Kategoriarkiv: Regioner och sjukhus

Sveriges sjukhus i sociala medier – kvartal 2 2021

Akutsjukvården Piteå var kvartalets bästa sjukhussida på Facebook. Sveriges sjukhus gjorde under andra kvartalet 9 inlägg per månad på Facebook. Skaraborgs Sjukhus gjorde flest inlägg med 26 inlägg per månad. Kortast svarstid uppvisade Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Bästa innehåll gjordes av Akademiska sjukhuset. Innehåll relaterat pandemin dominerade åter de mest framgångsrika inläggen. Nyheter och tips. Sista sjukhusanalysen.

Med detta inlägg för andra kvartalet 2021 stänger Kommunikationsanalys sin rapportering av sjukhusens närvaro i sociala medier. Syftet har varit att ge en nationell bild över sjukhusens närvaro i sociala medier, vilket nu inte längre ses möjligt genom att ett redan lågt antal sjukhus med Facebook-närvaro minskat, varför därmed endast fem regioner kan speglas. Effektanalyserna för landets 21 regioner kvarstår dock oförändrat.

2020 utökade Kommunikationsanalys sina effektanalyser i sociala medier till att omfatta skattefinansierade verksamheter som Sveriges kommunerlänsstyrelsermyndigheterregioner och sjukhus. En anledning till detta nya fokusområde var pandemin och samhällets tydliga behov av information och fakta, där sociala medier fyller en viktig roll som nyhetskälla för många. 

Sjukhusens placering och aktivitet på Facebook

Facebook – topp 5-sjukhus per verktyg

Nedanstående är kvartalets topp 5-sjukhus baserat på data från två verktyg, vilka denna gång inte ger en enad bild vad gäller sjukhusens sidor och rankning för kvartalet. Akutsjukvården Piteå tog detta kvartal första plats genom sin sammantagna högsta placering.

  • Facebook (föregående kvartal inom parentes vid ändring)
    • Influens
      1. Akutsjukvården Piteå (Karolinska Universitetssjukhuset) 
      2. Akademiska sjukhuset (Sahlgrenska Universitetssjukhuset) 
      3. Karolinska Universitetssjukhuset (Skaraborgs Sjukhus)
      4. Skaraborgs Sjukhus (Akutsjukvården Piteå)
      5. Sahlgrenska Universitetssjukhuset (Akademiska sjukhuset).
    • Poäng
      1. Skaraborgs Sjukhus (Karolinska Universitetssjukhuset)
      2. Karolinska Universitetssjukhuset (Skaraborgs Sjukhus)
      3. Akademiska sjukhuset/Akutsjukvården Piteå (Sahlgrenska Universitetssjukhuset)
      4. NU-sjukvården (Södersjukhuset)
      5. Södersjukhuset (Södertälje sjukhus)

Storlek och tillväxt

Störst bland sjukhus på Facebook är (föregående kvartal inom parentes): 

  1. Karolinska Universitetssjukhuset med drygt 19 500 (19 000) följare, 
  2. Akademiska sjukhuset med drygt 17 000 (16 000) följare, 
  3. Sahlgrenska Universitetssjukhuset med knappt 13 500 (13 000) följare. 

Dessa tre stora hade en något lägre tillväxt detta kvartal. Högst procentuell tillväxt hade åter Skaraborgs Sjukhus.

Sjukhussnitt aktivitet

Dessa 22 sjukhus gjorde i snitt 28 (26) inlägg per kvartal, det vill säga 9 (9) inlägg per månad. Detta kan jämföras med det första nedslaget i juni månad 2020 som visade 10 inlägg per månad. 

Sjukhusens 9 (9) inlägg per månad kan jämföras med landets regioner som i snitt gör 36 (30) inlägg per månad.

Denna blogg har tidigare som utgångspunkt rekommenderat minst ett inlägg per dag, vilket sjukhusen inte följer. Flödet ska givetvis vara relevant för följarna samt stötta organisationens uppdrag. Det är även viktigt med resurser för att ta hand om effekterna. Med tanke på den bredd av verksamheter som ett sjukhus omfattar, samt nu aktuellt pandemiintresse, torde inte brist på innehåll vara en anledning till återhållsamhet. 

Sett till aktivitet i form av antal inlägg var det Skaraborgs Sjukhus (Karolinska Universitetssjukhuset) som under kvartalet gjorde flest inlägg: 79 stycken under kvartalet, eller 26 stycken per månad. 

Ingen aktivitet

Fyra sjukhussidor gav inte utslag för några inlägg detta kvartal. Tre åter tillhörande Region Jönköpings län: Höglandssjukhuset Eksjö, Länssjukhuset Ryhov och Värnamo sjukhus. Flera av dessa sidor hade obesvarade kommentarer från följare. Även Frölunda Specialistsjukhus uppvisade noll inlägg under kvartalet.

Tidigare har Kommunikationsanalys lyft de frågetecken och faror som kan uppstå med att ha en öppen sida men ingen (egen) aktivitet, utifrån faktorer som levererat värde och risker. Ett gratis tips från mig är att t.ex. dessa sjukhus i Jönköpings län antingen stänger sina sidor, eller med tanke på befintliga följare, ser över dessa sidors roll som del av den totala kommunikationsplattformen.

Urval och verktyg

En del av bloggens syfte är att visa på olika verktyg som hjälper presentera och tolka data från sociala medier. Olika verktyg som hanterar och viktar samma data från sociala plattformar – på olika sätt. Det är viktigt som ansvarig för uppföljning att komma ihåg är att det resultat som visas i egna externa verktyg kanske inte ger samma bild som andra verktyg presenterar. Därav att denna blogg helst gör analys baserad på minst två verktyg för att säkra reliabilitet vad gäller effekt. 

Underlag till denna analys över 22 (23) svenska sjukhus i sociala medier är sjukhus angivna i Vårdguiden. Av dessa har långt ifrån samtliga en officiell Facebook-sida. Eller någon sida alls. Eller sida men utan aktivitet. Utgångspunkten har varit att i största möjliga mån välja officiella Facebook-sidor som representerar hela sjukhuset och inte enbart en speciell avdelning.

Kommunikationsanalys har inte hittat några sidor för sjukhus tillhörande 16 av landets 21 regioner. Sidan för Universitetssjukhuset Örebro stängdes under kvartalet och återfinns nu via sidan för Region Örebro län.

Kommunikationsanalys har för denna kvartalsanalys av sjukhus i sociala medier tagit stöd av två svenska dataanalysföretag. Dels Bumblewing med faktor influens, dels Smampion, med faktor poäng. En social plattform, Facebook, analyseras i nuläget. Fler plattformar och/eller faktorer kan tillkomma. 

Kvartal 2 2021 – sjukhus på Facebook per verktyg

Andel influens och postengagemang

Fem sjukhus säkrar i denna visualisering en dominerande andel influens medan resterande placeras i gruppen Övriga. Det är alltså 17 sjukhus som delar på en tredjedel av totalen möjlig sjukhusinfluens. Övriga står för 25,1 (31,9) procent.

Nedanstående kan vi tydligt se hur flera sjukhus står ut vad gäller antal inlägg, medan Akutsjukvården Piteå lyckats säkra högt antal reaktioner per inlägg.

Huvuddelen sjukhus återfinns i kluster med låg aktivitet, samt några som uppvisar någorlunda tydlig effekt. 

Svenska sjukhus i sociala medier Facebook influens – andra kvartalet 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Andel poäng

Nio sjukhussidor rankade under medel detta kvartal.

Sjukhus i sociala medier – poäng kvartal 2 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

Mätpunkter Facebook

Inget sjukhus tappade följare under kvartalet. Sidan för Universitetssjukhuset Örebro är stängd och återfinns nu via sidan för Region Örebro län.

8 (7) sjukhus fick underkänd Facebook-närvaro för kvartalet enligt Smampions poängskala. 

Några mätpunkter (vid förändring föregående kvartal inom parentes):

  • Störst: Karolinska Universitetssjukhuset
  • Högst viralitet: Akutsjukvården Piteå 
  • Flest inlägg per dag: Skaraborgs Sjukhus (Karolinska Universitetssjukhuset)
  • Högst tillväxt: Skaraborgs Sjukhus
  • Högst engagemangsgrad (7-dagar): Akutsjukvården Piteå (Skaraborgs Sjukhus) 
  • Kortast svarstid: Sahlgrenska Universitetssjukhuset 916 minuter (Skaraborgs Sjukhus 100 minuter)
  • Högst responsgrad: Sahlgrenska Universitetssjukhuset 74,1 procent (Kungsälvs sjukhus 100 procent)
  • Dialoger: 13 (15) sjukhus uppvisade dialog

Nedan syns kvartalets topp 5-sjukhussidor på Facebook: 

Sjukhus i sociala medier – mätpunkter, poängplats topp 5 kvartal 2 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

Bästa poster på Facebook – kvartal 2 2021

Inlägg från Akademiska sjukhuset och Akutsjukvården Piteå återfanns i båda verktygens topp 3 för mest effektfulla inlägg för kvartalet. Samtliga med innehåll relaterat pandemin.

Förra kvartalet placerade sig Skaraborgs Sjukhus och Sahlgrenska Universitetssjukhuset i båda verktygens topp 3, därtill även inlägg från Akademiska sjukhuset. Samtliga med innehåll relaterat pandemin.

Svenska sjukhus i sociala medier Facebook – bästa inlägg andra kvartalet 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing
Svenska sjukhus i sociala medier Facebook – bästa inlägg andra kvartalet 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

Ordmoln och vanligast förekommande sjukhusordval

Sjukhus i sociala medier – vanligaste ordval kvartal 2 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing
Sjukhus i sociala medier – vanligaste ordval kvartal 2 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

Nyheter och tips

Förtroende för samhällsinstitutioner – SOM-institutet

SOM-institutet har mätt förtroendet för samhällsinstitutioner 2005-2020, där sjukvården över tid rankar högst.

Ses ert innehåll som verksamhetskritiskt?

Kommunikationsanalys har genom åren lyft och visat på vikten av bra innehåll för budskapsframgång, och därtill möjligheter med bra storytelling. Innehåll kan även ses som faktorer för framgångsrikt varumärkesbyggande, vilket som bekant inte enbart är färg och form.

I artikeln How to Make a Better Case for Content Marketing in 2021 lyfts vikten av innehåll, samt hur denna funktion/kompetens kan ses och processas i organisationen. En relevant artikel som både lyfter och belyser flera sidor av denna fråga, som tankar om (för hög) kostnad för innehåll versus ren annonsering och SEO. 

Artikeln ställer även dessa två frågor som placerar innehåll som en tydlig faktor i möjligheten till framgång, samt hur mäta den:

In 2021, the strategy/challenge is focused on two key (and different) questions:

  1. How do we successfully build (or merge as the case may be) the teams of content strategy (governance, processes, structured content, data, and technology) with content marketing (creating valuable, purpose-driven, content experiences).
  2. How do we scale this new operation to make it efficient, measurable, and manageable?

Ifall du vill veta mer om storytelling har Mynewsdesk ett kort och kostnadsfritt webbinar den 31 augusti.

Vinnare av Stora Kommunikationspriset 2021

Under kvartalet kommunicerade Sveriges kommunikatörer årets vinnare av Stora Kommunikationspriset. Region Skåne tog hem priset i Bästa digitala kommunikation.

Här kan du läsa Region Skånes kommunikationsdirektör Anna Strömblads tankar om kommunikation i sociala medier.

Schrems II-domen – vad har hänt sedan i våras?

Ifall sommarens ledighet fått dig att släppa tankarna på Schrems II-domen och dess konsekvenser, håller advokatfirman Delphi ett webbinarium den 1 september med fokus nyheter på området tredjelandsöverföringar av personuppgifter.

Region Halland: Vindtunneltesta kommunikationen

Ett tips för att lära hur bäst kommunicera kan vara det arbete Region Halland gjorde tillsammans med Kairos future. Här kan du lära mer om det test Region Halland gjorde för att ”vindtunneltesta” sin kommunikationsstrategi samt idéer.

Den optimala sociala medier-organisationen?

Genom åren har Kommunikationsanalys lyft ett flertal olika möjliga ”drömscenarier” vad gäller en optimal organisation för sociala medier. Kommunikationsanalys upplever numera ofta att Kommunikation har huvudansvar – i nära samarbete med övriga funktioner som Marknad och Kundservice.

Sprout Social lyfter i denna artikel fyra olika modeller vad gäller organisering av sociala medier, och lyfter bland annat nedanstående som ”drömbilden”. Hur ser det ut hos dig? 

Which Social Media Org Chart is Right for Your Business? 4 Models to Consider. Källa: Sprout Social

Utbränd på sociala medier?

Viktiga faktorer relaterat arbete med sociala medier är ”kravet” på ett konstant, nytt och intressant flöde och därtill hantering av återkoppling, som i många fall kan vara tuff och mycket mentalt krävande. Samt att allt detta pågår dygnet runt, vilket gör att det är viktigt att organisationen runt sociala medier har denna viktiga (psykologiska) aspekt med i arbetet. Stöd för en hälsosam arbetsmiljö helt enkelt.

Sprout Social har skrivit detta om Battling burnout as a social media manager. Därtill vill jag tipsa om denna artikel här i denna blogg om Region Sörmland och hur de riggat arbete med sociala medier med just återhämtning i åtanke.

European Communication Monitor 2021 – strategi och framtida fokus

Årets ECM 2021, som även omfattar Sverige, har delvis fokus på videokonferenser – av given pandemisk anledning, men även fokus på olika branschers digitala kompetens och utveckling. 

ECM 2021 har också tittat på faktorer för att förändra sociala dimensioner (människor, struktur), vilket i nedanstående bild visar att just Tasks eller Uppgifter är den faktor som minst omfattas av färdiga strategier. Och till Tasks räknas bland annat storytelling.

Having strategies for transforming social dimensions for digitalization. Källa: ECM 2021

Självklart kan det ses som att svårt att ha en helt fast strategi för innehåll där de flesta organisationer nu förhåller sig öppna för att kunna svara på händelser i omvärlden. Kommunikationsanalys efterlyser här mer klarhet vad gäller omvärldsbevakning för att på så sätt kunna stötta en innehållsstrategi. Kommunala Jämtkraft har i denna blogg berättat om sin indelning av innehåll i fem kategorier.

Europeiska kommunikatörer har specificerat nedanstående som de mest viktiga frågorna för kommunikation fram till 2024. Intressant är att även där kommer innehåll högt upp, på andra plats. 

Most important strategic issues for communication management until 2024. Källa: ECM 2021

Sociala medier-tips från brittiska myndigheter

Ifall du är intresserad av hur andra länders förvaltningar och myndigheter resonerar vad gäller sociala medier vill jag tips om Storbritanniens Social media playbook. Där lyfter de brittiska myndigheterna bland annat vikten av att närvaron ska vara mätbar och utvärderas.

Säkrar sociala medier webbtrafik?

Genom åren har sociala mediers förhållande och funktion relaterat webben varierat. Initialt fungerade sociala medier i stort för att driva trafik till den egna webben, sedan blev till exempel kundservice en nödvändighet. Sedan kom Facebook med ett upplägg som gjorde möjligt att förlägga intranätet till plattformen osv.. Förmodligen finns nog ännu tanken att plattformarna ska driva webbtrafik som en viktig faktor. Eller? Hur ser det ut hos dig?

I artikeln 9 Tips to Drive More Web Traffic From Social Media relaterat marknadsförare, framgår att, bland alla funktioner som idag sociala medier har, just webbtrafik är en av de viktigaste:

Benefits of Social Media Marketing: Källa: Content Marketing Institute/Social Media Examiner

Hur bra är sociala medier som reklamkanal?

Svaret på frågan är tydligen: Mycket bra, om vi får tro artikeln från Novus/Resumé Sociala medier utklassar konkurrenterna när det gäller reklam som ger köp. Har du samma erfarenhet?

Källa: Resumé/Novus: Sociala medier utklassar konkurrenterna när det gäller reklam som ger köp

Bilder till Instagram via desktop snart möjligt

Som bekant har bilder hittills endast kunnat laddas upp till Instagram via mobilen men nu verkar detta snart kunna komma att ändras. Detta enligt denna artikel från Bazooka.

Tips i opinionsbildning i sociala medier

Kantar Sifo har delat dessa sex tips för att ge framgång vad gäller opinionsbildning i sociala medier.

Kantar Sifo: Sex framgångsfaktorer i opinionsbildning i sociala medier

Ljud – Clubhouse, Spaces eller Live Audio Room från Facebook?

Clubhouse har tidigare berörts här i bloggen. En ny kanal som har stora fördelar, och som bland annat skulle kunna bli en stor konkurrent till eventbranschen relaterat ren kunskapsöverföring. Och som numera är öppen för alla och inte längre ”invites only”.

Ljud är intressant som bekant. Twitter har Twitter Spaces samt nu är även Facebook på gång med sin motsvarighet, Live Audio Room. Utvalda användare testar just nu tjänsten och kan skapa Live Audio-rum, vilka kan rymma upp till 50 talare och en obestämd mängd lyssnare. Tjänsten finns nu i Sverige. Här kan du läsa mer. (Facebook lanserar även podcasting.)

Mediebarometern 2020 – sociala nätverkstjänster samt rörlig bild

Mediebarometern är en årlig undersökning av den svenska befolkningens tillgång till, och användning av, olika typer av medier däribland sociala nätverkstjänster. Och den kan kort sagt sägas bekräfta vikten av närvaro i sociala medier.

Användning olika medier 2020. Källa: Medibarometern 2019 och 2020 (Nordicom, Göteborgs universitet)

De sociala nätverkstjänsterna, med en räckvidd på 84 procent, hade en högre daglig räckvidd än både radio och dagstidning.

