Kategoriarkiv: Myndigheter

Svenska myndigheter i sociala medier – effekt kvartal 3 2021

Folkhälsomyndigheten var åter kvartalets bästa myndighetssida på Facebook. Sveriges (statliga) myndigheter gjorde under tredje kvartalet en aktivitetsminskning till i snitt 10 inlägg per månad på Facebook. Flest inlägg gjorde SMHI. Högst tillväxt under kvartalet uppvisade åter Sveriges Domstolar. Kortast svarstid hade Sida med 17 minuter. Två myndigheter hade 100 procents responsgrad på Facebook. Kvartalets bästa inlägg gjordes åter av Folkhälsomyndigheten. Högst influens säkrades åter på Twitter av Krisinformation.se samt på Instagram av Försvarsmakten. Aktuella nyheter och tips.

Under 2020 utökade Kommunikationsanalys sina effektanalyser i sociala medier till att omfatta skattefinansierade verksamheter som Sveriges kommunerlänsstyrelser, (statliga) myndigheter, regioner och sjukhus. En anledning till detta nya fokusområde var pandemin och samhällets tydliga behov av information och fakta, där sociala medier fyller en viktig roll som nyhetskälla för många.

Myndigheter i sociala medier kvartal 3 2021

Resultat från tidigare kvartal hittar du här samt relaterade #tipsfrånverkligheten.

Samtliga 40 myndigheter på Facebook har inte motsvarande närvaro på Twitter och Instagram varför antalet sidor på de plattformarna är färre.

Resultat myndigheter i sociala medier tredje kvartalet 2021

Även tredje kvartalet 2021 placerade sig Folhälsomyndigheten högst bland verktygens topp 5 precis som andra kvartalet (kvartal 1: Krisinformation.se). En sida som alltså sammantaget säkrat högst effekt på Facebook på bas av två olika verktyg. 

Effekt är utifrån en kommunikativ utgångspunkt en mix av engagemang, räckvidd och varumärkeskännedom. Hur närvaron stöttat verksamhetsmålen kan endast myndigheterna själva besvara. Kanske en faktor att få se i respektive årsredovisning?

Det är viktigt att komma ihåg att en underliggande sentimentanalys (attityd) inte finns kopplad till dessa resultat. Ett varumärkes genomslag baserat på engagemang kan vara både positivt och negativt som bekant. Som ett exempel på sentimentanalys kan du se denna för de politiska partierna. 

Kommunikationsanalys värderar högt en hygiennivå av kundservice, det vill säga ta hand om och svara på frågor och kommentarer. Ibland värt att påminna om att det heter sociala medier av en anledning det vill säga att både tala OCH lyssna OCH svara. Som visas längre ned har 2 av 40 myndigheter 100 procents responsgrad på kommentarer och inlägg på Facebook detta kvartal.

Aktivitet – (statliga) myndigheter – flest och minst inlägg

Aktivitet inlägg – myndighetssnitt

Sveriges myndigheter gjorde i snitt 29 (35) inlägg under kvartalet på Facebook, motsvarande 10 (12) inlägg per månad. Vi kan alltså se en viss aktivitetsminskning från landets myndigheter på Facebook, möjligen relaterat sommarsemestrar. Antalet inlägg var samtidigt något färre än motsvarande kvartal 2020 (då 11 inlägg per månad).

I stort status quo som trend med andra ord. Med tanke på en myndighets ofta breda uppdrag torde inte brist på innehåll vara en begränsande faktor.

Antal inlägg per månad Facebook 2021 – (statliga) myndigheter. Källa: Kommunikationsanalys.
Datakälla: Bumblewing

Denna blogg har som utgångspunkt generellt rekommenderat ett inlägg per dag, vilket myndigheterna som grupp inte producerar. Det är dock en mycket stor skillnad mellan de granskade 40 (statliga) myndigheterna.

Flest och minst inlägg under kvartalet

Det var åter SMHI som gjorde flest inlägg under kvartalet: 90 (100) stycken, eller 30 (33) stycken per månad. Det motsvarar tre gånger fler inlägg än myndighetssnittet för kvartalet. 

Tvåan och trean, Krisinformation.se och Migrationsverket, gjorde 57 respektive 55 stycken inlägg under kvartalet. 

De myndigheter som gjorde minst antal inlägg under kvartalet var åter Swedavia 2 (4) stycken, samt Lantmäteriet 6 stycken och Notarie (Sveriges Domstolar) 8 stycken.

Facebook – topp 5-myndigheter per verktyg

En del av Kommunikationsanalys bloggs syfte är att visa på olika verktyg som hjälper presentera och tolka data från sociala medier. Verktyg som hanterar och viktar samma data men på olika sätt. Att väga samman flera olika verktygs resultat ökar reliabiliteten för en sidas genomslag och effekt.

Nedanstående är rankningen av kvartalets topp 5-myndigheter baserat på två verktyg, vilka även denna gång inte ger en exakt matchning vad gäller topp 5, däremot hade båda en gemensam myndighetssida högt placerad bland topp 5: Folkhälsomyndigheten. Även Polisen och Krisinformation.se placerade sig bland topp 5 i båda verktygen men med en lägre sammantagen placering.

Facebook topp 5, kvartal 3 2021 (vid ändring föregående kvartal inom parentes):

Influens

  1. Polisen – här kan du läsa mer om myndighetens arbete i sociala medier
  2. Folkhälsomyndigheten – här kan du läsa mer om myndighetens arbete i sociala medier
  3. Försvarsmakten – här kan du läsa mer om myndighetens arbete i sociala medier
  4. Krisinformation.se – här kan du läsa mer om den gemensamma myndighetenssidans arbete i sociala medier
  5. Migrationsverket (Tullverket)

Poäng

  1. Folkhälsomyndigheten (Naturvårdsverket)
  2. Naturvårdsverket (Folkhälsomyndigheten – här kan du läsa mer om myndighetens arbete i sociala medier)
  3. Krisinformation. se (PRV – här kan du läsa mer om myndighetens arbete i sociala medier)
  4. PRV (Polisen – här kan du läsa mer om myndighetens arbete i sociala medier)
  5. Polisen (Rymdstyrelsen)

Viktigt som ansvarig för uppföljning att komma ihåg att det resultat som visas i egna (externa) verktyg kanske inte ger samma resultat som andra verktyg presenterar. Därav att Kommunikationsanalys primärt gör effektanalys baserad på minst två verktyg för att säkra reliabilitet relaterat ”bäst i klassen”. 

Till hjälp för dataunderlag från Facebook används två verktyg: de svenska analysföretagen Bumblewing (influens) och Smampion (poäng). För dataunderlag från Twitter och Instagram används endast Bumblewing. Det är respektive myndighets svenska huvudsida (alternativt största) som mätts i dessa blogginlägg. Undantag är Krisinformation.se som är en sida vilken flera myndigheter står bakom.

Facebook kvartal 3 2021 (två dataverktyg)

Från andra kvartalet 2020 baseras effektanalysen för Facebook på data från flera verktyg för att visa på sammantagen helhet och utfall men även skillnader mellan verktyg. Sammantaget ger detta analysen en ökad reliabilitet vad gäller faktiska effekter. 

Influens – Bumblewing

Verktyget Bumblewing tillför faktor influens

Kvartalets fem myndighetssidor med högst influens hanterades av (resultat föregående kvartal inom parentes om återkommande/nya):

  1. Polisen: 35 (39,9) procent
  2. Folkhälsomyndigheten 21,8 (22,3) procent
  3. Försvarsmakten: 15,1 (7,5) procent
  4. Krisinformation.se: 9,1 (5,8) procent
  5. Migrationsverket (Tullverket): 3,5 (5) procent 

Tillsammans står dessa fem myndighetssidor för 84,5 (80,5) procent av totalen influens. Värt att notera att 35 myndigheter därmed delar på resterande 15,5 (19,5) procent. En minskande trend sett över året. Det vill säga, dessa topp 5-sidor säkrar därmed en helt dominerande influens relaterat (statliga) myndigheter på Facebook. Särskilt Polisen med 35 procent säkrar en effektiv kommunikation på denna plattform. 

Att pandemitrycket kan ha lättat en aning kanske även kan ses speglas i det tapp i influens som Folkhälsomyndigheten här uppvisade detta kvartal. 

Med största sannolikhet kommer de myndigheter som har nära kontakt med allmänheten att säkra en större andel influens än övriga, som till exempel Polisen i jämförelse Nämnden för hemslöjdsfrågor. Äpplen och päron, men samma plattformar och skattepengar.

Myndigheter i sociala medier – influens och engagemang kvartal 3 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Ovanstående ser vi en visualisering av engagemang det vill säga mängden innehåll vs reaktioner. Polisen är åter ett exempel på en myndighetssida som uppvisar en mix av både aktivitet och säkrat engagemang. SMHI sticker ut vad gäller hög aktivitet.

Poäng – Smampion

Enligt Smampions poängsbaserade verktyg var kvartalets fem främsta myndighetssidor (föregående kvartal inom parentes):

  1. Folkhälsomyndigheten (Naturvårdsverket)
  2. Naturvårdsverket (Folkhälsomyndigheten)
  3. Krisinformation.se (PRV)
  4. PRV (Polisen)
  5. Polisen (Rymstyrelsen).
Myndigheter i sociala medier – poäng kvartal 3 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

Mätpunkter Facebook

23 (17) myndigheter fick inte godkänd Facebook-närvaro tredje kvartalet 2021 enligt Smampions poängskala. 

Ingen myndighetssida uppvisade negativ tillväxt av följare detta kvartal.

Sida säkrade kvartalets kortaste svarstid med 17 minuter: längst svarstid hade Lantmäteriet med 35 829 minuter. 

Utfall mätpunkter (vid ändring står föregående kvartals myndighet inom parentes):

  • Störst: Polisen
  • Högst viralitet: Folkhälsomyndigheten 
  • Flest inlägg per dag: SMHI
  • Högst tillväxt: Notarie – Sveriges domstolar
  • Högst engagemangsgrad (7-dagar): Folkhälsomyndigheten (Tullverket)
  • Kortast svarstid: Sida 17 minuter (Karolinska institutet 296 minuter)
  • Högst responsgrad: 100 procent uppvisade två (två) myndigheter: Riksbanken och Diskrimineringsombudsmannen.

Nedan syns kvartalets topp 5-poängbaserade myndighetssidor på Facebook: 

Myndigheter i sociala medier – mätpunkter, plats 1-5 kvartal 3 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

Mest framgångsrika Facebook-inlägg tredje kvartalet

Båda verktygen rankade inlägg från Folkhälsomyndigheten bland topp 3 för kvartalet, därtill även Polisen i ett verktyg.

Myndigheter Facebook – bästa tre inlägg kvartal 3 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing
Myndigheter Facebook – bästa tre inlägg kvartal 3 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

Ordval och ordmoln Facebook – myndigheter

Myndigheter i sociala medier – vanligaste ordval Facebook kvartal 3 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing
Myndigheter i sociala medier – vanligaste ordval Facebook kvartal 3 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

Twitter kvartal 3 2021 (ett verktyg, faktor influens)

Av de 40 myndigheter som mäts på Facebook har av dessa även 33 profiler på Twitter. Tre (tre) av dessa gjorde inga tweets under perioden: åter Kronofogden, Lantmäteriet och Rymdstyrelsen. Kronofogden kommunicerar ingen aktivitet på kontot och Lantmäteriet har skyddade tweets.

Myndigheternas aktivitet på Twitter uppgick till 53 (57) tweets per kvartal, eller 18 (19) tweets per månad. Mest aktiva var Migrationsverket med 487 tweets, motsvarande 162 tweets per månad.

Kvartalets fem myndighetssidor med högst influens på Twitter hanterades av (resultat föregående kvartal inom parentes om återkommande):

  1. Krisinformation.se 22,6 (21,5) procent
  2. Folkhälsomyndigheten: 14,2 (19,3) procent
  3. Försvarsmakten 13,8 procent (Sida 18 procent)
  4. Sida 13,7 procent (Karolinska Institutet 9,5 procent) 
  5. Polisen nationellt 9 (6,7) procent

Tillsammans står dessa fem myndighetsprofiler för 73,4 (75,1) procent av totalen influens. Här ser vi åter en myndighet som inte förekommit i toppen på Facebook: Sida. 

Värt notera att 30 myndigheter därmed delade på resterande 26,6 (24,9) procent influens. Åter fortsatt ökning för året på denna plattform av effekt för gruppen Övriga.

Myndigheter på Twitter – influens och engagemang kvartal 3 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Ovanstående bild illustrerar väl Migrationsverkets höga aktivitet vs det engagemang som Försvarsmakten skapar. Majoriteten myndigheter placerade sig i vänstra, nedre hörnet med både låg aktivitet samt lågt engagemang på innehåll.

Mest framgångsrika inlägg Twitter – tredje kvartalet

Vid ändring föregående kvartal inom parentes:

  1. Polisen nationellt (Krisinformation.se)
  2. Migrationsverket (Folkhälsomyndigheten)
  3. Försvarsmakten (Krisinformation.se)
Myndigheter på Twitter – bästa tre inlägg kvartal 3 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Ordmoln

Myndigheter i sociala medier – vanligaste ordval Twitter kvartal 3 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Instagram kvartal 3 2021 (ett verktyg, faktor influens)

Av de 40 myndigheter som mäts på Facebook har av dessa även 26 av dem sidor på Instagram. Tre (två) av dessa gjorde åter inga inlägg under perioden: Sveriges Domstolar och Swedavia samt Textilsmart (gemensam sida för Naturvårdsverket, Konsumentverket och Kemikalieinspektionen).

Myndigheternas aktivitet på Instagram uppgick till 19 (24) stycken inlägg per kvartal, eller 6 (8) inlägg per månad.

Mest aktiva var åter Statens fastighetsverk med 50 (64) inlägg under kvartalet, motsvarande 17 (21) inlägg per månad.

Kvartalets fem myndighetssidor med högst influens på Instagram hanterades av (resultat föregående kvartal inom parentes om återkommande):

  1. Försvarsmakten: 35,4 procent (Polisen 28,6 procent)
  2. Polisen: 23,8 procent (Försvarsmakten 21,6 procent)
  3. Statens fastighetsverk: 12,7 (16,1) procent
  4. Kustbevakningen: 7,8 (12,2) procent
  5. Tullverket: 5,3 (6,1) procent

Tillsammans står dessa fem myndighetssidor för 85,1 (84,7) procent av totalen influens, vilket ökat varje kvartal under 2021. Värt att notera att 21 myndigheter därmed delar på resterande 14,9 (15,3) procent. På Instagram ser vi att gruppen Övriga har tappat i influens över tid.

Myndigheter på Instagram – influens och engagemang kvartal 3 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Ovanstående visualisering illustrerar väl PRV:s och Statens fastighetsverks höga aktivitet vs det engagemang som åter Försvarsmakten och Polisen skapar. 

Intressant notera spridningen i denna visualisering i jämförelse med motsvarande för Twitter, och i viss mån även Facebook, där denna visar att myndigheterna på Instagram fortsatt både uppvisar högre aktivitet, samt att innehållet skapar aningen mer engagemang. 

Mest framgångsrika inlägg Instagram – tredje kvartalet

Vid ändring från föregående kvartal inom parentes.

  1. Försvarsmakten (Polisen)
  2. Polisen (Polisen)
  3. Polisen (Försvarsmakten)
Myndigheter på Instagram – bästa tre inlägg kvartal 3 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Ordmoln

Myndigheter i sociala medier – vanligaste ordval Instagram kvartal 3 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Nyheter och tips

Kommunikation under kriser

MSB har tagit fram en vägledning till stöd för kommunikation under kriser, med utgångpunkt i covid-19. I Kommunikationsanalys blogg har vi över de senaste två åren sett den stora närvaro samt effekt som budskap runt pandemin haft i sociala medier. 

Om sociala medier nämns bland annat:

  • Använd sociala medier för dialog snarare än information. Anpassa budskap till olika användare och fånga upp strömningar i samhället och specifika grupper.
  • Skapa möjligheter för människor att få ställa frågor och få svar, till exempel i sociala medier. Det är förstås viktigt att kontinuerligt och respektfullt svara på inkomna frågor och kommentarer.

Eskilstuna kommun: AI för att styra delar av innehåll

Med AI som stöd möter nu besökare till Eskilstuna.se personaliserat innehåll, läs mer. Denna funktion hjälper även till att minska den tid redaktörerna behöver lägga på startsidan.

3 600 kommunikatörer i offentlig tjänst: nyttan oklar?

ESO släppte under kvartalet en rapport om myndigheternas kommunikation. En fråga som över tid lyfts med olika vinklar, kanske oftast ifrågasättande. Här kan du läsa Dagens Arenas artikel om rapporten, samt Sveriges kommunikatörers tankar om ämnet.

Kommunikationsanalys ser att om frågan handlar om att bevisa effekt och relevans, då är datadriven uppföljning av kommunikation via sociala medier en faktor värd att beakta. Det handlar självklart inte enbart om att räkna antal följare eller antal lajks, utan just kunna visa effekten av kombinationen av relevant mängd följare med rätt anpassat innehåll, publicerat vid rätt tillfälle, till rätt målgrupp, samt väga in flödet av kommentarer och dess hantering. Offentlig kommunikation via sociala plattformar där medborgarna finns, gör just möjligt att genom mätning (be)visa effekt. 

Värt att återkoppla till förra kvartalets effektanalys och exemplet med den rådgivande medborgaromröstning som Uppsala kommun gjorde via Facebook.

Kompetenskartläggning kommunikatörer: Dataanalys efterfrågas

Sveriges kommunikatörer har släppt årets kommunikationskartläggning med framtidens kompetenskrav på kommunikatörer. En av de fyra nyckelinsikterna är: 

  • Störst behov av utveckling inom dataanalys. Förmågan att förstå data som är relevant för verksamhetens mål, hur den kan användas i kommunikationsarbetet och följa upp resultat är det som kommunikatörerna har störst behov av att bli bättre på.

Samverket: Dela kompetens i Stockholm och Östersund?

Vinnova satsar på coworking inom offentlig sektor med start i Stockholm och Östersund, och möjliggör ”en bred och öppen samverkan över organisationsgränser inom det offentliga”. En chans för offentligt finansierade kommunikatörer att lära och arbeta med sociala medier över organisationsgränser, och maximera samma skattepeng?

Skapa myndighetskampanjer

I ett webbinarium den 20 oktober relaterat Create Ads for Your Government Organization har du chans att lära dig: Learn how to create ads that inform people in your community about important information, and encourage them to register for services. We’ll also cover how to run, measure and improve ads for your organization.

Mäta sociala kampanjer

Sprout Social har delat How to prove the Impact of Different Social Media Campaigns, där de bland annat klokt poängterar att arbetet med mätning börjar innan publicering av innehåll.

How to quantify the impact of social media. Källa: Sprout Social

Har ni en effektiv godkännande-process av innehåll?

I stora och komplexa organisationer kan ibland godkännande-processen lämna en hel del att önska, särskilt kanske vad gäller sociala medier, där samtidigt snabbhet är en viktig faktor för att säkra relevans och trovärdighet (se bland annat vad MSB skriver i sin vägledning för kriser ovan). Här kan du läsa vad Workfront skriver om detta (utmanande) fenomen.

3 Ways to Speed Up Your Marketing Review and Approval Process. Källa Workfront

Statens medieråd: Ungar och medier 2021

Statens medieråd har släppt sin senaste rapport om ungar och medier, och i den framkommer kanske inte särskilt oväntat att användningen av sociala medier är hög, samt även hur den påverkar.

