Kategoriarkiv: Myndigheter

Tips från digitala varumärken: Kustbevakningen arbetar här och nu.

Valdemar Lindekrantz är en av fyra kommunikatörer på Kustbevakningen och ansvarar för myndighetens sociala medier. Kustbevakningen har lyckats särskilt bra på Facebook och Instagram där de nyligen passerade 21000 följare.

I år har Kommunikationsanalys lagt till ett flertal nya branscher för bevakning och analys av framgång och närvaro i sociala medier. Däribland myndigheter som alla svenskar har någon form av relation med och till. Här kan du läsa mer om våra myndigheters framgång i sociala medier i denna analys för årets första kvartal 2020.

Som inspiration delar denna analysblogg även tips från digitala varumärken som antingen förekommer på de olika topplistor för sociala medier som bloggen lyfter, eller som på andra sätt uppmärksammas positivt och lyckas väl med sin närvaro. Eller som kan och vill dela de förutsättningar och utmaningar en organisation kan ha och möta i och med dessa sociala kanaler.

Denna gång delar Valdemar Lindekrantz, kommunikatör med ansvar för sociala medier vid Kustbevakningen, sina tankar om hur myndigheten arbetar med sociala medier för att nå framgång samt hantera uppföljning.

Vad vill Kustbevakningen uppnå med sin närvaro i sociala medier?

– Det vi framför allt vill uppnå är en ökad kunskap om Kustbevakningens uppdrag genom att producera engagerande innehåll som folk förstår, uppskattar och kan relatera till.

– Vi vill också använda våra sociala medier för att lyssna in och lära nytt. Responsen från våra följare är snabb och indikerar om ämnet är relevant eller väcker känslor. Våra följares frågor, tankar och åsikter utmanar oss att tänka nytt och bidrar till att förbättra vår kommunikation även utanför sociala medier.

– Det finns ett stort engagemang inom Kustbevakningen och vi ser våra kollegor runt om i landet som en viktig målgrupp i våra sociala konton.

Med ett spännande uppdrag och en vacker arbetsplats har Kustbevakningen ett visuellt försprång i sociala medier. Samtidigt försöker de skapa innehåll som våra följare kan relatera till. Då kan det ibland räcka med en post-it lapp två kollegor emellan.

Hur resonerar ni för ett lyckat upplägg?

– Vårt upplägg är i stort sett händelsestyrt och går hand i hand med vår operativa verksamhet. Vi har relativt små resurser för att arbeta med sociala medier och majoriteten av innehållet i våra kanaler tas fram i samarbete med kollegorna till sjöss, i luften och på land. Vi jobbar också tillsammans med att besvara alla de frågor som vi får. Fördelen med att arbeta i en liten kommunikationsorganisation är korta och raka beslutsvägar som gör oss lätta på fötterna. Dessutom skapar det en stark lagkänsla.

– Vi detaljplanerar inte våra veckor och arbetar inte efter en publiceringskalender. Istället försöker vi anpassa innehållet efter vad som är på gång för tillfället. Att vara här och nu ligger också i linje med hur de flesta kommunicerar i sociala medier privat. Förhoppningsvis gör detta att vi upplevs som lite mer aktuella och närvarande av våra följare.

– Några gånger om året kör vi dock ”kampanjer” inom ett visst ämne så som sjösäkerhet eller krisberedskap. Det händer också att vi lånar ut våra konton till kollegor under en vecka vilket brukar vara väldigt uppskattat. Vi brukar säga att våra medarbetare är vår främsta resurs och det märks tydligt i våra sociala medier. Att synliggöra dem genererar mycket positiv respons och vi får många frågor i våra kommentarsfält om deras yrke och hur det är att arbeta hos oss.

Inför ett stundande sportlov gjorde Kustbevakningen ett beslag av stulna 16 takboxar som var på väg att lämna landet. Vissa fyllda med skidutrustning och andra personliga ägodelar. Bara timmar senare kunde de gå ut med information till allmänheten med bra respons. Ett av många exempel på fördelen av att arbeta här och nu.

