Kategoriarkiv: Kommuner

Vetlanda kommun: Sociala medier vid kriskommunikation

Foto: Vetlanda kommun, Facebook

Under 2020 utökade Kommunikationsanalys sin blogg med ett flertal nya och intressanta branscher för bevakning och analys av deras framgång och närvaro i sociala medier, däribland kommuner. Här hittar du tidigare resultat för samt röster från landets kommuner i sociala medier.

Kommunikationsanalys blogg vill även inspirera genom att möjliggöra tips från digitala varumärken som antingen förekommer på de olika topplistor för sociala medier som bloggen lyfter, eller som belyser den vardag som ansvariga för sociala plattformar möter. En samlingsplats för professionella med #tipsfrånverkligheten.

Denna gång delar Annelie Jönsson, kommunikationschef vid Vetlanda kommun, sina tankar om hur kommunen arbetar med sociala medier för att nå framgång samt hantera uppföljning.

Foto: Vetlanda kommun, Annelie Jönsson

Vad vill Vetlanda kommun uppnå med sin närvaro i sociala medier?

– Framförallt vill vi vara synliga; vi vill ha en dialog med alla som bor och verkar i vår kommun. Inte enbart information utan stort fokus på kommunikation. Vi vill ha synpunkter och inspel från våra kommunbor, gärna innan olika beslut fattas. Vi vill vara aktiva och framåt, och på sättet vi kommunicerar locka vi till engagemang som på sikt stärker både platsens och kommunens varumärke.

– Det är viktigt för oss att finnas i de kanaler där medborgarna är och förväntar sig att få möta kommunen. Det är också viktigt att dyka upp där vi inte förväntas vara för att på så vis stärka bilden av att Vetlanda kommun ”är med” och fattar själva grejen. 

Hur resonerar och agerar ni för ett lyckat upplägg? 

– Vad är syftet med det som ska kommuniceras, vilka vill vi nå? I vilken kanal når vi målgruppen? Ska vi göra film, podd eller artikel med foto? Finns någon budget för sponsring? Därefter sätter vi samman en liten arbetsgrupp och kör igång. 

– Vi är alltid noga med att enbart använda våra egna medborgare och medarbetare i allt vi gör. Vi köper inte tjänster utan gör allt själva på kommunikationsavdelningen, dvs. manus, foton, film, redigering, podd, grafisk formgivning, artiklar osv. Vi är stolta över det sättet att jobba och upplever att vår kommunikation blir mer trovärdig. Som exempel denna – helt nya film – där vi rekryterar lärare inför höstterminen; läraren är verkligen lärare på den aktuella skolan, eleverna går på den aktuella skolan, livvakten är kommunikatör i vardagen, reportern jobbar i vårt kontaktcenter osv osv. 

Vill du också bli en superhjälte? Vetlanda kommun på YouTube

– Det viktigaste för att lyckas är att våga göra innehåll som engagerar, att vara idérik och hålla fast vid den strategi som vi valt. Att inte alltid vara så korrekt bara för att vi är en offentlig verksamhet. Här handlar det också om, för mig som chef, att vara öppen för de idéer och inspel som medarbetarna kommer med, att inte hämma utan låta dem växa. Ibland blir det fel men då lär sig alla av det och det blir bättre nästa gång. Just att våga testa är något som jag är mån om att uppmuntra.

– Det är också viktigt att ha kännedom om målgruppen för de olika kanalerna och att göra innehåll kopplat till målgruppen. Att jobba med kreativa medarbetare och låta dem växa i sina roller. Att komma ifrån det formella – våga sticka ut och göra lite tvärtemot ibland. Vårt vinnande koncept är att jobba mycket med humor och våga löpa linan ut även om vi ibland går helt bananas. Alla gillar inte det vi gör men Vetlanda syns och hörs och det ger ringar på vattnet. 

– Det är vi på kommunikationsavdelningen som ansvarar för kommunens sociala medier. Vi finns på Facebook med tre olika konton (ett för kommunen, ett för platsen och ett för jobb), Instagram med tre konton (samma som Facebook), LinkedIn och YouTube. På Twitter har vi ett konto som inte används aktivt utan i dagsläget är ett nyhetsflöde kopplat till vår hemsida. Facebook är vår primära kanal rent allmänt. Sedan anpassar vi oss beroende på målgrupp.

– Vi jobbar mycket konsultativt. Verksamheter kommer till oss med ett behov av att kommunicera något. Vi ställer frågor kring syfte och målgrupp och börjar sedan planera utifrån det. Vi sätter samman en arbetsgrupp som består av kommunikatörer och representanter från beställaren. Beroende på vad som ska göras är olika personer med från vårt håll. Handlar det om film så är det vår projektledare för rörlig media, handlar det om grafisk formgivning så är det en annan medarbetare osv. Ett flexibelt arbetssätt utifrån själva uppdraget.

– Det är inte kommunledningen som driver på och föreslår upplägg relaterat till sociala medier. Vi har snarare drillat våra chefer till att föra fram ett behov och sedan gör vi valet av kanal utifrån syfte och mål. Nu är vi i ett läge där de flesta känner sig bekväma med det. Man beställer inte längre en film, ett inlägg e.dyl utan man hör av sig kring vad man vill förmedla och varför. Jag är helt övertygad om att kommunledningen förstår vikten av sociala meder och dess genomslagskraft. Det jag kan sakna från kommunledningshåll – och då kanske framförallt politiskt – är att man inte har en uppfattning om hur mycket tid det faktiskt tar att göra relevant innehåll.

Engagerande inlägg och annonsbudget – och Schrems II-domen

– Antal inlägg varierar väldigt över året. Vi har inget uttalat mål kring antal inlägg utan gör dessa när vi har behov. Sommartid har vi oftast fler inlägg rent generellt då vi också är ansvariga för turisminformation, och att det oftast är lätt att göra engagerande inlägg kopplat till det.

– Vi har sett att tisdagar och torsdagar runt kl. 19 är den tid som funkar bäst för våra inlägg rent generellt. Vi publicerar också en del på lördagar och söndagar, runt kl. 8-9. Vi använder alltid publiceringsflödena och förpublicerar i de medier där den funktionen finns.

– Vi vill att våra inlägg ska vara engagerande. Sedan lyckas vi såklart inte alltid men vi låter hellre bli att publicera än publicera något som vi inte tror går igenom. Ibland handlar det om ren information, det kommer vi aldrig ifrån, men vårt huvudsyfte är kommunikation. Under de senaste åren har vi märkt att reaktioner och kommentarer ökar rent generellt. Framförallt delningarna.

– Vi har en satt svarstid på två dygn när det gäller alla våra kanaler och det gäller för alla verksamheter och medarbetare, även för e-post osv. När det handlar om sociala medier så har vi inte alltid svaren utan måste kolla med handläggare e.dyl. varför svaren ibland kan dra ut på tiden. Har vi svaren själva så ger vi dem direkt frågan kommit in.

– Vi har ingen budget som enbart är knuten till annonsering i sociala medier. Budgeten är ofta knuten till de olika uppdragen och bekostas av respektive verksamhet. Vi annonserar oftast inte för högre summor än 1 000 kr åt gången. I rekryteringssammanhang kan det hända att det rör sig om 5 000 kronor för enskilda tjänster. I de fall vi lägger mycket tid på exempelvis en film så är det viktigt att den också får synas och då kopplar vi alltid på en annonsbudget. I en del av dessa fall bekostas det av vår egen generella marknadsföringsbudget.

– Vad gäller Schrems II-domen så har vårt innehåll inte påverkats. Vi har däremot uppdaterat våra samtycken så att de som är med på foton och i filmproduktioner får godkänna att deras personuppgifter kan föras över till tredje land.

Kriskommunikation

– Sociala medier är otroligt viktiga vid kriskommunikation. Det är där vi når den breda massan. Kopplat till den allvarliga händelsen vi hade 3 mars 2021 så var vår webb själva ”byrån” för all information – och sociala medier blev det som drev trafik till webben. Det var i sociala medier man fångade upp det kommunen hade att säga, och tog sig sedan vidare till webben för mer detaljerad info.

– I ett krisläge är det också stora utmaningar med sociala medier sett till de rykten som lätt kan spridas och hur snabbt allt går. Det handlar dels om att lägga tid på omvärldsbevakning, dels att möta upp frågor som ställs i andra forum än våra egna, och också ibland rätta till rena felaktigheter. 

Foto: Vetlanda kommun, Facebook

Hur följer ni upp resultat av er närvaro i sociala medier? Vilka verktyg använder ni? Har ni tydliga mål?

– Vi följer upp inläggen ett och ett och resonerar kring dem i lärande syfte. Vad funkade bra, vad funkade inte? Vi följer upp vilka tider på dygnet som funkar bäst för publicering och använder publiceringsverktyget för alla inlägg. Vi har koll på hur våra målgrupper ser ut i våra olika kanaler och hur de ändras över tid. Vi strävar efter en interaktionsnivå i Facebook-inläggen på minst 7 procent.

– Vi använder alltid våra egna medarbetare och medborgare i det vi gör. Det driver engagemang i sig. Foton och filmer där man får se människor man känner igen och kan relatera till. Sedan har vi det här med humor igen, det är också ett vinnande koncept. På Facebook är det lätt att se engagemangsnivån där vi har målet på 7 procent. Ofta ligger vi runt 20 procent så vi kan säkert öka vår målsättning.

– Vi använder inga speciella verktyg för uppföljning utan använder i dagsläget det som de olika sociala plattformarna erbjuder. Vi mäter inte på andra sätt utan blir bekräftade hyfsat ofta genom hurrarrop och inspel som görs kring inläggen, men också i de inlägg som vi själva gör i våra yrkesroller. Till exempel på LindedIn där jag själv är mycket aktiv och gillar att visa upp det vi gör, avslutar Annelie.

Här hittar du Vetlanda kommun på Facebook.

Under 2021 kommer fler tipsinlägg med röster och erfarenheter från bland annat banker, elhandel, myndighetersjukhus, regioner, politik och telekom. Du hittar även inlägg från bland andra Livrustkammaren och f.d. partiledare Jonas Sjöstedt

För dig med specifikt intresse för kommuner i sociala medier vill jag tipsa om denna länk, där du bland annat hittar inspirationsinlägg som dessa från Säffle kommun och Höganäs kommun.

Följ gärna Kommunikationsanalys på Facebook och LinkedIn för att säkra nya insikter.

Behöver du eller din organisation ett bollplank eller stöd vad gäller social media management? Välkommen att höra av dig.

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange: Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Foto: Vetlanda kommun 

Sveriges kommuner i sociala medier – kvartal 1 2021

Sveriges kommuner gjorde i snitt 26 Facebook-inlägg per månad, en minskning från föregående kvartal. Flest inlägg gjorde Malå kommun med 86 stycken per månad. Säffle kommun säkrade åter högst kommuninfluens på Facebook, följd av Karlstads kommun och Malung-Sälens kommun. Kvartalets bästa inlägg producerade Malung-Sälens kommun, Halmstads kommun och Karlstads kommun. Jerusalema dance challenge utmärkte detta kvartals mest framgångsrika inlägg. Kommunerna i Västra Götaland gav åter länet störst samlad influens på Facebook. Fler kommuner behöll sin första plats för bäst resultat inom eget län.

Under 2020 utökade Kommunikationsanalys sina effektanalyser i sociala medier till att omfatta skattefinansierade verksamheter som Sveriges kommuner, länsstyrelser, myndigheter, regioner och sjukhus. En anledning till detta nya fokusområde var pandemin och samhällets tydliga behov av officiell information och fakta, där sociala medier fyller en viktig roll som nyhetskälla för många.

Dessa nya effektanalyser har tagits emot med mycket stort intresse. En anledning verkar vara att just uppföljning av närvaron i sociala medier är ett område som hittills inte fått mycket utrymme internt, om beroende på resurser eller annat.

Vill relaterat mätning och uppföljning tipsa om Sveriges kommunikatörers kartläggning av kompetensområden och identifiering av utvecklingsbehov, där störst behov noterats inom mätning av kommunikationsinsatser och -målsättning. Därtill har även Sveriges kommunikationsbyråer, Komm, infört en ny effektkategori i Guldägget med fokus kommunikationseffekter: Kategori Effekt innefattar bidrag där den mätbara effekten har en tydlig koppling till det kreativa arbetet. Bidraget behöver påvisa hur strategin, som är baserad på kreativitet, har genererat positiva resultat för kunden och varumärket. Det kan handla om både konkreta affärseffekter men också attityd- och/eller beteendeeffekter som spelat en avgörande roll för varumärkets utveckling.

Kommuner i sociala medier kvartal 1 2021

Tidigare effektanalyser för landets kommuner hittar du här.

Kommunsnitt – inlägg på Facebook kvartal 1

Sveriges kommuner gjorde under kvartalet i snitt 79 (89) inlägg per kvartal på Facebook, motsvarande 26 (30) stycken per månad. Vi kan alltså se en aktivitetsminskning från föregående kvartal från landets kommuner på Facebook. 

Denna blogg har tidigare som utgångspunkt rekommenderat minst ett inlägg per dag, vilket alltså kommunerna i snitt nästan uppnår. Flödet ska givetvis vara relevant för följarna, och frågor och kommentarer på innehåll ska kunna hanteras skyndsamt. Med tanke på den bredd av verksamheter som en kommun omfattar borde inte brist på innehåll vara en anledning till eventuell återhållsamhet. 

Kommunal aktivitet – högst och lägst

Hur aktiva var landets kommuner under kvartalet? Om vi med aktiva menar antal inlägg var det Malå kommun som gjorde flest inlägg under tredje kvartalet: 257 stycken, eller 86 stycken per månad. Det motsvarar tre gånger fler än kommunsnittet för kvartalet. 

Tvåan Kalix kommun gjorde 209 inlägg och trean Lerums kommun, gjorde 202 stycken inlägg under kvartalet, motsvarande 70 respektive 67 inlägg per månad. 

De tre kommuner som gjorde minst antal inlägg under kvartalet var åter Hörby kommun 5 (16) st och Surahammars kommun 7 (8) st samt Jokkmokks kommun 10 stycken.

Om vi tittar på detta kvartals samt även förra helårets etta i kommuninfluens, Säffle kommun, gjorde de 68 (85) inlägg under kvartalet, motsvarande 23 (28) inlägg per månad, en aktivitetsnivå strax under kommunsnittet. Influensen säkrades mycket på bas av den i jämförelse stora mängden reaktioner på sina inlägg. Resultat av rätt paketerat budskap till rätt målgrupp i rätt kanal? Här kan du läsa ett #tipsfrånverkligheten där Säffle kommun för denna blogg delar sitt arbete bakom sin framgång i sociala medier.

