Kategoriarkiv: Myndigheter

Rymdstyrelsen: Sociala medier stöttar kunskap om rymden

2020 utökade Kommunikationsanalys sina publika analyser med ett flertal nya och intressanta branscher för bevakning och analys av deras framgång och närvaro i sociala medier, däribland statliga myndigheter. Här hittar du tidigare resultat samt röster från landets myndigheter i sociala medier. 

Kommunikationsanalys vill även inspirera genom att möjliggöra tips från utvalda digitala varumärken som visar god effekt inom sociala medier, och som belyser den vardag som ansvariga för sociala plattformar möter. En samlingsplats för professionella med #tipsfrånverkligheten.

Denna gång delar Jonas Appelberg, kommunikatör vid Rymdstyrelsen, sina tankar om hur myndigheten arbetar med sociala medier för att nå framgång samt hantera uppföljning.

Foto: Jonas Appelberg, Rymdstyrelsen

Vad vill Rymdstyrelsen uppnå med sin närvaro i sociala medier?

– Rymdstyrelsen har ett brett kommunikationsuppdrag inom ett astronomiskt stort område. Dels ska vi föra fram vad Rymdstyrelsen som myndighet gör under året för att uppfylla sitt myndighetsuppdrag, sedan ska vi även entusiasmera den breda allmänheten om få dem intresserade av rymden som ämne.

– Det vi vill åstadkomma genom vår närvaro i sociala medier är kopplat till båda dessa uppdrag men kanske främst det andra (rymden som ämne). Vi vill vara en kanal på svenska som berättar om pinfärsk svensk- och internationell rymdforskning (helst den som genomförts med stöd från oss) och vi vill få allmänheten att förstå den breda nyttan med rymden. Sverige satsar ganska stora medel genom EU och den europeiska rymdorganisationen ESA på rymdsektorn och vi vill berätta vad vi medborgare får tillbaka.

Hur resonerar och agerar ni för ett lyckat upplägg? 

– Vi är två personer anställda på Rymdstyrelsen som arbetar med kommunikation där jag är den enda som arbetar med sociala medier. Som stöd har vi en upphandlad kommunikationsbyrå där två personer arbetar med oss till vardags i en typ av redaktion där jag är redaktör. De två som jobbar med oss är dels en före detta journalist, dels en person med specialistkunskaper i sociala medier och mätning.

– Det dedikerade arbetet till sociala medier är inte mer än ett par timmar i veckan. Men då räknar jag bort tiden det tar att göra research samt skriva innehållet till bloggen. Det sammanlagda redaktionella arbetet en vanlig vecka uppgår nog snarare till två av fem arbetsdagar. Det är även jag som svarar på frågor och kommentarer.

Valda plattformar och LinkedIn-tips

– Vi har valt att fokusera på Facebook och Instagram. Vi har en låg närvaro på ett Twitter-konto dedikerat till att sprida jobb inom rymdbranschen och även sporadisk närvaro på LinkedIn. Vi har helt enkelt fokuserat på plattformar i vilka vi kan sprida relevanta och bildsatta nyheter till allmänheten.

– Vad gäller LinkedIn har vi ingen HR-enhet på myndigheten utan samarbetar med en extern aktör vid rekryteringar. Vi på kommunikation sprider platsannonser på vår LinkedIn men får hjälp att skriva dem. Ett tips vid rekrytering är att producera redaktionellt innehåll som matchar tjänsten som ska rekryteras under tiden som rekryteringen sker. På så sätt kan man exempelvis berätta om nyttan att arbeta med rymddata och haka på att man samtidigt söker efter en dataspecialist.

Innehållsarbete

– Vi har veckovisa redaktionella möten och en årlig verksamhetsplan. I dessa möten och planer samlar vi vad som är aktuellt för veckan och året och vad vi som myndighet är inblandade i just nu. Det kan vara allt från stora raketuppsändningar till internationella möten eller evenemang med en extern aktör. Sedan är det en balansgång som kräver en ganska stor lyhördhet. Vet vi exempelvis att solen kommer vara mer aktiv en viss period (det finns rymdväderleksrapporter) och då kan vi förbereda ett innehåll som berättar om norrsken eftersom det är så vi ser solaktivitet på jorden. Eller vet vi att Venus syns tydligt på himlen kan vi förekomma frågor om vad folk sett för konstig prick på himlen genom att skriva om det. Sedan är rymdområdet även väldigt politiskt. Den amerikanska rymdsektorn har starkt samröre med världens rikaste man, Elon Musk, och nationer som Kina och Ryssland har framstående rymdprogram. Det gör att vi i bästa fall kan haka på den aktuella nyhetscykeln.

– Vi använder inget verktyg för planering av innehåll, men vi är ganska lyhörda till nyheter inom vårt område och då vi är så få tillåter det oss att även agera snabbt om något händer. Det är väl det vi är sämst på, att planera för långsiktig publicering i våra sociala medier.

– Planen är att publicera något varje dag en vanlig vecka. Ett längre blogginlägg måndag, onsdag och fredag (som vi sedan sprider i sociala medier) samt ett inlägg enbart för sociala medier tisdag och torsdag. Borträknat är röda dagar och vi går även ner markant i publiceringstakt under sommaren/julen.

– Vi arbetar också ganska mycket med tilltal. Man ska som läsare aldrig känna sig dum när man läser våra inlägg och vi lägger mycket tid på att förklara svår forskning på ett begripligt sätt. Vi försöker också agera mer journalistiskt än traditionellt myndighetsmässigt när vi skriver. Vi ska svara på frågor snabbt och trevligt men framförallt ska vi hålla oss så objektiva som möjligt. Det är en bedrift för Kina att landa på månen och det ska premieras, trots att det kan vara lite känsligt då rymdprogrammet är en del av det styrande partiet i Kina.

– Sedan är rymdområdet väldigt tacksamt när det kommer till bildmaterial. I princip alla bilder som produceras av de stora rymdorganisationerna är fria för alla att använda.

Har du något exempel på ett framgångsrikt inlägg?

– I närtid skrev jag ett inlägg om hur rymdsonden Voyager 1 beter sig underligt. Det fanns en liten nyhet men jag valde att fokusera på att skriva om sonden i sig då den är väldigt fascinerande. Det landade väldigt väl hos läsarna och blev ett av våra mest lästa inlägg i år. Vi la inte en krona på annonsering utan all spridning skedde organiskt. Vi har 5,6 tusen följare och räckvidden för inlägget är hittills nära 8,5 tusen, vilket är jättebra för oss. Genom att försöka lyssna in vad som intresserar läsarna kan vi nå ut till fler, etablera oss som ”experter” inom rymdområdet och förhoppningsvis nå ut bredare framöver. Vi får även tacka NASA för att de har så mycket bildmaterial vi kan klippa och klistra från. I detta fall har jag använt mig av en del av en poster de tagit fram för Voyagerprogrammet.

Rymdstyrelsen – inlägg Facebook 2022

Schrems II-domen, GDPR och Privacy?

– Det konkreta vi har behövt förändra och tänka på de senaste åren är hur vi lagrar våra statistiska data. Vi valde att inför 2022 gå över från att använda Google Analytics till att använda Matomo och på så sätt behålla data för oss själva.

Kompetens av vikt för att lyckas med sociala medier?

– Jag tycker det beror på vilket syfte man har med sociala medier. Vi har mer av ett redaktionellt syfte, att nå ut med den senaste forskningen på rymdområdet genom egenproducerade artiklar och inlägg. Så i vårt fall är journalistisk kompetens det som jag värderar högst. Är man mer intresserad av varumärkesbyggande, eventplanering etc. kan en analys/PR-bakgrund vara bäst.

Vilken är den största utmaningen med sociala medier?

– Att förstå hur algoritmerna värderar innehåll samt att hänga med i alla förändringar som ständigt sker i verktygens funktion och gränssnitt.

Inspirationstips?

– I vårt fall tittar vi mycket på våra internationella kollegor (NASA, ESA) som jag tycker gör ett förträffligt kommunikationsarbete.

Hur följer ni upp resultat av er närvaro i sociala medier? Vilka verktyg använder ni? Har ni tydliga mål?

– Vi har inga direkta mål i form av tillväxt eller liknande. Som myndighet tycker vi att det viktigaste är att vi ser att våra kanaler gör nytta för vår kärnverksamhet och att både allmänhet och departementet anser att vi utgör en nytta.  

– Vi arbetar tillsammans med en kommunikationsbyrå genom ett ramavtal. Vi är en så liten myndighet att det inte hade varit möjligt för oss att ha den produktionstakt vi har och samtidigt genomföra en vettig analys annars. Sedan en tid får vi kvartalsrapporter om hur statistiken ser ut för vår webb och våra sociala medier som vi sedan kan använda oss av för målsättningsarbete. Det vi får ut av rapporten är framförallt vad som går bra, vilka ämnen vi skrivit om och hur vår webbsida fungerar i allmänhet. Utefter det kan vi planera och förbättra oss.

– Ledningen får vetskap genom löpande rapportering, och de kommer såklart med instick och kommentarer på om de saknar något eller tycker vi gjort något extra bra, men det är vi på kommunikation som har allt ansvar och mandat att förändra och förbättra vår verksamhet i sociala medier. I myndighetens årsredovisning finns statistik från både webb och sociala medier med.

– Vi har tydliga mål som baseras på statistiken. Just nu handlar mycket om tillväxt, och att få flera personer att stanna kvar på vår webbsida när de kommit från Facebook och läst något av våra blogginlägg, avslutar Jonas.

Här hittar du Rymdstyrelsen på Facebook.

Fler inlägg och insikter

Under 2022 kommer fler tipsinlägg med röster och erfarenheter från bland annat bankerelhandelmyndigheterregionerpolitik och telekom. Du hittar även tidigare inlägg från dessa branscher samt även från till exempel Livrustkammaren och f.d. partiledare Jonas Sjöstedt

Följ gärna Kommunikationsanalys på Facebook och LinkedIn för att säkra nya insikter.

Behöver du eller din organisation ett bollplank eller stöd vad gäller social media management? Eller ett bollplank vad gäller kommunikation? Välkommen att höra av dig.

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange: Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Foto: Rymdstyrelsen

Svenska myndigheter i sociala medier – effekt kvartal 2 2022

Polisen, PRV och Jordbruksverket var kvartalets bästa myndighetssidor på Facebook. Sveriges statliga myndigheter gjorde under andra kvartalet en aktivitetsökning på Facebook. Flest inlägg gjorde SMHI. Högst tillväxt under kvartalet uppvisade PRV. Två myndigheter tappade följare. Swedavia hade kvartalets högsta viralitet. Kvartalets bästa inlägg gjordes av Jordbruksverket. Högst influens säkrades på både Twitter och Instagram av Försvarsmakten. Aktuella nyheter och tips.

Sammanfattning

  • Resultat baseras på en viktning av data från två olika dataverktyg.
  • Polisen, PRV och Jordbruksverket var detta kvartals bästa myndighetssidor på Facebook, med Polisen återkommande från föregående kvartal.
  • Kvartalet visade en fortsatt minskad effekt för Folkhälsomyndigheten som inte placerade sig bland topp 5-sidor med högst effekt. En koppling relaterat minskat intresset för pandemin och dess effekter? 
  • Sveriges (statliga) myndigheter gjorde under andra kvartalet en aktivitetsökning till i snitt 11 (10) inlägg per månad på Facebook, i linje med helårsresultatet för 2021.
  • Flest inlägg gjorde åter SMHI med 98 inlägg under kvartalet. 
  • Högst tillväxt under kvartalet uppvisade PRV med 11,04 procent.
  • Största myndighetssida är Polisen med drygt 380 000 följare på Facebook.
  • Samtliga myndighetssidor utom två uppvisade positiv tillväxt på sina Facebook-sidor. En myndighet uppvisade nolltillväxt.
  • Samtliga myndighetssidor utom två uppvisade dialoger på sina Facebook-sidor.
  • Swedavia hade kvartalets högsta viralitet vilket kan förmodas ha koppling till köer på flygplatser under kvartalet.
  • Kvartalets bästa inlägg på Facebook gjordes åter av Jordbruksverket, nu om skyddad geografisk beteckning inom EU för Äkta Gränna polkagrisar.
  • Högst influens säkrade åter Försvarsmakten på både Twitter samt Instagram.

Myndigheter i sociala medier kvartal 2 2022

Resultat från tidigare kvartal hittar du här samt relaterade #tipsfrånverkligheten. Imorgon fredag kommer ett nytt intressant tips och inlägg om Rymdstyrelsen och deras uppdrag och arbete i sociala medier.

Samtliga 40 myndigheter på Facebook har inte motsvarande närvaro på Twitter och Instagram varför antalet sidor på de plattformarna är färre.

Resultat myndigheter i sociala medier andra kvartalet 2022

Andra kvartalet 2022 placerade sig Polisen, PRV och Jordbruksverket på Facebook högst bland verktygens topp 5-sidor med god effekt. Tre sidor som alltså sammantaget säkrat högst effekt på bas av Kommunikationsanalys viktning av två olika dataverktyg. 

Effekt är utifrån en kommunikativ utgångspunkt en mix av engagemang, räckvidd och varumärkeskännedom. Hur närvaron stöttat verksamhetsmålen kan endast myndigheterna själva besvara. Kanske en faktor att få se i respektive årsredovisning?

Det är viktigt att komma ihåg att en underliggande sentimentanalys (attityd) inte finns kopplad till dessa resultat. Ett varumärkes genomslag baserat på engagemang kan vara både positivt och negativt som bekant. Som ett exempel på sentimentanalys kan du se denna för de politiska partierna. 

Kommunikationsanalys värderar högt en hygiennivå av kundservice, det vill säga ta hand om och svara på frågor och kommentarer. Ibland värt att påminna om att det heter sociala medier av en anledning, det vill säga att både tala OCH lyssna OCH svara. Om svarstider för växel och e-post markant skiljer sig från sociala medier kan det vara värt en översyn. 

Aktivitet – (statliga) myndigheter – flest och minst inlägg

Aktivitet inlägg – myndighetssnitt

Sveriges statliga myndigheter gjorde i snitt 33 (31) inlägg under kvartalet på Facebook, motsvarande 11 (10) inlägg per månad. Vi kan alltså se en liten aktivitetsökning från landets myndigheter på Facebook. I stort status quo som inläggstrend under året.

I jämförelse med första halvåret 2021 visar detta halvår en minskning från 68 inlägg till årets 64 inlägg. Med tanke på en myndighets ofta breda uppdrag och allmänintresset torde inte brist på innehåll vara en begränsande faktor.

2022 vs 2021

Antal inlägg per månad Facebook 2022 – (statliga) myndigheter. Källa: Kommunikationsanalys. 
Datakälla: Bumblewing

För helåret 2021 gjorde myndigheterna i snitt 11 inlägg per månad på Facebook.

Antal inlägg per månad Facebook 2021 – (statliga) myndigheter. Källa: Kommunikationsanalys. 
Datakälla: Bumblewing

Kommunikationsanalys har som utgångspunkt generellt rekommenderat ett inlägg per dag, vilket myndigheterna som grupp inte producerar. Det är dock en mycket stor skillnad mellan de granskade 40 (statliga) myndigheterna.

Flest och minst inlägg under kvartalet

Det var åter SMHI som gjorde flest inlägg under kvartalet: 98 (113) stycken, eller 33 (38) stycken per månad. Det motsvarar tre gånger fler inlägg än myndighetssnittet för kvartalet. 

Den myndighet som gjorde minst antal inlägg under kvartalet var Lantmäteriet med 2 stycken. 

Facebook – topp 5-myndigheter per verktyg

En del av Kommunikationsanalys innehåll är att visa på olika verktyg som hjälper presentera och tolka data från sociala medier. Verktyg som hanterar och viktar samma data men på olika sätt. Att väga samman flera olika verktygs resultat ökar reliabiliteten för en sidas genomslag och effekt.

Kommunikationsanalys har i och med detta kvartal gjort en justering av sin viktning av placering: en viktning vilken detta kvartal gjort att flera myndighetssidor delar på första plats.

Nedanstående rankning av kvartalets topp 5-myndigheter är baserat på två verktyg, vilka även denna gång inte ger en exakt matchning vad gäller topp 5. Kommunikationsanalys viktning placerar sammantaget tre myndighetssidor på delad första plats: Polisen, PRV och Jordbruksverket.

Facebook topp 5, kvartal 2 2022 (vid ändring föregående kvartal inom parentes):

Influens

  1. Polisen
  2. Försvarsmakten
  3. Jordbruksverket (Krisinformation.se)
  4. Krisinformation.se (Folkhälsomyndigheten)
  5. Skatteverket (Jordbruksverket)

Poäng

  1. PRV (Rymdstyrelsen)
  2. Statens Fastighetsverk (PRV)
  3. Rymdstyrelsen (Statens Fastighetsverk)
  4. Jordbruksverket (Krisinformation.se)
  5. Naturvårdsverket (Försvarsmakten och Jordbruksverket)

Viktigt som ansvarig för uppföljning att komma ihåg att det resultat som visas i egna (externa) verktyg kanske inte ger samma resultat som andra verktyg presenterar. Därav att Kommunikationsanalys primärt gör effektanalys baserad på minst två verktyg för att säkra reliabilitet relaterat ”bäst i klassen”. 

Facebook kvartal 2 2022 – fördelat per verktyg

Från andra kvartalet 2020 baseras effektanalysen för Facebook på data från flera verktyg för att visa på sammantagen helhet och utfall men även skillnader mellan verktyg. Sammantaget ger detta analysen en ökad reliabilitet vad gäller faktiska effekter. 

Faktor Influens – Bumblewing

Verktyget Bumblewing tillför faktor influens

Kvartalets fem myndighetssidor med högst influens hanterades av (resultat föregående kvartal inom parentes om återkommande/nya):

  1. Polisen: 31,4 (25,7) procent
  2. Försvarsmakten: 18,2 (18,8) procent
  3. Jordbruksverket: 5,6 (5,4) procent 
  4. Krisinformation.se: 5,0 (10) procent
  5. Skatteverket: 4,3 procent

Tillsammans står dessa fem myndighetssidor för 64,5 (67,4) procent av totalen influens. Det vill säga, dessa topp 5-sidor säkrar därmed en dominerande influens relaterat (statliga) myndigheter på Facebook. Särskilt Polisen med 31,4 (25,7) procent säkrade fortsatt en effektiv kommunikation på denna plattform. 

Värt att notera att 35 myndigheter därmed delar på resterande 35,5 (32,6) procent. ”Övriga” uppvisade en fortsatt ökande trend från tredje kvartalet med influens för flera myndighetssidor. En möjlig faktor är att pandemins effekter stabiliseras/minskat och därmed effekten för Folkhälsomyndigheten och Krisinformation.se minskat, vilket lämnat utrymme för flera sidor att skapa genomslag. 

Med stor sannolikhet kommer de myndigheter som har frekvent och nära kontakt med allmänheten att säkra en större andel influens än övriga, som till exempel Polisen i jämförelse Nämnden för hemslöjdsfrågor. Äpplen och päron, men samma plattformar och skattepengar.

Myndigheter i sociala medier – Facebook influens och engagemang kvartal 2 2022. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Ovanstående ser vi en visualisering av engagemang det vill säga mängden innehåll vs reaktioner. Polisen är åter ett exempel på en myndighetssida som uppvisar en mix av både aktivitet och säkrat engagemang. SMHI sticker ut vad gäller hög aktivitet. 

Faktor Poäng – Smampion

Enligt Smampions poängsbaserade verktyg var kvartalets fem främsta myndighetssidor (föregående kvartal inom parentes vid ändring):

  1. PRV (Rymdstyrelsen)
  2. Statens fastighetsverk (PRV)
  3. Rymdstyrelsen (Statens fastighetsverk)
  4. Jordbruksverket (Krisinformation.se)
  5. Naturvårdsverket (Försvarsmakten och Jordbruksverket).
Myndigheter i sociala medier – Facebook poäng kvartal 2 2022. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

Mätpunkter Facebook

23 (20) myndigheter fick inte godkänd Facebook-närvaro andra kvartalet 2021 enligt Smampions poängskala. 

Två myndighetssidor uppvisade negativ tillväxt av följare detta kvartal: åter Karolinska Institutet samt därtill Post- och telestyrelsen. Statistikmyndigheten SCB uppvisade nolltillväxt.

Samtliga myndighetssidor utom Bolagsverket och Diskrimineringsombudsmannen uppvisade dialoger på sina Facebook-sidor.

Swedavia hade kvartalets högsta viralitet vilket kan förmodas ha koppling till den mediala bevakningen av stora köer på flygplatser under kvartalet.

Utfall mätpunkter (vid ändring står föregående kvartals myndighet inom parentes):

  • Störst: Polisen
  • Högst viralitet: Swedavia (Folkhälsomyndigheten) 
  • Flest inlägg per dag: SMHI
  • Högst tillväxt: PRV (Rymdstyrelsen)
  • Högst engagemangsgrad (7-dagar): Jordbruksverket
  • Dialoger: Samtliga utom Bolagsverket och Diskrimineringsombudsmannen. Samtliga utom AP7 Statens premiepensionfonder)
  • Kortast svarstid (lågt utfall): Karolinska institutet 828 minuter (SMHI 1092 minuter)
  • Högst responsgrad (lågt utfall): Skolverket 80 procent (Skolverket 68 procent).

Nedan syns kvartalets topp 5-poängbaserade myndighetssidor på Facebook: 

Myndigheter i sociala medier – mätpunkter Facebook, plats 1-5 kvartal 2 2022. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

Mest framgångsrika Facebook-inlägg andra kvartalet 2022

Kvartalets mest framgångsrika topp 3-inlägg i två verktyg gjordes av tre myndigheter: Polisen, Jordbruksverket och Tullverket. Jordbruksverkets inlägg om skyddad geografisk beteckning för Äkta Gränna polkagrisar inom EU var det enda som placerade sig i båda verktygen, och därmed en tydlig kvittens på effekt.

Förra kvartalets mest framgångsrika inlägg gjordes av fem olika myndigheter, där Jordbruksverkets kommunikation placerade sig i både verktygen med innehåll relaterat Ukraina och införsel av husdjur.

Myndigheter Facebook – bästa tre inlägg kvartal 2 2022. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing
Myndigheter Facebook – bästa tre inlägg kvartal 2 2022. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

Ordval och ordmoln Facebook – myndigheter

Myndigheter i sociala medier – vanligaste ordval Facebook kvartal 2 2022. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing
Myndigheter i sociala medier – vanligaste ordval Facebook kvartal 2 2022. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

Twitter kvartal 2 2022 (ett verktyg, faktor influens)

Av de 40 myndigheter som mäts på Facebook har av dessa även 33 profiler på Twitter. Fem (fyra) av dessa gjorde inga tweets under perioden: åter Kronofogden, Bolagsverket, Lantmäteriet och Rymdstyrelsen, därtill nu även Kustbevakningen. Kronofogden kommunicerar ingen aktivitet på kontot och Lantmäteriet har skyddade tweets. Rymdstyrelsens senaste tweet var i januari 2021.