Räckvidd för olika medier. Källa: Medibarometern 2019 och 2020 (Nordicom, Göteborgs universitet)

Undersökningen visar att tre av tio tog del av nyheter via Facebook. 29 procent av befolkningen tog en genomsnittlig dag del av nyheter via Facebook. Det gjorde Facebook till den mest använda sociala nätverkstjänsten för nyheter. Variationen var dock stor mellan olika ålders- grupper. Bland 9 till 14-åringar var Instagram och Youtube de mest använda källorna för nyheter bland de sociala nätverkstjänsterna. Bland 15 till 24-åringar var Instagram den dominerande nyhetskällan. Det konstateras även att 92 procent av befolkningen såg på rörlig bild i någon form en vanlig dag, däribland YouTube. 

Räckvidd sociala nätverkstjänster 2020. Källa: Medibarometern 2019 och 2020 (Nordicom, Göteborgs universitet)

Mediebarometern genomförs av Nordicom vid Göteborgs universitet i samverkan med Dagens Nyheter, Göteborgs-Posten, Myndigheten för press, radio och tv, Sveriges Radio, Sveriges Television och Sveriges Utbildningsradio. 

Framgång i sociala medier – 50 korta tips

Medium har släppt denna lista omfattande 50 korta tips med stöd att säkra framgång i sociala medier. De två första är:

  1. There are seven Cs of a successful social media strategy: community, content, curation, creation, connection, conversation, and conversion.
  2. Social media was created to start a dialogue, not have someone give a monologue.

Bland annat punkt 2 tilltalar Kommunikationsanalys, som sedan starten har understrukit att det handlar om ”sociala” medier det vill säga dialog. Don´t post and ghost med andra ord.

Kontakt och mer kunskap

Förhoppningsvis har dessa underlag givit dig en god bild av sjukhusens aktivitet samt även stöd och inspiration för att göra er närvaro än bättre.

Följ gärna Kommunikationsanalys på Facebook och LinkedIn för att säkra nya insikter om effekter i sociala medier och social media management.

Behöver du och/eller er organisation ett bollplank eller stöd för ert arbete och resultat i sociala medier? Välkommen att höra av dig.

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange: Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Underlag urval: Vårdguiden – lista över sjukhus i Sverige (gammal lista dubbelkollad mot andra listor)

Datakälla: Bumblewing och Smampion.

Definition av influens.

Smampions poängskala (0-100) motsvarar följande betyg:

100: Perfekt
95 – 99: Världsklass
90 – 94: Mycket bra
80 – 89: Väldigt bra
65 – 79: Ett bra betyg
45 – 64: Helt ok
30 – 44: Ej godkänt
0 – 29: Underkänt

Sveriges 21 regioner i sociala medier – kvartal 2 2021

Region Västernorrland var kvartalets bästa regionsida på Facebook. Sveriges regioner gjorde under första kvartalet en aktivitetsökning till 36 inlägg per månad på Facebook. Regionerna förbättrar sin kommunikation? Nyhet: Sentimentanalys. Region Jämtland Härjedalen uppnådde högst andel positivt sentiment. Region Västernorrland gjorde flest inlägg per månad. Kortast svarstid uppvisade åter Region Blekinge. Ingen region tappade följare under kvartalet. Innehåll relaterat pandemin dominerade åter inlägg med mest effekt. Region Östergötland gjorde kvartalets mest effektiva inlägg. Nyheter och tips.

2020 utökade Kommunikationsanalys sina effektanalyser i sociala medier till att omfatta skattefinansierade verksamheter som Sveriges kommunerlänsstyrelsermyndigheter, regioner och sjukhus. En anledning till detta nya fokusområde var pandemin och samhällets tydliga behov av information och fakta, där sociala medier fyller en viktig roll som nyhetskälla för många. 

Regionernas aktivitet på Facebook

Landets samtliga 21 regioner har sidor på Facebook och samtliga var aktiva under kvartalet. Ingen region tappade följare.

Största region på Facebook är Region Skåne med nästan 40 000 följare (34 000 föregående kvartal), med en stor ökning sedan förra kvartalet. 

Regionsnitt – aktivitet

De 21 regionerna gjorde i snitt 107 (90) inlägg under kvartalet dvs. 36 (30) inlägg per månad. En viss aktivitetsökning sedan förra kvartalet.

Region Västernorrland gjorde detta kvartal flest inlägg (förra kvartalet Region Stockholm): 204 stycken eller 68 stycken per månad. 

Återkommande tvåan, Region Kalmar län gjorde 196 (165) stycken och trean, Region Västerbotten gjorde 176 (122) stycken under kvartalet, motsvarande 65 (55) stycken respektive 59 (41) stycken per månad. 

Denna blogg har tidigare som utgångspunkt rekommenderat minst ett inlägg per dag vilket regionerna med marginal uppfyller. Flödet ska givetvis vara relevant för följarna samt stötta organisationens uppdrag. Även viktigt med resurser för att ta hand om effekterna. Med tanke på den bredd av verksamheter som en region omfattar, samt nu aktuellt pandemiintresse, borde inte brist på innehåll vara en anledning till återhållsamhet. 

En fråga av intresse är om syftet med närvaron är information till eller kommunikation med allmänhet och skattebetalare? En fråga jag kommer att belysa genom kommande #tipsfrånverkligheten från intressanta verksamheter.

Region Västernorrland gjorde nästan dubbelt så många inlägg som snittet, motsvarande drygt två inlägg per dag. I andra änden ser vi åter Region Västmanland med 42 (23) inlägg för hela kvartalet dvs. 14 (8) inlägg per månad på Facebook.

Verktyg

Kommunikationsanalys har för denna effektanalys av regioner i sociala medier tagit stöd av tre dataanalysföretag: Bumblewing med faktor influens, Notified med faktorer engagemang samt sentiment, och Smampion med faktor poäng. Endast en social plattform, Facebook, analyseras i nuläget. Fler plattformar och/eller faktorer kan tillkomma. Inom kort kommer en motsvarande kvartalsanalys för landets sjukhus.

Facebook – topp 5-region per verktyg

Som bekant är en del av bloggens syfte att lyfta och visa på olika verktyg som hjälper presentera och tolka data från sociala medier. Olika verktyg som hanterar och viktar data från sociala plattformar på olika sätt. Det är viktigt som ansvarig för uppföljning att komma ihåg är att det resultat som visas i egna (externa) verktyg kanske inte ger samma bild som andra verktyg presenterar. Därav att Kommunikationsanalys helst gör analys baserad på minst två verktyg för att säkra reliabilitet vad gäller effekt. 

Kvartalets topp 5-regioner

Nedan är kvartalets topp 5-regioner baserat på tre verktygs resultat, vilka detta kvartal inte gav en exakt matchning, däremot gav samtliga verktyg samma region i sammantagen topp: Region Västernorrland. 

Rankning regioner per verktyg på Facebook (vid ändring är föregående kvartal inom parentes):

  • Influens (Bumblewing):
    1. Västernorrland (Skåne)
    2. Skåne (Kalmar län)
    3. Kalmar län (Sörmland)
    4. Östergötland (Gävleborg)
    5. Örebro län (Örebro län).
  • Poäng (Smampion):
    1. Stockholm (Blekinge)
    2. Jämtland Härjedalen/Kronoberg/Västernorrland (Stockholm)
    3. Blekinge/Norrbotten/Örebro län/Västra Götalandsregionen (Skåne)
    4. Gävleborg/Kalmar län/Skåne/Värmland/Östergötland (Gävleborg)
    5. Västerbotten (Västerbotten).
  • Engagemang (Notified, ny källa från andra kvartalet):
    1. Västernorrland
    2. Skåne
    3. Kalmar län
    4. Östergötland
    5. Örebro län.

Kvartal 2 2021 – regioner på Facebook

Influens

Fem regioner säkrar nästan hälften av total andel regioninfluens medan resterande 16 regioner delar på resten i gruppen Övriga

Övriga utgjorde detta kvartal 51,7 (55,7) procent.

Region Västernorrland var den region som fått högst antal reaktioner totalt och per inlägg, och säkrade även kvartalets högsta influens på Facebook. Skulle totalen genomslag varit jämnt fördelat mellan regionerna, skulle varje region uppmätt knappt 5 procent, varför Västernorrlands 13,1 procent visar på en bra effekt.

Nedanstående visualisering visar ett bra exempel på kombinationen av hög aktivitet och att lyckas säkra relativt högt engagemang. Region Gävleborg/Region Östergötland/Region Skåne lyckades dock säkra än högre engagemang med färre inlägg än Region Västernorrland.

Från att tidigare ha sett merparten regioner i nedre vänstra hörnet, har en utveckling med spridning mot aktivitet och effekt nu ökat. Detta kan ses som en kvittens på förbättrad kommunikation.

Sveriges regioner i sociala medier Facebook Influens – andra kvartalet 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Poäng

Åtta regioner placerade sig under medel detta kvartal.

Regioner i sociala medier – poäng kvartal 2 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

Mätpunkter Facebook

Samtliga 21 regioner får godkänd Facebook-närvaro enligt Smampions poängskala. Ingen region tappade följare under kvartalet.

Ett urval mätpunkter (vid ändring föregående kvartal inom parentes):

  • Störst: Region Skåne
  • Högst viralitet: Region Sörmland
  • Flest inlägg per dag: Region Västernorrland (Region Stockholm)
  • Högst tillväxt: Region Uppsala (Region Jämtland Härjedalen)
  • Högst engagemangsgrad (7-dagar): Region Sörmland 
  • Kortast svarstid: Region Blekinge 368 minuter (Region Blekinge 18 minuter)
  • Högst responsgrad: Region Kronoberg 84,6 procent (100 procent Region Blekinge och Region Kronoberg)

Nedan syns kvartalets topp 5-regionsidor (poäng) på Facebook (15 sidor omfattades pga samma poäng, se Kvartalets topp 5 ovan): 

Regioner i sociala medier – mätpunkter, poängplats topp 5 regioner kvartal 2 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

Engagemang

Nedanstående visualisering visar dels fördelningen av totalt engagemang bland samtliga 21 regioner, dels hur aktiviteten med innehåll fördelats under kvartalets månader.

Fördelning uppnått engagemang Sveriges regioner kvartal 2 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Notified

Månadsaktivitet regioner – Facebook

Fördelning inlägg Sveriges regioner kvartal 2 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Notified

Bästa poster på Facebook – kvartal 2 2021

Kvartalets mest effektfulla inlägg placerade Region Östergötland i båda verktygen och därutöver Region Kalmar län och Region Västernorrland, samtliga med innehåll relaterat pandemin.

Jerusalema dance challenge, som var ett tema för landets kommuner förra kvartalet, syntes detta kvartal nu även bland regioninnehåll.

Förra kvartalet var Region Halland samt Region Västmanland topp 3 i båda verktygen. Samtliga inlägg med innehåll relaterat pandemin. Därtill även budskap från Region Skåne och Region Sörmland. 

Sveriges regioner i sociala medier Facebook – bästa inlägg andra kvartalet 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing
Sveriges regioner i sociala medier Facebook – bästa inlägg andra kvartalet 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

Ordmoln och vanligast förekommande ordval i sociala medier

Regioner i sociala medier – vanligaste ordval kvartal 2 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing
Regioner i sociala medier – vanligaste ordval kvartal 2 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

Sentimentanalys kvartal 2 2021

Attityd till regioner i sociala medier

För många professionella inom kommunikation är det intressant att inte enbart få veta ATT något sagts utan även VAD och HUR. Sentimentanalys är en bit på vägen vad gäller HUR, om än långt ifrån utan utmaningar. 

Kommunikationsanalys har för de 21 regionerna sammanställt uppmätt nivå av positivt vs negativt sentiment i procent (resterande procent är neutralt). Detta för att få en känsla för omvärldens inställning eller attityd till varumärket och dess tjänster, produkter och service. 

Nedanstående rankning med sentimentanalys visar positiv/negativ attityd relaterat topp 3 av samtliga regioner i sociala medier.

Högst positivt sentiment/attityd baserat på inlägg på Facebook:

  1. Region Jämtland Härjedalen: 69 procent
  2. Region Kalmar: 50 procent
  3. Region Jönköping: 49 procent

Högst negativt sentiment/attityd baserat på inlägg på Facebook:

  1. Region Östergötland: 36 procent
  2. Region Gävleborg och Region Värmland: 35 procent
  3. Region Kronoberg och Region Västernorrland: 34 procent

Nyheter och tips

Ses ert innehåll som verksamhetskritiskt?

Kommunikationsanalys har genom åren lyft och visat på vikten av bra innehåll för budskapsframgång, och därtill möjligheter med bra storytelling. Innehåll kan även ses som faktorer för framgångsrikt varumärkesbyggande, vilket som bekant inte enbart är färg och form.

I artikeln How to Make a Better Case for Content Marketing in 2021 lyfts vikten av innehåll, samt hur denna funktion/kompetens kan ses och processas i organisationen. En relevant artikel som både lyfter och belyser flera sidor av denna fråga, som tankar om (för hög) kostnad för innehåll versus ren annonsering och SEO. 

Artikeln ställer även dessa två frågor som placerar innehåll som en tydlig faktor i möjligheten till framgång, samt hur mäta den:

In 2021, the strategy/challenge is focused on two key (and different) questions:

  1. How do we successfully build (or merge as the case may be) the teams of content strategy (governance, processes, structured content, data, and technology) with content marketing (creating valuable, purpose-driven, content experiences).
  2. How do we scale this new operation to make it efficient, measurable, and manageable?

Ifall du vill veta mer om storytelling har Mynewsdesk ett kort och kostnadsfritt webbinar den 31 augusti.

Vinnare av Stora Kommunikationspriset 2021

Under kvartalet meddelade Sveriges kommunikatörer årets vinnare av Stora Kommunikationspriset. Region Skåne tog hem priset i Bästa digitala kommunikation.

Här kan du läsa Region Skånes kommunikationsdirektör Anna Strömblads tankar om kommunikation i sociala medier.

Schrems II-domen – vad har hänt sedan i våras?

Ifall sommarens ledighet fått dig att släppa tankarna på Schrems II-domen och dess konsekvenser, håller advokatfirman Delphi ett webbinarium den 1 september med fokus nyheter på området tredjelandsöverföringar av personuppgifter.

Region Halland: Vindtunneltesta kommunikationen

Ett tips för att lära hur bäst kommunicera kan vara det arbete Region Halland gjorde tillsammans med Kairos future. Här kan du lära mer om det test regionen gjorde för att ”vindtunneltesta” sin kommunikationsstrategi samt idéer.

Den optimala sociala medier-organisationen?

Genom åren har Kommunikationsanalys lyft ett flertal olika möjliga ”drömscenarier” vad gäller en optimal organisation för sociala medier. Kommunikationsanalys upplever numera ofta att Kommunikation har huvudansvar – i nära samarbete med övriga funktioner som Marknad och Kundservice.

Sprout Social lyfter i denna artikel fyra olika modeller vad gäller organisering av sociala medier, och lyfter bland annat nedanstående som ”drömbilden”. Hur ser det ut hos dig? 

Which Social Media Org Chart is Right for Your Business? 4 Models to Consider. Källa: Sprout Social

Utbränd på sociala medier?

Viktiga faktorer relaterat arbete med sociala medier är ”kravet” på ett konstant, nytt och intressant flöde och därtill hantering av återkoppling, som i många fall kan vara tuff och mycket mentalt krävande. Samt att allt detta pågår dygnet runt, vilket gör att det är viktigt att organisationen runt sociala medier har denna viktiga (psykologiska) aspekt med i arbetet. Stöd för en hälsosam arbetsmiljö helt enkelt.

Sprout Social har skrivit detta om Battling burnout as a social media manager. Därtill vill jag tipsa om denna artikel här i denna blogg om Region Sörmland och hur de riggat arbete med sociala medier med just återhämtning i åtanke.

Förtroende för samhällsinstitutioner – SOM-institutet

SOM-institutet har mätt förtroendet för samhällsinstitutioner 2005-2020, där sjukvården över tid rankar högst.

European Communication Monitor 2021 – strategi och framtida fokus

Årets ECM 2021, som även omfattar Sverige, har delvis fokus på videokonferenser – av given pandemisk anledning, men även fokus på olika branschers digitala kompetens och utveckling. 

ECM 2021 har också tittat på faktorer för att förändra sociala dimensioner (människor, struktur), vilket i nedanstående bild visar att just Tasks eller Uppgifter är den faktor som minst omfattas av färdiga strategier. Och till Tasks räknas bland annat storytelling.

Having strategies for transforming social dimensions for digitalization. Källa: ECM 2021

Självklart kan det ses som att svårt att ha en helt fast strategi för innehåll där de flesta organisationer nu förhåller sig öppna för att kunna svara på händelser i omvärlden. Kommunikationsanalys efterlyser här mer klarhet vad gäller omvärldsbevakning för att på så sätt kunna stötta en innehållsstrategi. Kommunala Jämtkraft har i denna blogg berättat om sin indelning av innehåll i fem kategorier.

Europeiska kommunikatörer har specificerat nedanstående som de mest viktiga frågorna för kommunikation fram till 2024. Intressant är att även där kommer innehåll högt upp, på andra plats. 

Most important strategic issues for communication management until 2024. Källa: ECM 2021

Sociala medier-tips från brittiska myndigheter

Ifall du är intresserad av hur andra länders förvaltningar och myndigheter resonerar vad gäller sociala medier vill jag tips om Storbritanniens Social media playbook. Där lyfter de brittiska myndigheterna bland annat vikten av att närvaron ska vara mätbar och utvärderas.

Säkrar sociala medier webbtrafik?

Genom åren har sociala mediers förhållande och funktion relaterat webben varierat. Initialt fungerade sociala medier i stort för att driva trafik till den egna webben, sedan blev till exempel kundservice en nödvändighet. Sedan kom Facebook med ett upplägg som gjorde möjligt att förlägga intranätet till plattformen osv.. Förmodligen finns nog ännu tanken att plattformarna ska driva webbtrafik som en viktig faktor. Eller? Hur ser det ut hos dig?