Service

Kommunikationsanalys värderar högt en hygiennivå av faktor kundservice, det vill säga ta hand om och svara på frågor och kommentarer. Ibland värt att påminna om att det heter sociala medier av en anledning, vilket innebär att både tala OCH lyssna OCH svara.

Hantering av svar på frågor och kommentarer hanteras olika: antingen av kommunens kommunikatörer eller via ett centralt kontaktcenter eller motsvarande.

Underlag

Av landets 290 kommuner har 283 av dem funnits med i underlaget sedan start. Det är respektive kommuns officiella huvudsida på Facebook som mäts där sådan finnes. De sju som saknats från början har varit Bollebygd, Boxholm, Gagnef, Töreboda, Älvsbyn, Örkelljunga och Örnsköldsvik. Örkelljunga har nu tillkommit och kommer redovisas från och med andra kvartalet, därmed 284 kommuner. Meddela gärna ifall sidor ändrar länkadress, eller ifall någon av de sex kommuner som idag inte har någon utpekad officiell sida skulle ändra upplägg på Facebook.

Kommunikationsanalys har för denna effektanalys av kommuner i sociala medier tagit stöd av det svenska dataanalysföretaget Bumblewing med fokus faktor influens, på vilket resultat baseras. Endast en plattform, Facebook, analyseras i nuläget: detta i huvudsak på grund av den stora mängden sidor som måste hanteras – med hanterbar visualisering.

Landets topp 10 kommuner kvartal 1 2021 – influens sociala medier

Landets topp 10-kommuner av de 283 officiella sidorna, som säkrat högst influens på sin närvaro på Facebook under kvartalet (föregående kvartal inom parentes):

  1. Säffle kommun (Säffle kommun)
  2. Karlstads kommun (Simrishamns kommun)
  3. Malung-Sälens kommun (Karlstads kommun)
  4. Sollefteå kommun (Vänersborgs kommun)
  5. Simrishamns kommun (Sollefteå kommun)
  6. Vänersborgs kommun (Höganäs kommun)
  7. Sunne kommun (Uppsala kommun)
  8. Luleå kommun (Göteborgs Stad)
  9. Trollhättans Stad (Sotenäs kommun)
  10. Halmstads kommun (Storumans kommun)

Säffle kommun behöll även detta kvartal sin topplacering, i linje med första platsen för hela 2020. Bland landets topp 10-kommuner såg vi detta kvartal inga av de tre största städerna. Även Uppsala kommun placerade sig detta kvartal inte bland topp 10 vad gäller influens på Facebook.

Kan det vara så att kommunalt medborgarintresse och engagemang är större utanför storstäderna? Om ja, vilka kommunikativa vinklar och åtgärder bör storstäderna fokusera på för ökad effekt?

Kommuner kvartal 1 2021 – del av total andel kommuninfluens på Facebook

Att praktiskt och förståeligt visualisera 283 kommuner är inte enkelt eller ens möjligt i alla verktyg. Bumblewing väljer i sin visuella grafik att avgränsa de topp 5 som lyckats allra bäst i sociala medier, resten grupperas som Övriga. Det ger en snabb och enkel överblick för om influensen domineras av någon/några kommunsidor, eller är mer jämnt fördelad.

Sveriges kommuner i sociala medier Facebook – kvartal 1 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Om vi tittar på gruppen Övriga, som bland kommuner utgör 85,7 (87,2) procent, och jämför med ett antal andra branscher, är motsvarande för elhandel 44 procent, försäkringsbolag 50,7 (57,5) procent och myndigheter 24 (22,6) procent. 

Värt notera att kommuner till skillnad från myndigheter alltså har en relativt jämn fördelning av influens och inte ett fåtal kommuner som totalt dominerar. Ett tecken på jämnt fördelad stabil lokaldemokrati? 

Med tanke på att influensens 100 procent fördelas bland 283 kommunsidor på Facebook, är det värt att poängtera att allt över 1 procent måste ses som mycket bra resultat. Ett snitt på resterade 278 sidor skulle ge en sidinfluens på 0,3 procent om jämnt fördelad.

Vad gäller fördelning inlägg och relaterat engagemang kan vi nedan tydligt se det stora engagemang som Säffle kommuns inlägg utlöser bland följarna vs många kommuners höga innehållsaktivitet.

Sveriges kommuner i sociala medier – engagemang inlägg (influens) kvartal 1 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Här kan det vara värt att nämna att analysen för landets kommuner inte omfattar sentimentanalys, vilket Kommunikationsanalys bland annat gör för de politiska partierna samt banker. Engagemang kan som bekant baseras på både positiv och negativ återkoppling och reaktioner. Även annonsering kan användas för ökat genomslag vilket verktyget inte kan särskilja från organisk effekt.

Bästa kommuninlägg på Facebook kvartal 1 2021

Förra kvartalet präglade pandemin topp 3-inläggen med högst influens, vilka då gjordes av Uppsala kommun, Simrishamns kommun och Helsingborgs stad.

Detta kvartal innehöll kvartalets topp 3 oberoende av kommun samma form av innehåll: Jerusalema dance challenge, också relaterat pandemin. Dessa mest framgångsrika inlägg gjordes av Malung-Sälens kommun, Halmstads kommun och Karlstads kommun.

Sveriges kommuner i sociala medier Facebook – bästa inlägg kvartal 1 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Bästa kommun per län – kvartal 1 2021

Kommunikationsanalys har även tittat länsvis på bästa kommun på Facebook per Sveriges 21 län (föregående kvartals etta inom parentes). 

17 (12) kommuner behöll sin första plats inom eget län från föregående kvartal:

  • Blekinge: Sölvesborgs kommun (Karlskrona kommun) 
  • Dalarna: Malung-Sälens kommun (Malung-Sälens kommun)
  • GotlandRegion Gotland (kommun och region) (Region Gotland) 
  • Gävleborg: Hudiksvalls kommun (Hudiksvalls kommun) 
  • Halland: Halmstads kommun (Halmstads kommun) 
  • Jämtland: Östersunds kommun (Krokoms kommun) 
  • Jönköping: Vetlanda kommun (Vetlanda kommun)  
  • Kalmar: Västerviks kommun (Västerviks kommun) 
  • Kronoberg: Ljungby kommun (Älmhults kommun) 
  • Norrbotten: Luleå kommun (Luleå kommun) 
  • Skåne: Simrishamns kommun (Simrishamns kommun) 
  • Stockholm: Nynäshamns kommun (Nynäshamns kommun) 
  • Södermanland: Eskilstuna kommun (Eskilstuna kommun) 
  • Uppsala: Uppsala kommun (Uppsala kommun) 
  • Värmland: Säffle kommun (Säffle kommun) 
  • Västerbotten: Storumans kommun (Storumans kommun) 
  • Västernorrland: Sollefteå kommun (Sollefteå kommun) 
  • Västmanland: Köpings kommun (Köpings kommun) 
  • Västra Götaland: Vänersborgs kommun (Vänersborgs kommun) 
  • Örebro: Karlskoga kommun (Kumla kommun) 
  • Östergötland: Norrköpings kommun (Norrköpings kommun) 

De 12 kommuner som kvarstod som etta förra kvartalet, var det lägsta antalet på tre kvartal. Med detta kvartals ökning av återkommande ”ettor” kan vi konstatera en bruten trend.

Bästa län på Facebook – baserat på resultat kommunnärvaro

Högst influens sammantaget per län för första kvartalet 2021 på bas av aktivitet av tillhörande kommuner. 

Det är ett återkommande antal topp 5-län på bas av kommuninfluens (föregående kvartal inom parentes):

  1. Västra Götaland 17,1 procent (Västra Götaland 17,2 procent)
  2. Värmland 15,2 procent (Värmland 12,5 procent)
  3. Skåne 10,2 procent (Skåne 12,6 procent)
  4. Norrbotten 6,9 procent (Norrbotten 6 procent)
  5. Stockholm 6,1 procent (Stockholm 6,6 procent)
Sveriges kommuner per län i sociala medier Facebook, del av influens – kvartal 1 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Fördelning total andel poster/inlägg per län baserat på respektive kommuner. 

Som synes framkommer en snarlik länsfördelning som enligt ovanstående influens. En möjlighet för större genomslag i framtiden kan vara att kommuner i län just nu utom topp 5 ökar sin innehållsaktivitet.

Sveriges kommuner per län i sociala medier Facebook, del av inlägg – kvartal 1 2021. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Akademin vs Verklighet

Nedan ett urval av aktuell akademisk kunskap relaterat sociala medier från i år, samt därtill lästips om hur ett antal kommuner praktiskt arbetar med sociala medier.

Akademiska uppsatser 2021 – sociala medier

I uppsatsen Kriskommunikation på sociala medier under pandemier som Covid-19: En kvalitativ innehållsanalys baserad på semistrukturerade intervjuer av yrkesverksamma kommunikatörer sägs bland annat: Aldrig tidigare i mänsklig historia har det varit möjligt att kommunicera så snabbt under en pandemi som det är idag under Covid-19-pandemin, och det är tack vare sociala medier. Det konstateras i uppsatsen att de sex viktiga egenskaperna hos sociala medier är:

  • spridning,
  • mätbarhet,
  • ägandeskap,
  • omvärldsbevakning,
  • källa till information, och
  • dialog.

För de organisationer som kanske ännu inte formaliserat uppföljning av sociala medier, eller inte bestämt sig för hur mäta, skulle dessa sex parametrar enkelt kunna ligga till grund för både mätning/uppföljning, samt även fördelning av ansvarsområde/kompetens. Författarna nämner även: Sociala medier har utvecklats och har gått från informell kommunikationspraxis till formell kommunikationspraxis. Det finns många sociala nätverk, vilket kräver att kommunikatören har förmågan att samla in, bedöma, filtrera och organisera från olika informationskällor. 

Uppsatsen konstaterar vidare att: Det största syftet med att ha närvaro i sociala medier är att proaktivt sprida sitt budskap, öka engagemang hos sina målgrupper, skapa en dialog och att finnas på den plats där många kriser uppstår. De citerar: Att skapa en dialog med sina kunder på sociala medier redan innan kriser uppstår är enligt Fors-Andrée och Ronge (2015) en förutsättning för att lyckas med sin krishantering. Detta eftersom det kan generera i att ett förtroende för organisationen skapas som organisationen kan dra nytta av när de hamnar i kris. Det är viktigt att använda sociala medier eftersom information sprids snabbt till de som berörs samt förenklar kommunikation mellan de olika parter som är berörda (Fors-Andrée & Ronge, 2015) .

I kandidatexamen Den sociala organisationen: En intervjustudie om svenska organisationers strategiska arbete med sociala medier nämns bland annat relaterat medialiseringsteori att sociala medier ersatt till exempel tidningsannonser och radioreklam. Det framkommer även att de styrande dokument och strategier som ”normalt” råder för aktiviteter, för sociala medier däremot ofta sker mer experimentellt.

Och just detta att vara här och nu, testa, våga misslyckas samt prova nytt är något som även framkommer i de #tipsfrånverkligheten som Kommunikationsanalys med viss frekvens lyfter i här i bloggen från intressanta varumärken, se nedan.

Tips från verkligheten – kommuner berättar

För drygt ett år sedan delade Kommunikationsanalys forskningsunderlaget Nöjda medborgare när kommunen lyckas i sociala medier. Där lyftes just vinsten i form av ökad transparens, och bättre dialog och samverkan med kommuninvånarna. 

Det är samma faktorer som ofta lyfts i bloggens #tipsfrånverkligheten där Kommunikationsanalys bjuder in olika intressanta varumärken att berätta om sitt arbete med sociala medier, och berätta om framgång och utmaningar. Bakgrunden till dessa inlägg är egna erfarenheter från att ha byggt upp en global koncernnärvaro i sociala medier på 00-talet, och hur lite info som då fanns – och förståelse för hur mycket tillgång till kompetens och inspiration betyder vad gäller dessa snabbföränderliga plattformar.

Hittills kan du ta del av:

Kontakt

Var det någon kommunnärvaro och effekt på Facebook som överraskade i effektanalysen för första kvartalet? 

Hur uppfattar och upplever du våra kommuners närvaro i sociala medier? Ser du utrymme för mer/mindre kommunal aktivitet i flödet?

Följ gärna Kommunikationsanalys på Facebook och LinkedIn för att säkra nya insikter om effekter i sociala medier och social media management.

Behöver du eller er organisation ett bollplank eller stöd för ert arbete och resultat i sociala medier? Välkommen att höra av dig.

Nästa effektanalys för kommuner i sociala medier kommer i juli/augusti 2021 för andra kvartalet 2021.

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange: Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Datakälla: Bumblewing.

Definition av influens

Analys av kommunala Facebook-sidor: Analys omfattar 283 kommunsidor funna av 290 kommuner. Några kommuner har ingen officiell Facebook-sida, alternativt har inte meddelats Kommunikationsanalys. Kvartalets resultat baseras enbart på faktor influens. Endast sidor angivna som officiella och övergripande hela den kommunala verksamheten är med i analysen.

Sociala medier: Jönköpings kommun vässar målen

Sedan 2020 har Kommunikationsanalys utökat sina effektanalyser till ett flertal nya och intressanta branscher för analys av deras framgång och närvaro i sociala medier, däribland kommuner. Här hittar du resultaten för landets kommuner i sociala medier för fjärde kvartalet 2020.

Denna blogg vill även inspirera genom att möjliggöra tips från digitala varumärken som antingen förekommer på de olika topplistor för sociala medier som bloggen lyfter, eller som belyser den vardag som ansvariga för sociala plattformar möter. En samlingsplats för professionella med #tipsfrånverkligheten.

Denna gång delar Pontus Holmér, digital kommunikatör vid Jönköpings kommun, sina tankar om hur kommunen arbetar med sociala medier för att nå framgång samt hantera uppföljning.

Pontus Holmér, Jönköpings kommun

Vad vill Jönköpings kommun uppnå med sin närvaro i sociala medier?

– Som för många andra kommuner är huvuduppdraget att sprida samhällsinformation, bidra till transparens i vår verksamhet, ge medborgarservice och öppna upp för dialog.

– Det finns även ytterligare aspekter som kanske inte känns så viktiga nu men som kommer vara viktiga i framtiden. Det är uppenbart att vi lever i en tid då lokalmedia inte längre har resurser att granska våra verksamheter på samma sätt som innan. För att förhindra att en felaktig bild sprids om kommunen och vår verksamhet, gäller det att äga sin kommunikation och visa på fakta. Särskilt i sociala medier där alternativa röster gärna gör sig hörda. Något jag misstänker kommer att bli en stor utmaning framöver.

Hur resonerar och agerar ni för ett lyckat upplägg? 