Myndigheternas aktivitet på Twitter uppgick till 61 (55) tweets per kvartal, eller 20 (18) tweets per månad. Mest aktiv var åter Migrationsverket med 422 (328) tweets under kvartalet.

Kvartalets fem myndighetssidor med högst influens på Twitter hanterades av (resultat föregående kvartal inom parentes om återkommande):

  1. Försvarsmakten 39,9 procent (Försvarsmakten 38,5 procent)
  2. Krisinformation.se 10,5 procent (Krisinformation.se 23,8 procent)
  3. Polisen nationellt: 10,2 procent (Sida 9,1 procent)
  4. Sida 7,6 procent (Sida 9,1 procent)
  5. Karolinska institutet 6,8 procent (Folkhälsomyndigheten 8,2 procent) 

Tillsammans står dessa fem myndighetsprofiler för 74,9 (84,2) procent av totalen influens. Detta kvartal bröts trenden för topp 5 att öka sin andel influens kontra övriga myndighetsprofiler. 

Värt notera att 28 myndigheter därmed delade på resterande 25,1 (15,8) procent influens. Efter tre kvartal med minskad effekt på denna plattform ökade nu effekten för gruppen Övriga.

Myndigheter på Twitter – influens och engagemang kvartal 2 2022. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Ovanstående bild illustrerar väl Migrationsverkets höga aktivitet vs det engagemang som Försvarsmakten skapar. Majoriteten myndigheter placerade sig i vänstra, nedre hörnet med både låg aktivitet samt lågt engagemang på innehåll.

Mest framgångsrika inlägg Twitter – andra kvartalet

Vid ändring föregående kvartal inom parentes:

  1. Polisen nationellt (Försvarsmakten)
  2. Försvarsmakten (Försvarsmakten)
  3. Migrationsverket (Krisinformation.se)
Myndigheter på Twitter – bästa tre inlägg kvartal 2 2022. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Ordmoln

Myndigheter i sociala medier – vanligaste ordval Twitter kvartal 2 2022. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Instagram kvartal 2 2022 (ett verktyg, faktor influens)

Av de 40 myndigheter som mäts på Facebook har av dessa även 26 av dem sidor på Instagram. Fem (fyra) av dessa gjorde inga inlägg under perioden: åter Sveriges Domstolar, Swedavia, CSN och Lantmäteriet, samt därtill Textilsmart (denna gemensamma myndighetssida har nu ingen aktivitet och kommer inte mätas från och med kvartal 3).

Myndigheternas aktivitet på Instagram uppgick till 23 (25) stycken inlägg per kvartal, eller 8 (8) inlägg per månad. 

Mest aktiva var åter Statens fastighetsverk med 78 (77) inlägg under kvartalet, motsvarande 26 (26) inlägg per månad.

Kvartalets fem myndighetssidor med högst influens på Instagram hanterades av (resultat föregående kvartal inom parentes om återkommande):

  1. Försvarsmakten 37,6 procent (Försvarsmakten 32 procent)
  2. Statens fastighetsverk 21,7 procent (Statens fastighetsverk 23,6 procent)
  3. Polisen 16 procent (Polisen 15,6 procent)
  4. Tullverkets kontrollverksamhet 6,1 procent (Krisinformation.se 6,2 procent)
  5. Kustbevakningen 5,7 procent (Tullverkets kontrollverksamhet 5,3 procent)

Tillsammans står dessa fem myndighetssidor för 87,1 (82,6) procent av totalen influens, en fortsatt effektdominans av topp 5 med andra ord. Värt att notera att 21 myndigheter därmed delar på resterande 12,9 (17,4) procent. 

Myndigheter på Instagram – influens och engagemang kvartal 2 2022. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Ovanstående visualisering illustrerar väl Statens fastighetsverks höga aktivitet vs det engagemang som åter Försvarsmakten genererat. 

Mest framgångsrika inlägg Instagram – andra kvartalet

Vid ändring från föregående kvartal inom parentes.

  1. Försvarsmakten (Försvarsmakten)
  2. Försvarsmakten (Polisen)
  3. Försvarsmakten (Polisen)
Myndigheter på Instagram – bästa tre inlägg kvartal 2 2022. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Ordmoln

Myndigheter i sociala medier – vanligaste ordval Instagram kvartal 2 2022. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Aktuella nyheter och tips

Kantar: Anseendeindex Myndigheter 2022

Kantar Public har släppt årets Anseendeindex för Myndigheter. Tolv statliga myndigheter har ett index på över 50 vilket indikerar ett högt anseende. Fem av dessa har för Kommunikationsanalys berättat om sitt arbete med sociala medier:

Anseendeindex Myndigheter 2022. Källa: Kantar Public

Sveriges kommunikatörer: Störst utvecklingsbehov

Enligt Sveriges kommunikatörers kompetenskartläggning bland sina medlemmar framkommer nedanstående utvecklingsbehov, där Mål & mätning är det område som respondenterna rankat högst i upplevda behov.

Kompetens kartläggning 2021. Källa: Sveriges kommunikatörer

Enkel hjälp att skriva förståeligt

Språkrådet har lanserat verktyget Klarspråkshjälpen till stöd för alla alla som vill ha hjälp med att skriva vårdat, enkelt och begripligt.

Ny sajt för att känna igen falsk och vilseledande information

Myndigheten för psykologiskt försvar har lanserat sajten Bli inte lurad till stöd för att hjälpa känna igen och förstå falsk och vilseledande information.

Personuppgifter och dataskydd på sociala medier

Personuppgifter och dataskydd är en högaktuell fråga med tanke på bland annat GDPR och Schrems II-domen. Stockholms stad har delat sin hantering av dessa frågor publikt vilka du hittar här.

Här kan du läsa Sveriges kommunikatörers info i frågan.

Region Gotland blockar sociala medier

Det gotländska nyhetsmagasinet Horisont skriver att Region Gotland, relaterat ökade nationella och internationella cyberhot, blockerar sociala medier på regionens nät.

Personuppgifter och dataskydd på sociala medier

Personuppgifter och dataskydd är en högaktuell fråga med tanke på bland annat GDPR och Schrems II-domen. Stockholms stad har delat sin hantering av dessa frågor publikt vilka du hittar här.

Rekommenderar även denna artikel från Google: You need a privacy-centric organisation. Here’s how to build it.

Här kan du läsa Sveriges kommunikatörers senaste info i frågan.

7 sätt att bygga en kultur av mätning inom organisationen 

Sveriges kommunikatörer lyfte förra året att just mätning är ett område som var av mycket stort intresse för landets kommunikatörer. Kommunikationsanalys populära #tipsfrånverkligheten där olika varumärken berättar om sitt arbete med plattformarna, har samtidigt också visat att just mätning är det område som oftast får minst eller inget fokus. Denna enkla artikel, 7 Steps to Build Your Organization’s Communications Measurement Culture, ger ett stöd för att skapa god grund för mätning av insatser och lärdomar av data.

Kontakt och mer kunskap

Som bekant arbetar professionella inom kommunikation ofta med budskap utifrån upplägget före-under-efter. Kommunikationsanalys analys har fokus på efter; samtidigt som det krävs ett bra före och under för att säkra just resultat och därmed dyka upp i denna blogg. Ett genomtänkt social media management helt enkelt. Behöver du eller organisationen ett bollplank eller stöd vad gäller ert arbete med sociala medier? Välkommen att höra av dig.

Var det någon närvaro och effekt i sociala medier som överraskade i effektanalysen för myndigheter? Hur uppfattar och upplever du våra (statliga) myndigheters närvaro i sociala medier? Ser du utrymme för mer/mindre aktivitet? Annan aktivitet?

Följ gärna Kommunikationsanalys på Facebook och LinkedIn för att säkra nya insikter om effekter i sociala medier och social media management.

Nästa effektanalys för (statliga) myndigheter i sociala medier kommer efter nästa kvartals slut.

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange: Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Datakälla: Bumblewing och  Smampion

Definition av influens

Definition av Dialoger (Smampion): En dialog uppstår när det finns tre eller fler kommentarer på ett inlägg som sidan har publicerat. Sidan antas ha deltagit i dialogen om sidan själv kommenterat på inlägget i form av en kommentar eller svar till en annan användares kommentar. Gäller Facebook och Twitter.

Urval: Bland landets 455 myndigheter har 40 Facebook-sidor valts ut utifrån två faktorer. Dels Kantar Sifos Anseendeindex 2019, dels närvaro på Facebook. Inte alla myndigheter i Anseendeindex har närvaro på Facebook, och vissa har även valt bort Facebook, som till exempel Allmänna reklamationsnämnden (ARN) och Brottsförebyggande rådet (BRÅ). Därför är 40 stycken valda utifrån parametrar index, synlighet i media samt intresse. Därmed blir det en blandning av de olika typerna av myndigheter. De har olika närhet till och relevans för medborgarna beroende på deras olika uppdrag. Krisinformation.se är ingen myndighet utan en sida, men finns med eftersom det är en gemensam Facebook-kanal för ett flertal myndigheter. Motsvarande sidor, där sådana finnes, redovisas för Twitter och Instagram.

Smampions poängskala (0-100) motsvarar följande betyg:

100: Perfekt
95 – 99: Världsklass
90 – 94: Mycket bra
80 – 89: Väldigt bra
65 – 79: Ett bra betyg
45 – 64: Helt ok
30 – 44: Ej godkänt
0 – 29: Underkänt

Underlag och verktyg

Till hjälp för dataunderlag från Facebook används två verktyg: de svenska analysföretagen Bumblewing (influens) och Smampion (poäng). För dataunderlag från Twitter och Instagram används endast Bumblewing. Det är respektive myndighets svenska huvudsida (alternativt största) som mätts i dessa blogginlägg. Undantag är Krisinformation.se som är en sida vilken flera myndigheter står bakom.

Kommunikationsanalys viktar de olika verktygens resultat för en sammanvägd placering.

Svenska myndigheter i sociala medier – effekt kvartal 1 2022

Polisen, Försvarsmakten, Krisinformation.se och Rymdstyrelsen var kvartalets bästa myndighetssidor på Facebook. Sveriges (statliga) myndigheter gjorde under första kvartalet en aktivitetsminskning på Facebook. Flest inlägg gjorde SMHI. Högst tillväxt under kvartalet uppvisade Rymdstyrelsen. Två myndigheter tappade följare. Kvartalets bästa inlägg gjordes av Jordbruksverket. Högst influens säkrades på både Twitter och Instagram av Försvarsmakten. Aktuella nyheter och tips.

2020 utökade Kommunikationsanalys sina publika effektanalyser i sociala medier till att omfatta skattefinansierade verksamheter som Sveriges kommunerlänsstyrelser, (statliga) myndigheter, regioner och sjukhus. En anledning till detta nya fokusområde var pandemin och samhällets tydliga behov av information och fakta, där sociala medier fyller en viktig roll som nyhetskälla för många.

Sammanfattning

  • Polisen, Försvarsmakten, Krisinformation.se och Rymdstyrelsen var detta kvartals bästa myndighetssidor på Facebook.
  • Sveriges (statliga) myndigheter gjorde under första kvartalet en aktivitetsminskning till i snitt 10 (12) inlägg per månad på Facebook.
  • Flest inlägg gjorde åter SMHI med 113 inlägg under kvartalet. 
  • Högst tillväxt under kvartalet uppvisade Rymdstyrelsen med 25,35 procent.
  • Största myndighetssida är Polisen med drygt 378 000 följare på Facebook.
  • Samtliga myndighetssidor, utom åter AP7 Statens premiepensionfonder, uppvisade dialoger på sina Facebook-sidor.
  • Kvartalets bästa inlägg på Facebook gjordes av Jordbruksverket relaterat Ukraina och införsel av husdjur.
  • Kvartalet visade en fortsatt minskad effekt för Folkhälsomyndigheten och istället en ökande trend av andel total influens för andra myndigheter. En möjlig koppling relaterat att pandemins effekter stabiliserats/minskat?
  • Högst influens säkrade åter Försvarsmakten på både Twitter samt Instagram.

Myndigheter i sociala medier kvartal 1 2022

Resultat från tidigare kvartal hittar du här samt relaterade #tipsfrånverkligheten.

Samtliga 40 myndigheter på Facebook har inte motsvarande närvaro på Twitter och Instagram varför antalet sidor på de plattformarna är färre.

Resultat myndigheter i sociala medier första kvartalet 2022

Första kvartalet 2022 placerade sig Polisen, Försvarsmakten, Krisinformation.se och Rymdstyrelsen på Facebook högst bland verktygens topp 5. Fyra sidor som alltså sammantaget säkrat högst effekt på bas av Kommunikationsanalys viktning av två olika verktyg. 

Effekt är utifrån en kommunikativ utgångspunkt en mix av engagemang, räckvidd och varumärkeskännedom. Hur närvaron stöttat verksamhetsmålen kan endast myndigheterna själva besvara. Kanske en faktor att få se i respektive årsredovisning?

Det är viktigt att komma ihåg att en underliggande sentimentanalys (attityd) inte finns kopplad till dessa resultat. Ett varumärkes genomslag baserat på engagemang kan vara både positivt och negativt som bekant. Som ett exempel på sentimentanalys kan du se denna för de politiska partierna. 

Kommunikationsanalys värderar högt en hygiennivå av kundservice, det vill säga ta hand om och svara på frågor och kommentarer. Ibland värt att påminna om att det heter sociala medier av en anledning, det vill säga att både tala OCH lyssna OCH svara. Om svarstider för växel och e-post markant skiljer sig från sociala medier kan det vara värt en översyn. 

Aktivitet – (statliga) myndigheter – flest och minst inlägg

Aktivitet inlägg – myndighetssnitt

Sveriges myndigheter gjorde i snitt 31 (35) inlägg under kvartalet på Facebook, motsvarande 10 (12) inlägg per månad. Vi kan alltså se en aktivitetsminskning från landets myndigheter på Facebook. I stort status quo som inläggstrend med andra ord. Med tanke på en myndighets ofta breda uppdrag och allmänintresset torde inte brist på innehåll vara en begränsande faktor.

2022 vs 2021

Antal inlägg per månad Facebook 2022 – (statliga) myndigheter. Källa: Kommunikationsanalys. 
Datakälla: Bumblewing

För helåret 2021 gjorde myndigheterna i snitt 11 inlägg per månad på Facebook.

Antal inlägg per månad Facebook 2021 – (statliga) myndigheter. Källa: Kommunikationsanalys. 
Datakälla: Bumblewing

Kommunikationsanalys har som utgångspunkt generellt rekommenderat ett inlägg per dag, vilket myndigheterna som grupp inte producerar. Det är dock en mycket stor skillnad mellan de granskade 40 (statliga) myndigheterna.

Flest och minst inlägg under kvartalet

Det var åter SMHI som gjorde flest inlägg under kvartalet: 113 (118) stycken, eller 38 (39) stycken per månad. Det motsvarar drygt tre gånger fler inlägg än myndighetssnittet för kvartalet. 

Den myndighet som gjorde minst antal inlägg under kvartalet var åter Swedavia med 1 (1) stycken.

Facebook – topp 5-myndigheter per verktyg

En del av Kommunikationsanalys innehåll är att visa på olika verktyg som hjälper presentera och tolka data från sociala medier. Verktyg som hanterar och viktar samma data men på olika sätt. Att väga samman flera olika verktygs resultat ökar reliabiliteten för en sidas genomslag och effekt.

Kommunikationsanalys har i och med detta kvartal gjort en justering av sin viktning av placering: en viktning vilken detta kvartal gjort att flera myndighetssidor delar på första plats.

Nedanstående rankning av kvartalets topp 5-myndigheter är baserat på två verktyg, vilka även denna gång inte ger en exakt matchning vad gäller topp 5. Kommunikationsanalys viktning placerar sammantaget fyra myndighetssidor på delad första plats: Polisen, Försvarsmakten, Krisinformation.se och Rymdstyrelsen.

Facebook topp 5, kvartal 1 2022 (vid ändring föregående kvartal inom parentes):

Influens

  1. Polisen
  2. Försvarsmakten
  3. Krisinformation.se (Folkhälsomyndigheten)
  4. Folkhälsomyndigheten (Krisinformation.se)
  5. Jordbruksverket (Tullverket)

Poäng

  1. Rymdstyrelsen (PRV)
  2. PRV (Polisen)
  3. Statens Fastighetsverk (Folkhälsomyndigheten)
  4. Krisinformation.se
  5. Försvarsmakten och Jordbruksverket (Statens Fastighetsverk/Tullverket)

Viktigt som ansvarig för uppföljning att komma ihåg att det resultat som visas i egna (externa) verktyg kanske inte ger samma resultat som andra verktyg presenterar. Därav att Kommunikationsanalys primärt gör effektanalys baserad på minst två verktyg för att säkra reliabilitet relaterat ”bäst i klassen”. 

Facebook kvartal 1 2022 – fördelat per verktyg

Från andra kvartalet 2020 baseras effektanalysen för Facebook på data från flera verktyg för att visa på sammantagen helhet och utfall men även skillnader mellan verktyg. Sammantaget ger detta analysen en ökad reliabilitet vad gäller faktiska effekter. 

Faktor Influens – Bumblewing

Verktyget Bumblewing tillför faktor influens

Kvartalets fem myndighetssidor med högst influens hanterades av (resultat föregående kvartal inom parentes om återkommande/nya):

  1. Polisen: 25,7 (43,3) procent
  2. Försvarsmakten: 18,8 (12,5) procent
  3. Krisinformation.se: 10 (8) procent
  4. Folkhälsomyndigheten 7,6 (9) procent
  5. Jordbruksverket (Tullverket): 5,4 procent 

Tillsammans står dessa fem myndighetssidor för 67,4 (78.9) procent av totalen influens. Det vill säga, dessa topp 5-sidor säkrar därmed en dominerande influens relaterat (statliga) myndigheter på Facebook. Särskilt Polisen med 25,7 (43,3) procent säkrade fortsatt en effektiv kommunikation på denna plattform. 

Värt att notera att 35 myndigheter därmed delar på resterande 32,6 (23,1) procent. En fortsatt ökande trend från tredje kvartalet med influens för flera myndighetssidor. En möjlig faktor är att pandemins effekter stabiliseras/minskat och därmed effekten för Folkhälsomyndigheten och Krisinformation.se minskat, vilket lämnat utrymme för flera sidor att skapa genomslag.

Med stor sannolikhet kommer de myndigheter som har frekvent och nära kontakt med allmänheten att säkra en större andel influens än övriga, som till exempel Polisen i jämförelse Nämnden för hemslöjdsfrågor. Äpplen och päron, men samma plattformar och skattepengar.

Myndigheter i sociala medier – influens och engagemang kvartal 1 2022. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Ovanstående ser vi en visualisering av engagemang det vill säga mängden innehåll vs reaktioner. Polisen är åter ett exempel på en myndighetssida som uppvisar en mix av både aktivitet och säkrat engagemang. SMHI sticker ut vad gäller hög aktivitet. 

Faktor Poäng – Smampion

Enligt Smampions poängsbaserade verktyg var kvartalets fem främsta myndighetssidor (föregående kvartal inom parentes vid ändring):

  1. Rymstyrelsen (PRV)
  2. PRV (Polisen)
  3. Statens fastighetsverk (Folkhälsomyndigheten)
  4. Krisinformation.se
  5. Försvarsmakten och Jordbruksverket (Statens fastighetsverk).
Myndigheter i sociala medier – poäng kvartal 1 2022. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

Mätpunkter Facebook

20 (17) myndigheter fick inte godkänd Facebook-närvaro första kvartalet 2021 enligt Smampions poängskala. 

Två myndighetssidor uppvisade negativ tillväxt av följare detta kvartal: Statistikmyndigheten SCB samt Karolinska Institutet.

Samtliga myndighetssidor utom AP7 Statens premiepensionfonder uppvisade dialoger på sina Facebook-sidor.

Utfall mätpunkter (vid ändring står föregående kvartals myndighet inom parentes):

  • Störst: Polisen
  • Högst viralitet: Folkhälsomyndigheten 
  • Flest inlägg per dag: SMHI
  • Högst tillväxt: Rymdstyrelsen (PRV)
  • Högst engagemangsgrad (7-dagar): Jordbruksverket (Tullverket)
  • Dialoger: Samtliga utom AP7 Statens premiepensionfonder (Samtliga utom fyra myndighetssidor)
  • Kortast svarstid (lågt utfall): SMHI 1092 minuter (Skolverket 1500 minuter)
  • Högst responsgrad (lågt utfall): Skolverket 68 procent (SMHI 75 procent).

Nedan syns kvartalets topp 5-poängbaserade myndighetssidor på Facebook: 

Myndigheter i sociala medier – mätpunkter, plats 1-5 kvartal 1 2022. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

Mest framgångsrika Facebook-inlägg första kvartalet 2022

Kvartalets mest framgångsrika inlägg gjordes av fem olika myndigheter, där Jordbruksverkets kommunikation lyckades placera sig i både verktygen med innehåll relaterat Ukraina och införsel av husdjur.

Förra kvartalet rankade båda verktygen inlägg från Polisen bland topp 3 för kvartalet, därtill även Transportstyrelsen och Tullverket i ett verktyg.

Myndigheter Facebook – bästa tre inlägg kvartal 1 2022. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing
Myndigheter Facebook – bästa tre inlägg kvartal 1 2022. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

Ordval och ordmoln Facebook – myndigheter

Myndigheter i sociala medier – vanligaste ordval Facebook kvartal 1 2022. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing
Myndigheter i sociala medier – vanligaste ordval Facebook kvartal 1 2022. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

Twitter kvartal 1 2022 (ett verktyg, faktor influens)

Av de 40 myndigheter som mäts på Facebook har av dessa även 33 profiler på Twitter. Fyra (tre) av dessa gjorde inga tweets under perioden: åter Kronofogden, Lantmäteriet och Rymdstyrelsen, därtill nu även Bolagsverket. Kronofogden kommunicerar ingen aktivitet på kontot och Lantmäteriet har skyddade tweets. Rymdstyrelsens senaste tweet var i januari 2021.

Myndigheternas aktivitet på Twitter uppgick till 55 (60) tweets per kvartal, eller 18 (20) tweets per månad. Mest aktiv var Migrationsverket med 328 tweets under kvartalet.

Kvartalets fem myndighetssidor med högst influens på Twitter hanterades av (resultat föregående kvartal inom parentes om återkommande):

  1. Försvarsmakten 38,5 (Försvarsmakten 24,1 procent)
  2. Krisinformation.se 23,8 procent (Krisinformation.se 19,5 procent)
  3. Sida 9,1 procent (Sida 10,7 procent)
  4. Folkhälsomyndigheten 8,2 procent (Karolinska Institutet 10 procent) 
  5. Karolinska Institutet 4,6 procent (Folkhälsomyndigheten 9,1 procent)

Tillsammans står dessa fem myndighetsprofiler för 84,2 (73,5) procent av totalen influens. Detta är tredje kvartalet på raken som topp 5 ökar sin andel influens kontra övriga myndighetsprofiler. 