I artikeln 9 Tips to Drive More Web Traffic From Social Media relaterat marknadsförare, framgår att, bland alla funktioner som idag sociala medier har, just webbtrafik är en av de viktigaste:

Benefits of Social Media Marketing: Källa: Content Marketing Institute/Social Media Examiner

Hur bra är sociala medier som reklamkanal?

Svaret på frågan är tydligen: Mycket bra, om vi får tro artikeln från Novus/Resumé Sociala medier utklassar konkurrenterna när det gäller reklam som ger köp. Har du samma erfarenhet?

Källa: Resumé/Novus: Sociala medier utklassar konkurrenterna när det gäller reklam som ger köp

Bilder till Instagram via desktop snart möjligt

Som bekant har bilder hittills endast kunnat laddas upp till Instagram via mobilen men nu verkar detta snart kunna komma att ändras. Detta enligt denna artikel från Bazooka.

Tips i opinionsbildning i sociala medier

Kantar Sifo har delat dessa sex tips för att ge framgång vad gäller opinionsbildning i sociala medier.

Kantar Sifo: Sex framgångsfaktorer i opinionsbildning i sociala medier

Ljud – Clubhouse, Spaces eller Live Audio Room från Facebook?

Clubhouse har tidigare berörts här i bloggen. En ny kanal som har stora fördelar, och som bland annat skulle kunna bli en stor konkurrent till eventbranschen relaterat ren kunskapsöverföring. Och som numera är öppen för alla och inte längre ”invites only”.

Ljud är intressant som bekant. Twitter har Twitter Spaces samt nu är även Facebook på gång med sin motsvarighet, Live Audio Room. Utvalda användare testar just nu tjänsten och kan skapa Live Audio-rum, vilka kan rymma upp till 50 talare och en obestämd mängd lyssnare. Tjänsten finns nu i Sverige. Här kan du läsa mer. (Facebook lanserar även podcasting.)

Mediebarometern 2020 – sociala nätverkstjänster samt rörlig bild

Mediebarometern är en årlig undersökning av den svenska befolkningens tillgång till, och användning av, olika typer av medier däribland sociala nätverkstjänster. Och den kan kort sagt sägas bekräfta vikten av närvaro i sociala medier.

Användning olika medier 2020. Källa: Medibarometern 2019 och 2020 (Nordicom, Göteborgs universitet)

De sociala nätverkstjänsterna, med en räckvidd på 84 procent, hade en högre daglig räckvidd än både radio och dagstidning.

Räckvidd för olika medier. Källa: Medibarometern 2019 och 2020 (Nordicom, Göteborgs universitet)

Undersökningen visar att tre av tio tog del av nyheter via Facebook. 29 procent av befolkningen tog en genomsnittlig dag del av nyheter via Facebook. Det gjorde Facebook till den mest använda sociala nätverkstjänsten för nyheter. Variationen var dock stor mellan olika ålders- grupper. Bland 9 till 14-åringar var Instagram och Youtube de mest använda källorna för nyheter bland de sociala nätverkstjänsterna. Bland 15 till 24-åringar var Instagram den dominerande nyhetskällan. Det konstateras även att 92 procent av befolkningen såg på rörlig bild i någon form en vanlig dag, däribland YouTube. 

Räckvidd sociala nätverkstjänster 2020. Källa: Medibarometern 2019 och 2020 (Nordicom, Göteborgs universitet)

Mediebarometern genomförs av Nordicom vid Göteborgs universitet i samverkan med Dagens Nyheter, Göteborgs-Posten, Myndigheten för press, radio och tv, Sveriges Radio, Sveriges Television och Sveriges Utbildningsradio. 

Framgång i sociala medier – 50 korta tips

Medium har släppt denna lista omfattande 50 korta tips med stöd att säkra framgång i sociala medier. De två första är:

  1. There are seven Cs of a successful social media strategy: community, content, curation, creation, connection, conversation, and conversion.
  2. Social media was created to start a dialogue, not have someone give a monologue.

Bland annat punkt 2 tilltalar Kommunikationsanalys, som sedan starten har understrukit att det handlar om ”sociala” medier det vill säga dialog. Don´t post and ghost med andra ord.

Kontakt och mer kunskap

Som bekant arbetar professionella inom kommunikation ofta med budskap utifrån upplägget före-under-efter. Kommunikationsanalys blogg har fokus på efter; samtidigt som det krävs ett bra före och under för att säkra just resultat och därmed dyka upp i denna blogg. Ett genomtänkt social media management helt enkelt. Behöver du eller organisationen ett bollplank eller stöd vad gäller ert arbete med sociala medier? Välkommen att höra av dig.

Följ gärna Kommunikationsanalys på Facebook och LinkedIn för att säkra nya insikter om effekter i sociala medier och social media management.

Nästa effektanalys för regioner i sociala medier kommer i oktober/november 2021.

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange: Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Datakälla: Bumblewing och Smampion.

Definition av influens.

Definition av Dialoger (Smampion): En dialog uppstår när det finns tre eller fler kommentarer på ett inlägg som sidan har publicerat. Sidan antas ha deltagit i dialogen om sidan själv kommenterat på inlägget i form av en kommentar eller svar till en annan användares kommentar. Gäller Facebook och Twitter.

Definition av sentiment (Notified): ”En dator värderar olika ord från 1 till 100 utifrån hur positiva vs negativa de är. ”Våld” anses exempelvis vara ett negativt ord, medan ”fint” är ett positivt. Efter det analyseras varje artikel/post i sociala medier. Om artikeln har flest negativa ord markeras den som negativ. Har den flest positiva ord markeras den som positiv. Om inga direkt värdeord används eller om det är väldigt jämt mellan positiva och negativa ord så blir det neutral. Sen kan man även själv markera en artikel som positiv, negativ eller neutral om man anser att datorn tolkat innehållet fel. Datorn lär sig då dina justeringar och blir med tiden ännu bättre på sentiment. Viktigt att komma ihåg är att sentiment inte fungerar på ironi eller liknande, utan den sortens inlägg får man justera manuellt för att få mer träffsäker statistik.”

Smampions poängskala (0-100) motsvarar följande betyg:

100: Perfekt
95 – 99: Världsklass
90 – 94: Mycket bra
80 – 89: Väldigt bra
65 – 79: Ett bra betyg
45 – 64: Helt ok
30 – 44: Ej godkänt
0 – 29: Underkänt

Sveriges sjukhus i sociala medier – kvartal 1 2021

Karolinska Universitetssjukhuset var kvartalets bästa sjukhussida på Facebook. Sveriges sjukhus gjorde under första kvartalet en aktivitetsminskning till i snitt 9 inlägg per månad på Facebook. Karolinska Universitetssjukhuset gjorde flest inlägg med 20 inlägg per månad. Kortast svarstid uppvisade Skaraborgs Sjukhus med 100 minuter, som därtill även uppvisade högst sidtillväxt. Bästa innehåll gjordes av Sahlgrenska Universitetssjukhuset samt Skaraborgs Sjukhus. Innehåll relaterat pandemin dominerade åter de mest framgångsrika inläggen. Sjukhussidor i Västra Götalandsregionen gav regionen högst influens.

2020 utökade Kommunikationsanalys sina effektanalyser i sociala medier till att omfatta skattefinansierade verksamheter som Sveriges kommunerlänsstyrelsermyndigheterregioner och sjukhus. En anledning till detta nya fokusområde var pandemin och samhällets tydliga behov av information och fakta, där sociala medier fyller en viktig roll som nyhetskälla för många. 

Dessa nya effektanalyser har tagits emot med mycket stort intresse. Tack. En anledning verkar vara att just uppföljning av sociala medier är ett område som hittills inte fått mycket utrymme internt, om beroende på resurser eller annat.

Sjukhusens placering och aktivitet på Facebook

Facebook – topp 5-sjukhus per verktyg

Nedanstående är kvartalets topp 5-sjukhus baserat på data från två verktyg, vilka denna gång ger en enad bild vad gäller sjukhusens sidor och rankning för kvartalets etta: Karolinska Universitetssjukhuset. Båda verktygen placerade samma tre sjukhus bland topp 3: Karolinska Universitetssjukhuset, Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Skaraborgs Sjukhus. 

  • Facebook (föregående kvartal inom parentes vid ändring)
    • Influens
      1. Karolinska Universitetssjukhuset (Akutsjukvården Piteå) 
      2. Sahlgrenska Universitetssjukhuset (Akademiska sjukhuset) 
      3. Skaraborgs Sjukhus (Karolinska Universitetssjukhuset)
      4. Akutsjukvården Piteå (Sahlgrenska Universitetssjukhuset)
      5. Akademiska sjukhuset (Södersjukhuset AB).
    • Poäng
      1. Karolinska Universitetssjukhuset (Sahlgrenska Universitetssjukhuset)
      2. Skaraborgs Sjukhus (Södra Älvsborgs sjukhus)
      3. Sahlgrenska Universitetssjukhuset (Karolinska Universitetssjukhuset)
      4. Södersjukhuset (NU-sjukvården)
      5. Södertälje sjukhus 

Storlek och tillväxt

Störst bland sjukhus på Facebook är (föregående kvartal inom parentes): 

  1. Karolinska Universitetssjukhuset med drygt 19 000 (18 000) följare, 
  2. Akademiska sjukhuset med drygt 16 000 (15 000) följare, 
  3. Sahlgrenska Universitetssjukhuset med drygt 13 000 (12 000) följare. 

Dessa tre stora växte alltså med ca 1 000 följare vardera under kvartalet. Högst procentuell tillväxt hade Skaraborgs Sjukhus.

Sett till aktivitet i form av antal inlägg var det Karolinska Universitetssjukhuset som under kvartalet gjorde flest inlägg: 61 (65) stycken under kvartalet, eller 20 (22) stycken per månad. 

Tvåan i antal, Sahlgrenska Universitetssjukhuset gjorde 58 inlägg och återkommande trean, Skaraborgs Sjukhus, gjorde 49 (63) stycken under kvartalet, det vill säga 19 respektive 16 (21) inlägg per månad. 

Sjukhussnitt aktivitet

Dessa 22 sjukhus gjorde i snitt 26 (33) inlägg per kvartal, det vill säga 9 (11) inlägg per månad. Detta kan jämföras med det första nedslaget i juni månad 2020 som visade 10 inlägg per månad.

Sjukhusens 9 (11) inlägg per månad kan jämföras med landets regioner som i snitt gör 30 (34) inlägg per månad, kommuner som gör 26 (22) inlägg per månad samt (statliga) myndigheter som gjorde 11 stycken per månad för samma period.

Denna blogg har tidigare som utgångspunkt rekommenderat minst ett inlägg per dag, vilket sjukhusen inte följer. Flödet ska givetvis vara relevant för följarna samt stötta organisationens uppdrag. Det är även viktigt med resurser för att ta hand om effekterna. Med tanke på den bredd av verksamheter som ett sjukhus omfattar, samt nu aktuellt pandemiintresse, torde inte brist på innehåll vara en anledning till återhållsamhet. 

Karolinska Universitetssjukhuset, Sahlgrenska Universitetssjukhuset samt Skaraborgs Sjukhus gör runt dubbelt så många inlägg som snittet. I andra änden ser vi åter Frölunda specialistsjukhus med 3 (13) för hela kvartalet på Facebook.

Ingen aktivitet

Tre sjukhussidor gav inte utslag för några inlägg även detta kvartal, samtliga åter tillhörande Region Jönköpings län: Höglandssjukhuset Eksjö, Länssjukhuset Ryhov och Värnamo sjukhus. Vid tidigare kontroll gjordes senaste uppdateringen från Höglandssjukhuset Eksjö i januari 2015, och sidan har 1 176 (1 127) följare. Länssjukhuset Ryhovs sida har 1 144 (1 055) följare, och gjorde senaste uppdateringen i januari 2015. Värnamo sjukhus gjorde sin senaste uppdatering i juni 2013 och har 1 044 (978) följare. Flera av dessa sidor hade obesvarade kommentarer från följare.

Dessa sidor är alltså trots sidägarnas inaktivitet växande.

Tidigare har Kommunikationsanalys lyft de frågetecken och faror som kan uppstå med att ha en öppen sida men ingen (egen) aktivitet, utifrån faktorer som levererat värde och risker. Ett gratis tips från mig är att dessa sjukhus antingen stänger sina sidor, eller med tanke på befintliga följare, ser över dessa sidors roll som del av den totala kommunikationsplattformen.

Urval och verktyg

En del av bloggens syfte är att visa på olika verktyg som hjälper presentera och tolka data från sociala medier. Olika verktyg som hanterar och viktar samma data från sociala plattformar – på olika sätt. Det är viktigt som ansvarig för uppföljning att komma ihåg är att det resultat som visas i egna externa verktyg kanske inte ger samma bild som andra verktyg presenterar. Därav att denna blogg helst gör analys baserad på minst två verktyg för att säkra reliabilitet vad gäller effekt. 

Underlag till denna analys över 22 (23) svenska sjukhus i sociala medier är sjukhus angivna i Vårdguiden. Av dessa har långt ifrån samtliga en officiell Facebook-sida. Eller någon sida alls. Eller sida men utan aktivitet. Utgångspunkten har varit att i största möjliga mån välja officiella Facebook-sidor som representerar hela sjukhuset och inte enbart en speciell avdelning. Om det är ett intressant sjukhus med officiell Facebook-sida som du tycker saknas, välkommen att höra av dig.

Kommunikationsanalys har inte hittat några sidor för sjukhus tillhörande 15 av landets 21 regioner. Sidan för Universitetssjukhuset Örebro stängdes under kvartalet och återfinns nu via sidan för Region Örebro län.

Kommunikationsanalys har för denna kvartalsanalys av sjukhus i sociala medier tagit stöd av två svenska dataanalysföretag. Dels Bumblewing med faktor influens, dels Smampion, med faktor poäng. En social plattform, Facebook, analyseras i nuläget. Fler plattformar och/eller faktorer kan tillkomma. 

Kvartal 1 2021 – sjukhus på Facebook per verktyg

Andel influens

Fem sjukhus säkrar i denna visualisering en dominerande andel influens medan resterande placeras i gruppen Övriga. Det är alltså 17 sjukhus som delar på en tredjedel av totalen möjlig sjukhusinfluens. Övriga står för 31,9 (33) procent.

Svenska sjukhus i sociala medier Facebook – första kvartalet 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Andel engagemang

Nedanstående kan vi tydligt se hur flera sjukhus står ut vad gäller antal inlägg, medan Akutsjukvården Piteå lyckats säkra högt antal reaktioner per inlägg.

Huvuddelen sjukhus återfinns i två kluster, de med låg aktivitet och låg effekt, och de med högre aktivitet och effekt. 

Sjukhus i Sverige. Facebook. Andel engagemang på poster – första kvartalet 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www..kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Andel poäng

Enligt Smampions poängbaserade verktyg var kvartalets fem främsta sjukhussidor Karolinska universitetssjukhuset, Skaraborgs Sjukhus, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Södersjukhuset och Södertälje sjukhus.

Sjukhus i sociala medier – poäng kvartal 1 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

Mätpunkter Facebook

Inget sjukhus tappade följare under kvartalet. Sidan för Universitetssjukhuset Örebro är nu stängd och återfinns via sidan för Region Örebro län.

7 (9) sjukhus fick underkänd Facebook-närvaro för kvartalet enligt Smampions poängskala. 

Några mätpunkter (vid förändring föregående kvartal inom parentes):

  • Störst: Karolinska Universitetssjukhuset
  • Högst viralitet: Akutsjukvården Piteå 
  • Flest inlägg per dag: Karolinska Universitetssjukhuset (Akademiska sjukhuset)
  • Högst tillväxt: Skaraborgs Sjukhus (Akutsjukvården Kalix)
  • Högst engagemangsgrad (7-dagar): Skaraborgs Sjukhus (Akutsjukvården Piteå) 
  • Kortast svarstid: Skaraborgs Sjukhus 100 minuter (NU-sjukvården 4 minuter)
  • Högst responsgrad: Kungsälvs sjukhus 100 procent (Alingsås lasarett 75 procent)
  • Dialoger: 15 (16) sjukhus uppvisade dialog

Nedan syns kvartalets topp 10-sjukhussidor på Facebook: 

Sjukhus i sociala medier – mätpunkter, poängplats topp 10 kvartal 1 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

Effekt för sjukhus per region – kvartal 1 2021

Andel influens

Sjukhusen i Västra Götalandsregionen (Region Stockholm förra kvartalet) var de som säkrade högst influens åt egen region.  

Sjukhus i Sverige per län. Facebook. Andel engagemang på poster – kvartal 1 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www..kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Andel aktivitet

Vid indelning av dessa 22 sjukhus per region var det åter sjukhusen i Västra Götalandsregionen som uppvisade högst aktivitet. 15 regioner saknas då inga relaterade sjukhus funnits ha Facebook-sidor att mäta.

Sjukhus i Sverige per län. Facebook. Andel engagemang på poster – kvartal 1 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www..kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Bästa poster på Facebook – kvartal 1 2021

Inlägg från Skaraborgs Sjukhus och Sahlgrenska Universitetssjukhuset återfinns i båda verktygens topp 3, därtill även inlägg från Akademiska sjukhuset, vilka säkrade topplatserna som kvartalets bästa (= mest effektfulla) inlägg. Samtliga med innehåll relaterat pandemin.