De skriver bland annat: Andelen dagliga användare av sociala medier bland tonåringarna ligger på samma höga nivå 2020 som 2018: uppåt 90 %. Men bland de yngre barnen finns en markant ökning av andelen dagliga användare, från 35 % 2018 till 48 % 2020. Flickor är dagliga användare av sociala medier i högre grad än pojkar och de använder också sociala medier fler timmar per dag.

Tyska myndigheter slutar med Facebook vid årsskiftet?

Påverkan av Schrems II-domen har varit tydlig och påverkat hanteringen och val av innehåll i sociala medier.

Den tyska dataskyddsmyndigheten kommunicerade i juni 2021 med de tyska myndigheterna där de tydligt skriver: ”Sofern Sie eine Fanpage betreiben, empfehle ich Ihnen daher nachdrücklich, diese bis Ende diesen Jahres abzuschalten.”. Dvs. om myndigheten har en fanpage så uppmanas de med eftertryck att stänga sidan innan årsskiftet. Här kan du läsa på engelska vad TechCrunch skriver om detta.

Inget liknande besked har (ännu) kommunicerats i Sverige. Här kan du läsa vad Sveriges kommunikatörer skrivit om frågan, och även en serie praktisk vägledning från Retriever för områden att beakta relaterat data och tredje part.

4 grundpelare för att säkra bra innehåll

Artikeln How to identify content pillars for your marketing ecosystem lyfter många bra frågor att ställa sig själv för att säkra insikt och framgång. Några exempel på frågor att ställa sig inom varje pelare:

  • What does your brand want to be known for?
  • What areas do you have something valuable to add for that audience, even if they don’t know you can help?
  • What does the search data show for this?

Tips för att alltid säkra bra innehåll

Kommunikationsbyrån Editerat.se delar i sin blogg en sammanställning av innehållsgurun Melanie Deziels bästa tips för att säkra kontinuerligt bra innehåll, vilket omfattar tio olika fokusområden och tio olika format presenterade, i bloggen förklarade. Nedanstående är rubrikerna för fokusområden:

  1. Människor
  2. Baskunskaper
  3. Detaljer
  4. Historia
  5. Lärande
  6. Kurering
  7. Data
  8. Produkter
  9. Exempel
  10. Opinion

Fyra tips för att säkra en bra text

Rätt paketerat innehåll – till rätt målgrupp – i rätt kanal – vid rätt tillfälle, är nog drömmen för många för att lyckas med sina budskap och mål. Content Marketing Institute delar fyra konkreta tips om själva skrivandet, som för många kan ses som självklara men som ändå förtjänar att påminnas om.

Storytelling med video – gratis webbinarium

Vill du bli bättre på att paketera och dela rörligt innehåll? Den 26 oktober har Storykit ett gratis webbinarium runt video och storytelling.

Facebook: The 2021 Creative Forecast

Nyligen delade Facebook detta stöd för kreativiteten och förhållningssätt för framgång, där bland annat dessa fem områden stod ut:

  1. Build inclusively
  2. Create edutainment
  3. Sell with ideas
  4. Speak platform language
  5. Reward self-discovery

Instagrams påverkan av unga

Facebook har nyligen försvarat Instagram mot kritik vad gäller att Instagram har en negativ inverkan på tonåringars mentala hälsa. Ett ämne Mark Zuckerberg även berörde i sitt mejl till sin personal dagen efter det timslånga avbrottet till plattformarna den 5 oktober (går att ta del av via hans profil på Facebook).

Hur många hashtags ska användas?

Hur många hashtags använder du för att säkra spridning och kännedom? Sju eller nio? Denna artikel har tittat närmare på fenomenet med fokus Instagram.

Tips för att bygga varumärke, samt Effektcertifiering

Sveriges Annonsörer har presenterat en rapport vad gäller varumärkesbyggande. Där ges bland annat följande fem tips:

1. Lär av högpresterande företag. Ta varumärkesarbetet från tanke till handling. Följ varumärkes-KPI:er på ledningsnivå och gör varumärket till ett beslutskriterium i investeringar och budgetprocesser.

2. Säkerställ balans mellan kort och lång sikt när ni budgeterar, målsätter och utvärderar er marknadsföring. För alla företag som är intresserade av resultat bortom nästa kvartalsrapport lönar det sig att ha en sund balans mellan att sälja idag och sälja imorgon genom att investera i varumärket. Båda behövs för långsiktig och lönsam tilllväxt.

3. Stirra er inte blinda på lojalitet. Enbart mer lojala kunder kan inte säkra framtida tillväxt, hur förförisk den tanken än kan låta. Tillväxt kommer oftare från att få fler kunder över tid. Där är ett starkt varumärke och bred kommunikation avgörande.

4. Lyssna på fakta – inte myter – i valet av kommunikationskanaler. Den empiriska forskningen är tydlig: bred ”masskommunikation” är fortsatt en nyckel för att få varumärken att växa. Detta gäller även på 2020-talet och bekräftas gång på gång i oberoende studier. Reklam i tv, print och utomhus är fortsatt kraftfull – medan word-of-mouth, sociala medier och sökordsannonsering inte räcker långt.

5. Lämna innehållet i kommunikationen åt experterna. Sätt tydliga mål och avkräv noggrann uppföljning. I mån av tid, håll dig uppdaterad kring vad forskningen säger – t.ex. att emotionell och kreativ reklam är långt bättre för affären än reklam med rationella argument. Men, stanna där – detaljstyr inte innehållet i kommunikationen.

Kommunikationsanalys har tidigare berört att mätning av effekt nu blivit möjligt att certifiera sig i. Här kan du läsa mer.

Svårt att sluta med sociala medier?

Internetstiftelsen har delat dessa fem anledningar till varför det är svårt att sluta med sociala medier: 

  1. Inläggen är så korta att vi hela tiden tänker att vi har tid för ett till.
  2. Vi lider av FOMO (fear of missing out). Vi är rädda att missa något viktigt om vi inte hänger där alla andra är. 
  3. Vi uppmuntras hela tiden att stanna kvar, till exempel genom inläggen vi exponeras för, aviseringar och påminnelser.
  4. Dopaminsystemet driver oss i jakten på bekräftelse – sociala medier ger oss belöning direkt.
  5. Integritet på nätet är så abstrakt att det är svårt att förstå vad vi förlorar när vi ger andra tillgång till vår data.

App-tips till community managers

Appstore delade nyligen ett inlägg för professionella inom sociala medier med tips på appar till stöd i arbetet.

Kontakt och mer kunskap

Som bekant arbetar professionella inom kommunikation ofta med budskap utifrån upplägget före-under-efter. Kommunikationsanalys blogg har fokus på efter; samtidigt som det krävs ett bra före och under för att säkra just resultat och därmed dyka upp i denna blogg. Ett genomtänkt social media management helt enkelt. Behöver du eller organisationen ett bollplank eller stöd vad gäller ert arbete med sociala medier? Välkommen att höra av dig.

Var det någon närvaro och effekt i sociala medier som överraskade i effektanalysen för myndigheter? Hur uppfattar och upplever du våra (statliga) myndigheters närvaro i sociala medier? Ser du utrymme för mer/mindre aktivitet? Annan aktivitet?

Följ gärna Kommunikationsanalys på Facebook och LinkedIn för att säkra nya insikter om effekter i sociala medier och social media management.

Nästa effektanalys för (statliga) myndigheter i sociala medier kommer efter nästa kvartals slut.

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange: Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Datakälla: Bumblewing och  Smampion

Definition av influens

Definition av Dialoger (Smampion): En dialog uppstår när det finns tre eller fler kommentarer på ett inlägg som sidan har publicerat. Sidan antas ha deltagit i dialogen om sidan själv kommenterat på inlägget i form av en kommentar eller svar till en annan användares kommentar. Gäller Facebook och Twitter.

Urval: Bland landets 455 myndigheter har 40 Facebook-sidor valts ut utifrån två faktorer. Dels Kantar Sifos Anseendeindex 2019, dels närvaro på Facebook. Inte alla myndigheter i Anseendeindex har närvaro på Facebook, och vissa har även valt bort Facebook, som till exempel Allmänna reklamationsnämnden (ARN) och Brottsförebyggande rådet (BRÅ). Därför är 40 stycken valda utifrån parametrar index, synlighet i media samt intresse. Därmed blir det en blandning av de olika typerna av myndigheter. De har olika närhet till och relevans för medborgarna beroende på deras olika uppdrag. Krisinformation.se är ingen myndighet utan en sida, men finns med eftersom det är en gemensam Facebook-kanal för ett flertal myndigheter. Motsvarande sidor, där sådana finnes, redovisas för Twitter och Instagram.

Smampions poängskala (0-100) motsvarar följande betyg:

100: Perfekt
95 – 99: Världsklass
90 – 94: Mycket bra
80 – 89: Väldigt bra
65 – 79: Ett bra betyg
45 – 64: Helt ok
30 – 44: Ej godkänt
0 – 29: Underkänt

Svenska myndigheter i sociala medier – kvartal 2 2021

Folkhälsomyndigheten var kvartalets bästa myndighetssida på Facebook. Sveriges (statliga) myndigheter gjorde under andra kvartalet en aktivitetsökning till i snitt 35 inlägg per kvartal på Facebook. Flest inlägg gjorde SMHI. Högst tillväxt under kvartalet uppvisade åter Sveriges domstolar. Kortast svarstid hade Karolinska institutet med 296 minuter. Två myndigheter hade 100 procents responsgrad på Facebook. En myndighetssida uppvisade negativ tillväxt av följare. Kvartalets bästa inlägg gjordes av Polisen och Folkhälsomyndigheten. Högst influens säkrades åter på Twitter av Krisinformation.se samt på Instagram av Polisen. Nyheter och tips.

Under 2020 utökade Kommunikationsanalys sina effektanalyser i sociala medier till att omfatta skattefinansierade verksamheter som Sveriges kommunerlänsstyrelser, (statliga) myndigheter, regioner och sjukhus. En anledning till detta nya fokusområde var pandemin och samhällets tydliga behov av information och fakta, där sociala medier fyller en mycket viktig roll som nyhetskälla för många.

Myndigheter i sociala medier kvartal 2 2021

Resultat från tidigare kvartal hittar du här.

Samtliga 40 myndigheter på Facebook har inte motsvarande närvaro på Twitter och Instagram varför antalet sidor på de plattformarna är färre.

Resultat myndigheter i sociala medier andra kvartalet 2021

Andra kvartalet 2021 placerade sig Folhälsomyndigheten (kvartal 1: Krisinformation.se) högst bland verktygens topp 5. En sida som alltså sammantaget säkrat högst effekt på Facebook på bas av två olika verktyg. 

Effekt är utifrån en kommunikativ utgångspunkt en mix av engagemang, räckvidd och varumärkeskännedom. Hur närvaron stöttat verksamhetsmålen kan endast myndigheterna själva besvara. Kanske en faktor vi kan få se i respektive årsredovisning?

Det är viktigt att komma ihåg att en underliggande sentimentanalys (attityd) inte finns kopplad till dessa resultat. Ett varumärkes genomslag baserat på engagemang kan vara både positivt och negativt som bekant. Som ett exempel på sentimentanalys kan du se denna för de politiska partierna. 

Kommunikationsanalys värderar högt en hygiennivå av kundservice, det vill säga ta hand om och svara på frågor och kommentarer. Ibland värt att påminna om att det heter sociala medier av en anledning dvs. att både tala OCH lyssna OCH svara. Som visas längre ned har 2 av 40 myndigheter 100 procents responsgrad på kommentarer och inlägg på Facebook detta kvartal.

Aktivitet – (statliga) myndigheter – flest och minst inlägg

Aktivitet – myndighetssnitt

Sveriges myndigheter gjorde i snitt 35 (33) inlägg per kvartal på Facebook, motsvarande 12 (11) inlägg per månad. Vi kan alltså åter se en viss aktivitetsökning i linje med kvartal 4 2020 från landets myndigheter på Facebook. 

Status quo som trend med andra ord. Med tanke på en myndighets ofta breda uppdrag torde inte brist på innehåll vara en begränsande faktor.

Denna blogg har som utgångspunkt rekommenderat (minst) ett inlägg per dag, vilket myndigheterna generellt inte håller. Det är dock en mycket stor skillnad mellan de granskade myndigheterna.

Flest och minst inlägg under kvartalet

Det var åter SMHI som gjorde flest inlägg under kvartalet: 100 (102) stycken, eller 33 (34) stycken per månad. Det motsvarar nästan tre gånger fler inlägg än myndighetssnittet för kvartalet. 

Tvåan och trean, PRV och Statens fastighetsverk, gjorde 74 respektive 63 stycken inlägg under kvartalet. 

De myndigheter som gjorde minst antal inlägg under kvartalet var åter Swedavia 4 (9) stycken, Post- och telestyrelsen 4 (8) stycken och Nämnden för hemslöjdsfrågor 5 (7) stycken.

Facebook – topp 5-myndigheter per verktyg

Som bekant är en del av Kommunikationsanalys bloggs syfte att lyfta och visa på olika verktyg som hjälper presentera och tolka data från sociala medier. Verktyg som hanterar och viktar samma data men på olika sätt. Att väga samman flera olika verktygs resultat ökar reliabiliteten för en sidas höga genomslag och effekt.

Nedanstående är rankningen av kvartalets topp 5-myndigheter baserat på två verktyg, vilka även denna gång inte ger en exakt matchning vad gäller topp 5, däremot hade båda en gemensam myndighetssida högt placerad bland topp 5: Folkhälsomyndigheten. Även Polisen placerade sig bland topp 5 i båda verktygen men med en lägre sammantagen placering.

  • Facebook topp 5, kvartal 2 2021
    • Influens
      1. Polisen – här kan du läsa mer om myndighetens arbete i sociala medier
      2. Folkhälsomyndigheten – här kan du läsa mer om myndighetens arbete i sociala medier
      3. Försvarsmakten – här kan du läsa mer om myndighetens arbete i sociala medier
      4. Krisinformation.se – här kan du läsa mer om den gemensamma myndighetenssidans arbete i sociala medier
      5. Tullverket
    • Poäng
      1. Naturvårdsverket
      2. Folkhälsomyndigheten – här kan du läsa mer om myndighetens arbete i sociala medier
      3. PRV – här kan du läsa mer om myndighetens arbete i sociala medier
      4. Polisen – här kan du läsa mer om myndighetens arbete i sociala medier
      5. Rymdstyrelsen

Viktigt som ansvarig för uppföljning att komma ihåg att det resultat som visas i egna (externa) verktyg kanske inte ger samma bild som andra verktyg presenterar. Därav att Kommunikationsanalys primärt gör effektanalys baserad på minst två verktyg för att säkra reliabilitet relaterat ”bäst i klassen”. 

Till hjälp för dataunderlag från Facebook används två verktyg: de svenska analysföretagen Bumblewing (influens) och Smampion (poäng). För dataunderlag från Twitter och Instagram används endast Bumblewing. Det är respektive myndighets svenska huvudsida (alternativt största) som mätts i dessa blogginlägg. Undantag är Krisinformation.se som är en sida vilken flera myndigheter står bakom.

Facebook kvartal 2 2021 (två dataverktyg)

Från och med andra kvartalet 2020 baseras effektanalysen för Facebook på data från flera verktyg för att visa på sammantagen helhet och utfall men även skillnader mellan verktyg. Sammantaget ger detta analysen en ökad reliabilitet vad gäller faktiska effekter. 

Influens – Bumblewing

Verktyget Bumblewing tillför faktor influens

Kvartalets fem myndighetssidor med högst influens hanterades av (resultat föregående kvartal inom parentes om återkommande):

  1. Polisen: 39,9 (30,3) procent
  2. Folkhälsomyndigheten 22,3 (12,6) procent
  3. Försvarsmakten: 7,5 (8,8) procent
  4. Krisinformation.se: 5,8 (16,4) procent
  5. Tullverket: 5 (7,9) procent 

Tillsammans står dessa fem myndighetssidor för 80,5 (76) procent av totalen influens. Värt att notera att 35 myndigheter därmed delar på resterande 19,5 (24) procent. Topp 5 säkrar därmed en helt dominerande influens relaterat (statliga) myndigheter på Facebook. Särskilt Polisen med närmare 40 procent säkrar en effektiv kommunikation på plattformen.

Att pandemitrycket kanske uppfattas ha lättat en aning kanske även kan ses speglas i det tapp i influens som sidan Krisinformation.se uppvisade detta kvartal.

Med största sannolikhet kommer de myndigheter som har nära kontakt med allmänheten att säkra större andel influens än övriga, som t.ex. Polisen i jämförelse Nämnden för hemslöjdsfrågor. Äpplen och päron, men ändå samma plattformar och skattepengar.

Myndigheter i sociala medier – influens kvartal 2 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Av bilden nedan ser vi en visualisering av innehåll vs reaktioner. Polisen är åter ett exempel på en myndighetssida som uppvisar en mix av både aktivitet och säkrat engagemang. SMHI, PRV och Statens fastighetsverk sticker ut vad gäller hög aktivitet. Folkhälsomyndigheten är i jämförelse inte så aktiva men deras inlägg säkrade åter stort engagemang. På given pandemisk anledning får antas.

Myndigheter i sociala medier – engagemang (influens) kvartal 2 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewin

Poäng – Smampion

Enligt Smampions poängsbaserade verktyg var kvartalets fem främsta myndighetssidor (föregående kvartal inom parentes):

  1. Naturvårdsverket (Krisinformation.se)
  2. Folkhälsomyndigheten (PRV)
  3. PRV (Rymdstyrelsen)
  4. Polisen (Naturvårdsverket)
  5. Rymstyrelsen (Statens fastighetsverk).
Myndigheter i sociala medier – poäng kvartal 2 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

Detta verktyg rankar inte Krisinformation.se:s närvaro på Facebook bland topp 5 under kvartalet, däremot bland topp 10.

Mätpunkter Facebook

17 (15) myndigheter fick inte godkänd Facebook-närvaro andra kvartalet 2021 enligt Smampions poängskala. 

En myndighetssida, Migrationsverket, uppvisade negativ tillväxt av följare även detta kvartal.

Karolinska institutet säkrade kvartalets kortaste svarstid med 296 minuter: längst svarstid hade Riksbanken med 12 597 minuter. 

Utfall mätpunkter (vid ändring står föregående kvartals myndighet inom parentes):

  • Störst: Polisen
  • Högst viralitet: Folkhälsomyndigheten 
  • Flest inlägg per dag: SMHI
  • Högst tillväxt: Notarie – Sveriges domstolar
  • Högst engagemangsgrad (7-dagar): Tullverket (Post- och telestyrelsen)
  • Kortast svarstid: Karolinska institutet 296 minuter (Rymdstyrelsen 95 minuter)
  • Högst responsgrad: 100 procent uppvisade två (tre) myndigheter: Sida och Pensionsmyndigheten – fråga om pension och Polisen.

Nedan syns kvartalets topp 10-poängbaserade myndighetssidor på Facebook: 

Myndigheter i sociala medier – mätpunkter, plats 1-10 kvartal 2 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

Mest framgångsrika Facebook-inlägg andra kvartalet

Båda verktygen rankade inlägg från Polisen och Folkhälsomyndigheten bland topp 3 för kvartalet, därtill även Tullverket i ett verktyg.

Myndigheter Facebook – bästa tre inlägg kvartal 2 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing
Myndigheter Facebook – bästa tre inlägg kvartal 2 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

Ordval och ordmoln Facebook – myndigheter

Nytt från detta kvartal är att även Bumblewing nu presenterar ordmoln.

Myndigheter i sociala medier – vanligaste ordval Facebook kvartal 2 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing
Myndigheter i sociala medier – vanligaste ordval Facebook kvartal 2 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

Twitter kvartal 2 2021 (ett verktyg, faktor influens)

Av de 40 myndigheter som mäts på Facebook har av dessa även 33 (34) profiler på Twitter. Tre (två) av dessa gjorde inga tweets under perioden: åter Kronofogden och Lantmäteriet samt Rymdstyrelsen. Kronofogden kommunicerar ingen aktivitet på kontot och Lantmäteriet har skyddade tweets.

