Kategoriarkiv: Digitala tips från varumärken

Region Skåne och sociala medier: ”Don’t post and ghost!”

Under 2020 utökade Kommunikationsanalys med ett flertal nya och intressanta branscher för bevakning och analys av deras framgång och närvaro i sociala medier, däribland regioner. Här hittar du resultaten för landets 21 regioner i sociala medier för första kvartalet 2020.

Kommunikationsanalys vill även genom sin blogg inspirera genom att möjliggöra tips från digitala varumärken som antingen förekommer på de olika topplistor för sociala medier som bloggen lyfter, eller som belyser den vardag som ansvariga för sociala plattformar möter. En samlingsplats för professionella med #tipsfrånverkligheten.

Denna gång delar Anna Strömblad, kommunikationsdirektör vid Region Skåne, sina tankar om hur Regionen arbetar med sociala medier för att nå framgång samt hantera uppföljning.

Foto: Anna Strömblad, Region Skåne

Vad vill Region Skåne uppnå med sin närvaro i sociala medier?

– Vi vill framförallt skapa närhet och öka tillgängligheten och delaktigheten för invånarna i Skåne. Genom att stärka relationen till våra målgrupper, ökar också förtroendet för Region Skåne. Våra sociala medier ska vara en självklar plats att föra dialog med Region Skåne, men också en plats för att lära, att inhämta nyheter, information, kunskap och fakta.

– Det är också en plats där vi kan lära, lyssna och ta tempen. Vi får in synpunkter och ser nya kommunikationsbehov, som gör att vi skruvar på andra insatser vi gör, inte bara de vi gör på sociala medier. Det blir ett ömsesidigt lärande. Våra sociala medier ska också givetvis stärka den övergripande kommunikationen och öka möjligheten att nå våra övergripande kommunikationsmål.

Hur resonerar och agerar ni för ett lyckat upplägg? 

– Vi lägger örat mot marken! Vi jobbar mycket med att ta tempen på vad våra målgrupper säger, vad som engagerar dem, vad som är delningsbart och vad som engagerar. Utan engagemang, ingen räckvidd – så vi resonerar mycket kring vilka frågor som engagerar och paketerar därefter innehållet så att det blir delningsbart, snabbt och anpassat för sociala medier.

– Vi arbetar också nära och sammanhållet med den övergripande nyhetsplaneringen för att bibehålla aktualiteten. Det är svårt att nå ut via bruset i sociala medier och därför är det viktigt att våga vara självkritisk, ha en inbyggd ”djävulens advokat” i allt vi gör. Vem bryr sig om det här? Vad är det som gör att just det här inlägget faktiskt engagerar? Vad ger det våra följare? Vi strävar efter ständig utveckling, att jobba snabbfotat och rörligt.

– Det är också viktigt att improvisera utifrån det som händer i omvärlden. Vi hämtar inspiration och ser hur andra paketerar sitt innehåll, inte bara regioner, inspiration finns att hämta överallt. Rätt inlägg ska göras vid rätt tillfälle. Det måste också finnas ett tydligt syfte bakom varje insats – kortsiktigt som långsiktigt. En tanke om ett lyckat upplägg för sociala medier idag kan vara passé imorgon. Man kan aldrig vara helt säker på hur man kommer att lyckas, men genom att utgå från tidigare insatser och lärdomar, blir vi bättre hela tiden. Och det är inget enmansjobb, det är ett samarbete mellan väldigt kompetenta medarbetare.

Foto: Region Skåne sociala medier livestreamad presskonferens

Organisation, kanaler och arbetssätt

– Kommunikativ förmåga är grundläggande när man leder och styr, inte minst en så stor verksamhet som Region Skåne. Kommunikation finns alltid på agendan och sociala medier är självklar del av detta, där ledningen löpande följer utvecklingen. Flera i högsta ledningen är drivande i kommunikationsarbetet, de är själva aktiva på sociala medier och väl medvetna om vikten av sociala mediers betydelse för organisationens förmåga att nå ut. Med tanke på att Region Skåne har 36 000 medarbetare varav 1 400 chefer samt en politisk ledning som också är aktiv i dessa forum, måste man vara medveten om att det är många som också bidrar som ambassadörer och själva är aktörer på sociala medier. Vi ser det som ett samspel mellan olika kommunikationsinsatser på alla nivåer och här blir kommunikationsfunktionen extra viktig, att hålla samman och planera så kommunikationen blir sammanhållen och Region Skånes budskap tydligt.

– Kommunikationsavdelningen ansvarar för och driver Region Skånes huvudkanaler. Övriga större konton drivs främst av kommunikationsavdelningen. Vi arbetar löpande med att se över våra konton och driver ett större utvecklingsarbete för en mer sammanhållen kommunikation, som givetvis även innefattar arbetet i sociala medier.