Värt notera att 28 myndigheter därmed delade på resterande 15,8 (26,5) procent influens. Detta var tredje kvartalet på denna plattform då effekt för gruppen Övriga minskade.

Myndigheter på Twitter – influens och engagemang kvartal 1 2022. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Ovanstående bild illustrerar väl Krisinformation.ses höga aktivitet vs det engagemang som Försvarsmakten skapar. Majoriteten myndigheter placerade sig i vänstra, nedre hörnet med både låg aktivitet samt lågt engagemang på innehåll.

Mest framgångsrika inlägg Twitter – första kvartalet

Vid ändring föregående kvartal inom parentes:

  1. Försvarsmakten (Försvarsmakten)
  2. Försvarsmakten (Skatteverket)
  3. Krisinformation.se (Försvarsmakten)
Myndigheter på Twitter – bästa tre inlägg kvartal 1 2022. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Ordmoln

Myndigheter i sociala medier – vanligaste ordval Twitter kvartal 1 2022. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Instagram kvartal 1 2022 (ett verktyg, faktor influens)

Av de 40 myndigheter som mäts på Facebook har av dessa även 26 av dem sidor på Instagram. Fyra (fyra) av dessa gjorde inga inlägg under perioden: åter Sveriges Domstolar, Swedavia och Lantmäteriet, samt därtill CSN.

Myndigheternas aktivitet på Instagram uppgick till 22 (25) stycken inlägg per kvartal, eller 7 (8) inlägg per månad. 

Mest aktiva var åter Statens fastighetsverk med 77 (91) inlägg under kvartalet, motsvarande 26 (30) inlägg per månad.

Kvartalets fem myndighetssidor med högst influens på Instagram hanterades av (resultat föregående kvartal inom parentes om återkommande):

  1. Försvarsmakten 32 procent (Försvarsmakten 26,5 procent)
  2. Statens fastighetsverk 23,6 procent (Polisen 23,1 procent)
  3. Polisen 15,6 procent (Statens fastighetsverk 21,9 procent)
  4. Krisinformation.se 6,2 procent (Tullverket 7,3 procent)
  5. Tullverkets kontrollverksamhet 5,3 procent (Kustbevakningen 6,1 procent)

Tillsammans står dessa fem myndighetssidor för 82,6 (84,8) procent av totalen influens. Detta är tredje kvartalet på raken som topp 5 tappar i andel influens, vilket visar att övriga sidor nu ökar i andel influens. Värt att notera att 21 myndigheter därmed delar på resterande 17,4 (15,2) procent. 

Myndigheter på Instagram – influens och engagemang kvartal 1 2022. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Ovanstående visualisering illustrerar väl Statens fastighetsverks höga aktivitet vs det engagemang som åter Försvarsmakten genererat. 

Mest framgångsrika inlägg Instagram – första kvartalet

Vid ändring från föregående kvartal inom parentes.

  1. Försvarsmakten (Försvarsmakten)
  2. Polisen (Polisen)
  3. Försvarsmakten (Polisen)
Myndigheter på Instagram – bästa tre inlägg kvartal 1 2022. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Ordmoln

Myndigheter i sociala medier – vanligaste ordval Instagram kvartal 1 2022. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Aktuella nyheter och tips

Sociala medier för omvärldsanalys

Att ha koll på vad som händer och sker i omvärlden är som bekant grundläggande för att förstå och kunna planera sin egen verksamhet. Sveriges kommunikatörer har presenterat denna guide i 4 steg, som även (självklart) inkluderar sociala medier.

Techlaw: Gemensamt personuppgiftsansvar vid användning av sociala medier

Den affärsjuridiska byrån Techlaw har gjort en analys om ansvar för personuppgifter på bas av en dom i EU-domstolen relaterat ett utbildningsföretag på Facebook. Techlaw skriver bland annat: ”Domen innebär att företag, myndigheter, kommuner och andra privata och offentliga verksamheter som använder sociala medier, plattformstjänster och molntjänster kan bli gemensamt personuppgiftsansvariga med tjänsteleverantören för olika typer av behandlingar.”

LinkedIn i Sverige: offentlig sektor

LinkedIn har gjort denna visualisering över plattformens medlemmar i Sverige. Sett till branscher finns flest medlemmar inom Offentlig sektor. Bland topp 5 företag med flest medlemmar placerar sig bland annat Stockholms Stad.

LinkedIn har även släppt denna omfattande guide till stöd för en strategi för att utveckla och växa närvaron på LinkedIn.

LinkedIn: medlemmar i Sverige. Källa: LinkedIn

Personuppgifter och dataskydd på sociala medier

Personuppgifter och dataskydd är en högaktuell fråga med tanke på bland annat GDPR och Schrems II-domen. Stockholms stad har delat sin hantering av dessa frågor publikt vilka du hittar här.

Rekommenderar även denna artikel från Google: You need a privacy-centric organisation. Here’s how to build it.

Här kan du läsa Sveriges kommunikatörers senaste info i frågan.

Kostnad för innehåll

Många inlägg i sociala medier produceras och publiceras med förhoppning om att skapa engagemang bland följarna. Samtidigt som detta sker på en alltmer mättad och kräsen marknad. Hur ska då resurser användas bäst för att verkligen säkra engagemang? The True Cost Of Content Marketing Revealed ger några tankar på vägen.

Artikeln 3 Ways Top Enterprise Content Marketers Do Things Differently [New Research] ger tre konkreta tips för att styra innehåll för bäst effekt.

Sprout Social ger 4 innehållstips för engagemang i denna artikel: The 4 types of organic social content you need to drive engagement.

7 sätt att bygga en kultur av mätning inom organisationen 

Sveriges kommunikatörer lyfte förra året att just mätning är ett område som var av mycket stort intresse för landets kommunikatörer. Kommunikationsanalys populära #tipsfrånverkligheten där olika varumärken berättar om sitt arbete med plattformarna, har samtidigt också visat att just mätning är det område som oftast får minst eller inget fokus. Denna enkla artikel, 7 Steps to Build Your Organization’s Communications Measurement Culture, ger ett stöd för att skapa god grund för mätning av insatser och lärdomar av data.

Kommunikation i offentlig sektor

I Dagens samhälles artikel 5 lärdomar om kommunikation i offentlig sektor lyfts bland annat ”Hur kommunicerar man bäst i offentlig sektor? Hur skapas engagemang i sociala medier? Hur kan man säkra att alla medborgare inkluderas?”.

Sociala medier för omvärldsanalys

Att ha koll på vad som händer och sker i omvärlden är som bekant grundläggande för att förstå och kunna planera sin egen verksamhet. Sveriges kommunikatörer har presenterat denna guide i 4 steg, som även (självklart) inkluderar sociala medier.

Podd: Tolka data i sociala medier

Dataanalysföretaget Bumblewing är en långvarig leverantör av dataunderlag till Kommunikationsanalys. Här kan du lyssna till när vd Jonas Tulldahl vid Bumblewing samtalar om data i sociala medier, och hur tolka den, i podden Digitalsnack (30 min). Där även Kommunikationsanalys kvartalsanalyser för kommuner omnämns.

Kontakt och mer kunskap

Som bekant arbetar professionella inom kommunikation ofta med budskap utifrån upplägget före-under-efter. Kommunikationsanalys blogg har fokus på efter; samtidigt som det krävs ett bra före och under för att säkra just resultat och därmed dyka upp i denna blogg. Ett genomtänkt social media management helt enkelt. Behöver du eller organisationen ett bollplank eller stöd vad gäller ert arbete med sociala medier? Välkommen att höra av dig.

Var det någon närvaro och effekt i sociala medier som överraskade i effektanalysen för myndigheter? Hur uppfattar och upplever du våra (statliga) myndigheters närvaro i sociala medier? Ser du utrymme för mer/mindre aktivitet? Annan aktivitet?

Följ gärna Kommunikationsanalys på Facebook och LinkedIn för att säkra nya insikter om effekter i sociala medier och social media management.

Nästa effektanalys för (statliga) myndigheter i sociala medier kommer efter nästa kvartals slut.

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange: Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Datakälla: Bumblewing och  Smampion

Definition av influens

Definition av Dialoger (Smampion): En dialog uppstår när det finns tre eller fler kommentarer på ett inlägg som sidan har publicerat. Sidan antas ha deltagit i dialogen om sidan själv kommenterat på inlägget i form av en kommentar eller svar till en annan användares kommentar. Gäller Facebook och Twitter.

Urval: Bland landets 455 myndigheter har 40 Facebook-sidor valts ut utifrån två faktorer. Dels Kantar Sifos Anseendeindex 2019, dels närvaro på Facebook. Inte alla myndigheter i Anseendeindex har närvaro på Facebook, och vissa har även valt bort Facebook, som till exempel Allmänna reklamationsnämnden (ARN) och Brottsförebyggande rådet (BRÅ). Därför är 40 stycken valda utifrån parametrar index, synlighet i media samt intresse. Därmed blir det en blandning av de olika typerna av myndigheter. De har olika närhet till och relevans för medborgarna beroende på deras olika uppdrag. Krisinformation.se är ingen myndighet utan en sida, men finns med eftersom det är en gemensam Facebook-kanal för ett flertal myndigheter. Motsvarande sidor, där sådana finnes, redovisas för Twitter och Instagram.

Smampions poängskala (0-100) motsvarar följande betyg:

100: Perfekt
95 – 99: Världsklass
90 – 94: Mycket bra
80 – 89: Väldigt bra
65 – 79: Ett bra betyg
45 – 64: Helt ok
30 – 44: Ej godkänt
0 – 29: Underkänt

Underlag och verktyg

Till hjälp för dataunderlag från Facebook används två verktyg: de svenska analysföretagen Bumblewing (influens) och Smampion (poäng). För dataunderlag från Twitter och Instagram används endast Bumblewing. Det är respektive myndighets svenska huvudsida (alternativt största) som mätts i dessa blogginlägg. Undantag är Krisinformation.se som är en sida vilken flera myndigheter står bakom.

Kommunikationsanalys viktar de olika verktygens resultat för en sammanvägd placering.

Svenska myndigheter i sociala medier – effekt kvartal 4 2021

Polisen var kvartalets bästa myndighetssida på Facebook. Sveriges (statliga) myndigheter gjorde under fjärde kvartalet en aktivitetsökning till i snitt 12 inlägg per månad på Facebook. Flest inlägg gjorde SMHI. Högst tillväxt under kvartalet uppvisade PRV. Kvartalets bästa inlägg gjordes av Polisen. Högst influens säkrades både på Twitter samt Instagram av Försvarsmakten. Helår 2021. Aktuella nyheter och tips.

Under 2020 utökade Kommunikationsanalys sina effektanalyser i sociala medier till att omfatta skattefinansierade verksamheter som Sveriges kommunerlänsstyrelser, (statliga) myndigheter, regioner och sjukhus. En anledning till detta nya fokusområde var pandemin och samhällets tydliga behov av information och fakta, där sociala medier fyller en viktig roll som nyhetskälla för många.

Myndigheter i sociala medier kvartal 4 2021

Resultat från tidigare kvartal hittar du här samt relaterade #tipsfrånverkligheten.

Samtliga 40 myndigheter på Facebook har inte motsvarande närvaro på Twitter och Instagram varför antalet sidor på de plattformarna är färre.

Sammanfattning

Polisen var detta kvartals bästa myndighetssida på Facebook. Topplacering per kvartal helår 2021:

  1. Krisinformation.se
  2. Folkhälsomyndigheten
  3. Folkhälsomyndigheten
  4. Polisen

Sveriges (statliga) myndigheter gjorde under fjärde kvartalet en aktivitetsökning till i snitt 12 (10) inlägg per månad på Facebook.

För helåret 2021 gjorde myndigheterna i snitt 11 inlägg per månad på Facebook.

Flest inlägg gjorde åter SMHI med 118 inlägg under kvartalet.

Högst tillväxt under kvartalet uppvisade PRV med nästan 22 procent. Största myndighetssida är Polisen med närmare 377 000 följare på Facebook.

Samtliga myndighetssidor, utom Nämnden för hemslöjdsfrågor, AP7 Statens premiepensionfonder, Strålsäkerhetsmyndigheten och Swedavia, uppvisade dialoger på sina Facebook-sidor.

Kvartalets bästa inlägg på Facebook gjordes av Polisen om falska sms.

Kvartalet visade en minskad effekt för Folkhälsomyndigheten och Krisinformation.se. Istället en ökande trend av andel total influens för andra myndigheter: en möjlig koppling relaterat att pandemins effekter stabiliseras/minskar? Eller valår, där Polisens roll i att bekämpa våld blir tydligt för väljarna?

Högst influens säkrade Försvarsmakten på både Twitter samt Instagram.

Resultat myndigheter i sociala medier fjärde kvartalet 2021

Fjärde kvartalet 2021 placerade sig Polisen på Facebook högst bland verktygens topp 5. En sida som alltså sammantaget säkrat högst effekt på bas av två olika verktyg. 

Effekt är utifrån en kommunikativ utgångspunkt en mix av engagemang, räckvidd och varumärkeskännedom. Hur närvaron stöttat verksamhetsmålen kan endast myndigheterna själva besvara. Kanske en faktor att få se i respektive årsredovisning?

Det är viktigt att komma ihåg att en underliggande sentimentanalys (attityd) inte finns kopplad till dessa resultat. Ett varumärkes genomslag baserat på engagemang kan vara både positivt och negativt som bekant. Som ett exempel på sentimentanalys kan du se denna för de politiska partierna. 

Kommunikationsanalys värderar högt en hygiennivå av kundservice, det vill säga ta hand om och svara på frågor och kommentarer. Ibland värt att påminna om att det heter sociala medier av en anledning, det vill säga att både tala OCH lyssna OCH svara. Som visas längre ned har 6 (2) av 40 myndigheter 100 procents responsgrad på kommentarer och inlägg på Facebook detta kvartal.

Aktivitet – (statliga) myndigheter – flest och minst inlägg

Aktivitet inlägg – myndighetssnitt

Sveriges myndigheter gjorde i snitt 35 (29) inlägg under kvartalet på Facebook, motsvarande 12 (10) inlägg per månad. Vi kan alltså se en aktivitetsökning från landets myndigheter på Facebook. Antalet inlägg var samtidigt något färre än motsvarande kvartal 2020 med då 13 inlägg per månad.

I stort status quo som trend med andra ord. Med tanke på en myndighets ofta breda uppdrag torde inte brist på innehåll vara en begränsande faktor.

För helåret 2021 gjorde myndigheterna i snitt 11 inlägg per månad på Facebook.

Antal inlägg per månad Facebook 2021 – (statliga) myndigheter. Källa: Kommunikationsanalys. 
Datakälla: Bumblewing

Denna blogg har som utgångspunkt generellt rekommenderat ett inlägg per dag, vilket myndigheterna som grupp inte producerar. Det är dock en mycket stor skillnad mellan de granskade 40 (statliga) myndigheterna.

Flest och minst inlägg under kvartalet

Det var åter SMHI som gjorde flest inlägg under kvartalet: 118 (90) stycken, eller 39 (30) stycken per månad. Det motsvarar tre gånger fler inlägg än myndighetssnittet för kvartalet. 

Den myndighet som gjorde minst antal inlägg under kvartalet var åter Swedavia 1 (2) stycken. En liten varning vad gäller Swedavias sida som nu innehåller flertalet kritiska kommentarer som inte besvarats.

Facebook – topp 5-myndigheter per verktyg

En del av Kommunikationsanalys bloggs syfte är att visa på olika verktyg som hjälper presentera och tolka data från sociala medier. Verktyg som hanterar och viktar samma data men på olika sätt. Att väga samman flera olika verktygs resultat ökar reliabiliteten för en sidas genomslag och effekt.

Nedanstående är rankningen av kvartalets topp 5-myndigheter baserat på två verktyg, vilka även denna gång inte ger en exakt matchning vad gäller topp 5, däremot hade båda en gemensam myndighetssida högt placerad bland topp 5: Polisen. Även Folkhälsomyndigheten och Krisinformation.se placerade sig bland topp 5 i båda verktygen men med en lägre sammantagen placering.

Facebook topp 5, kvartal 4 2021 (vid ändring föregående kvartal inom parentes):

Influens

  1. Polisen – här kan du läsa mer om myndighetens arbete i sociala medier
  2. Försvarsmakten (Folkhälsomyndigheten – här kan du läsa mer om myndighetens arbete i sociala medier)
  3. Folkhälsomyndigheten (Försvarsmakten – här kan du läsa mer om myndighetens arbete i sociala medier)
  4. Krisinformation.se – här kan du läsa mer om den gemensamma myndighetenssidans arbete i sociala medier
  5. Tullverket (Migrationsverket)

Poäng

  1. PRV (Folkhälsomyndigheten)
  2. Polisen (Naturvårdsverket)
  3. Folkhälsomyndigheten (Krisinformation. se)
  4. Krisinformation. se (PRV)
  5. Statens Fastighetsverk/Tullverket (Polisen)

Viktigt som ansvarig för uppföljning att komma ihåg att det resultat som visas i egna (externa) verktyg kanske inte ger samma resultat som andra verktyg presenterar. Därav att Kommunikationsanalys primärt gör effektanalys baserad på minst två verktyg för att säkra reliabilitet relaterat ”bäst i klassen”. 

Till hjälp för dataunderlag från Facebook används två verktyg: de svenska analysföretagen Bumblewing (influens) och Smampion (poäng). För dataunderlag från Twitter och Instagram används endast Bumblewing. Det är respektive myndighets svenska huvudsida (alternativt största) som mätts i dessa blogginlägg. Undantag är Krisinformation.se som är en sida vilken flera myndigheter står bakom.

Facebook kvartal 4 2021 – fördelat per verktyg

Från andra kvartalet 2020 baseras effektanalysen för Facebook på data från flera verktyg för att visa på sammantagen helhet och utfall men även skillnader mellan verktyg. Sammantaget ger detta analysen en ökad reliabilitet vad gäller faktiska effekter. 

Faktor Influens – Bumblewing

Verktyget Bumblewing tillför faktor influens

Kvartalets fem myndighetssidor med högst influens hanterades av (resultat föregående kvartal inom parentes om återkommande/nya):

  1. Polisen: 43,3 (35) procent
  2. Försvarsmakten: 12,5 (15,1) procent
  3. Folkhälsomyndigheten 9 (21,8) procent
  4. Krisinformation.se: 8 (9,1) procent
  5. Tullverket (Migrationsverket): 4,1 (3,5) procent 

Tillsammans står dessa fem myndighetssidor för 78.9 (84,5) procent av totalen influens. Det vill säga, dessa topp 5-sidor säkrar därmed en helt dominerande influens relaterat (statliga) myndigheter på Facebook. Särskilt Polisen med 43,5 procent säkrar en effektiv kommunikation på denna plattform.
Värt att notera att 35 myndigheter därmed delar på resterande 23,1 (15,5) procent. En nu ökande trend influens för flera myndigheter relaterat att pandemins effekter stabiliseras/minskar? Eller valår där Polisens roll i att bekämpa våld är tydligt för väljarna?

Med största sannolikhet kommer de myndigheter som har frekvent och nära kontakt med allmänheten att säkra en större andel influens än övriga, som till exempel Polisen i jämförelse Nämnden för hemslöjdsfrågor. Äpplen och päron, men samma plattformar och skattepengar.

Myndigheter i sociala medier – influens och engagemang kvartal 4 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Ovanstående ser vi en visualisering av engagemang det vill säga mängden innehåll vs reaktioner. Polisen är åter ett exempel på en myndighetssida som uppvisar en mix av både aktivitet och säkrat engagemang. SMHI sticker ut vad gäller hög aktivitet. 

Faktor Poäng – Smampion

Enligt Smampions poängsbaserade verktyg var kvartalets fem främsta myndighetssidor (föregående kvartal inom parentes):

  1. PRV (Folkhälsomyndigheten)
  2. Polisen (Naturvårdsverket)
  3. Folkhälsomyndigheten (Krisinformation.se)
  4. Krisinformation.se (PRV)
  5. Statens fastighetsverk (Polisen).
Myndigheter i sociala medier – poäng kvartal 4 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

Mätpunkter Facebook

17 (23) myndigheter fick inte godkänd Facebook-närvaro fjärde kvartalet 2021 enligt Smampions poängskala. 

En myndighetssida uppvisade negativ tillväxt av följare detta kvartal: Försäkringskassan Förälder.

Samtliga myndighetssidor utom Nämnden för hemslöjdsfrågor, AP7 Statens premiepensionfonder, Strålsäkerhetsmyndigheten och Swedavia uppvisade dialoger på sina Facebook-sidor.

Utfall mätpunkter (vid ändring står föregående kvartals myndighet inom parentes):

  • Störst: Polisen
  • Högst viralitet: Folkhälsomyndigheten 
  • Flest inlägg per dag: SMHI
  • Högst tillväxt: PRV (Notarie – Sveriges domstolar)
  • Högst engagemangsgrad (7-dagar): Tullverket (Folkhälsomyndigheten)
  • Dialoger: Samtliga utom fyra myndighetssidor
  • Kortast svarstid (lågt utfall): Skolverket 1500 minuter (Sida 17 minuter)
  • Högst responsgrad (lågt utfall): SMHI 75 procent (100 procent Riksbanken och Diskrimineringsombudsmannen).

Nedan syns kvartalets topp 5-poängbaserade myndighetssidor på Facebook: 

Myndigheter i sociala medier – mätpunkter, plats 1-5 kvartal 4 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

Mest framgångsrika Facebook-inlägg fjärde kvartalet

Båda verktygen rankade inlägg från Polisen bland topp 3 för kvartalet, därtill även Transportstyrelsen och Tullverket i ett verktyg.

Myndigheter Facebook – bästa tre inlägg kvartal 4 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing
Myndigheter Facebook – bästa tre inlägg kvartal 4 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

Ordval och ordmoln Facebook – myndigheter

Myndigheter i sociala medier – vanligaste ordval Facebook kvartal 4 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing
Myndigheter i sociala medier – vanligaste ordval Facebook kvartal 4 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

Twitter kvartal 4 2021 (ett verktyg, faktor influens)

Av de 40 myndigheter som mäts på Facebook har av dessa även 33 profiler på Twitter. Tre (tre) av dessa gjorde inga tweets under perioden: åter Kronofogden, Lantmäteriet och Rymdstyrelsen. Kronofogden kommunicerar ingen aktivitet på kontot och Lantmäteriet har skyddade tweets. Rymdstyrelsens senaste tweet var i januari 2021.

Myndigheternas aktivitet på Twitter uppgick till 60 (53) tweets per kvartal, eller 20 (18) tweets per månad. Mest aktiv var Krisinformation.se med 386 tweets under kvartalet.

Kvartalets fem myndighetssidor med högst influens på Twitter hanterades av (resultat föregående kvartal inom parentes om återkommande):

  1. Försvarsmakten 24,1 procent (Krisinformation.se 22,6 procent)
  2. Krisinformation.se 19,5 procent (Folkhälsomyndigheten 14,2 procent)
  3. Sida 10,7 procent (Försvarsmakten 13,8 procent)
  4. Karolinska Institutet 10 procent (Sida 13,7 procent) 
  5. Folkhälsomyndigheten 9,1 procent (Polisen nationellt 9 procent)

Tillsammans står dessa fem myndighetsprofiler för 73,5 (73,4) procent av totalen influens. Här ser vi åter en myndighet som inte förekommit i toppen på Facebook: Sida. 