Myndigheternas aktivitet på Twitter uppgick till 57 (90) tweets per kvartal, eller 19 (30) tweets per månad. Mest aktiva var åter Krisinformation.se med 308 (1 048) tweets, motsvarande 103 (349) tweets per månad.

Kvartalets fem myndighetssidor med högst influens på Twitter hanterades av (resultat föregående kvartal inom parentes om återkommande):

  1. Krisinformation.se 21,5 (38,5) procent
  2. Folkhälsomyndigheten: 19,3 (12,9) procent
  3. Sida: 18 (11) procent
  4. Karolinska Institutet: 9,5 (9,3) procent 
  5. Polisen nationellt 6,7 procent

Tillsammans står dessa fem myndighetsprofiler för 75,1 (81) procent av totalen influens. Här ser vi åter två myndigheter som inte förekommit i toppen på Facebook: Sida samt Karolinska institutet. 

Värt notera att 29 myndigheter därmed delade på resterande 24,9 (19) procent influens. Åter en ökning på denna plattform av genomslag Övriga.

Myndigheter på Twitter – influens kvartal 2 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Bilden nedan illustrerar väl Krisinformation.se:s höga aktivitet vs det engagemang som Försvarsmakten skapar. Majoriteten myndigheter placerar sig i vänstra hörnet med både låg aktivitet samt lågt engagemang på innehåll.

Myndigheter på Twitter – engagemang (influens) kvartal 2 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Mest framgångsrika inlägg Twitter – andra kvartalet

Vid ändring, föregående kvartal inom parentes:

  1. Polisen nationellt (Krisinformation.se)
  2. Folkhälsomyndigheten (Försvarsmakten)
  3. Krisinformation.se (Karolinska Institutet)
Myndigheter på Twitter – bästa tre inlägg kvartal 2 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Ordmoln

Myndigheter i sociala medier – vanligaste ordval Twitter kvartal 2 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Instagram kvartal 2 2021 (ett verktyg, faktor influens)

Av de 40 myndigheter som mäts på Facebook har av dessa även 26 av dem sidor på Instagram. Två av dessa gjorde åter inga inlägg under perioden: Sveriges Domstolar och Swedavia.

Myndigheternas aktivitet på Instagram uppgick till 24 (22) stycken inlägg per kvartal, eller 8 (7) inlägg per månad. Mest aktiva var åter Statens fastighetsverk med 64 (64) inlägg under kvartalet, motsvarande 21 (21) inlägg per månad.

Kvartalets fem myndighetssidor med högst influens på Instagram hanterades av (resultat föregående kvartal inom parentes om återkommande):

  1. Polisen: 28,6 procent (Försvarsmakten: 30,4 procent)
  2. Försvarsmakten: 21,6 (30,4) procent (Polisen 21,5 procent)
  3. Statens fastighetsverk: 16,1 (15,9) procent
  4. Kustbevakningen: 12,2 (7,9) procent
  5. Tullverket 6,1 (7,9) procent

Tillsammans står dessa fem myndighetssidor för 84,7 (83,6) procent av totalen influens, vilket ökat senaste kvartalen. Värt att notera att 21 myndigheter därmed delar på resterande 15,3 (16,4) procent. På Instagram ser vi att gruppen Övriga har tappat i influens över tid.

Myndigheter på Instagram – influens kvartal 2 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Nedanstående visualisering illustrerar väl Kustbevakningens och Statens fastighetsverks höga aktivitet vs det engagemang som åter Försvarsmakten och Polisen skapar. 

Intressant notera spridningen i denna visualisering i jämförelse med motsvarande för Twitter, och i viss mån även Facebook, där denna visar att myndigheterna på Instagram fortsatt både uppvisar högre aktivitet, samt att innehållet skapar aningen mer engagemang. 

Myndigheter på Instagram – engagemang (influens) kvartal 2 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Mest framgångsrika inlägg Instagram – andra kvartalet

Vid ändring från föregående kvartal inom parentes.

  1. Polisen
  2. Polisen (Försvarsmakten)
  3. Försvarsmakten
Myndigheter på Instagram – bästa tre inlägg kvartal 2 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Ordmoln

Myndigheter i sociala medier – vanligaste ordval Instagram kvartal 2 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Nyheter och tips

Ses ert innehåll som verksamhetskritiskt?

Kommunikationsanalys har genom åren lyft och visat på vikten av bra innehåll för budskapsframgång, och därtill möjligheter med bra storytelling. Innehåll kan även ses som faktorer för framgångsrikt varumärkesbyggande, vilket som bekant inte enbart är färg och form.

I artikeln How to Make a Better Case for Content Marketing in 2021 lyfts vikten av innehåll, samt hur denna funktion/kompetens kan ses och processas i organisationen. En relevant artikel som både lyfter och belyser flera sidor av denna fråga. Även med tankar om (för hög) kostnad för innehåll versus ren annonsering och SEO. 

Artikeln ställer även dessa två frågor som placerar innehåll som en tydlig faktor i möjligheten till framgång, samt hur mäta den:

In 2021, the strategy/challenge is focused on two key (and different) questions:

  1. How do we successfully build (or merge as the case may be) the teams of content strategy (governance, processes, structured content, data, and technology) with content marketing (creating valuable, purpose-driven, content experiences).
  2. How do we scale this new operation to make it efficient, measurable, and manageable?

Ifall du vill veta mer om storytelling har Mynewsdesk ett kort och kostnadsfritt webbinar den 31 augusti.

Swedish Content Awards och Klarspråkskristallen 2021

Statistikmyndigheten SCB tog hem guld för sitt innehåll på Instagram i kategori Offentlig sektor och samhällsinformation i Swedish Content Awards 2021.

Skatteverket tog hem Klarspråkskristallen 2021 ”för ett gediget och systematiskt klarspråksarbete som fungerar även i kristider”. Klarspråk ser många är en viktig faktor för genomslag i sociala medier på grund av dess snabba flöde och breda demografi.

Den optimala sociala medier-organisationen?

Genom åren har Kommunikationsanalys lyft ett flertal olika möjliga ”drömscenarier” vad gäller en optimal organisation för sociala medier. Kommunikationsanalys upplever numera ofta att Kommunikation har huvudansvar – i nära samarbete med övriga funktioner som Marknad och Kundservice.

Sprout Social lyfter i denna artikel fyra olika modeller vad gäller organisering av sociala medier, och lyfter bland annat nedanstående som ”drömbilden”. Hur ser det ut hos dig? 

Which Social Media Org Chart is Right for Your Business? 4 Models to Consider. Källa: Sprout Social

Utbränd på sociala medier?

Viktiga faktorer relaterat arbete med sociala medier är ”kravet” på ett konstant, nytt och intressant flöde och därtill hantering av återkoppling, som i många fall kan vara tuff och mycket mentalt krävande. Samt att allt detta pågår dygnet runt, vilket gör att det är viktigt att organisationen runt sociala medier har denna viktiga (psykologiska) aspekt med i arbetet. Stöd för en hälsosam arbetsmiljö helt enkelt.

Sprout Social har skrivit detta om Battling burnout as a social media manager. Därtill vill jag tipsa om denna artikel här i denna blogg om Region Sörmland och hur de riggat arbete med sociala medier med just återhämtning i åtanke.

Anseendeindex myndigheter 2021

Sifo har släppt ett nytt Anseendeindex för 2021 där 45 myndigheter har bedömts. Färre myndigheter når i år över nivå 50 vilket anses motsvara ett högt anseende.

Anseendeindex myndigheter Högt anseende 2021. Källa: Sifo

Flera av de myndigheter som anses ha högt anseende har även visat bra effekt i sociala medier. I denna blogg kan du även läsa hur många av dessa arbetar med sociala medier, som Kustbevakningen, PRV, SMHI och Riksbanken.

Anseendeindex myndigheter topp 5 2021. Källa: Sifo

Här hittar du även hur Försvarsmakten, Folkhälsomyndigheten och MSB/Krisinformation.se som synes nedanstående arbetar med sociala medier.

Förtroende för samhällsinstitutioner – SOM-institutet

SOM-institutet har mätt förtroendet för samhällsinstitutioner 2005-2020, där både Polisen och Försvaret visar en tydlig positiv trend. Båda är myndigheter som även uppvisar en mycket god närvaro och effekt i sociala medier.

European Communication Monitor 2021 – strategi och framtida fokus

Årets ECM 2021, som även omfattar Sverige, har delvis fokus på videokonferenser – av given pandemisk anledning, men även fokus på olika branschers digitala kompetens och utveckling. 

ECM 2021 har också tittat på faktorer för att förändra sociala dimensioner (människor, struktur), vilket i nedanstående bild visar att just Tasks eller Uppgifter är den faktor som minst omfattas av färdiga strategier. Och till Tasks räknas bland annat storytelling.

Having strategies for transforming social dimensions for digitalization. Källa: ECM 2021

Självklart kan det ses som att svårt att ha en helt fast strategi för innehåll där de flesta organisationer nu förhåller sig öppna för att kunna svara på händelser i omvärlden. Kommunikationsanalys efterlyser här mer klarhet vad gäller omvärldsbevakning för att på så sätt kunna stötta en innehållsstrategi. Kommunala Jämtkraft har i denna blogg berättat om sin indelning av innehåll i fem kategorier.

Europeiska kommunikatörer har specificerat nedanstående som de mest viktiga frågorna för kommunikation fram till 2024. Intressant är att även där kommer innehåll högt upp, på andra plats. 

Most important strategic issues for communication management until 2024. Källa: ECM 2021

Sociala medier-tips från brittiska myndigheter

Ifall du är intresserad av hur andra länders förvaltningar och myndigheter resonerar vad gäller sociala medier vill jag tips om Storbritanniens Social media playbook. Där lyfter de brittiska myndigheterna bland annat vikten av att närvaron ska vara mätbar och utvärderas.

Säkrar sociala medier webbtrafik?

Genom åren har sociala mediers förhållande och funktion relaterat webben varierat. Initialt fungerade sociala medier i stort för att driva trafik till den egna webben, sedan blev till exempel kundservice en nödvändighet. Sedan kom Facebook med ett upplägg som gjorde möjligt att förlägga intranätet till plattformen osv.. Förmodligen finns nog ännu tanken att plattformarna ska driva webbtrafik som en viktig faktor. Eller? Hur ser det ut hos dig?

I artikeln 9 Tips to Drive More Web Traffic From Social Media relaterat marknadsförare, framgår att, bland alla funktioner som idag sociala medier har, just webbtrafik är en av de viktigaste:

Benefits of Social Media Marketing: Källa: Content Marketing Institute/Social Media Examiner

Hur bra är sociala medier som reklamkanal?

Svaret på frågan är tydligen: Mycket bra, om vi får tro artikeln från Novus/Resumé Sociala medier utklassar konkurrenterna när det gäller reklam som ger köp. Har du samma erfarenhet?

Källa: Resumé/Novus: Sociala medier utklassar konkurrenterna när det gäller reklam som ger köp

Bilder till Instagram via desktop snart möjligt

Som bekant har bilder hittills endast kunnat laddas upp till Instagram via mobilen men nu verkar detta snart kunna komma att ändras. Detta enligt denna artikel från Bazooka.

Tips i opinionsbildning i sociala medier

Kantar Sifo har delat dessa sex tips för att ge framgång vad gäller opinionsbildning i sociala medier.

Kantar Sifo: Sex framgångsfaktorer i opinionsbildning i sociala medier

Ljud – Clubhouse, Spaces eller Live Audio Room från Facebook?

Clubhouse har tidigare berörts här i bloggen. En ny kanal som har stora fördelar, och som bland annat skulle kunna bli en stor konkurrent till eventbranschen relaterat ren kunskapsöverföring. Och som numera är öppen för alla och inte längre ”invites only”.

Ljud är intressant som bekant. Twitter har Twitter Spaces samt nu är även Facebook på gång med sin motsvarighet, Live Audio Room. Utvalda användare testar just nu tjänsten och kan skapa Live Audio-rum, vilka kan rymma upp till 50 talare och en obestämd mängd lyssnare. Inga besked om när tjänsten kommer till Sverige. Här kan du läsa mer. (Facebook lanserar även podcasting.)

Mediebarometern 2020 – sociala nätverkstjänster samt rörlig bild

Mediebarometern är en årlig undersökning av den svenska befolkningens tillgång till, och användning av, olika typer av medier däribland sociala nätverkstjänster. Och den kan kort sagt sägas bekräfta vikten av närvaro i sociala medier.

Användning olika medier 2020. Källa: Medibarometern 2019 och 2020 (Nordicom, Göteborgs universitet)

De sociala nätverkstjänsterna, med en räckvidd på 84 procent, hade en högre daglig räckvidd än både radio och dagstidning.

Räckvidd för olika medier. Källa: Medibarometern 2019 och 2020 (Nordicom, Göteborgs universitet)

Undersökningen visar att tre av tio tog del av nyheter via Facebook. 29 procent av befolkningen tog en genomsnittlig dag del av nyheter via Facebook. Det gjorde Facebook till den mest använda sociala nätverkstjänsten för nyheter. Variationen var dock stor mellan olika ålders- grupper. Bland 9 till 14-åringar var Instagram och Youtube de mest använda källorna för nyheter bland de sociala nätverkstjänsterna. Bland 15 till 24-åringar var Instagram den dominerande nyhetskällan. Det konstateras även att 92 procent av befolkningen såg på rörlig bild i någon form en vanlig dag, däribland YouTube. 

Räckvidd sociala nätverkstjänster 2020. Källa: Medibarometern 2019 och 2020 (Nordicom, Göteborgs universitet)

Mediebarometern genomförs av Nordicom vid Göteborgs universitet i samverkan med Dagens Nyheter, Göteborgs-Posten, Myndigheten för press, radio och tv, Sveriges Radio, Sveriges Television och Sveriges Utbildningsradio. 

Framgång i sociala medier – 50 korta tips

Medium har släppt denna lista omfattande 50 korta tips med stöd att säkra framgång i sociala medier. De två första är:

  1. There are seven Cs of a successful social media strategy: community, content, curation, creation, connection, conversation, and conversion.
  2. Social media was created to start a dialogue, not have someone give a monologue.

Bland annat punkt 2 tilltalar Kommunikationsanalys, som sedan starten har understrukit att det handlar om ”sociala” medier det vill säga dialog. Don´t post and ghost med andra ord.

Kontakt och mer kunskap

Som bekant arbetar professionella inom kommunikation ofta med budskap utifrån upplägget före-under-efter. Kommunikationsanalys blogg har fokus på efter; samtidigt som det krävs ett bra före och under för att säkra just resultat och därmed dyka upp i denna blogg. Ett genomtänkt social media management helt enkelt. Behöver du eller organisationen ett bollplank eller stöd vad gäller ert arbete med sociala medier? Välkommen att höra av dig.

Var det någon närvaro och effekt i sociala medier som överraskade i effektanalysen för myndigheter? Hur uppfattar och upplever du våra (statliga) myndigheters närvaro i sociala medier? Ser du utrymme för mer/mindre aktivitet? Annan aktivitet?

Följ gärna Kommunikationsanalys på Facebook och LinkedIn för att säkra nya insikter om effekter i sociala medier och social media management.

Nästa effektanalys för (statliga) myndigheter i sociala medier kommer i oktober/november 2021 för tredje kvartalet 2021.

Behöver du och er organisation ett bollplank eller stöd för ert arbete och resultat i sociala medier? Välkommen att höra av dig.

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange: Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Datakälla: Bumblewing och  Smampion

Definition av influens

Definition av Dialoger (Smampion): En dialog uppstår när det finns tre eller fler kommentarer på ett inlägg som sidan har publicerat. Sidan antas ha deltagit i dialogen om sidan själv kommenterat på inlägget i form av en kommentar eller svar till en annan användares kommentar. Gäller Facebook och Twitter.

Urval: Bland landets 455 myndigheter har 40 Facebook-sidor valts ut utifrån två faktorer. Dels Kantar Sifos Anseendeindex 2019, dels närvaro på Facebook. Inte alla myndigheter i Anseendeindex har närvaro på Facebook, och vissa har även valt bort Facebook, som till exempel Allmänna reklamationsnämnden (ARN) och Brottsförebyggande rådet (BRÅ). Därför är 40 stycken valda utifrån parametrar index, synlighet i media samt intresse. Därmed blir det en blandning av de olika typerna av myndigheter. De har olika närhet till och relevans för medborgarna beroende på deras olika uppdrag. Krisinformation.se är ingen myndighet utan en sida, men finns med eftersom det är en gemensam Facebook-kanal för ett flertal myndigheter. Motsvarande sidor, där sådana finnes, redovisas för Twitter och Instagram.

Smampions poängskala (0-100) motsvarar följande betyg:

100: Perfekt
95 – 99: Världsklass
90 – 94: Mycket bra
80 – 89: Väldigt bra
65 – 79: Ett bra betyg
45 – 64: Helt ok
30 – 44: Ej godkänt
0 – 29: Underkänt

Sociala medier: Tullverket tittar på kontaktkostnad

Under 2020 utökade Kommunikationsanalys sin blogg med ett flertal nya och intressanta branscher för bevakning och analys av deras framgång och närvaro i sociala medier, däribland myndigheter. Här hittar du tidigare resultat och relaterad inspiration för landets statliga myndigheter i sociala medier.

Kommunikationsanalys vill även inspirera genom att möjliggöra tips från digitala varumärken som antingen förekommer på de olika topplistor för sociala medier som bloggen lyfter, eller som belyser den vardag som ansvariga för sociala plattformar möter. En samlingsplats för professionella med #tipsfrånverkligheten.

Denna gång delar Katarina Brodin, chef kundmöten privat vid Tullverket, sina tankar om hur myndigheten arbetar med sociala medier för att nå framgång samt hantera uppföljning.

Foto: Katarina Brodin, Tullverket

Vad vill Tullverket uppnå med sin närvaro i sociala medier?

– Vi vill möta våra kunder på de plattformar de befinner sig och genom det bidra till Tullverkets strategiska mål och stärka Tullverkets varumärke. Det gör vi genom informationsspridning, föra dialog och reaktivt svara på frågor samt att kommunicera berättelsen om Tullverket. Den inriktningen knyter i sin tur an till Tullverkets strategiska mål och vision.

Hur resonerar och agerar ni för ett lyckat upplägg? 

– För att lyckas med sociala medier skulle jag säga att det allra viktigaste är förmågan att utgå från mottagaren, dess behov, kunskapsnivå och intresse. Gör vi inte relevant innehåll så kommer inte det vi publicerar få spridning och då når vi inte heller dem vi vill nå. Utmaningen är då att göra våra ämnen relevanta. Tull är ingen ”högengagemangsprodukt”, men handlar på nätet gör många, och när man gör det så vill man ha reda på vad det kommer att kosta. Då kan vi hjälpa dem att bli bra näthandlare genom att berätta vad man måste ha koll på när man handlar på nätet.

Foto: Tullverket Facebook

– Vi försöker lära oss av allt vi gör och vi är inte rädda för att återanvända material, men försöker hela tiden finslipa det så att det blir lite bättre utifrån de reaktioner vi fått tidigare. Det är en ständigt pågående process och nu börjar vi ha ganska så bra koll på vilka reaktioner vi kommer att få på det vi publicerar, och hur vi behöver uttrycka oss för att man ska förstå vårt fikonspråk. För reaktionerna kommer direkt, både när vi gör bra och dåliga saker.