– Med tanke på det senaste året och de kommunikativa utmaningarna under pandemin har det varit oerhört viktigt att stärka såväl dialog och kommunikation med invånarna, som att vi måste tillvarata våra resurser maximalt så att vi når högsta möjliga effekt. Därför har vi också fokuserat våra resurser på ett fåtal kanaler för att nå högre kvalitet. Våra sociala kanaler är:

  • Primär:
    • Facebook
    • Instagram – under utvecklingsarbete
    • LinkedIn – drivs mycket tillsammans med HR, här pågår ett utvecklingsarbete
  • Sekundär:
    • YouTube – används sällan
    • Twitter – används exempelvis vid publicering pressmeddelande 
    • Snapchat – har används vid specifika kampanjer

– Vi gör ungefär 1-2 inlägg per dag måndag-fredag. Vid lunchtid och eftermiddagar/kvällar ser vi generellt högre engagemang och då får vi också generellt fler kommentarer på våra poster. Vi publicerar inte sju dagar i veckan då vi vill vara närvarande vid publicering och hantera kommentarsfälten och dialogen. Vi lever efter devisen ”don’t post and ghost!”. Det handlar om att ta ansvar för sitt budskap och kunna möta frågor och reaktioner, men också kunna bidra så att det blir rätt tonläge i den diskussion som kan uppstå. Därför har vi valt att främst publicera måndag-fredag. Samtidigt gör vi publiceringar emellanåt även under helger, om det finns särskilda skäl till det. Vi jobbar just nu med Teams planner för redaktionell planering.

– Vårt fokus har under det senaste året varit att bygga upp en relation till våra följare och vi har lagt mycket tid och resurser på att bemöta de frågor och kommentarer vi fått. Något som såklart främjar tillväxt, men också det innehåll som vi publicerar löpande. Av det ser vi ett resultat i form av ambassadörer och medskapare hos våra följare. Våra följare delar innehållet, bemöter frågor vi får och för dialog med varandra. 

– Vi försöker svara inom rimlig tid, vilket vi i nuläget bedömer är inom 24 timmar. Med tanke på det enormt höga tryck vi har, har vi inte alltid klarat det under senaste året. Region Skånes huvudredaktör för sociala medier samt just nu ytterligare en redaktör svarar på arbetstid, vilket normalt innebär kl. 8-17 under vardagar. Nu har vi knappt resurser att hantera alla kommentarer, eftersom engagemanget på varje post oftast är väldigt högt i jämförelse med tidigare år. Som mest har ett av våra inlägg haft närmare 1 miljon i organisk räckvidd och omkring 231 000 interaktioner.

Foto: Region Skåne sociala medier – handhygien

Nödvändig kompetens och Social Media Management

– Att både vara strategisk, snabbfotad och samtidigt ha hög servicekänsla är grundläggande för att lyckas med sociala medier. Man behöver ha gott omdöme, analytisk förmåga och vara kunnig om hur verktyg, teknik, algoritmer och statistik fungerar, hänga med i förändringar och ha kunskap om hur man kan nyttja dessa maximalt. Samtidigt behöver man juridisk kunskap inom området, som kan vara snårigt men viktigt göra rätt. Det gäller att också vara lyhörd – ha örat mot marken och förstå att vi är i konstant förändring. Det krävs mod för att fortsätta överraska och vara aktuell. Ska jag lyfta en enda kompetens kanske kreativitet är den allra viktigaste!

– För att lyckas med Social Media Management tänker jag:

  • Sammanhållen kommunikation och samarbete internt. Många gånger behövs fler i organisationen involveras för att invånare ska få svar på frågor eller den service de frågar efter. Det är helt avgörande att vi samarbetar och kan agera som en organisation.
  • Dedikerat arbete. Det tar tid att bygga upp konton, engagemang, följarbas, förtroende och man behöver kunskap om mekaniken bakom sociala medier. Det kräver resurser och hårt arbete, där man behöver vara strategisk, snabbfotad och analytisk och samtidigt ha ett självkritiskt förhållningssätt – varför ska någon bry sig om vad just vi skriver om?
  • Öppet sinne. Öga för omvärlden och lyhördhet. Man måste förstå vad som händer och vilken kontext vi befinner oss i just nu. Ett inlägg som ena dagen är perfekt, kan en annan dag vara katastrofalt om man inte har koll på omvärlden.
  • Att arbeta flexibelt och resultatinriktat, mäta och följa upp kontinuerligt och säkerställa att innehållet är relevant, intressant och kanalanpassat är en självklarhet. Under pandemin har frågor som Region Skåne drivit varit väldigt aktuella. Vi har verkligen fått testa oss fram och prövat att bryta ny mark, genom att ändra våra arbetssätt. Vi har bland annat våga testa mer av funktionaliteterna på de olika plattformarna. Ett exempel är att vi redan i början av mars valde att livestreama alla våra presskonferenser på Facebook, något som omedelbart gav högt engagemang bland de följare vi hade då.