– Våra primära sociala kanaler, där vi aktivt kommunicerar, är Facebook, Instagram och LinkedIn. Vi har även konton på Twitter, Youtube och Snapchat. Twitter har endast ett automatiserat flöde kopplat till vår pressfunktion. Youtube fungerar för tillfället mer som lagringsplats för video än som kommunikationsyta och Snapchat använder vi bara i annonssyfte. 

– För tillfället är det enbart vi på kommunikationsenheten som kommunicerar på Linkedin, men utifrån ett HR- och näringslivsfokus. Vår centrala HR-avdelning har skapat en integrering mot våra interna system som gör att alla våra lediga jobb publiceras på Linkedin. Vi hoppas att inom en snar framtid kunna integrera HR, och vår näringslivsavdelning, ännu mer i arbetet på plattformen.

– Det är såklart flera faktorer som bidrar till om vi ska lyckas med vår närvaro i sociala medier. Vi på kommunikationsenheten utgår dock från en grundregel i vårt resonemang kring innehåll, som är planering. Jag och mina kollegor arbetar bland annat med att planera, ge stöd samt verktyg till våra verksamheter, för att därmed nå ut med rätt budskap till rätt personer – oavsett om det är medarbetare eller medborgare.

– För vår planering har vi arbetat fram ett planeringssystem i Trello. Där kan vi följa upp idéer och kommunikationsbehov från att de inkommer till att de kan publiceras, oavsett om det är en artikel på vår webbplats eller ett inlägg på sociala medier. Ett ”omnikanal-tänk”. I Trello tilldelas varje uppdrag ett datum, en eller flera kanaler och publiceringstid. På så sätt får vi en översikt över allt som ska publiceras i närtid. Det gör det även enklare för oss att vara spontana. När vi vet exakt vad som kan och får flyttas, blir det enkelt att göra plats för något som snabbt ”måste” kommuniceras ut i våra kanaler. Särskilt viktigt har det varit under pandemin, där vi kommunikatörer fått förhålla oss till snabba ändringar så gott som dagligen.

– Vi har en övergripande strategi för sociala medier som hjälper oss att fördela innehåll rätt, så att vi möter rätt målgrupp. Vi är två personer med övergripande ansvar, men det är desto fler som arbetar med sociala medier som en del av det dagliga kommunikationsarbetet. Ungefär ett dussintal, just nu. Det finns ingen ”gatekeeper” där innehåll måste passera innan publicering. Vi tror att det minskar sårbarheten i kanalerna, då vi snabbt kan moderera våra flöden.

– För att hålla ihop alla publiceringar, optimera innehåll för given kanal och för att skapa en överblick av veckans flöde har jag och min kollega Gabriella Fäldt planeringsmöten varje vecka. Hon har det övergripande ansvaret och för det som tillhör vår webbplats i synnerhet, och jag ansvarar för våra sociala medier. Våra kommunikatörskollegor kan givetvis göra gästspel i planeringen och vara med och påverka när, var och hur innehåll ska publiceras. Tillsammans bidrar vi allihop till en bra mix av innehåll i våra sociala kanaler.

– För oss har det varit viktigt att låta våra närmaste kollegor ha möjligheten att följa upp och moderera sitt ”eget” innehåll för att säkerställa skyndsamma svar på kommentarer och frågor. Detta eftersom flera av oss är förvaltningsansvariga kommunikatörer med insyn i specifika frågor och verksamheter. Därför har så gott som alla kommunikatörer hos oss behörighet att skriva inlägg i våra sociala medier. Utöver detta har vi vårt kontaktcenter som hjälper till att moderera och besvara frågor som inkommer på Facebook, som är vår största sociala kanal.

– Vad gäller innehåll i sociala medier tog vi faktiskt beslut om rätt så drastiska åtgärder i och med Schrems II-domen, i samråd med vårt dataskyddsombud. Vi undviker för tillfället att publicera personuppgifter i sociala medier centralt, och avråder andra konton för våra verksamheter att göra detta. Om det ger oss rätt, eller om vi varit nojiga i onödan, återstår att se. Många andra organisationer har ju valt att ha is i magen och fortsätta kommunicera som vanligt. Än så länge har ju ingen drastiskt förändring skett från EU:s sida och vi följer upp detta tillsammans med juristerna hos oss.

– För att lyckas väl med sociala medier tror jag egentligen inte det handlar om kunskap inom ett område som copywriting eller videokommunikation, utan en mix av flera. Vilket ställer rätt höga krav på kommunikatören, eller kreatören. För oss har det dock varit ett enormt lyft att börja tänka på hur kommunen ”låter”, att hitta en gemensam röst.

– Utöver planeringsarbetet är Gabriella en erfaren skribent, med bakgrund som både journalist och copywriter. Hon hjälper oss med att skriva om texter, och att skriva rätt, i de kanaler vi kommunicerar i. Med en gemensam ”kommun-röst”. Det är väldigt värdefullt och en extra hjälp när vi behöver vässa våra budskap. Dessutom har vi ett par vassa formgivare hos oss som skapar tydlig och snygg grafik till vårt innehåll. Jag, som också är skolad inom formgivning, gör även visst rörligt material.

– Sociala medier öppnar upp för stor frihet i hur du kan paketera din kommunikation. För att inte tala om bredden av nischer de olika plattformarna erbjuder. Som grundkoncept tror jag på att hitta sin nisch och köra på det. Kontinuitet är viktigt för oss människor. Samtidigt är det minst lika viktigt att våga byta nisch, eller ”branscha ut sig” till andra plattformar, särskilt då det är uppenbart att innehållet inte flyger. Jag tror att många fastnar i ambivalensen som uppstår mellan att behålla sin nisch och förändra sig. Det gör även vi som arbetar med sociala medier i Jönköpings kommun, men en lär så länge en lever.

– Jag ser många vinster med ”social media management” vad gäller att organisera och följa upp sina kanaler. Det är en grundförutsättning för att överhuvudtaget arbeta med sociala medier på ett professionellt sätt. Särskilt när en arbetar med flera kanaler simultant, som då blir viktiga i en organisations kommunikationsarbete. Ju mer datadriven organisationen blir i sin kommunikation, desto större krav ställer det på att hitta smarta vägar att analysera sina kommunikationsinsatser.

Hur följer ni upp resultat av er närvaro i sociala medier? Vilka verktyg använder ni? Har ni tydliga mål?

– Vi är egentligen rätt gröna när det kommer till uppföljning, om vi ser till att analysera trafik, konverteringar och så vidare. I och med att vi fått in ny kompetens som är vass på dataanalys, så har vi dock börjat förändra vårt arbetssätt. Vi pratar just nu om att öka konverteringsgraden mellan våra sociala medier och vår webbplats: att vi vill få fler besök på den sistnämnda. Där kan mer detaljerade mål ge arbetet en tydlig riktning.

– Jag ser att tillväxt är ett relevant mål. Vi är en relativt stor kommun med 142K invånare, samtidigt har vi till exempel endast 11K följare på Facebook. Av dessa 11K tar kanske endast 2K del av inläggen, rent generellt. Om vi vill se att vi når fler kommuninvånare på sociala medier måste vi ha som mål att få våra kanaler att växa rätt kraftigt, och samtidigt vässa innehållet för att engagera dessa.

– För sociala medier har vi nyligen skaffat analysverktyget Supermetrics till Google Analytics, där vi just nu testar vingarna. Tanken är att skräddarsy sättet statistik presenteras för att lättare ta till sig den och se effekten av våra kommunikationsinsatser. Att vi vågar bli kritiska när det kommer till att utvärdera vår kommunikation. Jag tänker att det i slutändan leder till att vi lättare kan se områden för förbättring i vårt arbete.

– Övrig dataanalys för våra webbplatser görs redan i Google Analytics vilket gjorde att vi ville hålla analysen på en och samma plattform. Vi har även sneglat på bland annat Bumblewing och Smampion men inte landat i något ytterligare verktyg ännu.

– Analysen just nu görs främst i samband med uppföljning av vårt kommunikationsarbete i pandemin. Jag ser dock att detta kan bli ytterligare mer integrerat i vår innehållsplanering, där vi idag endast gör enklare uppföljning med hjälp av sociala mediers inbyggda statistikverktyg. I och med att sociala medier får högre status som kommunikationskanal i vår organisation, så tror jag även att behovet av att kunna sammanställa statistik ökar. Dessutom ser vi redan ett ökat resultat i de små förändringar vi gjort gällande dataanalys överlag för våra kanaler. 

– Med det sagt så är min förhoppning att vi hittar ett effektivt sätt att använda statistik i vår uppföljning. Genom att också vässa våra mål, som idag är av den mer övergripande sorten, tror jag att vi blir smartare i vårt kommunikationsarbete. I stället för att drunkna i analys av mätvärden, rapportskrivning och måluppföljning, avslutar Pontus.

Här hittar du Jönköpings kommun i sociala medier: 

Under 2021 kommer fler tipsinlägg med röster och erfarenheter från bland annat banker, elhandel, myndighetersjukhus, regioner, politik och telekom. Du hittar även inlägg från bland andra Livrustkammaren och f.d. partiledare Jonas Sjöstedt. För dig med specifikt intresse för kommuner vill jag tipsa om dessa inlägg:

Följ gärna Kommunikationsanalys på Facebook och LinkedIn för att säkra nya insikter.

Behöver du eller din organisation ett bollplank eller stöd vad gäller social media management? Välkommen att höra av dig.

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange: Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Foto: Jönköpings kommun

Simrishamns kommun: Sociala medier är en dörröppnare

Foto: Sociala medier collage, Simrishamns kommun

Sedan 2020 har Kommunikationsanalys utökat sina effektanalyser med ett flertal nya och intressanta branscher för analys av deras framgång och närvaro i sociala medier, däribland kommuner. Här hittar du resultatet för landets kommuner i sociala medier för årets fjärde kvartal 2020

Denna blogg vill även inspirera genom att möjliggöra tips från digitala varumärken som antingen förekommer på de olika topplistor för sociala medier som bloggen lyfter, eller som belyser den vardag som ansvariga för sociala plattformar möter. En samlingsplats för professionella med #tipsfrånverkligheten.

Denna gång delar Anders Svensson, digital kommunikatör vid Simrishamns kommun, sina tankar om hur kommunen arbetar med sociala medier för att nå framgång samt hantera uppföljning.

Foto: Anders Svensson, Simrishamns kommun

Vad vill Simrishamns kommun uppnå med sin närvaro i sociala medier?

– Att flytta till Simrishamns kommun är nästan alltid ett aktivt val. Det är ingen plats man bara ”hamnar på”. Därför är invånarna mycket engagerade i sin kommun – och kräver engagemang tillbaka. Och det är just det vi främst vill uppnå med våra sociala medier: att skapa engagemang och intresse för det vi gör på kommunen. Vi vill att sociala medier ska vara en dörröppnare in i vår verksamhet, och att man genom att följa oss i sociala medier både ska bli underhållen men också bli klokare på hur en kommun fungerar, vad vi gör och vad som händer. 

– Om medborgarna känner att kommunen är transparent, öppen och ärlig skapas också ett förtroende och en trovärdighet i det vi gör. Det i sin tur gör varje medborgare till en potentiell ambassadör för vår kommun. Det är betydligt bättre att de som bor i vår kommun tycker och säger att vår kommun är bra, och kanske rekommenderar andra att flytta hit, istället för att vi själva gör det. Det handlar om att långsiktigt bygga och skapa attityd, kunskap, engagemang och intresse för vår kommun med syftet att få ännu fler att vilja bo, leva och verka här.

– Dialogen och utbytet med våra kommuninvånare är väldigt viktig, och vi vill göra det med ett personligt, inbjudande och avslappnat tilltal. Om vi inger förtroende och trovärdighet hos våra medborgare kan vi också räkna med deras uppmärksamhet den dagen vi eventuellt skulle behöva informera om en kris eller annan akut händelse. Då är det tryggt och veta att vi har starka digitala plattformar där vi snabbt kan nå ut med information organiskt för en publik som är mottaglig för det innehåll vi publicerar.

Hur resonerar och agerar ni för ett lyckat upplägg? 

– Vi ser sociala medier som något långsiktigt där det, liksom i den fysiska världen, tar tid att bygga en stabil och genuin relation med våra följare. Jag försöker även se till att vi har en bra mix av det jag kallar för ”snabba och långsamma kolhydrater”. Snabba kolhydrater kan till exempel vara den där fina naturbilden där man önskar trevlig helg, medan långsamma kolhydrater kan vara en fem minuter lång film om vardagen i hemtjänsten. Bara en massa naturbilder blir tråkigt och intetsägande i längden, och att bara ha tyngre saker som kräver ett par minuters uppmärksamhet av följaren är också krävande i längden. En bra mix, och gärna att vi kan överraska våra följare lite då och då. Man ska känna att det både är kul och underhållande att följa oss och att man lär sig saker.

– För att lyckas med sociala medier brukar jag säga att en duktig kommunikatör, inte minst i sociala medier, behöver vara både psykolog och filosof. Du behöver med andra ord förstå dig på mänskligt beteende och hur våra hjärnor fungerar, Men också kunna vara analytisk, dra slutsatser av data, se hur vår samtid ser ut och var saker och ting är på väg någonstans.

– Det är bara jag som arbetar strategiskt och operativt med våra officiella kanaler, det vill säga de fyra P:na: planering, producering, paketering och publicering. Och så klart även analys och uppföljning som är lika viktigt. Till min hjälp har jag en kollega centralt som arbetar mer med press, internkommunikation och trycksaker som jag bollar idéer med. Samt att vi på varje förvaltning har en representant som jag kan vända mig till för att bolla idéer, få underlag osv.

– När det gäller att ha dialog, svara på frågor och synpunkter i sociala medier är det vårt kontaktcenter Kontakt Simrishamn som har det ansvaret. Att vara aktiva i vårt kommentarsfält är halva grejen med att finnas på sociala medier, och en självklar sak för oss att göra.

– Vi har en central kommunikationsgrupp där Kontakt Simrishamn samt varje förvaltning finns representerade. Där följer vi upp och utvärderar vår kommunikation men även utbyter idéer och planerar för framtiden. Och säkerställer att det finns en samsyn och förståelse för hur vi arbetar.

– Jag har en preliminär planering flera veckor framåt, men ser också till att det finns mycket utrymme för improvisation och kunna fånga saker som dyker upp i flykten. Att även ha ett lager med bra tidlöst innehåll är tryggt, ifall vi skulle komma in i perioder där det inte finns så mycket att göra innehåll på. Vi har ett tydligt utifrån- och in-perspektiv på innehållet vi kommunicerar. Vi är hela tiden beredda på att testa, skruva på saker men heller inte rädda att välja bort det vi vet fungerar mindre bra. 