Svenska sjukhus i sociala medier Facebook – bästa inlägg första kvartalet 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing
Svenska sjukhus i sociala medier Facebook – bästa inlägg första kvartalet 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

50 vanligast förekommande sjukhusordval i sociala medier

Sjukhus i sociala medier – vanligaste ordval kvartal 1 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

Förtroendebarometern samt Hälso- och sjukvårdsbarometern

Förtroendebarometern 2021 – Medieakademin

Medieakademins förtroendebarometer relaterat samhällsinstitutioner genomfördes i februari/mars 2021 och ”Sjukvården” får i sammanhanget det högsta förtroendet från allmänheten. Är detta även effekten av en informerad allmänhet som vi ser? #viktenavkommunikation

Förtroende för samhällsinstitutioner. Källa: Förtroendebarometern 2021

Hälso- och sjukvårdsbarometern 2020

SKR har släppt Hälso- och sjukvårdsbarometern 2020, en rapport om befolkningens attityder till, förtroende för och uppfattning om hälso- och sjukvården. Nedanstående bild visar förtroendet i sin helhet i sin region. 

Kommunikation i allmänhet och sociala medier i synnerhet finns inte med som en specifik faktor (temafråga) utan får förmodas bidra till helheten. Kvaliteten på kommunikationen kanske bör ses som en viktig pusselbit vad gäller att säkra allmänhetens förtroende?

Förtroende för hälso- och sjukvården i sin helhet i sin region. Källa: SKR

Känslomässigt varumärkesarbete?

Det finns som bekant mycket bra material och kompetens relaterat varumärkesarbete. Svenskt Kvalitetsindex, SKI, skrev ett kort inlägg om varumärke, och lyfter där bland annat vikten av att lyckas sammankoppla varumärket med mer värdebaserade och emotionella ord. 

Är till exempel emotionella ord en utmaning för sjukhus att använda? Till detta kan även användning av emojis o.dyl. kopplas. Hur kopplar dessa faktorer till det kommunikativa arbetet inom din organisation? Emotionella ordval och bildspråk påverkar ju även organisationens tonalitet och budskap. Och om dessa nu är aktuella parametrar: hur mäter ni deras effekt?

Kontakt

Hur matchar dessa resultat din erfarenhet av sjukhusen på Facebook? Har du märkt någon skillnad på aktiviteten/innehållet/paketeringen före och efter pandemin i sociala medier? 

Följ gärna Kommunikationsanalys på Facebook och LinkedIn för att säkra nya insikter om effekter i sociala medier och social media management.

Nästa effektanalys för sjukhus i sociala medier kommer i juli/augusti 2021 för andra kvartalet 2021.

Behöver du och/eller er organisation ett bollplank eller stöd för ert arbete och resultat i sociala medier? Välkommen att höra av dig.

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange: Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Underlag urval: Vårdguiden – lista över sjukhus i Sverige (gammal lista dubbelkollad mot andra listor)

Datakälla: Bumblewing och Smampion.

Definition av influens.

Smampions poängskala (0-100) motsvarar följande betyg:

100: Perfekt
95 – 99: Världsklass
90 – 94: Mycket bra
80 – 89: Väldigt bra
65 – 79: Ett bra betyg
45 – 64: Helt ok
30 – 44: Ej godkänt
0 – 29: Underkänt

Sociala medier: Region Sörmland arbetar hållbart i team

Under 2020 utökade Kommunikationsanalys sin blogg med ett flertal nya och intressanta branscher för bevakning och analys av deras framgång och närvaro i sociala medier, däribland regioner. Här hittar du resultaten för landets 21 regioner i sociala medier för första kvartalet 2020.

Kommunikationsanalys blogg vill även inspirera genom att möjliggöra tips från digitala varumärken som antingen förekommer på de olika topplistor för sociala medier som bloggen lyfter, eller som belyser den vardag som ansvariga för sociala plattformar möter. En samlingsplats för professionella med #tipsfrånverkligheten.

Denna gång delar Linda Wilin, chef för kommunikationsstaben vid Region Sörmland, sina tankar om hur regionen arbetar med sociala medier för att nå framgång samt hantera uppföljning.

Foto: Linda Wilin, Region Sörmland

Vad vill Region Sörmland uppnå med sin närvaro i sociala medier?

– Vi finns till för invånarna i Sörmland. Vi delar samma uppdrag som resten av det offentliga Sverige som handlar om samhällsinformation. Att förse våra drygt 300 000 invånare med den information som de behöver för att kunna fatta egna kloka och ibland livsavgörande val. Det har ställts på sin spets det senaste året.

– Vi vill också bygga förtroende och väcka intresse och engagemang i viktiga frågor som berör många. Som en bättre folkhälsa. Vi vill att invånarna ska känna till våra verksamheter och våra erbjudanden både i rollen som arbetsgivare och som samhällsaktör.

Hur resonerar och agerar ni för ett lyckat upplägg? 

– Vill vi främst informera våra invånare eller vill vi också skapa dialog med dem genom sociala medier? Det är en spännande fråga och här har det skett en utveckling. Idag uppmuntrar vi mycket mer till dialog än för bara ett år sen. Vi ställer frågor, vi utmanar, vi ger råd. Vi utlyser tävlingar och just nu testar vi quiz som exempel. Vi gör filmer som berör. Vi har lärt oss och vet vilka typ av inlägg som skapar engagemang. Vi vet när kommentarerna och frågorna på ett inlägg kommer att bli många och behöver bemanna oss efter det. Det är fantastiskt roligt med 500 kommentarer men också resurskrävande. Vi vill finnas där och bemöta och svara på alla frågor och engagerar oss i de trådar som uppstår. Vi vågar vara personliga och visar omtanke och medkänsla. Vi har också ett antal självutnämnda ambassadörer bland våra invånare som är följare som går in och besvarar eller kommenterar andra invånares synpunkter.

– Efter den första stormen med pandemi under våren 2020 var vi tvungna att förändra vårt arbetssätt med sociala medier och det redaktionella arbetet. Det var tufft och utmattande och vi behövde tänka nytt och jobba hållbart. När pandemin slog till hade vi några personer som dagligen arbetade i redaktionen. Efter sommaren började vi arbeta i två team med många fler involverade. Team 1 arbetar under två veckor och sen går de av. Då tar team 2 över i två veckor medan team 1 vilar och gör andra uppgifter. Varje team består nu av totalt sju kommunikatörer. Vi har en arbetsledare för varje team och vi har redaktionsråd varje morgon. Månadsvis utvidgar vi mötestiden till att följa upp, reflektera och lära. I början av året, inför sommaren och inför hösten sätter vi av en heldag för att planera årshjulet och alla fasta och planerade aktiviteter. Slår våra kloka huvuden ihop och har en härlig kreativ stund tillsammans.

Foto: Del av kommunikationsteam sociala medier, Region Sörmland

– Vi pratar också om vilken kvalitet vi ska ha på våra inlägg. Vad är viktigt som vi ska lägga mycket tid och resurser på? Vad är inte lika viktigt där vi nöjer oss med en good-enough-nivå? Den prioriteringen är viktig för ett hållbart arbetssätt.

– Förutom det dagliga redaktionsarbetet har vi också inrättat funktionsområden. Sociala medier är ett av drygt tio funktionsområden som har en uttalad ledare med ansvar för utveckling inom området. Kommunikatör Linn Marjamäki leder funktionsområde sociala medier och till sin hjälp har hon ett råd bestående av tre kollegor som möts med jämna mellanrum för att tillsammans diskutera och initiera förbättringsområden. Ska vi köpa in ett nytt verktyg? Hur jobbar andra? Goda exempel? Vad händer i omvärlden? Vad kan vi göra bättre?

Innehåll

– Vi har idag snart 19 000 följare på Facebook och under 2020 ökade antalet följare med 150%. Facebook är vår primära kanal i sociala medier men vi har även Linkedin och Instagram.

– Vi har ett högt förtroende hos våra följare som vi vill vårda. Vi arbetar för att ha ett innehåll som är konkret, tydligt, lätt att ta till sig och relevant för många. Vi har en mjuk, varm och vänlig ton i sociala medier och vi använder ofta ungefär samma upplägg i våra inlägg för igenkänning. En rubrik som berör med emojis och ett citat innan själva texten.

– Under 2020 med en pandemi gjorde textplattan succé med viktiga meddelanden. Vi har under året också gjort många kampanjer med serieinlägg. Vi har hela tiden eftersträvat att vara så transparenta som möjligt och började tidigt redovisa statistik för vaccination, provtagning och smittoläget. Vi är också konsekventa och fortsätter rapporteringen oavsett om trenden är nedåtgående eller uppåtgående.

– Inlägg som går särskilt bra handlar om Corona och du som berörs. ”Nu gäller skärpta lokala råd för alla i Sörmland. Även dig.” Och inlägg där vi behöver hjälp från allmänheten. Genom att exempelvis komma till sjukhusen och hjälpa till att tillverka skyddsrockar till vården. Inlägg där vi berättar om konkreta insatser eller åtgärder som vi gör på olika sätt går också bra.

– Vi vill gärna ha våra egna medarbetare på bilderna. Det ska kännas lokalt, nära, autentiskt. Man ska känna igen miljön och kunna relatera till det man ser. Vårdens så kallade hjältar, som de helst inte vill kallas, gör alltid succé. Intensivvårdssjuksköterskan Eveline som pratade i sommar med P1 om hur situationen ser ut i vården med hennes bevingade ord; Fan ta er som inte följer riktlinjerna!

Foto: Facebook, Region Sörmland

Påverkan relaterat Schrems II-domen

– Det är en fråga som ger oss huvudvärk eftersom det inte finns konkreta riktlinjer att förhålla sig till. Jag har lagt många timmar på att forska och göra research i frågan och blir inte klokare. Jag uppfattar det som ett vakuum just nu i väntan på ett regelverk från EU-kommissionen. Vi bestämde att snabbt avveckla Google Analytics från de få webbplatser som använde det och istället använda svenskägda Vizzit över hela linjen som statistikverktyg. Vad gäller sociala medier stoppade vi ett tag nya konton som våra verksamheter ville skapa, men det kändes inte som en hållbar lösning som varken gör till eller från.

– Frågan är högaktuell just nu då vi önskar att testa ett verktyg för smidigare och effektivare hantering av kommentarer i sociala medier. Leverantören har sina servrar i Europa men ett antal underleverantörer i USA så det har blivit många samtal med leverantör och Informationssäkerhetsenheten. Via diverse dokument som företagsbestämmelser, klausuler och dataprocesseringsavtal har jag en förhoppning om att vi kan komma i box.

Social Media Management och relevant kompetens

– Vi har i dagsläget ingen djupgående strategi för arbetet med sociala medier. Jag kan däremot se ett behov av en långsiktig målbild med en tydlig riktning för hur arbetet ska utvecklas. I och med att vi har många medarbetare som arbetar i redaktionsråden bygger vi utveckling och kvalitet tillsammans över tid. Styrkan är att vi alltid arbetar i team med inlägg och stöter, blöter och diskuterar. Jag tror att det är viktigt att med jämna mellanrum omvärdera inarbetade sätt att jobba med innehåll och förnya tankebanorna.

– Förutom att vara en riktigt duktig storyteller tänker jag att det handlar dels om omvärldsanalys och lyfta blicken, dels om örat mot marken. Man behöver kontinuerligt göra sin research och scanna av vad som händer i omvärlden, likväl som att lära av andras goda och dåliga exempel och dra nytta av lärdomarna. Varför blir ett inlägg framgångsrikt och engagerar många? Hur kan vi applicera framgångsexemplen hos oss? Att anamma tekniska möjligheter som stöttar arbetet. Men också att kunna sin organisation, vara nyfiken och ställa frågor. Att fånga in ögonblicksbilder av vardagen likväl som i kris.

Hur följer ni upp resultat av er närvaro i sociala medier? Vilka verktyg använder ni? Har ni tydliga mål?

– Vi följer månadsvis upp arbetet genom en diskussion och reflektion där bägge redaktionsteamen deltar. Då går vi också genom hur statistiken ser ut. Vi använder oss av plattformarnas inbyggda verktyg och statistikfunktioner. Två gånger om året gör Linn en sammanställning av statistiken och gör en analysdragning för hela staben. Kommunikatör Emilia Gillström som är intresserad och kunnig inom normkreativ kommunikation presenterar också halvårsvis en normkritisk analys av hur det ser ut i våra inlägg. På så sätt lär vi oss ständigt och anammar insikterna till nästkommande inlägg.

– Vad gäller mål har vi medvetet undvikt att sätta mål för antal följare/gilla markeringar. Vi eftersträvar istället en hög interaktivitet och engagerade budskap och följer mer på innehållet. Den utmaning som vi förmodligen delar med övriga regioner handlar om att hitta nya följarskaror i och med att vårt uppdrag som region har förändrats och utvidgats med regionbildningen för drygt två år sedan. Tidigare var vi ett landsting med mestadels hälso- och sjukvård. Det är fortfarande vårt största uppdrag men vi arbetar också med kultur, utbildning och friluftsliv, hållbar regional utveckling och kollektivtrafik. Vi behöver bli mer attraktiva för personer som har andra intresseområden än hälso- och sjukvård. Där är vi inte riktigt än. Det är våra hälso- och sjukvårdsrelaterade inlägg som går bra. Vi funderar mycket på hur vi ska hitta nya kanaler och arenor och hur vi bättre ska styra vårt innehåll för de olika kanalerna, avslutar Linda.

Här hittar du Region Sörmland på Facebook

Under 2021 kommer fler tipsinlägg med röster och erfarenheter från bland annat banker, elhandelmyndighetersjukhus, regionerpolitik och telekom. Du hittar även inlägg från bland andra Livrustkammaren och f.d. partiledare Jonas Sjöstedt

För dig med specifikt intresse för vården i sociala medier vill jag tipsa om dessa inlägg med Akademiska sjukhusetAngereds Närsjukhus och Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Följ gärna Kommunikationsanalys på Facebook och LinkedIn för att säkra nya insikter om effekter i sociala medier och social media management.

Behöver du och/eller er organisation ett bollplank eller stöd för ert arbete och resultat i sociala medier? Välkommen att höra av dig.

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange: Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Foto: Region Sörmland 

Region Skåne och sociala medier: ”Don’t post and ghost!”

Under 2020 utökade Kommunikationsanalys med ett flertal nya och intressanta branscher för bevakning och analys av deras framgång och närvaro i sociala medier, däribland regioner. Här hittar du resultaten för landets 21 regioner i sociala medier för första kvartalet 2020.

Kommunikationsanalys vill även genom sin blogg inspirera genom att möjliggöra tips från digitala varumärken som antingen förekommer på de olika topplistor för sociala medier som bloggen lyfter, eller som belyser den vardag som ansvariga för sociala plattformar möter. En samlingsplats för professionella med #tipsfrånverkligheten.

Denna gång delar Anna Strömblad, kommunikationsdirektör vid Region Skåne, sina tankar om hur regionen arbetar med sociala medier för att nå framgång samt hantera uppföljning.

Foto: Anna Strömblad, Region Skåne

Vad vill Region Skåne uppnå med sin närvaro i sociala medier?

– Vi vill framförallt skapa närhet och öka tillgängligheten och delaktigheten för invånarna i Skåne. Genom att stärka relationen till våra målgrupper, ökar också förtroendet för Region Skåne. Våra sociala medier ska vara en självklar plats att föra dialog med Region Skåne, men också en plats för att lära, att inhämta nyheter, information, kunskap och fakta.

– Det är också en plats där vi kan lära, lyssna och ta tempen. Vi får in synpunkter och ser nya kommunikationsbehov, som gör att vi skruvar på andra insatser vi gör, inte bara de vi gör på sociala medier. Det blir ett ömsesidigt lärande. Våra sociala medier ska också givetvis stärka den övergripande kommunikationen och öka möjligheten att nå våra övergripande kommunikationsmål.

Hur resonerar och agerar ni för ett lyckat upplägg? 

– Vi lägger örat mot marken! Vi jobbar mycket med att ta tempen på vad våra målgrupper säger, vad som engagerar dem, vad som är delningsbart och vad som engagerar. Utan engagemang, ingen räckvidd – så vi resonerar mycket kring vilka frågor som engagerar och paketerar därefter innehållet så att det blir delningsbart, snabbt och anpassat för sociala medier.

– Vi arbetar också nära och sammanhållet med den övergripande nyhetsplaneringen för att bibehålla aktualiteten. Det är svårt att nå ut via bruset i sociala medier och därför är det viktigt att våga vara självkritisk, ha en inbyggd ”djävulens advokat” i allt vi gör. Vem bryr sig om det här? Vad är det som gör att just det här inlägget faktiskt engagerar? Vad ger det våra följare? Vi strävar efter ständig utveckling, att jobba snabbfotat och rörligt.

– Det är också viktigt att improvisera utifrån det som händer i omvärlden. Vi hämtar inspiration och ser hur andra paketerar sitt innehåll, inte bara regioner, inspiration finns att hämta överallt. Rätt inlägg ska göras vid rätt tillfälle. Det måste också finnas ett tydligt syfte bakom varje insats – kortsiktigt som långsiktigt. En tanke om ett lyckat upplägg för sociala medier idag kan vara passé imorgon. Man kan aldrig vara helt säker på hur man kommer att lyckas, men genom att utgå från tidigare insatser och lärdomar, blir vi bättre hela tiden. Och det är inget enmansjobb, det är ett samarbete mellan väldigt kompetenta medarbetare.

Foto: Region Skåne sociala medier livestreamad presskonferens

Organisation, kanaler och arbetssätt

– Kommunikativ förmåga är grundläggande när man leder och styr, inte minst en så stor verksamhet som Region Skåne. Kommunikation finns alltid på agendan och sociala medier är självklar del av detta, där ledningen löpande följer utvecklingen. Flera i högsta ledningen är drivande i kommunikationsarbetet, de är själva aktiva på sociala medier och väl medvetna om vikten av sociala mediers betydelse för organisationens förmåga att nå ut. Med tanke på att Region Skåne har 36 000 medarbetare varav 1 400 chefer samt en politisk ledning som också är aktiv i dessa forum, måste man vara medveten om att det är många som också bidrar som ambassadörer och själva är aktörer på sociala medier. Vi ser det som ett samspel mellan olika kommunikationsinsatser på alla nivåer och här blir kommunikationsfunktionen extra viktig, att hålla samman och planera så kommunikationen blir sammanhållen och Region Skånes budskap tydligt.

