Kategoriarkiv: Digitala tips från varumärken

Sociala medier: Svedea välkomnar öppen feedback

Svedea. Omröstning sociala medier.

2020 utökade Kommunikationsanalys med ett flertal nya och intressanta branscher för bevakning och analys av deras framgång och närvaro i sociala medier, däribland försäkringsbolag. Här hittar du resultaten för landets försäkringsbolag i sociala medier för fjärde kvartalet 2020.

Denna blogg vill även inspirera genom att möjliggöra tips från digitala varumärken som antingen förekommer på de olika topplistor för sociala medier som bloggen lyfter, eller som belyser den vardag som ansvariga för sociala plattformar möter. En samlingsplats för professionella med #tipsfrånverkligheten.

Denna gång delar Kristian Lundgren, Head of digital business & customer experience vid Svedea, sina tankar om hur försäkringsbolaget arbetar med sociala medier för att nå framgång samt hantera uppföljning.

Svedea_logo

Vad vill Svedea uppnå med sin närvaro i sociala medier?

– Sociala medier är en mycket viktig och prioriterad kanal för oss. Genom vår närvaro på Facebook, Instagram och LinkedIn vill vi stärka relationen till våra olika målgrupper och skapa ett starkt engagemang kring vårt varumärke. Kanalen är med andra ord en betydelsefull byggsten i hela vår kommunikationsstrategi.

– Vi är ett försäkringsbolag som brinner för det vi försäkrar och vill visa våra målgrupper att vi delar deras passion och därför också förstår dem bättre. I det avseendet särskiljer vi oss från de flesta av våra konkurrenter. De har oftast en gemensam Facebook-sida för alla områden de försäkrar medan vi har sju olika sidor för sju olika produktområden. På så sätt blir vi också mer relevanta och intressanta för de målgrupper vi vänder oss till. Är du båtägare vill du främst finna innehåll om båtar på vår sida, inte tips på hur du klipper hundens klor.

– Eftersom sociala medier är en naturlig del av vardagen för de flesta människor så väljer många att kommunicera med oss den vägen. Ett flertal av våra sidor är numera viktiga kontaktytor för kundservice, men kan också fungera lite som forum för diskussion kring våra respektive nischer. Vi postar frekvent råd, tips och annat innehåll kring de saker vi försäkrar vilket genererar många frågor och kommentarer från våra följare. Interaktionen med våra kunder och andra besökare tycker vi är både värdefull, viktig och rolig och det är något vi prioriterar högt i det dagliga arbetet med sociala medier.

– Vi ser det som mycket viktigt att alltid lyssna på kunden och vill vara så transparenta som det bara går utan att göra avkall på sekretess, inte bara i sociala medier utan i alla våra kanaler. Även här skiljer vi oss från de flesta andra försäkringsbolag då vi håller funktionen för att lämna recensioner öppen på våra sidor. Vi välkomnar möjligheten att få feedback och omdömen från våra kunder i sociala medier.

– Avslutningsvis är sociala medier en av våra absolut viktigaste annonskanaler för att driva försäljning och bygga varumärke. Det är också vår enskilt största kanal för jobbannonsering och rekrytering (främst då LinkedIn och Facebook).

Svedea. Kampanj Jourkatter sociala medier.

Hur resonerar och agerar ni för ett lyckat upplägg? 

– Vi jobbar målmedvetet med att innehållet vi skapar ska vara underhållande, inspirerande, relaterbart och/eller lärorikt för de olika målgrupper vi kommunicerar med. Här finns självklart en viss utmaning i att försäkringar är en lågintresseprodukt som i sig inte uppfattas som särskilt spännande för de flesta. Därför har vi valt att lägga stort fokus på livet med hund, båt, mc etc. och verkligen ”nörda” kring allt som rör dessa världar, som vi ju själva också älskar. Många gånger kan det handla om tips, råd, skadeförebyggande information, vackert visuellt material och intressanta snackisar och nyheter.

– Vad gäller antal inlägg så snittar vi cirka 15-25 inlägg per vecka sett till både Facebook och Instagram. Det varierar beroende på tid på året och säsong för våra olika produkter. En försäkring i sig är kanske inte så intressant alla gånger, men det man försäkrar är ofta något man är passionerat intresserad av eller något man tycker väldigt mycket om. Relevant och träffsäkert innehåll kring det man försäkrar tror jag är den viktigaste vägen till ökat engagemang bland försäkringskunder. Sedan har även frekvens en viss betydelse. Försäkringsbranschens snitt på 10-12 inlägg per månad, på en generisk Facebook sida som riktar sig till alla försäkringsområden, känns dock för svagt för att skapa engagemang och aktivitet.  

– Även om vi ibland sponsrar inlägg så är vår ambition att innehållet alltid ska stå på egna ben och leva sitt eget liv. Detta har blivit mycket svårare de senaste åren på grund av Facebooks algoritmuppdateringar, vilket gör att jag nu kan se ett ökande behov av annonsering. Men det går fortfarande att skapa organiska blockbusters. Detta visar inte minst vår årligen återkommande katthemsaktivitet på Svedea Katt, som i denna blogg blev utsedd till de två bästa inläggen inom försäkring under tredje kvartalet 2020. Motsvarande inlägg tillhörde ju även topp tre 2019 och då för helåret. Ingen av dessa inlägg, varken i år eller förra året, hade en enda krona i sponsring.

– Eftersom vi arbetar med flera olika sidor och konton per plattform (sju för Facebook och sex för Instagram) varav flera med väldigt aktiva följare och besökare, ställer det höga krav på bemanning, process och organisation. Fler sidor innebär också fler poster att producera och publicera. Detta har medfört att vi under det senaste året behövt öka på vår bemanning och kompetens inom både innehållsproduktion och community management. Vi är idag 2-3 personer som arbetar med sociala medier inom Svedea. Sedan är det flera andra delar av verksamheten som på olika sätt bidrar till vårt innehåll och vårt bemötande på sociala medier. 

– Idag ligger huvudansvaret för sociala medier under kommunikationsavdelningen, men när det kommer till besvarande av försäkringsspecifika frågor eller rena kundärenden ligger en stor del av ansvaret hos kundservice. Våra kunder ska alltid bli bemött av en specialist, oavsett i vilken kanal de väljer att kommunicera med oss.

Hur följer ni upp resultat av er närvaro i sociala medier? Vilka verktyg använder ni? Har ni tydliga mål?

– Våra mål är tydliga och vi använder oss av flera olika KPI:er för att följa upp och mäta effekten av våra aktiviteter. Det vi främst mäter är följare, engagemang (likes, kommentarer och delningar) och spridning. När det kommer till det senare så har vi fokuserat mycket på organisk räckvidd genom åren men som många andra fått erfara så har det blivit mycket svårare att nå stor spridning utan sponsring trots ett mycket högt engagemang bland följarna. Vårt viktigaste KPI framåt kommer därför främst att vara engagemang vilket ställer krav på pricksäkert och relevant innehåll.

– För att skapa och bibehålla en ”puls” på våra olika sidor så har vi också målsatt frekvens, dvs. antalet publicerade poster per konto per vecka. Detta är också ett mätetal som vi kontinuerligt följer upp.

– Vi använder oss av flera verktyg för att hantera våra sociala medier. När det kommer till community management och svar på kundärenden använder vi Agorapulse. Publicering av innehåll sköter vi främst genom de olika plattformarnas egna verktyg, som Facebooks Creator Studio. För uppföljning och analys av olika mätetal använder vi Fanpage Karma.

– För annonshantering och kampanjuppföljning använder vi oss av de sociala mediernas egna ad management system, men självklart också Google Analytics för att ingående analysera all trafik som de digitala kanalerna genererar. Här är vi även i startgroparna att implementera en ny dashboardlösning för att ännu bättre kunna överblicka hur effektivt vår mediemix fungerar, avslutar Kristian.

Här hittar du Svedea på Facebook:

Under 2021 kommer fler tipsinlägg med röster och erfarenheter från bland annat banker, elhandel, myndigheter, sjukhus, regioner, politik och telekom. Du hittar även inlägg från bland andra Livrustkammaren och f.d. partiledare Jonas Sjöstedt. För dig med specifikt intresse för försäkringsbranschen vill jag tipsa om detta inlägg från Dina försäkringar.

Följ gärna Kommunikationsanalys på Facebook och LinkedIn för att säkra nya insikter.

Behöver du eller din organisation ett bollplank eller stöd vad gäller social media management? Välkommen att höra av dig.

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange: Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Foto: Svedea

Krisinformation.se prioriterar bemanning i sociala medier

Kommunikation sociala medier Krisinformation.se

I år har Kommunikationsanalys tillfört ett flertal nya branscher för benchmark och uppföljning av framgång och närvaro i sociala medier, däribland (statliga) myndigheter. Här kan du läsa mer om myndigheters framgång i sociala medier i effektanalysen för årets tredje kvartal 2020.

Denna blogg vill även inspirera genom att möjliggöra tips från digitala varumärken som antingen förekommer på de olika topplistor för sociala medier som bloggen lyfter, eller som belyser den vardag som ansvariga för sociala plattformar möter. En samlingsplats för professionella med #tipsfrånverkligheten.

Denna gång delar Amanda Lägervik Sjöstedt, webbredaktör vid Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), sina tankar om hur den gemensamma myndighetskanalen Krisinformation.se arbetar med sociala medier för att nå framgång samt hanterar uppföljning.

Vad vill Krisinformation.se uppnå med sin närvaro i sociala medier?

– Krisinformation.se använder sociala medier för att nå ut till fler med varningar, nyheter, viktigt meddelande till allmänheten (VMA) och råd. Dialogen med våra följare är också viktig. 

  • Krisinformation.se är basen för bekräftad krisinformation från svenska myndigheter. Genom att använda sociala medier kan vi se till att fler nås av den samhällsviktiga informationen och samtidigt ställa frågor till oss. 
  • Grundsyftet är att snabbt nå ut med bekräftad myndighetsinformation i sociala medier. Om vi är snabba på att kommunicera kan vi också minska risken för att rykten och felaktigheter sprids.
  • Vi är aktiva i sociala medier från tidig morgon till sen kväll och uppskattar verkligen dialogen som uppstår i våra flöden. Att vi prioriterar bemanning i sociala medier gör att vi snabbt kan moderera innehåll och besvara frågor så fort som möjligt. Det blir nästan som en chatt. Vi vill att man ska känna sig trygg i våra kommentarsfält och våga ställa frågor.
  • Vi ser också dialogen som ett sätt att inhämta information – det folk har mycket frågor om försöker vi lyfta till ansvariga myndigheter. Det kan göra att vi upptäcker att det saknas information inom något område eller att informationen behöver bli tydligare. I bland får vi också in tips från allmänheten via våra sociala kanaler om att någon händelse inträffat.

Hur resonerar och agerar ni för ett lyckat upplägg? 