– Jag drivs inte av enskilda virala fullträffar, det kan alla få. Utan det jag drivs av är ett långsiktigt arbete med kvalitet och att hålla en hög lägstanivå. När det kommer till film har man till exempel i många år pratat om att de måste vara korta. Jag hävdar bestämt att det är kvaliteten som är avgörande, inte längden. Det ser vi inte minst i våra serie ”Sommarhistorier från Österlen” och ”Julhistorier från Österlen” där avsnitten ibland varit upp mot tio minuter och fått en enorm spridning och tittning. Så även med våra filmer om coronavardagen i hemtjänsten och på våra äldreboenden.

– Vår strategi är att arbeta organiskt och vi producerar och gör allting själva. Det är både långsiktigt och hållbart att arbeta så, anser vi. Utifrån vår strategi att arbeta organiskt så finns det ingen budget centralt för annonsering i sociala medier. Dock finns det budget hos aktuell verksamhet/förvaltning om vi till exempel behöver annonsera om specifika tjänster eller informera om att vi har lediga kommunala tomter. Sånt innehåll fungerar sällan (aldrig) organiskt. Dock är det, sett över ett helt år, ytterst sällan vi annonserar i sociala medier. Sociala medier är inte en säljkanal utan en kanal för att bygga relationer och skapa engagemang.

– Simrishamns kommun finns på Facebook, Instagram, Youtube och LinkedIn. Facebook är vår primära kanal följt av Instagram. Standard är ett inlägg om dagen måndag till fredag, med utrymme för mer om det behövs. Det viktigaste är kvaliteten, inte kvantiteten på inläggen. 

– I den bästa av världar skulle jag vilja kunna jobba än mer kanalstyrt, det vill säga göra unikt innehåll för både Facebook och Instagram. I dag är det i stort sett samma innehåll i båda kanalerna, men det är det vi klarar av med dom resurser vi har i dag. 

– För inspiration från andra kommuner tycker jag att Säffle kommun och Västerviks kommun gör mycket bra. Om jag ska ta ett exempel från den privata sektorn tycker jag att Pågen Gifflar på Facebook är värda att uppmärksammas för hur de lyfter en rätt enkel produkt till något kul för deras följare.

Hur följer ni upp resultat av er närvaro i sociala medier? Vilka verktyg använder ni? Har ni tydliga mål?

– Hösten 2018 lanserade vi våra officiella kanaler på Facebook och Instagram, någon månad efter att jag anställts. På två år har vi organiskt fått nästan 6 000 följare till vår huvudkanal Facebook, i en kommun där det bor drygt 19 000. Att öka på följarskaran vill vi så klart, men det är inte ett självändamål. Vi tittar mer på engagemanget, hur många vi når ut till och hur många som interagerar med oss. Kan vi fortsätta ligga högt där kommer följarna att öka av sig själv. 

– De sociala plattformarna erbjuder bra och utförlig statistik där du egentligen kan grotta ner dig hur mycket du vill, utifrån vilka nyckeltal du har satt upp. Jag tycker det arbete som denna blogg gör med att lyfta goda exempel och lista de som är duktiga är bra. Då kan man på ett enkelt sätt få en överblick, jämföra och inspireras av andra. Och även dra lärdomar av de som är mindre bra och inte finns på listorna.

– Förutom de statistikverktyg som plattformarna i sociala medier erbjuder, och som jag kollar på dagligen, så använder vi oss av Siteimprove för att kunna följa upp vilken effekt vår kommunikation på sociala medier har på besöken på hemsidan.

– Vår kommunikation har ledorden att den ska vara tydlig, tillgänglig och trovärdig. I vårt kommunikationsarbete arbetar vi målmedvetet och strategiskt för att öka engagemanget hos de som bor, lever och verkar i vår kommun med utgångspunkten ”digitalt först”. Här spelar sociala medier en väldigt viktig roll, avslutar Anders.

Här hittar du Simrishamns kommun på Facebook. 

Under 2021 kommer fler tipsinlägg med röster och erfarenheter från bland annat banker, elhandel, försäkringsbolag, länsstyrelser, myndigheter, sjukhus, regioner, politik och telekom.

Du hittar även inlägg från bland andra Livrustkammaren och f.d. partiledare Jonas Sjöstedt. Det finns även inspiration från ett flertal kommuner som du hittar här.

Följ gärna Kommunikationsanalys på Facebook och LinkedIn för att säkra nya insikter.

Behöver du eller din organisation ett bollplank eller stöd vad gäller social media management? Välkommen att höra av dig.

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange: Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Foto: Simrishamns kommun

Svenska kommuner i sociala medier – kvartal 4 2020

Sveriges kommuner gjorde i snitt 30 Facebook-inlägg per månad, en ökning från föregående kvartal. Flest inlägg gjorde Bjurholms kommun med 94 stycken per månad. Säffle kommun säkrade åter högst kommuninfluens på Facebook, följd av Simrishamns kommun och Karlstads kommun. Kvartalets bästa inlägg producerade Uppsala kommun, Simrishamns kommun och Helsingsborgs stad. Covid-19 utmärkte detta kvartals mest framgångsrika inlägg. Kommunerna i Västra Götaland gav åter länet störst samlad influens på Facebook. Färre kommuner behöll sin första plats för bäst resultat inom eget län. 

2020 utökade Kommunikationsanalys sina effektanalyser i sociala medier till att omfatta skattefinansierade verksamheter som Sveriges kommuner, länsstyrelser, myndigheter, regioner och sjukhus. En anledning till detta nya fokusområde var pandemin och samhällets tydliga behov av information och fakta, där sociala medier fyller en viktig roll som nyhetskälla för många.

Dessa nya effektanalyser har tagits emot med stort intresse. En anledning verkar vara att just uppföljning av sociala medier är ett område som hittills inte fått mycket utrymme internt, om beroende på resurser eller annat. Oavsett, tack för återkoppling och inspirerande engagemang.

Pandemikommunikation och digital kompetens

I december släpptes Svenskarna och internet 2020 där vi bland annat kunde läsa att vår användning av sociala medier under pandemin ökat med 7 procent i jämförelse med samma period 2019. 89 procent av internetanvändarna använde därmed sociala medier. Detta resultat, sammantaget med Reuters Institute Digital News Report 2020 vilken visar att 32 procent har Facebook som nyhetskälla, ger tydliga indikationer på de sociala plattformarnas vikt för organisationers kommunikativa framgång.

Sveriges kommunikatörer har den 9 februari ett gratis webbinarium tillsammans med Internetstiftelsen vid namn Instagram, Youtube, Twitch eller Reddit – hur ska en kommunikatör tänka? Bra tips för dig som planerar att utöka/ändra er närvaro till flera sociala plattformar.

Till inspiration för kommunal kommunikation har analysföretaget Smampion sammanställt ett antal corona-inlägg från landets kommuner, vilka under förra året skapade stor spridning och engagemang på Facebook.

En genomtänkt och väl paketerad digital närvaro är som bekant av stor vikt för att lyckas nå ut med sina budskap i sociala medier. Samtidigt kan vi läsa att digital kompetens generellt är en bristvara inom offentlig sektor. Vad gäller kommunikation möter jag samtidigt fler och fler med titeln ”digital kommunikatör”.

Vad innebär då detta? Som ett exempel kan vi för digital kommunikation utgå ifrån funktionen Social Media Management, som för sociala medier omfattar både Före-Under-Efter, vilket i sig kan ses som tre olika kompetenser. Vi kan även kalla detta för Kreativa processer-Kanalpaketering/-publicering-Kundservice samt analys.

Jag ser ibland vid rekrytering att en digital kommunikatör ofta förväntas klara hantera hela processen med sociala medier – inklusive annonsering. Utöver detta även både externwebb och intranät, och därtill gärna även nyhetsbrev, sökord osv.osv. Dessa krav är särskilt tydliga vid mindre organisationer som vill/behöver täcka in allt. Från mitt perspektiv är detta mycket tunga och stora kompetenskrav, vilka jag har svårt att se hur en person kan leverera på med hög kvalitet genomgående. Jag ser samtidigt att större organisationer har delat upp dessa roller med specificerad kompetens och funktioner.

Vad gäller den kommunikativa arbetsprocessen Före-Under-Efter är de indikationer jag får att just delen vad gäller uppföljning är den som ofta blir sekundär, då fokus ligger på produktion och publicering – samt kanske därtill även hantera digital kundservice. Förhoppningsvis ger denna blogg stöd och inspiration vad gäller att säkra en bra kompetenskedja för de sociala plattformarna, både för rekryterande chefer samt för kanske överbelastade medarbetare.

Schrems II-domen samt medier på nätet

Förra kvartalet berörde jag Schrems II-domen som skapat oklarhet om vad som kommer gälla för innehåll i sociala medier. Och därmed hur det kommer att påverka budskapsflödet i sociala medier. Jag förmodar att de flesta större organisationer börjar få planer runt hur förhålla sig till detta, med nära samverkan mellan kommunikation och juridik. Här kan du läsa vad Integritetsskyddsmyndigheten (före detta Datainspektionen) säger om påverkan av Schrems II-domen, med frågor och svar. För dig som vill få detta tydligare förklarat utifrån ett marknadsperspektiv ger IFI kursen Schrems II och dataöverföring – vad gäller vid marknadsföring och digital kommunikation

Relaterat Schrems II-domen har företaget Webperf gjort ett test av använda verktyg för webbanalys i offentlig sektor, som till exempel Google Analytics. De har undersökt 623 webbplatser inom offentlig sektor och resultaten hittar du här.

Relevant och bra paketerat innehåll är som bekant en viktig faktor för att nå och säkra effekt i sociala medier. Ifall innehållets format utgör sändning eller publicering på internet kan dessa tips från Myndigheten för press, radio och tv vara bra att känna till.

Publicering av innehåll

Det är glädjande se alla läsare av bloggens #tipsfrånverkligheten där Kommunikationsanalys bjuder in olika varumärken att berätta om sitt arbete med sociala medier. Bakgrunden till dessa inlägg är mina egna erfarenheter från att bygga upp en global koncernnärvaro i sociala medier på 00-talet, och hur lite info som då fanns – och hur mycket motsvarande tillgång till kompetens och inspiration skulle betytt. Och kunskap, tips och stöd efterfrågas fortfarande.

Något jag ofta brukar lyfta i dessa inlägg är hur arbetet med plattformarna planeras. En fråga som jag även ställer när jag åtar mig uppdrag för att stötta organisationer med sociala medier. Och här förekommer hela bredden från ren ad hoc till digitala redaktionella årsplaneringshjul. Hur planerar och arbetar din organisation med innehåll?

Bilden nedan visar hur en planerad Social Media Week kan se ut på bas av aktivitet på nio sociala plattformar. Det jag tycker du särskilt ska notera är dels fördelningen av postning över hela dygnet, dels över hela veckan. Ett arbetssätt jag själv använt sedan många år.

Social Media Week. Källa: Blog 2Social by Adenion

Tips från verkligheten – kommuner berättar

På det uppskattade temat #tipsfrånverkligheten delar intressanta kommuner här med sig av sitt arbete bakom närvaro, framgång och utmaningar i sociala medier. Hittills kan du ta del av:

Kommuner i sociala medier kvartal 4 2020

Detta är den fjärde kvartalsanalysen för Sveriges kommuner i sociala medier. Tidigare effektanalyser för landets kommuner hittar du här.

Kommunal aktivitet – inlägg på Facebook kvartal 4

Hur aktiva var landets kommuner under kvartalet? Om vi med aktiva menar antal inlägg var det Bjurholms kommun som gjorde flest inlägg under tredje kvartalet: 282 stycken, eller 94 stycken per månad. Det motsvarar tre gånger fler än kommunsnittet för fjärde kvartalet, se nedan. 

Tvåan och trean, Lerums kommun och Malå kommun, gjorde 258 respektive 257 stycken inlägg under kvartalet, motsvarande 86 inlägg per månad. 

Vad gäller faktor influens placerade sig inga av de tre mest innehållsaktiva kommunerna bland landets topp 5-kommuner under kvartalet.

Kommunsnitt – aktivitet

Sveriges kommuner gjorde under kvartalet i snitt 89 (67) inlägg per kvartal på Facebook, motsvarande 30 (22) stycken per månad. Vi kan alltså se en aktivitetsökning från föregående kvartal från landets kommuner på Facebook. 

Denna blogg har tidigare som utgångspunkt rekommenderat minst ett inlägg per dag, vilket alltså kommunerna nu närmade sig. Flödet ska givetvis vara relevant för följarna, och innehåll beror självklart även på inom vilken bransch verksamheten finns. Med tanke på den bredd av verksamheter som en kommun omfattar borde inte brist på innehåll vara en anledning till återhållsamhet. 

De tre kommuner som gjorde minst antal inlägg under kvartalet var åter Gullspångs kommun 21 st (12), Hörby kommun 16 st och åter Surahammars kommun 8 st (6).

Om vi tittar på hela årets etta i kommuninfluens, Säffle kommun, gjorde de 85 (68) inlägg under kvartalet, motsvarande 28 (23) inlägg per månad, en aktivitetsnivå i nivå med kommunsnittet. Influensen säkrades mycket på bas av den i jämförelse stora mängden reaktioner på sina inlägg. Här kan du läsa ett #tipsfrånverkligheten där Säffle kommun i denna blogg delar sitt arbete bakom sin framgång i sociala medier.

Här kanske någon blir förvirrad av data ovan: är det flest antal inlägg som gäller för att få bra effekt, eller ändå inte sett till mängden för framgångsrika Säffle? Den kommunikativa utgångspunkten är att en bra effekt beror på en mix av räckvidd, engagemang och varumärkeskännedom. Mycket förenklat: ”Syns du inte, så finns du inte”. Även, är inläggen relevanta och paketerade på ett sätt som gör dem intressanta för mottagarna?

Kommunikationsanalys värderar därtill högt en hygiennivå av faktor kundservice, det vill säga ta hand om och svara på frågor och kommentarer. Ibland värt att påminna om att det heter sociala medier av en anledning, vilket för mig innebär att både tala OCH lyssna OCH svara.

Av landets 290 kommuner har 283 av dem sidor på Facebook. 

Kommunikationsanalys har för denna effektanalys av kommuner i sociala medier tagit stöd av det svenska dataanalysföretaget Bumblewing med fokus faktor influens, på vilket resultat baseras. Endast en plattform, Facebook, analyseras i nuläget: detta i huvudsak på grund av den stora mängden sidor som måste hanteras – med hanterbar visualisering. Det är respektive kommuns huvudsida som mäts där sådan finnes. Meddela gärna ifall sidor ändrar länkadress, eller ifall någon av de sju kommuner som idag inte har några officiella sidor skulle aktivera sig på Facebook.