– Vi har hela tiden haft som utgångspunkt att se de olika kanalerna som fristående från varandra, samtidigt som våra följare såklart ska känna igen att det är Tullverket de möter på sociala medier. Med det menar jag att vi har olika inriktningar med vår närvaro på exempelvis Facebook och Instagram och att vi sällan publicerar samma inlägg i flera kanaler. Om vi gör det så anpassar vi dem oftast utifrån kanal.

– Det team som arbetar med Tullverkets närvaro på sociala medier är en del av den enhet på kommunikationsavdelningen som även arbetar med kundmötet via andra kanaler, såsom telefon och webbformulär. Att arbeta tätt tillsammans med de som möter våra kunder dagligen i andra kanaler har varit vår inriktning från start.

Planering och innehåll

– Vi utgår från en planering, men försöker i möjligaste mån ha utrymme för att kunna improvisera. Vår planering sker i flera steg och ser lite olika ut för de olika kanalerna. Vi gör en grov planering utifrån ett årshjul, exempelvis inlägg om näthandel inför julhandeln eller om att resa med sin hund inför sommarsemestern. Samtidigt försöker vi ha örat mot marken och snappa upp sådant som sker här och nu för att vara relevanta och intressanta. Att vår närvaro på sociala medier påverkas av den pågående pandemin är kanske inte helt självklart, men det faktum att färre reser över våra gränser har haft en stor påverkan på vår planering. Vi har fått tänka om och i stort sett skippa alla inlägg som handlar om vad man ska tänka på när man reser med en vara till Sverige. 

– Våra sökhundar är väldigt populära och skulle vi bara utgå från vad som oftast får flest likes hade vi bara kunnat publicera inlägg om våra hundar, men vi vill såklart ha en bra mix.

– Vi försöker också vara modiga, att våga testa nya funktioner till exempel och att våga utmana bilden av Tullverket. Bland annat genom att när tillfälle ges kommunicera med glimten i ögat – utan att för den delen förlora vår seriositet som kontrollmyndighet. 

– Att vår verksamhet är intressant och spännande, att vi tidigare inte varit särskilt öppna och berättat om vårt uppdrag, och att vi har en lång historia gör att det finns mycket att berätta om. För det mesta gräver vi där vi står.

Foto: Tullverket Facebook

Arbetsgivarvarumärket och LinkedIn

– Våra sociala medier har också blivit viktiga kanaler i arbetet med vårt arbetsgivarvarumärke. På Instagram får vi mycket frågor som rör rekrytering till framförallt vår kontrollverksamhet. Vi ser samtidigt att antalet följare på LinkedIn ökar stadigt och där försöker vi att fokusera på att bredda bilden av Tullverket som arbetsgivare. Vi är så mycket mer än en person i uniform vid gränsen.

Hur följer ni upp resultat av er närvaro i sociala medier? Vilka verktyg använder ni? Har ni tydliga mål?

– Att vi började arbeta aktivt med sociala medier flera år efter många andra myndigheter, har nog har lett till att vår utvecklingskurva varit ganska så brant.

– Vi har fram tills nu använt oss av plattformarnas egna verktyg, men har börjat titta på möjligheten att använda andra verktyg. Dock har den omtalade domen i EU-domstolen, Schrems II, medfört att vi nu har vi pausat det arbetet. 

– På en övergripande nivå styr vi mot Tullverkets strategiska mål som nyligen omarbetats, och min förhoppning är att vi framöver kan bryta ner det till mer konkreta mål för oss. När vi arbetar med kampanjer så har vi uppsatta mål och där tittar vi exempelvis på kontaktkostnaden också, avslutar Katarina. 

Här hittar du Tullverket på Facebook

Under 2021 kommer fler tipsinlägg med röster och erfarenheter från bland annat banker, elhandel, försäkringsbolagkommunermyndigheter, regioner, sjukhus och telekom. Du hittar även inlägg från bland andra Livrustkammaren och f.d. partiledare Jonas Sjöstedt.

Här hittar du senaste effektresultaten för (statliga) myndigheter i sociala medier där bland andra Tullverket placerade sig väl.

Följ gärna Kommunikationsanalys på Facebook och LinkedIn för att säkra nya insikter.

Behöver du och er organisation ett bollplank eller stöd för ert arbete och resultat i sociala medier? Välkommen att höra av dig.

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange: Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Foton: Tullverket

Sociala medier: PRV vill vara en entusiasmerande pedagog

Foto: PRV LinkedIn-inlägg

Under 2020 utökade Kommunikationsanalys sin blogg med ett flertal nya och intressanta branscher för bevakning och analys av deras framgång och närvaro i sociala medier, däribland myndigheter. Här hittar du tidigare resultat och relaterad inspiration för landets statliga myndigheter i sociala medier.

Kommunikationsanalys vill även inspirera genom att möjliggöra tips från digitala varumärken som antingen förekommer på de olika topplistor för sociala medier som bloggen lyfter, eller som belyser den vardag som ansvariga för sociala plattformar möter. En samlingsplats för professionella med #tipsfrånverkligheten.

Denna gång delar Johan Eklund, kommunikatör med ansvar för sociala medier vid PRV – Patent- och registreringsverket, sina tankar om hur myndigheten arbetar med sociala medier för att nå framgång samt hantera uppföljning.

Johan Eklund, PRV. Foto: Andreas Slättner

Vad vill PRV uppnå med sin närvaro i sociala medier?

– I korthet att förklara hur vi på PRV kan hjälpa dig som har en bra idé och varför det är viktigt för Sverige. Jag ser vår roll som en entusiasmerande pedagog, skulle jag säga.

– PRV har uppdraget att sköta frågor kring patent, upphovsrätt, varumärkes- och designskydd, men faktiskt även ansvaret för att höja kunskapen hos allmänheten generellt i frågorna. PRV hjälper de med bra idéer och uppfinningar att ta hand om dem på bästa sätt. Immaterialrättsligt är det jätteviktigt för företagen och därmed också för Sverige. Sociala medier är ett bra verktyg för att på ett pedagogiskt sätt kunna nå många med det budskapet. 

– I sociala medier vänder vi oss både till de experter som vi arbetar med dagligen, och till allmänheten där många inte ens vet vad PRV står för, eller skillnaden på ett varumärke och en logotyp till exempel.

PRV instagram. Foto: Montage,cred Kenneth Schulze, Parkhannah

Hur resonerar och agerar ni för ett lyckat upplägg? 

– Sociala medier är en central del i myndighetens kommunikation som ledningen satte ökat fokus på under 2020. Vid sidan om webben är sociala medier vår största kontakt med kunder och allmänhet för att kunna uppfylla vårt myndighetsuppdrag – att höja kunskapen kring våra frågor. De handlar om hur Sverige kan bli mer konkurrenskraftigt genom att svenska företag blir medvetna om, och skaffar sig en strategi för immateriella tillgångar så som patent, varumärken, design och upphovsrätt.

– PRV finns på LinkedIn, Facebook, Instagram, YouTube och Twitter. LinkedIn ser vi som vår viktigaste kanal eftersom det är en plattform som passar våra budskap och erbjudanden mot till exempel små- och medelstora företag. Det är också vår viktigaste kanal när det gäller employer branding och rekrytering, vilket sker i tätt samarbete med HR.

– Mitt ansvarsområde är sociala medier. Det är även jag som hanterar inkorgen av kommentarer, men på grund av offentlighetsprincipen och problem att arkivera sådan konversation, hänvisar vi oftast till vår Kundsupport om det inte är enkla småfrågor. För verktyg relaterat sociala medier tycker jag om att arbeta i Basecamps kalender kombinerat med Sprout Social för rapportering och publicering.

– Verkligheten för många social media managers är att man förväntas vara lite allkonstnär. Både att ha ett strategiskt tänk kring varumärket du arbetar med – och hur innehållet kan bygga berättelsen kring det, plus att du förstås måste arbeta taktiskt, det vill säga anpassa dig efter plattformarna och vara bekväm med bild- och videoteknik. Dessutom behöver du kunna sponsra inlägg. Men viktigast är nog att du tycker om kreativt skapande i text och bild.

– Vi är sju personer som har ett stående redaktionsmöte på onsdagar där vi spånar kring den redaktionella kalendern. Alla har olika ansvarsområden som täcker myndighetens all kommunikation så som marknadsföring, event, webb, internkommunikation, press och sociala medier. Här uppstår Idéer eller hanteras de Idéer som dimper ned från andra kollegor.

– Vi har upphandlade byråer som vi använder till kampanjer eller mer avancerade produktioner. Men eftersom vi är en relativt liten myndighet med begränsade resurser, gör vi väldigt mycket innehålls-arbete själva. Eftersom vi bland annat har ansvar för att utbilda i upphovsrätt, är vi noga med bildhantering och har bland annat byggt upp en liten bildbank ihop med fotografer.

Storytelling, innehåll och inspiration

– Jag tror inte att vi skiljer oss från någon annan organisation när det gäller vad som funkar. Målet är förstås att lyckas knyta vårt ämne till något som är aktuellt, på ett sätt som är informativt, eller åtminstone charmigt. Jag själv kommer från kundtidning-sidan från början, och folk vill fortfarande höra spännande berättelser, gärna berättade av människor. Så ett gyllene snitt är väl när vi hittar en passionerad person som kommit på en smart idé, sökt till exempel patent eller designskydd, och på så sätt gjort vår värld lite, lite bättre. Sedan får det gärna vara snyggt rent visuellt. Det finns en anledning till att det är ansikten på magasinomslag. Vi dras till dem. Så om du ska säga något – ta gärna hjälp av en person för att göra det. Jag gillar det redaktionella anslaget och hänvisar gärna till längre artiklar på vår webb. 

– På PRV har vi den stora förmånen att ha experter inom en myriad spännande tekniska områden tillhands i huset. Det vi sysslar med både avspeglar samhället i stort och vart det är på väg, i form av varumärkesansökningar till exempel, men ger även en inblick i framtiden. Vilken teknik kommer vi att få se om några år när patenten är godkända och produkter kan börja komma ut på marknaden? Det gör det till en extremt tacksam arbetsplats för någon som är på jakt efter bra innehåll.

– Världen står inför stora utmaningar inom det medicinska området och när det gäller klimatet. En del av svaret på hur vi ska lösa det är genom att vara kreativa, att uppfinna saker. Där har PRV en central roll att spela, eftersom uppfinningar inte uppstår av sig själv, utan finansieras fram och då krävs det att man har koll på sina immateriella tillgångar. Det gör mitt arbete meningsfullt.

Foto: PRV Facebook-inlägg

– Vad gäller inspiration tycker jag att Tullverket är grymma på bra berättelser. Statistikmyndigheten SCB är ett bra exempel på några som hittat en extremt tydlig grafisk profil och egen röst. På humorsidan känns Livrustkammaren obligatorisk att nämna fortfarande. Jag får även mycket inspiration från poddar och nyhetsbrev. Där måste jag ge en eloge till webbyrån Bazookas långsiktiga content-satsning.

Hur följer ni upp resultat av er närvaro i sociala medier? Vilka verktyg använder ni? Har ni tydliga mål?

– Vi använder Sprout Social för publicering och utvärdering månadsvis. Det ger oss möjlighet att lära oss vad som funkar. För att organisera den redaktionella kalendern använder vi Basecamp.

– Målen just nu fokuserar på kvalitet: vi tittar på engagemang/inlägg, visningar/inlägg och nya följare. Eftersom arbetet i sociala medier är ett maraton och inget sprintlopp sponsrar vi löpande inlägg som vi märker går bra. Vi har mål på visningar vad gäller sponsringen. Varje månad följer vi upp och går igenom siffrorna, avslutar Johan.

Här hittar du PRV på Facebook.

Under 2021 kommer fler tipsinlägg med röster och erfarenheter från bland annat banker, elhandel, myndigheter, sjukhus, regioner, politik och telekom. Du hittar även inlägg från bland andra Livrustkammaren och f.d. partiledare Jonas Sjöstedt

Här hittar du senaste resultaten för (statliga) myndigheter i sociala medier.

För dig med specifikt intresse för myndigheter i sociala medier vill jag tipsa om bloggens flertal inlägg från olika statliga myndigheter, som dessa med Polisen och Pensionsmyndigheten.

Följ gärna Kommunikationsanalys på Facebook och LinkedIn för att säkra nya insikter.

Behöver du eller din organisation ett bollplank eller stöd vad gäller sociala medier? Välkommen att höra av dig.

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange: Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Foto: PRV, Kenneth Schulze, Parkhannah

Riksbanken: Sociala medier nära människors vardag

Sedan 2020 har Kommunikationsanalys utökat med ett flertal nya och intressanta branscher för dels benchmark, dels effektanalys av framgång och närvaro i sociala medier, däribland skattefinansierade verksamheter som myndigheter. Här kan du läsa tidigare underlag om (statliga) myndigheters närvaro och framgång i sociala medier.

Denna blogg vill även inspirera till framgång i sociala medier genom att möjliggöra tips från organisationer som förekommer på de olika topplistor som bloggen lyfter. Eller som väl belyser den vardag som ansvariga för sociala plattformar möter. En samlingsplats för professionella – med #tipsfrånverkligheten.

Denna gång delar Ann-Leena Mikiver, kommunikationschef vid Riksbanken, sina tankar om hur myndigheten arbetar med sociala medier för att nå framgång samt hantera uppföljning.

Foto: Ann-Leena Mikiver, Riksbanken

Vad vill Riksbanken uppnå med sin närvaro i sociala medier?

– Det korta svaret är: samma sak som vi vill uppnå genom traditionella medier fast med mer dialog. Riksbanken är en myndighet som många har hört talas om men få har direktkontakt med. Därför är ofta kunskapen lite svajig om vad vi egentligen gör. Samtidigt har våra åtgärder stor betydelse för människors privatekonomi. Till exempel att de förstår varför det är viktigt med en låg och stabil inflation och att det är därför som Riksbanken höjer eller sänker räntan, och hur det påverkar deras egna lån och besparingar.

– I dag gör vi dessutom många andra åtgärder som verkar på lite andra sätt men som också påverkar det allmänna ränteläget. Dessa åtgärder blir inte effektiva om vi inte kommunicerar tydligt vad vi gör och varför. Dessutom har människor rätt att veta vad vi gör och varför. I så motto är vi är en sorts ekonomisk försvarsmakt som människor måste lita på under finansiell oro, som till exempel nu under coronapandemin.

– Därför behöver vi berätta om vad vi gör och varför i alla kanaler som man kan tänka sig. Inte minst i sociala medier eftersom det är den vanligaste ingången till människor i dag. Förr läste folk tidningen, nu scrollar man i sitt flöde för att snappa upp nyheter. Vi gör egna undersökningar om vad människor vet om oss och hur det påverkar deras förtroende för oss, och de visar alltid på samma resultat: Med ökad kunskap så stiger oftast förtroendet.

Riksbanken Facebook

Hur resonerar och agerar ni för ett lyckat upplägg? 

– Det finns inget enkelt svar på den frågan. De inlägg som tenderar att få mest spridning handlar om ämnen som ligger nära människors vardag, till exempel kontanter eller betalningar generellt – info om falska sedlar i omlopp eller om kontanternas ställning som betalningsmedel. Även framåtblickande ämnen som skulle kunna bli en del av människors vardag går ofta bra, till exempel inlägg om vårt arbete med e-kronan, vilket många brukar tycka är spännande. Utöver det fungerar lättsamma ämnen också ofta bra för oss, som för många andra. I vissa fall försöker vi ta oss an mer komplexa ämnen med en lättsam ingång, vilket kan vara lyckosamt (vår julkalender i fjol till exempel eller en del explainers). Vårt 350-årsjubileum för två år sedan gav många möjligheter till historiska tillbakablickar i eviga ämnen, Samtidigt får man inte glömma bort att målet med kommunikationen ofta är att skapa förståelse för vår verksamhet, som många gånger är ganska komplex. Att hitta balansen mellan komplexitet och att skapa ett intresse är svårt, men vi försöker med de medel vi har, till exempel klarspråk, bilder och infografik.

– Det är vi på kommunikationsenheten som äger innehållet i alla sociala medier. Mer specifikt är det redaktionen som ansvarar för flödet nuförtiden. Fram tills för några år sedan var det HR som ansvarade för LinkedIn, presstjänsten för Twitter och våra webbplatser sköttes separat. För fyra år sedan lade vi allt på den då nybildade digitala redaktionen. Skälet var framför allt att det finns så mycket synergier, dvs. bra att ett gäng följer, gör inlägg och svarar på frågor. Det blir för spretigt att ha det redaktionella ansvaret utspritt, och risken är stor att missa möjligheter att skapa engagemang, förtroende och dialog.  

– Vi finns på Facebook, Twitter, LinkedIn och YouTube. Facebook använder vi för att nå folk som vi kanske inte når annars, lite bredare intresserad allmänhet. På Twitter når vi journalister och opinionsbildare, och på LinkedIn når vi finansbranschen/yrkeskontakterna som vi behöver ha dialog med. Vi kollar dock alltid av LinkedIn med HR: de publicerar själva platsannonserna men vi kör de mer innehållsmässiga inläggen.

– På LinkedIn försöker vi lyfta våra egna medarbetare och vad de arbetar med. Där går till exempel information om vårt e-krona-projekt mycket bra för de som behöver veta något om digitala betalningar eller själva arbetar med dem, de är ju alla där och följer oss. Det är synd att bara inskränka sig till platsannonser där för här kan det bli stort engagemang om man träffar rätt. Youtube använder vi mest som ett komplement och en parkeringsplats för våra filmer: vi utvärderar nu hur och vad vi ska göra här.

– För vårt innehållsarbete kan man säga att vi har en bottenplatta och det är redaktionsmötena. De leds av gruppchefen för redaktionen och här är alltid någon från presstjänsten samt kommunikationsstrategerna med. Ska vi göra något lite mer specifikt så bildar vi små ”miniprojekt”. Det har lett till att vi har blivit mycket bättre på riktigt bra storytelling med enkla och bra budskap, även om det är en utmaning att frigöra tid för utvecklingsjobbet.

– I vårt interna arbete är redaktionskalendern navet för vår planering. Det bidrar till att vi får en struktur och närvaro i allt det som händer och vad det är vi vill lyfta och i vilka kanaler de närmaste veckorna. Mycket av det vi kommunicerar handlar förstås om beslut, tal och rapporter som ledning och stab genererar löpande. Men vi försöker också hela tiden hitta ett ”eget” redaktionellt innehåll, ofta kunskapandet, och i kontexten av den aktuella debatten i samhället.  

– Vi gör det mesta in-house. Faktum är att när jag började här för åtta år sedan trodde jag knappt mina ögon att så mycket kan göras in-house, men med duktiga medarbetare så går det! Vi hanterar dessutom ofta känslig information vilket gör det svårare att anlita extern hjälp. Men när vi har gjort större satsningar, till exempel skolfilmerna och en del till vårt 350-årsjubileum 2018, då har vi tagit extern hjälp.

Riksbanken Facebook

Tonalitet, teknologi och transparens – och integritet

– Tonaliteten, teknologin och transparensen – de handlar alla tre om att bygga förtroendefull kommunikation direkt med sina följare. Man måste ha intresse för följarna, deras intresse och kunskapsnivå, svara dem och ta dem på allvar. Man måste – i likhet med de flesta vanliga journalister i dag – också bemästra tekniken, dvs. kunna filma, fotografera, bildsätta, skriva texter, videoredigera plus kunna publiceringsverktygen! Till sist, man måste förstå att sociala medier är på gott och ont, och som myndighet har man ett särskilt stort ansvar att agera transparent. Med transparens menar jag att medborgarna har rätt att veta vad vi myndigheter gör på ett för dem enkelt sätt, vi kan inte förvänta oss att alla ska surfa in på vår hemsida. Men också att vi kommunikatörer måste vara kunniga om de integritetsfrågor som följer av att de sociala medierna är ”gratis” för användaren. De har ett pris och det är att följarna delar med sig av information om sig själva. Det är ju det som hela GDPR-frågan handlar om. Av oss kommunikatörer måste man förvänta sig att vi har kunskap om integritetsfrågorna och arbetar proaktivt med de frågorna. Vi om några vet ju vilka kritiska frågor man bör ställa till leverantörerna.  