Värt notera att 28 myndigheter därmed delade på resterande 26,5 (26,6) procent influens. Tidigare ökning för året på denna plattform av effekt för gruppen Övriga avstannade därmed något.

Myndigheter på Twitter – influens och engagemang kvartal 4 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Ovanstående bild illustrerar väl Krisinformation.ses höga aktivitet vs det engagemang som Försvarsmakten skapar. Majoriteten myndigheter placerade sig i vänstra, nedre hörnet med både låg aktivitet samt lågt engagemang på innehåll.

Mest framgångsrika inlägg Twitter – tredje kvartalet

Vid ändring föregående kvartal inom parentes:

  1. Försvarsmakten (Polisen nationellt)
  2. Skatteverket (Migrationsverket)
  3. Försvarsmakten (Krisinformation.se)
Myndigheter på Twitter – bästa tre inlägg kvartal 4 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Ordmoln

Myndigheter i sociala medier – vanligaste ordval Twitter kvartal 4 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Instagram kvartal 4 2021 (ett verktyg, faktor influens)

Av de 40 myndigheter som mäts på Facebook har av dessa även 26 av dem sidor på Instagram. Fyra (tre) av dessa gjorde inga inlägg under perioden: åter Sveriges Domstolar, Swedavia och Textilsmart (gemensam sida för Naturvårdsverket, Konsumentverket och Kemikalieinspektionen) samt därtill Lantmäteriet.

Myndigheternas aktivitet på Instagram uppgick till 25 (19) stycken inlägg per kvartal, eller 8 (6) inlägg per månad. 

Mest aktiva var åter Statens fastighetsverk med 91 (50) inlägg under kvartalet, motsvarande 30 (17) inlägg per månad.

Kvartalets fem myndighetssidor med högst influens på Instagram hanterades av (resultat föregående kvartal inom parentes om återkommande):

  1. Försvarsmakten 26,5 procent (Försvarsmakten 35,4 procent)
  2. Polisen 23,1 procent (Polisen: 23,8 procent)
  3. Statens fastighetsverk 21,9 procent (Statens fastighetsverk 12,7 procent)
  4. Tullverket 7,3 procent (Kustbevakningen: 7,8 procent)
  5. Kustbevakningen 6,1 procent (Tullverket: 5,3 procent)

Tillsammans står dessa fem myndighetssidor för 84,8 (85,1) procent av totalen influens. Värt att notera att 21 myndigheter därmed delar på resterande 15,2 (14,9) procent. 

Myndigheter på Instagram – influens och engagemang kvartal 4 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Ovanstående visualisering illustrerar väl Statens fastighetsverks höga aktivitet vs det engagemang som åter Försvarsmakten och Polisen skapar. 

Intressant notera spridningen i denna visualisering i jämförelse med motsvarande för Twitter, och i viss mån även Facebook, där denna visar att myndigheterna på Instagram fortsatt både uppvisar högre aktivitet, samt att innehållet skapar aningen mer engagemang. 

Mest framgångsrika inlägg Instagram – fjärde kvartalet

Vid ändring från föregående kvartal inom parentes.

  1. Försvarsmakten (Försvarsmakten)
  2. Polisen (Polisen)
  3. Försvarsmakten (Polisen)
Myndigheter på Instagram – bästa tre inlägg kvartal 4 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Ordmoln

Myndigheter i sociala medier – vanligaste ordval Instagram kvartal 4 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Aktuella nyheter och tips

Kommunikatörens roll i offentlig sektor

Den 25 januari 2022 höll Lunds universitet och Institute for public affairs ett samtal om strategisk kommunikation. Här kan du ta del av det bandade samtalet.

Strategisk kommunikation. Lunds universitet

Krav att förmedla överdrivet positiv bild av verksamheten?

Fackförbundet DIK skriver att:

En av tre som arbetar med kommunikation i offentlig sektor har upplevt interna krav på att förmedla en överdrivet positiv bild av den egna organisationens verksamhet. 12 procent inom kommuner och regioner uppger dessutom att de blivit utsatta för otillbörliga påtryckningar från politiker.

Diariéföring, arkivering och gallring i sociala medier

En myndighets kontakt med allmänhet blir som bekant allmän handling, så även kontakter via sociala medier. Här hittar du hur Malmö stad arbetar med dessa frågor.

Säkerhetshantering av sociala medier

I november fick Örebro universitet negativ press relaterat att deras twitter-konto kapats och budskap om kryptovaluta kommunicerades. Hur hanterar ni era egna konton och access, samt process för vilka som har tillgång och hur ofta lösenord byts?

SR och sociala medier – handbok

Sveriges Radio har sedan många år uppmärksammats för sitt interna arbete och utförliga material som relaterar just arbete med sociala medier. Här hittar du deras senaste handbok.

Faxen fasas ut i offentlig sektor

Digital kommunikation är inte enbart sociala medier som bekant utan SKR och regeringen har kommit överens om en gemensam ambition om att införa ett säkert, snabbt och enkelt sätt för digital kommunikation mellan välfärdens verksamheter.

DIGG har fått uppdrag att tillhandahålla infrastruktur för säker digital kommunikation i offentlig sektor. 

En relaterad reflektion från Kommunikationsanalys är att dessa övergripande uppdrag som kommer att bistå offentlig förvaltning, som även de frågor som t.ex. relaterar GDPR och Schrems II-domen, borde kunna hanteras från en källa istället för var och en för sig? 

Mäta digital mognad

Du kan mäta din organisations digitala mognad med DiMiOS-modellen som bland annat Linköpings kommun och Region Stockholm använder.

Relaterat digitalisering släppte EU-kommissionens DESI 2021 under kvartalet (Digital and Society Index 2021) för vidare läsning för en europeisk jämförelse.

Podd: Tolka data i sociala medier

Dataanalysföretaget Bumblewing är en långvarig leverantör av dataunderlag till Kommunikationsanalys. Här kan du lyssna till när vd Jonas Tulldahl vid Bumblewing samtalar om data i sociala medier, och hur tolka den, i podden Digitalsnack (30 min). Där även Kommunikationsanalys kvartalsanalyser för kommuner omnämns.

Digital inkludering och tillgänglighet

Informationswebbplatsen Digin.nu ger information, stöd och verktyg för digital inkludering och tillgänglighet. Här får du information, inspiration och vägledning. Sajten drivs av myndigheterna PTS, DIGG, MFD och MTM.

Nytt regelverk för digitala tjänster – DSA/DMA

EU-kommissionen har presenterat ett förslag om att reformera regelverket för alla digitala tjänster. En lag som kommer att avgöra hur såväl sociala medier som e-handlare kan agera i EU. Här kan du läsa Sveriges Annonsörers lättförståeliga nedbrytning och förklaring på svenska.

En ansvarig förhandlare i frågan i Europaparlamentet har varit svenska Arba Kokalari, och härkan du läsa mer om hennes tankar.

Tips relaterat integritetsfrågor

Sveriges kommunikatörer har skrivit detta inlägg om hantering av integritet och personuppgifter på nätet.

Twitter utökar säkerhetsskydd

Så kallad ”private media” omfattas nu även av skydd på Twitter som t.ex. hemadresser, id-handlingar, privat kontaktinformation osv. Mer info hos Twitter.

Tips för lokala myndigheter – Meta

Meta f.d. Facebook har delat detta tips riktat till lokala myndigheter om bästa metoder för att ”få kontakt med din community, öka medvetenheten om viktiga frågor och registrera personer för offentlig service”.

Meta har även delat dessa tankar relaterat mätning och marknadsföring.

Kundservice i sociala medier

Företaget Brilliant har skrivit om trender vad gäller kundservice och skriver bland annat detta relaterat sociala medier: 

De vanligaste kanalerna för kundserviceenheter är fortfarande de gamla hederliga telefon och epost och därefter kommer chat och facebook. Bland sociala medier så är det just Facebook eller Instagram som är vanligast. I år ser vi dock att snittet på antal kanaler man tar emot kundkontakter på inte ökar utan istället minskat något. Man försöker nu smalna av, förtydliga och helt enkelt effektivisera sina resurser och processer på bästa sätt.

Hur ser det ut i din organisation?

Kontakt och mer kunskap

Som bekant arbetar professionella inom kommunikation ofta med budskap utifrån upplägget före-under-efter. Kommunikationsanalys blogg har fokus på efter; samtidigt som det krävs ett bra före och under för att säkra just resultat och därmed dyka upp i denna blogg. Ett genomtänkt social media management helt enkelt. Behöver du eller organisationen ett bollplank eller stöd vad gäller ert arbete med sociala medier? Välkommen att höra av dig.

Var det någon närvaro och effekt i sociala medier som överraskade i effektanalysen för myndigheter? Hur uppfattar och upplever du våra (statliga) myndigheters närvaro i sociala medier? Ser du utrymme för mer/mindre aktivitet? Annan aktivitet?

Följ gärna Kommunikationsanalys på Facebook och LinkedIn för att säkra nya insikter om effekter i sociala medier och social media management.

Nästa effektanalys för (statliga) myndigheter i sociala medier kommer efter nästa kvartals slut.

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange: Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Datakälla: Bumblewing och  Smampion

Definition av influens

Definition av Dialoger (Smampion): En dialog uppstår när det finns tre eller fler kommentarer på ett inlägg som sidan har publicerat. Sidan antas ha deltagit i dialogen om sidan själv kommenterat på inlägget i form av en kommentar eller svar till en annan användares kommentar. Gäller Facebook och Twitter.

Urval: Bland landets 455 myndigheter har 40 Facebook-sidor valts ut utifrån två faktorer. Dels Kantar Sifos Anseendeindex 2019, dels närvaro på Facebook. Inte alla myndigheter i Anseendeindex har närvaro på Facebook, och vissa har även valt bort Facebook, som till exempel Allmänna reklamationsnämnden (ARN) och Brottsförebyggande rådet (BRÅ). Därför är 40 stycken valda utifrån parametrar index, synlighet i media samt intresse. Därmed blir det en blandning av de olika typerna av myndigheter. De har olika närhet till och relevans för medborgarna beroende på deras olika uppdrag. Krisinformation.se är ingen myndighet utan en sida, men finns med eftersom det är en gemensam Facebook-kanal för ett flertal myndigheter. Motsvarande sidor, där sådana finnes, redovisas för Twitter och Instagram.

Smampions poängskala (0-100) motsvarar följande betyg:

100: Perfekt
95 – 99: Världsklass
90 – 94: Mycket bra
80 – 89: Väldigt bra
65 – 79: Ett bra betyg
45 – 64: Helt ok
30 – 44: Ej godkänt
0 – 29: Underkänt

Svenska myndigheter i sociala medier – effekt kvartal 3 2021

Folkhälsomyndigheten var åter kvartalets bästa myndighetssida på Facebook. Sveriges (statliga) myndigheter gjorde under tredje kvartalet en aktivitetsminskning till i snitt 10 inlägg per månad på Facebook. Flest inlägg gjorde SMHI. Högst tillväxt under kvartalet uppvisade åter Sveriges Domstolar. Kortast svarstid hade Sida med 17 minuter. Två myndigheter hade 100 procents responsgrad på Facebook. Kvartalets bästa inlägg gjordes åter av Folkhälsomyndigheten. Högst influens säkrades åter på Twitter av Krisinformation.se samt på Instagram av Försvarsmakten. Aktuella nyheter och tips.

Under 2020 utökade Kommunikationsanalys sina effektanalyser i sociala medier till att omfatta skattefinansierade verksamheter som Sveriges kommunerlänsstyrelser, (statliga) myndigheter, regioner och sjukhus. En anledning till detta nya fokusområde var pandemin och samhällets tydliga behov av information och fakta, där sociala medier fyller en viktig roll som nyhetskälla för många.

Myndigheter i sociala medier kvartal 3 2021

Resultat från tidigare kvartal hittar du här samt relaterade #tipsfrånverkligheten.

Samtliga 40 myndigheter på Facebook har inte motsvarande närvaro på Twitter och Instagram varför antalet sidor på de plattformarna är färre.

Resultat myndigheter i sociala medier tredje kvartalet 2021

Även tredje kvartalet 2021 placerade sig Folhälsomyndigheten högst bland verktygens topp 5 precis som andra kvartalet (kvartal 1: Krisinformation.se). En sida som alltså sammantaget säkrat högst effekt på Facebook på bas av två olika verktyg. 

Effekt är utifrån en kommunikativ utgångspunkt en mix av engagemang, räckvidd och varumärkeskännedom. Hur närvaron stöttat verksamhetsmålen kan endast myndigheterna själva besvara. Kanske en faktor att få se i respektive årsredovisning?

Det är viktigt att komma ihåg att en underliggande sentimentanalys (attityd) inte finns kopplad till dessa resultat. Ett varumärkes genomslag baserat på engagemang kan vara både positivt och negativt som bekant. Som ett exempel på sentimentanalys kan du se denna för de politiska partierna. 

Kommunikationsanalys värderar högt en hygiennivå av kundservice, det vill säga ta hand om och svara på frågor och kommentarer. Ibland värt att påminna om att det heter sociala medier av en anledning det vill säga att både tala OCH lyssna OCH svara. Som visas längre ned har 2 av 40 myndigheter 100 procents responsgrad på kommentarer och inlägg på Facebook detta kvartal.

Aktivitet – (statliga) myndigheter – flest och minst inlägg

Aktivitet inlägg – myndighetssnitt

Sveriges myndigheter gjorde i snitt 29 (35) inlägg under kvartalet på Facebook, motsvarande 10 (12) inlägg per månad. Vi kan alltså se en viss aktivitetsminskning från landets myndigheter på Facebook, möjligen relaterat sommarsemestrar. Antalet inlägg var samtidigt något färre än motsvarande kvartal 2020 (då 11 inlägg per månad).

I stort status quo som trend med andra ord. Med tanke på en myndighets ofta breda uppdrag torde inte brist på innehåll vara en begränsande faktor.

Antal inlägg per månad Facebook 2021 – (statliga) myndigheter. Källa: Kommunikationsanalys.
Datakälla: Bumblewing

Denna blogg har som utgångspunkt generellt rekommenderat ett inlägg per dag, vilket myndigheterna som grupp inte producerar. Det är dock en mycket stor skillnad mellan de granskade 40 (statliga) myndigheterna.

Flest och minst inlägg under kvartalet

Det var åter SMHI som gjorde flest inlägg under kvartalet: 90 (100) stycken, eller 30 (33) stycken per månad. Det motsvarar tre gånger fler inlägg än myndighetssnittet för kvartalet. 

Tvåan och trean, Krisinformation.se och Migrationsverket, gjorde 57 respektive 55 stycken inlägg under kvartalet. 

De myndigheter som gjorde minst antal inlägg under kvartalet var åter Swedavia 2 (4) stycken, samt Lantmäteriet 6 stycken och Notarie (Sveriges Domstolar) 8 stycken.

Facebook – topp 5-myndigheter per verktyg

En del av Kommunikationsanalys bloggs syfte är att visa på olika verktyg som hjälper presentera och tolka data från sociala medier. Verktyg som hanterar och viktar samma data men på olika sätt. Att väga samman flera olika verktygs resultat ökar reliabiliteten för en sidas genomslag och effekt.

Nedanstående är rankningen av kvartalets topp 5-myndigheter baserat på två verktyg, vilka även denna gång inte ger en exakt matchning vad gäller topp 5, däremot hade båda en gemensam myndighetssida högt placerad bland topp 5: Folkhälsomyndigheten. Även Polisen och Krisinformation.se placerade sig bland topp 5 i båda verktygen men med en lägre sammantagen placering.

Facebook topp 5, kvartal 3 2021 (vid ändring föregående kvartal inom parentes):

Influens

  1. Polisen – här kan du läsa mer om myndighetens arbete i sociala medier
  2. Folkhälsomyndigheten – här kan du läsa mer om myndighetens arbete i sociala medier
  3. Försvarsmakten – här kan du läsa mer om myndighetens arbete i sociala medier
  4. Krisinformation.se – här kan du läsa mer om den gemensamma myndighetenssidans arbete i sociala medier
  5. Migrationsverket (Tullverket)

Poäng

  1. Folkhälsomyndigheten (Naturvårdsverket)
  2. Naturvårdsverket (Folkhälsomyndigheten – här kan du läsa mer om myndighetens arbete i sociala medier)
  3. Krisinformation. se (PRV – här kan du läsa mer om myndighetens arbete i sociala medier)
  4. PRV (Polisen – här kan du läsa mer om myndighetens arbete i sociala medier)
  5. Polisen (Rymdstyrelsen)

Viktigt som ansvarig för uppföljning att komma ihåg att det resultat som visas i egna (externa) verktyg kanske inte ger samma resultat som andra verktyg presenterar. Därav att Kommunikationsanalys primärt gör effektanalys baserad på minst två verktyg för att säkra reliabilitet relaterat ”bäst i klassen”. 

Till hjälp för dataunderlag från Facebook används två verktyg: de svenska analysföretagen Bumblewing (influens) och Smampion (poäng). För dataunderlag från Twitter och Instagram används endast Bumblewing. Det är respektive myndighets svenska huvudsida (alternativt största) som mätts i dessa blogginlägg. Undantag är Krisinformation.se som är en sida vilken flera myndigheter står bakom.

Facebook kvartal 3 2021 (två dataverktyg)

Från andra kvartalet 2020 baseras effektanalysen för Facebook på data från flera verktyg för att visa på sammantagen helhet och utfall men även skillnader mellan verktyg. Sammantaget ger detta analysen en ökad reliabilitet vad gäller faktiska effekter. 

Influens – Bumblewing

Verktyget Bumblewing tillför faktor influens

Kvartalets fem myndighetssidor med högst influens hanterades av (resultat föregående kvartal inom parentes om återkommande/nya):

  1. Polisen: 35 (39,9) procent
  2. Folkhälsomyndigheten 21,8 (22,3) procent
  3. Försvarsmakten: 15,1 (7,5) procent
  4. Krisinformation.se: 9,1 (5,8) procent
  5. Migrationsverket (Tullverket): 3,5 (5) procent 

Tillsammans står dessa fem myndighetssidor för 84,5 (80,5) procent av totalen influens. Värt att notera att 35 myndigheter därmed delar på resterande 15,5 (19,5) procent. En minskande trend sett över året. Det vill säga, dessa topp 5-sidor säkrar därmed en helt dominerande influens relaterat (statliga) myndigheter på Facebook. Särskilt Polisen med 35 procent säkrar en effektiv kommunikation på denna plattform. 

Att pandemitrycket kan ha lättat en aning kanske även kan ses speglas i det tapp i influens som Folkhälsomyndigheten här uppvisade detta kvartal. 

Med största sannolikhet kommer de myndigheter som har nära kontakt med allmänheten att säkra en större andel influens än övriga, som till exempel Polisen i jämförelse Nämnden för hemslöjdsfrågor. Äpplen och päron, men samma plattformar och skattepengar.

Myndigheter i sociala medier – influens och engagemang kvartal 3 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Ovanstående ser vi en visualisering av engagemang det vill säga mängden innehåll vs reaktioner. Polisen är åter ett exempel på en myndighetssida som uppvisar en mix av både aktivitet och säkrat engagemang. SMHI sticker ut vad gäller hög aktivitet.

Poäng – Smampion

Enligt Smampions poängsbaserade verktyg var kvartalets fem främsta myndighetssidor (föregående kvartal inom parentes):

  1. Folkhälsomyndigheten (Naturvårdsverket)
  2. Naturvårdsverket (Folkhälsomyndigheten)
  3. Krisinformation.se (PRV)
  4. PRV (Polisen)
  5. Polisen (Rymstyrelsen).
Myndigheter i sociala medier – poäng kvartal 3 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

Mätpunkter Facebook

23 (17) myndigheter fick inte godkänd Facebook-närvaro tredje kvartalet 2021 enligt Smampions poängskala. 

Ingen myndighetssida uppvisade negativ tillväxt av följare detta kvartal.

Sida säkrade kvartalets kortaste svarstid med 17 minuter: längst svarstid hade Lantmäteriet med 35 829 minuter. 

Utfall mätpunkter (vid ändring står föregående kvartals myndighet inom parentes):

  • Störst: Polisen
  • Högst viralitet: Folkhälsomyndigheten 
  • Flest inlägg per dag: SMHI
  • Högst tillväxt: Notarie – Sveriges domstolar
  • Högst engagemangsgrad (7-dagar): Folkhälsomyndigheten (Tullverket)
  • Kortast svarstid: Sida 17 minuter (Karolinska institutet 296 minuter)
  • Högst responsgrad: 100 procent uppvisade två (två) myndigheter: Riksbanken och Diskrimineringsombudsmannen.

Nedan syns kvartalets topp 5-poängbaserade myndighetssidor på Facebook: 

Myndigheter i sociala medier – mätpunkter, plats 1-5 kvartal 3 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

Mest framgångsrika Facebook-inlägg tredje kvartalet

Båda verktygen rankade inlägg från Folkhälsomyndigheten bland topp 3 för kvartalet, därtill även Polisen i ett verktyg.

Myndigheter Facebook – bästa tre inlägg kvartal 3 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing
Myndigheter Facebook – bästa tre inlägg kvartal 3 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

Ordval och ordmoln Facebook – myndigheter

Myndigheter i sociala medier – vanligaste ordval Facebook kvartal 3 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing
Myndigheter i sociala medier – vanligaste ordval Facebook kvartal 3 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

Twitter kvartal 3 2021 (ett verktyg, faktor influens)

Av de 40 myndigheter som mäts på Facebook har av dessa även 33 profiler på Twitter. Tre (tre) av dessa gjorde inga tweets under perioden: åter Kronofogden, Lantmäteriet och Rymdstyrelsen. Kronofogden kommunicerar ingen aktivitet på kontot och Lantmäteriet har skyddade tweets.

Myndigheternas aktivitet på Twitter uppgick till 53 (57) tweets per kvartal, eller 18 (19) tweets per månad. Mest aktiva var Migrationsverket med 487 tweets, motsvarande 162 tweets per månad.

Kvartalets fem myndighetssidor med högst influens på Twitter hanterades av (resultat föregående kvartal inom parentes om återkommande):

  1. Krisinformation.se 22,6 (21,5) procent
  2. Folkhälsomyndigheten: 14,2 (19,3) procent
  3. Försvarsmakten 13,8 procent (Sida 18 procent)
  4. Sida 13,7 procent (Karolinska Institutet 9,5 procent) 
  5. Polisen nationellt 9 (6,7) procent

Tillsammans står dessa fem myndighetsprofiler för 73,4 (75,1) procent av totalen influens. Här ser vi åter en myndighet som inte förekommit i toppen på Facebook: Sida. 

Värt notera att 30 myndigheter därmed delade på resterande 26,6 (24,9) procent influens. Åter fortsatt ökning för året på denna plattform av effekt för gruppen Övriga.