Landets topp 10 kommuner kvartal 4 2020 – influens sociala medier

Landets topp 10-kommuner av de 283 officiella sidorna, som säkrat högst influens på sin närvaro på Facebook under kvartalet (föregående kvartal inom parentes):

  1. Säffle kommun (Säffle kommun)
  2. Simrishamns kommun (Karlstads kommun)
  3. Karlstads kommun (Vänersborgs kommun)
  4. Vänersborgs kommun (Höganäs kommun)
  5. Sollefteå kommun (Sotenäs kommun)
  6. Höganäs kommun (Sollefteå kommun)
  7. Uppsala kommun (Uppsala kommun)
  8. Göteborgs Stad (Trollhättans Stad)
  9. Sotenäs kommun (Linköpings kommun)
  10. Storumans kommun (Ludvika kommun)

Säffle kommun behöll även detta kvartal sin topplacering och säkrade därmed första platsen för hela 2020. Bland landets topp 10-kommuner såg vi detta kvartal en av de tre största städerna, Göteborgs Stad. Även landets fjärde stad, Uppsala kommun, placerade sig bland topp 10 vad gäller influens på Facebook. Kan det vara så att kommunalt medborgarintresse och engagemang är större utanför storstäderna? 

Kommuner kvartal 4 2020 – del av total andel kommuninfluens på Facebook

Att praktiskt och förståeligt visualisera 283 kommuner är inte enkelt eller ens möjligt i alla verktyg. Bumblewing väljer i sin visuella grafik att avgränsa och namnge de topp 5 som lyckats allra bäst i sociala medier, resten grupperas som Övriga. Det ger en snabb och enkel överblick för om influensen domineras av någon/några kommunsidor, eller är mer jämnt fördelad.

Om vi tittar på gruppen Övriga, som bland kommuner utgör 87,2 (85,5) procent, och jämför med ett antal andra branscher, är motsvarande för elhandel 44 procent, försäkringsbolag 50,7 (57,5) procent och myndigheter 22,6 (12,1) procent. 

Intressant notera att kommuner till skillnad från myndigheter alltså har en relativt jämn fördelning av influens och inte ett fåtal kommuner som totalt dominerar. Ett tecken på jämnt fördelad stabil lokaldemokrati? 

Med tanke på att influensens 100 procent fördelas bland 283 kommunsidor på Facebook, är det värt att poängtera att allt över 1 procent måste ses som mycket bra resultat. Ett snitt som fördelar resterade influens på 278 sidor skulle ge en sidinfluens på 0,3 procent om jämnt fördelad.

Sveriges kommuner i sociala medier Facebook – kvartal 4 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Vad gäller fördelning inlägg och relaterat engagemang kan vi nedan se Lerums kommuns och Malå kommuns höga aktiviteter visualiserad, och samtidigt det stora engagemang som Säffle kommuns inlägg utlöser bland följarna. 

Västerviks kommun, som kan ses som ganska lågproducerande av innehåll på Facebook, skapar återkommande inlägg som genererar högt engagemang. Detta kvartal har även Simrishamn uppvisat ett tydligt engagemang på sina inlägg.

Sveriges kommuner i sociala medier – engagemang inlägg (influens) kvartal 4 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Här kan det vara värt att nämna att analysen för landets kommuner inte omfattar sentimentanalys, vilket Kommunikationsanalys bland annat gör för de politiska partierna samt banker. Engagemang kan som bekant baseras på både positiv och negativ återkoppling. Även annonsering kan användas för ökat genomslag vilket verktyget inte kan särskilja från organisk effekt.

Bästa kommuninlägg på Facebook kvartal 4 2020

Förra kvartalet var det ett varierat innehåll som utgjorde landets kommunala topp-3 inlägg. Detta kvartal ser vi åter pandemin prägla topp 3-inläggen med högst influens, vilka gjordes av Uppsala kommun, Simrishamns kommun och Helsingborgs stad.

Sveriges kommuner i sociala medier Facebook – bästa inlägg kvartal 4 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Bästa kommun per län – kvartal 4 2020

Kommunikationsanalys har även tittat länsvis på bästa kommun på Facebook per Sveriges 21 län (föregående kvartals etta inom parentes). 

12 (16) kommuner behöll sin första plats inom eget län från föregående kvartal:

  • Blekinge: Karlskrona kommun (Sölvesborgs kommun) 
  • Dalarna: Malung-Sälens kommun (Ludvika kommun) 
  • GotlandRegion Gotland (kommun och region) (Region Gotland) 
  • Gävleborg: Hudiksvalls kommun (Hudiksvalls kommun) 
  • Halland: Halmstads kommun (Falkenbergs kommun) 
  • Jämtland: Krokoms kommun (Krokoms kommun) 
  • Jönköping: Vetlanda kommun (Mullsjö kommun)  
  • Kalmar: Västerviks kommun (Västerviks kommun) 
  • Kronoberg: Älmhults kommun (Älmhults kommun) 
  • Norrbotten: Luleå kommun (Gällivare kommun) 
  • Skåne: Simrishamns kommun (Höganäs kommun) 
  • Stockholm: Nynäshamns kommun (Nynäshamns kommun) 
  • Södermanland: Eskilstuna kommun (Nyköpings kommun) 
  • Uppsala: Uppsala kommun (Uppsala kommun) 
  • Värmland: Säffle kommun (Säffle kommun) 
  • Västerbotten: Storumans kommun (Storumans kommun) 
  • Västernorrland: Sollefteå kommun (Sollefteå kommun) 
  • Västmanland: Köpings kommun (Köpings kommun) 
  • Västra Götaland: Vänersborgs kommun (Vänersborgs kommun) 
  • Örebro: Kumla kommun (Örebro kommun) 
  • Östergötland: Norrköpings kommun (Linköpings kommun) 

12 kommuner som kvarstår som etta även detta kvartal, är det lägsta antalet på tre kvartal. Det kommer därför att bli intressant att se om detta är en trend som kvarstår, och ifall den går att koppla till ökad/förbättrad närvaro och aktivitet från fler kommuner som utmanar. Ett tecken som tyder på det är att andel procent inom gruppen Övriga ovan relaterat influens ökar. De fem som dominerar i toppen äger alltså en mindre del av totalen.

Bästa län på Facebook – baserat på resultat kommunnärvaro

Högst influens sammantaget per län för fjärde kvartalet 2020 på bas av aktivitet av tillhörande kommuner. 

Topp 5-län på bas av kommuninfluens (föregående kvartal inom parentes):

  1. Västra Götaland 17,2 procent (Västra Götaland 17,5 procent)
  2. Skåne 12,6 procent (Skåne 11,3 procent)
  3. Värmland 12,5 procent (Värmland 16,3 procent)
  4. Stockholm 6,6 procent (Stockholm 7,5 procent)
  5. Norrbotten 6 procent (Gävleborg 4,5 procent)
Sveriges kommuner per län i sociala medier Facebook, del av influens – kvartal 4 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Fördelning total andel poster/inlägg per län baserat på respektive kommuner. 

Som synes framkommer en snarlik länsfördelning som enligt influens ovan. En möjlighet för större genomslag i framtiden kan vara att kommuner i län nu utom topp 5 ökar sin innehållsaktivitet. Under kvartalet bytte åter Gävleborg plats med Norrbotten.

Sveriges kommuner per län i sociala medier Facebook, del av inlägg – kvartal 4 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Var det någon närvaro och effekt på Facebook som överraskade i effektanalysen för fjärde kvartalet?

Hur uppfattar och upplever du våra kommuners närvaro i sociala medier? Ser du utrymme för mer/mindre kommunal aktivitet i flödet?

Följ gärna Kommunikationsanalys på Facebook och LinkedIn för att säkra nya insikter om effekter i sociala medier och social media management.

Behöver du eller er organisation ett bollplank eller stöd för ert arbete och resultat i sociala medier? Välkommen att höra av dig.

Nästa effektanalys för kommuner kommer i april/maj 2021 för första kvartalet 2021.

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange: Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Datakälla: Bumblewing.

Definition av influens

Analys av kommunala Facebook-sidor: Analys omfattar 283 kommunsidor funna av 290 kommuner. Några kommuner har ingen officiell Facebook-sida. Kvartalets resultat baseras enbart på faktor influens. Endast sidor angivna som officiella och övergripande hela den kommunala verksamheten är med i analysen.

Sociala medier: Höganäs kommun interagerar med andra

I år har Kommunikationsanalys valt ett flertal nya och intressanta branscher för benchmark och analys av deras framgång och närvaro i sociala medier, däribland kommuner. Här hittar du resultaten för landets kommuner i sociala medier för årets tredje kvartal 2020

Denna blogg vill även inspirera genom att möjliggöra tips från digitala varumärken som antingen förekommer på de olika topplistor för sociala medier som bloggen lyfter, eller som belyser den vardag ansvariga för sociala plattformar möter. En samlingsplats för professionella med #tipsfrånverkligheten.

Denna gång delar Charlotte Vahtera, kommunikationschef vid Höganäs kommun, sina tankar om hur kommunen arbetar med sociala medier för att nå framgång samt hantera uppföljning.

Charlotte Vahtera, kommunikationschef Höganäs kommun

Vad vill Höganäs kommun uppnå med sin närvaro i sociala medier?

– Höganäs inställning med att vara aktiva i sociala medier är ”syns vi inte, finns vi inte”, och för att synas behöver det vi publicerar vara så bra att det väcker intresse hos mottagaren. Kommunikationsavdelningen i Höganäs har ett tydligt uppdrag att jobba med dialog och service som är en del i kommunens vision.

– Vår närvaro i sociala medier handlar om att finnas där våra målgrupper finns och berätta om allt arbete som pågår i de kommunala verksamheterna. Sociala medier främjar verkligen arbetet med att möta kommunens medborgare online och erbjuda service digitalt. En annan viktig aspekt med vår närvaro handlar också om att sprida effektfull kommunikation om Höganäs varumärke och det Höganäs är. Det gäller att vi som kommun hänger med i den digitala utvecklingen och skapar digitala mötesplatser och därmed ännu bättre service.

Hur resonerar och agerar ni för ett lyckat upplägg? 

– Våra officiella sociala medier har olika funktioner/kommunikatörer som ansvarar för kanalen utifrån kompetensområde. Den med Facebook-kompetens och copykompetens ansvarar för content på Facebookkontot, den med Instagram-kompetens och bildinriktning ansvarar för innehåll Instagram-kontot och den med Youtube-kompetens och filmkompetens ansvarar för vad vi publicerar på vår Youtube-kanal. Därtill har vi två kommunvägledare i kommunens servicecenter som är specifikt inriktade på att jobba med att besvarar frågor och ge service i sociala medier. Varje vecka har vi planeringsmöten där kommunens kommunikatörer samverkar kring veckan i sociala medier.

– Sociala medier är ett effektivt sätt att nå ut på om man anpassar innehållet, och det är just det vi gör i Höganäs. Ordval, bildval, tonalitet och textuppbyggnad är något kommunens kommunikatörer har i ryggraden och har fått genom att lära känna sina mottagare i respektive kanal. Med vår kommunikation vill vi skapa uppmärksamhet i det stora mediebruset som finns i sociala medier. 

– Du kan bara gå till dig själv när du scrollar igenom dina sociala medier, det kommer massor med intryck från alla håll och det krävs något speciellt för att du ska stanna till och inte scrolla vidare. I Höganäs har vi i åtanke att vi endast har ett fåtal sekunder på oss att locka läsare till våra inlägg och därför är det viktigt att innehållet är så pass bra att läsarna väljer just Höganäs kommuns inlägg att titta på. 

– Vi är noggranna med vilka bilder vi lägger ut, en bild eller film säger mer än tusen ord och vi är extra noggranna med en personlig tonalitet i det vi skriver till. Det måste hänga ihop. Som kommun är det lätt att skriva byråkratisk eller svår svenska, men i Höganäs ser vi en personlig och lättsam ton som mer relationsskapande och framgångsrik. 

– En annan sak vi arbetar mycket med är att försöka besvara tänkbara reaktioner och kommentarer redan när inläggen görs. Anledningen är dels att vara tydliga i vår kommunikation, dels för att det inte ska belasta vårt servicecenter som modererar kommentarsfälten. 

– Kort sagt, vi gör mer av det som går bra och nischar våra kanaler och har olika strategier för varje kanal. Vi har lärt känna våra målgrupper i våra officiella kanaler och det är den viktigaste framgångsfaktorn. Facebook är där vi samhällsinformerar, lägger ut snabba nyheter och bygger invånarstolthet. På Instagram arbetar vi med vårt platsvarumärke, både för att bygga stolthet hos de som redan bor i kommunen. Men också för att inspirera potentiella hitflyttare och besökare så att kommunen kan växa och utvecklas i den takt kommunens vision slagit fast. Våra andra digitala och officiella kanaler som Youtube, LinkedIn och vår hemsida har också tydliga och kanalspecifika strategier för att hela tiden utvecklas och bli bättre. 

– Ett tips är: trendspana inte bara på myndigheter för att du jobbar i och för en myndighet. Pinterest.se är ett bra forum där vi i Höganäs ofta trendspanar, både utifrån bildtrender men också utifrån innovativa sätt – det kan skapa en tanke i en själv till att hitta en ny infallsvinkel utifrån ämnet man ska göra kommunikation kring. Det vi publicerar på våra sociala mediekonton blir också bilden av framtidens kommun, så våga häng med i utvecklingen och det som sker inom sociala medier världen över.

– Det andra tipset: var nyfiken, sök till exempel i sociala medier på en dansk kommun som du känner till, eller en norsk – eller varför inte kolla hur gör de i USA? Eller Spanien? Var kreativ och hitta nya sätt att trendspana på – det kommer göra dig ännu mer kreativ till att göra bra kommunikationsinnehåll för det varumärket du arbetar för. Så, spana, spana och återigen spana!

Hur följer ni upp resultat av er närvaro i sociala medier? Vilka verktyg använder ni? Har ni tydliga mål?

– En stor del i vår uppföljning handlar om att titta på vad som har gått bra och vad som inte fått önskad effekt; där tänker vi om och hittar andra kanalval för att hjälpa kommunens verksamheter att nå ut mer effektfullt och till rätt målgrupp. 

– Vi följer upp inlägg via plattformarnas egna statistikverktyg, men använder oss också av en prenumeration på Smampion. Vi inspireras och spanar mycket på privata företag som är framgångsrika i sociala medier, både svenska och utländska. Varje år gör vi årliga strategier för våra olika sociala medier. Vi har valt att ha det årsvis och kanalvis för det händer nya saker och kommer nya funktioner i de sociala kanalerna hela tiden. 