– Redaktionen består av omkring 10 heltidsanställda medarbetare. Vi både postar och besvarar alla inlägg själva, och strävar alltid efter använda ett så enkelt språk, så att informationen blir så tillgänglig som möjligt. Eftersom vi ingår i MSB:s beredskapsorganisation innebär det att vi också har beredskap dygnet runt. För att kunna bemanna dessa pass har vi även hjälp av 8 extra medarbetare som jobbar på timme och kan täcka vissa av dessa pass. I samband med coronan har vi även skalat upp organisationen under kvällar och helger. Vi har alltså inte längre enbart beredskap för att hantera händelser under kvällar och helger, nu har vi också en person som arbetar fram till klockan 22 vardagar och helger.

– Det är viktigt att anpassa inläggen i sociala medier efter vad som funkar bäst i varje kanal. Vi har innehållsmöte varje vecka där vi på redaktionen planerar innehåll för sociala medier. Eftersom vi snabbt vill kunna producera och publicera material i sociala medier har vi satsat på produktion inhouse. Vi är några som jobbar med InDesign, som jag ser som ett mycket viktigt verktyg, och kan skapa grafiskt material, samt vi skapar filmer i verktyget Storykit.

– Vårt arbete har givetvis påverkats av coronapandemin. I våras genomförde MSB, Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen en nationell kampanj som bland annat gick i våra sociala kanaler. Så antalet följare har ökat explosionsartat. Det är mycket positivt eftersom det hjälper oss att nå många fler.

– Vi märker att frågorna är mycket mer specifika sedan de regionala skärpta allmänna råden infördes. Det har skett ett skifte från nationell till regional nivå. Vi märker också att många har blivit väldigt insatta i coronapandemin (vilket ju är naturligt, eftersom vi inte visste lika mycket i våras) och kanske jämför Sveriges hantering av pandemin med andra länders. Sen märker man nu, precis som i våras, att beslut från myndigheter väcker många olika känslor. Alla reagerar olika och drabbas olika.

– En pandemi kanske faktiskt är den kris då vårt uppdrag blir som viktigast. För det är så otroligt många som drabbas, samtidigt som det är många olika myndigheter och aktörer som har i uppdrag att kommunicera. Jag tror jag räknar ganska rätt om jag säger att vi samlar minst 50 olika myndigheters/aktörers information på sajten. Det här är den allra största händelsen vi någonsin har hanterat så det har varit utmanande att bygga sidor som kan möta allmänhetens behov. Eftersom mycket råd och rekommendationer har förändrats under tiden så är det ett otroligt stort informationspaket som vi behöver hålla uppdaterat – så det gäller att ha tungan rätt i mun!

– I vårt uppdrag ligger även att översätta informationen om covid-19 på flera olika språk: engelska, arabiska, somaliska, farsi, tigrinja, turkiska, teckenspråk, lättläst. Två redaktörer turas om att hantera detta (det krävs en heltidstjänst varje dag).

– Under coronapandemin har ett lyckat upplägg varit att skapa enkla grafiska plattor i färg där vi listar viktig information i punktform. Då nås alla av den viktigaste information utan att behöva klicka vidare. Det är också den typen av information, som inte länkar vidare, som vi märker ger allra bäst spridning och engagemang.

– Det är viktigt att vi som jobbar med myndighetsinformation hänger med i utvecklingen och vågar prova nya funktioner i de sociala kanalerna. I Instagram stories finns exempelvis många sätt att kommunicera mer interaktivt. Vi brukar göra quiz, ställa frågor och samla in tips från allmänheten som vi sedan delar vidare så att alla kan ta del av dem. Det blir som en form av crowdsourcing där alla kan bidra. Några exempel: ”Vänligaste sättet att bemöta någon som hostar/står för nära?”, ”Vilket är ditt bästa tips för att hålla ut i en annorlunda corona-vardag?”, ”Vilka är dina bästa tips på coronasäkra halloweenaktiveter?”. De här frågorna skapar alltid ett mycket stort engagemang. Man märker att många vill bidra med tips till andra, det tycker vi är fint. Vi ser det som att vi vill finnas där för allmänheten på flera sätt, inte bara för att publicera skarpa nyheter och råd, utan också som en hjälpande hand genom krisen. Både för att stödja och svara på frågor men också för att hjälpa andra att göra rätt.

– Jag vill passa på att nämna det hederspris som vi nyligen fick av IDG, och deras fina och talande motivering: ”Krisinformation.se är en sajt från MSB, Myndigheten för samhällsskydd- och beredskap. Här kan du snabbt hitta pålitlig och korrekt information om pågående kriser, något som såklart varit högaktuellt under 2020. Men den stora anledningen till att vi anser att Krisinformation förtjänar ett hederspris på årets Topp100-lista är att de i krisens start snabbt kom ut med enkla och tydliga inlägg i sociala medier. Inlägg som sedan kunde delas och spridas vidare – det som på marknadsföringsspråk brukar kallas ”sharables”. Vi tycker det är bra när myndigheter själva skapar innehåll som är enkelt att dela vidare. För i början av en kris finns alltid en önskan och ett stort behov från allmänheten att känna sig hjälpsam genom att dela vidare och sprida innehåll på sociala medier.”

Kommunikation sociala medier Krisinformation.se

Hur följer ni upp resultat av er närvaro i sociala medier? Vilka verktyg använder ni? Har ni tydliga mål?

– Vi använder Facebooks, Instagrams och Twitters egna verktyg för att mäta räckvidd och engagemang.

– Vi har inga konkreta siffermål gällande inläggen, men vi försöker alltid att nå så många som möjligt. När vi publicerar så kallade ”shareables” eller infografik är det för att vi vet att dessa inlägg delas mer och får högre interaktion. Så kring dessa inlägg (till skillnad från inläggen som är rena nyheter) tänker vi till lite extra kring hur vi kan få informationen så tydlig, enkel och kraftfull som möjligt. Det är viktigt med klarspråk till exempel.

– Vi använder oss av Meltwater Engage för att hantera kommentarer. Det har varit ett ovärderligt verktyg för oss eftersom vi under en period i våras hanterade ungefär 1 500 kommentarer per dag. När det var som mest intensivt möjliggjorde Meltwater Engage att vi på ett enkelt sätt kunde ta in mer hjälp för att svara i sociala medier.

– I Melwater Engage kan vi ta fram rapporter för de olika sociala kanalerna men också se statistik över hur många kommentarer vi hanterat och hur snabbt vi har svarat. Vi tittar ofta tillbaka i våra sociala medier för att se vad som fungerat bra och inte, och vilken typ av reaktioner inlägg får. Det går alltid att tweaka informationen på något sätt och det försöker vi göra.

– Under coronapandemin har vi kommunicerat extremt intensivt. Det har möjliggjort att vi fått testa många nya sätt att kommunicera. Vi har lärt oss mycket under tiden, och eftersom coronapandemin tyvärr är långdragen så har det gjort att vi kan följa effekten över tid och kan justera material, avslutar Amanda.

Här hittar du Krisinformation.se på Facebook.

Under 2020 kommer det fler tipsinlägg med röster och erfarenheter från bland annat elhandel, försäkringsbolagkommuner, myndigheter, regioner, sjukhus och telekom. Du hittar även inlägg från bland andra Livrustkammaren och f.d. partiledare Jonas Sjöstedt.

Här kan du följa Kommunikationsanalys på Facebook och LinkedIn för att säkra nya insikter.

Behöver du ett bollplank eller stöd vad gäller social media management? Välkommen att höra av dig.

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Foton: Krisinformation.se

Sociala medier: Höganäs kommun interagerar med andra

I år har Kommunikationsanalys valt ett flertal nya och intressanta branscher för benchmark och analys av deras framgång och närvaro i sociala medier, däribland kommuner. Här hittar du resultaten för landets kommuner i sociala medier för årets tredje kvartal 2020

Denna blogg vill även inspirera genom att möjliggöra tips från digitala varumärken som antingen förekommer på de olika topplistor för sociala medier som bloggen lyfter, eller som belyser den vardag ansvariga för sociala plattformar möter. En samlingsplats för professionella med #tipsfrånverkligheten.

Denna gång delar Charlotte Vahtera, kommunikationschef vid Höganäs kommun, sina tankar om hur kommunen arbetar med sociala medier för att nå framgång samt hantera uppföljning.

Charlotte Vahtera, kommunikationschef Höganäs kommun

Vad vill Höganäs kommun uppnå med sin närvaro i sociala medier?

– Höganäs inställning med att vara aktiva i sociala medier är ”syns vi inte, finns vi inte”, och för att synas behöver det vi publicerar vara så bra att det väcker intresse hos mottagaren. Kommunikationsavdelningen i Höganäs har ett tydligt uppdrag att jobba med dialog och service som är en del i kommunens vision.

– Vår närvaro i sociala medier handlar om att finnas där våra målgrupper finns och berätta om allt arbete som pågår i de kommunala verksamheterna. Sociala medier främjar verkligen arbetet med att möta kommunens medborgare online och erbjuda service digitalt. En annan viktig aspekt med vår närvaro handlar också om att sprida effektfull kommunikation om Höganäs varumärke och det Höganäs är. Det gäller att vi som kommun hänger med i den digitala utvecklingen och skapar digitala mötesplatser och därmed ännu bättre service.

Hur resonerar och agerar ni för ett lyckat upplägg? 

– Våra officiella sociala medier har olika funktioner/kommunikatörer som ansvarar för kanalen utifrån kompetensområde. Den med Facebook-kompetens och copykompetens ansvarar för content på Facebookkontot, den med Instagram-kompetens och bildinriktning ansvarar för innehåll Instagram-kontot och den med Youtube-kompetens och filmkompetens ansvarar för vad vi publicerar på vår Youtube-kanal. Därtill har vi två kommunvägledare i kommunens servicecenter som är specifikt inriktade på att jobba med att besvarar frågor och ge service i sociala medier. Varje vecka har vi planeringsmöten där kommunens kommunikatörer samverkar kring veckan i sociala medier.

– Sociala medier är ett effektivt sätt att nå ut på om man anpassar innehållet, och det är just det vi gör i Höganäs. Ordval, bildval, tonalitet och textuppbyggnad är något kommunens kommunikatörer har i ryggraden och har fått genom att lära känna sina mottagare i respektive kanal. Med vår kommunikation vill vi skapa uppmärksamhet i det stora mediebruset som finns i sociala medier. 

– Du kan bara gå till dig själv när du scrollar igenom dina sociala medier, det kommer massor med intryck från alla håll och det krävs något speciellt för att du ska stanna till och inte scrolla vidare. I Höganäs har vi i åtanke att vi endast har ett fåtal sekunder på oss att locka läsare till våra inlägg och därför är det viktigt att innehållet är så pass bra att läsarna väljer just Höganäs kommuns inlägg att titta på. 