Myndigheter på Twitter – influens och engagemang kvartal 3 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Ovanstående bild illustrerar väl Migrationsverkets höga aktivitet vs det engagemang som Försvarsmakten skapar. Majoriteten myndigheter placerade sig i vänstra, nedre hörnet med både låg aktivitet samt lågt engagemang på innehåll.

Mest framgångsrika inlägg Twitter – tredje kvartalet

Vid ändring föregående kvartal inom parentes:

  1. Polisen nationellt (Krisinformation.se)
  2. Migrationsverket (Folkhälsomyndigheten)
  3. Försvarsmakten (Krisinformation.se)
Myndigheter på Twitter – bästa tre inlägg kvartal 3 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Ordmoln

Myndigheter i sociala medier – vanligaste ordval Twitter kvartal 3 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Instagram kvartal 3 2021 (ett verktyg, faktor influens)

Av de 40 myndigheter som mäts på Facebook har av dessa även 26 av dem sidor på Instagram. Tre (två) av dessa gjorde åter inga inlägg under perioden: Sveriges Domstolar och Swedavia samt Textilsmart (gemensam sida för Naturvårdsverket, Konsumentverket och Kemikalieinspektionen).

Myndigheternas aktivitet på Instagram uppgick till 19 (24) stycken inlägg per kvartal, eller 6 (8) inlägg per månad.

Mest aktiva var åter Statens fastighetsverk med 50 (64) inlägg under kvartalet, motsvarande 17 (21) inlägg per månad.

Kvartalets fem myndighetssidor med högst influens på Instagram hanterades av (resultat föregående kvartal inom parentes om återkommande):

  1. Försvarsmakten: 35,4 procent (Polisen 28,6 procent)
  2. Polisen: 23,8 procent (Försvarsmakten 21,6 procent)
  3. Statens fastighetsverk: 12,7 (16,1) procent
  4. Kustbevakningen: 7,8 (12,2) procent
  5. Tullverket: 5,3 (6,1) procent

Tillsammans står dessa fem myndighetssidor för 85,1 (84,7) procent av totalen influens, vilket ökat varje kvartal under 2021. Värt att notera att 21 myndigheter därmed delar på resterande 14,9 (15,3) procent. På Instagram ser vi att gruppen Övriga har tappat i influens över tid.

Myndigheter på Instagram – influens och engagemang kvartal 3 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Ovanstående visualisering illustrerar väl PRV:s och Statens fastighetsverks höga aktivitet vs det engagemang som åter Försvarsmakten och Polisen skapar. 

Intressant notera spridningen i denna visualisering i jämförelse med motsvarande för Twitter, och i viss mån även Facebook, där denna visar att myndigheterna på Instagram fortsatt både uppvisar högre aktivitet, samt att innehållet skapar aningen mer engagemang. 

Mest framgångsrika inlägg Instagram – tredje kvartalet

Vid ändring från föregående kvartal inom parentes.

  1. Försvarsmakten (Polisen)
  2. Polisen (Polisen)
  3. Polisen (Försvarsmakten)
Myndigheter på Instagram – bästa tre inlägg kvartal 3 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Ordmoln

Myndigheter i sociala medier – vanligaste ordval Instagram kvartal 3 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Nyheter och tips

Kommunikation under kriser

MSB har tagit fram en vägledning till stöd för kommunikation under kriser, med utgångpunkt i covid-19. I Kommunikationsanalys blogg har vi över de senaste två åren sett den stora närvaro samt effekt som budskap runt pandemin haft i sociala medier. 

Om sociala medier nämns bland annat:

  • Använd sociala medier för dialog snarare än information. Anpassa budskap till olika användare och fånga upp strömningar i samhället och specifika grupper.
  • Skapa möjligheter för människor att få ställa frågor och få svar, till exempel i sociala medier. Det är förstås viktigt att kontinuerligt och respektfullt svara på inkomna frågor och kommentarer.

Eskilstuna kommun: AI för att styra delar av innehåll

Med AI som stöd möter nu besökare till Eskilstuna.se personaliserat innehåll, läs mer. Denna funktion hjälper även till att minska den tid redaktörerna behöver lägga på startsidan.

3 600 kommunikatörer i offentlig tjänst: nyttan oklar?

ESO släppte under kvartalet en rapport om myndigheternas kommunikation. En fråga som över tid lyfts med olika vinklar, kanske oftast ifrågasättande. Här kan du läsa Dagens Arenas artikel om rapporten, samt Sveriges kommunikatörers tankar om ämnet.

Kommunikationsanalys ser att om frågan handlar om att bevisa effekt och relevans, då är datadriven uppföljning av kommunikation via sociala medier en faktor värd att beakta. Det handlar självklart inte enbart om att räkna antal följare eller antal lajks, utan just kunna visa effekten av kombinationen av relevant mängd följare med rätt anpassat innehåll, publicerat vid rätt tillfälle, till rätt målgrupp, samt väga in flödet av kommentarer och dess hantering. Offentlig kommunikation via sociala plattformar där medborgarna finns, gör just möjligt att genom mätning (be)visa effekt. 

Värt att återkoppla till förra kvartalets effektanalys och exemplet med den rådgivande medborgaromröstning som Uppsala kommun gjorde via Facebook.

Kompetenskartläggning kommunikatörer: Dataanalys efterfrågas

Sveriges kommunikatörer har släppt årets kommunikationskartläggning med framtidens kompetenskrav på kommunikatörer. En av de fyra nyckelinsikterna är: 

  • Störst behov av utveckling inom dataanalys. Förmågan att förstå data som är relevant för verksamhetens mål, hur den kan användas i kommunikationsarbetet och följa upp resultat är det som kommunikatörerna har störst behov av att bli bättre på.

Samverket: Dela kompetens i Stockholm och Östersund?

Vinnova satsar på coworking inom offentlig sektor med start i Stockholm och Östersund, och möjliggör ”en bred och öppen samverkan över organisationsgränser inom det offentliga”. En chans för offentligt finansierade kommunikatörer att lära och arbeta med sociala medier över organisationsgränser, och maximera samma skattepeng?

Skapa myndighetskampanjer

I ett webbinarium den 20 oktober relaterat Create Ads for Your Government Organization har du chans att lära dig: Learn how to create ads that inform people in your community about important information, and encourage them to register for services. We’ll also cover how to run, measure and improve ads for your organization.

Mäta sociala kampanjer

Sprout Social har delat How to prove the Impact of Different Social Media Campaigns, där de bland annat klokt poängterar att arbetet med mätning börjar innan publicering av innehåll.

How to quantify the impact of social media. Källa: Sprout Social

Har ni en effektiv godkännande-process av innehåll?

I stora och komplexa organisationer kan ibland godkännande-processen lämna en hel del att önska, särskilt kanske vad gäller sociala medier, där samtidigt snabbhet är en viktig faktor för att säkra relevans och trovärdighet (se bland annat vad MSB skriver i sin vägledning för kriser ovan). Här kan du läsa vad Workfront skriver om detta (utmanande) fenomen.

3 Ways to Speed Up Your Marketing Review and Approval Process. Källa Workfront

Statens medieråd: Ungar och medier 2021

Statens medieråd har släppt sin senaste rapport om ungar och medier, och i den framkommer kanske inte särskilt oväntat att användningen av sociala medier är hög, samt även hur den påverkar.

De skriver bland annat: Andelen dagliga användare av sociala medier bland tonåringarna ligger på samma höga nivå 2020 som 2018: uppåt 90 %. Men bland de yngre barnen finns en markant ökning av andelen dagliga användare, från 35 % 2018 till 48 % 2020. Flickor är dagliga användare av sociala medier i högre grad än pojkar och de använder också sociala medier fler timmar per dag.

Tyska myndigheter slutar med Facebook vid årsskiftet?

Påverkan av Schrems II-domen har varit tydlig och påverkat hanteringen och val av innehåll i sociala medier.

Den tyska dataskyddsmyndigheten kommunicerade i juni 2021 med de tyska myndigheterna där de tydligt skriver: ”Sofern Sie eine Fanpage betreiben, empfehle ich Ihnen daher nachdrücklich, diese bis Ende diesen Jahres abzuschalten.”. Dvs. om myndigheten har en fanpage så uppmanas de med eftertryck att stänga sidan innan årsskiftet. Här kan du läsa på engelska vad TechCrunch skriver om detta.

Inget liknande besked har (ännu) kommunicerats i Sverige. Här kan du läsa vad Sveriges kommunikatörer skrivit om frågan, och även en serie praktisk vägledning från Retriever för områden att beakta relaterat data och tredje part.

4 grundpelare för att säkra bra innehåll

Artikeln How to identify content pillars for your marketing ecosystem lyfter många bra frågor att ställa sig själv för att säkra insikt och framgång. Några exempel på frågor att ställa sig inom varje pelare:

  • What does your brand want to be known for?
  • What areas do you have something valuable to add for that audience, even if they don’t know you can help?
  • What does the search data show for this?

Tips för att alltid säkra bra innehåll

Kommunikationsbyrån Editerat.se delar i sin blogg en sammanställning av innehållsgurun Melanie Deziels bästa tips för att säkra kontinuerligt bra innehåll, vilket omfattar tio olika fokusområden och tio olika format presenterade, i bloggen förklarade. Nedanstående är rubrikerna för fokusområden:

  1. Människor
  2. Baskunskaper
  3. Detaljer
  4. Historia
  5. Lärande
  6. Kurering
  7. Data
  8. Produkter
  9. Exempel
  10. Opinion

Fyra tips för att säkra en bra text

Rätt paketerat innehåll – till rätt målgrupp – i rätt kanal – vid rätt tillfälle, är nog drömmen för många för att lyckas med sina budskap och mål. Content Marketing Institute delar fyra konkreta tips om själva skrivandet, som för många kan ses som självklara men som ändå förtjänar att påminnas om.

Storytelling med video – gratis webbinarium

Vill du bli bättre på att paketera och dela rörligt innehåll? Den 26 oktober har Storykit ett gratis webbinarium runt video och storytelling.

Facebook: The 2021 Creative Forecast

Nyligen delade Facebook detta stöd för kreativiteten och förhållningssätt för framgång, där bland annat dessa fem områden stod ut:

  1. Build inclusively
  2. Create edutainment
  3. Sell with ideas
  4. Speak platform language
  5. Reward self-discovery

Instagrams påverkan av unga

Facebook har nyligen försvarat Instagram mot kritik vad gäller att Instagram har en negativ inverkan på tonåringars mentala hälsa. Ett ämne Mark Zuckerberg även berörde i sitt mejl till sin personal dagen efter det timslånga avbrottet till plattformarna den 5 oktober (går att ta del av via hans profil på Facebook).

Hur många hashtags ska användas?

Hur många hashtags använder du för att säkra spridning och kännedom? Sju eller nio? Denna artikel har tittat närmare på fenomenet med fokus Instagram.

Tips för att bygga varumärke, samt Effektcertifiering

Sveriges Annonsörer har presenterat en rapport vad gäller varumärkesbyggande. Där ges bland annat följande fem tips:

1. Lär av högpresterande företag. Ta varumärkesarbetet från tanke till handling. Följ varumärkes-KPI:er på ledningsnivå och gör varumärket till ett beslutskriterium i investeringar och budgetprocesser.

2. Säkerställ balans mellan kort och lång sikt när ni budgeterar, målsätter och utvärderar er marknadsföring. För alla företag som är intresserade av resultat bortom nästa kvartalsrapport lönar det sig att ha en sund balans mellan att sälja idag och sälja imorgon genom att investera i varumärket. Båda behövs för långsiktig och lönsam tilllväxt.

3. Stirra er inte blinda på lojalitet. Enbart mer lojala kunder kan inte säkra framtida tillväxt, hur förförisk den tanken än kan låta. Tillväxt kommer oftare från att få fler kunder över tid. Där är ett starkt varumärke och bred kommunikation avgörande.

4. Lyssna på fakta – inte myter – i valet av kommunikationskanaler. Den empiriska forskningen är tydlig: bred ”masskommunikation” är fortsatt en nyckel för att få varumärken att växa. Detta gäller även på 2020-talet och bekräftas gång på gång i oberoende studier. Reklam i tv, print och utomhus är fortsatt kraftfull – medan word-of-mouth, sociala medier och sökordsannonsering inte räcker långt.

5. Lämna innehållet i kommunikationen åt experterna. Sätt tydliga mål och avkräv noggrann uppföljning. I mån av tid, håll dig uppdaterad kring vad forskningen säger – t.ex. att emotionell och kreativ reklam är långt bättre för affären än reklam med rationella argument. Men, stanna där – detaljstyr inte innehållet i kommunikationen.

Kommunikationsanalys har tidigare berört att mätning av effekt nu blivit möjligt att certifiera sig i. Här kan du läsa mer.

Svårt att sluta med sociala medier?

Internetstiftelsen har delat dessa fem anledningar till varför det är svårt att sluta med sociala medier: 

  1. Inläggen är så korta att vi hela tiden tänker att vi har tid för ett till.
  2. Vi lider av FOMO (fear of missing out). Vi är rädda att missa något viktigt om vi inte hänger där alla andra är. 
  3. Vi uppmuntras hela tiden att stanna kvar, till exempel genom inläggen vi exponeras för, aviseringar och påminnelser.
  4. Dopaminsystemet driver oss i jakten på bekräftelse – sociala medier ger oss belöning direkt.
  5. Integritet på nätet är så abstrakt att det är svårt att förstå vad vi förlorar när vi ger andra tillgång till vår data.

App-tips till community managers

Appstore delade nyligen ett inlägg för professionella inom sociala medier med tips på appar till stöd i arbetet.

Kontakt och mer kunskap

Som bekant arbetar professionella inom kommunikation ofta med budskap utifrån upplägget före-under-efter. Kommunikationsanalys blogg har fokus på efter; samtidigt som det krävs ett bra före och under för att säkra just resultat och därmed dyka upp i denna blogg. Ett genomtänkt social media management helt enkelt. Behöver du eller organisationen ett bollplank eller stöd vad gäller ert arbete med sociala medier? Välkommen att höra av dig.

Var det någon närvaro och effekt i sociala medier som överraskade i effektanalysen för myndigheter? Hur uppfattar och upplever du våra (statliga) myndigheters närvaro i sociala medier? Ser du utrymme för mer/mindre aktivitet? Annan aktivitet?

Följ gärna Kommunikationsanalys på Facebook och LinkedIn för att säkra nya insikter om effekter i sociala medier och social media management.

Nästa effektanalys för (statliga) myndigheter i sociala medier kommer efter nästa kvartals slut.

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange: Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Datakälla: Bumblewing och  Smampion

Definition av influens

Definition av Dialoger (Smampion): En dialog uppstår när det finns tre eller fler kommentarer på ett inlägg som sidan har publicerat. Sidan antas ha deltagit i dialogen om sidan själv kommenterat på inlägget i form av en kommentar eller svar till en annan användares kommentar. Gäller Facebook och Twitter.

Urval: Bland landets 455 myndigheter har 40 Facebook-sidor valts ut utifrån två faktorer. Dels Kantar Sifos Anseendeindex 2019, dels närvaro på Facebook. Inte alla myndigheter i Anseendeindex har närvaro på Facebook, och vissa har även valt bort Facebook, som till exempel Allmänna reklamationsnämnden (ARN) och Brottsförebyggande rådet (BRÅ). Därför är 40 stycken valda utifrån parametrar index, synlighet i media samt intresse. Därmed blir det en blandning av de olika typerna av myndigheter. De har olika närhet till och relevans för medborgarna beroende på deras olika uppdrag. Krisinformation.se är ingen myndighet utan en sida, men finns med eftersom det är en gemensam Facebook-kanal för ett flertal myndigheter. Motsvarande sidor, där sådana finnes, redovisas för Twitter och Instagram.

Smampions poängskala (0-100) motsvarar följande betyg:

100: Perfekt
95 – 99: Världsklass
90 – 94: Mycket bra
80 – 89: Väldigt bra
65 – 79: Ett bra betyg
45 – 64: Helt ok
30 – 44: Ej godkänt
0 – 29: Underkänt

Svenska myndigheter i sociala medier – kvartal 2 2021

Folkhälsomyndigheten var kvartalets bästa myndighetssida på Facebook. Sveriges (statliga) myndigheter gjorde under andra kvartalet en aktivitetsökning till i snitt 35 inlägg per kvartal på Facebook. Flest inlägg gjorde SMHI. Högst tillväxt under kvartalet uppvisade åter Sveriges domstolar. Kortast svarstid hade Karolinska institutet med 296 minuter. Två myndigheter hade 100 procents responsgrad på Facebook. En myndighetssida uppvisade negativ tillväxt av följare. Kvartalets bästa inlägg gjordes av Polisen och Folkhälsomyndigheten. Högst influens säkrades åter på Twitter av Krisinformation.se samt på Instagram av Polisen. Nyheter och tips.

Under 2020 utökade Kommunikationsanalys sina effektanalyser i sociala medier till att omfatta skattefinansierade verksamheter som Sveriges kommunerlänsstyrelser, (statliga) myndigheter, regioner och sjukhus. En anledning till detta nya fokusområde var pandemin och samhällets tydliga behov av information och fakta, där sociala medier fyller en mycket viktig roll som nyhetskälla för många.

Myndigheter i sociala medier kvartal 2 2021

Resultat från tidigare kvartal hittar du här.

Samtliga 40 myndigheter på Facebook har inte motsvarande närvaro på Twitter och Instagram varför antalet sidor på de plattformarna är färre.

Resultat myndigheter i sociala medier andra kvartalet 2021

Andra kvartalet 2021 placerade sig Folhälsomyndigheten (kvartal 1: Krisinformation.se) högst bland verktygens topp 5. En sida som alltså sammantaget säkrat högst effekt på Facebook på bas av två olika verktyg. 

Effekt är utifrån en kommunikativ utgångspunkt en mix av engagemang, räckvidd och varumärkeskännedom. Hur närvaron stöttat verksamhetsmålen kan endast myndigheterna själva besvara. Kanske en faktor vi kan få se i respektive årsredovisning?

Det är viktigt att komma ihåg att en underliggande sentimentanalys (attityd) inte finns kopplad till dessa resultat. Ett varumärkes genomslag baserat på engagemang kan vara både positivt och negativt som bekant. Som ett exempel på sentimentanalys kan du se denna för de politiska partierna. 

Kommunikationsanalys värderar högt en hygiennivå av kundservice, det vill säga ta hand om och svara på frågor och kommentarer. Ibland värt att påminna om att det heter sociala medier av en anledning dvs. att både tala OCH lyssna OCH svara. Som visas längre ned har 2 av 40 myndigheter 100 procents responsgrad på kommentarer och inlägg på Facebook detta kvartal.

Aktivitet – (statliga) myndigheter – flest och minst inlägg

Aktivitet – myndighetssnitt

Sveriges myndigheter gjorde i snitt 35 (33) inlägg per kvartal på Facebook, motsvarande 12 (11) inlägg per månad. Vi kan alltså åter se en viss aktivitetsökning i linje med kvartal 4 2020 från landets myndigheter på Facebook. 

Status quo som trend med andra ord. Med tanke på en myndighets ofta breda uppdrag torde inte brist på innehåll vara en begränsande faktor.

Denna blogg har som utgångspunkt rekommenderat (minst) ett inlägg per dag, vilket myndigheterna generellt inte håller. Det är dock en mycket stor skillnad mellan de granskade myndigheterna.

Flest och minst inlägg under kvartalet

Det var åter SMHI som gjorde flest inlägg under kvartalet: 100 (102) stycken, eller 33 (34) stycken per månad. Det motsvarar nästan tre gånger fler inlägg än myndighetssnittet för kvartalet. 

Tvåan och trean, PRV och Statens fastighetsverk, gjorde 74 respektive 63 stycken inlägg under kvartalet. 

De myndigheter som gjorde minst antal inlägg under kvartalet var åter Swedavia 4 (9) stycken, Post- och telestyrelsen 4 (8) stycken och Nämnden för hemslöjdsfrågor 5 (7) stycken.

Facebook – topp 5-myndigheter per verktyg

Som bekant är en del av Kommunikationsanalys bloggs syfte att lyfta och visa på olika verktyg som hjälper presentera och tolka data från sociala medier. Verktyg som hanterar och viktar samma data men på olika sätt. Att väga samman flera olika verktygs resultat ökar reliabiliteten för en sidas höga genomslag och effekt.

Nedanstående är rankningen av kvartalets topp 5-myndigheter baserat på två verktyg, vilka även denna gång inte ger en exakt matchning vad gäller topp 5, däremot hade båda en gemensam myndighetssida högt placerad bland topp 5: Folkhälsomyndigheten. Även Polisen placerade sig bland topp 5 i båda verktygen men med en lägre sammantagen placering.

  • Facebook topp 5, kvartal 2 2021
    • Influens
      1. Polisen – här kan du läsa mer om myndighetens arbete i sociala medier
      2. Folkhälsomyndigheten – här kan du läsa mer om myndighetens arbete i sociala medier
      3. Försvarsmakten – här kan du läsa mer om myndighetens arbete i sociala medier
      4. Krisinformation.se – här kan du läsa mer om den gemensamma myndighetenssidans arbete i sociala medier
      5. Tullverket
    • Poäng
      1. Naturvårdsverket
      2. Folkhälsomyndigheten – här kan du läsa mer om myndighetens arbete i sociala medier
      3. PRV – här kan du läsa mer om myndighetens arbete i sociala medier
      4. Polisen – här kan du läsa mer om myndighetens arbete i sociala medier
      5. Rymdstyrelsen

Viktigt som ansvarig för uppföljning att komma ihåg att det resultat som visas i egna (externa) verktyg kanske inte ger samma bild som andra verktyg presenterar. Därav att Kommunikationsanalys primärt gör effektanalys baserad på minst två verktyg för att säkra reliabilitet relaterat ”bäst i klassen”. 

Till hjälp för dataunderlag från Facebook används två verktyg: de svenska analysföretagen Bumblewing (influens) och Smampion (poäng). För dataunderlag från Twitter och Instagram används endast Bumblewing. Det är respektive myndighets svenska huvudsida (alternativt största) som mätts i dessa blogginlägg. Undantag är Krisinformation.se som är en sida vilken flera myndigheter står bakom.

Facebook kvartal 2 2021 (två dataverktyg)

Från och med andra kvartalet 2020 baseras effektanalysen för Facebook på data från flera verktyg för att visa på sammantagen helhet och utfall men även skillnader mellan verktyg. Sammantaget ger detta analysen en ökad reliabilitet vad gäller faktiska effekter. 

Influens – Bumblewing

Verktyget Bumblewing tillför faktor influens

Kvartalets fem myndighetssidor med högst influens hanterades av (resultat föregående kvartal inom parentes om återkommande):

  1. Polisen: 39,9 (30,3) procent
  2. Folkhälsomyndigheten 22,3 (12,6) procent
  3. Försvarsmakten: 7,5 (8,8) procent
  4. Krisinformation.se: 5,8 (16,4) procent
  5. Tullverket: 5 (7,9) procent 

Tillsammans står dessa fem myndighetssidor för 80,5 (76) procent av totalen influens. Värt att notera att 35 myndigheter därmed delar på resterande 19,5 (24) procent. Topp 5 säkrar därmed en helt dominerande influens relaterat (statliga) myndigheter på Facebook. Särskilt Polisen med närmare 40 procent säkrar en effektiv kommunikation på plattformen.