– Våra konton på Facebook och Instagram har en hög engagemangsgrad, och det är också något vi uppmuntrar följarna till och jobbar aktivt med att få till. Varje vecka mäter vi engagemangsgraden i Smampion för att hitta nya sätt att öka engagemangsgraden i fall där den har sjunkit. Vi har inget extraverktyg kopplat till att hantera kommentarer, utan använder oss av standardverktygen som finns i Facebook och Instagram. Om kommunvägledarna i vårt servicecenter skulle snitta på tidsåtgången för att hantera den digitala servicen och dialogen på sociala medier så hamnar den på cirka en och en halv till två timmar om dagen. Tiden varierar såklart utifrån hur mycket engagemang inläggen skapar.

– Våra mål är att ha trogna följare som inte slutar att följa oss: vi vill skapa bra och matnyttigt innehåll och behålla våra ”kunder”. En del i vårt utvärderingsarbete handlar också om att våga testa nytt. Nu i oktober testade vi till exempel att lajvsända vårt kommunfullmäktigemöte på Facebook: tidigare har vi endast lajvsänt på vår Youtubekanal och effekten var enormt fler antal tittare. 

– Vi har testat annonsering för att se om våra inlägg kan nå ut till fler, i vissa fall har det hjälpt, i andra fall inte. Då lär vi oss också och får en magkänsla för vad som fungerar, hur det fungerar och när det fungerar. Vi har även så smått börjat att testa på storys på Instagram och LinkedIn och ser stor effekt utifrån antalet integrationer till sidan.

– Det stora målet i sig som man aldrig får glömma, handlar såklart om att nå ut till fler människor och skapa värdefull samhällsinformation som engagerar, informerar och främjar en god medborgardialog för de vi som kommun finns till för! I Höganäs har detta varit ett framgångsrikt val, avslutar Charlotte.

6 tips i sociala medier från Höganäs kommunikationschef

  1. Skapa engagemang genom att ställa frågor i inläggen
  2. Interagera med andra konton för att sprida det egna varumärket 
  3. Lär känna vad som går hem hos din målgrupp 
  4. Våga sluta göra det som inte går bra och gör mer av det som går bra
  5. Låt varje kanal ha kanalspecifikt innehåll, egen strategi och egen nisch
  6. Trendspana ofta och häng med i sociala medietrender 

Här hittar du Höganäs kommun på Facebook. 

Under året kommer fler tipsinlägg med röster och erfarenheter från bland annat banker, elhandel, försäkringsbolagmyndigheter, sjukhus, regioner, politik och telekom. Du hittar även inlägg från bland andra Livrustkammaren och f.d. partiledare Jonas Sjöstedt.

Här kan du följa Kommunikationsanalys på Facebook och LinkedIn för att säkra nya insikter.

Behöver du ett stöd eller bollplank vad gäller social media management? Välkommen att höra av dig.

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange: Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Foto: Höganäs kommun

Sociala medier: Gällivare kommun vill uppnå delaktighet

I år har Kommunikationsanalys utökat med ett flertal nya och intressanta branscher för bevakning och analys av deras framgång och närvaro i sociala medier, däribland kommuner. Här hittar du resultaten för landets kommuner i sociala medier för årets tredje kvartal 2020.

Denna blogg vill även inspirera genom att möjliggöra tips från digitala varumärken som antingen förekommer på de olika topplistor för sociala medier som bloggen lyfter, eller som belyser den vardag ansvariga för sociala plattformar möter. En samlingsplats för professionella med #tipsfrånverkligheten.

Gällivare kommun placerade sig under andra kvartalet bland landets topp 10-kommuner vad gäller influens i sociala medier. Denna gång delar Mikaela Åkerlund, kommunikatör vid Gällivare kommun, sina tankar om hur kommunen arbetar med sociala medier för att nå framgång samt hantera uppföljning.

Gällivare. Foto: Daniel Olausson/Follow the Light

Vad vill Gällivare kommun uppnå med sin närvaro i sociala medier?

– Vi vill uppnå delaktighet. Delaktighet är väldigt viktigt och det ger oss också information om vilka områden vi behöver belysa mer på olika sätt.

– Dialogen är den viktigaste, här kan alla uttrycka sina åsikter, ställa frågor och ge förslag till kommunen. I flödet finns även ren myndighetsinformation som är viktigt kommer ut.  

Hur resonerar och agerar ni för ett lyckat upplägg? 

– Lyckade inlägg har innehåll som berör våra följare, som folk kan identifiera sig i och förstå. Får vi många delningar på detta har vi nått ut med vårt budskap. Ren myndighetsinformation kan många gånger vara svårt att synliggöra och här kan krävas att vi sponsrar ett inlägg. Eller så sponsrar vi ett inlägg som redan går väldigt bra för ännu större spridning.

– Vad gäller annonsering är det främst lediga jobb vi annonserar i dagsläget, på Facebook och Instagram. Budgeten varierar från gång till gång beroende på vem som annonserar (vilken enhet eller förvaltning).

– Vi använder främst Facebook, Instagram och YouTube men även till viss del LinkedIn. Det är fyra personer som lägger upp inlägg på Facebook och en person som håller i Instagram. Vi diskuterar regelbundet om inlägg som går bra och mindre bra och pratar om varför det blir på det ena eller andra sättet för att inläggen ska bli bättre och bättre.

– Sen är det en balans hur ofta vi ska lägga ut något, här får vi ha fingertoppskänsla. En regel är att inte lägga ut något nytt om tidigare inlägg fortfarande genererar mycket lajks och kommentarer. Det är väldigt händelsestyrt hur många inlägg vi gör per dag och vecka men håller det till max några inlägg per dag. Vissa inlägg är dock planerade utifrån kommande händelser som till exempel kulturveckan osv. Jag ser att bra bilder är viktigt och vi satsar på att publicera ännu mer rörligt.

– Kommunledningen har förstått vilken bra kanal det är för att snabbt nå ut med information, och jag upplever att de ger ett bra stöd. Sen är det också väldigt roligt att vi har så engagerade medborgare.

Hur följer ni upp resultat av er närvaro i sociala medier? Vilka verktyg använder ni? Har ni tydliga mål?

– Vi följer den statistik som finns i de olika kanalerna mycket noga för att kunna läsa ut vilka inlägg som gav interaktion och delningar. Utöver det använder vi inga externa tjänster.

– Vårt mål är att hela tiden bli bättre, och vi lyckas ganska bra med det. Vi har många följare och de blir fler för varje dag, avslutar Mikaela.

Här hittar du Gällivare kommun på Facebook.

Under 2020 kommer fler tipsinlägg med röster och erfarenheter från bland annat banker, elhandel, försäkringsbolag, myndigheter, sjukhus, regioner, politik och telekom. Du hittar även inlägg på samma tema från bland andra Livrustkammaren och f.d. partiledare Jonas Sjöstedt.

Här kan du följa Kommunikationsanalys på Facebook för att säkra nya insikter.

Behöver du ett bollplank vad gäller social media management? Välkommen att höra av dig.

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange: Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Foto: Daniel Olausson/Follow the Light

Sociala medier: Säffle kommun fokuserar på dialog- och engagemangsskapande kommunikation

I år har Kommunikationsanalys tillfört ett flertal nya branscher för benchmark och uppföljning av framgång och närvaro i sociala medier, däribland skattefinansierade verksamheter som kommuner. Här kan du läsa mer om aktuella resultat för landets kommuner i sociala medier i analysen för årets tredje kvartal 2020.

Denna blogg vill även inspirera genom att möjliggöra tips från digitala varumärken som antingen förekommer på de olika topplistor för sociala medier som bloggen lyfter, eller som väl belyser den vardag som alla ansvariga för sociala plattformar möter. En samlingsplats för professionella. Därav #tipsfrånverkligheten

Denna gång delar Johan Österman, kommunikationsansvarig vid Säffle kommun, sina tankar om hur kommunen arbetar med sociala medier för att nå framgång samt hanterar uppföljning.

Johan Österman. Kommunikationsansvarig Säffle kommun

Vad vill Säffle kommun uppnå med sin närvaro i sociala medier?

– Möjligheten att kunna tillhandahålla samhällsinformation till en stor del av kommunens befolkning är i grund och botten det viktigaste och mest basala skälet till att vår kommun har satsat på att bygga upp sin närvaro i sociala medier. Det senaste årets kommunikativa utmaningar, där vi förutom en pandemi även drabbats av översvämningar i vår del av landet, har tydliggjort just detta – vikten av att ha väletablerade kanaler med bra räckvidd i sin verktygslåda.

– Som många andra vill vi också ha en dialog och ett utbyte med våra kommuninvånare, gärna med en familjär och personlig ton när möjligheten finns. Vi vill informera om viktiga beslut, förmedla inblickar från kommunens verksamheter där våra medarbetare gärna ska stå i fokus och visa upp bredden och kompetensen som finns i en kommunal organisation.

– Och så vill vi berätta om vår kommun. Helst på ett engagerande och medryckande sätt. Om näringsliv, kulturliv, människor, platser, byggnader, händelser, känslor, historia och framtid. Platsvarumärket utgör en väldigt stor del av vår kommunikation. Vi vill visa våra kommuninvånare saker som de kan vara stolta över – och väcka en nyfikenhet hos alla andra som har vägarna förbi vårt flöde. Säffle är en relativt liten kommun men genom att vara engagerande i sociala medier kan den synas desto mer.

Johan Österman, Maria Olsen, Sara Vintfjärd, Säffle kommun.

Hur resonerar ni för ett lyckat upplägg? 

– Jag är fortfarande ganska analog av mig och har en gammal hederlig whiteboard-tavla på mitt arbetsrum där aktuella inläggsidéer konstant flyttas runt på diverse post-it-lappar. Flödesplaneringen är aldrig särskilt långsiktig. I bästa fall finns det en handfull uppslag inför varje vecka som kan fördelas ut på de olika dagarna, men det ska även finnas utrymme för snabba ommöbleringar och nya idéer. Våra kommunikatörsresurser är begränsade, vi är två stycken, och därför handlar mycket om att lyssna, spana och fånga upp vad som händer, både inom organisationen och inom den geografiska platsen Säffle.

– Vi kommunikatörer försöker alltid ha ett välfyllt reservlager med tidlösa inlägg och teman som kan användas i stort sett när som helst under året. Det kommer alltid perioder då det finns mindre att berätta och då är detta en trygghet att luta sig mot. Vi har sammanställt ett slags ganska basalt årshjul med återkommande händelser och teman för att säkerställa att vi inte missar några viktiga kommunikationsaktiviteter. En del saker börjar även sätta sig i ryggraden, så som det lätt gör efter några år. Men som jag nämnde tidigare är flödesplaneringen allt som oftast inte särskilt långsiktig. En kommun är en stor och mångfacetterad organisation där det hela tiden händer saker som med kort varsel behöver fångas upp.

– Ett viktigt framsteg i vårt kommunikationsarbete var lanseringen av kommunens nya webbplats tidigare i år. Den har tagits emot väl och blivit välbesökt. Därmed har den också avlastat våra sociala medier. Vi sorterar nu fler nyheter till webbplatsen och har möjlighet att fokusera mer på dialog- och engagemangsskapande kommunikation i sociala medier. Brådskande samhällsinformation som berör många kommuninvånare får dock alltid förtur och tränger undan all övrig inläggsplanering.

– Säffle kommun finns på Facebook, Instagram, Youtube och LinkedIn, och Facebook är vår primära kanal. Nästa år har jag för avsikt att vi ska bli bättre på Instagram. Vi försöker hålla oss till ett eller max två inlägg om dagen. Ganska kort och snärtigt i tonen om situationen så tillåter. Och så försöker vi alltid vara så dagsfärska som möjligt. Det är inte särskilt roligt att läsa om invigningen av en ny simhall flera dagar efter att den ägt rum. 

– Det ingår i min tjänst att bevaka flödet på kvällar och helger. Jag har också ovärderligt stöd av min kollega på tekniska förvaltningen, Maria, som snabbt besvarar alla frågor som rör infrastruktur, vilket tenderar att vara en ganska stor andel hos oss och säkert även hos många andra kommuner. När det gäller den löpande dialogen, återkoppling på förbättringsförslag med mera, gör vi så gott vi kan för att hinna med utifrån de resurser vi har. Jag ansvarar även för externwebb, intranät, press/media och en del annat, och min kommunikatörskollega Sara är en in-house-produktionsbyrå helt på egen hand. Det finns således vissa dagar då dialogen i sociala medier blir nedprioriterad till förmån för annat. 

– Ibland, när vi publicerar ett inlägg där vi aktivt ställer frågor och eftersöker synpunkter, brukar vi redan från början koppla in en tjänsteperson från den berörda verksamheten som äger frågan. Häromveckan bevakades flödet exemplariskt av kollegan Caroline på näringslivsenheten som besvarade ett 50-tal kommentarer i en tråd om centrumutveckling.

– För min egen del tänker jag nog inte alltid så mycket på oskrivna regler och liknande. Filmer ska vara väldigt korta hette det för inte så länge sedan. Vi gjorde istället en serie av ganska långa filmer med fokus på lokala byggnader och dess historia med viss inspiration från SVT-serien Det sitter i väggarna. Det blev några av våra mest uppskattade och spridda filmer någonsin. Jag tror att det mesta kan fungera om det i grund och botten är kvalitativt och paketerat på ett bra sätt.

– Ett av våra mest populära inslag är ”Kommundirektören informerar”, som är en återkommande serie där Säffles kommundirektör Ingemar Rosén berättar för medborgarna om vad som är på gång och mycket annat.

Ingemar Rosén, kommundirektör Säffle kommun

– Jag inspireras inte så mycket av enskilda virala fullträffar utan mer av att följa hur en kommun eller myndighet arbetar långsiktigt med tonalitet och bildspråk i sitt flöde. Hög lägsta-nivå tilltalar mig mycket. En kommun jag spontant kommer att tänka på är Västerviks kommun, och framför allt hur engagerat och inspirerande de berättar om sin äldreomsorg i sociala medier. Utöver det är jag, som så många andra, en trogen följare av Livrustkammaren. Deras kreativitet och berättarglädje smittar av sig. Något jag verkligen ser fram emot, med viss skräckblandad förtjusning, är höstens Internetdagarna, då Säffle kommun har fått äran att leverera inspirationsspåret tillsammans med just Livrustkammaren.

Hur följer ni upp resultat av er närvaro i sociala medier? Vilka verktyg använder ni? Har ni tydliga mål?

– Just nu arbetar vi främst med Google Analytics för att kartlägga hur pass väl vi lyckas leda in besökare till webbplatsen. Vi använder oss också av plattformarnas inbyggda verktyg och statistikfunktioner för att mäta hur väl vi når ut och vad som engagerar våra följare. Men inga externa verktyg därutöver.