Hur följer ni upp resultat av er närvaro i sociala medier? Vilka verktyg använder ni? Har ni tydliga mål?

– I nuläget har vi inga siffermål och använder oss varken av annonsering eller sponsrade inlägg. Vi växer organiskt genom att försöka hålla en jämn publiceringstakt, använda relevanta hashtaggar och tagga andra myndigheter och organisationer som vi samarbetar med. Vi följer givetvis den data som Facebook Insights ger och även trafik till hemsidan via Google Analytics.

– Det var samtidigt en glad överraskning att se när Kommunikationsanalys lyfte vårt arbete som en lyckad myndighet i sociala medier för helåret 2019. Lärorikt att se hur andra myndigheter arbetar och placerar sig i jämförelse med våra insatser.

– Vi är noga med att fira våra segrar och gör det gärna tillsammans med våra följare. Som exempel brukar vi göra separata inlägg när vi når en milstolpe i antal följare. Det blir ett tillfälle för oss att tacka för allt engagemang och samtidigt be om förslag på hur vi kan förbättra och utveckla vårt innehåll.

– Vi försöker också att ge personlig återkoppling till de kollegor som bidrar med text och bild. Många blir motiverade att fortsätta bidra med material när de ser vilken räckvidd och genomslag det kan få, avslutar Valdemar.

Här hittar du Kustbevakningen på Facebook.

Under 2020 kommer det fler tipsinlägg med röster och erfarenheter från bland annat banker, elhandel, försäkringsbolag, kommuner och telekom. Du kan även hitta tidigare inlägg på samma tema från bland andra Livrustkammaren och partiledare Jonas Sjöstedt.

Kommunikationsanalys lyfter förutom effektanalys, goda och framgångsrika exempel samt delar kunskap om verktyg som underlättar arbetet med sociala medier. Men även ren inspiration och tankar om själva arbetet, med röster från olika branscher och deras olika förutsättningar. 

Arbetar du för ett intressant och/eller framgångsrikt varumärke i sociala medier, och vill dela med dig och synas? Eller är det något varumärkes arbete du gillar och skulle vilja veta mer om? Välkommen att höra av dig.

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Foton: Valdemar Lindekrantz, Kustbevakningen

Svenska myndigheter i sociala medier – kvartal 1 2020

Folkhälsomyndigheten var kvartalets bästa myndighet på Facebook. Flest inlägg under kvartalet gjorde Krisinformation.se samt uppvisade samtidigt lägst responstid på 93 minuter. Myndigheternas mest använda ord var ”Sverige”, ”information” och ”behöver”. Polisen har flest följare på Facebook. Svenska myndigheter har i snitt 17 340 följare på LinkedIn och 34 872 på Facebook.

I mars släppte Kommunikationsanalys den första analysen över 40 myndigheter i sociala medier, då med fokus resultat under 2019 som utgångspunkt inför resultat 2020. Här kommer nu den första kvartalsvisa analysen över svenska myndigheters närvaro och effekter i sociala medier 2020. Denna gång baseras analysen på underlag från flera olika källor och verktyg.

Sett till första kvartalet 2020 är det Folkhälsomyndigheten som sammantaget säkrat högst effekt på Facebook. En sannolik spegling av aktualitet och aktivitet under pågående pandemi. Myndigheten är även en av myndigheterna bakom informationen via Krisinformation.se. Vad menar jag då med effekt? Min kommunikativa utgångspunkt är att effekt är en mix av räckvidd, engagemang och brand awareness. Om vi utgår ifrån tanken ”syns du inte, så finns du inte” visar verktygen, med därtill flera faktorer sammanvägda, en tydlig effekt för Folkhälsomyndigheten. Här är det samtidigt viktigt att komma ihåg att en underliggande sentiment-analys inte finns kopplad. Vilket innebär att ett varumärkes genomslag baserat på engagemang kan vara både positivt och negativt. Medieanalysföretaget Retriever har samtidigt noterat att Folkhälsomyndighetens Facebook-sida fått en ökning med 140 000 följare i år.