– Tonaliteten är väl det ”T” som vilar helt på våra egna axlar på kommunikationsenheten. När det gäller teknologi och transparens behöver vi kroka arm med både IT-experter och jurister. Om jag tar de tre plattformar vi är aktiva i, så handlar det ju lite förenklat om att fånga Agenda-, Rapport- och På Spåret-tittarna. Det säger sig självt att det inte går att göra på en och samma gång. Agenda-tittarna vill ner på djupet, Rapport-tittarna vill ha koll på läget snabbt och På spåret-publiken vill lära sig nytt på ett lite lustfyllt sätt. På Riksbanken är vi ju lyckligt lottade, vi kan erbjuda allt från analys om Covid-vaccinets effekt på ekonomin till skillnaden är mellan en e-krona och Bitcoin – och vi har dessutom en 350-årig historia att ösa ur. Facebook-läsarna kanske lockas av lite ”fun facts” som för vidare till nya frågor, medan Twitter-läsarna vill ha något de kan ha en åsikt om.

Social Media Management

– För att lyckas med sociala medier gäller det att lägga tid på att fundera på vem man behöver nå och varför man ska finnas på olika plattformar, annars blir det väldigt tungt och man riskerar att skjuta ut hagelsvärmar som ingen har frågat efter. Vi tänkte själva noga för något år sedan när vi gick in på Facebook. Först hade vi bara en dedikerad sida som syftade till att informera och svara på frågor om sedel- och myntutbytet (en av många kanaler), men när kampanjen var slut så kändes det märkligt att bara lämna alla följare i sticket. Då doppade vi tån i vattnet och testade med mer allmänt material som även rör penningpolitik och finansiell stabilitet. Vi växer så det talar väl för att vi gör något rätt, men det är nog fortfarande den plattformen som är svårast att hitta rätt ton i. Nu vill vi till exempel nå fler unga vuxna för de läser ju inte tidningar och inte tittar de på Rapport heller, och vi vet väl rätt säkert att Facebook inte når dem. Men vi måste också inse att vi tar på oss ett nytt ansvar för varje ny plattform vi går in i. Det ska vara hög kvalitet på det vi gör så vi tar det lite försiktigt här. Vi gör annat som förhoppningsvis når dem också.

Schrems II-domen samt etik

– Inte bara Schrems II-domen, utan hela GDPR-lagstiftningen har rört om världen för oss när det gäller bildhantering. Det har kommit in nya inslag av geopolitik i form av ändrad syn på säkerhetsfrågor, inte minst när det gäller amerikanska analystjänster och möjligen framöver även från annat håll. Just Schrems II har påverkat eftersom vi behöver undersöka mycket mer noggrant vilka verktyg som har tredjelandsaktörer involverade i något led. Jag tror att etikfrågor med avseende på personlig integritet är en annan typ av kompetens som vi kommunikatörer behöver bli mycket bättre på. Vi får kroka arm med juristerna och hitta kloka vägar framåt i en rätt svårnavigerad terräng.

Inspiration

– För inspiration gillar jag att kika på sådana som hittar sin nisch och tar ut svängarna kreativt, till exempel Livrustkammaren som i sin hyggligt smala nisch lyckats nå över 60 000 följare. I min egen bransch går det ju inte att bortse från den jamaicanska centralbanken som kör en informationsdrive som heter Inflation Targeting, alltså Inflationsmålet. Skillnaden mot andra är att de kör den i reggae-version. (Se Bank of Jamaica nedan.)

Hur följer ni upp resultat av er närvaro i sociala medier? Vilka verktyg använder ni? Har ni tydliga mål?

– För oss handlar det fortfarande i mångt och mycket att bygga upp en stark position i sociala medier, med god räckvidd och många följare. Det vill säga vi vill växa, vilket vi tror vi gör om vi skapar bra och relevant innehåll för så många som möjligt. Utfallet i sociala medier följer vi upp varje månad där vi tittar på föregående månads statistik. Av det försöker vi lära oss vad som fungerar och inte, och det blir ett verktyg för att utveckla kommunkationen.

– Räckvidden mäter vi genom antal följare och visningar, engagemanget genom antal delningar och kommentarer. Vi har kvantitativa mål att öka både räckvidd och engagemang och följer upp det månadsvis via ett par olika parametrar. Utöver det har vi ambitionen att komplettera med ett antal kvalitativa mål, med utgångspunkt i vår innehållsstrategi för digitala kanaler, men det är en process som vi är mitt uppe i.

– Vi har en väldigt omfattande informationssäkerhet vilket gör att vi måste vara mycket noggranna med vilka verktyg vi använder. Vi använder respektive kanals egna verktyg för att publicera, hantera och följa upp innehållet och har inga planer i dagsläget på att ändra på det, avslutar Ann-Leena.

Här hittar du Riksbanken på Facebook

Under 2021 kommer fler tipsinlägg med röster och erfarenheter från bland annat banker, elhandel, försäkringsbolagkommunermyndigheter, regioner, sjukhus och telekom. Du hittar även inlägg från bland andra Livrustkammaren och f.d. partiledare Jonas Sjöstedt.

Här hittar du senaste resultaten för (statliga) myndigheter i sociala medier.

Följ gärna Kommunikationsanalys på Facebook och LinkedIn för att säkra nya insikter.

Behöver du eller din organisation ett stöd eller bollplank vad gäller social media management? Välkommen att höra av dig.

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange: Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Foton: Riksbanken

Svenska myndigheter i sociala medier – kvartal 1 2021

Krisinformation.se var kvartalets bästa myndighetssida på Facebook. Sveriges (statliga) myndigheter gjorde under första kvartalet en aktivitetsminskning till i snitt 33 inlägg per kvartal på Facebook. Flest inlägg gjorde SMHI. Högst tillväxt under kvartalet uppvisade Sveriges domstolar. Kortast svarstid hade Rymdstyrelsen med 95 minuter. Tre myndigheter hade 100 procents responsgrad på Facebook. En myndighetssida uppvisade negativ tillväxt av följare. Kvartalets bästa inlägg gjordes av Polisen och Tullverket. Högst influens säkrades åter på Twitter av Krisinformation.se och på Instagram av Försvarsmakten.

Under 2020 utökade Kommunikationsanalys sina effektanalyser i sociala medier till att omfatta skattefinansierade verksamheter som Sveriges kommuner, länsstyrelser, (statliga) myndigheter, regioner och sjukhus. En anledning till detta nya fokusområde var pandemin och samhällets tydliga behov av information och fakta, där sociala medier fyller en viktig roll som nyhetskälla för många.

Dessa nya effektanalyser har tagits emot med mycket stort intresse. En anledning verkar vara att just uppföljning av sociala medier är ett område som hittills inte fått mycket utrymme internt, om beroende på resurser eller annat. Förhoppningsvis kan Kommunikationsanalys via bloggen ge inspiration om olika sätt att mäta samt relaterade verktyg. Vill relaterat tipsa om Sveriges kommunikatörers kartläggning av kompetensområden och identifiering av utvecklingsbehov, där störst behov noteras inom mätning av kommunikationsinsatser och -målsättning.

Därtill har även Sveriges kommunikationsbyråer, KOMM, i år infört en ny effektkategori i Guldägget med fokus kommunikationseffekter. Kategoribeskrivning: Kategori Effekt innefattar bidrag där den mätbara effekten har en tydlig koppling till det kreativa arbetet. Bidraget behöver påvisa hur strategin, som är baserad på kreativitet, har genererat positiva resultat för kunden och varumärket. Det kan handla om både konkreta affärseffekter men också attityd- och/eller beteendeeffekter som spelat en avgörande roll för varumärkets utveckling.

Resultat för Facebook baseras på sammantagna resultat av två verktyg. Twitter och Instagram baseras på data från ett verktyg. Samtliga 40 myndigheter på Facebook har inte motsvarande närvaro på Twitter och Instagram varför antalet sidor på de plattformarna är färre.

Myndigheter i sociala medier kvartal 1 2021

Resultat från tidigare kvartal hittar du här.

Resultat myndigheter i sociala medier första kvartalet 2021

För första kvartalet 2021 placerade sig en myndighetssida oavsett verktyg bland verktygens topp 5: Krisinformation.se. En sida som alltså sammantaget säkrat högst effekt på Facebook på bas av två olika verktyg. 

Vad menar jag med effekt? Min kommunikativa utgångspunkt är att effekt är en mix av engagemang, räckvidd och varumärkeskännedom. Hur närvaron stöttat verksamhetsmålen kan endast myndigheterna själva besvara. Kanske en faktor vi kan få se dyka upp i årsredovisningarna?

Här är det viktigt att komma ihåg att en underliggande sentimentanalys (attityd) inte finns kopplad. Vilket innebär att ett varumärkes genomslag baserat på engagemang kan vara både positivt och negativt. Som ett exempel på sentimentanalys kan du se denna för de politiska partierna. 

Kommunikationsanalys värderar även högt en hygiennivå av kundservice, det vill säga ta hand om och svara på frågor och kommentarer. Ibland värt att påminna om att det heter sociala medier av en anledning, vilket för mig innebär att både tala OCH lyssna OCH svara. Som visas längre ned har 3 av 40 myndigheter 100 procents responsgrad på kommentarer och inlägg på Facebook detta kvartal.

Aktivitet – (statliga) myndigheter

Hur aktiva var landets myndigheter under kvartalet? Om vi med aktiva menar antal publicerade sidinlägg var det SMHI som gjorde flest inlägg under kvartalet: 102 stycken, eller 34 stycken per månad. Det motsvarar tre gånger fler inlägg än myndighetssnittet för kvartalet, se nedan. 

Tvåan och trean, Krisinformation.se och Rymdstyrelsen, gjorde 88 respektive 63 stycken inlägg under kvartalet. 

De myndigheter som gjorde minst antal inlägg under kvartalet var åter Swedavia 9 (12) stycken samt Post- och telestyrelsen 8 stycken och Nämnden för hemslöjdsfrågor 7 stycken.

Aktivitet – myndighetssnitt

Sveriges myndigheter gjorde under i snitt 33 (39) inlägg per kvartal på Facebook, motsvarande 11 (13) stycken per månad. Vi kan alltså se en viss aktivitetsminskning i linje med kvartal 3 2020 från landets myndigheter på Facebook. 

Denna blogg har som utgångspunkt rekommenderat (minst) ett inlägg per dag, vilket myndigheterna generellt inte håller. 

Om vi tittar på kvartalets etta i influens, Polisen, gjorde de 42 (53) inlägg under kvartalet, motsvarande 14 (18) inlägg per månad, en aktivitetsnivå något över myndighetssnittet på 11 (13) inlägg per månad. Influensen säkrades mycket på bas av den i jämförelse stora mängden reaktioner på sina inlägg. 

Här kanske någon blir frågande av data ovan: är det flest antal inlägg som gäller för att få bra effekt, eller ändå inte vad gäller influens? Kort svar är att det finns ingen unik formel för alla då många faktorer spelar in. Relevans och efterfrågad information får nog ses som grund för till exempel Folkhälsomyndighetens framgång under senaste året. Om vi haft en Folkhälsomyndigheten II att jämföra med, som paketerat och producerat samma innehåll men på ett annat sätt, kanske vi sett ett annat resultat.

Facebook – topp 5-myndigheter per verktyg

Som bekant är en del av bloggens syfte att lyfta och visa på olika verktyg som hjälper presentera och tolka data från sociala medier. Verktyg som hanterar och viktar samma data men på olika sätt. 

Nedan syns kvartalets topp 5-myndigheter baserat på två verktyg, vilka även denna gång inte ger en exakt matchning vad gäller sidor och deras rankning, däremot hade båda en gemensam myndighetssida bland topp 5: Krisinformation.se.

  • Facebook topp 5, kvartal 1 2021
    • Influens
      1. Polisen – här kan du läsa mer om myndighetens arbete i sociala medier
      2. Krisinformation.se – här kan du läsa mer om den gemensamma myndighetenssidans arbete i sociala medier
      3. Folkhälsomyndigheten – här kan du läsa mer om myndighetens arbete i sociala medier
      4. Försvarsmakten – här kan du läsa mer om myndighetens arbete i sociala medier
      5. Tullverket
    • Poäng
      1. Krisinformation.se
      2. PRV – här kan du läsa mer om myndighetens arbete i sociala medier
      3. Rymdstyrelsen
      4. Naturvårdsverket
      5. Statens fastighetsverk.

Viktigt som ansvarig för uppföljning att komma ihåg att det resultat som visas i egna (externa) verktyg kanske inte ger samma bild som andra verktyg presenterar. Därav att Kommunikationsanalys primärt gör effektanalys baserad på minst två verktyg för att säkra reliabilitet relaterat ”bäst i klassen”. 

Till hjälp för dataunderlag från Facebook används två verktyg: de svenska analysföretagen Bumblewing (influens) och Smampion (poäng). För dataunderlag från Twitter och Instagram används endast Bumblewing. Det är respektive myndighets svenska huvudsida (alternativt största) som mätts i dessa blogginlägg. Undantag är Krisinformation.se som är en sida vilken flera myndigheter står bakom.

Facebook kvartal 1 2021 (två verktyg)

Från och med andra kvartalet 2020 baseras effektanalysen för Facebook på data från flera verktyg för att visa på sammantagen helhet och utfall men även skillnader mellan verktyg. Sammantaget ger detta analysen en ökad reliabilitet vad gäller faktiska effekter. 

Influens – Bumblewing

Verktyget Bumblewing tillför faktor influens

Kvartalets fem myndighetssidor med högst influens hanterades av (resultat föregående kvartal inom parentes om återkommande):

  1. Polisen: 30,3 (30,1) procent
  2. Krisinformation.se: 16,4 (19,8) procent
  3. Folkhälsomyndigheten 12,6 (19,9) procent
  4. Försvarsmakten: 8,8 (8,1) procent
  5. Tullverket: 7,9 procent 

Tillsammans står dessa fem myndighetssidor för 76 (80,6) procent av totalen influens. Värt att notera att 35 myndigheter därmed delar på resterande 24 (19,3) procent. En minskning vi sett fortgå senaste kvartalen som nu avtar. Det ska därför bli intressant att se om detta blir en fortsatt trend att fler myndigheter skapar utrymme och effekt för sina budskap i sociala medier i samband med resultaten för andra kvartalet. Givetvis kommer de myndigheter som har nära kontakt med allmänheten att säkra större andel influens än övriga, som t.ex. Polisen vs Nämnden för hemslöjdsfrågor. Äpplen och päron, men samma plattformar och skattepengar.

Myndigheter i sociala medier – influens kvartal 1 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Av bilden nedan ser vi en visualisering av innehåll vs reaktioner. Polisen är ett exempel på en myndighetssida som uppvisar en mix av både aktivitet och säkrat engagemang. SMHI och Krisinformation.se sticker ut vad gäller hög aktivitet. Folkhälsomyndigheten är i jämförelse inte så aktiva men deras inlägg säkrade stort engagemang. På given anledning får antas.

Myndigheter i sociala medier – engagemang (influens) kvartal 1 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewin

Poäng – Smampion

Enligt Smampions poängsbaserade verktyg var kvartalets fem främsta myndighetssidor:

  1. Krisinformation.se
  2. PRV
  3. Rymdstyrelsen
  4. Naturvårdsverket
  5. Statens fastighetsverk.
Myndigheter i sociala medier – poäng kvartal 1 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

Detta verktyg rankar inte Folkhälsomyndighetens närvaro på Facebook bland topp 5 under kvartalet, däremot bland topp 10.

Mätpunkter Facebook

15 (12) myndigheter fick inte godkänd Facebook-närvaro första kvartalet 2021 enligt Smampions poängskala. 

En myndighetssida, Migrationsverket, uppvisade negativ tillväxt av följare detta kvartal.

Rymdstyrelsen säkrade kvartalets kortaste svarstid med 95 minuter: längst svarstid hade Polisen med 9 159 minuter. 

Utfall mätpunkter (vid ändring står föregående kvartals myndighet inom parentes):

  • Störst: Polisen
  • Högst viralitet: Folkhälsomyndigheten 
  • Flest inlägg per dag: SMHI (Krisinformation.se)
  • Högst tillväxt: Notarie – Sveriges domstolar (PRV)
  • Högst engagemangsgrad (7-dagar): Post- och telestyrelsen (PRV)
  • Kortast svarstid: Rymdstyrelsen 95 minuter (Krisinformation.se 79 minuter)
  • Högst responsgrad: 100 procent uppvisade tre (sex) myndigheter: Rymdstyrelsen, Pensionsmyndigheten – fråga om pension och Polisen.

Nedan syns kvartalets topp 10-poängbaserade myndighetssidor på Facebook: 

Myndigheter i sociala medier – mätpunkter, plats 1-10 kvartal 1 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

Mest framgångsrika Facebook-inlägg första kvartalet

Båda verktygen rankade inlägg från Polisen och Tullverket bland topp 3 för kvartalet, därtill även Folkhälsomyndigheten och Post- och telestyrelsen i vardera verktygen.

Myndigheter Facebook – bästa tre inlägg kvartal 1 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing
Myndigheter Facebook – bästa tre inlägg kvartal 1 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

50 vanligast förekommande myndighetsordval Facebook

”Sverige”, ”behöver” och ”mars” var kvartalets mest använda ord bland myndigheter.

Myndigheter i sociala medier – vanligaste ordval Facebook kvartal 1 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

Twitter kvartal 1 2021 (ett verktyg)

Av de 40 myndigheter som mäts på Facebook har av dessa även 34 profiler på Twitter. Två (tre) av dessa gjorde inga tweets under perioden: Kronofogden och Lantmäteriet.

Myndigheternas aktivitet på Twitter uppgick till 90 (77) tweets per kvartal, eller 30 (26) tweets per månad. Mest aktiva var åter Krisinformation.se med 1 048 (920) tweets, motsvarande 349 (307) tweets per månad.

Kvartalets fem myndighetssidor med högst influens på Twitter hanterades av (resultat föregående kvartal inom parentes om återkommande):

  1. Krisinformation.se 38,5 (32,4) procent
  2. Folkhälsomyndigheten: 12,9 (14,7) procent
  3. Sida: 11 (12,5) procent
  4. Försvarsmakten: 9,3 (17,3) procent
  5. Karolinska Institutet: 9,3 (6,4) procent 

Tillsammans står dessa fem myndighetsprofiler för 81 (83,2) procent av totalen influens. Här ser vi åter två myndigheter som inte förekommit i toppen på Facebook: Sida samt Karolinska institutet.

Värt notera att 29 myndigheter därmed delade på resterande 19 (16,8) procent influens. En ökning även på denna plattform från övriga myndigheters genomslag.

Myndigheter på Twitter – influens kvartal 1 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Bilden nedan illustrerar väl Krisinformation.ses höga aktivitet vs det engagemang som Försvarsmakten skapar. Majoriteten myndigheter placerar sig i vänstra hörnet med både låg aktivitet samt lågt engagemang på innehåll.

Myndigheter på Twitter – engagemang (influens) kvartal 1 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Mest framgångsrika inlägg Twitter – första kvartalet

  1. Krisinformation.se
  2. Försvarsmakten
  3. Karolinska Institutet
Myndigheter på Twitter – bästa tre inlägg kvartal 1 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Instagram kvartal 1 2021 (ett verktyg)

Av de 40 myndigheter som mäts på Facebook har av dessa även 26 sidor på Instagram. Två av dessa gjorde inga inlägg under perioden: Sveriges Domstolar och Swedavia.