– Vi hade tidigare en väldigt stimulerande målsättning som tilltalande tävlingsinstinkten, nämligen att växa och attrahera så många följare som möjligt i vår primära kommunikationskanal, Facebook. Nu har vi omkring 13 000 följare i en kommun där det bor 15 000 invånare. En stor andel av dessa följare utgörs av våra invånare, vilket innebär att det lokala tillväxtunderlaget börjar bli ganska begränsat. Givetvis är vi fortfarande intresserade av att nå ut till nya följare, och det är fortfarande fullt möjligt att växa ytterligare, men våra mål är numera främst kopplade till hur många som tar del av vår kommunikation. Detta bevakar jag, och försöker dra slutsatser av, på veckobasis genom nämnda inbyggda funktioner.

– Vår kommunorganisation har också flera övergripande mål kopplade till exempelvis stärkt demokrati, invånarinflytande och medborgarservice där resultaten i våra kanaler i sociala medier utgör en viktig faktor.

– Utöver detta har vi regelbundna möten inom kommunens kanslienhet där vi diskuterar och utvärderar vi våra sociala medier och sätter upp nya mål. Vi har också en redaktörsgrupp där alla de personer som driver separata verksamhetssidor, exempelvis simhallens och bibliotekets, träffas och utbyter idéer. Här informerar också den centrala kommunikationsfunktionen om exempelvis nya direktiv eller riktlinjer. Det är ett bra forum som vi planerar att vidareutveckla under kommande år.

– Sammanfattningsvis är det väldigt roligt att arbeta i en kommun där sociala medier spelar en viktig roll. Vi har lagt oerhört mycket tid och omsorg på att bygga upp och förvalta vår närvaro i sociala medier och vi blir lika glada varje gång vi märker att vi är konkurrenskraftiga i Kommunikationsanalys mätningar, där konkurrensen från många duktiga kommuner är fullkomligt stenhård. Det är väldigt sporrande! avslutar Johan.

Här hittar du Säffle kommun på Facebook.

Under 2020 kommer det fler tipsinlägg med röster och erfarenheter från bland annat banker, telekomförsäkringsbolagkommuner, regioner, sjukhus och myndigheter. Du hittar även inlägg på samma tema från bland andra Livrustkammaren och partiledare Jonas Sjöstedt.

Behöver du ett bollplank vad gäller social media management? Välkommen att höra av dig.

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Foton: Säffle kommun

Svenska kommuner i sociala medier – kvartal 3 2020

Sveriges kommuner gjorde i snitt 22 Facebook-inlägg per månad, en minskning från föregående kvartal. Flest inlägg gjorde Vänersborgs kommun med 71 stycken per månad. Säffle kommun säkrade högst kommuninfluens på Facebook för tredje kvartalet, följd av Karlstads kommun och Vänersborgs kommun. Kvartalets bästa inlägg producerade Falkenbergs kommun, Mölndals stad och Karlstads kommun. Ej enbart covid-19 utmärkte detta kvartals mest framgångsrika inlägg. Kommunerna i Västra Götaland gav åter länet störst samlad influens på Facebook. 16 kommuner behöll sin första plats för bäst resultat inom eget län. 

Från 2020 har Kommunikationsanalys utökat analyser till att omfatta skattefinansierade verksamheter i sociala medier som Sveriges kommuner, länsstyrelsermyndigheterregioner och sjukhus. En anledning till detta nya fokusområde kom av samhällets tydliga behov av information och fakta, där sociala medier fyller en viktig roll för många, vilket covid-19 gjorde helt uppenbart i våras. Och även konsekvenser av brist därav, #toapapper för att nämna ett exempel. Dessutom, och mycket glädjande, visar all återkoppling från dessa verksamheter att området är av stort intresse. Kanske för att detta är ett område som hittills internt inte fått så mycket utrymme, vare sig vad gäller uppföljning eller resurser. Oavsett, tack för återkoppling och inspirerande intresse!

Som bekant arbetar professionella inom kommunikation ofta med budskap utifrån upplägget före-under-efter. Denna blogg har fokus på efter; samtidigt som det krävs ett bra före och under för att säkra resultat och därmed dyka upp i denna blogg. Ett bra social media management helt enkelt. Jag vill kort beröra Schrems II-domen som nu skapar en hel del oro och oklarhet om vad som kommer gälla för innehåll i sociala medier. Och hur det därmed kommer att påverka själva innehållet i budskapsflödet i sociala medier. Jag förmodar att de flesta större organisationer börjar få planer runt hur förhålla sig till detta, med nära samverkan mellan kommunikation och juridik. Sveriges kommunikatörer har flera gånger haft frågan uppe och jag vill tipsa om det senaste inlägget: Uppföljning i diskussionen om Schrems II och sociala medier. Även Dagens juridik skrev om Schrems II i denna artikel: Schrems II-domen kan få omfattande konsekvenser för svenska företag och myndigheter. För dig som vill höra mer om detta från Max Schrems himself kan jag tipsa om IT-rättsforum 2020 den 18 november, där österrikaren Schrems är huvudtalare relaterat denna dom om överföring av personuppgifter.

Eftersom sociala medier i större organisationer ofta ”ägs” av kommunikationsavdelningen, vill jag koppla till ett aktuellt och i mitt tycke, viktigt anförande från Sveriges kommunikatörers vd Hanna Brogren. I klippet nedan talar hon bland annat om en tydlig förflyttning från tänket sändare och mottagare samt fyra nya aktuella roller inom kommunikation – där just den sista rollen kan ses koppla det denna blogg lyft sedan 2013:

  • Generalisten
  • Innovatören
  • Innehållsproducenten
  • Analytikern

Och avslutningsvis innan tredje kvartalets resultat, några rader om de diskussioner som av och till böljar vad gäller antal kommunikatörer inom offentliga verksamheter, där särskilt kommuner varit ifrågasatta. I SOM-institutets Allmänhetens åsikter om politiska förslag 2019 ställdes frågan om det politiska förslaget att minska den offentliga sektorn. Frågan avser inte kommunikation specifikt men funktionen är ändå en del av helheten, och en som förekommit i media över lång tid. På bas av dessa resultat kan inte någon majoritet bland svenskarna ses ha denna åsikt, snarare tvärtom. Det är dock en tydlig skillnad mellan landsbygd och de tre storstäderna samt om ideologin är klart höger eller vänster.

Statliga myndigheter kan luta sig mot den statliga värdegrundens pelare, Effektivitet och service, som under professionell ledning borde kunna motivera sina behov av skattepengar för bland annat medborgarkommunikation. Visa på nyttan helt enkelt. Vad gäller relaterat för kommuner är det närmsta jag hittar Förvaltningslagen som under Service säger:

6 §   En myndighet ska se till att kontakterna med enskilda blir smidiga och enkla. Myndigheten ska lämna den enskilde sådan hjälp att han eller hon kan ta till vara sina intressen. Hjälpen ska ges i den utsträckning som är lämplig med hänsyn till frågans art, den enskildes behov av hjälp och myndighetens verksamhet. Den ska ges utan onödigt dröjsmål.

Sveriges kommuner och regioner, SKR, har som tidigare nämnts dessa Riktlinjer för närvaro i sociala medier vilka fokuserar mer på HUR snarare än VARFÖR.

Kommuner i sociala medier kvartal 3

Detta är den tredje kvartalsanalysen för Sveriges kommuner i sociala medier. Tidigare släppta är den första analysen med fokus resultat 2019 samt de för första och andra kvartalen 2020. 

På det uppskattade temat #tipsfrånverkligheten presenteras intressanta kommuner som delar med sig av sitt arbete bakom närvaro och framgång i sociala medier. Några av de som hittills varit med är:

  • Sollefteå
  • Sotenäs
  • och inom kort kommer du kunna lära mer av Gällivare, Höganäs och Säffle.

Följ gärna Kommunikationsanalys på Facebook för att säkra nya insikter.

Kommunal aktivitet – inlägg på Facebook kvartal 3

Hur aktiva var då landets kommuner under kvartalet? Om vi med aktiva menar antal inlägg var det Vänersborgs kommun som gjorde flest inlägg under tredje kvartalet: 212 (235) stycken, eller 71 (78) stycken per månad. Det motsvarar drygt tre gånger fler än kommunsnittet för tredje kvartalet, se nedan. 

Tvåan och trean, Nordanstigs kommun och Nyköpings kommun, gjorde 188 (199) respektive 185 (217) stycken inlägg under kvartalet (föregående kvartal inom parentes).

Vad gäller faktor influens under årets tredje kvartal placerar sig även Vänersborgs kommun där bland topp 5 på tredje plats.

Kommunsnitt – aktivitet

Sveriges kommuner gjorde under kvartalet i snitt 67 (94) inlägg per kvartal på Facebook, motsvarande 22 (31) stycken per månad. Vi kan alltså se en aktivitetsminskning från föregående kvartal från landets kommuner på Facebook.

Denna blogg har tidigare som utgångspunkt rekommenderat minst ett inlägg per dag, vilket alltså kommunerna generellt inte publicerade. Flödet ska givetvis vara relevant för följarna, och innehåll beror självklart även på inom vilken bransch verksamheten finns. Med tanke på den bredd av verksamheter som en kommun omfattar borde inte brist på innehåll vara en anledning till återhållsamhet. 

De tre kommuner som gjorde minst antal inlägg under kvartalet var Västerviks kommun 14 st, Gullspångs kommun 12 st och åter Surahammars kommun 6 st (4).

Om vi tittar på kvartalets återkommande etta i kommuninfluens, Säffle kommun, gjorde de 68 (93) inlägg under kvartalet, motsvarande 23 (31) inlägg per månad, en aktivitetsnivå enligt kommunsnittet. Influensen säkrades mycket på bas av den i jämförelse stora mängden reaktioner på sina inlägg. Håll utkik efter ett snart kommande #tipsfrånverkligheten där Säffle kommun i denna blogg delar sitt arbete bakom sin framgång i sociala medier.

Här kanske någon blir förvirrad av data ovan: är det flest antal inlägg som gäller för att få bra effekt, eller ändå inte sett till mängden för framgångsrika Säffle? Den kommunikativa utgångspunkten är att en bra effekt beror på en mix av räckvidd, engagemang och varumärkeskännedom. Mycket förenklat: ”Syns du inte, så finns du inte”. Även, är inläggen relevanta och paketerade på ett sätt som gör dem intressanta för mottagarna? Kommunikationsanalys värderar därtill högt en hygiennivå av faktor kundservice, det vill säga ta hand om och svara på frågor och kommentarer. Ibland värt att påminna om att det heter sociala medier av en anledning, vilket för mig innebär att både tala OCH lyssna OCH svara.

Av landets 290 kommuner har 283 av dem sidor på Facebook.

Kommunikationsanalys har för denna kvartalsanalys av kommuner i sociala medier tagit stöd av det svenska dataanalysföretaget Bumblewing med fokus faktor influens, på vilket resultat baseras. Endast en plattform, Facebook, analyseras i nuläget: detta i huvudsak på grund av den stora mängden sidor som måste hanteras – med hanterbar visualisering. Som tillägg utöver kvartalsresultat även en avgränsad benchmark med data från ytterligare ett verktyg, dataanalysföretaget Smampion, med data för endast en månad. Det är respektive kommuns huvudsida som mäts där sådan finnes. Meddela gärna ifall sidor ändrar länkadress, eller ifall någon av de sju kommuner som idag inte har några officiella sidor skulle aktivera sig på Facebook.

Landets topp 10 kommuner kvartal 3 2020 – influens sociala medier

Landets topp 10-kommuner av de 283, som säkrat högst influens på sin närvaro på Facebook under kvartalet (föregående kvartal inom parentes):

  1. Säffle kommun (Säffle kommun)
  2. Karlstads kommun (Karlstads kommun)
  3. Vänersborgs kommun (Vänersborgs kommun)
  4. Höganäs kommun (Uppsala kommun)
  5. Sotenäs kommun (Götene kommun)
  6. Sollefteå kommun (Trollhättans Stad)
  7. Uppsala kommun (Göteborgs Stad)
  8. Trollhättans Stad (Gällivare kommun)
  9. Linköpings kommun (Ludvika kommun)
  10. Ludvika kommun (Sotenäs kommun)

Bland landets topp 10-kommuner såg vi detta kvartal inga av de tre största städerna, medan landets fjärde stad, Uppsala kommun, placerade sig bland topp 10 vad gäller influens på Facebook. Kan det vara så att kommunalt medborgarintresse och engagemang är större utanför storstäderna?

Kommuner kvartal 3 2020 – del av total andel kommuninfluens på Facebook

Att praktiskt och förståeligt visualisera 283 kommuner är inte enkelt eller ens möjligt i alla verktyg. Bumblewing väljer i sin visuella grafik att avgränsa och namnge de topp 5 som lyckats allra bäst i sociala medier, resten grupperas som Övriga. Det ger en snabb och enkel överblick för om influensen domineras av någon/några kommunsidor, eller är mer jämnt fördelad.

Om vi tittar på gruppen Övriga, som bland kommuner utgör 85,5 (89,1) procent, och jämför med ett antal andra branscher är motsvarande för elhandel 44 procent, försäkringsbolag 57,5 (66,4) procent och myndigheter 22,6 (12,1) procent. 

Intressant notera att kommuner till skillnad från myndigheter alltså har en relativt jämn fördelning av influens och inte ett fåtal kommuner som dominerar. Ett tecken på jämnt fördelad stabil lokaldemokrati?

Med tanke på att influensens 100 procent fördelas bland 283 kommunsidor på Facebook, är det värt att poängtera att allt över 1 procent måste ses som mycket bra resultat. Ett snitt som fördelar resterade influens på 278 sidor skulle ge en sidinfluens på 0,3 procent om jämnt fördelad.

Sveriges kommuner i sociala medier Facebook – kvartal 3 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Vad gäller fördelning inlägg och relaterat engagemang kan vi nedan tydligt se Vänersborgs kommuns höga aktivitet visualiserad, och samtidigt det stora engagemang som Säffle kommuns inlägg utlöser bland följarna.

Västerviks kommun, som kan ses som ganska lågproducerande av innehåll på Facebook, skapar återkommande inlägg som genererar högt engagemang. 

Sveriges kommuner i sociala medier – engagemang inlägg (influens) kvartal 3 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Här kan det vara värt att nämna att analysen för landets kommuner inte omfattar sentimentanalys, vilket Kommunikationsanalys bland annat gör för de politiska partierna samt banker. Engagemang kan som bekant baseras på både positiv och negativ återkoppling. 