– Vi är noggranna med vilka bilder vi lägger ut, en bild eller film säger mer än tusen ord och vi är extra noggranna med en personlig tonalitet i det vi skriver till. Det måste hänga ihop. Som kommun är det lätt att skriva byråkratisk eller svår svenska, men i Höganäs ser vi en personlig och lättsam ton som mer relationsskapande och framgångsrik. 

– En annan sak vi arbetar mycket med är att försöka besvara tänkbara reaktioner och kommentarer redan när inläggen görs. Anledningen är dels att vara tydliga i vår kommunikation, dels för att det inte ska belasta vårt servicecenter som modererar kommentarsfälten. 

– Kort sagt, vi gör mer av det som går bra och nischar våra kanaler och har olika strategier för varje kanal. Vi har lärt känna våra målgrupper i våra officiella kanaler och det är den viktigaste framgångsfaktorn. Facebook är där vi samhällsinformerar, lägger ut snabba nyheter och bygger invånarstolthet. På Instagram arbetar vi med vårt platsvarumärke, både för att bygga stolthet hos de som redan bor i kommunen. Men också för att inspirera potentiella hitflyttare och besökare så att kommunen kan växa och utvecklas i den takt kommunens vision slagit fast. Våra andra digitala och officiella kanaler som Youtube, LinkedIn och vår hemsida har också tydliga och kanalspecifika strategier för att hela tiden utvecklas och bli bättre. 

– Ett tips är: trendspana inte bara på myndigheter för att du jobbar i och för en myndighet. Pinterest.se är ett bra forum där vi i Höganäs ofta trendspanar, både utifrån bildtrender men också utifrån innovativa sätt – det kan skapa en tanke i en själv till att hitta en ny infallsvinkel utifrån ämnet man ska göra kommunikation kring. Det vi publicerar på våra sociala mediekonton blir också bilden av framtidens kommun, så våga häng med i utvecklingen och det som sker inom sociala medier världen över.

– Det andra tipset: var nyfiken, sök till exempel i sociala medier på en dansk kommun som du känner till, eller en norsk – eller varför inte kolla hur gör de i USA? Eller Spanien? Var kreativ och hitta nya sätt att trendspana på – det kommer göra dig ännu mer kreativ till att göra bra kommunikationsinnehåll för det varumärket du arbetar för. Så, spana, spana och återigen spana!

Hur följer ni upp resultat av er närvaro i sociala medier? Vilka verktyg använder ni? Har ni tydliga mål?

– En stor del i vår uppföljning handlar om att titta på vad som har gått bra och vad som inte fått önskad effekt; där tänker vi om och hittar andra kanalval för att hjälpa kommunens verksamheter att nå ut mer effektfullt och till rätt målgrupp. 

– Vi följer upp inlägg via plattformarnas egna statistikverktyg, men använder oss också av en prenumeration på Smampion. Vi inspireras och spanar mycket på privata företag som är framgångsrika i sociala medier, både svenska och utländska. Varje år gör vi årliga strategier för våra olika sociala medier. Vi har valt att ha det årsvis och kanalvis för det händer nya saker och kommer nya funktioner i de sociala kanalerna hela tiden. 

– Våra konton på Facebook och Instagram har en hög engagemangsgrad, och det är också något vi uppmuntrar följarna till och jobbar aktivt med att få till. Varje vecka mäter vi engagemangsgraden i Smampion för att hitta nya sätt att öka engagemangsgraden i fall där den har sjunkit. Vi har inget extraverktyg kopplat till att hantera kommentarer, utan använder oss av standardverktygen som finns i Facebook och Instagram. Om kommunvägledarna i vårt servicecenter skulle snitta på tidsåtgången för att hantera den digitala servicen och dialogen på sociala medier så hamnar den på cirka en och en halv till två timmar om dagen. Tiden varierar såklart utifrån hur mycket engagemang inläggen skapar.

– Våra mål är att ha trogna följare som inte slutar att följa oss: vi vill skapa bra och matnyttigt innehåll och behålla våra ”kunder”. En del i vårt utvärderingsarbete handlar också om att våga testa nytt. Nu i oktober testade vi till exempel att lajvsända vårt kommunfullmäktigemöte på Facebook: tidigare har vi endast lajvsänt på vår Youtubekanal och effekten var enormt fler antal tittare. 

– Vi har testat annonsering för att se om våra inlägg kan nå ut till fler, i vissa fall har det hjälpt, i andra fall inte. Då lär vi oss också och får en magkänsla för vad som fungerar, hur det fungerar och när det fungerar. Vi har även så smått börjat att testa på storys på Instagram och LinkedIn och ser stor effekt utifrån antalet integrationer till sidan.

– Det stora målet i sig som man aldrig får glömma, handlar såklart om att nå ut till fler människor och skapa värdefull samhällsinformation som engagerar, informerar och främjar en god medborgardialog för de vi som kommun finns till för! I Höganäs har detta varit ett framgångsrikt val, avslutar Charlotte.

6 tips i sociala medier från Höganäs kommunikationschef

  1. Skapa engagemang genom att ställa frågor i inläggen
  2. Interagera med andra konton för att sprida det egna varumärket 
  3. Lär känna vad som går hem hos din målgrupp 
  4. Våga sluta göra det som inte går bra och gör mer av det som går bra
  5. Låt varje kanal ha kanalspecifikt innehåll, egen strategi och egen nisch
  6. Trendspana ofta och häng med i sociala medietrender 

Här hittar du Höganäs kommun på Facebook. 

Under året kommer fler tipsinlägg med röster och erfarenheter från bland annat banker, elhandel, försäkringsbolagmyndigheter, sjukhus, regioner, politik och telekom. Du hittar även inlägg från bland andra Livrustkammaren och f.d. partiledare Jonas Sjöstedt.

Här kan du följa Kommunikationsanalys på Facebook och LinkedIn för att säkra nya insikter.

Behöver du ett stöd eller bollplank vad gäller social media management? Välkommen att höra av dig.

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange: Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Foto: Höganäs kommun

Sociala medier: Försvarsmakten utmanar stereotyper

Försvarsmakten Instagram

I år har Kommunikationsanalys valt ett flertal nya och intressanta branscher för benchmark och analys av deras framgång och närvaro i sociala medier, däribland skattefinansierade verksamheter som myndigheter. Du kan läsa mer om (statliga) myndigheters närvaro och framgång i analyserna för första, andra och tredje kvartalet 2020.

Denna blogg vill även inspirera till framgång i sociala medier genom att möjliggöra tips från organisationer som förekommer på de olika topplistor som bloggen lyfter. Eller som väl belyser den vardag som ansvariga för sociala plattformar möter. En samlingsplats för professionella – med #tipsfrånverkligheten.

Försvarsmakten är ett av dessa framgångsrika varumärken som placerat sig i toppen bland olika mätverktyg vad gäller närvaro och effekt i sociala medier. Denna gång delar Christoffer Dahlin, marknadskommunikatör vid Försvarsmakten, sina tankar om hur myndigheten arbetar med sociala medier för att nå framgång samt hantera uppföljning.

Vad vill Försvarsmakten uppnå med sin närvaro i sociala medier?

– Försvarsmakten finns i sociala medier för att på ett lättillgängligt sätt kunna berätta om myndighetens uppdrag och ha en dialog med allmänheten. Vi vill visa upp och berätta om det vi gör och är duktiga på.  

Hur resonerar och agerar ni för ett lyckat upplägg? 

– Vi försöker ständigt utveckla vårt sätt att paketera myndighetsinformation på ett lättbegripligt och inspirerande sätt. Vi är noggranna med att anpassa våra inlägg och budskap till de kanaler där vi har närvaro. Som bekant har du inte många sekunder på dig att fånga intresset i sociala medier och det gäller att göra intryck direkt. 

– Vi har kartlagt våra målgrupper och utarbetat en tydlig idé om vilket jobb respektive kanal ska göra i Försvarsmaktens digitala universum. Det gör att vi kan välja ut nyheter, bilder och video som gör att du känner dig träffad, inspirerad eller upplyst. Försvarsmakten finns på Facebook, Twitter, Instagram, YouTube och LinkedIn. Samt annonsering på Snapchat i samband med kampanjer.

– I en stor organisation som Försvarsmakten är det viktigt att internt våga vara tydlig med vilket jobb våra sociala kanaler kan och inte kan göra. Den externa målgruppen går alltid först och vi som producerar innehåll har en tanke med hur inläggen bidrar till Försvarsmaktens kommunikativa mål. 

– Att vi med hjälp av kommunikationen i våra sociala kanaler vill utmana, den stereotypa, bilden av hur en soldat ser ut och agerar tror jag är tydlig. Vi jobbar aktivt med att i bild och text inspirera fler till att våga ta steget och söka sig till Försvarsmakten. Eller åtminstone få ett ökat förtroende för det vi gör.

– Vi är nu tre stycken som jobbar regelbundet med att ta fram content till Försvarsmaktens största sociala kanaler: Facebook, Instagram och LinkedIn. Jag på heltid och mina kollegor Moa Söder och Pontus Kandelin på halvtid. Vi sitter på Försvarsmaktens HR-centrum i Stockholm i en vanlig kontorsmiljö. Så vi är beroende av att hela tiden nätverka med andra i Försvarsmakten för att få fram bra bilder, video och intressanta händelser för att det vi publicerar ska kännas värdefullt för de hundratusentals följare vi har och visa upp alla delar av verksamheten. 

– Hantering av alla frågor som kommer in och moderering av alla flöden svarar Rekryteringslinjen. De svarar upp för Försvarsmakten i våra sociala kanaler men också via mejl och telefon under kontorstid. Ibland förlängs arbetstiden för att kunna moderera, till exempel under Pride senast så hanterades över 1 000 kommentarer bara på Försvarsmaktens Instagram. 

– Varje vecka har vi ett redaktionsmöte och ett content/arbetsmöte med fokus på sociala medier. På redaktionsmötet möts de som jobbar med sociala medier, webb, kundtjänst och event i samma forum för att kommunikation ska synka. Det andra mötet vi har är mer inriktat på att fördela arbetet och producera innehåll för kanalerna. Till grund för vårt arbete ligger givetvis kommunikationsavdelningen på högkvarterets arbete med kommunikativa mål och visuell identitet, som inriktar all Försvarsmaktens kommunikation. De ser till att det finns en röd tråd mellan centrala och lokala konton.  

– Det som syns i våra centrala kanaler och kampanjer är bara en del av Försvarsmaktens totala digitala närvaro. Alla Försvarsmaktens förband, och väldigt många medarbetare, delar dagligen med sig, i sociala medier, av sin vardag i myndigheten och bidrar till allmänhetens bild av oss. 

Foto:  Albert Fejza/Försvarsmakten. Från vänster: Pontus Kandelin, Moa Söder, Christoffer Dahlin

Hur följer ni upp resultat av er närvaro i sociala medier? Vilka verktyg använder ni? Har ni tydliga mål?

– Vi har över tid koll på att antalet följare ökar, att inläggen vi publicerar engagerar och att andelen kvinnor fortsätter öka.

