvartalet 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing
Svenska sjukhus i sociala medier Facebook – bästa inlägg tredje kvartalet 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

50 vanligast förekommande sjukhusordval i sociala medier

Sjukhus i sociala medier – vanligaste ordval kvartal 3 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

Hur matchar dessa resultat din erfarenhet av sjukhuset på Facebook? Har du märkt någon skillnad på deras aktivitet före och efter pandemin i sociala medier? 

Behöver du ett bollplank vad gäller social media management? Välkommen att höra av dig.

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange: Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Underlag urval: Vårdguiden – lista över sjukhus i Sverige (gammal lista dubbelkollad mot andra listor)

Datakälla: Bumblewing och Smampion.

Definition av influens.

Sveriges 21 regioner i sociala medier – kvartal 3 2020

Region Skåne och Region Stockholm var kvartalets bästa regionsidor på Facebook. Sveriges regioner gjorde i snitt 27 inlägg per månad på Facebook. Region Stockholm gjorde flest med 91 inlägg per månad. Region Skåne säkrade högst regioninfluens på Facebook. Under kvartalet gjorde samtliga 21 regioner inlägg på Facebook. Innehåll relaterat pandemin dominerade inlägg med mest effekt. Vanligast använda ord i regionernas kommunikation var covid-19, region och 1177se.

Från 2020 har Kommunikationsanalys utökat analyser till att omfatta skattefinansierade verksamheter i sociala medier som Sveriges kommunerlänsstyrelsermyndigheter, regioner och sjukhus. En anledning till detta nya fokusområde kom i våras av samhällets tydliga behov av information och fakta, där sociala medier fyller en viktig roll för många, vilket covid-19 gjorde helt uppenbart. Och även konsekvenser av brist därav, #toapapper för att nämna ett exempel. Dessutom, och mycket glädjande, visar återkoppling från dessa verksamheter att området är av stort intresse. Kanske för att detta är ett område som hittills inte fått så mycket utrymme internt, vare sig vad gäller uppföljning eller resurser. Oavsett, tack för återkoppling och inspirerande intresse!

Som bekant arbetar professionella inom kommunikation ofta med budskap utifrån upplägget före-under-efter. Denna blogg har fokus på efter; samtidigt som det krävs ett bra före och under för att säkra resultat och därmed dyka upp i denna blogg. Ett genomtänkt social media management helt enkelt. Jag vill relaterat innehåll kort beröra Schrems II-domen som nu skapar oro och oklarhet om vad som kommer gälla för innehåll i sociala medier. Och hur det därmed kommer att påverka själva innehållet i budskapsflödet i sociala medier. Jag förmodar att de flesta större organisationer börjar få planer runt hur förhålla sig till detta, med nära samverkan mellan kommunikation och juridik. Sveriges kommunikatörer har flera gånger haft frågan uppe och jag vill tipsa om det senaste inlägget: Uppföljning i diskussionen om Schrems II och sociala medier. Även Dagens juridik skrev om Schrems II i denna artikel: Schrems II-domen kan få omfattande konsekvenser för svenska företag och myndigheter. För dig som vill höra mer om detta från Max Schrems himself kan jag tipsa om IT-rättsforum 2020 den 18 november, där österrikaren Schrems är huvudtalare relaterat denna dom om överföring av personuppgifter.

Eftersom sociala medier i större organisationer ofta ”ägs” av kommunikationsavdelningen, vill jag koppla till ett aktuellt och i mitt tycke, viktigt anförande från Sveriges kommunikatörers vd Hanna Brogren. I klippet talar hon bland annat om dels en tydlig förflyttning från tänket sändare och mottagare, dels fyra nya aktuella roller inom kommunikation – där just den sista rollen kan ses koppla det denna blogg lyft sedan 2013:

  • Generalisten
  • Innovatören
  • Innehållsproducenten
  • Analytikern

Regionernas aktivitet på Facebook

Landets samtliga 21 regioner har sidor på Facebook och samtliga var aktiva under kvartalet. Den region som är störst på Facebook är Region Skåne, som i juni hade 21 000 följare, och vars sida när detta publicerades växt till 28 000 följare. 

Hur aktiva var då landets regioner? Om vi med aktiva menar antal inlägg var det Region Stockholm som under kvartalet gjorde flest inlägg: 274 stycken eller 91 stycken per månad. I jämförelse med enbart juni månad gjorde samma region 69 stycken inlägg.

Tvåan och trean, Region Västernorrland och Region Kalmar län, gjorde 176 stycken respektive 163 stycken under kvartalet, eller 59 stycken respektive 54 stycken per månad.