Myndigheternas aktivitet på Instagram uppgick till 22 (24) stycken inlägg per kvartal, eller 7 (8) inlägg per månad. Mest aktiva var Statens fastighetsverk med 64 inlägg under kvartalet, motsvarande 21 inlägg per månad.

Kvartalets fem myndighetssidor med högst influens på Instagram hanterades av (resultat föregående kvartal inom parentes om återkommande):

  1. Försvarsmakten: 30,4 (24,4) procent
  2. Polisen 21,5 (20,5) procent
  3. Statens fastighetsverk: 15,9 (14) procent
  4. Kustbevakningen: 7,9 (10,6) procent
  5. Tullverket 7,9 procent

Tillsammans står dessa fem myndighetssidor för 83,6 (81,7) procent av totalen influens. Värt att notera att 21 myndigheter därmed delar på resterande 16,4 (18,3) procent. På Instagram ser vi till skillnad från Facebook och Twitter inte en ökning av influens för gruppen Övriga.

Myndigheter på Instagram – influens kvartal 1 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Bilden nedan illustrerar väl Rymdstyrelsens och Statens fastighetsverks höga aktivitet vs det engagemang som Försvarsmakten och Polisen skapar.

Intressant notera spridningen i denna graf i jämförelse med motsvarande för Twitter, och i viss mån även Facebook, där denna visar att myndigheterna på Instagram både uppvisar högre aktivitet, samt att innehållet skapar mer engagemang.

Myndigheter på Instagram – engagemang (influens) kvartal 1 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Mest framgångsrika inlägg Instagram – första kvartalet

Vid ändring från föregående kvartal inom parentes.

  1. Polisen
  2. Försvarsmakten
  3. Försvarsmakten (Polisen)
Myndigheter på Instagram – bästa tre inlägg kvartal 1 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Kantar Sifo, Mediebarometern och SKI

Relaterad info som dels visar uppfattning om myndigheter, dels leder till tankar där sociala medier kan bidra påverka denna uppfattning.

Anseendeindex – extramätning myndigheter

I oktober 2021 gjorde Kantar Sifo en extramätning relaterat ett urval av myndigheter. Bland dessa myndigheter uppvisades en tydlig ökning för MSB och en minskning för Polisen.

Anseendeindex myndigheter oktober 2020. Källa: Kommunikationsanalys. Datakälla: Kantar Sifo

Förtroendebarometern 2021 – Medieakademin

Medieakademins förtroendebarometer genomfördes i februari/mars 2021. Samtliga 40 myndigheter som här analyseras finns inte med, dock ett antal som har bedömts av denna panel.

”Sjukvården” får i sammanhanget det högsta förtroendet från allmänheten. Inom kort kommer Kommunikationsanalys att dela resultaten för första kvartalet för Regioner och sjukhus samt Kommuner i sociala medier. Därefter följer Riksbanken, som placerar sig före både staten och riksdagen.

Förtroende för samhällsinstitutioner. Källa: Förtroendebarometern 2021
Förtroende för myndigheter m.m.. Källa: Förtroendebarometern 2021

Vad är viktigt för ett starkt varumärke?

Det finns som bekant mycket bra material och kompetens relaterat varumärkesarbete. Svenskt Kvalitetsindex, SKI, har skrivit ett kort inlägg om varumärke. De lyfter bland annat vikten av att lyckas sammankoppla varumärket med mer värdebaserade och emotionella ord.

Är till exempel emotionella ord en utmaning för myndigheter att använda? Till detta kan även emojis o.dyl. kopplas. Hur resonerar ni?

Hur matchar dessa faktorer det kommunikativa arbetet inom din organisation? Det påverkar ju även organisationens tonalitet. Och om dessa är aktuella parametrar: hur mäter ni effekt?

Länka till webben?

Länkar ni ofta/alltid från sociala medier till er webb? Det finns som bekant funderingar runt hur mycket t.ex. Facebooks algoritm påverkas (negativt) av material som länkar ut från plattformen. But on the positive side, Eurostat har delat data för 2020 som visar att EU:s medborgare i allmänhet, och svenskar i synnerhet, vänder sig till just myndigheters hemsidor för fakta. Och flest i åldersgruppen 25-34 år.

Share of people that obtained information from government websites in 2020. Datakälla: Eurostat

Kontakt

Var det någon närvaro och effekt i sociala medier som överraskade i effektanalysen för kvartalet? Hur uppfattar och upplever du våra (statliga) myndigheters närvaro i sociala medier? Ser du utrymme för mer/mindre aktivitet? Annan aktivitet?

Följ gärna Kommunikationsanalys på Facebook och LinkedIn för att säkra nya insikter om effekter i sociala medier och social media management.

Nästa effektanalys för (statliga) myndigheter i sociala medier kommer i juli/augusti 2021 för andra kvartalet 2021.

Behöver du och er organisation ett bollplank eller stöd för ert arbete och resultat i sociala medier? Välkommen att höra av dig.

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange: Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Datakälla: Bumblewing och  Smampion

Definition av influens

Urval: Bland landets 455 myndigheter har 40 Facebook-sidor valts ut utifrån två faktorer. Dels Kantar Sifos Anseendeindex 2019, dels närvaro på Facebook. Inte alla myndigheter i Anseendeindex har närvaro på Facebook, och vissa har även valt bort Facebook, som till exempel Allmänna reklamationsnämnden (ARN) och Brottsförebyggande rådet (BRÅ). Därför är 40 stycken valda utifrån parametrar index, synlighet i media samt intresse. Därmed blir det en blandning av de olika typerna av myndigheter. De har olika närhet till och relevans för medborgarna beroende på deras olika uppdrag. Krisinformation.se är ingen myndighet utan en sida, men finns med eftersom det är en gemensam Facebook-kanal för ett flertal myndigheter. Motsvarande sidor, där sådana finnes, redovisas för Twitter och Instagram.

Smampions poängskala (0-100) motsvarar följande betyg:

100: Perfekt
95 – 99: Världsklass
90 – 94: Mycket bra
80 – 89: Väldigt bra
65 – 79: Ett bra betyg
45 – 64: Helt ok
30 – 44: Ej godkänt
0 – 29: Underkänt

Svenska myndigheter i sociala medier – kvartal 4 2020

Polisen, Krisinformation.se och Kustbevakningen var kvartalets bästa myndighetssidor på Facebook. Sveriges (statliga) myndigheter gjorde under fjärde kvartalet en aktivitetsökning till i snitt 39 (32) inlägg per kvartal på Facebook. Flest inlägg gjorde Krisinformation.se. Högst tillväxt under kvartalet uppvisade PRV. Kortast svarstid uppvisade Krisinformation.se med 79 minuter. Sex myndigheter hade 100 procents responsgrad på Facebook. Nyhet: Högst influens säkrades på Twitter av Krisinformation.se och av Försvarsmakten på Instagram.

2020 utökade Kommunikationsanalys sina effektanalyser i sociala medier till att omfatta skattefinansierade verksamheter som Sveriges kommuner, länsstyrelser, myndigheter, regioner och sjukhus. En anledning till detta nya fokusområde var pandemin och samhällets tydliga behov av information och fakta, där sociala medier fyller en viktig roll som nyhetskälla för många.

Dessa nya effektanalyser har tagits emot med stort intresse. En anledning verkar vara att just uppföljning av sociala medier är ett område som hittills inte fått mycket utrymme internt, om beroende på resurser eller annat. Oavsett, tack för återkoppling och inspirerande engagemang.

En nyhet för fjärde kvartalet och (statliga) myndigheter är att förutom Facebook nu även resultat och effekter på Twitter samt Instagram redovisas, dessa på bas av ett (1) verktyg. Samtliga 40 myndigheter har inte närvaro på Twitter och Instagram varför antalet sidor på de nya plattformarna varierar.

Pandemikommunikation och digital kompetens

I december släpptes Svenskarna och internet 2020 där vi bland annat kunde läsa att vår användning av sociala medier under pandemin ökat med 7 procent i jämförelse med samma period 2019. 89 procent av internetanvändarna använde därmed sociala medier. Detta resultat, sammantaget med Reuters Institute Digital News Report 2020 vilken visar att 32 procent har Facebook som nyhetskälla, ger tydliga indikationer på de sociala plattformarnas vikt för organisationers kommunikativa framgång.

Sveriges kommunikatörer ger den 9 februari ett gratis webbinarium tillsammans med Internetstiftelsen vid namn Instagram, Youtube, Twitch eller Reddit – hur ska en kommunikatör tänka? Bra tips för dig som planerar att utöka/ändra er närvaro till flera sociala plattformar.

Till inspiration relaterat pandemikommunikation har analysföretaget Smampion sammanställt ett antal corona-inlägg från landets kommuner, vilka under förra året skapade stor spridning och engagemang på Facebook. 

En genomtänkt och väl paketerad digital närvaro är som bekant av stor vikt för att lyckas nå ut med sina budskap i sociala medier. Samtidigt kan vi läsa att digital kompetens generellt är en bristvara inom offentlig sektor. Vad gäller digital kommunikation möter jag samtidigt fler och fler med titeln ”digital kommunikatör”. 

Vad innebär då detta? ”Det beror på”, verkar vara svaret. Som ett kompetensexempel kan vi för digital kommunikation utgå ifrån funktionen Social Media Management, som för sociala medier omfattar arbetet Före-Under-Efter, eller omskrivet: Kreativa processer-Kanalpaketering/-publicering-Kundservice samt analys. Vilka i sig kan ses som flera olika kompetenser.

Jag ser ibland vid rekrytering att en digital kommunikatör ofta förväntas klara hantera hela processen med sociala medier – inklusive annonsering. Utöver detta även både externwebb och intranät, och därtill gärna även nyhetsbrev, sökord osv.osv. Gärna med en förståelse för juridiska aspekter. Dessa krav är särskilt tydliga hos mindre organisationer med färre resurser.

Från mitt perspektiv är detta både tunga och stora kompetenskrav, vilka jag har svårt att se hur en person kan leverera på med hög kvalitet genomgående. Jag ser samtidigt att större organisationer har delat upp dessa roller med specificerad kompetens och funktioner. Vilket, för att återknyta till sociala medier, är betryggande att se att begreppet förstås omfatta en bredd av kompetenser.

Vad gäller de kommunikativa delarna av arbetsprocessen Före-Under-Efter är de indikationer jag får just vad gäller uppföljning, är att den ofta blir sekundär eller bristfällig. Detta då fokus ligger på produktion och publicering – samt kanske därtill även hantera digital kundservice. Förhoppningsvis kan denna blogg ge stöd och inspiration vad gäller att säkra en bra kompetenskedja för de sociala plattformarna, både för rekryterande chefer samt för kanske överbelastade medarbetare. Ett stabilt och hållbart social media management helt enkelt.

Schrems II-domen samt medier på nätet

Förra kvartalet berörde jag Schrems II-domen som skapat oklarhet om vad som kommer gälla för innehåll i sociala medier. Och därmed hur det kommer att påverka budskapsflödet i sociala medier. Jag förmodar att de flesta större organisationer börjar få planer runt hur förhålla sig till detta, med nära samverkan mellan kommunikation och juridik. Här kan du läsa vad Integritetsskyddsmyndigheten (före detta Datainspektionen) säger om påverkan av Schrems II-domen, med frågor och svar. För dig som vill få detta tydligare förklarat utifrån ett marknadsperspektiv ger IFI kursen Schrems II och dataöverföring – vad gäller vid marknadsföring och digital kommunikation

Ett lösning i praktiken på Schrems II-domen ger Jönköpings kommun som du hittar här. Läs gärna även Pensionsmyndighetens tankar i frågan.

Relaterat Schrems II-domen har företaget Webperf gjort ett test av använda verktyg för webbanalys i offentlig sektor, som till exempel Google Analytics. De har undersökt 623 webbplatser inom offentlig sektor och resultaten hittar du här.

Relevant och bra paketerat innehåll är som bekant en viktig faktor för att nå och säkra effekt i sociala medier. Ifall innehållets format utgör sändning eller publicering på internet kan dessa tips från Myndigheten för press, radio och tv vara bra att känna till.

Publicering av innehåll

Det är glädjande se alla läsare av bloggens #tipsfrånverkligheten där Kommunikationsanalys bjuder in utvalda varumärken till att berätta om sitt arbete med sociala medier. Bakgrunden till dessa inlägg kommer från egna erfarenheter av att ha byggt upp en global koncernnärvaro i sociala medier på 00-talet, och hur lite info som då fanns – och hur mycket tillgång till kompetens och inspiration skulle betytt. Och som fortfarande efterfrågas.

Något jag brukar lyfta i dessa inlägg är hur arbetet med plattformarna planeras. Det är en fråga som jag även ställer vid uppdrag när jag stöttar organisationer med sociala medier. Och här förekommer hela bredden från ren ad hoc till digitala redaktionella årsplaneringshjul. Hur planerar och arbetar din organisation med innehåll?

Bilden nedan visar hur en planerad Social Media Week kan se ut på bas av aktivitet på nio sociala plattformar. Det jag tycker du särskilt ska notera är dels fördelningen av postning över hela dygnet, dels över hela veckan. Ett arbetssätt jag själv använt sedan många år.

Social Media Week. Källa: Blog 2Social by Adenion

Myndigheter i sociala medier kvartal 4

Detta är den fjärde kvartalsanalysen för myndigheter i sociala medier. Tidigare släppta hittar du här.

Av de myndigheter som i juni 2020 enligt Kantar Sifo:s Anseendeindex 2020 placerade sig som topp 3, hittar du dem även i denna blogg delandes sina erfarenheter:

  1. SMHI – här kan du läsa mer om myndighetens arbete med sociala medier
  2. Kustbevakningen – här kan du läsa mer
  3. Folkhälsomyndigheten – här kan du läsa mer 

Resultat myndigheter i sociala medier fjärde kvartalet 2020

För fjärde kvartalet 2020 var det ingen given etta som utkristalliserades på bas av flera verktygs underlag. Däremot placerade sig tre myndighetssidor oavsett verktyg bland verktygens topp 5: PolisenKrisinformation.se och Kustbevakningen. Tre sidor som alltså sammantaget säkrat högst effekt på Facebook på bas av två olika verktyg. 

Vad menar jag med effekt? Min kommunikativa utgångspunkt är att effekt är en mix av engagemang, räckvidd och varumärkeskännedom. Hur närvaron stöttat verksamhetsmålen kan endast myndigheterna själva besvara. Kanske en faktor vi kommer få se dyka upp i årsredovisningarna?

Här är det viktigt att komma ihåg att en underliggande sentimentanalys inte finns kopplad. Vilket innebär att ett varumärkes genomslag baserat på engagemang kan vara både positivt och negativt. Som ett exempel på sentimentanalys kan du se denna för de politiska partierna.

Kommunikationsanalys värderar även högt en hygiennivå av kundservice, det vill säga ta hand om och svara på frågor och kommentarer. Ibland värt att påminna om att det heter sociala medier av en anledning, vilket för mig innebär att både tala OCH lyssna OCH svara. Som syns längre ned har 6 av 40 myndigheter 100 procents responsgrad på kommentarer och inlägg på Facebook detta kvartal.

Aktivitet – (statliga) myndigheter

Hur aktiva var landets myndigheter under kvartalet? Om vi med aktiva menar antal publicerade sidinlägg var det Krisinformation.se som gjorde flest inlägg under fjärde kvartalet: 107 stycken, eller 36 stycken per månad. Det motsvarar nästan tre gånger fler inlägg än myndighetssnittet för kvartalet, se nedan. 

Här är det viktigt att komma ihåg att bakom Krisinformation.se står flera myndigheter, och är alltså inte en egen myndighet utan en gemensam myndighetssida.

Tvåan och trean, SMHI och Statens fastighetsverk, gjorde 83 respektive 67 stycken inlägg under kvartalet. 

De myndigheter som gjorde minst antal inlägg under kvartalet var åter Notarie (Sveriges domstolar) 13 (7), Post- och telestyrelsen 13, CSN 13 samt Swedavia 12.

Aktivitet – myndighetssnitt

Sveriges myndigheter gjorde under fjärde kvartalet i snitt 39 (32) inlägg per kvartal på Facebook, motsvarande 13 (11) stycken per månad. Vi kan alltså se en viss aktivitetsökning i linje med kvartal 2 från landets myndigheter på Facebook. 

Denna blogg som utgångspunkt rekommenderat minst ett inlägg per dag, vilket myndigheterna generellt inte håller. 

Om vi tittar på kvartalets etta i influens, Polisen, gjorde de 53 inlägg under kvartalet, motsvarande 18 inlägg per månad, en aktivitetsnivå över myndighetssnittet på 13 inlägg per månad. Influensen säkrades mycket på bas av den i jämförelse stora mängden reaktioner på sina inlägg. 

Här kanske någon blir frågande av data ovan: är det flest antal inlägg som gäller för att få bra effekt, eller ändå inte vad gäller influens? Kort svar är att det finns ingen unik formel för alla då många faktorer spelar in. Relevans och efterfrågad information får nog ses som grund för till exempel Folkhälsomyndighetens framgång under året. Om vi haft en Folkhälsomyndigheten II att jämföra med, som paketerat och producerat samma innehåll men på ett annat sätt, kanske vi sett ett annat resultat.

Facebook – topp 5-myndighet per verktyg

Som bekant är en del av bloggens syfte att lyfta och visa på olika verktyg som hjälper presentera och tolka data från sociala medier. Verktyg som hanterar och viktar samma data men på olika sätt. 

Nedan syns topp 5-myndigheter under kvartalet baserat på två verktyg, vilka även denna gång inte ger en exakt matchning vad gäller sidor och deras rankning, förutom att båda verktygen har samma tre myndigheter bland topp 5. Viktigt som ansvarig för uppföljning att komma ihåg att det resultat som visas i egna (externa) verktyg kanske inte ger en bild som andra verktyg presenterar. Därav att denna blogg primärt gör analys baserad på minst två verktyg för att säkra reliabilitet relaterat ”bäst i klassen”. 

  • Facebook
    • Influens: 
      1. Polisen – här kan du läsa mer om myndighetens arbete i sociala medier
      2. Folkhälsomyndigheten – här kan du läsa mer om myndighetens arbete i sociala medier
      3. Krisinformation.sehär kan du läsa mer om den gemensamma myndighetenssidans arbete i sociala medier
      4. Försvarsmakten – här kan du läsa mer om myndighetens arbete i sociala medier
      5. Kustbevakningenhär kan du läsa mer om myndighetens arbete i sociala medier.
    • Poäng: 
      1. Krisinformation.se
      2. PRV
      3. Kustbevakningen
      4. Statens fastighetsverk
      5. Polisen.

Till hjälp för dataunderlag från Facebook används två verktyg: de svenska analysföretagen Bumblewing (influens) och Smampion (poäng). För dataunderlag från Twitter och Instagram används endast Bumblewing. Det är respektive myndighets svenska huvudsida (alternativt största) som mätts i dessa blogginlägg. Undantag är Krisinformation.se som är en sida vilken flera myndigheter står bakom.

Kvartal 4 2020 – myndigheter på Facebook (två verktyg)

Från och med andra kvartalet 2020 baseras effektanalysen för Facebook på data från flera verktyg för att visa på sammantagen helhet, utfall men även skillnader mellan verktyg. Sammantaget ger detta analysen en ökad reliabilitet vad gäller faktiska effekter. 