– Till vår hjälp har vi en analysfunktion som kan djupdyka i vår data. För att nämna ett exempel så utvärderades den cirka 40 procentiga ökningen av följare på Försvarsmaktens Instagram under de senaste två åren. Där framgick att andelen män som följer Försvarsmaktens Instagram ökat med 36 procent och andelen kvinnor med hela 51 procent! Så samtidigt som totalen ökar så har andelen kvinnor ökat ordentligt, vilket är viktigt för Försvarsmakten.

– Vi har till exempel testat att göra flera inlägg i rad på samma tema men då sett att intresset dalar snabbt. Och vi har A/B-testat olika ordval, bildval eller format för att kunna ta beslut baserade på data i stället för magkänsla. För att nämna ett exempel testade vi för ett tag sen om vi fick bättre effekt på en videoenhet för en rekryterandekampanj genom att kapa 0,5 sekunder i början av videon.

– Utöver de övergripande målsättningarna jobbar vi i projektform och analyserar specifika kampanjer eller företeelser utifrån projektens målsättningar, avslutar Christoffer. 

Här hittar du Försvarsmakten på Facebook

Under 2020 kommer fler tipsinlägg med röster och erfarenheter från bland annat banker, elhandel, försäkringsbolagkommuner, myndigheter, regioner, sjukhus och telekom. Du hittar även inlägg från bland andra Livrustkammaren och f.d. partiledare Jonas Sjöstedt.

Här kan du följa Kommunikationsanalys på Facebook och LinkedIn för att säkra nya insikter.

Behöver du ett bollplank vad gäller social media managementVälkommen att höra av dig.

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange: Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Foton: Försvarsmakten och Albert Fejza/Försvarsmakten.

Sociala medier: Akademiska sjukhuset låter kärnvärden lysa

Akademiska sjukhuset sociala medier

I år har Kommunikationsanalys valt ett flertal nya och intressanta branscher för benchmark och analys av deras framgång och närvaro i sociala medier, däribland regioner och sjukhus. Du kan läsa mer om svenska sjukhus i denna kvartalsanalys omfattande årets tredje kvartal 2020.

Denna blogg vill även inspirera till framgång i sociala medier genom att möjliggöra tips från organisationer som förekommer på de olika topplistor som bloggen lyfter. Eller som väl belyser den vardag som ansvariga för sociala plattformar möter. En samlingsplats för professionella – med #tipsfrånverkligheten.

Akademiska sjukhuset är ett av dessa framgångsrika varumärken som av landets sjukhus visat sig placera sig i toppen bland olika mätverktyg vad gäller närvaro och effekt i sociala medier. Denna gång delar Emelie Tingvall, webbredaktör på enheten för webb och sociala medier på kommunikationsavdelningen vid Akademiska sjukhuset, sina tankar om hur sjukhuset arbetar med sociala medier för att nå framgång samt hantera uppföljning.

Vad vill Akademiska sjukhuset uppnå med sin närvaro i sociala medier?

– Vi hoppas att vi genom vår närvaro i sociala medier ska vara tillgängliga för och skapa en bra relation med våra målgrupper, som består av både patienter, medarbetare, potentiella medarbetare, media och intresserad allmänhet. Vi vill på ett naturligt och intressant sätt kunna berätta om allt vi gör på sjukhuset och stärka vårt varumärke som ett framstående sjukhus med högspecialiserad vård och även visa att vi är en attraktiv arbetsgivare. Genom våra sociala medier hoppas vi kunna skapa en ärlig bild av hur det är att arbeta, eller vara patient eller närstående, på sjukhuset.

Facebook Akademiska sjukhuset

Hur resonerar och agerar ni för ett lyckat upplägg? 

– För ett lyckat upplägg på sociala medier är det viktigt för oss att ha en tydlig strategi och att jobba aktivt efter den. Vi jobbar långsiktigt med planering av våra sociala kanaler men har även plats för spontanitet och är flexibla i att anpassa innehåll efter aktuella händelser i samhället. Vi har även en tydlig grafisk profil som vi jobbar efter för att skapa igenkänning och enhetlighet på våra sociala medier.

– Vår strategi är att i mångt och mycket låta medarbetarna själva ta plats på våra sociala medier och låta dem berätta om sin vardag på sjukhuset. Det gör att vårt innehåll blir transparent och trovärdigt och vi upplever att det ger god respons. Vi märker att man har lättare att relatera till människan och den personliga upplevelsen snarare än när sjukhuset i stort står som avsändare.

– Vi har olika strategier för olika kanaler: På Facebook blandar vi personliga berättelser med pressmeddelanden, nyheter om forskningsprojekt, lyckade satsningar inom vården och utveckling på sjukhuset. För oss är det viktigt att ligga i framkant och vi testar gärna nya funktioner inom sociala medier, till exempel att sända lajv på Facebook, vilket vi gjorde som första sjukhus i Sverige.

– På Instagram har vi ett tydligt upplägg med stafettkonto där olika avdelningar och mottagningar veckovis turas om att ansvara för kontot. Instagramkontot är det största sjukhuskontot i Sverige med nu över 23 000 följare. Det har även gjorts en forskningsstudie om vårt Instagramkonto (Lunds universitet). Vi försöker vara nära följarna genom att öppna upp för frågestunder med olika experter, men även möjlighet att ställa frågor till enskilda medarbetare, till exempel en nyutexaminerad sjuksköterska. Vi märker att det är uppskattat att kunna få direktkontakt med sjukhuset och att det skapar en god relation med följarna.

– På avdelningen har vi en person som har övergripande ansvar för de sociala kanalerna men vi hjälps hela tiden åt och bollar idéer, budskap och format, så kanalernas innehåll är ett resultat av ett bra teamwork på avdelningen. Vi har veckovisa redaktionsråd med hela avdelningen där vi går igenom alla kommande kommunikationsinsatser (både externt och internt) och publiceringar de närmsta två veckorna. Sen har vi en långsiktig strategi för alla kanaler och vi försöker hela tiden att tänka framåt kring vad vi skulle kunna göra för innehåll kopplat till aktiviteter längre fram i tiden, men innehållet styrs mycket av vad som är aktuellt för stunden. När det gäller Instagramkontot, som är ett stafettkonto och där innehållet i mångt och mycket tas fram av avdelningarna själva, krävs ett större planeringsjobb och där bokar vi in avdelningar löpande under året. Där försöker vi koppla visst innehåll till särskilda temadagar eller andra händelser under året då det kan vara extra passande att lyfta fram en viss verksamhet.

– Vi omvärldsspanar hela tiden för att få inspiration från andra sjukhus och regioner. Några som vi följer är Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Akuten Danderyd och Karolinska Universitetssjukhuset, men även utländska konton som Cleveland Clinic och Oslo universitetssykehus. Vi kan hitta mycket inspiration och tips från varandra!

– I all kommunikation är vi noga med att våra kärnvärden lyser igenom – skickliga, ödmjuka och långsiktiga. Vi vill berätta om allt det fantastiska som sker varje dag på vårt sjukhus och samtidigt vara ödmjuka inför de svårigheter som finns. Vi vill att vår närvaro på sociala medier ska spegla verkligheten, och vill ta upp både det som är bra men också det som kan vara svårt eller tungt.

Instagram Akademiska sjukhuset

Hur följer ni upp resultat av er närvaro i sociala medier? Vilka verktyg använder ni? Har ni tydliga mål?

– Vi använder enbart plattformarnas egna verktyg och ser regelbundet över statistiken för våra sociala medier och utvärderar vad som ger bra respons och vad som ger mindre bra respons. När vi märker att något ger mindre bra respons försöker vi förbättra nästkommande inlägg genom att förpacka våra budskap på ett annat sätt för att nå ut bättre. Vi försöker också hela tiden anpassa oss efter nya algoritmer som styr innehållets genomslag och håller koll på resultatet i förhållande till dessa. Vi har tydliga mål kring att hela tiden öka antalet följare och engagemang och följer upp detta regelbundet via de inbyggda statistikverktygen.

– Vi öppnar även då och då upp för möjligheten för följarna att själva skicka in förslag på vad de vill se mer av på våra konton, och berätta om varför de följer oss och vilka de är. På så sätt får vi också en bild av vad som uppskattas mest och vad vi ska fortsätta med. Vi har alltid en person som bevakar kanalerna och som ansvarar för att svara inom ett dygn. Ofta behöver frågorna vidarebefordras till ansvarig person, och det kan ibland ta tid då många i verksamheten ofta har fullt upp. Om vi vet med oss att svar kan komma att dröja försöker vi alltid att återkoppla det.

– Förutom statistiken kring engagemang och räckvidd tittar vi även mycket på andra parametrar som ålder, kön och geografisk placering för att hålla koll på vilken målgrupp vi har och vilka som interagerar mest med vårt innehåll. Statistiken kan även berätta vilka veckodagar och vilka tidpunkter på dagen som det är bäst att publicera, och vi anpassar oss till detta för att få bästa möjliga resultat. Att hålla koll på statistiken är ett tacksamt och tydligt verktyg för att kunna utveckla våra sociala medier, avslutar Emelie.

Här hittar du Akademiska sjukhuset på Facebook. 

Under 2020 kommer fler tipsinlägg med röster och erfarenheter från bland annat banker, elhandel, försäkringsbolag, kommuner, sjukhus, regioner och telekom. Du hittar även inlägg från bland andra Livrustkammaren och f.d. partiledare Jonas Sjöstedt.

Har du funderingar runt er egen närvaro i sociala medier? Behöver du ett bollplank vad gäller social media managementVälkommen att höra av dig.

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange: Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Foto: Akademiska sjukhuset Uppsala

Sociala medier: Angereds Närsjukhus värnar om tonaliteten

Foto: ANS – Angereds Närsjukhus

I år har Kommunikationsanalys valt ett flertal nya och intressanta branscher för benchmark och analys av deras framgång och närvaro i sociala medier, däribland regioner och sjukhus. Du kan läsa mer om svenska sjukhus i denna kvartalsanalys omfattande årets tredje kvartal 2020.

Denna blogg vill även inspirera till framgång i sociala medier genom att möjliggöra tips från organisationer som förekommer på de olika topplistor som bloggen lyfter, eller som väl belyser den vardag som ansvariga för sociala plattformar möter. En samlingsplats för professionella – med #tipsfrånverkligheten.

Denna gång delar Rebecca Landmér, kommunikatör vid Angereds Närsjukhus, sina tankar om hur sjukhuset arbetar med sociala medier samt hanterar uppföljning.

Vad vill Angereds Närsjukhus uppnå med sin närvaro i sociala medier?

– Angereds Närsjukhus är ett specialistsjukhus, som i stora delar har valt att söka nya sätt att tänka kring vård och hälsa, med avsikt att finnas nära de lokala invånarnas behov. Sjukhuset har också ett särskilt fokus på folkhälsa, förebyggande hälsa och goda levnadsvanor. Anledningen till att det byggdes var bland annat för att vara en del i arbetet med att utjämna de hälsoskillnader och skillnader i livslängd (-10 år) som man kan se om man jämför Göteborgs nordöstra stadsdelar med övriga staden (och landet).