Regionsnitt – aktivitet

De 21 regionerna gjorde i snitt 87 inlägg per kvartal dvs. 27 inlägg per månad (att jämföras med initial junianalys med 33 inlägg per månad). Detta antal kan jämföras med landets kommuner som i snitt gör 22 inlägg per månad samt (statliga) myndigheter som gjorde 32 stycken per månad för samma period.

Denna blogg har tidigare som utgångspunkt rekommenderat minst ett inlägg per dag vilket inte regionerna riktigt uppfyller. Flödet ska givetvis vara relevant för följarna samt stötta organisationens uppdrag. Även viktigt med resurser för att ta hand om effekterna. Med tanke på den bredd av verksamheter som en region omfattar samt nu aktuellt pandemiintresse, borde inte brist på innehåll vara en anledning till återhållsamhet. 

En fråga av intresse är om syftet med närvaron är information till eller kommunikation med allmänhet och skattebetalare? En fråga jag hoppas kunna belysa genom kommande #tipsfrånverkligheten från dessa verksamheter.

Region Stockholm gjorde tre gånger så många inlägg som snittet, samt regionerna Västernorrland och Kalmar län gjorde dubbelt så många inlägg som snittet, motsvarande drygt två inlägg per dag. I andra änden ser vi Region Gävleborg med 29 inlägg för hela kvartalet dvs. 10 inlägg per månad på Facebook.

Om vi tittar på kvartalets etta i influens, Region Skåne, har de ”endast” gjort 63 inlägg under kvartalet, eller 21 stycken inlägg per månad, men ändå lyckats säkra högst influens. Mycket på bas av en stor mängd reaktioner på sina inlägg. Värt att kolla in vad de gjort och hur de paketerat sitt innehåll för att uppnå denna effekt.

Kommunikationsanalys har för denna kvartalsanalys av regioner i sociala medier tagit stöd av två svenska dataanalysföretag. Dels Bumblewing med faktor influens, dels Smampion, med faktor poäng. Endast en social plattform, Facebook, analyseras i nuläget. Fler plattformar och/eller faktorer kan tillkomma. Inom kort kommer en motsvarande kvartalsanalys för landets sjukhus.

Facebook – topp 5-region per verktyg

Som bekant är en del av bloggens syfte att lyfta och visa på olika verktyg som hjälper presentera och tolka data från sociala medier. Olika verktyg som hanterar och viktar data från sociala plattformar på olika sätt. Det är viktigt som ansvarig för uppföljning att komma ihåg är att det resultat som visas i egna (externa) verktyg kanske inte ger samma bild som andra verktyg presenterar. Därav att denna blogg helst gör analys baserad på minst två verktyg för att säkra reliabilitet vad gäller effekt. 

Nedan är kvartalets topp 5-regioner baserat på två verktyg, vilka denna gång inte ger någon enad första plats eller exakt matchning vad gäller regionernas sidor och rankning. Däremot har båda verktygen samma två regioner bland topp 3: Skåne och Stockholm.

  • Facebook
    • Influens
      1. Skåne 
      2. Stockholm
      3. Västernorrland 
      4. Kalmar län
      5. Norrbotten.
    • Poäng
      1. Stockholm
      2. Kalmar län 
      3. Skåne
      4. Västernorrland 
      5. Västerbotten.

Kvartal 3 2020 – regioner på Facebook

Andel influens

Fem regioner säkrar i denna visualisering nästan hälften av total andel regioninfluens medan resterande 16 regioner placeras i gruppen Övriga. 

Region Skåne är den region som fått högst antal reaktioner totalt och per inlägg. Av de tre regioner som gjort flest inlägg, Stockholm/Västernorrland/Kalmar län, återfinns samtliga tre även bland topp 5 vad gäller influens.

Sveriges regioner i sociala medier Facebook – tredje kvartalet 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Andel engagemang

Här kan vi tydligt se hur Region Stockholm står ut vad gäller antal inlägg, medan region Skåne med/trots färre inlägg lyckats säkra högst antal reaktioner per inlägg.

Majoriteten regioner återfinns i nedre vänstra hörnet både vad gäller aktivitet samt reaktioner på innehåll.

Regioner i Sverige – sociala medier. Andel engagemang på poster – tredje kvartalet 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www..kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Enligt Smampions poängsbaserade verktyg var kvartalets fem främsta regionsidor Stockholm, Kalmar län, Skåne, Västernorrland och Västerbotten.

Regioner i sociala medier – poäng kvartal 3 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

Mätpunkter Facebook

Samtliga 21 regioner får godkänd Facebook-närvaro tredje kvartalet 2020 enligt Smampions poängskala. Ingen region tappade följare under kvartalet.