En viktig del av kommunikation i sociala medier relaterar även arbetsgivarvarumärke, eller så kallad employer branding. Jag har därför tittat på närvaron på LinkedIn där samtliga av de 40 myndigheterna har sidor utom Nämnden för hemslöjdsfrågor (Krisinformation.se är som bekant en gemensam sida och ingen myndighet).

Medelantal följare för myndigheter på LinkedIn är 17 340 stycken och följande placerar sig över medel:

  1. Polisen
  2. Arbetsförmedlingen
  3. Karolinska Insitutet
  4. Trafikverket
  5. Försvarsmakten
  6. Skatteverket
  7. Socialstyrelsen
  8. Försäkringskassan
  9. Sida
  10. Migrationsverket
  11. Skolverket
  12. Folkhälsomyndigheten
Antal följare på LinkedIn 19 april 2020 – 39 svenska myndigheter. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Vad gäller Facebook ligger snittet på 34 872 följare sett till dessa 40 myndighetssidor. De elva myndighetssidor som storleksmässigt placerar sig över snittet är:

  1. Polisen
  2. Försvarsmakten
  3. Försäkringskassan
  4. Krisinformation.se
  5. Arbetsförmedlingen
  6. Skolverket
  7. Migrationsverket
  8. Skatteverket
  9. Trafikverket
  10. SCB
  11. Folkhälsomyndigheten

SOM-institutet gjorde innan coronapandemin en undersökning på övergripande indikatorer på Sveriges utveckling, med resultat 1999-2019. Jag har valt lyfta bilden nedan då jag ser myndigheters arbete som en viktig del av hur medborgarna ser på Sveriges demokrati. Därför viktigt för myndigheter att kommunicera ”what´s in it for me” till medborgarna, som via sociala medier där majoriteten av medborgarna finns – dagligen. Och på plats även höra vad de tycker, tänker och vill. Kommande SOM-mätning baserad på detta extraordinära år kommer bli intressant för att se påverkan på utvecklingen av grafen nedan.

Bedömning av hur demokratin fungerar. Källa: De nationella SOM-undersökningarna 1999-2019

Till hjälp för dataunderlag från Facebook använder jag två verktyg: de svenska analysföretagen Bumblewing (influens) och Smampion (poäng). Det är respektive myndighets svenska huvudsida (alternativt största) som mäts i dessa blogginlägg. Under mars har det funnits en del tekniska problem med inläsning av data från Facebook specifikt avseende Facebook-sidor. Det kan påverka antalet inlägg och total antal reaktioner som redovisas, men bedömningen är att det inte påverkar total ranking för perioden, kommenterar datanalysföretaget Bumblewing. En bedömning som delas av Smampion.

Kvartal 1 2020 – myndigheter på Facebook

I denna kvartalsanalys blir det alltså en något utförligare analys genom att jag tillfört data från ytterligare ett verktyg för att visa på helhet, utfall men även skillnader mellan verktyg. Sammantaget en ökad reliabilitet. Verktyget Bumblewing tillför faktor influens.

Kvartalets myndighetssidor med högst influens hanteras av Polisen, Försvarsmakten, Folkhälsomyndigheten, Krisinformation.se och Skolverket. Tillsammans står dessa fem för 87,9 procent av totalen influens. Värt att notera att 35 myndigheter därmed delar på resterande 12,1 procent. Som jämförelse är motsvarande fördelning bland försäkringsbolag i sociala medier 59,3 procent bland gruppen övriga. Dessa fem myndigheter kan alltså ses ha en total dominans bland myndigheter vad gäller influens på Facebook.

Myndigheter i sociala medier – influens kvartal 1 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Av bilden nedan ser vi en visualisering av innehåll vs reaktioner. Några bra exempel på myndighetssidor som uppvisar en mix av både aktivitet och säkrat engagemang är Polisen och Krisinformation.se samt Folkhälsomyndigheten (ikonen bakom Försvarsmakten).