Att pandemitrycket kanske uppfattas ha lättat en aning kanske även kan ses speglas i det tapp i influens som sidan Krisinformation.se uppvisade detta kvartal.

Med största sannolikhet kommer de myndigheter som har nära kontakt med allmänheten att säkra större andel influens än övriga, som t.ex. Polisen i jämförelse Nämnden för hemslöjdsfrågor. Äpplen och päron, men ändå samma plattformar och skattepengar.

Myndigheter i sociala medier – influens kvartal 2 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Av bilden nedan ser vi en visualisering av innehåll vs reaktioner. Polisen är åter ett exempel på en myndighetssida som uppvisar en mix av både aktivitet och säkrat engagemang. SMHI, PRV och Statens fastighetsverk sticker ut vad gäller hög aktivitet. Folkhälsomyndigheten är i jämförelse inte så aktiva men deras inlägg säkrade åter stort engagemang. På given pandemisk anledning får antas.

Myndigheter i sociala medier – engagemang (influens) kvartal 2 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewin

Poäng – Smampion

Enligt Smampions poängsbaserade verktyg var kvartalets fem främsta myndighetssidor (föregående kvartal inom parentes):

  1. Naturvårdsverket (Krisinformation.se)
  2. Folkhälsomyndigheten (PRV)
  3. PRV (Rymdstyrelsen)
  4. Polisen (Naturvårdsverket)
  5. Rymstyrelsen (Statens fastighetsverk).
Myndigheter i sociala medier – poäng kvartal 2 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

Detta verktyg rankar inte Krisinformation.se:s närvaro på Facebook bland topp 5 under kvartalet, däremot bland topp 10.

Mätpunkter Facebook

17 (15) myndigheter fick inte godkänd Facebook-närvaro andra kvartalet 2021 enligt Smampions poängskala. 

En myndighetssida, Migrationsverket, uppvisade negativ tillväxt av följare även detta kvartal.

Karolinska institutet säkrade kvartalets kortaste svarstid med 296 minuter: längst svarstid hade Riksbanken med 12 597 minuter. 

Utfall mätpunkter (vid ändring står föregående kvartals myndighet inom parentes):

  • Störst: Polisen
  • Högst viralitet: Folkhälsomyndigheten 
  • Flest inlägg per dag: SMHI
  • Högst tillväxt: Notarie – Sveriges domstolar
  • Högst engagemangsgrad (7-dagar): Tullverket (Post- och telestyrelsen)
  • Kortast svarstid: Karolinska institutet 296 minuter (Rymdstyrelsen 95 minuter)
  • Högst responsgrad: 100 procent uppvisade två (tre) myndigheter: Sida och Pensionsmyndigheten – fråga om pension och Polisen.

Nedan syns kvartalets topp 10-poängbaserade myndighetssidor på Facebook: 

Myndigheter i sociala medier – mätpunkter, plats 1-10 kvartal 2 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

Mest framgångsrika Facebook-inlägg andra kvartalet

Båda verktygen rankade inlägg från Polisen och Folkhälsomyndigheten bland topp 3 för kvartalet, därtill även Tullverket i ett verktyg.

Myndigheter Facebook – bästa tre inlägg kvartal 2 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing
Myndigheter Facebook – bästa tre inlägg kvartal 2 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

Ordval och ordmoln Facebook – myndigheter

Nytt från detta kvartal är att även Bumblewing nu presenterar ordmoln.

Myndigheter i sociala medier – vanligaste ordval Facebook kvartal 2 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing
Myndigheter i sociala medier – vanligaste ordval Facebook kvartal 2 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

Twitter kvartal 2 2021 (ett verktyg, faktor influens)

Av de 40 myndigheter som mäts på Facebook har av dessa även 33 (34) profiler på Twitter. Tre (två) av dessa gjorde inga tweets under perioden: åter Kronofogden och Lantmäteriet samt Rymdstyrelsen. Kronofogden kommunicerar ingen aktivitet på kontot och Lantmäteriet har skyddade tweets.

Myndigheternas aktivitet på Twitter uppgick till 57 (90) tweets per kvartal, eller 19 (30) tweets per månad. Mest aktiva var åter Krisinformation.se med 308 (1 048) tweets, motsvarande 103 (349) tweets per månad.

Kvartalets fem myndighetssidor med högst influens på Twitter hanterades av (resultat föregående kvartal inom parentes om återkommande):

  1. Krisinformation.se 21,5 (38,5) procent
  2. Folkhälsomyndigheten: 19,3 (12,9) procent
  3. Sida: 18 (11) procent
  4. Karolinska Institutet: 9,5 (9,3) procent 
  5. Polisen nationellt 6,7 procent

Tillsammans står dessa fem myndighetsprofiler för 75,1 (81) procent av totalen influens. Här ser vi åter två myndigheter som inte förekommit i toppen på Facebook: Sida samt Karolinska institutet. 

Värt notera att 29 myndigheter därmed delade på resterande 24,9 (19) procent influens. Åter en ökning på denna plattform av genomslag Övriga.

Myndigheter på Twitter – influens kvartal 2 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Bilden nedan illustrerar väl Krisinformation.se:s höga aktivitet vs det engagemang som Försvarsmakten skapar. Majoriteten myndigheter placerar sig i vänstra hörnet med både låg aktivitet samt lågt engagemang på innehåll.

Myndigheter på Twitter – engagemang (influens) kvartal 2 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Mest framgångsrika inlägg Twitter – andra kvartalet

Vid ändring, föregående kvartal inom parentes:

  1. Polisen nationellt (Krisinformation.se)
  2. Folkhälsomyndigheten (Försvarsmakten)
  3. Krisinformation.se (Karolinska Institutet)
Myndigheter på Twitter – bästa tre inlägg kvartal 2 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Ordmoln

Myndigheter i sociala medier – vanligaste ordval Twitter kvartal 2 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Instagram kvartal 2 2021 (ett verktyg, faktor influens)

Av de 40 myndigheter som mäts på Facebook har av dessa även 26 av dem sidor på Instagram. Två av dessa gjorde åter inga inlägg under perioden: Sveriges Domstolar och Swedavia.

Myndigheternas aktivitet på Instagram uppgick till 24 (22) stycken inlägg per kvartal, eller 8 (7) inlägg per månad. Mest aktiva var åter Statens fastighetsverk med 64 (64) inlägg under kvartalet, motsvarande 21 (21) inlägg per månad.

Kvartalets fem myndighetssidor med högst influens på Instagram hanterades av (resultat föregående kvartal inom parentes om återkommande):

  1. Polisen: 28,6 procent (Försvarsmakten: 30,4 procent)
  2. Försvarsmakten: 21,6 (30,4) procent (Polisen 21,5 procent)
  3. Statens fastighetsverk: 16,1 (15,9) procent
  4. Kustbevakningen: 12,2 (7,9) procent
  5. Tullverket 6,1 (7,9) procent

Tillsammans står dessa fem myndighetssidor för 84,7 (83,6) procent av totalen influens, vilket ökat senaste kvartalen. Värt att notera att 21 myndigheter därmed delar på resterande 15,3 (16,4) procent. På Instagram ser vi att gruppen Övriga har tappat i influens över tid.

Myndigheter på Instagram – influens kvartal 2 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Nedanstående visualisering illustrerar väl Kustbevakningens och Statens fastighetsverks höga aktivitet vs det engagemang som åter Försvarsmakten och Polisen skapar. 

Intressant notera spridningen i denna visualisering i jämförelse med motsvarande för Twitter, och i viss mån även Facebook, där denna visar att myndigheterna på Instagram fortsatt både uppvisar högre aktivitet, samt att innehållet skapar aningen mer engagemang. 

Myndigheter på Instagram – engagemang (influens) kvartal 2 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Mest framgångsrika inlägg Instagram – andra kvartalet

Vid ändring från föregående kvartal inom parentes.

  1. Polisen
  2. Polisen (Försvarsmakten)
  3. Försvarsmakten
Myndigheter på Instagram – bästa tre inlägg kvartal 2 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Ordmoln

Myndigheter i sociala medier – vanligaste ordval Instagram kvartal 2 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Nyheter och tips

Ses ert innehåll som verksamhetskritiskt?

Kommunikationsanalys har genom åren lyft och visat på vikten av bra innehåll för budskapsframgång, och därtill möjligheter med bra storytelling. Innehåll kan även ses som faktorer för framgångsrikt varumärkesbyggande, vilket som bekant inte enbart är färg och form.

I artikeln How to Make a Better Case for Content Marketing in 2021 lyfts vikten av innehåll, samt hur denna funktion/kompetens kan ses och processas i organisationen. En relevant artikel som både lyfter och belyser flera sidor av denna fråga. Även med tankar om (för hög) kostnad för innehåll versus ren annonsering och SEO. 

Artikeln ställer även dessa två frågor som placerar innehåll som en tydlig faktor i möjligheten till framgång, samt hur mäta den:

In 2021, the strategy/challenge is focused on two key (and different) questions:

  1. How do we successfully build (or merge as the case may be) the teams of content strategy (governance, processes, structured content, data, and technology) with content marketing (creating valuable, purpose-driven, content experiences).
  2. How do we scale this new operation to make it efficient, measurable, and manageable?

Ifall du vill veta mer om storytelling har Mynewsdesk ett kort och kostnadsfritt webbinar den 31 augusti.

Swedish Content Awards och Klarspråkskristallen 2021

Statistikmyndigheten SCB tog hem guld för sitt innehåll på Instagram i kategori Offentlig sektor och samhällsinformation i Swedish Content Awards 2021.

Skatteverket tog hem Klarspråkskristallen 2021 ”för ett gediget och systematiskt klarspråksarbete som fungerar även i kristider”. Klarspråk ser många är en viktig faktor för genomslag i sociala medier på grund av dess snabba flöde och breda demografi.

Den optimala sociala medier-organisationen?

Genom åren har Kommunikationsanalys lyft ett flertal olika möjliga ”drömscenarier” vad gäller en optimal organisation för sociala medier. Kommunikationsanalys upplever numera ofta att Kommunikation har huvudansvar – i nära samarbete med övriga funktioner som Marknad och Kundservice.

Sprout Social lyfter i denna artikel fyra olika modeller vad gäller organisering av sociala medier, och lyfter bland annat nedanstående som ”drömbilden”. Hur ser det ut hos dig? 

Which Social Media Org Chart is Right for Your Business? 4 Models to Consider. Källa: Sprout Social

Utbränd på sociala medier?

Viktiga faktorer relaterat arbete med sociala medier är ”kravet” på ett konstant, nytt och intressant flöde och därtill hantering av återkoppling, som i många fall kan vara tuff och mycket mentalt krävande. Samt att allt detta pågår dygnet runt, vilket gör att det är viktigt att organisationen runt sociala medier har denna viktiga (psykologiska) aspekt med i arbetet. Stöd för en hälsosam arbetsmiljö helt enkelt.

Sprout Social har skrivit detta om Battling burnout as a social media manager. Därtill vill jag tipsa om denna artikel här i denna blogg om Region Sörmland och hur de riggat arbete med sociala medier med just återhämtning i åtanke.

Anseendeindex myndigheter 2021

Sifo har släppt ett nytt Anseendeindex för 2021 där 45 myndigheter har bedömts. Färre myndigheter når i år över nivå 50 vilket anses motsvara ett högt anseende.

Anseendeindex myndigheter Högt anseende 2021. Källa: Sifo

Flera av de myndigheter som anses ha högt anseende har även visat bra effekt i sociala medier. I denna blogg kan du även läsa hur många av dessa arbetar med sociala medier, som Kustbevakningen, PRV, SMHI och Riksbanken.

Anseendeindex myndigheter topp 5 2021. Källa: Sifo

Här hittar du även hur Försvarsmakten, Folkhälsomyndigheten och MSB/Krisinformation.se som synes nedanstående arbetar med sociala medier.

Förtroende för samhällsinstitutioner – SOM-institutet

SOM-institutet har mätt förtroendet för samhällsinstitutioner 2005-2020, där både Polisen och Försvaret visar en tydlig positiv trend. Båda är myndigheter som även uppvisar en mycket god närvaro och effekt i sociala medier.

European Communication Monitor 2021 – strategi och framtida fokus

Årets ECM 2021, som även omfattar Sverige, har delvis fokus på videokonferenser – av given pandemisk anledning, men även fokus på olika branschers digitala kompetens och utveckling. 

ECM 2021 har också tittat på faktorer för att förändra sociala dimensioner (människor, struktur), vilket i nedanstående bild visar att just Tasks eller Uppgifter är den faktor som minst omfattas av färdiga strategier. Och till Tasks räknas bland annat storytelling.

Having strategies for transforming social dimensions for digitalization. Källa: ECM 2021

Självklart kan det ses som att svårt att ha en helt fast strategi för innehåll där de flesta organisationer nu förhåller sig öppna för att kunna svara på händelser i omvärlden. Kommunikationsanalys efterlyser här mer klarhet vad gäller omvärldsbevakning för att på så sätt kunna stötta en innehållsstrategi. Kommunala Jämtkraft har i denna blogg berättat om sin indelning av innehåll i fem kategorier.

Europeiska kommunikatörer har specificerat nedanstående som de mest viktiga frågorna för kommunikation fram till 2024. Intressant är att även där kommer innehåll högt upp, på andra plats. 

Most important strategic issues for communication management until 2024. Källa: ECM 2021

Sociala medier-tips från brittiska myndigheter

Ifall du är intresserad av hur andra länders förvaltningar och myndigheter resonerar vad gäller sociala medier vill jag tips om Storbritanniens Social media playbook. Där lyfter de brittiska myndigheterna bland annat vikten av att närvaron ska vara mätbar och utvärderas.

Säkrar sociala medier webbtrafik?

Genom åren har sociala mediers förhållande och funktion relaterat webben varierat. Initialt fungerade sociala medier i stort för att driva trafik till den egna webben, sedan blev till exempel kundservice en nödvändighet. Sedan kom Facebook med ett upplägg som gjorde möjligt att förlägga intranätet till plattformen osv.. Förmodligen finns nog ännu tanken att plattformarna ska driva webbtrafik som en viktig faktor. Eller? Hur ser det ut hos dig?

I artikeln 9 Tips to Drive More Web Traffic From Social Media relaterat marknadsförare, framgår att, bland alla funktioner som idag sociala medier har, just webbtrafik är en av de viktigaste:

Benefits of Social Media Marketing: Källa: Content Marketing Institute/Social Media Examiner

Hur bra är sociala medier som reklamkanal?

Svaret på frågan är tydligen: Mycket bra, om vi får tro artikeln från Novus/Resumé Sociala medier utklassar konkurrenterna när det gäller reklam som ger köp. Har du samma erfarenhet?

Källa: Resumé/Novus: Sociala medier utklassar konkurrenterna när det gäller reklam som ger köp

Bilder till Instagram via desktop snart möjligt

Som bekant har bilder hittills endast kunnat laddas upp till Instagram via mobilen men nu verkar detta snart kunna komma att ändras. Detta enligt denna artikel från Bazooka.

Tips i opinionsbildning i sociala medier

Kantar Sifo har delat dessa sex tips för att ge framgång vad gäller opinionsbildning i sociala medier.

Kantar Sifo: Sex framgångsfaktorer i opinionsbildning i sociala medier

Ljud – Clubhouse, Spaces eller Live Audio Room från Facebook?

Clubhouse har tidigare berörts här i bloggen. En ny kanal som har stora fördelar, och som bland annat skulle kunna bli en stor konkurrent till eventbranschen relaterat ren kunskapsöverföring. Och som numera är öppen för alla och inte längre ”invites only”.

Ljud är intressant som bekant. Twitter har Twitter Spaces samt nu är även Facebook på gång med sin motsvarighet, Live Audio Room. Utvalda användare testar just nu tjänsten och kan skapa Live Audio-rum, vilka kan rymma upp till 50 talare och en obestämd mängd lyssnare. Inga besked om när tjänsten kommer till Sverige. Här kan du läsa mer. (Facebook lanserar även podcasting.)

Mediebarometern 2020 – sociala nätverkstjänster samt rörlig bild

Mediebarometern är en årlig undersökning av den svenska befolkningens tillgång till, och användning av, olika typer av medier däribland sociala nätverkstjänster. Och den kan kort sagt sägas bekräfta vikten av närvaro i sociala medier.

Användning olika medier 2020. Källa: Medibarometern 2019 och 2020 (Nordicom, Göteborgs universitet)

De sociala nätverkstjänsterna, med en räckvidd på 84 procent, hade en högre daglig räckvidd än både radio och dagstidning.

Räckvidd för olika medier. Källa: Medibarometern 2019 och 2020 (Nordicom, Göteborgs universitet)

Undersökningen visar att tre av tio tog del av nyheter via Facebook. 29 procent av befolkningen tog en genomsnittlig dag del av nyheter via Facebook. Det gjorde Facebook till den mest använda sociala nätverkstjänsten för nyheter. Variationen var dock stor mellan olika ålders- grupper. Bland 9 till 14-åringar var Instagram och Youtube de mest använda källorna för nyheter bland de sociala nätverkstjänsterna. Bland 15 till 24-åringar var Instagram den dominerande nyhetskällan. Det konstateras även att 92 procent av befolkningen såg på rörlig bild i någon form en vanlig dag, däribland YouTube. 

Räckvidd sociala nätverkstjänster 2020. Källa: Medibarometern 2019 och 2020 (Nordicom, Göteborgs universitet)

Mediebarometern genomförs av Nordicom vid Göteborgs universitet i samverkan med Dagens Nyheter, Göteborgs-Posten, Myndigheten för press, radio och tv, Sveriges Radio, Sveriges Television och Sveriges Utbildningsradio. 

Framgång i sociala medier – 50 korta tips

Medium har släppt denna lista omfattande 50 korta tips med stöd att säkra framgång i sociala medier. De två första är:

  1. There are seven Cs of a successful social media strategy: community, content, curation, creation, connection, conversation, and conversion.
  2. Social media was created to start a dialogue, not have someone give a monologue.

Bland annat punkt 2 tilltalar Kommunikationsanalys, som sedan starten har understrukit att det handlar om ”sociala” medier det vill säga dialog. Don´t post and ghost med andra ord.

Kontakt och mer kunskap

Som bekant arbetar professionella inom kommunikation ofta med budskap utifrån upplägget före-under-efter. Kommunikationsanalys blogg har fokus på efter; samtidigt som det krävs ett bra före och under för att säkra just resultat och därmed dyka upp i denna blogg. Ett genomtänkt social media management helt enkelt. Behöver du eller organisationen ett bollplank eller stöd vad gäller ert arbete med sociala medier? Välkommen att höra av dig.

Var det någon närvaro och effekt i sociala medier som överraskade i effektanalysen för myndigheter? Hur uppfattar och upplever du våra (statliga) myndigheters närvaro i sociala medier? Ser du utrymme för mer/mindre aktivitet? Annan aktivitet?

Följ gärna Kommunikationsanalys på Facebook och LinkedIn för att säkra nya insikter om effekter i sociala medier och social media management.

Nästa effektanalys för (statliga) myndigheter i sociala medier kommer i oktober/november 2021 för tredje kvartalet 2021.

Behöver du och er organisation ett bollplank eller stöd för ert arbete och resultat i sociala medier? Välkommen att höra av dig.

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange: Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Datakälla: Bumblewing och  Smampion

Definition av influens

Definition av Dialoger (Smampion): En dialog uppstår när det finns tre eller fler kommentarer på ett inlägg som sidan har publicerat. Sidan antas ha deltagit i dialogen om sidan själv kommenterat på inlägget i form av en kommentar eller svar till en annan användares kommentar. Gäller Facebook och Twitter.

Urval: Bland landets 455 myndigheter har 40 Facebook-sidor valts ut utifrån två faktorer. Dels Kantar Sifos Anseendeindex 2019, dels närvaro på Facebook. Inte alla myndigheter i Anseendeindex har närvaro på Facebook, och vissa har även valt bort Facebook, som till exempel Allmänna reklamationsnämnden (ARN) och Brottsförebyggande rådet (BRÅ). Därför är 40 stycken valda utifrån parametrar index, synlighet i media samt intresse. Därmed blir det en blandning av de olika typerna av myndigheter. De har olika närhet till och relevans för medborgarna beroende på deras olika uppdrag. Krisinformation.se är ingen myndighet utan en sida, men finns med eftersom det är en gemensam Facebook-kanal för ett flertal myndigheter. Motsvarande sidor, där sådana finnes, redovisas för Twitter och Instagram.

Smampions poängskala (0-100) motsvarar följande betyg:

100: Perfekt
95 – 99: Världsklass
90 – 94: Mycket bra
80 – 89: Väldigt bra
65 – 79: Ett bra betyg
45 – 64: Helt ok
30 – 44: Ej godkänt
0 – 29: Underkänt

Sociala medier: Tullverket tittar på kontaktkostnad

Under 2020 utökade Kommunikationsanalys sin blogg med ett flertal nya och intressanta branscher för bevakning och analys av deras framgång och närvaro i sociala medier, däribland myndigheter. Här hittar du tidigare resultat och relaterad inspiration för landets statliga myndigheter i sociala medier.

Kommunikationsanalys vill även inspirera genom att möjliggöra tips från digitala varumärken som antingen förekommer på de olika topplistor för sociala medier som bloggen lyfter, eller som belyser den vardag som ansvariga för sociala plattformar möter. En samlingsplats för professionella med #tipsfrånverkligheten.

Denna gång delar Katarina Brodin, chef kundmöten privat vid Tullverket, sina tankar om hur myndigheten arbetar med sociala medier för att nå framgång samt hantera uppföljning.

Foto: Katarina Brodin, Tullverket

Vad vill Tullverket uppnå med sin närvaro i sociala medier?

– Vi vill möta våra kunder på de plattformar de befinner sig och genom det bidra till Tullverkets strategiska mål och stärka Tullverkets varumärke. Det gör vi genom informationsspridning, föra dialog och reaktivt svara på frågor samt att kommunicera berättelsen om Tullverket. Den inriktningen knyter i sin tur an till Tullverkets strategiska mål och vision.

Hur resonerar och agerar ni för ett lyckat upplägg? 

– För att lyckas med sociala medier skulle jag säga att det allra viktigaste är förmågan att utgå från mottagaren, dess behov, kunskapsnivå och intresse. Gör vi inte relevant innehåll så kommer inte det vi publicerar få spridning och då når vi inte heller dem vi vill nå. Utmaningen är då att göra våra ämnen relevanta. Tull är ingen ”högengagemangsprodukt”, men handlar på nätet gör många, och när man gör det så vill man ha reda på vad det kommer att kosta. Då kan vi hjälpa dem att bli bra näthandlare genom att berätta vad man måste ha koll på när man handlar på nätet.