Några mätpunkter:

  • Störst: Region Skåne
  • Högst viralitet: Region Norrbotten 
  • Flest inlägg per dag: Region Stockholm
  • Högst tillväxt: Region Dalarna
  • Högst engagemangsgrad (7-dagar): Region Norrbotten
  • Kortast svarstid: Region Kronoberg 549 minuter
  • Högst responsgrad: 100 procent uppvisade två regioner: Halland och Kronoberg
Regioner i sociala medier – mätpunkter, poängplats 1-21 kvartal 3 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

Smampions poängskala (0-100) motsvarar följande betyg:

100: Perfekt
95 – 99: Världsklass
90 – 94: Mycket bra
80 – 89: Väldigt bra
65 – 79: Ett bra betyg
45 – 64: Helt ok
30 – 44: Ej godkänt
0 – 29: Underkänt

Bästa poster på Facebook – kvartal 3 2020

Kvartalets mest effektfulla inlägg placerade Region Kalmar län bland topp 3 i båda verktygen. Samtliga inlägg med innehåll relaterat pandemin.

Sveriges regioner i sociala medier Facebook – bästa inlägg tredje kvartalet 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing
Sveriges regioner i sociala medier Facebook – bästa inlägg tredje kvartalet 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

50 vanligast förekommande regionordval i sociala medier

Regioner i sociala medier – vanligaste ordval kvartal 3 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

Hur matchar dessa resultat din erfarenhet av regionerna på Facebook? Har du märkt någon skillnad på deras aktivitet före och efter pandemin i sociala medier?

Behöver du ett bollplank vad gäller social media management? Välkommen att höra av dig.

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange: Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Datakälla: Bumblewing och Smampion.

Definition av influens.

Urval underlag: SKR – regioner, lista

Sveriges sjukhus i sociala medier – juni 2020

Sveriges sjukhus gör i snitt 10 inlägg per månad på Facebook. Sahlgrenska Universitetssjukhuset gjorde flest inlägg med 27 stycken i juni. Innehåll relaterat pandemin dominerade de mest framgångsrika inläggen. Akutsjukvården Piteå säkrade högst influens i juni. Sjukhus i Västra Götaland säkrar högst influens bland regionernas sjukhus.

På grund av pågående pandemi med stort intresse och informationsbehov från medborgarna har Kommunikationsanalys tittat på sjukhusens närvaro i sociala medier. Som jag nyligen skrev i detta inlägg är Facebook en viktig nyhetskälla för en dryg tredjedel av samtliga användare. Med tanke på att runt 80 procent av svenskarna använder Facebook, och när då en tredjedel av dessa har kanalen som nyhetskälla; ser landets sjukhus kanalen som en väg för att säkra lokal förståelse för hantering av pandemin? Syftet med denna analys är att få en överblick över sjukhusens närvaro, aktivitet och effekter, och därmed (kommunikativ) framgång i sociala medier.

Motsvarande analys för landets samtliga 21 regioner (före detta landsting) på Facebook hittar du här.

Kommunikationsanalys baserar sin analys på 22 sjukhus med närvaro på Facebook. Underlag till denna analys över svenska sjukhus i sociala medier är sjukhus angivna i Vårdguiden. Av dessa har långt ifrån samtliga en officiell Facebook-sida. Eller någon sida alls. Utgångspunkten har varit att i största möjliga mån välja officiella Facebook-sidor som representerar hela sjukhuset och inte enbart en speciell avdelning. Om det är ett intressant sjukhus med officiell Facebook-sida som du tycker saknas, välkommen att höra av dig.

Det sjukhus som är störst på Facebook är Karolinska Universitetssjukhuset med närmare 17 000 personer som gillar sidan.

Hur aktiva är då landets sjukhus i sociala medier? Om vi med aktiva menar antal inlägg är det Sahlgrenska Universitetssjukhuset som gjort flest inlägg: 27 stycken i juni. Tvåan och trean, Akademiska sjukhuset och NUsjukvården, gjorde 21 respektive 20 stycken under månaden.

Dessa 22 sjukhus gör i snitt 10 inlägg per månad. Denna blogg har tidigare som utgångspunkt rekommenderat minst ett inlägg per dag. Vissa aktuella rekommendationer säger nu minst tre per dag, ända upp till ett per timme. Flödet ska givetvis vara relevant för följarna, och beror självklart även på inom vilken bransch verksamheten finns. Sahlgrenska Universitetssjukhuset står tydligt ut bland sjukhusen med nästan ett inlägg per dag på Facebook. Även helger.

Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Akademiska sjukhuset och NU-sjukvården gör dubbelt så många inlägg som snittet, motsvarande nästan ett inlägg per dag. I andra änden ser vi Capio S:t Görans Sjukhus, Danderyds sjukhus, Kungälvs sjukhus och Frölunda specialistsjukhus med 5 inlägg respektive för hela månaden på Facebook.

Om vi tittar på kvartalets etta i influens, Akutsjukvården Piteå, har de ”endast” gjort 14 inlägg under månaden, motsvarande knappt ett inlägg varannan dag, men ändå lyckats säkra högst influens. Mycket på bas av en stor mängd reaktioner på sina inlägg. Värt att kolla in vad de gjort och hur de paketerar sitt innehåll för att uppnå denna effekt.

Tre sjukhussidor ger inte utslag för några inlägg under månaden: Höglandssjukhuset Eksjö, Länssjukhuset Ryhov och Värnamo sjukhus. Vid närmare kontroll gjordes senaste uppdateringen från Höglandssjukhuset Eksjö i januari 2015, och sidan har 1 107 följare. Länssjukhuset Ryhovs sida har 969 följare, och gjorde senaste uppdateringen i januari 2015. Värnamo sjukhus gjorde sin senaste uppdatering i juni 2013 och har 958 följare. Flera av dessa sidor har gamla (obesvarade) kommentarer från följare. Tidigare har Kommunikationsanalys lyft de frågetecken och faror som kan uppstå med att ha en öppen sida men ingen (egen) aktivitet utifrån faktorer som levererat värde och risker. Ett denna gång gratis tips från mig är att dessa sjukhus antingen stänger dessa sidor, eller med tanke på befintliga följare, ser över dessa sidors roll som del av den totala kommunikationsplattformen.

Här kan du läsa mer om sjukhusens (övriga) leveranser och rankning i Dagens medicins lista över landets bästa sjukhus 2019.

Endast ett verktyg, Bumblewing, och plattform, Facebook, används som underlag för denna första analys över Sveriges sjukhus i sociala medier. Utgångspunkt är influens, vilket är den faktor som analysverktyget Bumblewing redovisar.

Juni 2020 – sjukhus på Facebook

Andel influens

Fem sjukhus säkrar i denna visualisering en dominerande andel influens medan resterande 17 placeras i gruppen Övriga. 

Av de tre sjukhus som gjorde flest inlägg är det endast Akademiska sjukhuset som även placerat sig på pallplats.

Svenska sjukhus i sociala medier Facebook – juni 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Andel engagemang

Här kan vi tydligt se hur Sahlgrenska Universitetssjukhuset står ut vad gäller antal inlägg, medan Akutsjukvården Piteå lyckats säkra högst antal reaktioner per inlägg.

Huvuddelen sjukhus återfinns i två kluster, de med låg aktivitet och låg effekt, och de med något högre aktivitet och effekt.

Sjukhus i Sverige. Facebook. Andel engagemang på poster – juni 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www..kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Effekt för sjukhus per län – juni 2020

Andel aktivitet

Vid indelning av dessa 22 sjukhus per region var det sjukhusen i Västra Götaland som uppvisade högst aktivitet. 15 regioner saknas då inga relaterade sjukhus har Facebook-sidor att mäta.

Sjukhus i Sverige per län. Facebook. Andel engagemang på poster – juni 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www..kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Andel influens

Sjukhusen i Västra Götaland är även de som säkrat högst influens av de sju regionerna som omfattas, på bas av analyserade 22 sjukhus.

Sjukhus i Sverige per län. Facebook. Andel engagemang på poster – juni 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www..kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Bästa poster på Facebook – juni 2020

Södra Älvsborgs sjukhus, Akutsjukvården Piteå och Akademiska sjukhuset säkrade topplatserna som månadens bästa (= mest effektfulla) inlägg. Samtliga med innehåll relaterat pandemin.

Svenska sjukhus i sociala medier Facebook – bästa inlägg juni 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Har du någon erfarenhet av sjukhusens närvaro och kommunikation på Facebook? Arbetar du kanske själv för ett sjukhus eller region och vill dela med dig av ert arbete i sociala medier? Eller vill du att Kommunikationsanalys gör en återkoppling på ert arbete i sociala medier? Hör gärna av dig.

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange: Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Underlag urval: Vårdguiden – lista över sjukhus i Sverige (gammal lista dubbelkollad mot andra listor)

Datakälla: Bumblewing

Definition av influens.