Myndigheter i sociala medier – engagemang (influens) kvartal 1 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Enligt Smampions poängsbaserade verktyg rankas kvartalets fem främsta myndighetssidor som Krisinformation.se, AP7, Folkhälsomyndigheten, Kustbevakningen och Bolagsverket.

Myndigheter i sociala medier – poäng kvartal 1 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

Smampions poängskala (0-100) motsvarar följande betyg:

100: Perfekt
95 – 99: Världsklass
90 – 94: Mycket bra
80 – 89: Väldigt bra
65 – 79: Ett bra betyg
45 – 64: Helt ok
30 – 44: Ej godkänt
0 – 29: Underkänt

Mätpunkter Facebook

11 myndigheter (minskning från 13 st i mars 2020) får inte godkänd Facebook-närvaro första kvartalet 2020 enligt Smampions poängskala. Dessa myndigheter är Swedavia, Diskrimineringsombudsmannen, Konsumentverket, SCB, Lantmäteriet, Migrationsverket, Post- och telestyrelsen, Karolinska Institutet, Spelinspektionen, Notarie (Sveriges Domstolar) och Strålsäkerhetsmyndigheten Sol.

Karolinska Institutet, Strålsäkerhetsmyndigheten Sol och Diskrimineringsombudsmannen uppvisar även en negativ tillväxt av följare, dock mycket låg.

  • Störst: Polisen
  • Högst viralitet: Folkhälsomyndigheten 
  • Flest inlägg per dag: Krisinformation.se
  • Högst tillväxt: Krisinformation.se
  • Högst engagemangsgrad (7-dagar): Folkhälsomyndigheten
Myndigheter i sociala medier – mätpunkter 1-10 kvartal 1 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion
Myndigheter i sociala medier – mätpunkter 11-20 kvartal 1 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion
Myndigheter i sociala medier – mätpunkter 21-30 kvartal 1 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion
Myndigheter i sociala medier – mätpunkter 31-40 kvartal 1 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

Dialoger och responsgrad

Du som följt denna blogg sedan starten 2013 känner väl till dess delvisa fokus på kundservice i sociala medier. Sociala medier är ju just ”sociala”, och är enligt min mycket övertygade mening inte att betrakta som rena informationskanaler. Utbyte. Frågor – med svar!

Krisinformation.se hade kvartalets lägsta responstid med 93 minuter: högst hade Statens fastighetsverk med 29 835 minuter.

Arbetar du för en myndighet? Vilken svarstid har ni satt för era sociala kanaler som till exempel Facebook? Och, skiljer det sig något mellan svarstider för telefon och mejl vs sociala medier?

Myndigheter i sociala medier – dialoger/respons 1-10 kvartal 1 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion
Myndigheter i sociala medier – dialoger/respons 11-20 kvartal 1 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion
Myndigheter i sociala medier – dialoger/respons 21-30 kvartal 1 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion
Myndigheter i sociala medier – dialoger/respons 31-40 kvartal 1 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

Mest framgångsrika inlägg första kvartalet

Tre myndighetssidor tar kvartalets topp 4-placeringar. Båda verktygen placerar inlägg från Folkhälsomyndigheten och Krisinformation bland de fyra i toppen för kvartalet, därtill även Polisen enligt ett av verktygen.

Myndigheter i sociala medier – bästa fyra inlägg influens kvartal 1 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing
Myndigheter i sociala medier – bästa fyra inlägg kvartal 1 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

50 vanligast förekommande ord

Myndigheter i sociala medier – vanligaste ordval kvartal 1 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

Jag vill åter göra en koppling till myndigheternas närvaro i sociala medier med partiledarnas närvaro och deras tydliga individbaserade arbete med sociala medier. Partiernas ansikten utåt. Det sägs att politiker är i förtroendebranschen. Ett begrepp jag skulle vilja säga även omfattar generaldirektörer. Om vi ser till kvartalsresultaten ovan har vi onekligen blivit mer bekanta med landets smittskyddsepidemiolog Anders Tegnell samt även Folkhälsomyndighetens gd Johan Carlson. Även till exempel Socialstyrelsens gd Olivia Wigzell har synts i samband med information runt pandemin. Men vad gäller sociala kanaler ser jag kanske inte att respektive generaldirektör för myndigheterna generellt syns lika väl till stöd för organisationen som de politiska ledarna. Vad är din bild av generaldirektörerna och deras bidrag till arbetsgivarvarumärket – i sociala medier?