– Kommunikationsavdelningen ansvarar för och driver Region Skånes huvudkanaler. Övriga större konton drivs främst av kommunikationsavdelningen. Vi arbetar löpande med att se över våra konton och driver ett större utvecklingsarbete för en mer sammanhållen kommunikation, som givetvis även innefattar arbetet i sociala medier.

– Med tanke på det senaste året och de kommunikativa utmaningarna under pandemin har det varit oerhört viktigt att stärka såväl dialog och kommunikation med invånarna, som att vi måste tillvarata våra resurser maximalt så att vi når högsta möjliga effekt. Därför har vi också fokuserat våra resurser på ett fåtal kanaler för att nå högre kvalitet. Våra sociala kanaler är:

  • Primär:
    • Facebook
    • Instagram – under utvecklingsarbete
    • LinkedIn – drivs mycket tillsammans med HR, här pågår ett utvecklingsarbete
  • Sekundär:
    • YouTube – används sällan
    • Twitter – används exempelvis vid publicering pressmeddelande 
    • Snapchat – har används vid specifika kampanjer

– Vi gör ungefär 1-2 inlägg per dag måndag-fredag. Vid lunchtid och eftermiddagar/kvällar ser vi generellt högre engagemang och då får vi också generellt fler kommentarer på våra poster. Vi publicerar inte sju dagar i veckan då vi vill vara närvarande vid publicering och hantera kommentarsfälten och dialogen. Vi lever efter devisen ”don’t post and ghost!”. Det handlar om att ta ansvar för sitt budskap och kunna möta frågor och reaktioner, men också kunna bidra så att det blir rätt tonläge i den diskussion som kan uppstå. Därför har vi valt att främst publicera måndag-fredag. Samtidigt gör vi publiceringar emellanåt även under helger, om det finns särskilda skäl till det. Vi jobbar just nu med Teams planner för redaktionell planering.

– Vårt fokus har under det senaste året varit att bygga upp en relation till våra följare och vi har lagt mycket tid och resurser på att bemöta de frågor och kommentarer vi fått. Något som såklart främjar tillväxt, men också det innehåll som vi publicerar löpande. Av det ser vi ett resultat i form av ambassadörer och medskapare hos våra följare. Våra följare delar innehållet, bemöter frågor vi får och för dialog med varandra. 

– Vi försöker svara inom rimlig tid, vilket vi i nuläget bedömer är inom 24 timmar. Med tanke på det enormt höga tryck vi har, har vi inte alltid klarat det under senaste året. Region Skånes huvudredaktör för sociala medier samt just nu ytterligare en redaktör svarar på arbetstid, vilket normalt innebär kl. 8-17 under vardagar. Nu har vi knappt resurser att hantera alla kommentarer, eftersom engagemanget på varje post oftast är väldigt högt i jämförelse med tidigare år. Som mest har ett av våra inlägg haft närmare 1 miljon i organisk räckvidd och omkring 231 000 interaktioner.

Foto: Region Skåne sociala medier – handhygien

Nödvändig kompetens och Social Media Management

– Att både vara strategisk, snabbfotad och samtidigt ha hög servicekänsla är grundläggande för att lyckas med sociala medier. Man behöver ha gott omdöme, analytisk förmåga och vara kunnig om hur verktyg, teknik, algoritmer och statistik fungerar, hänga med i förändringar och ha kunskap om hur man kan nyttja dessa maximalt. Samtidigt behöver man juridisk kunskap inom området, som kan vara snårigt men viktigt göra rätt. Det gäller att också vara lyhörd – ha örat mot marken och förstå att vi är i konstant förändring. Det krävs mod för att fortsätta överraska och vara aktuell. Ska jag lyfta en enda kompetens kanske kreativitet är den allra viktigaste!

– För att lyckas med Social Media Management tänker jag:

  • Sammanhållen kommunikation och samarbete internt. Många gånger behövs fler i organisationen involveras för att invånare ska få svar på frågor eller den service de frågar efter. Det är helt avgörande att vi samarbetar och kan agera som en organisation.
  • Dedikerat arbete. Det tar tid att bygga upp konton, engagemang, följarbas, förtroende och man behöver kunskap om mekaniken bakom sociala medier. Det kräver resurser och hårt arbete, där man behöver vara strategisk, snabbfotad och analytisk och samtidigt ha ett självkritiskt förhållningssätt – varför ska någon bry sig om vad just vi skriver om?
  • Öppet sinne. Öga för omvärlden och lyhördhet. Man måste förstå vad som händer och vilken kontext vi befinner oss i just nu. Ett inlägg som ena dagen är perfekt, kan en annan dag vara katastrofalt om man inte har koll på omvärlden.
  • Att arbeta flexibelt och resultatinriktat, mäta och följa upp kontinuerligt och säkerställa att innehållet är relevant, intressant och kanalanpassat är en självklarhet. Under pandemin har frågor som Region Skåne drivit varit väldigt aktuella. Vi har verkligen fått testa oss fram och prövat att bryta ny mark, genom att ändra våra arbetssätt. Vi har bland annat våga testa mer av funktionaliteterna på de olika plattformarna. Ett exempel är att vi redan i början av mars valde att livestreama alla våra presskonferenser på Facebook, något som omedelbart gav högt engagemang bland de följare vi hade då.

– Vi har samtidigt hela tiden otroligt mycket att lära. Vi kan hela tiden bli bättre. Inte minst anpassning i olika kanaler; vi har lagt mycket tid på Facebook och vill samtidigt satsa på andra kanaler som vi tror har väldigt stor potential för utveckling. Jag ser även att vi har en stor utvecklingspotential vad gäller vår förmåga att paketera och bli ännu mer tydliga.

Kriskommunikation och Schrems II

– Region Skåne har i uppdrag att bedriva effektiv kommunikationsverksamhet, även vid kris. Sociala medier är idag som jag ser det en förutsättning för att lyckas med ett framgångsrikt kommunikationsarbete. Sociala medier stödjer också Region Skånes övergripande kommunikationsprocess. Om vi inte skulle vara närvarande på sociala medier innebär det att andra aktörer fyller den rollen, vilket exempelvis kan leda till ökad desinformation, spekulationer och minskat förtroende för Region Skåne. Möjligheten att snabbt nå ut är viktig för tillgänglighet, tydlighet och trovärdighet. Och inte minst möjligheten att ta dialogen, svara på kommentarer och ge den allra bästa service vi kan ge till Skånes invånare och målgrupper. Sociala medier är prioriterade kanaler i vår kriskommunikationsstrategi.

– Precis som många andra har vi just nu fokus på effekter av Schrems II-domen och vilka risker och konsekvenser det innebär för vårt arbete. Vi är exempelvis restriktiva med användning av personuppgifter, det innefattar även bilder på personer. Vi kommer givetvis följa utvecklingen även inom detta område noga och de tolkningar som görs av olika myndigheter. 

Hur följer ni upp resultat av er närvaro i sociala medier? Vilka verktyg använder ni? Har ni tydliga mål?

– Vi har en strategi med mål som vi följer. Med tanke på erfarenheterna från senaste året jobbar vi just nu med att utveckla vår strategi. Våra viktigaste mätetal är räckvidd och interaktion. Det är där vi har lagt största fokus, de går hand i hand. Enskilda inlägg eller insatser kan ha andra viktiga mätetal som vi också mäter.

– Vi har inte hittat ett optimalt verktyg för mätning av vår närvaro på olika plattformar än: vi utvärderar och försöker hitta bättre sätt för uppföljning. Det innebär att just nu använder vi plattformarnas egna verktyg. Vi mäter och följer vår närvaro varje dag, exempelvis genom att följa upp hur varje enskilt inlägg presterar. Vi gör också månatliga rapporter och avstämningar.

– Framåt är målet att ännu fler skåningar ska vilja interagera och engagera sig i innehållet på våra kanaler. Före pandemin var stora delar av vår följarbas anställda inom vård och omsorg, där har vi nu en betydligt bredare representation, och vi hade också en skev könsfördelning med betydligt fler kvinnor än män. Under 2020 växte vår följarbas från 11 000 (slutet av december 2019) till 58 000 (slutet av december 2020). Just nu är den över 60 000, med betydligt jämnare könsfördelning. Det är roligt med tillväxt, men fortfarande en förhållandevis låg siffra om man jämför med Region Skånes 1,4 miljoner invånare, avslutar Anna.

Region Skåne på Facebook.

Under 2021 kommer fler tipsinlägg med röster och erfarenheter från bland annat banker, elhandelmyndighetersjukhus, regioner, politik och telekom. Du hittar även inlägg från bland andra Livrustkammaren och f.d. partiledare Jonas Sjöstedt

För dig med specifikt intresse för vården i sociala medier vill jag tipsa om dessa inlägg med Akademiska sjukhusetAngereds Närsjukhus och Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Följ gärna Kommunikationsanalys på Facebook och LinkedIn för att säkra nya insikter om effekter i sociala medier och social media management.

Nästa effektanalys för regioner i sociala medier kommer i juli/augusti 2021.

Behöver du och/eller er organisation ett bollplank eller stöd för ert arbete och resultat i sociala medier? Välkommen att höra av dig.

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange: Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Foto: Region Skåne 

Sveriges 21 regioner i sociala medier – kvartal 1 2021

Region Skåne var kvartalets bästa regionsida på Facebook. Sveriges regioner gjorde under första kvartalet en aktivitetsminskning till i snitt 30 inlägg per månad på Facebook. Region Stockholm gjorde 62 inlägg per månad. Kortast svarstid uppvisade Region Blekinge med 18 minuter. Två regioner hade 100 procents responsgrad på Facebook. Under kvartalet gjorde samtliga 21 regioner inlägg på Facebook. Innehåll relaterat pandemin dominerade åter inlägg med mest effekt. Region Halland samt Region Västmanland gjorde kvartalets mest effektiva inlägg.

2020 utökade Kommunikationsanalys sina effektanalyser i sociala medier till att omfatta skattefinansierade verksamheter som Sveriges kommunerlänsstyrelsermyndigheter, regioner och sjukhus. En anledning till detta nya fokusområde var pandemin och samhällets tydliga behov av information och fakta, där sociala medier fyller en viktig roll som nyhetskälla för många. 

Dessa nya effektanalyser har tagits emot med mycket stort intresse. Tack. En anledning verkar vara att just uppföljning av sociala medier är ett område som hittills inte fått mycket utrymme internt, om beroende på resurser eller annat. Förhoppningsvis kan Kommunikationsanalys via bloggen ge inspiration om olika sätt att mäta samt relaterade verktyg. Vill relaterat mätning tipsa om Sveriges kommunikatörers kartläggning av kompetensområden och identifiering av utvecklingsbehov, där störst behov noterats inom mätning av kommunikationsinsatser och -målsättning. 

Därtill har även Sveriges kommunikationsbyråer, KOMM, i år infört en ny effektkategori i Guldägget med fokus kommunikationseffekter. Kategori Effekt innefattar bidrag där den mätbara effekten har en tydlig koppling till det kreativa arbetet. Bidraget behöver påvisa hur strategin, som är baserad på kreativitet, har genererat positiva resultat för kunden och varumärket. Det kan handla om både konkreta affärseffekter men också attityd- och/eller beteendeeffekter som spelat en avgörande roll för varumärkets utveckling.

Regionernas aktivitet på Facebook

Landets samtliga 21 regioner har sidor på Facebook och samtliga var aktiva under kvartalet. Ingen region tappade följare. Den region som är störst på Facebook är Region Skåne med drygt 34 000 följare (32 000 föregående kvartal). 

Regionsnitt – aktivitet

De 21 regionerna gjorde i snitt 90 (101) inlägg under kvartalet dvs. 30 (34) inlägg per månad. En viss aktivitetsminskning sedan förra kvartalet.

Detta antal, 30 per månad, kan jämföras med landets kommuner som i snitt gjorde 26 (30) inlägg per månad samt (statliga) myndigheter som gjorde 33 (39) stycken per kvartal under samma period. 

Region Stockholm gjorde åter flest inlägg under kvartalet: 187 (287) stycken eller 62 (96) stycken per månad. 

Återkommande tvåan, Region Kalmar län gjorde 165 (176) stycken och nya trean, Region Västerbotten gjorde 122 stycken under kvartalet, motsvarande 55 (59) stycken respektive 41 stycken per månad. 

Denna blogg har tidigare som utgångspunkt rekommenderat minst ett inlägg per dag vilket regionerna i stort uppfyller. Flödet ska givetvis vara relevant för följarna samt stötta organisationens uppdrag. Även viktigt med resurser för att ta hand om effekterna. Med tanke på den bredd av verksamheter som en region omfattar, samt nu aktuellt pandemiintresse, borde inte brist på innehåll vara en anledning till återhållsamhet. 

En fråga av intresse är om syftet med närvaron är information till eller kommunikation med allmänhet och skattebetalare? En fråga jag kommer att belysa genom kommande #tipsfrånverkligheten från intressanta verksamheter.

Region Stockholm gjorde dubbelt så många inlägg som snittet, motsvarande två inlägg per dag. I andra änden ser vi åter Region Västmanland med 23 (33) inlägg för hela kvartalet dvs. 8 (11) inlägg per månad på Facebook.

Verktyg

Kommunikationsanalys har för denna effektanalys av regioner i sociala medier tagit stöd av två svenska dataanalysföretag. Dels Bumblewing med faktor influens, dels Smampion, med faktor poäng. Endast en social plattform, Facebook, analyseras i nuläget. Fler plattformar och/eller faktorer kan tillkomma. Inom kort kommer en motsvarande kvartalsanalys för landets sjukhus.

Facebook – topp 5-region per verktyg

Som bekant är en del av bloggens syfte att lyfta och visa på olika verktyg som hjälper presentera och tolka data från sociala medier. Olika verktyg som hanterar och viktar data från sociala plattformar på olika sätt. Det är viktigt som ansvarig för uppföljning att komma ihåg är att det resultat som visas i egna (externa) verktyg kanske inte ger samma bild som andra verktyg presenterar. Därav att Kommunikationsanalys helst gör analys baserad på minst två verktyg för att säkra reliabilitet vad gäller effekt. 

Nedan är kvartalets topp 5-regioner baserat på två verktygs resultat, vilka detta kvartal inte gav någon enad första plats eller exakt matchning vad gäller regionernas sidor och rankning. Däremot har båda verktygen samma två regioner bland sina topp 5: Region Skåne och Region Gävleborg, varav båda placerar Region Skåne bland topp 3. 

  • Rankning regioner på Facebook (vid ändring är föregående kvartal inom parentes)
    • Influens
      1. Skåne 
      2. Kalmar län
      3. Sörmland (Västernorrland)
      4. Gävleborg (Stockholm)
      5. Örebro län.
    • Poäng
      1. Blekinge
      2. Stockholm (Kronoberg)
      3. Skåne
      4. Gävleborg (Stockholm)
      5. Västerbotten (Kalmar län).

Kvartal 1 2021 – regioner på Facebook

Andel influens

Fem regioner säkrar nästan hälften av total andel regioninfluens medan resterande 16 regioner delar på resten i gruppen Övriga

Övriga utgjorde detta kvartal 55,7 (43,9) procent; ett fortsatt tapp över tid till de fem dominerande regionerna bröts detta kvartal med andra ord.

Region Skåne är åter den region som fått högst antal reaktioner totalt och per inlägg. Av de tre regioner som gjorde flest inlägg, Stockholm/Kalmar län/Västerbotten, återfanns Region Kalmar län även bland topp 5 vad gäller influens.

Sveriges regioner i sociala medier Facebook – första kvartalet 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Andel engagemang

I nedanstående visualisering kan vi tydligt se hur Region Stockholm åter står ut vad gäller antal inlägg, medan Region Skåne med/trots färre inlägg lyckades säkra högt antal reaktioner på sina inlägg.

Merparten regioner återfanns förra kvartalet i nedre vänstra hörnet med både låg aktivitet samt lågt antal reaktioner på innehåll, där vi detta kvartal nu ser en större spridning av båda faktorerna.

Regioner i Sverige – sociala medier. Andel engagemang på poster – första kvartalet 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www..kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Poäng

Enligt Smampions poängsbaserade verktyg var kvartalets fem främsta regionsidor Blekinge, Stockholm, Skåne, Gävleborg och Västerbotten.

Regioner i sociala medier – poäng kvartal 1 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

Mätpunkter Facebook

Samtliga 21 regioner får godkänd Facebook-närvaro enligt Smampions poängskala. Ingen region tappade följare under kvartalet.

Ett urval mätpunkter (vid ändring föregående kvartal inom parentes):

  • Störst: Region Skåne
  • Högst viralitet: Region Sörmland (Region Västmanland) 
  • Flest inlägg per dag: Region Stockholm
  • Högst tillväxt: Region Jämtland Härjedalen (Region Kalmar län)
  • Högst engagemangsgrad (7-dagar): Region Sörmland
  • Kortast svarstid: Region Blekinge 18 minuter (Region Halland 21 minuter)
  • Högst responsgrad: 100 procent uppvisade två (en) regioner: Region Blekinge och Region Kronoberg (Region Blekinge)

Nedan syns kvartalets topp 10-regionsidor (poäng) på Facebook: 

Regioner i sociala medier – mätpunkter, poängplats topp 10 regioner kvartal 1 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

Bästa poster på Facebook – kvartal 1 2021

Kvartalets mest effektfulla inlägg placerade Region Halland samt Region Västmanland bland topp 3 i båda verktygen. Samtliga inlägg med innehåll relaterat pandemin. Intressant att jämföra med landets kommuner som också hade pandemirelaterat under kvartalet som mest effektskapande inlägg. Dock med skillnaden att kommunerna hade Jerusalema dance challenge som gemensam nämnare för innehåll.