– Via våra sociala medie-kanaler vill vi förmedla bilden av ett nära och tillgängligt sjukhus, med kompetent personal som ser till hela patienten. Men rätten till jämlik vård och hälsa i fokus.

Foto: Rebecca Landmér, Angereds Närsjukhus

Hur resonerar och agerar ni för ett lyckat upplägg? 

– Som kommunikatör har jag bland annat ansvarat för sociala medier på Angereds Närsjukhus i fem år. Förra året blev Angereds Närsjukhus (ANS) ett av fyra sjukhus i den nya förvaltningen Sjukhusen i väster (SV). De övriga tre är Alingsås lasarett, Frölunda Specialistsjukhus och Kungälvs sjukhus.

– Från att ha varit ensam kommunikatör på Angereds Närsjukhus fick jag då två nya kollegor, som sitter på Kungälvs sjukhus. En av dem fick uppdraget att hantera samtliga sociala medier-konton hos Sjukhusen i väster. Det visade sig snart inte fungera så bra. Om man inte är på plats, och inte kan hämta in rörelser och stämningar i den fysiska organisationen, blir inläggen kalla, intetsägande och ointressanta. Det har varit en tid av osäkerhet över vem som ska göra vad. Men nu har jag åter själv hand om ANS sociala medier, åtminstone för en tid. Dessutom gör jag ibland inlägg även på våra övriga konton. Min totala tid för sociala medier uppskattar jag till 2-3 timmar per vecka, och då hanterar jag även svar på kommentarer, vilka dock är mycket sporadiska.

– Jag arbetar med redaktionellt, relationellt och informativt innehåll. Förutom på Facebook finns Sjukhusen i väster även på Instagram, YouTube och LinkedIn, men där jobbar vi lite annorlunda. På Instagram har några av våra sjukhus ambulerande konton, där ansvaret för publicering vandrar mellan verksamheterna. YouTube använder vi mest som en förvaringsyta för film (där det mesta är olistat). Linkedin använder vi för främst för jobbannonser, men det händer att vi även lägger ut annat som bedöms kunna stärka arbetsgivarvarumärket.

– Tonaliteten och närvaron i kommunikationen från ANS är mycket viktig. Inlägg i sociala medier ska kännas nära. Jag jobbar mycket med att kommunicera tillgängligt, på lätt svenska och att hitta ett tonläge som inte mästrar och ger råd och pekpinnar ”från ovan”. Vi är trots allt en myndighet och talar med den auktoriteten i ryggen, men har funnit att torra myndighetsförmaningar sällan fungerar särskilt bra som kommunikationsbärare. Tilltalet ska vara direkt, öppet och framförallt vänligt.

– De inlägg som brukar få bäst spridning är personporträtt av personal. Helst vårdklädda. Men de inlägg som jag ser som mest framgångsrika är när de får spridning och interaktion inte bara från vårdpersonal, utan från invånare. Gärna lokalbefolkning. För vi vill gärna vara en del i det som skapar en känsla av stolthet över nordöstra Göteborg – och självklart, som nyanserar den stereotypa bilden av förorten.

Hur följer ni upp resultat av er närvaro i sociala medier? Vilka verktyg använder ni? Har ni tydliga mål?

– Jag har alltid haft en ambition att mäta resultatet, men, åren går och hittills har jag inte hunnit/prioriterat det. Det är en ständig källa till känsla av otillräcklighet.

– Vi har ett verktyg – Matomo – som är för webb och sociala medier. För rekrytering använder jag UTM-strängar för att kunna mäta åtminstone en del av konverteringen och kan kasta ett getöga på resultatet. Men inte systematiskt. Och jag sätter inte upp tydliga mål, annat än önskan om så god spridning som möjligt.

– Jag gör inlägg med olika inriktningar och mål, som:  

  • Platsannonser – mål: ansökningar. 
    Dessa kan vara problematiska. De tenderar att avvika från övrigt flöde, kan vara torra, opersonliga, och trötta ut följare. Därför jobbar jag med att formulera om dem till artiklar eller intervjuer med aktuell mottagning. På så sätt tillför de något till bilden av sjukhuset som helhet och förmedlar en bredare och mer personlig bild, både av oss och av den utlysta tjänsten.
  • Event – mål: fysisk närvaro
    Detta har av förklarliga skäl inte varit stort det senaste halvåret. Men tidigare har bl.a. vår Folkhälsoenhet synts mycket på lokala event, t.ex, Angereds bokmässa, biblioteksdagar, skolevent och festivaler.
  • Relationsskapande/storytelling – mål: stärka bilden av våra verksamheter, arbetsgivaren och arbetsplatsen
    Det kan handla om t.ex. intervjuer, forskning, pågående projekt, synlighet i media. Även spontana inlägg, som t.ex. relaterar till aktuellt händelse i samhället.
  • Ren platsspecifik information – mål: nå ut med central information till invånare och patienter
    T.ex. öppettider, ändringar, nyheter (som t.ex. ändrade regler kring medföljande nu under coronapandemin)
  • Information kring folkhälsa och levnadsvanor – mål: kunskapshöjning kring hälsa, förebyggande åtgärder etc. 
    Det har till exempel varit temaserier som inriktning mot levnadsvanor.

– Vi, Sjukhusen i väster, befinner oss fortfarande i en fas där vi inte utvecklat en tydlig gemensam identitet än. Det gör det svårt att utvärdera – vi behöver ju något att mäta mot. När tiden kommer hoppas jag ändå att vi på allvar även tar in utvärderingar i våra processer, avslutar Rebecca.

Här hittar du Angereds Närsjukhus på Facebook

Under 2020 kommer fler tipsinlägg med röster och erfarenheter från bland annat banker, elhandel, försäkringsbolag, kommuner, regioner, myndigheter och telekom. Du hittar även inlägg från bland andra Livrustkammaren och f.d. partiledare Jonas Sjöstedt.

Här kan du följa Kommunikationsanalys på Facebook och LinkedIn för att säkra nya insikter.

Behöver du ett bollplank vad gäller social media management? Välkommen att höra av dig.

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange: Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Foton: Angereds Närsjukhus, Rebecca Landmér

Sociala medier: Pensionsmyndigheten använder kanalkartor

I år har Kommunikationsanalys tillfört ett flertal nya branscher för benchmark och uppföljning av framgång och närvaro i sociala medier, däribland skattefinansierade verksamheter som (statliga) myndigheter. Här kan du läsa mer om resultaten för myndigheter i sociala medier i analysen för årets tredje kvartal 2020.

Denna blogg vill även inspirera genom att möjliggöra tips från digitala varumärken som antingen förekommer på de olika topplistor för sociala medier som bloggen lyfter, eller som väl belyser den vardag ansvariga för sociala plattformar möter. En samlingsplats för professionella – med #tipsfrånverkligheten

Denna gång delar Mia Frostvide, samordnare av sociala medier vid Pensionsmyndigheten, sina tankar om hur myndigheten arbetar med sociala medier för att nå framgång samt hanterar uppföljning.

Logotyp Pensionsmyndigheten

Vad vill Pensionsmyndigheten uppnå med sin närvaro i sociala medier?

– Enkelt sagt ska sociala medier stötta den övergripande kommunikationsstrategin, att finnas tillgängliga där våra målgrupper kan behöva stöd, information och vägledning kring sin pension. Det som skiljer oss från många andra myndigheter är att vi har ett uttalat informationsuppdrag i vårt regleringsbrev. Det går i stora drag ut på att vi ska se till att människor ska kunna förstå, förutse och kunna påverka sin pension. Vilket förstås är en stor utmaning eftersom de som mest behöver den informationen ofta har ett lågt intresse och inte aktivt söker kontakt med oss, i någon kanal. Pension är något som ”händer sen”, för många först när det är dags att ansöka om pension. Strategin för sociala medier är i ännu högre grad än i andra kanaler att nå fram till fler ur de prioriterade målgrupperna – där de är. Och att öka engagemanget och få fler att agera (om de behöver det) och göra medvetna val. Eller känna sig trygga med att de inte behöver agera.

– En av de viktigaste sakerna, förutom det, är att etablera oss som top of mind – en oberoende expert i pensionsfrågor. Så att det är oss de vänder sig till när pensionsfrågorna väl dyker upp. Vi har sett i flera undersökningar att man betraktar sin bank som en sån oberoende och rådgivande aktör, och där har vi en stor roll att spela i att förtydliga att vi inte har några kommersiella intressen eller säljer egna produkter eller tjänster. Där kommer ett annat av våra uppdrag in, konsumentuppdraget, att vi ska bidra till att pensionärer och pensionssparare stärks som konsumenter inom pensionsrelaterade områden.

– Så vi har en väldigt stark drivkraft genom våra uppdrag att agera uppsökande mer än att bara ”finnas där”, och vänta på att kunden kommer till oss. Där ser jag att sociala medier är en väldigt effektiv kanal för att nå just de som är våra prioriterade målgrupper.

Hur resonerar och agerar ni för ett lyckat upplägg? 

– Även om vi förstås jobbar med att det redaktionella innehållet i våra poster ska vara så bra och engagerande som möjligt är vi fullt medvetna om att för att nå de vi behöver nå mest, de som riskerar att få en låg pension, måste vi köpa räckvidd för att nå ut. Det handlar också i högre grad att finnas där målgrupperna finns genom att jobba uppsökande, till exempel genom annonsering, samarbeten och riktade aktiviteter.

– Vi har tidigare jobbat med stora kampanjer där vi dels riktade oss till den breda målgruppen ”pensionssparare” (dvs alla som fortfarande jobbar och tjänar in till sin pension), dels till specifika målgrupper som de som jobbar deltid, har eget företag eller saknar tjänstepension i sin anställning. För de nischade målgrupperna har vi sett att det är väldigt effektivt att använda sociala medier och det är dessutom en relativt billig kanal att annonsera i, om vi jämför med andra medieval. Vi styr därför successivt över från större och tidsbegränsade kampanjaktiviteter till ständig närvaro, där vi jobbar mer med mindre aktiviteter som vi hela tiden löpande utvärderar, skruvar på och optimerar. Det handlar inte om att vara i alla kanaler, överallt, hela tiden – mer om att ha ett batteri av olika löpande aktiviteter både mot breda och särskilt prioriterade målgrupper. Där spelar sociala medier en stor roll. Både för att driva trafik till fördjupad information och tjänster på vår webb, och för att leverera relevanta budskap där de ger bäst effekt.

– För en annan utmaning är just det, att vara relevanta. Det finns många privata aktörer där ute som vill sälja pensionsrelaterade produkter och har en stor budget för att synas och höras. Vi som myndighet måste nå fram genom det bruset, ofta med betydligt mindre resurser, och stärka vårt varumärke som en oberoende och pålitlig aktör.