Hur uppfattar och upplever du våra myndigheters närvaro i sociala medier? Var det någon närvaro och effekt på Facebook som överraskade i analysen för första kvartalet? Har du funderingar över mitt resonemang för resultat lyssnar jag gärna till konstruktiva tankar.

Är det någon myndighet utöver de 40 ovan som du tycker gör en bra insats i sociala medier?

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange: Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Datakälla: Bumblewing och Smampion

Definition av influens

Urval: Bland landets 455 myndigheter har 40 stycken valts ut utifrån två faktorer. Dels Kantar Sifos Anseendeindex 2019, dels närvaro på Facebook. Inte alla myndigheter i Anseendeindex har närvaro på Facebook, och vissa har även valt bort Facebook, som till exempel Allmänna reklamationsnämnden (ARN) och Brottsförebyggande rådet (BRÅ). Därför har jag valt ut totalt 40 stycken utifrån parametrar index, synlighet i media samt intresse. Därmed blir det en blandning av de olika typerna av myndigheter. De har olika närhet till och relevans för medborgarna beroende på deras olika uppdrag. Krisinformation.se är ingen myndighet utan en sida, men finns ändå med eftersom det är en gemensam Facebook-kanal för ett flertal myndigheter.

Svenska myndigheter i sociala medier – helår 2019

Nyhet – svenska myndigheter i sociala medier. Kustbevakningen var 2019 års bästa myndighet på Facebook. Naturvårdsverket säkrade högst effekter. Pensionsmyndigheten uppvisade 99,7% responsgrad. Lägst responstid hade PRV med 116 minuter. Flest inlägg gjorde SMHI. Myndigheternas vanligaste ord var Sverige, behöver och barn. Socialstyrelsens inlägg toppade 2019, medan Folkhälsomyndigheten toppar i februari 2020.

Du som följt Kommunikationsanalys vet att på senare år har vi kunnat ser mer och mer av kommuner och myndigheter på olika topplistor relaterat sociala medier. Närhet och service till medborgarna, samtidigt som en kostnad för skattebetalarna. Så hur går det då? I detta inlägg har jag valt ut 40 myndigheter. Sveriges kommuner kommer i ett separat inlägg längre fram.

I Sverige finns 455 myndigheter som sorteras i sex olika kategorier: myndigheter under riksdagen, statliga affärsverk, statliga förvaltningsmyndigheter, svenska utlandsmyndigheter, AP-fonder och domstolar samt domstolsverket. En stor bredd alltså vad gäller deras respektive uppdrag och resurser, och därmed även viss komplexitet vid jämförelse.

Bland dessa 455 myndigheter har jag valt ut 40 stycken utifrån två faktorer. Dels Kantar Sifos Anseendeindex 2019, dels närvaro på Facebook. Inte alla myndigheter i Anseendeindex har närvaro på Facebook, och vissa har även valt bort Facebook, som till exempel Allmänna reklamationsnämnden (ARN) och Brottsförebyggande rådet (BRÅ). Därför har jag valt ut totalt 40 stycken utifrån parametrar index, synlighet i media samt intresse. Därmed blir det en blandning av de olika typerna av myndigheter. De har som sagt olika närhet till och relevans för medborgarna beroende på deras olika uppdrag. Som till exempel Skatteverket, som de flesta av oss har minst en kontakt per år med, medan förmodligen färre interagerar med Nämnden för hemslöjdsfrågor. Right or wrong, det får vi se.