Budskap från Region Skåne och Region Sörmland placerade sig också i verktygens topp 3. 

Sveriges regioner i sociala medier Facebook – bästa inlägg första kvartalet 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing
Sveriges regioner i sociala medier Facebook – bästa inlägg första kvartalet 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

50 vanligast förekommande regionordval i sociala medier

Regioner i sociala medier – vanligaste ordval kvartal 1 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

Förtroendebarometern och Hälso- och sjukvårdsbarometern

Förtroendebarometern 2021 – Medieakademin

Medieakademins förtroendebarometer relaterat samhällsinstitutioner genomfördes i februari/mars 2021 och ”Sjukvården” får i sammanhanget det högsta förtroendet från allmänheten. Är detta även resultat av en informerad allmänhet som vi ser? #viktenavkommunikation

Förtroende för samhällsinstitutioner. Källa: Förtroendebarometern 2021

Hälso- och sjukvårdsbarometern 2020

SKR har släppt Hälso- och sjukvårdsbarometern 2020, en rapport om befolkningens attityder till, förtroende för och uppfattning om hälso- och sjukvården. Nedanstående bild visar förtroendet i sin helhet i sin region.

Kommunikation i allmänhet och sociala medier i synnerhet finns inte med som en specifik faktor (temafråga) utan får förmodas bidra till helheten. Kvalitet på kommunikation kan/bör ses som en viktig pusselbit vad gäller att vinna allmänhetens förtroende?

Förtroende för hälso- och sjukvården i sin helhet i sin region. Källa: SKR

Känslomässigt varumärkesarbete?

Det finns som bekant mycket bra material och kompetens relaterat varumärkesarbete. Svenskt Kvalitetsindex, SKI, skrev ett kort inlägg om varumärke, och lyfter där bland annat vikten av att lyckas sammankoppla varumärket med mer värdebaserade och emotionella ord. 

Är till exempel emotionella ord en utmaning för regioner att använda? Till detta kan även användning av emojis o.dyl. kopplas. Hur kopplar dessa faktorer till det kommunikativa arbetet inom din organisation? Emotionella ordval och bildspråk påverkar ju även organisationens tonalitet och budskap. Och om dessa nu är aktuella parametrar: hur mäter ni deras effekt?

Kontakt

Hur matchar dessa resultat din erfarenhet av regionerna på Facebook? Har du märkt någon skillnad på aktiviteten/innehållet/paketeringen före och efter pandemin i sociala medier? 

Följ gärna Kommunikationsanalys på Facebook och LinkedIn för att säkra nya insikter om effekter i sociala medier och social media management.

Nästa effektanalys för regioner i sociala medier kommer i juli/augusti 2021.

Behöver du och/eller er organisation ett bollplank eller stöd för ert arbete och resultat i sociala medier? Välkommen att höra av dig.

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange: Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Datakälla: Bumblewing och Smampion.

Definition av influens.

Smampions poängskala (0-100) motsvarar följande betyg:

100: Perfekt
95 – 99: Världsklass
90 – 94: Mycket bra
80 – 89: Väldigt bra
65 – 79: Ett bra betyg
45 – 64: Helt ok
30 – 44: Ej godkänt
0 – 29: Underkänt

Sociala medier: Sahlgrenska Universitetssjukhuset använder stories för folkbildning

2020 utökade Kommunikationsanalys med ett flertal nya och intressanta branscher för bevakning och analys av deras framgång och närvaro i sociala medier, däribland sjukhus. Här hittar du resultaten för landets sjukhus i sociala medier för fjärde kvartalet 2020.

Denna blogg vill även inspirera genom att möjliggöra tips från digitala varumärken som antingen förekommer på de olika topplistor för sociala medier som bloggen lyfter, eller som belyser den vardag som ansvariga för sociala plattformar möter. En samlingsplats för professionella med #tipsfrånverkligheten.

Denna gång delar Angelica Capitao Patrao, digital kommunikatör och samordnare vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, sina tankar om hur sjukhuset arbetar med sociala medier för att nå framgång samt hantera uppföljning.

Foto: Angelica Capitao Patrao, Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Vad vill Sahlgrenska Universitetssjukhuset uppnå med sin närvaro i sociala medier?

– Vi vill finnas nära våra målgrupper, patienter, medarbetare, allmänhet och potentiella medarbetare, och ha en aktiv och öppen dialog. Vi fångar också upp frågor som engagerar och tar vår roll som folkbildare.

– Med vår närvaro delar vi berättelsen om Sahlgrenska Universitetssjukhus, all den magi som pågår innanför sjukhusväggarna, och visar hur vi är ett av landets ledande universitetssjukhus.  

Sahlgrenska Universitetssjukhuset – Folkbildande_stories

Hur resonerar och agerar ni för ett lyckat upplägg? 

– Det senaste året har vården och Sahlgrenska Universitetssjukhuset varit i allmänhetens fokus på ett sätt som vi aldrig tidigare har varit med om, samtidigt som informationsbehovet har varit större än vanligt. I sociala medier har vi spridit viktig information till patienter, medarbetare och allmänhet, gett nulägesbilder från covid-vården, uppmärksammat medarbetare och deras insatser, men också beskrivit utmaningar, visat hur sjukhuset hanterat rådande läge och uppmanat allmänheten till att ta ansvar för minskad smittspridning.

– Vi har en tydlig strategi som vi jobbar efter och följer kontinuerligt upp det innehåll vi delar för att ständigt nå bättre resultat. Vi befinner oss i ett sammanhang med mycket kompetens och utveckling, och det skapar stolthet att ta del av alla goda resultat, behandlingar och högkvalitativa vård som kommer patienterna till del. Sjukvården är en av våra viktigaste samhällsfunktioner, vilket märks inte minst nu under covid-19-pandemin. Allt detta mynnar ut i aktiviteter i våra kanaler. 

– På det stora hela är det våra medarbetare som står i frontlinjen, både i pandemin men också i våra sociala medier. Våra medarbetare är våra viktigaste talespersoner och ger en transparent, trygg och även personlig bild av det som sker innanför sjukhusets väggar och hur det är att arbeta här. Både på Instagram och Facebook ser vi att detta är ett lyckat koncept, men där vi på Facebook också ser att rollen som samhällsaktör är viktig. Detta har inte minst märkts under pandemin då sociala medier har varit några av våra viktigaste kanaler för att sprida samhällsviktig information och kunskap.

– Vi har också tagit vår roll som folkbildare och spridit kunskap med våra experter som finns inhouse och använt materialet i flera kanaler. Till exempel i mars när informationsbehovet om coronaviruset var som störst och vi gjorde ett antal poddavsnitt av Sahlgrenskapodden med Agnes Woldinfektionsläkare och virusexpert vilka kunde berätta det senaste vi visste om viruset och covid-19. Innehållet användes även i andra kanaler i form av filmer, stories samt artiklar i digitala magasinet Sahlgrenskaliv för att sprida kunskapen vidare. Ytterligare ett exempel är när diskussionerna och frågetecknen om vaccin var som allra störst i december, då följare kunde ställa frågor direkt till vår expert Magnus Gisslén i Instagram Stories, vilket sedan också mynnade ut i poddavsnitt. Stories är generellt en kanal vi använder mycket för att folkbilda, sprida kunskap och ha en dialog med våra följare.

– Vi har redaktionsmöte en gång i veckan där vi sätter den stora redaktionella planeringen för veckan, vad som är på gång och vad som ska publiceras i alla våra kanaler. Det är också ett tillfälle där vi spånar idéer och planerar för kommande aktiviteter. Vi har en stor flexibilitet i planeringen och det sker uppdateringar kontinuerligt, till exempel vid inspel från kollegor i våra dagliga morgonmöten eller vid händelser i omvärlden. 

– Jag har det övergripande ansvaret för våra sociala kanaler, men hela Kommunikationsavdelningen är involverade. Vi producerar och publicerar totalt cirka 20-25 inlägg per vecka för alla våra sociala medier-kanaler. Allt görs inhouse och vi använder ett gemensamt digitalt planeringsverktyg.

– Sahlgrenska Universitetssjukhuset finns på Facebook, Instagram, Twitter, Linkedin och på Vimeo, där vi finns under Västra Götalandsregionen. Ett av våra instagram-konton som också bör nämnas, och som vi är väldigt glada över, är forlossningen_ostra. Kontot ger en inblick i Sveriges största förlossningenhet, sprider kunskap om förlossningvård och drivs av medarbetare på Förlossningen. 

– Sjukhusets Linkedin har ett blandat innehåll och är en kanal där Kommunikation och HR arbetar tillsammans. På Linkedin samsas jobbannonser med ett mer redaktionellt innehåll, till exempel från vårt digitala magasin Sahlgrenskaliv, som syftar till att främja arbetsgivarvarumärket. Eftersom endast en låg andel av de som arbetar i vårdnära yrken använder Linkedin, är våra målgrupper där främst chefer, forskare, ingenjörer och administrativ personal. 

– Det är också viktigt att kommunikationen i sociala medier samspelar med efterfrågan och aktuella händelser i samhället, samt aktiviteter i andra kanaler, som till exempel Sahlgrenskaliv eller pressaktiviteter. Där är Twitter en effektiv kanal för oss där vi bidrar till samhällsdebatten genom kunskap, fakta och synliggöra sjukhusets experter.

– Vad gäller kommentarer och frågor på våra inlägg kan det variera väldigt mycket. Under pandemin, både våren och hösten, har vi haft ett mycket större flöde av kommentarer och frågor än tidigare, vilket vi verkligen uppskattar då vi vill ha en dialog och samtal med våra följare. Som mest kan det handla om ett hundratal kommentarer om dagen. Målet är att svara så skyndsamt som möjligt, gärna inom timmen i de fall kommentarer och frågor kommer under kontorstider. Kommentarer och meddelanden kollas även av på kvällar och helger av den kommunikatör som är i beredskap.

– För att lyckas med sociala medier ser jag att det är viktigt att känna sina följare, vara människokännare och uppvisa lyhördhet. En stor del av arbete med sociala medier är så klart också statistik och reflektion, så att tycka om siffror och analys tror jag är viktigt för att kontinuerligt utveckla innehållet och kommunikationen med följare. 

Sahlgrenska Universitetssjukhuset – graf maj 2020

Hur följer ni upp resultat av er närvaro i sociala medier? Vilka verktyg använder ni? Har ni tydliga mål?

– Allt vi gör, både i sociala medier och andra kanaler, ska stödja våra övergripande kommunikationsmål, att stärka allmänhetens förtroende och öka den interna stoltheten. Det syftet ska ju även våra kommunikationsaktiviteter och innehåll tjäna. Rent konkret kan det till exempel handla om ett visst mått på engagemang, spridning, hur många vi når ut med och hur många som interagerar med oss. Det är också viktigt att vi når ut med rätt innehåll, vilket är något som vi har med oss när vi planerar våra kommunikationsaktiviteter. Detta följs också upp i vår månatliga analys och sammanfattning. 

– Följarantalet det senaste året har ökat med över 50 procent för våra sociala medier. Effekten syns även tydligt när det gäller räckvidd och engagemang, där vi har haft väldigt fina resultat det senaste året. 

– För uppföljning använder vi primärt plattformarnas egna verktyg. Vi har också nyligen börjat använda Agorapulse, vilket jag inte ännu har några erfarenheter att dela med mig av.

– Vi har en strategi med tydliga mål som vi jobbar mot, och det är något vi följer upp löpande och sammanfattar i en gedigen analys varje månad. Den här analysen görs av samtliga kanaler som vi kommunicerar i, både interna och externa, och blir sedan en del av vårt utvecklingsarbete, avslutar Angelica.

Sahlgrenska Universitetssjukhuset på Facebook.

Under 2021 kommer fler tipsinlägg med röster och erfarenheter från bland annat banker, elhandel, myndigheter, sjukhus, regioner, politik och telekom. Du hittar även inlägg från bland andra Livrustkammaren och f.d. partiledare Jonas Sjöstedt.

För dig med specifikt intresse för sjukhus i sociala medier vill jag tipsa om dessa inlägg med Akademiska sjukhuset och Angereds Närsjukhus.

Följ gärna Kommunikationsanalys på Facebook och LinkedIn för att säkra nya insikter.

Behöver du eller din organisation ett bollplank eller stöd vad gäller social media management? Välkommen att höra av dig.

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange: Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Foto: Sahlgrenska Universitetssjukhuset 

Sveriges sjukhus i sociala medier – kvartal 4 2020

Karolinska Universitetssjukhuset och Sahlgrenska Universitetssjukhuset var bästa sjukhussidor på Facebook. Sveriges sjukhus gjorde under fjärde kvartalet en aktivitetsökning till i snitt 11 (7) inlägg per månad på Facebook. Akademiska sjukhuset gjorde åter flest inlägg med 33 (15) inlägg per månad. Kortast svarstid uppvisade NU-sjukvården med 4 minuter. Skaraborgs Sjukhus uppvisade högst tillväxt. Innehåll relaterat pandemin dominerade åter de mest framgångsrika inläggen. Sjukhussidor i Region Stockholm gav regionen högst influens.

2020 utökade Kommunikationsanalys sina effektanalyser i sociala medier till att omfatta skattefinansierade verksamheter som Sveriges kommunerlänsstyrelsermyndigheter, regioner och sjukhus. En anledning till detta nya fokusområde var pandemin och samhällets tydliga behov av information och fakta, där sociala medier fyller en viktig roll som nyhetskälla för många. 

Dessa nya effektanalyser har tagits emot med stort intresse. En anledning verkar vara att just uppföljning av sociala medier är ett område som hittills inte fått mycket utrymme internt, om beroende på resurser, kompetens eller annat. Oavsett, tack för återkoppling och inspirerande engagemang.

Pandemikommunikation och digital social kompetens

I december släpptes Svenskarna och internet 2020 där vi bland annat kunde läsa att vår användning av sociala medier under pandemin ökat med 7 procent i jämförelse med samma period 2019. 89 procent av internetanvändarna använde därmed sociala medier. Detta resultat, sammantaget med Reuters Institute Digital News Report 2020 vilken visar att 32 procent av svenskarna har Facebook som nyhetskälla, ger tydliga indikationer på de sociala plattformarnas vikt för organisationers kommunikativa framgång.

Sveriges kommunikatörer ger den 9 februari ett gratis webbinarium tillsammans med Internetstiftelsen vid namn Instagram, Youtube, Twitch eller Reddit – hur ska en kommunikatör tänka? Bra tips för dig som planerar att utöka/ändra er närvaro till flera sociala plattformar.

Även fjärde kvartalet var pandemikommunikation det som skapade mest intresse bland sjukhusens kommunikation. Till inspiration relaterat pandemikommunikation har analysföretaget Smampion sammanställt ett antal corona-inlägg från landets kommuner, vilka under förra året skapade stor spridning och engagemang på Facebook. 

Dataanalysföretaget Socialbakers har satt samman Healthcare and Social Media: The 2020 Overview and beyond, vilket fokuserar på läkemedelsbolag, men som ändå kan ge relaterade tankar och inspiration.

För dig som funderar över sociala mediers påverkan på oss och vårt beteende kan jag tipsa om Mamduh Halawa, Årets Uppsalastudent 2020, psykologistuderande och författare till boken Like – om sociala medier ur ett psykologiskt perspektiv.

Digital kompetens

En genomtänkt och väl paketerad digital närvaro är som bekant av stor vikt för att lyckas nå ut med sina budskap i sociala medier. Samtidigt kan vi läsa att digital kompetens generellt är en bristvara inom offentlig sektor. Vad gäller digital kommunikation möter jag samtidigt fler och fler med titeln ”digital kommunikatör”. 

Vad innebär då detta? ”Det beror på”, verkar vara svaret. Som ett kompetensexempel kan vi för digital kommunikation utgå ifrån funktionen Social Media Management, som för sociala medier omfattar arbetet Före-Under-Efter, eller omskrivet: Kreativa processer-Kanalpaketering/-publicering-Kundservice samt analys. Vilka i sig kan ses som flera olika kompetenser.

Jag ser vid rekrytering att en digital kommunikatör ofta förväntas klara hantera hela processen med sociala medier – inklusive annonsering. Utöver detta även både externwebb och intranät, och därtill gärna även nyhetsbrev, sökord osv.osv. Gärna med en förståelse för och kunskap om juridiska aspekter. Dessa krav är särskilt tydliga hos mindre organisationer med färre resurser. 

Från mitt perspektiv är detta både tunga och stora kompetenskrav, vilka jag har svårt att se hur en person kan leverera på med hög kvalitet genomgående. Jag ser samtidigt att större organisationer har delat upp dessa roller med specificerad kompetens och funktioner. Vilket, för att återknyta till sociala medier, är betryggande att se att begreppet förstås omfatta en stor bredd av kompetenser.

Vad gäller de kommunikativa delarna av arbetsprocessen Före-Under-Efter är de indikationer jag får vad gäller uppföljning, att den ofta blir sekundär eller bristfällig. Detta då fokus ligger på produktion och publicering – samt kanske därtill även hantera digital kundservice. Förhoppningsvis ger denna blogg stöd och inspiration vad gäller att säkra en bra kompetenskedja för de sociala plattformarna, både för rekryterande chefer samt för kanske överbelastade medarbetare. Ett stabilt och hållbart social media management helt enkelt.

Schrems II-domen samt medier på nätet

Förra kvartalet berörde jag Schrems II-domen som skapat oklarhet om vad som kommer att gälla för innehåll i sociala medier. Och därmed hur det kommer att påverka budskapsflödet i sociala medier. Jag förmodar att de flesta större organisationer börjar få planer runt hur förhålla sig till detta, med nära samverkan mellan kommunikation och juridik. Här kan du läsa vad Integritetsskyddsmyndigheten (före detta Datainspektionen) säger om påverkan av Schrems II-domen, med frågor och svar. För dig som vill få detta tydligare förklarat utifrån ett marknadsperspektiv ger IFI kursen Schrems II och dataöverföring – vad gäller vid marknadsföring och digital kommunikation

En aktuell lösning i praktiken på Schrems II-domen ger Jönköpings kommun. Läs gärna även Pensionsmyndighetens tankar i frågan.