Bästa kommuninlägg på Facebook kvartal 3 2020

Förra kvartalet var det enbart inlägg relaterat coronapandemin med dess olika konsekvenser som utgjorde innehåll för landets kommunala topp-3 inlägg. Detta kvartal ser vi en större innehållsvariation bland topp 3-inläggen med högst influens, vilka gjordes av Falkenbergs kommun, Mölndals stad och Karlstads kommun.

Sveriges kommuner i sociala medier Facebook – bästa inlägg kvartal 3 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Bästa kommun per län – kvartal 3 2020

Kommunikationsanalys har även tittat länsvis på bästa kommun på Facebook per Sveriges 21 län (föregående kvartals etta inom parentes).

16 (14) kommuner behöll sin första plats inom eget län från föregående kvartal:

  • Blekinge: Sölvesborgs kommun (Sölvesborgs kommun)
  • Dalarna: Ludvika kommun (Ludvika kommun) 
  • GotlandRegion Gotland (kommun och region) (Region Gotland)
  • Gävleborg: Hudiksvalls kommun (Hudiksvalls kommun)
  • Halland: Falkenbergs kommun (Laholms kommun)
  • Jämtland: Krokoms kommun (Krokoms kommun)
  • Jönköping: Mullsjö kommun (Vetlanda kommun)  
  • Kalmar: Västerviks kommun (Västerviks kommun)
  • Kronoberg: Älmhults kommun (Växjö kommun) 
  • Norrbotten: Gällivare kommun (Gällivare kommun) 
  • Skåne: Höganäs kommun (Höganäs kommun)
  • Stockholm: Nynäshamns kommun (Nynäshamns kommun)
  • Södermanland: Nyköpings kommun (Eskilstuna kommun)
  • Uppsala: Uppsala kommun (Uppsala kommun)
  • Värmland: Säffle kommun (Säffle kommun)
  • Västerbotten: Storumans kommun (Storumans kommun)
  • Västernorrland: Sollefteå kommun (Sollefteå kommun) 
  • Västmanland: Köpings kommun (Köpings kommun)
  • Västra Götaland: Vänersborgs kommun (Vänersborgs kommun) 
  • Örebro: Örebro kommun (Örebro kommun)
  • Östergötland: Linköpings kommun (Norrköpings kommun) 

Bästa län på Facebook – baserat på resultat kommunnärvaro

Högst influens sammantaget per län för tredje kvartalet 2020 på bas av aktivitet av tillhörande kommuner. 

Topp 5-län på bas av kommuninfluens (föregående kvartal inom parentes):

  1. Västra Götaland 17,5 procent (Västra Götaland 17,6 procent)
  2. Värmland 16,3 procent (Värmland 12,7 procent)
  3. Skåne 11,3 procent (Skåne 10,5 procent)
  4. Stockholm 7,5 procent (Stockholm 8,5 procent)
  5. Gävleborg 4,5 procent (Norrbotten 6 procent)
Sveriges kommuner per län i sociala medier Facebook, del av influens – kvartal 3 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Fördelning total andel poster/inlägg per län baserat på respektive kommuner.

Som synes framkommer samma länsfördelning som enligt influens ovan, varför en möjlighet för större genomslag kan vara att kommuner i övriga län ökar sin innehållsaktivitet. Under kvartalet placerade sig Gävleborg högre och intog femte plats från Norrbotten som tappade några platser.

Sveriges kommuner per län i sociala medier Facebook, del av inlägg – kvartal 3 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Benchmark: Poängbaserad rankning – endast september månad – Facebook, Twitter, Instagram och YouTube

Du som följt denna blogg genom åren vet att Kommunikationsanalys vanligtvis brukar ha minst två olika verktyg som bas för analys: vad gäller de politiska månadsanalyserna upp till fyra verktyg. Detta för att ju fler liknande resultat på bas av samma objekt under samma tidsperiod, desto högre reliabilitet vad gäller slutsatser. Jag är lite kluven vad gäller att presentera flera källor när förutsättningar gör att datum och underlag inte är likvärdiga. Hör gärna av dig med dina tankar om relevans vad gäller att tillföra poängdata nedan som alltså avviker från dataanalys influens ovan, dvs. ej i sig jämförbart.

Nedan syns bästa kommuner enbart sett till september månad! – baserat på poäng enligt det svenska analysföretaget Smampion. Verktyget har 277 sidor i kategori kommuner/stad för bevakning. OBS! Detta är alltså ett annat verktyg och tidsperiod: endast september omfattas. Ej jämförbart med resultat och period vad gäller analys och slutsatser för influens, endast för benchmark av verktyg. 

Här finns även plattformarna Twitter, Instagram och YouTube med, med data baserad på de kommunsidor som verktyget har registrerade.

Jag har även valt data för den i mitt tycke mycket intressanta faktorn ”Kundservice” för Facebook och Twitter. Ger kommunerna svar eller informerar de bara, är min undran. Även detta kvartal gav denna faktor ett begränsat underlag, om än att kundservice på Twitter nu levererade två utfall.

Facebook – rankning bästa kommuner och kundservice september 2020

Sveriges kommuner Facebook – topp 10 faktor poäng september 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

Kundservice kommuner – Facebook september

Mycket få kommuner har gett utslag för denna faktor under september. De tre vi ser på listan är Karlstads kommun, Göteborgs Stad och Österåkers kommun som de som gav bäst kommunal kundservice på Facebook.

Sveriges kommuner – topp 10 kundservice september 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

Twitter – rankning bästa kommuner och kundservice september 2020

Sveriges kommuner Twitter – topp 10 poäng september 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

Kundservice kommuner – Twitter september

Från förra kvartalets tomma lista har nu två kommuner tagit plats vad gäller utfall av kundservice på Twitter: Malmö stad och Lunds kommun.

Sveriges kommuner Twitter – topp 10 kundservice september 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

Instagram – rankning bästa kommuner september 2020

Sveriges kommuner Instagram – topp 10 poäng september 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

YouTube – rankning bästa kommuner september 2020

Sveriges kommuner YouTube – topp 10 poäng september 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

Genom att visualisera data på bas av två verktyg med olika tidsperioder, och därmed blanda äpplen och päron, men förhoppningsvis inte förvilla, ser vi alltså skillnader mellan olika verktyg, där det ena har resultat viktat på parametrar för faktor influens, medan det andra har resultat viktat på parametrar för faktor poäng. Smampion har även data för en fjärde plattform, YouTube. Igen, observera att för Smampions verktyg ligger endast en månad, september, till grund, och denna data är inte jämförbar med influens omfattande helt kvartal. Influens, på vars resultat denna effektanalys baserar kvartalsresultatet.

Var det någon närvaro och effekt på Facebook som överraskade i analysen för tredje kvartalet? Hur uppfattar och upplever du våra kommuners närvaro i sociala medier? Ser du utrymme för mer/mindre kommunal aktivitet i flödet?

Behöver du ett bollplank eller stöd för ert arbete och resultat i sociala medier? Välkommen att höra av dig.

Nästa effektanalys kommer i januari/februari 2021 för fjärde kvartalet 2020 för kommuner i sociala medier.

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange: Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Datakälla: Bumblewing samt Smampion.

Definition av influens

Analys av kommunala Facebook-sidor: Analys omfattar 283 kommunsidor funna av 290 kommuner. Några kommuner har ingen officiell Facebook-sida. Kvartalets resultat baseras enbart på faktor influens. Som en möjlighet till jämförelse med andra verktyg finns poängbaserade resultat baserat på endast en månad. Endast sidor angivna som officiella och övergripande hela den kommunala verksamheten är med i analysen.

Sollefteå kommun blandar allvar och humor

Foto: Hjältar. Sollefteå kommun

I år har Kommunikationsanalys tagit med ett flertal nya och intressanta branscher för analys av deras framgång och närvaro i sociala medier, däribland kommuner. Du kan läsa mer om kommuners närvaro och framgång dels i denna analys för årets första kvartal 2020, dels i denna över andra kvartalet 2020.

Till inspiration för att nå framgång med sociala medier delar denna analysblogg även ”tips från verkligheten” från varumärken, som antingen förekommer på olika topplistor för sociala medier, eller som på andra sätt har en närvaro av intresse att belysa. 

Sollefteå kommun är ett av dessa framgångsrika varumärken som placerat sig i toppen bland mätverktyg vad gäller närvaro och effekt i sociala medier. Under första kvartalet intog kommunen fjärde plats av landets 283 analyserade kommuner på bas av faktor influens på Facebook. Denna gång delar Majed Safaee, kommunikationsstrateg vid Sollefteå kommun, sina tankar om hur kommunen arbetar med sociala medier för att nå framgång samt hantera uppföljning.

Vad vill Sollefteå kommun uppnå med sin närvaro i sociala medier?

– Vi vill vara närvarande och finnas på platser där såväl våra medborgare som personer som kan vara intresserade av vår verksamhet finns. Där spelar givetvis sociala medier en viktig roll eftersom en stor del av samtalen numera sker där. Vi försöker svara snabbt på de frågor som dyker upp för vi ser ett värde i att människor snabbt får en feedback, även om vi kanske inte kan ge detaljsvar på alla frågor.

– Samtidigt är resurserna är väldigt få. Det är i stora drag bara jag som jobbar med sociala medier dag till dag. Men vi har rätt bra samarbeten med såväl skribenter som fotografer som kan hjälpa oss om något roligt eller särskilt händer som kommunen inte kan bevaka med egna resurser.  Då kan vi till exempel få ett inlägg med bild som sedan publiceras i våra kanaler. Men det utgör en väldigt liten del av inläggen.

– Innehållet är en kombination av närvaro, myndighetsinformation, service och även marknadsföring. Vi är som sagt en rätt liten organisation men trots det så finns det en förväntan att vi ska jobba med allt detta. Större kommuner kan dela upp kommunikationen i olika kanaler beroende på målgruppen men vi måste kombinera. Sen har en del verksamheter egna sidor och kanaler såsom t.ex. Medborgarservice som finns på både Facebook och Instagram. Men då är kommunikationen också smalare och sker kanske mer när det finns tid och utrymme i verksamheten.

– Sen ska man inte sticka under stolen med att vi är en liten kommun med små resurser och den räckvidd som vi idag har med sociala medier skulle vi aldrig ha råd att köpa. Det finns även ett bra stöd från kommunledningen, som både har koll och själva kommer med såväl tips som uppslag.

Hur resonerar ni för ett lyckat upplägg? 

– Vi försöker hålla 1-2 inlägg per dag. Under semestrar så kanske det uteblir någon dag men annars försöker vi hålla det tempot. Vi har ingen publiceringskalender som vi följer slaviskt, däremot har jag oftast på måndag en grov plan för veckan. Men trots det så blir det väldigt ad hoc eftersom oavsett vad jag planerar så finns det en verksamhet med 2 000 medarbetare, och det händer saker nästan varje dag som ändrar planeringen.  

– Vi finns på Facebook, Instagram, YouTube och LinkedIn. Vi är som aktivast på Facebook och Instagram. På YouTube försöker vi ha en produktion på 1-2 publika filmer i månaden. YouTube använder vi också som publiceringsverktyg för interna filmer som vi har på vårt intranät osv. LinkedIn använder vi mest för specifika rekryteringar, där vi söker en väldigt speciell form av kompetens som vi vet kommer att vara väldigt svår att nå med till exempel annonser.

– Budget för annonsering i sociala medier är väldigt modest. Under årets första sju månader har vi annonserat för ca 10 000 kr i samtliga sociala medier-kanaler. Det är oftast rekryteringsannonser, men ibland även viss marknadsföring (turism) som vi boostar. Men som sagt, annonseringsbudgeten är rätt liten.  

– En viktig sak för oss tror jag är att vi är snabba på att återkoppla. Nästan oavsett dag eller tid på dygnet så försöker vi svara på de frågor som kommer in eller vägleda folk rätt. På så sätt blir det också relevant för människor att följa oss i våra kanaler.

– Sen försöker vi blanda allvar och humor. Vi är en myndighet och det speglar 90 procent av våra inlägg. Det är antingen allvarliga saker eller sånt som vi måste kommunicera för att det är viktigt eller bra för våra medborgare att känna till. Men samtidigt vill vi att det ska vara roligt att följa våra kanaler, att vi ska sticka ut och vara lite roligare.

– Just blandningen av allvar, närvaro och humor är ett bra koncept. Jag tittar en del på Polisen just för att de kombinerar väldigt allvarliga ämnen med lättsam kommunikation. Även HONY (Humans of NY) har ett väldigt tilltalande och enkelt kommunikationssätt.

Foto: Tema älgar. Sollefteå kommun

Hur följer ni upp resultat av er närvaro i sociala medier? Vilka verktyg använder ni? Har ni tydliga mål?

– Vi använder oss nästan uteslutande av kanalernas egna verktyg för uppföljning och de brukar räcka hyggligt långt, men även Google Analytics och vår webbplats egna statistikverktyg. Kontonas egna statistikverktyg försöker jag ha koll på löpande och stämma av var 3-4:e dag. Google Analytics och vår egen webbsidas statistik stämmer jag av en gång i månaden. Vi försöker ha koll på varifrån trafiken kommer och vad folk sökt för att komma till oss. Det är hjälper oss mycket med att utforma texter och säkerställa så att människor så snabbt som möjligt hittar informationen de söker.  

– Vårt tydligaste mål är egentligen att vara närvarande. I övrigt är det svårt för oss som myndighet att ha så många andra mål. Många av våra inlägg är sådant som vi måste göra. Jag kan i förväg redan säga att ett inlägg inte kommer att ge mer än 30-40 interaktioner men vi måste göra inlägget oavsett. Det vi lärt oss är att experimentera med bilder, rubriker, textmängd, men det är inte heller så att vi alltid hinner fundera och göra exakt rätt. Det viktiga är att sidan fortsätter växa och vara en relevant kanal, avslutar Majed.

Här hittar du Sollefteå kommun på Facebook.

Gillade du ovan? Här kan du läsa hur Sotenäs kommun arbetar med sin närvaro i sociala medier.

Under 2020 kommer fler tipsinlägg med röster och erfarenheter från bland annat banker, elhandel, försäkringsbolag, myndigheter, politiker och telekom. Du kan även hitta tidigare inlägg på samma tema från bland andra Livrustkammaren och partiledare Jonas Sjöstedt.

Arbetar du för ett intressant och/eller framgångsrikt varumärke i sociala medier, och vill dela med dig och synas? Är det något varumärkes arbete du gillar och skulle vilja veta mer om? Eller vill du att Kommunikationsanalys tar en titt på ert arbete och resultat i sociala medier? Hör gärna av dig.

Här kan du följa Kommunikationsanalys på Facebook för att säkra nya insikter.

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange: Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Foto: Sollefteå kommun