I Riktlinjer från E-delegationen om myndigheters användning av sociala medier står att: Sociala medier är ett verktyg som myndigheter kan använda för att få till en dialog och skapa öppenhet. Det står även: Som vid all kommunikationsplanering, utgå från myndighetens verksamhetskrav och uppdrag. Gå igenom på vilket sätt sociala medier kan bidra till att nå myndighetens mål och möta användarnas förväntningar och behov. Just detta med mål och mätning är av stort intresse för denna blogg. Jag skulle gärna se en återrapportering i myndigheternas årsredovisning specifikt vad gäller kommunikationsinsatser, som hur närvaro och resultat faller ut i korrelation med avsatta personella och ekonomiska resurser. Detta då vi talar begränsade skattepengar, med intresse för oss alla att pengarna läggs där de gör störst nytta. Inte låta alla blommor blomma.

Anseendeindex visar även hur vi medborgare tycker att vi får valuta för skattepengarna hos respektive mätt myndighet. Jag lyfter denna faktor då till exempel sociala medier genom kompetent närvaro just kan ge service till och värde för skattebetalarna.

Anseendeindex för myndigheter 2019. Datakälla: Kantar Sifo

Kommunikationsanalys kommer kvartalsvis att lyfta hur dessa 40 myndigheter levererar och säkrar närvaro och effekt i sociala medier. Krisinformation.se är som bekant ingen myndighet i sig, men finns ändå med eftersom det är en gemensam Facebook-kanal för ett flertal myndigheter.

För denna analys har jag använt Facebook-data från det svenska analysföretaget Smampion.

Helår 2019 – myndigheter på Facebook

Jag väljer lyfta helår 2019 för att få en form av noll-mätning inför 2020. Samtidigt med en brasklapp för helåret då datum för start av mätning samt olika öppning av respektive sidor, påverkar data för resultat. Som synes finns inte alla 40 myndigheters Facebook-sidor med för 2019 nedan, vilket alltså antingen kan bero på att sidan inte funnits hela året, eller på när bevakningen av data påbörjats. Jämför därför gärna med februari längre ned där samtliga finns med.

Årets tre bästa myndighetssidor hanteras av Kustbevakningen, Trafikverket och Socialstyrelsen. Kustbevakningen är även den myndighet vi skattebetalare anser ger mest valuta för skattepengarna. Naturvårdsverket placerar vi där på tredje plats.

Myndigheter i sociala medier – poäng helår 2019. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

Smampions poängskala (0-100) motsvarar följande betyg:

100: Perfekt
95 – 99: Världsklass
90 – 94: Mycket bra
80 – 89: Väldigt bra
65 – 79: Ett bra betyg
45 – 64: Helt ok
30 – 44: Ej godkänt
0 – 29: Underkänt

Mätpunkter Facebook

Fem myndigheter får inte godkänd Facebook-närvaro 2019 enligt Smampions poängskala: Konsumentverket, SCB, Karolinska institutet, Swedavia och Strålsäkerhetsmyndigheten Sol.

  • Störst: Polisen
  • Högst viralitet: Naturvårdsverket 
  • Flest inlägg per dag: SMHI
  • Högst tillväxt: Universitets- och högskolerådet – UHR
  • Högst engagemangsgrad (7-dagar): Naturvårdsverket
Myndigheter i sociala medier – mätpunkter 1-10 helår 2019. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion
Myndigheter i sociala medier – mätpunkter 11-20 helår 2019. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion
Myndigheter i sociala medier – mätpunkter 21-30 helår 2019. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion
Myndigheter i sociala medier – mätpunkter 31-40 helår 2019. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

Dialoger och responsgrad

PRV hade lägst responstid med 116 minuter: högst hade Sida med 8 667 minuter.