Foto: Tullverket Facebook

– Vi försöker lära oss av allt vi gör och vi är inte rädda för att återanvända material, men försöker hela tiden finslipa det så att det blir lite bättre utifrån de reaktioner vi fått tidigare. Det är en ständigt pågående process och nu börjar vi ha ganska så bra koll på vilka reaktioner vi kommer att få på det vi publicerar, och hur vi behöver uttrycka oss för att man ska förstå vårt fikonspråk. För reaktionerna kommer direkt, både när vi gör bra och dåliga saker.

– Vi har hela tiden haft som utgångspunkt att se de olika kanalerna som fristående från varandra, samtidigt som våra följare såklart ska känna igen att det är Tullverket de möter på sociala medier. Med det menar jag att vi har olika inriktningar med vår närvaro på exempelvis Facebook och Instagram och att vi sällan publicerar samma inlägg i flera kanaler. Om vi gör det så anpassar vi dem oftast utifrån kanal.

– Det team som arbetar med Tullverkets närvaro på sociala medier är en del av den enhet på kommunikationsavdelningen som även arbetar med kundmötet via andra kanaler, såsom telefon och webbformulär. Att arbeta tätt tillsammans med de som möter våra kunder dagligen i andra kanaler har varit vår inriktning från start.

Planering och innehåll

– Vi utgår från en planering, men försöker i möjligaste mån ha utrymme för att kunna improvisera. Vår planering sker i flera steg och ser lite olika ut för de olika kanalerna. Vi gör en grov planering utifrån ett årshjul, exempelvis inlägg om näthandel inför julhandeln eller om att resa med sin hund inför sommarsemestern. Samtidigt försöker vi ha örat mot marken och snappa upp sådant som sker här och nu för att vara relevanta och intressanta. Att vår närvaro på sociala medier påverkas av den pågående pandemin är kanske inte helt självklart, men det faktum att färre reser över våra gränser har haft en stor påverkan på vår planering. Vi har fått tänka om och i stort sett skippa alla inlägg som handlar om vad man ska tänka på när man reser med en vara till Sverige. 

– Våra sökhundar är väldigt populära och skulle vi bara utgå från vad som oftast får flest likes hade vi bara kunnat publicera inlägg om våra hundar, men vi vill såklart ha en bra mix.

– Vi försöker också vara modiga, att våga testa nya funktioner till exempel och att våga utmana bilden av Tullverket. Bland annat genom att när tillfälle ges kommunicera med glimten i ögat – utan att för den delen förlora vår seriositet som kontrollmyndighet. 

– Att vår verksamhet är intressant och spännande, att vi tidigare inte varit särskilt öppna och berättat om vårt uppdrag, och att vi har en lång historia gör att det finns mycket att berätta om. För det mesta gräver vi där vi står.

Foto: Tullverket Facebook

Arbetsgivarvarumärket och LinkedIn

– Våra sociala medier har också blivit viktiga kanaler i arbetet med vårt arbetsgivarvarumärke. På Instagram får vi mycket frågor som rör rekrytering till framförallt vår kontrollverksamhet. Vi ser samtidigt att antalet följare på LinkedIn ökar stadigt och där försöker vi att fokusera på att bredda bilden av Tullverket som arbetsgivare. Vi är så mycket mer än en person i uniform vid gränsen.

Hur följer ni upp resultat av er närvaro i sociala medier? Vilka verktyg använder ni? Har ni tydliga mål?

– Att vi började arbeta aktivt med sociala medier flera år efter många andra myndigheter, har nog har lett till att vår utvecklingskurva varit ganska så brant.

– Vi har fram tills nu använt oss av plattformarnas egna verktyg, men har börjat titta på möjligheten att använda andra verktyg. Dock har den omtalade domen i EU-domstolen, Schrems II, medfört att vi nu har vi pausat det arbetet. 

– På en övergripande nivå styr vi mot Tullverkets strategiska mål som nyligen omarbetats, och min förhoppning är att vi framöver kan bryta ner det till mer konkreta mål för oss. När vi arbetar med kampanjer så har vi uppsatta mål och där tittar vi exempelvis på kontaktkostnaden också, avslutar Katarina. 

Här hittar du Tullverket på Facebook

Under 2021 kommer fler tipsinlägg med röster och erfarenheter från bland annat banker, elhandel, försäkringsbolagkommunermyndigheter, regioner, sjukhus och telekom. Du hittar även inlägg från bland andra Livrustkammaren och f.d. partiledare Jonas Sjöstedt.

Här hittar du senaste effektresultaten för (statliga) myndigheter i sociala medier där bland andra Tullverket placerade sig väl.

Följ gärna Kommunikationsanalys på Facebook och LinkedIn för att säkra nya insikter.

Behöver du och er organisation ett bollplank eller stöd för ert arbete och resultat i sociala medier? Välkommen att höra av dig.

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange: Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Foton: Tullverket

Sociala medier: PRV vill vara en entusiasmerande pedagog

Foto: PRV LinkedIn-inlägg

Under 2020 utökade Kommunikationsanalys sin blogg med ett flertal nya och intressanta branscher för bevakning och analys av deras framgång och närvaro i sociala medier, däribland myndigheter. Här hittar du tidigare resultat och relaterad inspiration för landets statliga myndigheter i sociala medier.

Kommunikationsanalys vill även inspirera genom att möjliggöra tips från digitala varumärken som antingen förekommer på de olika topplistor för sociala medier som bloggen lyfter, eller som belyser den vardag som ansvariga för sociala plattformar möter. En samlingsplats för professionella med #tipsfrånverkligheten.

Denna gång delar Johan Eklund, kommunikatör med ansvar för sociala medier vid PRV – Patent- och registreringsverket, sina tankar om hur myndigheten arbetar med sociala medier för att nå framgång samt hantera uppföljning.

Johan Eklund, PRV. Foto: Andreas Slättner

Vad vill PRV uppnå med sin närvaro i sociala medier?

– I korthet att förklara hur vi på PRV kan hjälpa dig som har en bra idé och varför det är viktigt för Sverige. Jag ser vår roll som en entusiasmerande pedagog, skulle jag säga.

– PRV har uppdraget att sköta frågor kring patent, upphovsrätt, varumärkes- och designskydd, men faktiskt även ansvaret för att höja kunskapen hos allmänheten generellt i frågorna. PRV hjälper de med bra idéer och uppfinningar att ta hand om dem på bästa sätt. Immaterialrättsligt är det jätteviktigt för företagen och därmed också för Sverige. Sociala medier är ett bra verktyg för att på ett pedagogiskt sätt kunna nå många med det budskapet. 

– I sociala medier vänder vi oss både till de experter som vi arbetar med dagligen, och till allmänheten där många inte ens vet vad PRV står för, eller skillnaden på ett varumärke och en logotyp till exempel.

PRV instagram. Foto: Montage,cred Kenneth Schulze, Parkhannah

Hur resonerar och agerar ni för ett lyckat upplägg? 

– Sociala medier är en central del i myndighetens kommunikation som ledningen satte ökat fokus på under 2020. Vid sidan om webben är sociala medier vår största kontakt med kunder och allmänhet för att kunna uppfylla vårt myndighetsuppdrag – att höja kunskapen kring våra frågor. De handlar om hur Sverige kan bli mer konkurrenskraftigt genom att svenska företag blir medvetna om, och skaffar sig en strategi för immateriella tillgångar så som patent, varumärken, design och upphovsrätt.

– PRV finns på LinkedIn, Facebook, Instagram, YouTube och Twitter. LinkedIn ser vi som vår viktigaste kanal eftersom det är en plattform som passar våra budskap och erbjudanden mot till exempel små- och medelstora företag. Det är också vår viktigaste kanal när det gäller employer branding och rekrytering, vilket sker i tätt samarbete med HR.

– Mitt ansvarsområde är sociala medier. Det är även jag som hanterar inkorgen av kommentarer, men på grund av offentlighetsprincipen och problem att arkivera sådan konversation, hänvisar vi oftast till vår Kundsupport om det inte är enkla småfrågor. För verktyg relaterat sociala medier tycker jag om att arbeta i Basecamps kalender kombinerat med Sprout Social för rapportering och publicering.

– Verkligheten för många social media managers är att man förväntas vara lite allkonstnär. Både att ha ett strategiskt tänk kring varumärket du arbetar med – och hur innehållet kan bygga berättelsen kring det, plus att du förstås måste arbeta taktiskt, det vill säga anpassa dig efter plattformarna och vara bekväm med bild- och videoteknik. Dessutom behöver du kunna sponsra inlägg. Men viktigast är nog att du tycker om kreativt skapande i text och bild.

– Vi är sju personer som har ett stående redaktionsmöte på onsdagar där vi spånar kring den redaktionella kalendern. Alla har olika ansvarsområden som täcker myndighetens all kommunikation så som marknadsföring, event, webb, internkommunikation, press och sociala medier. Här uppstår Idéer eller hanteras de Idéer som dimper ned från andra kollegor.

– Vi har upphandlade byråer som vi använder till kampanjer eller mer avancerade produktioner. Men eftersom vi är en relativt liten myndighet med begränsade resurser, gör vi väldigt mycket innehålls-arbete själva. Eftersom vi bland annat har ansvar för att utbilda i upphovsrätt, är vi noga med bildhantering och har bland annat byggt upp en liten bildbank ihop med fotografer.

Storytelling, innehåll och inspiration

– Jag tror inte att vi skiljer oss från någon annan organisation när det gäller vad som funkar. Målet är förstås att lyckas knyta vårt ämne till något som är aktuellt, på ett sätt som är informativt, eller åtminstone charmigt. Jag själv kommer från kundtidning-sidan från början, och folk vill fortfarande höra spännande berättelser, gärna berättade av människor. Så ett gyllene snitt är väl när vi hittar en passionerad person som kommit på en smart idé, sökt till exempel patent eller designskydd, och på så sätt gjort vår värld lite, lite bättre. Sedan får det gärna vara snyggt rent visuellt. Det finns en anledning till att det är ansikten på magasinomslag. Vi dras till dem. Så om du ska säga något – ta gärna hjälp av en person för att göra det. Jag gillar det redaktionella anslaget och hänvisar gärna till längre artiklar på vår webb. 

– På PRV har vi den stora förmånen att ha experter inom en myriad spännande tekniska områden tillhands i huset. Det vi sysslar med både avspeglar samhället i stort och vart det är på väg, i form av varumärkesansökningar till exempel, men ger även en inblick i framtiden. Vilken teknik kommer vi att få se om några år när patenten är godkända och produkter kan börja komma ut på marknaden? Det gör det till en extremt tacksam arbetsplats för någon som är på jakt efter bra innehåll.

– Världen står inför stora utmaningar inom det medicinska området och när det gäller klimatet. En del av svaret på hur vi ska lösa det är genom att vara kreativa, att uppfinna saker. Där har PRV en central roll att spela, eftersom uppfinningar inte uppstår av sig själv, utan finansieras fram och då krävs det att man har koll på sina immateriella tillgångar. Det gör mitt arbete meningsfullt.

Foto: PRV Facebook-inlägg

– Vad gäller inspiration tycker jag att Tullverket är grymma på bra berättelser. Statistikmyndigheten SCB är ett bra exempel på några som hittat en extremt tydlig grafisk profil och egen röst. På humorsidan känns Livrustkammaren obligatorisk att nämna fortfarande. Jag får även mycket inspiration från poddar och nyhetsbrev. Där måste jag ge en eloge till webbyrån Bazookas långsiktiga content-satsning.

Hur följer ni upp resultat av er närvaro i sociala medier? Vilka verktyg använder ni? Har ni tydliga mål?

– Vi använder Sprout Social för publicering och utvärdering månadsvis. Det ger oss möjlighet att lära oss vad som funkar. För att organisera den redaktionella kalendern använder vi Basecamp.

– Målen just nu fokuserar på kvalitet: vi tittar på engagemang/inlägg, visningar/inlägg och nya följare. Eftersom arbetet i sociala medier är ett maraton och inget sprintlopp sponsrar vi löpande inlägg som vi märker går bra. Vi har mål på visningar vad gäller sponsringen. Varje månad följer vi upp och går igenom siffrorna, avslutar Johan.

Här hittar du PRV på Facebook.

Under 2021 kommer fler tipsinlägg med röster och erfarenheter från bland annat banker, elhandel, myndigheter, sjukhus, regioner, politik och telekom. Du hittar även inlägg från bland andra Livrustkammaren och f.d. partiledare Jonas Sjöstedt

Här hittar du senaste resultaten för (statliga) myndigheter i sociala medier.

För dig med specifikt intresse för myndigheter i sociala medier vill jag tipsa om bloggens flertal inlägg från olika statliga myndigheter, som dessa med Polisen och Pensionsmyndigheten.

Följ gärna Kommunikationsanalys på Facebook och LinkedIn för att säkra nya insikter.

Behöver du eller din organisation ett bollplank eller stöd vad gäller sociala medier? Välkommen att höra av dig.

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange: Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Foto: PRV, Kenneth Schulze, Parkhannah

Riksbanken: Sociala medier nära människors vardag

Sedan 2020 har Kommunikationsanalys utökat med ett flertal nya och intressanta branscher för dels benchmark, dels effektanalys av framgång och närvaro i sociala medier, däribland skattefinansierade verksamheter som myndigheter. Här kan du läsa tidigare underlag om (statliga) myndigheters närvaro och framgång i sociala medier.

Denna blogg vill även inspirera till framgång i sociala medier genom att möjliggöra tips från organisationer som förekommer på de olika topplistor som bloggen lyfter. Eller som väl belyser den vardag som ansvariga för sociala plattformar möter. En samlingsplats för professionella – med #tipsfrånverkligheten.

Denna gång delar Ann-Leena Mikiver, kommunikationschef vid Riksbanken, sina tankar om hur myndigheten arbetar med sociala medier för att nå framgång samt hantera uppföljning.

Foto: Ann-Leena Mikiver, Riksbanken

Vad vill Riksbanken uppnå med sin närvaro i sociala medier?

– Det korta svaret är: samma sak som vi vill uppnå genom traditionella medier fast med mer dialog. Riksbanken är en myndighet som många har hört talas om men få har direktkontakt med. Därför är ofta kunskapen lite svajig om vad vi egentligen gör. Samtidigt har våra åtgärder stor betydelse för människors privatekonomi. Till exempel att de förstår varför det är viktigt med en låg och stabil inflation och att det är därför som Riksbanken höjer eller sänker räntan, och hur det påverkar deras egna lån och besparingar.

– I dag gör vi dessutom många andra åtgärder som verkar på lite andra sätt men som också påverkar det allmänna ränteläget. Dessa åtgärder blir inte effektiva om vi inte kommunicerar tydligt vad vi gör och varför. Dessutom har människor rätt att veta vad vi gör och varför. I så motto är vi är en sorts ekonomisk försvarsmakt som människor måste lita på under finansiell oro, som till exempel nu under coronapandemin.

– Därför behöver vi berätta om vad vi gör och varför i alla kanaler som man kan tänka sig. Inte minst i sociala medier eftersom det är den vanligaste ingången till människor i dag. Förr läste folk tidningen, nu scrollar man i sitt flöde för att snappa upp nyheter. Vi gör egna undersökningar om vad människor vet om oss och hur det påverkar deras förtroende för oss, och de visar alltid på samma resultat: Med ökad kunskap så stiger oftast förtroendet.

Riksbanken Facebook

Hur resonerar och agerar ni för ett lyckat upplägg? 

– Det finns inget enkelt svar på den frågan. De inlägg som tenderar att få mest spridning handlar om ämnen som ligger nära människors vardag, till exempel kontanter eller betalningar generellt – info om falska sedlar i omlopp eller om kontanternas ställning som betalningsmedel. Även framåtblickande ämnen som skulle kunna bli en del av människors vardag går ofta bra, till exempel inlägg om vårt arbete med e-kronan, vilket många brukar tycka är spännande. Utöver det fungerar lättsamma ämnen också ofta bra för oss, som för många andra. I vissa fall försöker vi ta oss an mer komplexa ämnen med en lättsam ingång, vilket kan vara lyckosamt (vår julkalender i fjol till exempel eller en del explainers). Vårt 350-årsjubileum för två år sedan gav många möjligheter till historiska tillbakablickar i eviga ämnen, Samtidigt får man inte glömma bort att målet med kommunikationen ofta är att skapa förståelse för vår verksamhet, som många gånger är ganska komplex. Att hitta balansen mellan komplexitet och att skapa ett intresse är svårt, men vi försöker med de medel vi har, till exempel klarspråk, bilder och infografik.

– Det är vi på kommunikationsenheten som äger innehållet i alla sociala medier. Mer specifikt är det redaktionen som ansvarar för flödet nuförtiden. Fram tills för några år sedan var det HR som ansvarade för LinkedIn, presstjänsten för Twitter och våra webbplatser sköttes separat. För fyra år sedan lade vi allt på den då nybildade digitala redaktionen. Skälet var framför allt att det finns så mycket synergier, dvs. bra att ett gäng följer, gör inlägg och svarar på frågor. Det blir för spretigt att ha det redaktionella ansvaret utspritt, och risken är stor att missa möjligheter att skapa engagemang, förtroende och dialog.  

– Vi finns på Facebook, Twitter, LinkedIn och YouTube. Facebook använder vi för att nå folk som vi kanske inte når annars, lite bredare intresserad allmänhet. På Twitter når vi journalister och opinionsbildare, och på LinkedIn når vi finansbranschen/yrkeskontakterna som vi behöver ha dialog med. Vi kollar dock alltid av LinkedIn med HR: de publicerar själva platsannonserna men vi kör de mer innehållsmässiga inläggen.

– På LinkedIn försöker vi lyfta våra egna medarbetare och vad de arbetar med. Där går till exempel information om vårt e-krona-projekt mycket bra för de som behöver veta något om digitala betalningar eller själva arbetar med dem, de är ju alla där och följer oss. Det är synd att bara inskränka sig till platsannonser där för här kan det bli stort engagemang om man träffar rätt. Youtube använder vi mest som ett komplement och en parkeringsplats för våra filmer: vi utvärderar nu hur och vad vi ska göra här.

– För vårt innehållsarbete kan man säga att vi har en bottenplatta och det är redaktionsmötena. De leds av gruppchefen för redaktionen och här är alltid någon från presstjänsten samt kommunikationsstrategerna med. Ska vi göra något lite mer specifikt så bildar vi små ”miniprojekt”. Det har lett till att vi har blivit mycket bättre på riktigt bra storytelling med enkla och bra budskap, även om det är en utmaning att frigöra tid för utvecklingsjobbet.

– I vårt interna arbete är redaktionskalendern navet för vår planering. Det bidrar till att vi får en struktur och närvaro i allt det som händer och vad det är vi vill lyfta och i vilka kanaler de närmaste veckorna. Mycket av det vi kommunicerar handlar förstås om beslut, tal och rapporter som ledning och stab genererar löpande. Men vi försöker också hela tiden hitta ett ”eget” redaktionellt innehåll, ofta kunskapandet, och i kontexten av den aktuella debatten i samhället.  

– Vi gör det mesta in-house. Faktum är att när jag började här för åtta år sedan trodde jag knappt mina ögon att så mycket kan göras in-house, men med duktiga medarbetare så går det! Vi hanterar dessutom ofta känslig information vilket gör det svårare att anlita extern hjälp. Men när vi har gjort större satsningar, till exempel skolfilmerna och en del till vårt 350-årsjubileum 2018, då har vi tagit extern hjälp.

Riksbanken Facebook

Tonalitet, teknologi och transparens – och integritet

– Tonaliteten, teknologin och transparensen – de handlar alla tre om att bygga förtroendefull kommunikation direkt med sina följare. Man måste ha intresse för följarna, deras intresse och kunskapsnivå, svara dem och ta dem på allvar. Man måste – i likhet med de flesta vanliga journalister i dag – också bemästra tekniken, dvs. kunna filma, fotografera, bildsätta, skriva texter, videoredigera plus kunna publiceringsverktygen! Till sist, man måste förstå att sociala medier är på gott och ont, och som myndighet har man ett särskilt stort ansvar att agera transparent. Med transparens menar jag att medborgarna har rätt att veta vad vi myndigheter gör på ett för dem enkelt sätt, vi kan inte förvänta oss att alla ska surfa in på vår hemsida. Men också att vi kommunikatörer måste vara kunniga om de integritetsfrågor som följer av att de sociala medierna är ”gratis” för användaren. De har ett pris och det är att följarna delar med sig av information om sig själva. Det är ju det som hela GDPR-frågan handlar om. Av oss kommunikatörer måste man förvänta sig att vi har kunskap om integritetsfrågorna och arbetar proaktivt med de frågorna. Vi om några vet ju vilka kritiska frågor man bör ställa till leverantörerna.  

– Tonaliteten är väl det ”T” som vilar helt på våra egna axlar på kommunikationsenheten. När det gäller teknologi och transparens behöver vi kroka arm med både IT-experter och jurister. Om jag tar de tre plattformar vi är aktiva i, så handlar det ju lite förenklat om att fånga Agenda-, Rapport- och På Spåret-tittarna. Det säger sig självt att det inte går att göra på en och samma gång. Agenda-tittarna vill ner på djupet, Rapport-tittarna vill ha koll på läget snabbt och På spåret-publiken vill lära sig nytt på ett lite lustfyllt sätt. På Riksbanken är vi ju lyckligt lottade, vi kan erbjuda allt från analys om Covid-vaccinets effekt på ekonomin till skillnaden är mellan en e-krona och Bitcoin – och vi har dessutom en 350-årig historia att ösa ur. Facebook-läsarna kanske lockas av lite ”fun facts” som för vidare till nya frågor, medan Twitter-läsarna vill ha något de kan ha en åsikt om.

Social Media Management

– För att lyckas med sociala medier gäller det att lägga tid på att fundera på vem man behöver nå och varför man ska finnas på olika plattformar, annars blir det väldigt tungt och man riskerar att skjuta ut hagelsvärmar som ingen har frågat efter. Vi tänkte själva noga för något år sedan när vi gick in på Facebook. Först hade vi bara en dedikerad sida som syftade till att informera och svara på frågor om sedel- och myntutbytet (en av många kanaler), men när kampanjen var slut så kändes det märkligt att bara lämna alla följare i sticket. Då doppade vi tån i vattnet och testade med mer allmänt material som även rör penningpolitik och finansiell stabilitet. Vi växer så det talar väl för att vi gör något rätt, men det är nog fortfarande den plattformen som är svårast att hitta rätt ton i. Nu vill vi till exempel nå fler unga vuxna för de läser ju inte tidningar och inte tittar de på Rapport heller, och vi vet väl rätt säkert att Facebook inte når dem. Men vi måste också inse att vi tar på oss ett nytt ansvar för varje ny plattform vi går in i. Det ska vara hög kvalitet på det vi gör så vi tar det lite försiktigt här. Vi gör annat som förhoppningsvis når dem också.