Relaterat Schrems II-domen har företaget Webperf gjort ett test av verktyg använda för webbanalys i offentlig sektor, som till exempel Google Analytics. De har undersökt 623 webbplatser inom offentlig sektor och resultaten hittar du här.

Relevant och bra paketerat innehåll är som bekant en viktig faktor för att nå och säkra effekt i sociala medier. Ifall innehållets format utgör sändning eller publicering på internet kan dessa tips från Myndigheten för press, radio och tv vara bra att känna till.

Publicering av innehåll

Det är glädjande se alla läsare av bloggens #tipsfrånverkligheten där Kommunikationsanalys bjuder in utvalda varumärken att berätta om sitt arbete med sociala medier. Bakgrunden till dessa inlägg kommer från egna erfarenheter av att ha byggt upp en global koncernnärvaro i sociala medier på 00-talet, då ingen info fanns – och hur mycket tillgång till kompetens och inspiration skulle betytt. Och som fortfarande är mycket efterfrågat.

Något jag brukar lyfta i dessa inlägg är hur arbetet med plattformarna planeras. Det är en fråga som jag även ställer vid uppdrag när jag stöttar organisationer med sociala medier. Och här förekommer hela bredden från ren ad hoc till digitala redaktionella årsplaneringshjul.

Bilden nedan visar hur en planerad Social Media Week kan se ut på bas av aktivitet på flera sociala plattformar. Det jag tycker du särskilt ska notera är dels fördelningen av postning över hela dygnet, dels över hela veckan. Ett arbetssätt jag själv använt sedan många år.

Social Media Week. Källa: Blog 2Social by Adenion

Sjukhusens aktivitet på Facebook

Urval

Underlag till denna analys över 23 svenska sjukhus i sociala medier är sjukhus angivna i Vårdguiden. Av dessa har långt ifrån samtliga en officiell Facebook-sida. Eller någon sida alls. Eller sida men utan aktivitet. Utgångspunkten har varit att i största möjliga mån välja officiella Facebook-sidor som representerar hela sjukhuset och inte enbart en speciell avdelning. Om det är ett intressant sjukhus med officiell Facebook-sida som du tycker saknas, välkommen att höra av dig.

Kommunikationsanalys har inte hittat några sidor för sjukhus tillhörande 14 av landets 21 regioner.

Kommunikationsanalys har för denna kvartalsanalys av sjukhus i sociala medier tagit stöd av två svenska dataanalysföretag. Dels Bumblewing med faktor influens, dels Smampion, med faktor poäng. Endast en social plattform, Facebook, analyseras i nuläget. Fler plattformar och/eller faktorer kan tillkomma. 

Storlek och tillväxt

Störst bland sjukhus på Facebook är (föregående kvartal inom parentes):

  1. Karolinska Universitetssjukhuset med drygt 18 000 (17 000) följare,
  2. Akademiska sjukhuset med drygt 16 000 (15 000) följare,
  3. Sahlgrenska Universitetssjukhuset med drygt 12 000 (11 000) följare.

Dessa tre stora växte alltså med ca 1 000 följare vardera under kvartalet. Högst procentuell tillväxt hade Skaraborgs Sjukhus.

Sett till aktivitet i form av antal inlägg var det åter Akademiska sjukhuset som under kvartalet gjorde flest inlägg: 69 (46) stycken under kvartalet, eller 33 (15) stycken per månad. 

Tvåan i antal, Karolinska Universitetssjukhuset gjorde 65 inlägg och trean, Skaraborgs Sjukhus, gjorde 63 stycken under kvartalet, det vill säga 22 respektive 21 inlägg per månad. 

Sjukhussnitt aktivitet

Analysens 23 sjukhus gjorde i snitt 33 (20) inlägg per kvartal, det vill säga 11 (7) inlägg per månad. Detta kan jämföras med det första nedslaget i juni månad som visade 10 inlägg per månad. Vi kan alltså se en aktivitetsökning över tid.

Sjukhusens 33 inlägg per kvartal kan jämföras med landets regioner som i snitt gör 34 (27) inlägg per månadkommuner som gör 22 inlägg per månad samt (statliga) myndigheter som gjorde 39 (32) stycken per kvartal för samma period.

Denna blogg har tidigare som utgångspunkt rekommenderat minst ett inlägg per dag, vilket sjukhusen inte följer. Flödet ska givetvis vara relevant för följarna samt stötta organisationens uppdrag. Det är även viktigt med resurser för att ta hand om effekterna. Med tanke på den bredd av verksamheter som ett sjukhus omfattar samt nu aktuellt pandemiintresse, borde inte brist på innehåll vara en anledning till återhållsamhet. 

Akademiska sjukhuset, Karolinska Universitetssjukhuset samt Skaraborgs Sjukhus gör runt dubbelt så många inlägg som snittet. I andra änden ser vi Kungälvs sjukhus och Frölunda specialistsjukhus med 13 respektive 8 inlägg för hela kvartalet på Facebook.

Tre sjukhussidor gav inte utslag för några inlägg även detta kvartal, samtliga tillhörande Region Jönköpings län: Höglandssjukhuset Eksjö, Länssjukhuset Ryhov och Värnamo sjukhus. Vid tidigare kontroll gjordes senaste uppdateringen från Höglandssjukhuset Eksjö i januari 2015, och sidan har 1 127 (juni 1 107) följare. Länssjukhuset Ryhovs sida har 1 055 (juni 969) följare, och gjorde senaste uppdateringen i januari 2015. Värnamo sjukhus gjorde sin senaste uppdatering i juni 2013 och har 978 (juni 958) följare. Flera av dessa sidor hade obesvarade kommentarer från följare. Dessa sidor är trots sidägarnas inaktivitet växande. Tidigare har Kommunikationsanalys lyft de frågetecken och faror som kan uppstå med att ha en öppen sida men ingen (egen) aktivitet, utifrån faktorer som levererat värde och risker. Ett gratis tips från mig är att dessa sjukhus antingen stänger sina sidor, eller med tanke på befintliga följare, ser över dessa sidors roll som del av den totala kommunikationsplattformen.

Om vi tittar på kvartalets återkommande etta i influens, AkutsjukvårdenPiteå, har de ”endast” gjort 38 (24) inlägg under kvartalet, motsvarande 13 (8) inlägg per månad, men ändå lyckats säkra högst influens. Mycket på bas av en stor mängd reaktioner på sina inlägg. Värt att kolla in vad de gjort och hur de paketerat sitt innehåll för att uppnå denna effekt.

Facebook – topp 5-sjukhus per verktyg

Som bekant är en del av bloggens syfte att lyfta och visa på olika verktyg som hjälper presentera och tolka data från sociala medier. Olika verktyg som hanterar och viktar data från sociala plattformar – på olika sätt. Det är viktigt som ansvarig för uppföljning att komma ihåg är att det resultat som visas i egna externa verktyg kanske inte ger samma bild som andra verktyg presenterar. Därav att denna blogg helst gör analys baserad på minst två verktyg för att säkra reliabilitet vad gäller effekt. 

Nedan är kvartalets topp 5-sjukhus baserat på två verktyg, vilka denna gång inte ger någon enad bild vad gäller sjukhusens sidor och rankning. Däremot har båda verktygen samma två sjukhus bland topp 5: Karolinska Universitetssjukhuset och Sahlgrenska Universitetssjukhuset. 

  • Facebook
    • Influens
      1. Akutsjukvården Piteå 
      2. Akademiska sjukhuset 
      3. Karolinska Universitetssjukhuset
      4. Sahlgrenska Universitetssjukhuset
      5. Södersjukhuset AB.
    • Poäng
      1. Sahlgrenska Universitetssjukhuset
      2. Södra Älvsborgs sjukhus
      3. Karolinska Universitetssjukhuset 
      4. NU-sjukvården
      5. Södertälje sjukhus 

Kvartal 4 2020 – sjukhus på Facebook

Andel influens

Fem sjukhus säkrar i denna visualisering en dominerande andel influens medan resterande 18 placeras i gruppen Övriga. Det är alltså 18 sjukhus som delar på en tredjedel av totalen möjlig sjukhusinfluens.

Av de sjukhus som gjorde flest inlägg placerade sig Akademiska sjukhuset, Karolinska Universitetssjukhuset och Sahlgrenska Universitetssjukhuset även bland landets topp 5-influenssjukhus.

Svenska sjukhus i sociala medier Facebook – fjärde kvartalet 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Andel engagemang

Här kan vi tydligt se hur flera sjukhus står ut vad gäller antal inlägg, medan Akutsjukvården Piteå lyckats säkra högst antal reaktioner per inlägg.

Huvuddelen sjukhus återfinns i två kluster, de med låg aktivitet och låg effekt, och de med något högre aktivitet och effekt. 

Sjukhus i Sverige. Facebook. Andel engagemang på poster – fjärde kvartalet 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www..kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Andel poäng

Enligt Smampions poängsbaserade verktyg var kvartalets fem främsta sjukhussidor Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Södra Älvsborgs sjukhus, Karolinska universitetssjukhuset, NU-sjukvården och Södertälje sjukhus.

Sjukhus i sociala medier – poäng kvartal 4 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

Mätpunkter Facebook

Inget sjukhus tappade följare under kvartalet.

6 (11) sjukhus fick underkänd Facebook-närvaro fjärde kvartalet 2020 enligt Smampions poängskala. 

Några mätpunkter (vid förändring föregående kvartal inom parentes):

  • Störst: Karolinska Universitetssjukhuset
  • Högst viralitet: Akutsjukvården Piteå 
  • Flest inlägg per dag: Akademiska sjukhuset
  • Högst tillväxt: Skaraborgs Sjukhus (Akutsjukvården Kalix)
  • Högst engagemangsgrad (7-dagar): Akutsjukvården Piteå 
  • Kortast svarstid: NU-sjukvården 4 minuter (Sahlgrenska Universitetssjukhuset 543 minuter)
  • Högst responsgrad: Alingsås lasarett 75 procent (Södra Älvsborgs sjukhus, SÄS 100 procent)

Nedan syns kvartalets topp 10-poängbaserade sjukhussidor på Facebook: 

Sjukhus i sociala medier – mätpunkter, poängplats topp 10 kvartal 4 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

Smampions poängskala (0-100) motsvarar följande betyg:

100: Perfekt
95 – 99: Världsklass
90 – 94: Mycket bra
80 – 89: Väldigt bra
65 – 79: Ett bra betyg
45 – 64: Helt ok
30 – 44: Ej godkänt
0 – 29: Underkänt

Effekt för sjukhus per region – kvartal 4 2020

Andel influens

Sjukhusen i Region Stockholm (förra kvartalet Region Norrbotten) var de som säkrade högst influens åt egen region, strax före sjukhusen tillhörande Västra Götalandsregionen (Region Stockholm).  

Sjukhus i Sverige per län. Facebook. Andel engagemang på poster – kvartal 4 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www..kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Andel aktivitet

Vid indelning av dessa 23 sjukhus per region var det åter sjukhusen i Västra Götlandsregionen som uppvisade högst aktivitet. 14 regioner saknas då inga relaterade sjukhus funnits ha Facebook-sidor att mäta.

Sjukhus i Sverige per län. Facebook. Andel engagemang på poster – kvartal 4 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www..kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Bästa poster på Facebook – kvartal 4 2020

Inlägg från Akutsjukvården Piteå och Södersjukhuset AB återfinns i båda verktygens topp 3. 

Därtill även inlägg från Karolinska Universitetssjukhuset och Capio St Görans Sjukhus som säkrade topplatserna som kvartalets bästa (= mest effektfulla) inlägg. Samtliga med innehåll relaterat pandemin.

Svenska sjukhus i sociala medier Facebook – bästa inlägg fjärde kvartalet 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing
Svenska sjukhus i sociala medier Facebook – bästa inlägg fjärde kvartalet 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

50 vanligast förekommande sjukhusordval i sociala medier

Sjukhus i sociala medier – vanligaste ordval kvartal 4 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

Hur matchar dessa resultat din erfarenhet av sjukhusen på Facebook? Är det något intressant sjukhus som saknas? Har du märkt någon skillnad på aktiviteten/innehållet/paketeringen före och efter pandemin i sociala medier? 

Följ gärna Kommunikationsanalys på Facebook och LinkedIn för att säkra nya insikter om effekter i sociala medier och social media management.

Nästa effektanalys för sjukhus i sociala medier kommer i april/maj 2021 för första kvartalet 2021.

Behöver du och/eller er organisation ett bollplank eller stöd för ert arbete och resultat i sociala medier? Välkommen att höra av dig.

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange: Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Underlag urval: Vårdguiden – lista över sjukhus i Sverige (gammal lista dubbelkollad mot andra listor)

Datakälla: Bumblewing och Smampion.

Definition av influens.

Sveriges 21 regioner i sociala medier – kvartal 4 2020

Region Skåne, Region Kalmar län och Region Stockholm var kvartalets bästa regionsidor på Facebook. Sveriges regioner gjorde under fjärde kvartalet en aktivitetsökning till i snitt 34 inlägg per månad på Facebook. Region Stockholm gjorde 96 inlägg per månad. Kortast svarstid uppvisade Region Halland med 21 minuter. En region hade 100 procents responsgrad på Facebook. Under kvartalet gjorde samtliga 21 regioner inlägg på Facebook. Innehåll relaterat pandemin dominerade åter inlägg med mest effekt. Region Skåne samt Region Västmanland gjorde kvartalets mest effektiva inlägg.

2020 utökade Kommunikationsanalys sina effektanalyser i sociala medier till att omfatta skattefinansierade verksamheter som Sveriges kommuner, länsstyrelser, myndigheter, regioner och sjukhus. En anledning till detta nya fokusområde var pandemin och samhällets tydliga behov av information och fakta, där sociala medier fyller en viktig roll som nyhetskälla för många.

Dessa nya effektanalyser har tagits emot med stort intresse. En anledning verkar vara att just uppföljning av sociala medier är ett område som hittills inte fått mycket utrymme internt, om beroende på resurser, kompetens eller annat. Oavsett, tack för återkoppling och inspirerande engagemang.

Pandemikommunikation och digital kompetens

I december släpptes Svenskarna och internet 2020 där vi bland annat kunde läsa att vår användning av sociala medier under pandemin ökat med 7 procent i jämförelse med samma period 2019. 89 procent av internetanvändarna använde därmed sociala medier. Detta resultat, sammantaget med Reuters Institute Digital News Report 2020 vilken visar att 32 procent har Facebook som nyhetskälla, ger tydliga indikationer på de sociala plattformarnas vikt för organisationers kommunikativa framgång.

Sveriges kommunikatörer ger den 9 februari ett gratis webbinarium tillsammans med Internetstiftelsen vid namn Instagram, Youtube, Twitch eller Reddit – hur ska en kommunikatör tänka? Bra tips för dig som planerar att utöka/ändra er närvaro till flera sociala plattformar.

Även fjärde kvartalet var pandemikommunikation det som skapade mest intresse bland regionernas kommunikation. Till inspiration relaterat pandemikommunikation har analysföretaget Smampion sammanställt ett antal corona-inlägg från landets kommuner, vilka under förra året skapade stor spridning och engagemang på Facebook. 

Dataanalysföretaget Socialbakers har satt samman Healthcare and Social Media: The 2020 Overview and beyond, vilket fokuserar på läkemedelsbolag, men som ändå kan ge relaterade tankar och inspiration.

Digital kompetens

En genomtänkt och väl paketerad digital närvaro är som bekant av stor vikt för att lyckas nå ut med sina budskap i sociala medier. Samtidigt kan vi läsa att digital kompetens generellt är en bristvara inom offentlig sektor. Vad gäller digital kommunikation möter jag samtidigt fler och fler med titeln ”digital kommunikatör”. 

Vad innebär då detta? ”Det beror på”, verkar vara svaret. Som ett kompetensexempel kan vi för digital kommunikation utgå ifrån funktionen Social Media Management, som för sociala medier omfattar arbetet Före-Under-Efter, eller omskrivet: Kreativa processer-Kanalpaketering/-publicering-Kundservice samt analys. Vilka i sig kan ses som flera olika kompetenser.

Jag ser ibland vid rekrytering att en digital kommunikatör ofta förväntas klara hantera hela processen med sociala medier – inklusive annonsering. Utöver detta även både externwebb och intranät, och därtill gärna även nyhetsbrev, sökord osv.osv. Gärna med en förståelse för och kunskap om juridiska aspekter. Dessa krav är särskilt tydliga hos mindre organisationer med färre resurser. 

Från mitt perspektiv är detta både tunga och stora kompetenskrav, vilka jag har svårt att se hur en person kan leverera på med hög kvalitet genomgående. Jag ser samtidigt att större organisationer har delat upp dessa roller med specificerad kompetens och funktioner. Vilket, för att återknyta till sociala medier, är betryggande att se att begreppet förstås omfatta en stor bredd av kompetenser.

Vad gäller de kommunikativa delarna av arbetsprocessen Före-Under-Efter är de indikationer jag får vad gäller uppföljning, att den ofta blir sekundär eller bristfällig. Detta då fokus ligger på produktion och publicering – samt kanske därtill även hantera digital kundservice. Förhoppningsvis ger denna blogg stöd och inspiration vad gäller att säkra en bra kompetenskedja för de sociala plattformarna, både för rekryterande chefer samt för kanske överbelastade medarbetare. Ett stabilt och hållbart social media management helt enkelt.