Myndigheter i sociala medier – dialoger/respons 1-10 helår 2019. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion
Myndigheter i sociala medier – dialoger/respons 11-20 helår 2019. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion
Myndigheter i sociala medier – dialoger/respons 21-30 helår 2019. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion
Myndigheter i sociala medier – dialoger/respons 31-40 helår 2019. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

Mest framgångsrika inlägg 2019

Myndigheter i sociala medier – bästa fyra inlägg helår 2019. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

50 vanligast förekommande ord

Myndigheter i sociala medier – vanligaste ordval helår 2019. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

Februari 2020 – myndigheter på Facebook

Myndigheter i sociala medier – poäng februari 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

Mätpunkter Facebook

13 myndigheter får inte godkänd Facebook-närvaro i februari 2020 enligt Smampions poängskala: Riksbanken, SCB, Post- och telestyrelsen, CSN, Konsumentverket, Lantmäteriet, Migrationsverket, Swedavia, Diskrimineringsombudsmannen, Karolinska Institutet, Spelinspektionen, Notarie (Domstolsverket) och Strålsäkerhetsmyndigheten Sol.

  • Störst: Polisen
  • Högst viralitet: Folkhälsomyndigheten 
  • Flest inlägg per dag: Krisinformation.se
  • Högst tillväxt: Naturvårdsverket
  • Högst engagemangsgrad (7-dagar): Kustbevakningen
Myndigheter i sociala medier – mätpunkter 1-10 februari 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion
Myndigheter i sociala medier – mätpunkter 11-20 februari 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion
Myndigheter i sociala medier – mätpunkter 21-30 februari 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion
Myndigheter i sociala medier – mätpunkter 31-40 februari 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

Dialoger och responsgrad

Post- och telestyrelsen hade lägst responstid med 5 minuter: högst hade Sida med 9 386 minuter.

Myndigheter i sociala medier – dialoger/respons 1-10 februari 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion
Myndigheter i sociala medier – dialoger/respons 11-20 februari 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion
Myndigheter i sociala medier – dialoger/respons 21-30 februari 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion
Myndigheter i sociala medier – dialoger/respons 31-40 februari 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion
Myndigheter i sociala medier – bästa fyra inlägg februari 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion
Myndigheter i sociala medier – vanligaste ordval februari 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

Frågan är om vi ska tolka februaris framgång för Folkhälsomyndigheten samt Krisinformation.se till frågor runt coronavirus samt relaterad sjukdom covid-19?

Naturvårdsverket hade framgång i sociala medier 2019, och visar bra tillväxt 2020. En Greta-effekt?

Jag vill göra en koppling med myndigheternas närvaro i sociala medier till partiledarnas närvaro och deras tydliga individbaserade arbete med sociala medier. Det sägs att politiker är i förtroendebranschen. Ett begrepp jag skulle vilja säga även omfattar generaldirektörer. Jag ser kanske inte att respektive generaldirekt för myndigheterna syns lika väl till stöd för organisationen som de politiska ledarna gör via sociala kanaler. Vad är din bild av generaldirektörerna och deras varumärkesbidrag till organisationen – i sociala medier?

Avslutningsvis några ord relaterat myndigheter, demokrati och sociala medier som stöd. PR-företaget Edelman gör sedan flera år en årlig trendbarometer där den för år 2020 har fokus förtroendet för olika funktioner/branscher i samhället. Data baseras på 34 000 respondenter i 25 länder (Sverige ej bland dessa). Där kommer Government inte väl ut samt allmänhetens oro för fake news blir tydlig.

Datakälla: 2020 Edelman Trust Barometer
Oro för fake news. Datakälla: 2020 Edelman Trust Barometer

Och varför lyfter jag då denna graf? Jo, min uppfattning har sedan jag började arbeta med de sociala plattformarna för över 10 år sedan, varit att sociala medier ger en stor möjlighet för att hjälpa organisationer och varumärken att bygga tillit och öka förtroende.

Enligt en ny rapport från Centre for the Future of Democracy uppvisar utvecklade länder en ökning vad gäller missnöje med demokrati. Men… vissa länder som i Skandinavien och Norden uppvisar dock ett större eller stort förtroende för demokrati, och samtliga dessa länder ligger bland topp 10 bland de som är mest nöjda med demokrati. Utgör våra myndigheters (bra) närvaro i sociala medier en bidragande orsak till förtroendet?

Hur uppfattar och upplever du våra myndigheters närvaro i sociala medier?

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange: Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Datakälla: Smampion