– Vi har sett att vi behöver finnas hos och med andra aktörer för att landa med vår information precis när man är i ett skede där man fattar privatekonomiska beslut som kan påverka den framtida pensionen, och i en kontext där man redan befinner sig och känner sig trygg och mottaglig. Det är inget självändamål att alltid styra kunden till oss, utan det kan lika gärna vara att ge information och vägledning via andra och deras forum. Eller helt enkelt dyka upp i deras feed fast de inte följer oss.

– Därför började vi tidigt att testa att jobba med influencers, nativematerial, poddar och olika typer av samarbeten där vi drar nytta av andras redan upparbetade målgrupper och följare.

– En annan aktivitet som vi prioriterar kallar vi ”Dialog och omvärldsbevakning via sociala medier”. Två av våra mediebevakare (det gäng på kundservice som svarar på kundfrågor i sociala medier, främst på Facebook och Instagram) jobbar med att manuellt scanna forum, sidor och bloggar där diskussioner om pension dyker upp och där vi ser att vi både kan svara på frågor och reda ut missuppfattningar. Det behöver inte heller alltid vara att gå in i en diskussion, utan att leverera spaningar och insikter till övriga delar av organisationen. Det gör att vi dels kan titta på olika nya pensionstjänster ur ett konsumentperspektiv, dels får underlag till innehåll i sociala medier eller andra kanaler utifrån vad de fångar upp är aktuella frågor bland våra målgrupper. Det har visat sig vara ett väldigt bra komplement till automatiska omvärldsbevakningstjänster. Vid något tillfälle har vi fått frågor om vi som myndighet verkligen ska gå in på forum som Flashback för att svara på inlägg om pension. Kritiken var att vi genom vår närvaro där skulle legitimera allt kontroversiellt material som finns i forumet. Där är vår inställning att så länge vi gör nytta, genom att till exempel hindra missförstånd kring pensionen från att spridas eller kan svara på konkreta frågor från enskilda personer, så är vi på rätt plats.

– En annan kanal vi jobbat mycket med är vår blogg, som ger väldigt handfast vägledning och information i olika pensionsfrågor. Där använder vi sökannonsering för att driva trafik till oss, förutom att så klart marknadsföra vår blogg via våra andra kanaler.

– Rent praktiskt jobbar vi med olika redaktioner för olika kanaler, där jag är den som håller ihop strategi, tonalitet och budskap i alla vår sociala medier, men det finns även en utsedd kanalansvarig. För Facebook – Fråga om pension är till exempel kundservice kanalansvarig, för LinkedIn är det HR, för Twitter är det pressansvarig osv. Varje kanal har en egen publiceringsplan och egna KPI:er som är kopplade till myndighetens strategiska mål. Vi använder ofta samma grundmaterial och bearbetar det för postning i olika målgrupper och kanaler.

– En hjälp i detta är våra kanalkartor där vi tydliggör hur olika kanaler förhåller sig till varandra på en skala när det gäller t ex uppsökande, föra dialog, driva konvertering, köpa räckvidd osv. Det är ett bra hjälpmedel för att tydliggöra vad de olika kanalerna är bra på, och vad vårt syfte är med den enskilda kanalen.

Pensionsmyndigheten, exempel kanalkarta

– Just nu är den mest aktuella frågan hur Schrems II-domen ska tolkas. Sen EU-domstolen upphävde Privacy Shield-avtalet kring behandling av personuppgifter vid tredjelandsöverföring har den här frågan legat högst på agendan när vi spanar framåt om hur vår närvaro i sociala medier kan utvecklas.

– Eftersom domen påverkar våra möjligheter att använda internationella sociala medier-plattformar, mätverktyg & molntjänster (där det är tydligt att dataöverföring till tredjeland sker – främst till USA) är det lite av en ödesfråga. De som tolkar domen hårdast har åsikten att vi inte längre kan ha närvaro och kommunicera med kunder via de plattformar vi har idag. Det skulle innebära att kartan kommer att ritas om helt. Jag ser en stor risk med att inte kunna nå ut och kommunicera med våra kunder där de faktiskt befinner sig. Det vore väldigt olyckligt om vi tappade den möjligheten, och det innebär också att servicen till våra kunder blir sämre.

Hur följer ni upp resultat av er närvaro i sociala medier? Vilka verktyg använder ni? Har ni tydliga mål?

– Det här är en alltid lika spännande fråga, eftersom algoritmerna för sociala medier-kanaler ändras väldigt snabbt, och så också vilka mätpunkter som är intressanta. Men generellt så mappar vi alla aktiviteter mot vår kommunikationsstrategiska plan, och bryter ner det på KPI:er och mätpunkter per kanal och aktivitet. Det är viktigt att se våra olika kanaler som ett ekosystem där vi fångar kunden på olika sätt och hjälper dem att hitta den hjälp eller info de ville ha (och ännu bättre, inte visste att de ville ha).

– Vi jobbar inte längre särskilt mycket med att detaljstudera hur enstaka inlägg har gått i fråga om lajks, kommentarer eller delningar, och lägger generellt väldigt sällan sponsring på enstaka redaktionella inlägg. Eftersom många som kommenterar våra inlägg snarare vill diskutera eller lämna sina åsikter om pensionssystemet, samhället eller andra politiska frågor blir det svårt att mäta vilket engagemang som så att säga handlar om innehållet i inlägget och vad som handlar om andra saker. Det blir lite missvisande kring om vi når ut med vår information och våra budskap. Jag skulle säga att vi mer jobbar med att se vilka format och teman som går bra, och skruvar på innehållet i våra postningar löpande. Vi försöker att jobba med UTM-taggade länkar på det mesta vi postar så att vi kan följa upp trafiken vi driver till infosidor och tjänster på vår webbplats.

– För kampanjer och större annonseringar så mäter vi framför allt CTR och/eller räckvidd, beroende på annonsinnehåll. Men vi tittar på och analyserar många parametrar och framför allt kan vi jämföra mellan våra tidigare kampanjer och annonseringar mot liknande målgrupper. Vi mäter oss inte så mycket mot andra eftersom det är svårt att jämföra när man har så olika uppdrag, verksamhetsområde och målgrupper, men självklart hämtar vi inspiration från andra, både inom privat och offentlig sektor. Vi tittar också på till exempel bloggar som Kommunikationsanalys och verktyget Smampion för benchmark. En viktig källa för att få goda exempel från andras verksamheter är vår nätverksgrupp ”Sociala medier – nätverk för myndigheter”, där det nu är ca 80 myndigheter representerade. Där tycker jag att man får mycket bra kunskap, kan ta del av andras erfarenheter och diskutera gemensamma utmaningar.

– Att koppla ihop klick utifrån inlägg och annonser i sociala medier med vår statistik för webben hjälper oss att följa kundresan. Den är inte alltid linjär utan kan bestå av många olika kontaktpunkter och vägar in, så vi slåss med samma utmaningar som alla andra – hur ska vi säkerställa att konverteringen verkligen ger det önskade värdet för kunden? Att mäta hur många som klickar på länken i annonsen säger egentligen bara nåt om hur intresserad och motiverad man är att få mer information just där och då. Vi måste också försöka mäta om klicket leder till ett innehåll som de förväntade sig. Det är något som är svårare att fånga, men det finns så klart indikatorer vi kan använda. Hur länge stannar de på sidan? Hur klickar de sig vidare? Loggar de in? Gör de en pensionsprognos? Om det är en e-tjänst, finns det nåt steg i flödet där många droppar av? 

– Vi har ett uttalat mål att få fler att använda e-tjänsterna på vår webb. Där jobbar vi nära framför allt webbredaktionen för att följa kundresan. Ett problem är att vi som myndighet är begränsade i avseende att vi inte kan använda vissa typer av mätscript, till exempel Facebookpixeln, som skulle göra det enklare för oss att se hela flödet, göra en djupare analys och kunna optimera vår kommunikation.

– Idag blir det mer att försöka matcha ihop den omfattande statistik vi kan få ut via plattformarnas inbyggda analysverktyg med den statistik vi har via Adobe Analytics för trafiken in till webbplatsen. Det är en balans mellan användarnas integritet och vår möjlighet att i alla fall på en aggregerad nivå kunna ta del av data om kunden. 

– Vi jobbar med verktyget RelationDesk för att administrera svar och moderera kommentarer på inlägg främst på Facebook och Instagram. Där använder vi sentiment-funktionen och ämnestaggar som gör att vi ganska enkelt kan få ut statistik över positiv/negativt och om inläggen rör det vi som myndighet ansvarar för eller om det rör pensionssystemet i stort. Där är det också lätt att mäta kvalitet genom antal interaktioner med kund, besvarade inlägg, svarstider och responsgrad. 

– Utifrån ett mer långsiktigt perspektiv gör vi årligt återkommande mätningar när det gäller människors upplevda kunskap och inställning till pensioner och oss som myndighet, liksom NKI-mätningar. Det är svårt att peka på ett tydligt orsakssamband mellan till exempel kampanjer i sociala medier och ökad kunskapen hos allmänheten om pensionsfrågor. Men det är en av flera indikationer, tillsammans med till exempel medieanalyser, som hjälper oss att se trender, avslutar Mia.

Orangekuvert Pensionsmyndigheten

Här hittar du Pensionsmyndigheten – Fråga om pension på Facebook.

Under 2020 kommer det fler tipsinlägg med röster och erfarenheter från bland annat banker, elhandel, försäkringsbolagkommuner, regioner, sjukhus och myndigheter. Du hittar även inlägg på samma tema från bland andra Livrustkammaren och f.d. partiledare Jonas Sjöstedt.

Behöver du ett bollplank vad gäller social media management? Välkommen att höra av dig.

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Foton: Pensionsmyndigheten

Sociala medier: Gällivare kommun vill uppnå delaktighet

I år har Kommunikationsanalys utökat med ett flertal nya och intressanta branscher för bevakning och analys av deras framgång och närvaro i sociala medier, däribland kommuner. Här hittar du resultaten för landets kommuner i sociala medier för årets tredje kvartal 2020.

Denna blogg vill även inspirera genom att möjliggöra tips från digitala varumärken som antingen förekommer på de olika topplistor för sociala medier som bloggen lyfter, eller som belyser den vardag ansvariga för sociala plattformar möter. En samlingsplats för professionella med #tipsfrånverkligheten.

Gällivare kommun placerade sig under andra kvartalet bland landets topp 10-kommuner vad gäller influens i sociala medier. Denna gång delar Mikaela Åkerlund, kommunikatör vid Gällivare kommun, sina tankar om hur kommunen arbetar med sociala medier för att nå framgång samt hantera uppföljning.

Gällivare. Foto: Daniel Olausson/Follow the Light

Vad vill Gällivare kommun uppnå med sin närvaro i sociala medier?