Sveriges regioner i sociala medier – juni 2020

Sveriges regioner gör i snitt 33 inlägg på Facebook per månad. Region Stockholm gjorde flest med 69 inlägg i juni. Region Västmanland gjorde 12 inlägg. Region Skåne säkrade högst influens på Facebook i juni. Under månaden gjorde samtliga 21 regioner inlägg på Facebook. Innehåll relaterat pandemin dominerade.

På grund av pågående pandemi med stort intresse och informationsbehov från medborgarna har Kommunikationsanalys tittat på regionernas (före detta landsting) närvaro i sociala medier. Landets samtliga 21 regioner har sidor på Facebook. Syftet är att få en överblick över aktivitet och effekter, och därmed (kommunikativ) framgång i sociala medier. Ifall du vill veta mer om vilka åtaganden en region har, klicka här.

Den region som är störst på Facebook är Region Skåne med närmare 21 000 personer som gillar sidan.

Hur aktiva är då landets regioner? Om vi med aktiva menar antal inlägg var det Region Stockholm som under månaden gjorde flest inlägg: 69 stycken i juni. Tvåorna, Region Kalmar län och Region Västernorrland, gjorde båda 63 stycken, och trean, Region Värmland gjorde 48 stycken inlägg.

De 21 regionerna gör i snitt 33 inlägg per månad. Denna blogg har tidigare som utgångspunkt rekommenderat minst ett inlägg per dag vilket alltså flertalet regioner följer. Vissa nu aktuella rekommendationer säger minst tre inlägg per dag, med ända upp till ett per timme. Flödet ska givetvis vara relevant för följarna, och innehåll beror självklart även på inom vilken bransch verksamheten finns. Och, vilka resurser som finns för att ta hand om effekterna. Som bekant, är syftet med närvaron information till eller kommunikation med allmänhet och skattebetalare?

Regionerna Stockholm, Kalmar län och Västernorrland gör nästan dubbelt så många inlägg som snittet, motsvarande drygt två inlägg per dag. I andra änden ser vi Region Västmanland med 12 inlägg för hela månaden på Facebook.

Om vi tittar på månadens etta i influens, Region Skåne, så har de ”endast” gjort 32 inlägg under månaden, motsvarande drygt ett inlägg per dag, men ändå lyckats säkra högst influens. Mycket på bas av en stor mängd reaktioner på sina inlägg. Värt att kolla in vad de gjort och hur de paketerar sitt innehåll för att uppnå denna effekt.

Samtliga 21 regioner har varit aktiva på Facebook under månaden .

Endast ett verktyg och plattform används som underlag för denna regionanalys, och utgångspunkt är influens, vilket är den faktor som analysverktyget Bumblewing redovisar. Inom kort kommer en motsvarande analys för landets sjukhus.

Juni 2020 – regioner på Facebook

Andel influens

Fem regioner säkrar i denna visualisering en tydlig andel influens medan resterande 16 placeras i gruppen Övriga. 

Tvån, Region Gävleborg, är den region som uppmätts fått högst antal reaktioner per inlägg. Av de tre regioner som gör flest inlägg är det endast Region Kalmar län som även placerar sig på pallplats vad gäller influens.

Sveriges regioner i sociala medier Facebook – juni 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Andel engagemang

Här kan vi tydligt se hur Region Stockholm står ut vad gäller antal inlägg, medan Region Gävleborg lyckas säkra högst antal reaktioner per inlägg.

Majoriteten regioner återfinns i nedre mitten både vad gäller snitt på aktivitet samt antal reaktioner på innehåll.

Regioner i Sverige – sociala medier. Andel engagemang på poster – juni 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www..kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Bästa poster på Facebook – juni 2020

Månadens mest effektfulla inlägg gjordes av Region Gävleborg, Region Västmanland och Region Östergötland. Samtliga med innehåll relaterat pandemin.

Sveriges regioner i sociala medier Facebook – bästa inlägg juni 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Har du någon erfarenhet av regionerna på Facebook? Har du märkt någon skillnad på deras aktivitet före och efter pandemin i sociala medier? Eller arbetar du kanske för en region och vill dela med dig av ert arbete i sociala medier? Eller vill du att Kommunikationsanalys tar en titt på ert arbete i sociala medier? Hör gärna av dig.

Tycker du detta var intressant? Vill du se en fortsättning av analyser vad gäller regionerna i sociala medier? Hör gärna av dig – antingen här via kontaktformuläret eller via Kommunikationsanalys Facebook-sida.

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange: Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Datakälla: Bumblewing

Definition av influens.

Urval underlag: SKR – regioner, lista