Schrems II-domen samt etik

– Inte bara Schrems II-domen, utan hela GDPR-lagstiftningen har rört om världen för oss när det gäller bildhantering. Det har kommit in nya inslag av geopolitik i form av ändrad syn på säkerhetsfrågor, inte minst när det gäller amerikanska analystjänster och möjligen framöver även från annat håll. Just Schrems II har påverkat eftersom vi behöver undersöka mycket mer noggrant vilka verktyg som har tredjelandsaktörer involverade i något led. Jag tror att etikfrågor med avseende på personlig integritet är en annan typ av kompetens som vi kommunikatörer behöver bli mycket bättre på. Vi får kroka arm med juristerna och hitta kloka vägar framåt i en rätt svårnavigerad terräng.

Inspiration

– För inspiration gillar jag att kika på sådana som hittar sin nisch och tar ut svängarna kreativt, till exempel Livrustkammaren som i sin hyggligt smala nisch lyckats nå över 60 000 följare. I min egen bransch går det ju inte att bortse från den jamaicanska centralbanken som kör en informationsdrive som heter Inflation Targeting, alltså Inflationsmålet. Skillnaden mot andra är att de kör den i reggae-version. (Se Bank of Jamaica nedan.)

Hur följer ni upp resultat av er närvaro i sociala medier? Vilka verktyg använder ni? Har ni tydliga mål?

– För oss handlar det fortfarande i mångt och mycket att bygga upp en stark position i sociala medier, med god räckvidd och många följare. Det vill säga vi vill växa, vilket vi tror vi gör om vi skapar bra och relevant innehåll för så många som möjligt. Utfallet i sociala medier följer vi upp varje månad där vi tittar på föregående månads statistik. Av det försöker vi lära oss vad som fungerar och inte, och det blir ett verktyg för att utveckla kommunkationen.

– Räckvidden mäter vi genom antal följare och visningar, engagemanget genom antal delningar och kommentarer. Vi har kvantitativa mål att öka både räckvidd och engagemang och följer upp det månadsvis via ett par olika parametrar. Utöver det har vi ambitionen att komplettera med ett antal kvalitativa mål, med utgångspunkt i vår innehållsstrategi för digitala kanaler, men det är en process som vi är mitt uppe i.

– Vi har en väldigt omfattande informationssäkerhet vilket gör att vi måste vara mycket noggranna med vilka verktyg vi använder. Vi använder respektive kanals egna verktyg för att publicera, hantera och följa upp innehållet och har inga planer i dagsläget på att ändra på det, avslutar Ann-Leena.

Här hittar du Riksbanken på Facebook

Under 2021 kommer fler tipsinlägg med röster och erfarenheter från bland annat banker, elhandel, försäkringsbolagkommunermyndigheter, regioner, sjukhus och telekom. Du hittar även inlägg från bland andra Livrustkammaren och f.d. partiledare Jonas Sjöstedt.

Här hittar du senaste resultaten för (statliga) myndigheter i sociala medier.

Följ gärna Kommunikationsanalys på Facebook och LinkedIn för att säkra nya insikter.

Behöver du eller din organisation ett stöd eller bollplank vad gäller social media management? Välkommen att höra av dig.

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange: Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Foton: Riksbanken

Svenska myndigheter i sociala medier – kvartal 1 2021

Krisinformation.se var kvartalets bästa myndighetssida på Facebook. Sveriges (statliga) myndigheter gjorde under första kvartalet en aktivitetsminskning till i snitt 33 inlägg per kvartal på Facebook. Flest inlägg gjorde SMHI. Högst tillväxt under kvartalet uppvisade Sveriges domstolar. Kortast svarstid hade Rymdstyrelsen med 95 minuter. Tre myndigheter hade 100 procents responsgrad på Facebook. En myndighetssida uppvisade negativ tillväxt av följare. Kvartalets bästa inlägg gjordes av Polisen och Tullverket. Högst influens säkrades åter på Twitter av Krisinformation.se och på Instagram av Försvarsmakten.

Under 2020 utökade Kommunikationsanalys sina effektanalyser i sociala medier till att omfatta skattefinansierade verksamheter som Sveriges kommuner, länsstyrelser, (statliga) myndigheter, regioner och sjukhus. En anledning till detta nya fokusområde var pandemin och samhällets tydliga behov av information och fakta, där sociala medier fyller en viktig roll som nyhetskälla för många.

Dessa nya effektanalyser har tagits emot med mycket stort intresse. En anledning verkar vara att just uppföljning av sociala medier är ett område som hittills inte fått mycket utrymme internt, om beroende på resurser eller annat. Förhoppningsvis kan Kommunikationsanalys via bloggen ge inspiration om olika sätt att mäta samt relaterade verktyg. Vill relaterat tipsa om Sveriges kommunikatörers kartläggning av kompetensområden och identifiering av utvecklingsbehov, där störst behov noteras inom mätning av kommunikationsinsatser och -målsättning.

Därtill har även Sveriges kommunikationsbyråer, KOMM, i år infört en ny effektkategori i Guldägget med fokus kommunikationseffekter. Kategoribeskrivning: Kategori Effekt innefattar bidrag där den mätbara effekten har en tydlig koppling till det kreativa arbetet. Bidraget behöver påvisa hur strategin, som är baserad på kreativitet, har genererat positiva resultat för kunden och varumärket. Det kan handla om både konkreta affärseffekter men också attityd- och/eller beteendeeffekter som spelat en avgörande roll för varumärkets utveckling.

Resultat för Facebook baseras på sammantagna resultat av två verktyg. Twitter och Instagram baseras på data från ett verktyg. Samtliga 40 myndigheter på Facebook har inte motsvarande närvaro på Twitter och Instagram varför antalet sidor på de plattformarna är färre.

Myndigheter i sociala medier kvartal 1 2021

Resultat från tidigare kvartal hittar du här.

Resultat myndigheter i sociala medier första kvartalet 2021

För första kvartalet 2021 placerade sig en myndighetssida oavsett verktyg bland verktygens topp 5: Krisinformation.se. En sida som alltså sammantaget säkrat högst effekt på Facebook på bas av två olika verktyg. 

Vad menar jag med effekt? Min kommunikativa utgångspunkt är att effekt är en mix av engagemang, räckvidd och varumärkeskännedom. Hur närvaron stöttat verksamhetsmålen kan endast myndigheterna själva besvara. Kanske en faktor vi kan få se dyka upp i årsredovisningarna?

Här är det viktigt att komma ihåg att en underliggande sentimentanalys (attityd) inte finns kopplad. Vilket innebär att ett varumärkes genomslag baserat på engagemang kan vara både positivt och negativt. Som ett exempel på sentimentanalys kan du se denna för de politiska partierna. 

Kommunikationsanalys värderar även högt en hygiennivå av kundservice, det vill säga ta hand om och svara på frågor och kommentarer. Ibland värt att påminna om att det heter sociala medier av en anledning, vilket för mig innebär att både tala OCH lyssna OCH svara. Som visas längre ned har 3 av 40 myndigheter 100 procents responsgrad på kommentarer och inlägg på Facebook detta kvartal.

Aktivitet – (statliga) myndigheter

Hur aktiva var landets myndigheter under kvartalet? Om vi med aktiva menar antal publicerade sidinlägg var det SMHI som gjorde flest inlägg under kvartalet: 102 stycken, eller 34 stycken per månad. Det motsvarar tre gånger fler inlägg än myndighetssnittet för kvartalet, se nedan. 

Tvåan och trean, Krisinformation.se och Rymdstyrelsen, gjorde 88 respektive 63 stycken inlägg under kvartalet. 

De myndigheter som gjorde minst antal inlägg under kvartalet var åter Swedavia 9 (12) stycken samt Post- och telestyrelsen 8 stycken och Nämnden för hemslöjdsfrågor 7 stycken.

Aktivitet – myndighetssnitt

Sveriges myndigheter gjorde under i snitt 33 (39) inlägg per kvartal på Facebook, motsvarande 11 (13) stycken per månad. Vi kan alltså se en viss aktivitetsminskning i linje med kvartal 3 2020 från landets myndigheter på Facebook. 

Denna blogg har som utgångspunkt rekommenderat (minst) ett inlägg per dag, vilket myndigheterna generellt inte håller. 

Om vi tittar på kvartalets etta i influens, Polisen, gjorde de 42 (53) inlägg under kvartalet, motsvarande 14 (18) inlägg per månad, en aktivitetsnivå något över myndighetssnittet på 11 (13) inlägg per månad. Influensen säkrades mycket på bas av den i jämförelse stora mängden reaktioner på sina inlägg. 

Här kanske någon blir frågande av data ovan: är det flest antal inlägg som gäller för att få bra effekt, eller ändå inte vad gäller influens? Kort svar är att det finns ingen unik formel för alla då många faktorer spelar in. Relevans och efterfrågad information får nog ses som grund för till exempel Folkhälsomyndighetens framgång under senaste året. Om vi haft en Folkhälsomyndigheten II att jämföra med, som paketerat och producerat samma innehåll men på ett annat sätt, kanske vi sett ett annat resultat.

Facebook – topp 5-myndigheter per verktyg

Som bekant är en del av bloggens syfte att lyfta och visa på olika verktyg som hjälper presentera och tolka data från sociala medier. Verktyg som hanterar och viktar samma data men på olika sätt. 

Nedan syns kvartalets topp 5-myndigheter baserat på två verktyg, vilka även denna gång inte ger en exakt matchning vad gäller sidor och deras rankning, däremot hade båda en gemensam myndighetssida bland topp 5: Krisinformation.se.

  • Facebook topp 5, kvartal 1 2021
    • Influens
      1. Polisen – här kan du läsa mer om myndighetens arbete i sociala medier
      2. Krisinformation.se – här kan du läsa mer om den gemensamma myndighetenssidans arbete i sociala medier
      3. Folkhälsomyndigheten – här kan du läsa mer om myndighetens arbete i sociala medier
      4. Försvarsmakten – här kan du läsa mer om myndighetens arbete i sociala medier
      5. Tullverket
    • Poäng
      1. Krisinformation.se
      2. PRV – här kan du läsa mer om myndighetens arbete i sociala medier
      3. Rymdstyrelsen
      4. Naturvårdsverket
      5. Statens fastighetsverk.

Viktigt som ansvarig för uppföljning att komma ihåg att det resultat som visas i egna (externa) verktyg kanske inte ger samma bild som andra verktyg presenterar. Därav att Kommunikationsanalys primärt gör effektanalys baserad på minst två verktyg för att säkra reliabilitet relaterat ”bäst i klassen”. 

Till hjälp för dataunderlag från Facebook används två verktyg: de svenska analysföretagen Bumblewing (influens) och Smampion (poäng). För dataunderlag från Twitter och Instagram används endast Bumblewing. Det är respektive myndighets svenska huvudsida (alternativt största) som mätts i dessa blogginlägg. Undantag är Krisinformation.se som är en sida vilken flera myndigheter står bakom.

Facebook kvartal 1 2021 (två verktyg)

Från och med andra kvartalet 2020 baseras effektanalysen för Facebook på data från flera verktyg för att visa på sammantagen helhet och utfall men även skillnader mellan verktyg. Sammantaget ger detta analysen en ökad reliabilitet vad gäller faktiska effekter. 

Influens – Bumblewing

Verktyget Bumblewing tillför faktor influens

Kvartalets fem myndighetssidor med högst influens hanterades av (resultat föregående kvartal inom parentes om återkommande):

  1. Polisen: 30,3 (30,1) procent
  2. Krisinformation.se: 16,4 (19,8) procent
  3. Folkhälsomyndigheten 12,6 (19,9) procent
  4. Försvarsmakten: 8,8 (8,1) procent
  5. Tullverket: 7,9 procent 

Tillsammans står dessa fem myndighetssidor för 76 (80,6) procent av totalen influens. Värt att notera att 35 myndigheter därmed delar på resterande 24 (19,3) procent. En minskning vi sett fortgå senaste kvartalen som nu avtar. Det ska därför bli intressant att se om detta blir en fortsatt trend att fler myndigheter skapar utrymme och effekt för sina budskap i sociala medier i samband med resultaten för andra kvartalet. Givetvis kommer de myndigheter som har nära kontakt med allmänheten att säkra större andel influens än övriga, som t.ex. Polisen vs Nämnden för hemslöjdsfrågor. Äpplen och päron, men samma plattformar och skattepengar.

Myndigheter i sociala medier – influens kvartal 1 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Av bilden nedan ser vi en visualisering av innehåll vs reaktioner. Polisen är ett exempel på en myndighetssida som uppvisar en mix av både aktivitet och säkrat engagemang. SMHI och Krisinformation.se sticker ut vad gäller hög aktivitet. Folkhälsomyndigheten är i jämförelse inte så aktiva men deras inlägg säkrade stort engagemang. På given anledning får antas.

Myndigheter i sociala medier – engagemang (influens) kvartal 1 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewin

Poäng – Smampion

Enligt Smampions poängsbaserade verktyg var kvartalets fem främsta myndighetssidor:

  1. Krisinformation.se
  2. PRV
  3. Rymdstyrelsen
  4. Naturvårdsverket
  5. Statens fastighetsverk.
Myndigheter i sociala medier – poäng kvartal 1 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

Detta verktyg rankar inte Folkhälsomyndighetens närvaro på Facebook bland topp 5 under kvartalet, däremot bland topp 10.

Mätpunkter Facebook

15 (12) myndigheter fick inte godkänd Facebook-närvaro första kvartalet 2021 enligt Smampions poängskala. 

En myndighetssida, Migrationsverket, uppvisade negativ tillväxt av följare detta kvartal.

Rymdstyrelsen säkrade kvartalets kortaste svarstid med 95 minuter: längst svarstid hade Polisen med 9 159 minuter. 

Utfall mätpunkter (vid ändring står föregående kvartals myndighet inom parentes):

  • Störst: Polisen
  • Högst viralitet: Folkhälsomyndigheten 
  • Flest inlägg per dag: SMHI (Krisinformation.se)
  • Högst tillväxt: Notarie – Sveriges domstolar (PRV)
  • Högst engagemangsgrad (7-dagar): Post- och telestyrelsen (PRV)
  • Kortast svarstid: Rymdstyrelsen 95 minuter (Krisinformation.se 79 minuter)
  • Högst responsgrad: 100 procent uppvisade tre (sex) myndigheter: Rymdstyrelsen, Pensionsmyndigheten – fråga om pension och Polisen.

Nedan syns kvartalets topp 10-poängbaserade myndighetssidor på Facebook: 

Myndigheter i sociala medier – mätpunkter, plats 1-10 kvartal 1 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

Mest framgångsrika Facebook-inlägg första kvartalet

Båda verktygen rankade inlägg från Polisen och Tullverket bland topp 3 för kvartalet, därtill även Folkhälsomyndigheten och Post- och telestyrelsen i vardera verktygen.

Myndigheter Facebook – bästa tre inlägg kvartal 1 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing
Myndigheter Facebook – bästa tre inlägg kvartal 1 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

50 vanligast förekommande myndighetsordval Facebook

”Sverige”, ”behöver” och ”mars” var kvartalets mest använda ord bland myndigheter.

Myndigheter i sociala medier – vanligaste ordval Facebook kvartal 1 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

Twitter kvartal 1 2021 (ett verktyg)

Av de 40 myndigheter som mäts på Facebook har av dessa även 34 profiler på Twitter. Två (tre) av dessa gjorde inga tweets under perioden: Kronofogden och Lantmäteriet.

Myndigheternas aktivitet på Twitter uppgick till 90 (77) tweets per kvartal, eller 30 (26) tweets per månad. Mest aktiva var åter Krisinformation.se med 1 048 (920) tweets, motsvarande 349 (307) tweets per månad.

Kvartalets fem myndighetssidor med högst influens på Twitter hanterades av (resultat föregående kvartal inom parentes om återkommande):

  1. Krisinformation.se 38,5 (32,4) procent
  2. Folkhälsomyndigheten: 12,9 (14,7) procent
  3. Sida: 11 (12,5) procent
  4. Försvarsmakten: 9,3 (17,3) procent
  5. Karolinska Institutet: 9,3 (6,4) procent 

Tillsammans står dessa fem myndighetsprofiler för 81 (83,2) procent av totalen influens. Här ser vi åter två myndigheter som inte förekommit i toppen på Facebook: Sida samt Karolinska institutet.

Värt notera att 29 myndigheter därmed delade på resterande 19 (16,8) procent influens. En ökning även på denna plattform från övriga myndigheters genomslag.

Myndigheter på Twitter – influens kvartal 1 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Bilden nedan illustrerar väl Krisinformation.ses höga aktivitet vs det engagemang som Försvarsmakten skapar. Majoriteten myndigheter placerar sig i vänstra hörnet med både låg aktivitet samt lågt engagemang på innehåll.

Myndigheter på Twitter – engagemang (influens) kvartal 1 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Mest framgångsrika inlägg Twitter – första kvartalet

  1. Krisinformation.se
  2. Försvarsmakten
  3. Karolinska Institutet
Myndigheter på Twitter – bästa tre inlägg kvartal 1 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Instagram kvartal 1 2021 (ett verktyg)

Av de 40 myndigheter som mäts på Facebook har av dessa även 26 sidor på Instagram. Två av dessa gjorde inga inlägg under perioden: Sveriges Domstolar och Swedavia.

Myndigheternas aktivitet på Instagram uppgick till 22 (24) stycken inlägg per kvartal, eller 7 (8) inlägg per månad. Mest aktiva var Statens fastighetsverk med 64 inlägg under kvartalet, motsvarande 21 inlägg per månad.

Kvartalets fem myndighetssidor med högst influens på Instagram hanterades av (resultat föregående kvartal inom parentes om återkommande):

  1. Försvarsmakten: 30,4 (24,4) procent
  2. Polisen 21,5 (20,5) procent
  3. Statens fastighetsverk: 15,9 (14) procent
  4. Kustbevakningen: 7,9 (10,6) procent
  5. Tullverket 7,9 procent

Tillsammans står dessa fem myndighetssidor för 83,6 (81,7) procent av totalen influens. Värt att notera att 21 myndigheter därmed delar på resterande 16,4 (18,3) procent. På Instagram ser vi till skillnad från Facebook och Twitter inte en ökning av influens för gruppen Övriga.

Myndigheter på Instagram – influens kvartal 1 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Bilden nedan illustrerar väl Rymdstyrelsens och Statens fastighetsverks höga aktivitet vs det engagemang som Försvarsmakten och Polisen skapar.

Intressant notera spridningen i denna graf i jämförelse med motsvarande för Twitter, och i viss mån även Facebook, där denna visar att myndigheterna på Instagram både uppvisar högre aktivitet, samt att innehållet skapar mer engagemang.

Myndigheter på Instagram – engagemang (influens) kvartal 1 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Mest framgångsrika inlägg Instagram – första kvartalet

Vid ändring från föregående kvartal inom parentes.

  1. Polisen
  2. Försvarsmakten
  3. Försvarsmakten (Polisen)
Myndigheter på Instagram – bästa tre inlägg kvartal 1 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Kantar Sifo, Mediebarometern och SKI

Relaterad info som dels visar uppfattning om myndigheter, dels leder till tankar där sociala medier kan bidra påverka denna uppfattning.

Anseendeindex – extramätning myndigheter

I oktober 2021 gjorde Kantar Sifo en extramätning relaterat ett urval av myndigheter. Bland dessa myndigheter uppvisades en tydlig ökning för MSB och en minskning för Polisen.

Anseendeindex myndigheter oktober 2020. Källa: Kommunikationsanalys. Datakälla: Kantar Sifo

Förtroendebarometern 2021 – Medieakademin

Medieakademins förtroendebarometer genomfördes i februari/mars 2021. Samtliga 40 myndigheter som här analyseras finns inte med, dock ett antal som har bedömts av denna panel.

”Sjukvården” får i sammanhanget det högsta förtroendet från allmänheten. Inom kort kommer Kommunikationsanalys att dela resultaten för första kvartalet för Regioner och sjukhus samt Kommuner i sociala medier. Därefter följer Riksbanken, som placerar sig före både staten och riksdagen.

Förtroende för samhällsinstitutioner. Källa: Förtroendebarometern 2021
Förtroende för myndigheter m.m.. Källa: Förtroendebarometern 2021

Vad är viktigt för ett starkt varumärke?

Det finns som bekant mycket bra material och kompetens relaterat varumärkesarbete. Svenskt Kvalitetsindex, SKI, har skrivit ett kort inlägg om varumärke. De lyfter bland annat vikten av att lyckas sammankoppla varumärket med mer värdebaserade och emotionella ord.

Är till exempel emotionella ord en utmaning för myndigheter att använda? Till detta kan även emojis o.dyl. kopplas. Hur resonerar ni?

Hur matchar dessa faktorer det kommunikativa arbetet inom din organisation? Det påverkar ju även organisationens tonalitet. Och om dessa är aktuella parametrar: hur mäter ni effekt?

Länka till webben?

Länkar ni ofta/alltid från sociala medier till er webb? Det finns som bekant funderingar runt hur mycket t.ex. Facebooks algoritm påverkas (negativt) av material som länkar ut från plattformen. But on the positive side, Eurostat har delat data för 2020 som visar att EU:s medborgare i allmänhet, och svenskar i synnerhet, vänder sig till just myndigheters hemsidor för fakta. Och flest i åldersgruppen 25-34 år.

Share of people that obtained information from government websites in 2020. Datakälla: Eurostat

Kontakt

Var det någon närvaro och effekt i sociala medier som överraskade i effektanalysen för kvartalet? Hur uppfattar och upplever du våra (statliga) myndigheters närvaro i sociala medier? Ser du utrymme för mer/mindre aktivitet? Annan aktivitet?

Följ gärna Kommunikationsanalys på Facebook och LinkedIn för att säkra nya insikter om effekter i sociala medier och social media management.

Nästa effektanalys för (statliga) myndigheter i sociala medier kommer i juli/augusti 2021 för andra kvartalet 2021.

Behöver du och er organisation ett bollplank eller stöd för ert arbete och resultat i sociala medier? Välkommen att höra av dig.

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange: Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Datakälla: Bumblewing och  Smampion

Definition av influens

Urval: Bland landets 455 myndigheter har 40 Facebook-sidor valts ut utifrån två faktorer. Dels Kantar Sifos Anseendeindex 2019, dels närvaro på Facebook. Inte alla myndigheter i Anseendeindex har närvaro på Facebook, och vissa har även valt bort Facebook, som till exempel Allmänna reklamationsnämnden (ARN) och Brottsförebyggande rådet (BRÅ). Därför är 40 stycken valda utifrån parametrar index, synlighet i media samt intresse. Därmed blir det en blandning av de olika typerna av myndigheter. De har olika närhet till och relevans för medborgarna beroende på deras olika uppdrag. Krisinformation.se är ingen myndighet utan en sida, men finns med eftersom det är en gemensam Facebook-kanal för ett flertal myndigheter. Motsvarande sidor, där sådana finnes, redovisas för Twitter och Instagram.

Smampions poängskala (0-100) motsvarar följande betyg:

100: Perfekt
95 – 99: Världsklass
90 – 94: Mycket bra
80 – 89: Väldigt bra
65 – 79: Ett bra betyg
45 – 64: Helt ok
30 – 44: Ej godkänt
0 – 29: Underkänt