Schrems II-domen samt medier på nätet

Förra kvartalet berörde jag Schrems II-domen som skapat oklarhet om vad som kommer att gälla för innehåll i sociala medier. Och därmed hur det kommer att påverka budskapsflödet i sociala medier. Jag förmodar att de flesta större organisationer börjar få planer runt hur förhålla sig till detta, med nära samverkan mellan kommunikation och juridik. Här kan du läsa vad Integritetsskyddsmyndigheten (före detta Datainspektionen) säger om påverkan av Schrems II-domen, med frågor och svar. För dig som vill få detta tydligare förklarat utifrån ett marknadsperspektiv ger IFI kursen Schrems II och dataöverföring – vad gäller vid marknadsföring och digital kommunikation

En aktuell lösning i praktiken på Schrems II-domen ger Jönköpings kommun. Läs gärna även Pensionsmyndighetens tankar i frågan.

Relaterat Schrems II-domen har företaget Webperf gjort ett test av verktyg använda för webbanalys i offentlig sektor, som till exempel Google Analytics. De har undersökt 623 webbplatser inom offentlig sektor och resultaten hittar du här.

Relevant och bra paketerat innehåll är som bekant en viktig faktor för att nå och säkra effekt i sociala medier. Ifall innehållets format utgör sändning eller publicering på internet kan dessa tips från Myndigheten för press, radio och tv vara bra att känna till.

Publicering av innehåll

Det är glädjande se alla läsare av bloggens #tipsfrånverkligheten där Kommunikationsanalys bjuder in utvalda varumärken att berätta om sitt arbete med sociala medier. Bakgrunden till dessa inlägg kommer från egna erfarenheter av att ha byggt upp en global koncernnärvaro i sociala medier på 00-talet, då ingen info fanns – och hur mycket tillgång till kompetens och inspiration skulle betytt. Och som fortfarande är mycket efterfrågat.

Något jag brukar lyfta i dessa inlägg är hur arbetet med plattformarna planeras. Det är en fråga som jag även ställer vid uppdrag när jag stöttar organisationer med sociala medier. Och här förekommer hela bredden från ren ad hoc till digitala redaktionella årsplaneringshjul.

Bilden nedan visar hur en planerad Social Media Week kan se ut på bas av aktivitet på flera sociala plattformar. Det jag tycker du särskilt ska notera är dels fördelningen av postning över hela dygnet, dels över hela veckan. Ett arbetssätt jag själv använt sedan många år.

Social Media Week. Källa: Blog 2Social by Adenion

Regionernas aktivitet på Facebook

Landets samtliga 21 regioner har sidor på Facebook och samtliga var aktiva under kvartalet. Den region som är störst på Facebook är Region Skåne med nästan 32 000 (28 000) följare. Regionen har uppvisat en tydlig tillväxt senaste halvåret.

Hur aktiva var landets regioner? Om vi med aktiva menar antal inlägg var det åter Region Stockholm som under kvartalet gjorde flest inlägg: 287 (274) stycken eller 96 (91) stycken per månad.

Tvåan, Region Kalmar län gjorde 176 (163) stycken och trean, Region Västernorrland gjorde 152 (176) stycken under kvartalet, motsvarande 59 (54) stycken respektive 51 (59) stycken per månad. 

Regionsnitt – aktivitet

De 21 regionerna gjorde i snitt 101 (87) inlägg under kvartalet dvs. 34 (27) inlägg per månad.

Detta antal kan jämföras med landets kommuner som i snitt gjorde 30 (22) inlägg per månad samt (statliga) myndigheter som gjorde 39 (32) stycken per kvartal under samma period. 

Denna blogg har tidigare som utgångspunkt rekommenderat minst ett inlägg per dag vilket regionerna nu uppfyller. Flödet ska givetvis vara relevant för följarna samt stötta organisationens uppdrag. Även viktigt med resurser för att ta hand om effekterna. Med tanke på den bredd av verksamheter som en region omfattar, samt nu aktuellt pandemiintresse, borde inte brist på innehåll vara en anledning till återhållsamhet. 

En fråga av intresse är om syftet med närvaron är information till eller kommunikation med allmänhet och skattebetalare? En fråga jag hoppas kunna belysa genom kommande #tipsfrånverkligheten från intressanta verksamheter.

Region Stockholm gjorde tre gånger så många inlägg som snittet, motsvarande tre inlägg per dag. I andra änden ser vi Region Västmanland med 33 inlägg för hela kvartalet dvs. 11 inlägg per månad på Facebook.

Om vi tittar på kvartalets etta i influens, Region Skåne, har de ”endast” gjort 121 (63) inlägg under kvartalet, eller 40 (21) stycken inlägg per månad, men ändå lyckats säkra högst influens. Mycket på bas av en stor mängd reaktioner på sina inlägg. Värt att kolla in vad de gjort och hur de paketerat sitt innehåll för att uppnå denna effekt. Intressant notera att regionen i stort fördubblade sin aktivitet i jämförelse med föregående kvartal.

Verktyg

Kommunikationsanalys har för denna effektanalys av regioner i sociala medier tagit stöd av två svenska dataanalysföretag. Dels Bumblewing med faktor influens, dels Smampion, med faktor poäng. Endast en social plattform, Facebook, analyseras i nuläget. Fler plattformar och/eller faktorer kan tillkomma. Inom kort kommer en motsvarande kvartalsanalys för landets sjukhus.

Facebook – topp 5-region per verktyg

Som bekant är en del av bloggens syfte att lyfta och visa på olika verktyg som hjälper presentera och tolka data från sociala medier. Olika verktyg som hanterar och viktar data från sociala plattformar på olika sätt. Det är viktigt som ansvarig för uppföljning att komma ihåg är att det resultat som visas i egna (externa) verktyg kanske inte ger samma bild som andra verktyg presenterar. Därav att denna blogg helst gör analys baserad på minst två verktyg för att säkra reliabilitet vad gäller effekt. 

Nedan är kvartalets topp 5-regioner baserat på två verktygs resultat, vilka detta kvartal inte ger någon enad första plats eller exakt matchning vad gäller regionernas sidor och rankning. Däremot har båda verktygen samma tre regioner bland sina topp 5: Skåne, Kalmar län och Stockholm. 

  • Facebook
    • Influens
      1. Skåne 
      2. Kalmar län
      3. Västernorrland
      4. Stockholm
      5. Örebro län.
    • Poäng
      1. Blekinge
      2. Kronoberg
      3. Skåne
      4. Stockholm
      5. Kalmar län.

Kvartal 4 2020 – regioner på Facebook

Andel influens

Fem regioner säkrar nästan hälften av total andel regioninfluens medan resterande 16 regioner delar på resten i gruppen Övriga. Region Skåne säkrar själv över en femtedel av totalen influens.

Övriga utgjorde detta kvartal 50,3 (52,9) procent; ett visst tapp till de fem dominerande regionerna med andra ord.

Region Skåne är åter den region som fått högst antal reaktioner totalt och per inlägg. Av de tre regioner som gjorde flest inlägg, åter Stockholm/Kalmar län/Västernorrland, återfanns samtliga tre även bland topp 5 vad gäller influens.

Sveriges regioner i sociala medier Facebook – fjärde kvartalet 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Andel engagemang

I denna visualisering kan vi tydligt se hur Region Stockholm åter står ut vad gäller antal inlägg, medan Region Skåne med/trots färre inlägg lyckats säkra högst antal reaktioner på sina inlägg.

Merparten regioner återfinns i nedre vänstra hörnet med både låg aktivitet samt lågt antal reaktioner på innehåll.

Regioner i Sverige – sociala medier. Andel engagemang på poster – fjärde kvartalet 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www..kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Poäng

Enligt Smampions poängsbaserade verktyg var kvartalets fem främsta regionsidor Blekinge, Kronoberg, Skåne, Stockholm och Kalmar län.

Regioner i sociala medier – poäng kvartal 4 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

Mätpunkter Facebook

Samtliga 21 regioner får godkänd Facebook-närvaro enligt Smampions poängskala. Ingen region tappade följare under kvartalet.

Ett urval mätpunkter (vid ändring föregående kvartal inom parentes):

  • Störst: Region Skåne
  • Högst viralitet: Region Västmanland (Region Norrbotten) 
  • Flest inlägg per dag: Region Stockholm
  • Högst tillväxt: Region Kalmar län (Region Dalarna)
  • Högst engagemangsgrad (7-dagar): Region Sörmland (Region Norrbotten)
  • Kortast svarstid: Region Halland 21 minuter (Region Kronoberg 549 minuter)
  • Högst responsgrad: 100 procent uppvisade en (två) regioner: Region Blekinge (Halland och Kronoberg)

Nedan syns kvartalets topp 10-poängbaserade regionsidor på Facebook: 

Regioner i sociala medier – mätpunkter, poängplats topp 10 regioner kvartal 4 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

Smampions poängskala (0-100) motsvarar följande betyg:

100: Perfekt
95 – 99: Världsklass
90 – 94: Mycket bra
80 – 89: Väldigt bra
65 – 79: Ett bra betyg
45 – 64: Helt ok
30 – 44: Ej godkänt
0 – 29: Underkänt

Bästa poster på Facebook – kvartal 4 2020

Kvartalets mest effektfulla inlägg placerade Region Skåne samt Region Västmanland bland topp 3 i båda verktygen. Samtliga inlägg med innehåll relaterat pandemin. Även Region Jönköpings län placerade sig i ett av verktygen.

Sveriges regioner i sociala medier Facebook – bästa inlägg fjärde kvartalet 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing
Sveriges regioner i sociala medier Facebook – bästa inlägg fjärde kvartalet 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

50 vanligast förekommande regionordval i sociala medier

Regioner i sociala medier – vanligaste ordval kvartal 4 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

Hur matchar dessa resultat din erfarenhet av regionerna på Facebook? Har du märkt någon skillnad på aktiviteten/innehållet/paketeringen före och efter pandemin i sociala medier? 

Följ gärna Kommunikationsanalys på Facebook och LinkedIn för att säkra nya insikter om effekter i sociala medier och social media management.

Nästa effektanalys för regioner i sociala medier kommer i april/maj 2021 för första kvartalet 2021.

Behöver du och/eller er organisation ett bollplank eller stöd för ert arbete och resultat i sociala medier? Välkommen att höra av dig.

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange: Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Datakälla: Bumblewing och Smampion.

Definition av influens.

Sociala medier: Akademiska sjukhuset låter kärnvärden lysa

Akademiska sjukhuset sociala medier

I år har Kommunikationsanalys valt ett flertal nya och intressanta branscher för benchmark och analys av deras framgång och närvaro i sociala medier, däribland regioner och sjukhus. Du kan läsa mer om svenska sjukhus i denna kvartalsanalys omfattande årets tredje kvartal 2020.

Denna blogg vill även inspirera till framgång i sociala medier genom att möjliggöra tips från organisationer som förekommer på de olika topplistor som bloggen lyfter. Eller som väl belyser den vardag som ansvariga för sociala plattformar möter. En samlingsplats för professionella – med #tipsfrånverkligheten.

Akademiska sjukhuset är ett av dessa framgångsrika varumärken som av landets sjukhus visat sig placera sig i toppen bland olika mätverktyg vad gäller närvaro och effekt i sociala medier. Denna gång delar Emelie Tingvall, webbredaktör på enheten för webb och sociala medier på kommunikationsavdelningen vid Akademiska sjukhuset, sina tankar om hur sjukhuset arbetar med sociala medier för att nå framgång samt hantera uppföljning.

Vad vill Akademiska sjukhuset uppnå med sin närvaro i sociala medier?

– Vi hoppas att vi genom vår närvaro i sociala medier ska vara tillgängliga för och skapa en bra relation med våra målgrupper, som består av både patienter, medarbetare, potentiella medarbetare, media och intresserad allmänhet. Vi vill på ett naturligt och intressant sätt kunna berätta om allt vi gör på sjukhuset och stärka vårt varumärke som ett framstående sjukhus med högspecialiserad vård och även visa att vi är en attraktiv arbetsgivare. Genom våra sociala medier hoppas vi kunna skapa en ärlig bild av hur det är att arbeta, eller vara patient eller närstående, på sjukhuset.

Facebook Akademiska sjukhuset

Hur resonerar och agerar ni för ett lyckat upplägg? 

– För ett lyckat upplägg på sociala medier är det viktigt för oss att ha en tydlig strategi och att jobba aktivt efter den. Vi jobbar långsiktigt med planering av våra sociala kanaler men har även plats för spontanitet och är flexibla i att anpassa innehåll efter aktuella händelser i samhället. Vi har även en tydlig grafisk profil som vi jobbar efter för att skapa igenkänning och enhetlighet på våra sociala medier.

– Vår strategi är att i mångt och mycket låta medarbetarna själva ta plats på våra sociala medier och låta dem berätta om sin vardag på sjukhuset. Det gör att vårt innehåll blir transparent och trovärdigt och vi upplever att det ger god respons. Vi märker att man har lättare att relatera till människan och den personliga upplevelsen snarare än när sjukhuset i stort står som avsändare.

– Vi har olika strategier för olika kanaler: På Facebook blandar vi personliga berättelser med pressmeddelanden, nyheter om forskningsprojekt, lyckade satsningar inom vården och utveckling på sjukhuset. För oss är det viktigt att ligga i framkant och vi testar gärna nya funktioner inom sociala medier, till exempel att sända lajv på Facebook, vilket vi gjorde som första sjukhus i Sverige.

– På Instagram har vi ett tydligt upplägg med stafettkonto där olika avdelningar och mottagningar veckovis turas om att ansvara för kontot. Instagramkontot är det största sjukhuskontot i Sverige med nu över 23 000 följare. Det har även gjorts en forskningsstudie om vårt Instagramkonto (Lunds universitet). Vi försöker vara nära följarna genom att öppna upp för frågestunder med olika experter, men även möjlighet att ställa frågor till enskilda medarbetare, till exempel en nyutexaminerad sjuksköterska. Vi märker att det är uppskattat att kunna få direktkontakt med sjukhuset och att det skapar en god relation med följarna.

– På avdelningen har vi en person som har övergripande ansvar för de sociala kanalerna men vi hjälps hela tiden åt och bollar idéer, budskap och format, så kanalernas innehåll är ett resultat av ett bra teamwork på avdelningen. Vi har veckovisa redaktionsråd med hela avdelningen där vi går igenom alla kommande kommunikationsinsatser (både externt och internt) och publiceringar de närmsta två veckorna. Sen har vi en långsiktig strategi för alla kanaler och vi försöker hela tiden att tänka framåt kring vad vi skulle kunna göra för innehåll kopplat till aktiviteter längre fram i tiden, men innehållet styrs mycket av vad som är aktuellt för stunden. När det gäller Instagramkontot, som är ett stafettkonto och där innehållet i mångt och mycket tas fram av avdelningarna själva, krävs ett större planeringsjobb och där bokar vi in avdelningar löpande under året. Där försöker vi koppla visst innehåll till särskilda temadagar eller andra händelser under året då det kan vara extra passande att lyfta fram en viss verksamhet.

– Vi omvärldsspanar hela tiden för att få inspiration från andra sjukhus och regioner. Några som vi följer är Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Akuten Danderyd och Karolinska Universitetssjukhuset, men även utländska konton som Cleveland Clinic och Oslo universitetssykehus. Vi kan hitta mycket inspiration och tips från varandra!

– I all kommunikation är vi noga med att våra kärnvärden lyser igenom – skickliga, ödmjuka och långsiktiga. Vi vill berätta om allt det fantastiska som sker varje dag på vårt sjukhus och samtidigt vara ödmjuka inför de svårigheter som finns. Vi vill att vår närvaro på sociala medier ska spegla verkligheten, och vill ta upp både det som är bra men också det som kan vara svårt eller tungt.

Instagram Akademiska sjukhuset

Hur följer ni upp resultat av er närvaro i sociala medier? Vilka verktyg använder ni? Har ni tydliga mål?

– Vi använder enbart plattformarnas egna verktyg och ser regelbundet över statistiken för våra sociala medier och utvärderar vad som ger bra respons och vad som ger mindre bra respons. När vi märker att något ger mindre bra respons försöker vi förbättra nästkommande inlägg genom att förpacka våra budskap på ett annat sätt för att nå ut bättre. Vi försöker också hela tiden anpassa oss efter nya algoritmer som styr innehållets genomslag och håller koll på resultatet i förhållande till dessa. Vi har tydliga mål kring att hela tiden öka antalet följare och engagemang och följer upp detta regelbundet via de inbyggda statistikverktygen.

– Vi öppnar även då och då upp för möjligheten för följarna att själva skicka in förslag på vad de vill se mer av på våra konton, och berätta om varför de följer oss och vilka de är. På så sätt får vi också en bild av vad som uppskattas mest och vad vi ska fortsätta med. Vi har alltid en person som bevakar kanalerna och som ansvarar för att svara inom ett dygn. Ofta behöver frågorna vidarebefordras till ansvarig person, och det kan ibland ta tid då många i verksamheten ofta har fullt upp. Om vi vet med oss att svar kan komma att dröja försöker vi alltid att återkoppla det.

– Förutom statistiken kring engagemang och räckvidd tittar vi även mycket på andra parametrar som ålder, kön och geografisk placering för att hålla koll på vilken målgrupp vi har och vilka som interagerar mest med vårt innehåll. Statistiken kan även berätta vilka veckodagar och vilka tidpunkter på dagen som det är bäst att publicera, och vi anpassar oss till detta för att få bästa möjliga resultat. Att hålla koll på statistiken är ett tacksamt och tydligt verktyg för att kunna utveckla våra sociala medier, avslutar Emelie.

Här hittar du Akademiska sjukhuset på Facebook. 

Under 2020 kommer fler tipsinlägg med röster och erfarenheter från bland annat banker, elhandel, försäkringsbolag, kommuner, sjukhus, regioner och telekom. Du hittar även inlägg från bland andra Livrustkammaren och f.d. partiledare Jonas Sjöstedt.

Har du funderingar runt er egen närvaro i sociala medier? Behöver du ett bollplank vad gäller social media managementVälkommen att höra av dig.

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange: Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Foto: Akademiska sjukhuset Uppsala