– Vi vill uppnå delaktighet. Delaktighet är väldigt viktigt och det ger oss också information om vilka områden vi behöver belysa mer på olika sätt.

– Dialogen är den viktigaste, här kan alla uttrycka sina åsikter, ställa frågor och ge förslag till kommunen. I flödet finns även ren myndighetsinformation som är viktigt kommer ut.  

Hur resonerar och agerar ni för ett lyckat upplägg? 

– Lyckade inlägg har innehåll som berör våra följare, som folk kan identifiera sig i och förstå. Får vi många delningar på detta har vi nått ut med vårt budskap. Ren myndighetsinformation kan många gånger vara svårt att synliggöra och här kan krävas att vi sponsrar ett inlägg. Eller så sponsrar vi ett inlägg som redan går väldigt bra för ännu större spridning.

– Vad gäller annonsering är det främst lediga jobb vi annonserar i dagsläget, på Facebook och Instagram. Budgeten varierar från gång till gång beroende på vem som annonserar (vilken enhet eller förvaltning).

– Vi använder främst Facebook, Instagram och YouTube men även till viss del LinkedIn. Det är fyra personer som lägger upp inlägg på Facebook och en person som håller i Instagram. Vi diskuterar regelbundet om inlägg som går bra och mindre bra och pratar om varför det blir på det ena eller andra sättet för att inläggen ska bli bättre och bättre.

– Sen är det en balans hur ofta vi ska lägga ut något, här får vi ha fingertoppskänsla. En regel är att inte lägga ut något nytt om tidigare inlägg fortfarande genererar mycket lajks och kommentarer. Det är väldigt händelsestyrt hur många inlägg vi gör per dag och vecka men håller det till max några inlägg per dag. Vissa inlägg är dock planerade utifrån kommande händelser som till exempel kulturveckan osv. Jag ser att bra bilder är viktigt och vi satsar på att publicera ännu mer rörligt.

– Kommunledningen har förstått vilken bra kanal det är för att snabbt nå ut med information, och jag upplever att de ger ett bra stöd. Sen är det också väldigt roligt att vi har så engagerade medborgare.

Hur följer ni upp resultat av er närvaro i sociala medier? Vilka verktyg använder ni? Har ni tydliga mål?

– Vi följer den statistik som finns i de olika kanalerna mycket noga för att kunna läsa ut vilka inlägg som gav interaktion och delningar. Utöver det använder vi inga externa tjänster.

– Vårt mål är att hela tiden bli bättre, och vi lyckas ganska bra med det. Vi har många följare och de blir fler för varje dag, avslutar Mikaela.

Här hittar du Gällivare kommun på Facebook.

Under 2020 kommer fler tipsinlägg med röster och erfarenheter från bland annat banker, elhandel, försäkringsbolag, myndigheter, sjukhus, regioner, politik och telekom. Du hittar även inlägg på samma tema från bland andra Livrustkammaren och f.d. partiledare Jonas Sjöstedt.

Här kan du följa Kommunikationsanalys på Facebook för att säkra nya insikter.

Behöver du ett bollplank vad gäller social media management? Välkommen att höra av dig.

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange: Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Foto: Daniel Olausson/Follow the Light

Sociala medier: Säffle kommun fokuserar på dialog- och engagemangsskapande kommunikation

I år har Kommunikationsanalys tillfört ett flertal nya branscher för benchmark och uppföljning av framgång och närvaro i sociala medier, däribland skattefinansierade verksamheter som kommuner. Här kan du läsa mer om aktuella resultat för landets kommuner i sociala medier i analysen för årets tredje kvartal 2020.

Denna blogg vill även inspirera genom att möjliggöra tips från digitala varumärken som antingen förekommer på de olika topplistor för sociala medier som bloggen lyfter, eller som väl belyser den vardag som alla ansvariga för sociala plattformar möter. En samlingsplats för professionella. Därav #tipsfrånverkligheten

Denna gång delar Johan Österman, kommunikationsansvarig vid Säffle kommun, sina tankar om hur kommunen arbetar med sociala medier för att nå framgång samt hanterar uppföljning.

Johan Österman. Kommunikationsansvarig Säffle kommun

Vad vill Säffle kommun uppnå med sin närvaro i sociala medier?

– Möjligheten att kunna tillhandahålla samhällsinformation till en stor del av kommunens befolkning är i grund och botten det viktigaste och mest basala skälet till att vår kommun har satsat på att bygga upp sin närvaro i sociala medier. Det senaste årets kommunikativa utmaningar, där vi förutom en pandemi även drabbats av översvämningar i vår del av landet, har tydliggjort just detta – vikten av att ha väletablerade kanaler med bra räckvidd i sin verktygslåda.

– Som många andra vill vi också ha en dialog och ett utbyte med våra kommuninvånare, gärna med en familjär och personlig ton när möjligheten finns. Vi vill informera om viktiga beslut, förmedla inblickar från kommunens verksamheter där våra medarbetare gärna ska stå i fokus och visa upp bredden och kompetensen som finns i en kommunal organisation.

– Och så vill vi berätta om vår kommun. Helst på ett engagerande och medryckande sätt. Om näringsliv, kulturliv, människor, platser, byggnader, händelser, känslor, historia och framtid. Platsvarumärket utgör en väldigt stor del av vår kommunikation. Vi vill visa våra kommuninvånare saker som de kan vara stolta över – och väcka en nyfikenhet hos alla andra som har vägarna förbi vårt flöde. Säffle är en relativt liten kommun men genom att vara engagerande i sociala medier kan den synas desto mer.

Johan Österman, Maria Olsen, Sara Vintfjärd, Säffle kommun.

Hur resonerar ni för ett lyckat upplägg? 

– Jag är fortfarande ganska analog av mig och har en gammal hederlig whiteboard-tavla på mitt arbetsrum där aktuella inläggsidéer konstant flyttas runt på diverse post-it-lappar. Flödesplaneringen är aldrig särskilt långsiktig. I bästa fall finns det en handfull uppslag inför varje vecka som kan fördelas ut på de olika dagarna, men det ska även finnas utrymme för snabba ommöbleringar och nya idéer. Våra kommunikatörsresurser är begränsade, vi är två stycken, och därför handlar mycket om att lyssna, spana och fånga upp vad som händer, både inom organisationen och inom den geografiska platsen Säffle.

– Vi kommunikatörer försöker alltid ha ett välfyllt reservlager med tidlösa inlägg och teman som kan användas i stort sett när som helst under året. Det kommer alltid perioder då det finns mindre att berätta och då är detta en trygghet att luta sig mot. Vi har sammanställt ett slags ganska basalt årshjul med återkommande händelser och teman för att säkerställa att vi inte missar några viktiga kommunikationsaktiviteter. En del saker börjar även sätta sig i ryggraden, så som det lätt gör efter några år. Men som jag nämnde tidigare är flödesplaneringen allt som oftast inte särskilt långsiktig. En kommun är en stor och mångfacetterad organisation där det hela tiden händer saker som med kort varsel behöver fångas upp.

– Ett viktigt framsteg i vårt kommunikationsarbete var lanseringen av kommunens nya webbplats tidigare i år. Den har tagits emot väl och blivit välbesökt. Därmed har den också avlastat våra sociala medier. Vi sorterar nu fler nyheter till webbplatsen och har möjlighet att fokusera mer på dialog- och engagemangsskapande kommunikation i sociala medier. Brådskande samhällsinformation som berör många kommuninvånare får dock alltid förtur och tränger undan all övrig inläggsplanering.

– Säffle kommun finns på Facebook, Instagram, Youtube och LinkedIn, och Facebook är vår primära kanal. Nästa år har jag för avsikt att vi ska bli bättre på Instagram. Vi försöker hålla oss till ett eller max två inlägg om dagen. Ganska kort och snärtigt i tonen om situationen så tillåter. Och så försöker vi alltid vara så dagsfärska som möjligt. Det är inte särskilt roligt att läsa om invigningen av en ny simhall flera dagar efter att den ägt rum. 

– Det ingår i min tjänst att bevaka flödet på kvällar och helger. Jag har också ovärderligt stöd av min kollega på tekniska förvaltningen, Maria, som snabbt besvarar alla frågor som rör infrastruktur, vilket tenderar att vara en ganska stor andel hos oss och säkert även hos många andra kommuner. När det gäller den löpande dialogen, återkoppling på förbättringsförslag med mera, gör vi så gott vi kan för att hinna med utifrån de resurser vi har. Jag ansvarar även för externwebb, intranät, press/media och en del annat, och min kommunikatörskollega Sara är en in-house-produktionsbyrå helt på egen hand. Det finns således vissa dagar då dialogen i sociala medier blir nedprioriterad till förmån för annat. 

– Ibland, när vi publicerar ett inlägg där vi aktivt ställer frågor och eftersöker synpunkter, brukar vi redan från början koppla in en tjänsteperson från den berörda verksamheten som äger frågan. Häromveckan bevakades flödet exemplariskt av kollegan Caroline på näringslivsenheten som besvarade ett 50-tal kommentarer i en tråd om centrumutveckling.

– För min egen del tänker jag nog inte alltid så mycket på oskrivna regler och liknande. Filmer ska vara väldigt korta hette det för inte så länge sedan. Vi gjorde istället en serie av ganska långa filmer med fokus på lokala byggnader och dess historia med viss inspiration från SVT-serien Det sitter i väggarna. Det blev några av våra mest uppskattade och spridda filmer någonsin. Jag tror att det mesta kan fungera om det i grund och botten är kvalitativt och paketerat på ett bra sätt.

– Ett av våra mest populära inslag är ”Kommundirektören informerar”, som är en återkommande serie där Säffles kommundirektör Ingemar Rosén berättar för medborgarna om vad som är på gång och mycket annat.

Ingemar Rosén, kommundirektör Säffle kommun

– Jag inspireras inte så mycket av enskilda virala fullträffar utan mer av att följa hur en kommun eller myndighet arbetar långsiktigt med tonalitet och bildspråk i sitt flöde. Hög lägsta-nivå tilltalar mig mycket. En kommun jag spontant kommer att tänka på är Västerviks kommun, och framför allt hur engagerat och inspirerande de berättar om sin äldreomsorg i sociala medier. Utöver det är jag, som så många andra, en trogen följare av Livrustkammaren. Deras kreativitet och berättarglädje smittar av sig. Något jag verkligen ser fram emot, med viss skräckblandad förtjusning, är höstens Internetdagarna, då Säffle kommun har fått äran att leverera inspirationsspåret tillsammans med just Livrustkammaren.

Hur följer ni upp resultat av er närvaro i sociala medier? Vilka verktyg använder ni? Har ni tydliga mål?

– Just nu arbetar vi främst med Google Analytics för att kartlägga hur pass väl vi lyckas leda in besökare till webbplatsen. Vi använder oss också av plattformarnas inbyggda verktyg och statistikfunktioner för att mäta hur väl vi når ut och vad som engagerar våra följare. Men inga externa verktyg därutöver.