Verktyget Bumblewing tillför faktor influens

Kvartalets fem myndighetssidor med högst influens hanterades av (föregående kvartal inom parentes):

  1. Polisen: 30,1 (27,6) procent
  2. Folkhälsomyndigheten 19,9 (28,7) procent
  3. Krisinformation.se: 19,8 (8,5) procent
  4. Försvarsmakten: 8,1 (8,7) procent
  5. Kustbevakningen: 2,7 (3,9) procent 

Tillsammans står dessa fem myndighetssidor för 80,6 (77,4) procent av totalen influens. Värt att notera att 35 myndigheter därmed delar på resterande 19,3 (22,6) procent. En minskning vi sett fortgå senaste kvartalen, vilket alltså visar att det i stort är tre myndigheter som dominerar myndighetsgenomslaget på Facebook. Som jämförelse är motsvarande fördelning bland kommuner i sociala medier 87,2 (89,1) procent bland gruppen övriga. Till skillnad från kommuner har alltså ett fåtal myndigheter en total dominans vad gäller influens inom sin bransch på Facebook.

Myndigheter i sociala medier – influens kvartal 4 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Av bilden nedan ser vi en visualisering av innehåll vs reaktioner. Ett exempel på myndighetssidor som uppvisar en mix av både aktivitet och säkrat engagemang är åter Polisen. Krisinformation.se sticker ut vad gäller hög aktivitet. Folkhälsomyndigheten är i jämförelse inte så aktiva men deras inlägg säkrade stort engagemang.

Myndigheter i sociala medier – engagemang (influens) kvartal 4 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewin

Enligt Smampions poängsbaserade verktyg var kvartalets fem främsta myndighetssidor Krisinformation.se, PRV, Kustbevakningen, Statens fastighetsverk och Polisen.

Myndigheter i sociala medier – poäng kvartal 4 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

Detta verktyg rankar inte Folkhälsomyndighetens närvaro på Facebook bland topp 5 under kvartalet, däremot bland topp 10.

Mätpunkter Facebook

12 (19) myndigheter fick inte godkänd Facebook-närvaro fjärde kvartalet 2020 enligt Smampions poängskala. 

Ingen myndighetssida uppvisade negativ tillväxt av följare detta kvartal.

Krisinformation.se säkrade kvartalets kortaste svarstid med 79 minuter: längst hade Lantmäteriet med 11 673 minuter. 

Några mätpunkter (vid ändring föregående kvartals myndighet inom parentes):

  • Störst: Polisen
  • Högst viralitet: Folkhälsomyndigheten 
  • Flest inlägg per dag: Krisinformation.se (SMHI)
  • Högst tillväxt: PRV (Strålsäkerhetsmyndigheten)
  • Högst engagemangsgrad (7-dagar): PRV (Naturvårdsverket)
  • Kortast svarstid: Krisinformation.se 79 minuter (Arbetsförmedlingen 59 minuter)
  • Högst responsgrad: 100 procent uppvisade sex (nio) myndigheter: PRV, Polisen, Tullverket, Arbetsförmedlingen, Spelinspektionen och SCB.

Nedan syns kvartalets topp 10-poängbaserade myndighetssidor på Facebook:

Myndigheter i sociala medier – mätpunkter, plats 1-10 kvartal 4 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

Smampions poängskala (0-100) motsvarar följande betyg:

100: Perfekt
95 – 99: Världsklass
90 – 94: Mycket bra
80 – 89: Väldigt bra
65 – 79: Ett bra betyg
45 – 64: Helt ok
30 – 44: Ej godkänt
0 – 29: Underkänt

Mest framgångsrika inlägg fjärde kvartalet

Båda verktygen rankade inlägg från Folkhälsomyndigheten bland topp 3 för kvartalet, därtill även Polisen och Jordbruksverket i vardera verktygen.

Myndigheter Facebook – bästa tre inlägg kvartal 4 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing
Myndigheter i sociala medier – bästa tre inlägg kvartal 4 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

50 vanligast förekommande myndighetsordval i sociala medier

”Sverige”, ”behöver” och ”december” var kvartalets mest använda ord bland myndigheter.

Myndigheter i sociala medier – vanligaste ordval kvartal 4 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

Kvartal 4 2020 – myndigheter på Twitter (ett verktyg)

Av de 40 myndigheter som mäts på Facebook har av dessa även 34 profiler på Twitter. Tre av dessa gjorde inga tweets under perioden: Kronofogden, Lantmäteriet och Rymdstyrelsen.

Myndigheternas aktivitet på Twitter uppgick till 77 stycken per kvartal, eller 26 tweets per månad. Mest aktiva var Krisinformation.se med 920 tweets, motsvarande 307 tweets per månad.

Kvartalets fem myndighetssidor med högst influens på Twitter hanterades av:

  1. Krisinformation.se 32,4 procent
  2. Försvarsmakten: 17,3 procent
  3. Folkhälsomyndigheten: 14,7 procent
  4. Sida: 12,5 procent
  5. Karolinska Institutet: 6,4 procent 

Tillsammans står dessa fem myndighetsprofiler för 83,2 procent av totalen influens. Här ser vi två myndigheter som inte förekommit i toppen på Facebook: Sida samt Karolinska institutet. Värt notera att 35 myndigheter därmed delade på resterande 16,8 procent influens.

Myndigheter på Twitter – influens kvartal 4 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Denna bild illustrerar väl Krisinformation.ses höga aktivitet vs det engagemang som Försvarsmakten skapar. Majoriteten myndigheter placerar sig i vänstra hörnet med båda låg aktivitet samt lågt engagemang på innehåll.

Myndigheter på Twitter – engagemang (influens) kvartal 4 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Mest framgångsrika inlägg Twitter – fjärde kvartalet

  1. Försvarsmakten
  2. Folkhälsomyndigheten
  3. Krisinformation.se
Myndigheter på Twitter – bästa tre inlägg kvartal 4 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Kvartal 4 2020 – myndigheter på Instagram (ett verktyg)

Av de 40 myndigheter som mäts på Facebook har av dessa även 26 sidor på Instagram. Två av dessa gjorde inga inlägg under perioden: CSN och Sveriges Domstolar.

Myndigheternas aktivitet på Instagram uppgick till 24 stycken inlägg per kvartal, eller 8 inlägg per månad. Mest aktiva var Lantmäteriet med 82 inlägg under kvartalet, motsvarande 27 inlägg per månad.

Kvartalets fem myndighetssidor med högst influens på Instagram hanterades av:

  1. Försvarsmakten: 24,4 procent
  2. Polisen 20,5 procent
  3. Statens fastighetsverk: 14 procent
  4. Krisinformation.se: 12,2 procent
  5. Kustbevakningen: 10,6 procent

Tillsammans står dessa fem myndighetssidor för 81,7 procent av totalen influens. Värt att notera att 21 myndigheter därmed delar på resterande 18,3 procent.

Myndigheter på Instagram – influens kvartal 4 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Denna bild illustrerar väl Lantmäteriets höga aktivitet vs det engagemang som Försvarsmakten och även Polisen skapar. Intressant notera spridningen i denna graf i jämförelse med motsvarande för Twitter, där denna visar att myndigheterna både uppvisar högre aktivitet, samt att innehållet skapar mer engagemang.

Myndigheter på Instagram – engagemang (influens) kvartal 4 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Mest framgångsrika inlägg Instagram – fjärde kvartalet

  1. Polisen
  2. Försvarsmakten
  3. Polisen
Myndigheter på Instagram – bästa tre inlägg kvartal 4 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Var det någon närvaro och effekt på i sociala medier som överraskade i analysen för fjärde kvartalet? Hur uppfattar och upplever du våra (statliga) myndigheters närvaro i sociala medier? Ser du utrymme för mer/mindre aktivitet?

Följ gärna Kommunikationsanalys på Facebook och LinkedIn för att säkra nya insikter om effekter i sociala medier och social media management.

Nästa effektanalys för myndigheter kommer i april/maj 2021 för första kvartalet 2021.

Behöver du och er organisation ett bollplank eller stöd för ert arbete och resultat i sociala medier? Välkommen att höra av dig.

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange: Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Datakälla: Bumblewing och  Smampion

Definition av influens

Urval: Bland landets 455 myndigheter har 40 Facebook-sidor valts ut utifrån två faktorer. Dels Kantar Sifos Anseendeindex 2019, dels närvaro på Facebook. Inte alla myndigheter i Anseendeindex har närvaro på Facebook, och vissa har även valt bort Facebook, som till exempel Allmänna reklamationsnämnden (ARN) och Brottsförebyggande rådet (BRÅ). Därför är 40 stycken valda utifrån parametrar index, synlighet i media samt intresse. Därmed blir det en blandning av de olika typerna av myndigheter. De har olika närhet till och relevans för medborgarna beroende på deras olika uppdrag. Krisinformation.se är ingen myndighet utan en sida, men finns med eftersom det är en gemensam Facebook-kanal för ett flertal myndigheter. Motsvarande sidor, där sådana finnes, redovisas för Twitter och Instagram,

Krisinformation.se prioriterar bemanning i sociala medier

Kommunikation sociala medier Krisinformation.se

I år har Kommunikationsanalys tillfört ett flertal nya branscher för benchmark och uppföljning av framgång och närvaro i sociala medier, däribland (statliga) myndigheter. Här kan du läsa mer om myndigheters framgång i sociala medier i effektanalysen för årets tredje kvartal 2020.

Denna blogg vill även inspirera genom att möjliggöra tips från digitala varumärken som antingen förekommer på de olika topplistor för sociala medier som bloggen lyfter, eller som belyser den vardag som ansvariga för sociala plattformar möter. En samlingsplats för professionella med #tipsfrånverkligheten.

Denna gång delar Amanda Lägervik Sjöstedt, webbredaktör vid Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), sina tankar om hur den gemensamma myndighetskanalen Krisinformation.se arbetar med sociala medier för att nå framgång samt hanterar uppföljning.

Vad vill Krisinformation.se uppnå med sin närvaro i sociala medier?

– Krisinformation.se använder sociala medier för att nå ut till fler med varningar, nyheter, viktigt meddelande till allmänheten (VMA) och råd. Dialogen med våra följare är också viktig. 

  • Krisinformation.se är basen för bekräftad krisinformation från svenska myndigheter. Genom att använda sociala medier kan vi se till att fler nås av den samhällsviktiga informationen och samtidigt ställa frågor till oss. 
  • Grundsyftet är att snabbt nå ut med bekräftad myndighetsinformation i sociala medier. Om vi är snabba på att kommunicera kan vi också minska risken för att rykten och felaktigheter sprids.
  • Vi är aktiva i sociala medier från tidig morgon till sen kväll och uppskattar verkligen dialogen som uppstår i våra flöden. Att vi prioriterar bemanning i sociala medier gör att vi snabbt kan moderera innehåll och besvara frågor så fort som möjligt. Det blir nästan som en chatt. Vi vill att man ska känna sig trygg i våra kommentarsfält och våga ställa frågor.
  • Vi ser också dialogen som ett sätt att inhämta information – det folk har mycket frågor om försöker vi lyfta till ansvariga myndigheter. Det kan göra att vi upptäcker att det saknas information inom något område eller att informationen behöver bli tydligare. I bland får vi också in tips från allmänheten via våra sociala kanaler om att någon händelse inträffat.

Hur resonerar och agerar ni för ett lyckat upplägg? 

– Redaktionen består av omkring 10 heltidsanställda medarbetare. Vi både postar och besvarar alla inlägg själva, och strävar alltid efter använda ett så enkelt språk, så att informationen blir så tillgänglig som möjligt. Eftersom vi ingår i MSB:s beredskapsorganisation innebär det att vi också har beredskap dygnet runt. För att kunna bemanna dessa pass har vi även hjälp av 8 extra medarbetare som jobbar på timme och kan täcka vissa av dessa pass. I samband med coronan har vi även skalat upp organisationen under kvällar och helger. Vi har alltså inte längre enbart beredskap för att hantera händelser under kvällar och helger, nu har vi också en person som arbetar fram till klockan 22 vardagar och helger.

– Det är viktigt att anpassa inläggen i sociala medier efter vad som funkar bäst i varje kanal. Vi har innehållsmöte varje vecka där vi på redaktionen planerar innehåll för sociala medier. Eftersom vi snabbt vill kunna producera och publicera material i sociala medier har vi satsat på produktion inhouse. Vi är några som jobbar med InDesign, som jag ser som ett mycket viktigt verktyg, och kan skapa grafiskt material, samt vi skapar filmer i verktyget Storykit.

– Vårt arbete har givetvis påverkats av coronapandemin. I våras genomförde MSB, Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen en nationell kampanj som bland annat gick i våra sociala kanaler. Så antalet följare har ökat explosionsartat. Det är mycket positivt eftersom det hjälper oss att nå många fler.

– Vi märker att frågorna är mycket mer specifika sedan de regionala skärpta allmänna råden infördes. Det har skett ett skifte från nationell till regional nivå. Vi märker också att många har blivit väldigt insatta i coronapandemin (vilket ju är naturligt, eftersom vi inte visste lika mycket i våras) och kanske jämför Sveriges hantering av pandemin med andra länders. Sen märker man nu, precis som i våras, att beslut från myndigheter väcker många olika känslor. Alla reagerar olika och drabbas olika.

– En pandemi kanske faktiskt är den kris då vårt uppdrag blir som viktigast. För det är så otroligt många som drabbas, samtidigt som det är många olika myndigheter och aktörer som har i uppdrag att kommunicera. Jag tror jag räknar ganska rätt om jag säger att vi samlar minst 50 olika myndigheters/aktörers information på sajten. Det här är den allra största händelsen vi någonsin har hanterat så det har varit utmanande att bygga sidor som kan möta allmänhetens behov. Eftersom mycket råd och rekommendationer har förändrats under tiden så är det ett otroligt stort informationspaket som vi behöver hålla uppdaterat – så det gäller att ha tungan rätt i mun!

– I vårt uppdrag ligger även att översätta informationen om covid-19 på flera olika språk: engelska, arabiska, somaliska, farsi, tigrinja, turkiska, teckenspråk, lättläst. Två redaktörer turas om att hantera detta (det krävs en heltidstjänst varje dag).

– Under coronapandemin har ett lyckat upplägg varit att skapa enkla grafiska plattor i färg där vi listar viktig information i punktform. Då nås alla av den viktigaste information utan att behöva klicka vidare. Det är också den typen av information, som inte länkar vidare, som vi märker ger allra bäst spridning och engagemang.

– Det är viktigt att vi som jobbar med myndighetsinformation hänger med i utvecklingen och vågar prova nya funktioner i de sociala kanalerna. I Instagram stories finns exempelvis många sätt att kommunicera mer interaktivt. Vi brukar göra quiz, ställa frågor och samla in tips från allmänheten som vi sedan delar vidare så att alla kan ta del av dem. Det blir som en form av crowdsourcing där alla kan bidra. Några exempel: ”Vänligaste sättet att bemöta någon som hostar/står för nära?”, ”Vilket är ditt bästa tips för att hålla ut i en annorlunda corona-vardag?”, ”Vilka är dina bästa tips på coronasäkra halloweenaktiveter?”. De här frågorna skapar alltid ett mycket stort engagemang. Man märker att många vill bidra med tips till andra, det tycker vi är fint. Vi ser det som att vi vill finnas där för allmänheten på flera sätt, inte bara för att publicera skarpa nyheter och råd, utan också som en hjälpande hand genom krisen. Både för att stödja och svara på frågor men också för att hjälpa andra att göra rätt.

– Jag vill passa på att nämna det hederspris som vi nyligen fick av IDG, och deras fina och talande motivering: ”Krisinformation.se är en sajt från MSB, Myndigheten för samhällsskydd- och beredskap. Här kan du snabbt hitta pålitlig och korrekt information om pågående kriser, något som såklart varit högaktuellt under 2020. Men den stora anledningen till att vi anser att Krisinformation förtjänar ett hederspris på årets Topp100-lista är att de i krisens start snabbt kom ut med enkla och tydliga inlägg i sociala medier. Inlägg som sedan kunde delas och spridas vidare – det som på marknadsföringsspråk brukar kallas ”sharables”. Vi tycker det är bra när myndigheter själva skapar innehåll som är enkelt att dela vidare. För i början av en kris finns alltid en önskan och ett stort behov från allmänheten att känna sig hjälpsam genom att dela vidare och sprida innehåll på sociala medier.”

Kommunikation sociala medier Krisinformation.se

Hur följer ni upp resultat av er närvaro i sociala medier? Vilka verktyg använder ni? Har ni tydliga mål?

– Vi använder Facebooks, Instagrams och Twitters egna verktyg för att mäta räckvidd och engagemang.

– Vi har inga konkreta siffermål gällande inläggen, men vi försöker alltid att nå så många som möjligt. När vi publicerar så kallade ”shareables” eller infografik är det för att vi vet att dessa inlägg delas mer och får högre interaktion. Så kring dessa inlägg (till skillnad från inläggen som är rena nyheter) tänker vi till lite extra kring hur vi kan få informationen så tydlig, enkel och kraftfull som möjligt. Det är viktigt med klarspråk till exempel.

– Vi använder oss av Meltwater Engage för att hantera kommentarer. Det har varit ett ovärderligt verktyg för oss eftersom vi under en period i våras hanterade ungefär 1 500 kommentarer per dag. När det var som mest intensivt möjliggjorde Meltwater Engage att vi på ett enkelt sätt kunde ta in mer hjälp för att svara i sociala medier.

– I Melwater Engage kan vi ta fram rapporter för de olika sociala kanalerna men också se statistik över hur många kommentarer vi hanterat och hur snabbt vi har svarat. Vi tittar ofta tillbaka i våra sociala medier för att se vad som fungerat bra och inte, och vilken typ av reaktioner inlägg får. Det går alltid att tweaka informationen på något sätt och det försöker vi göra.

– Under coronapandemin har vi kommunicerat extremt intensivt. Det har möjliggjort att vi fått testa många nya sätt att kommunicera. Vi har lärt oss mycket under tiden, och eftersom coronapandemin tyvärr är långdragen så har det gjort att vi kan följa effekten över tid och kan justera material, avslutar Amanda.

Här hittar du Krisinformation.se på Facebook.

Under 2020 kommer det fler tipsinlägg med röster och erfarenheter från bland annat elhandel, försäkringsbolagkommuner, myndigheter, regioner, sjukhus och telekom. Du hittar även inlägg från bland andra Livrustkammaren och f.d. partiledare Jonas Sjöstedt.

Här kan du följa Kommunikationsanalys på Facebook och LinkedIn för att säkra nya insikter.

Behöver du ett bollplank eller stöd vad gäller social media management? Välkommen att höra av dig.

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Foton: Krisinformation.se

Sociala medier: Försvarsmakten utmanar stereotyper

Försvarsmakten Instagram

I år har Kommunikationsanalys valt ett flertal nya och intressanta branscher för benchmark och analys av deras framgång och närvaro i sociala medier, däribland skattefinansierade verksamheter som myndigheter. Du kan läsa mer om (statliga) myndigheters närvaro och framgång i analyserna för första, andra och tredje kvartalet 2020.

Denna blogg vill även inspirera till framgång i sociala medier genom att möjliggöra tips från organisationer som förekommer på de olika topplistor som bloggen lyfter. Eller som väl belyser den vardag som ansvariga för sociala plattformar möter. En samlingsplats för professionella – med #tipsfrånverkligheten.

Försvarsmakten är ett av dessa framgångsrika varumärken som placerat sig i toppen bland olika mätverktyg vad gäller närvaro och effekt i sociala medier. Denna gång delar Christoffer Dahlin, marknadskommunikatör vid Försvarsmakten, sina tankar om hur myndigheten arbetar med sociala medier för att nå framgång samt hantera uppföljning.

Vad vill Försvarsmakten uppnå med sin närvaro i sociala medier?

– Försvarsmakten finns i sociala medier för att på ett lättillgängligt sätt kunna berätta om myndighetens uppdrag och ha en dialog med allmänheten. Vi vill visa upp och berätta om det vi gör och är duktiga på.  

Hur resonerar och agerar ni för ett lyckat upplägg? 

– Vi försöker ständigt utveckla vårt sätt att paketera myndighetsinformation på ett lättbegripligt och inspirerande sätt. Vi är noggranna med att anpassa våra inlägg och budskap till de kanaler där vi har närvaro. Som bekant har du inte många sekunder på dig att fånga intresset i sociala medier och det gäller att göra intryck direkt. 

– Vi har kartlagt våra målgrupper och utarbetat en tydlig idé om vilket jobb respektive kanal ska göra i Försvarsmaktens digitala universum. Det gör att vi kan välja ut nyheter, bilder och video som gör att du känner dig träffad, inspirerad eller upplyst. Försvarsmakten finns på Facebook, Twitter, Instagram, YouTube och LinkedIn. Samt annonsering på Snapchat i samband med kampanjer.

– I en stor organisation som Försvarsmakten är det viktigt att internt våga vara tydlig med vilket jobb våra sociala kanaler kan och inte kan göra. Den externa målgruppen går alltid först och vi som producerar innehåll har en tanke med hur inläggen bidrar till Försvarsmaktens kommunikativa mål. 

– Att vi med hjälp av kommunikationen i våra sociala kanaler vill utmana, den stereotypa, bilden av hur en soldat ser ut och agerar tror jag är tydlig. Vi jobbar aktivt med att i bild och text inspirera fler till att våga ta steget och söka sig till Försvarsmakten. Eller åtminstone få ett ökat förtroende för det vi gör.

– Vi är nu tre stycken som jobbar regelbundet med att ta fram content till Försvarsmaktens största sociala kanaler: Facebook, Instagram och LinkedIn. Jag på heltid och mina kollegor Moa Söder och Pontus Kandelin på halvtid. Vi sitter på Försvarsmaktens HR-centrum i Stockholm i en vanlig kontorsmiljö. Så vi är beroende av att hela tiden nätverka med andra i Försvarsmakten för att få fram bra bilder, video och intressanta händelser för att det vi publicerar ska kännas värdefullt för de hundratusentals följare vi har och visa upp alla delar av verksamheten. 

– Hantering av alla frågor som kommer in och moderering av alla flöden svarar Rekryteringslinjen. De svarar upp för Försvarsmakten i våra sociala kanaler men också via mejl och telefon under kontorstid. Ibland förlängs arbetstiden för att kunna moderera, till exempel under Pride senast så hanterades över 1 000 kommentarer bara på Försvarsmaktens Instagram. 

– Varje vecka har vi ett redaktionsmöte och ett content/arbetsmöte med fokus på sociala medier. På redaktionsmötet möts de som jobbar med sociala medier, webb, kundtjänst och event i samma forum för att kommunikation ska synka. Det andra mötet vi har är mer inriktat på att fördela arbetet och producera innehåll för kanalerna. Till grund för vårt arbete ligger givetvis kommunikationsavdelningen på högkvarterets arbete med kommunikativa mål och visuell identitet, som inriktar all Försvarsmaktens kommunikation. De ser till att det finns en röd tråd mellan centrala och lokala konton.  

– Det som syns i våra centrala kanaler och kampanjer är bara en del av Försvarsmaktens totala digitala närvaro. Alla Försvarsmaktens förband, och väldigt många medarbetare, delar dagligen med sig, i sociala medier, av sin vardag i myndigheten och bidrar till allmänhetens bild av oss. 

Foto:  Albert Fejza/Försvarsmakten. Från vänster: Pontus Kandelin, Moa Söder, Christoffer Dahlin

Hur följer ni upp resultat av er närvaro i sociala medier? Vilka verktyg använder ni? Har ni tydliga mål?

– Vi har över tid koll på att antalet följare ökar, att inläggen vi publicerar engagerar och att andelen kvinnor fortsätter öka.

– Till vår hjälp har vi en analysfunktion som kan djupdyka i vår data. För att nämna ett exempel så utvärderades den cirka 40 procentiga ökningen av följare på Försvarsmaktens Instagram under de senaste två åren. Där framgick att andelen män som följer Försvarsmaktens Instagram ökat med 36 procent och andelen kvinnor med hela 51 procent! Så samtidigt som totalen ökar så har andelen kvinnor ökat ordentligt, vilket är viktigt för Försvarsmakten.

– Vi har till exempel testat att göra flera inlägg i rad på samma tema men då sett att intresset dalar snabbt. Och vi har A/B-testat olika ordval, bildval eller format för att kunna ta beslut baserade på data i stället för magkänsla. För att nämna ett exempel testade vi för ett tag sen om vi fick bättre effekt på en videoenhet för en rekryterandekampanj genom att kapa 0,5 sekunder i början av videon.

– Utöver de övergripande målsättningarna jobbar vi i projektform och analyserar specifika kampanjer eller företeelser utifrån projektens målsättningar, avslutar Christoffer. 

Här hittar du Försvarsmakten på Facebook

Under 2020 kommer fler tipsinlägg med röster och erfarenheter från bland annat banker, elhandel, försäkringsbolagkommuner, myndigheter, regioner, sjukhus och telekom. Du hittar även inlägg från bland andra Livrustkammaren och f.d. partiledare Jonas Sjöstedt.

Här kan du följa Kommunikationsanalys på Facebook och LinkedIn för att säkra nya insikter.

Behöver du ett bollplank vad gäller social media managementVälkommen att höra av dig.

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange: Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Foton: Försvarsmakten och Albert Fejza/Försvarsmakten.

Sociala medier: Pensionsmyndigheten använder kanalkartor

I år har Kommunikationsanalys tillfört ett flertal nya branscher för benchmark och uppföljning av framgång och närvaro i sociala medier, däribland skattefinansierade verksamheter som (statliga) myndigheter. Här kan du läsa mer om resultaten för myndigheter i sociala medier i analysen för årets tredje kvartal 2020.

Denna blogg vill även inspirera genom att möjliggöra tips från digitala varumärken som antingen förekommer på de olika topplistor för sociala medier som bloggen lyfter, eller som väl belyser den vardag ansvariga för sociala plattformar möter. En samlingsplats för professionella – med #tipsfrånverkligheten

Denna gång delar Mia Frostvide, samordnare av sociala medier vid Pensionsmyndigheten, sina tankar om hur myndigheten arbetar med sociala medier för att nå framgång samt hanterar uppföljning.

Logotyp Pensionsmyndigheten

Vad vill Pensionsmyndigheten uppnå med sin närvaro i sociala medier?

– Enkelt sagt ska sociala medier stötta den övergripande kommunikationsstrategin, att finnas tillgängliga där våra målgrupper kan behöva stöd, information och vägledning kring sin pension. Det som skiljer oss från många andra myndigheter är att vi har ett uttalat informationsuppdrag i vårt regleringsbrev. Det går i stora drag ut på att vi ska se till att människor ska kunna förstå, förutse och kunna påverka sin pension. Vilket förstås är en stor utmaning eftersom de som mest behöver den informationen ofta har ett lågt intresse och inte aktivt söker kontakt med oss, i någon kanal. Pension är något som ”händer sen”, för många först när det är dags att ansöka om pension. Strategin för sociala medier är i ännu högre grad än i andra kanaler att nå fram till fler ur de prioriterade målgrupperna – där de är. Och att öka engagemanget och få fler att agera (om de behöver det) och göra medvetna val. Eller känna sig trygga med att de inte behöver agera.

– En av de viktigaste sakerna, förutom det, är att etablera oss som top of mind – en oberoende expert i pensionsfrågor. Så att det är oss de vänder sig till när pensionsfrågorna väl dyker upp. Vi har sett i flera undersökningar att man betraktar sin bank som en sån oberoende och rådgivande aktör, och där har vi en stor roll att spela i att förtydliga att vi inte har några kommersiella intressen eller säljer egna produkter eller tjänster. Där kommer ett annat av våra uppdrag in, konsumentuppdraget, att vi ska bidra till att pensionärer och pensionssparare stärks som konsumenter inom pensionsrelaterade områden.

– Så vi har en väldigt stark drivkraft genom våra uppdrag att agera uppsökande mer än att bara ”finnas där”, och vänta på att kunden kommer till oss. Där ser jag att sociala medier är en väldigt effektiv kanal för att nå just de som är våra prioriterade målgrupper.

Hur resonerar och agerar ni för ett lyckat upplägg? 

– Även om vi förstås jobbar med att det redaktionella innehållet i våra poster ska vara så bra och engagerande som möjligt är vi fullt medvetna om att för att nå de vi behöver nå mest, de som riskerar att få en låg pension, måste vi köpa räckvidd för att nå ut. Det handlar också i högre grad att finnas där målgrupperna finns genom att jobba uppsökande, till exempel genom annonsering, samarbeten och riktade aktiviteter.

– Vi har tidigare jobbat med stora kampanjer där vi dels riktade oss till den breda målgruppen ”pensionssparare” (dvs alla som fortfarande jobbar och tjänar in till sin pension), dels till specifika målgrupper som de som jobbar deltid, har eget företag eller saknar tjänstepension i sin anställning. För de nischade målgrupperna har vi sett att det är väldigt effektivt att använda sociala medier och det är dessutom en relativt billig kanal att annonsera i, om vi jämför med andra medieval. Vi styr därför successivt över från större och tidsbegränsade kampanjaktiviteter till ständig närvaro, där vi jobbar mer med mindre aktiviteter som vi hela tiden löpande utvärderar, skruvar på och optimerar. Det handlar inte om att vara i alla kanaler, överallt, hela tiden – mer om att ha ett batteri av olika löpande aktiviteter både mot breda och särskilt prioriterade målgrupper. Där spelar sociala medier en stor roll. Både för att driva trafik till fördjupad information och tjänster på vår webb, och för att leverera relevanta budskap där de ger bäst effekt.

– För en annan utmaning är just det, att vara relevanta. Det finns många privata aktörer där ute som vill sälja pensionsrelaterade produkter och har en stor budget för att synas och höras. Vi som myndighet måste nå fram genom det bruset, ofta med betydligt mindre resurser, och stärka vårt varumärke som en oberoende och pålitlig aktör.

– Vi har sett att vi behöver finnas hos och med andra aktörer för att landa med vår information precis när man är i ett skede där man fattar privatekonomiska beslut som kan påverka den framtida pensionen, och i en kontext där man redan befinner sig och känner sig trygg och mottaglig. Det är inget självändamål att alltid styra kunden till oss, utan det kan lika gärna vara att ge information och vägledning via andra och deras forum. Eller helt enkelt dyka upp i deras feed fast de inte följer oss.

– Därför började vi tidigt att testa att jobba med influencers, nativematerial, poddar och olika typer av samarbeten där vi drar nytta av andras redan upparbetade målgrupper och följare.

– En annan aktivitet som vi prioriterar kallar vi ”Dialog och omvärldsbevakning via sociala medier”. Två av våra mediebevakare (det gäng på kundservice som svarar på kundfrågor i sociala medier, främst på Facebook och Instagram) jobbar med att manuellt scanna forum, sidor och bloggar där diskussioner om pension dyker upp och där vi ser att vi både kan svara på frågor och reda ut missuppfattningar. Det behöver inte heller alltid vara att gå in i en diskussion, utan att leverera spaningar och insikter till övriga delar av organisationen. Det gör att vi dels kan titta på olika nya pensionstjänster ur ett konsumentperspektiv, dels får underlag till innehåll i sociala medier eller andra kanaler utifrån vad de fångar upp är aktuella frågor bland våra målgrupper. Det har visat sig vara ett väldigt bra komplement till automatiska omvärldsbevakningstjänster. Vid något tillfälle har vi fått frågor om vi som myndighet verkligen ska gå in på forum som Flashback för att svara på inlägg om pension. Kritiken var att vi genom vår närvaro där skulle legitimera allt kontroversiellt material som finns i forumet. Där är vår inställning att så länge vi gör nytta, genom att till exempel hindra missförstånd kring pensionen från att spridas eller kan svara på konkreta frågor från enskilda personer, så är vi på rätt plats.

– En annan kanal vi jobbat mycket med är vår blogg, som ger väldigt handfast vägledning och information i olika pensionsfrågor. Där använder vi sökannonsering för att driva trafik till oss, förutom att så klart marknadsföra vår blogg via våra andra kanaler.

– Rent praktiskt jobbar vi med olika redaktioner för olika kanaler, där jag är den som håller ihop strategi, tonalitet och budskap i alla vår sociala medier, men det finns även en utsedd kanalansvarig. För Facebook – Fråga om pension är till exempel kundservice kanalansvarig, för LinkedIn är det HR, för Twitter är det pressansvarig osv. Varje kanal har en egen publiceringsplan och egna KPI:er som är kopplade till myndighetens strategiska mål. Vi använder ofta samma grundmaterial och bearbetar det för postning i olika målgrupper och kanaler.

– En hjälp i detta är våra kanalkartor där vi tydliggör hur olika kanaler förhåller sig till varandra på en skala när det gäller t ex uppsökande, föra dialog, driva konvertering, köpa räckvidd osv. Det är ett bra hjälpmedel för att tydliggöra vad de olika kanalerna är bra på, och vad vårt syfte är med den enskilda kanalen.

Pensionsmyndigheten, exempel kanalkarta

– Just nu är den mest aktuella frågan hur Schrems II-domen ska tolkas. Sen EU-domstolen upphävde Privacy Shield-avtalet kring behandling av personuppgifter vid tredjelandsöverföring har den här frågan legat högst på agendan när vi spanar framåt om hur vår närvaro i sociala medier kan utvecklas.

– Eftersom domen påverkar våra möjligheter att använda internationella sociala medier-plattformar, mätverktyg & molntjänster (där det är tydligt att dataöverföring till tredjeland sker – främst till USA) är det lite av en ödesfråga. De som tolkar domen hårdast har åsikten att vi inte längre kan ha närvaro och kommunicera med kunder via de plattformar vi har idag. Det skulle innebära att kartan kommer att ritas om helt. Jag ser en stor risk med att inte kunna nå ut och kommunicera med våra kunder där de faktiskt befinner sig. Det vore väldigt olyckligt om vi tappade den möjligheten, och det innebär också att servicen till våra kunder blir sämre.

Hur följer ni upp resultat av er närvaro i sociala medier? Vilka verktyg använder ni? Har ni tydliga mål?

– Det här är en alltid lika spännande fråga, eftersom algoritmerna för sociala medier-kanaler ändras väldigt snabbt, och så också vilka mätpunkter som är intressanta. Men generellt så mappar vi alla aktiviteter mot vår kommunikationsstrategiska plan, och bryter ner det på KPI:er och mätpunkter per kanal och aktivitet. Det är viktigt att se våra olika kanaler som ett ekosystem där vi fångar kunden på olika sätt och hjälper dem att hitta den hjälp eller info de ville ha (och ännu bättre, inte visste att de ville ha).

– Vi jobbar inte längre särskilt mycket med att detaljstudera hur enstaka inlägg har gått i fråga om lajks, kommentarer eller delningar, och lägger generellt väldigt sällan sponsring på enstaka redaktionella inlägg. Eftersom många som kommenterar våra inlägg snarare vill diskutera eller lämna sina åsikter om pensionssystemet, samhället eller andra politiska frågor blir det svårt att mäta vilket engagemang som så att säga handlar om innehållet i inlägget och vad som handlar om andra saker. Det blir lite missvisande kring om vi når ut med vår information och våra budskap. Jag skulle säga att vi mer jobbar med att se vilka format och teman som går bra, och skruvar på innehållet i våra postningar löpande. Vi försöker att jobba med UTM-taggade länkar på det mesta vi postar så att vi kan följa upp trafiken vi driver till infosidor och tjänster på vår webbplats.

– För kampanjer och större annonseringar så mäter vi framför allt CTR och/eller räckvidd, beroende på annonsinnehåll. Men vi tittar på och analyserar många parametrar och framför allt kan vi jämföra mellan våra tidigare kampanjer och annonseringar mot liknande målgrupper. Vi mäter oss inte så mycket mot andra eftersom det är svårt att jämföra när man har så olika uppdrag, verksamhetsområde och målgrupper, men självklart hämtar vi inspiration från andra, både inom privat och offentlig sektor. Vi tittar också på till exempel bloggar som Kommunikationsanalys och verktyget Smampion för benchmark. En viktig källa för att få goda exempel från andras verksamheter är vår nätverksgrupp ”Sociala medier – nätverk för myndigheter”, där det nu är ca 80 myndigheter representerade. Där tycker jag att man får mycket bra kunskap, kan ta del av andras erfarenheter och diskutera gemensamma utmaningar.

– Att koppla ihop klick utifrån inlägg och annonser i sociala medier med vår statistik för webben hjälper oss att följa kundresan. Den är inte alltid linjär utan kan bestå av många olika kontaktpunkter och vägar in, så vi slåss med samma utmaningar som alla andra – hur ska vi säkerställa att konverteringen verkligen ger det önskade värdet för kunden? Att mäta hur många som klickar på länken i annonsen säger egentligen bara nåt om hur intresserad och motiverad man är att få mer information just där och då. Vi måste också försöka mäta om klicket leder till ett innehåll som de förväntade sig. Det är något som är svårare att fånga, men det finns så klart indikatorer vi kan använda. Hur länge stannar de på sidan? Hur klickar de sig vidare? Loggar de in? Gör de en pensionsprognos? Om det är en e-tjänst, finns det nåt steg i flödet där många droppar av? 

– Vi har ett uttalat mål att få fler att använda e-tjänsterna på vår webb. Där jobbar vi nära framför allt webbredaktionen för att följa kundresan. Ett problem är att vi som myndighet är begränsade i avseende att vi inte kan använda vissa typer av mätscript, till exempel Facebookpixeln, som skulle göra det enklare för oss att se hela flödet, göra en djupare analys och kunna optimera vår kommunikation.

– Idag blir det mer att försöka matcha ihop den omfattande statistik vi kan få ut via plattformarnas inbyggda analysverktyg med den statistik vi har via Adobe Analytics för trafiken in till webbplatsen. Det är en balans mellan användarnas integritet och vår möjlighet att i alla fall på en aggregerad nivå kunna ta del av data om kunden. 

– Vi jobbar med verktyget RelationDesk för att administrera svar och moderera kommentarer på inlägg främst på Facebook och Instagram. Där använder vi sentiment-funktionen och ämnestaggar som gör att vi ganska enkelt kan få ut statistik över positiv/negativt och om inläggen rör det vi som myndighet ansvarar för eller om det rör pensionssystemet i stort. Där är det också lätt att mäta kvalitet genom antal interaktioner med kund, besvarade inlägg, svarstider och responsgrad. 

– Utifrån ett mer långsiktigt perspektiv gör vi årligt återkommande mätningar när det gäller människors upplevda kunskap och inställning till pensioner och oss som myndighet, liksom NKI-mätningar. Det är svårt att peka på ett tydligt orsakssamband mellan till exempel kampanjer i sociala medier och ökad kunskapen hos allmänheten om pensionsfrågor. Men det är en av flera indikationer, tillsammans med till exempel medieanalyser, som hjälper oss att se trender, avslutar Mia.

Orangekuvert Pensionsmyndigheten

Här hittar du Pensionsmyndigheten – Fråga om pension på Facebook.

Under 2020 kommer det fler tipsinlägg med röster och erfarenheter från bland annat banker, elhandel, försäkringsbolagkommuner, regioner, sjukhus och myndigheter. Du hittar även inlägg på samma tema från bland andra Livrustkammaren och f.d. partiledare Jonas Sjöstedt.

Behöver du ett bollplank vad gäller social media management? Välkommen att höra av dig.

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Foton: Pensionsmyndigheten