– Vi hade tidigare en väldigt stimulerande målsättning som tilltalande tävlingsinstinkten, nämligen att växa och attrahera så många följare som möjligt i vår primära kommunikationskanal, Facebook. Nu har vi omkring 13 000 följare i en kommun där det bor 15 000 invånare. En stor andel av dessa följare utgörs av våra invånare, vilket innebär att det lokala tillväxtunderlaget börjar bli ganska begränsat. Givetvis är vi fortfarande intresserade av att nå ut till nya följare, och det är fortfarande fullt möjligt att växa ytterligare, men våra mål är numera främst kopplade till hur många som tar del av vår kommunikation. Detta bevakar jag, och försöker dra slutsatser av, på veckobasis genom nämnda inbyggda funktioner.

– Vår kommunorganisation har också flera övergripande mål kopplade till exempelvis stärkt demokrati, invånarinflytande och medborgarservice där resultaten i våra kanaler i sociala medier utgör en viktig faktor.

– Utöver detta har vi regelbundna möten inom kommunens kanslienhet där vi diskuterar och utvärderar vi våra sociala medier och sätter upp nya mål. Vi har också en redaktörsgrupp där alla de personer som driver separata verksamhetssidor, exempelvis simhallens och bibliotekets, träffas och utbyter idéer. Här informerar också den centrala kommunikationsfunktionen om exempelvis nya direktiv eller riktlinjer. Det är ett bra forum som vi planerar att vidareutveckla under kommande år.

– Sammanfattningsvis är det väldigt roligt att arbeta i en kommun där sociala medier spelar en viktig roll. Vi har lagt oerhört mycket tid och omsorg på att bygga upp och förvalta vår närvaro i sociala medier och vi blir lika glada varje gång vi märker att vi är konkurrenskraftiga i Kommunikationsanalys mätningar, där konkurrensen från många duktiga kommuner är fullkomligt stenhård. Det är väldigt sporrande! avslutar Johan.

Här hittar du Säffle kommun på Facebook.

Under 2020 kommer det fler tipsinlägg med röster och erfarenheter från bland annat banker, telekomförsäkringsbolagkommuner, regioner, sjukhus och myndigheter. Du hittar även inlägg på samma tema från bland andra Livrustkammaren och partiledare Jonas Sjöstedt.

Behöver du ett bollplank vad gäller social media management? Välkommen att höra av dig.

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Foton: Säffle kommun

Sociala medier: Telia känner av stämningen

I år har Kommunikationsanalys tillfört ett flertal nya branscher för benchmark och uppföljning av framgång och närvaro i sociala medier, däribland teleoperatörer. Här kan du läsa mer om resultaten för de fyra stora inom telekom i sociala medier i analysen för årets tredje kvartal 2020.

Denna analysblogg vill även inspirera genom att möjliggöra tips från digitala varumärken som antingen förekommer på de olika topplistor för sociala medier som bloggen lyfter, eller som väl belyser den vardag alla ansvariga för sociala plattformar möter. En samlingsplats för likasinnade professionella. Därav #tipsfrånverkligheten

Denna gång delar Thea Andersson, Social Media Manager vid Telia Sverige, sina tankar om hur teleoperatören arbetar med sociala medier för att nå framgång samt hanterar uppföljning.

Thea Andersson, Telia Sverige

Vad vill Telia Sverige uppnå med sin närvaro i sociala medier?

– Den stora fördelen med sociala medier är att vi och alla andra varumärken eller företag, organisationer och sammanslutningar, har en möjlighet att befinna sig väldigt nära våra kunder. Vi vill vara en del av folks vardag också på internet, precis som vi är IRL. Det är en helt unik kontaktyta och den förvaltar och underhåller vi med största möjliga intresse.

Hur resonerar ni för ett lyckat upplägg? 

– En del saker har vi lärt oss den hårda vägen, till exempel om många hör av sig till oss så duger det inte att vänta för länge. Vi behöver aktivt vara där, svara, headsuppa om långa kötider och det spelar ingen roll vilken tid det är på dygnet. Vi jobbar mycket med finlir om kanalerna taktar ojämt och vid vissa särskilda frågor isolerar vi dem och bearbetar dem dedikerat, med såväl automatiska svar som manuella. Det är ett sorts precisionsarbete som kräver fullständig kontroll över kanalen och det upplever jag att vi i allra högsta grad har.

– Det bästa är när vi överraskar, kanske bidrar med värdefulla tips i vardagen, berättar om någonting som ligger i det allmännas intresse eller spekulerar om möjligheter i framtiden med 5G . Vi vet att vi engagerar när vi träffar rätt, men vi vet kanske inte alltid exakt vad som engagerar. Därför har vi hela tiden en aktiv dialog där vi testar en mångfald av innehållstyper och roterar innehåll så det alltid ges en chans att spridas både över olika plattformar och i olika format som video, länk och bild. 

– Med det sagt så kan vi inte försöka göra oss till någonting annat än vad vi är. Försöker vi vara för mycket ”down with the kids” så ser vi plötsligt ut som en riktig boomerförälder som försöker lära sig tiktok och ingen gillar sådana. Vi ser hur vissa varumärken lockar till många skratt, lajks och retweets genom att göra sig lustiga över andra, gå in i fejkade konflikter på twitter och låta arrogans vara en del av deras tonalitet, men hos oss är vi överens om att det är ett billigt sätt att nå framgång som kanske är dyrköpt i längden. Vi ska vara förutsägbara, hyvens och tala ur skägget, och med en sån strategi har vi förstås råd att dra ett skämt eller två och betrakta oss själva med lite självdistans.

– Förutom att vi har en content-apparat med ett kanaloberoende tänk som matar fram innehåll som får plats på social och i andra utåtriktade kommunikationsaktiviteter, så hänger mycket av vår framgång på vår community management. I flera år har vi haft dedikerade team som arbetar specifikt mot sociala medier och att erbjuda kundtjänst i dessa kanaler. De kommunikatörer som arbetar i teamen har stora befogenheter och ett fullt mandat att bemöta våra kunder som Telia. Vi arbetar hela tiden på tonalitet, och workshoppar hur vi låter, för oss, är, och hur Telia ska vara på internet. Kommunikatörerna skriver förvisso under med namn, men jag är mån om att alla svar ska betraktas som svar från Telia och går i god för varenda ett. På så sätt blir det personligt men aldrig privat.

– Det händer att vi uppmärksammas för svar som vi ger i sociala medier. Telia är ett värderingsstyrt bolag; jag tror att alla mina kollegor kan bli väckta mitt i natten och rabbla våra värderingar om de blir ombedda att göra det: ”dare, care och simplify”. Det märks i vår arbetsvardag att värderingarna är med oss i allt vi gör. De inlägg och markeringar som har blivit uppmärksammade av andra har aldrig varit omsorgsfullt planerade eller vägda på guldvåg, utan är ett helt naturligt resultat av en värderingsstyrd verksamhet där enskilda har tydliga mandat. Kombinationen värderingar och mandat har varit avgörande för att lyckas i våra sociala medier.

Telia Sverige Twitter – tweet 2019

– Det är många som uppskattar att få tips, råd och information via Facebook eller Twitter, och jag tror att vi nog har en av de mest belastade facebooksidorna när det kommer till meddelanden via messenger i Sverige, och följaktligen ett stort community-team på över 30 personer. Att det är en populär kanal har tyvärr gjort att vi inte längre kan skryta med fem minuter i svarstid som vi kunde göra 2018, men det blir kanske så när man har höga volymer.

Hur följer ni upp resultat av er närvaro i sociala medier? Vilka verktyg använder ni? Har ni tydliga mål?

– Jag mäter på längden och tvärsen! Precis hela tiden. Först och främst så finns det få red-flag-system eller incidentindikatorer som är lika bra som att slå på notiserna på Twitter. Händer det någonting med våra tjänster som påverkar flera får jag veta det samtidigt som våra kunder märker att en omstart av routern inte löste problemet.

– För vår community management och inkorgshantering använder vi Relationdesk. Vi har tillsammans med dem byggt ett ärendefördelningssystem som lirar med det system som vår kundtjänst använder. Det kortar all hanteringstid och gör att vi kan tillhandahålla service på minuten till också till några av våra lite mindre vanliga avdelningar. 

– Relationdesk analyticsverktyg som mäter svarstider och volymer är klart bäst av alla mätverktyg vi testat när det kommer till messaging hittills.

– Vid särskilda tillfällen går vi hands-on i kanalerna. Alla kommunikatörer kan Tweetdeck, till exempel, och många har tillgång till och arbetar aktivt i Facebook Business Manager när det behövs. Om det är en knivig situation så ska de inte svara i en automatgenererad ruta som inte ser ut som ett socialt medium, utan de ska få en känsla för hur stämningen är på Twitter just idag. Det kan vara det som avgör ifall vi hamnar rätt eller inte. Vår community management på Instagram sköts helt och hållet direkt i appen. 

”Twitter som incidentindikator – den fjärde april i år visste Telia snabbt att något var fel.” Twitter Telia april 2020

– För publicering, schemaläggning och uppföljning av resultat använder vi Meltwater Engage. Vi är duktiga på att tagga upp material och mäta det. Ofta märker vi när folk tröttnat på nåt, eller när ett tema går ur tiden och kan anpassa produktion därefter.

– Målen är väldigt tydliga när det kommer till de mer kvantifierbara bitarna. Vi etablerar bench både på totalen, i kluster och i perioder, sen mäter vi för att se överprestation men också signifikant överprestation och motsatsen. Finns det material som underpresterar så slutar vi göra det, är någonting bara ”lite” under så kan vi låta det jobba ett tag till med justeringar. Vi klustrar våra KPI:er inom fyra större teman: Hur många vi når, hur vi engagerar, om vi konverterar och lojaliserande KPI:er – och följer upp dem både projektvis och i tid.

– Förutom målen ovan jobbar vi också med mjuka mål, och några skulle kanske kalla dem lite kontroversiella. Ett kan vara att ett inlägg på ett specifikt tema ska bli retweetat eller uppmärksammat av en på förhand utpekad person (som förstås inte har nån aning om att det är ett mål vi har), ett annat kan vara att använda vissa fraser och få dem att dyka upp i månadens ordmoln. Den enda poängen med denna typ av mål är att i högre utsträckning anpassa vårt material efter vår målgrupp och omvärld oavsett vilket projekt det tillhör, avslutar Thea.

Här hittar du Telia Sverige på Facebook.

Under 2020 kommer det fler tipsinlägg med röster och erfarenheter från bland annat banker, elhandel, försäkringsbolag, kommuner och myndigheter. Du kan även hitta tidigare inlägg på samma tema från bland andra Livrustkammaren och partiledare Jonas Sjöstedt.

Behöver du ett bollplank vad gäller social media management, eller vill du att Kommunikationsanalys tar en titt på ert arbete och resultat i sociala medier? Hör gärna av dig.

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)