– Vi har samtidigt hela tiden otroligt mycket att lära. Vi kan hela tiden bli bättre. Inte minst anpassning i olika kanaler; vi har lagt mycket tid på Facebook och vill samtidigt satsa på andra kanaler som vi tror har väldigt stor potential för utveckling. Jag ser även att vi har en stor utvecklingspotential vad gäller vår förmåga att paketera och bli ännu mer tydliga.

Kriskommunikation och Schrems II

– Region Skåne har i uppdrag att bedriva effektiv kommunikationsverksamhet, även vid kris. Sociala medier är idag som jag ser det en förutsättning för att lyckas med ett framgångsrikt kommunikationsarbete. Sociala medier stödjer också Region Skånes övergripande kommunikationsprocess. Om vi inte skulle vara närvarande på sociala medier innebär det att andra aktörer fyller den rollen, vilket exempelvis kan leda till ökad desinformation, spekulationer och minskat förtroende för Region Skåne. Möjligheten att snabbt nå ut är viktig för tillgänglighet, tydlighet och trovärdighet. Och inte minst möjligheten att ta dialogen, svara på kommentarer och ge den allra bästa service vi kan ge till Skånes invånare och målgrupper. Sociala medier är prioriterade kanaler i vår kriskommunikationsstrategi.

– Precis som många andra har vi just nu fokus på effekter av Schrems II-domen och vilka risker och konsekvenser det innebär för vårt arbete. Vi är exempelvis restriktiva med användning av personuppgifter, det innefattar även bilder på personer. Vi kommer givetvis följa utvecklingen även inom detta område noga och de tolkningar som görs av olika myndigheter. 

Hur följer ni upp resultat av er närvaro i sociala medier? Vilka verktyg använder ni? Har ni tydliga mål?

– Vi har en strategi med mål som vi följer. Med tanke på erfarenheterna från senaste året jobbar vi just nu med att utveckla vår strategi. Våra viktigaste mätetal är räckvidd och interaktion. Det är där vi har lagt största fokus, de går hand i hand. Enskilda inlägg eller insatser kan ha andra viktiga mätetal som vi också mäter.

– Vi har inte hittat ett optimalt verktyg för mätning av vår närvaro på olika plattformar än: vi utvärderar och försöker hitta bättre sätt för uppföljning. Det innebär att just nu använder vi plattformarnas egna verktyg. Vi mäter och följer vår närvaro varje dag, exempelvis genom att följa upp hur varje enskilt inlägg presterar. Vi gör också månatliga rapporter och avstämningar.

– Framåt är målet att ännu fler skåningar ska vilja interagera och engagera sig i innehållet på våra kanaler. Före pandemin var stora delar av vår följarbas anställda inom vård och omsorg, där har vi nu en betydligt bredare representation, och vi hade också en skev könsfördelning med betydligt fler kvinnor än män. Under 2020 växte vår följarbas från 11 000 (slutet av december 2019) till 58 000 (slutet av december 2020). Just nu är den över 60 000, med betydligt jämnare könsfördelning. Det är roligt med tillväxt, men fortfarande en förhållandevis låg siffra om man jämför med Region Skånes 1,4 miljoner invånare, avslutar Anna.

Region Skåne på Facebook.

Under 2021 kommer fler tipsinlägg med röster och erfarenheter från bland annat banker, elhandel, myndighetersjukhus, regioner, politik och telekom. Du hittar även inlägg från bland andra Livrustkammaren och f.d. partiledare Jonas Sjöstedt

För dig med specifikt intresse för vården i sociala medier vill jag tipsa om dessa inlägg med Akademiska sjukhusetAngereds Närsjukhus och Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Följ gärna Kommunikationsanalys på Facebook och LinkedIn för att säkra nya insikter om effekter i sociala medier och social media management.

Nästa effektanalys för regioner i sociala medier kommer i juli/augusti 2021.

Behöver du och/eller er organisation ett bollplank eller stöd för ert arbete och resultat i sociala medier? Välkommen att höra av dig.

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange: Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Foto: Region Skåne 

Geab: Sociala medier är relationsbyggande verktyg

2020 utökade Kommunikationsanalys med ett flertal nya och intressanta branscher för bevakning och analys av deras framgång och närvaro i sociala medier, däribland elhandel. Här hittar du kvartalsresultat för landets elhandelsbolag i sociala medier.

Denna blogg vill även inspirera genom att möjliggöra tips från digitala varumärken som antingen förekommer på de olika topplistor för sociala medier som bloggen lyfter, eller som belyser den vardag som ansvariga för sociala plattformar möter. En samlingsplats för professionella med #tipsfrånverkligheten.

Denna gång delar Jenny Tholin, kommunikationsansvarig vid Geab, sina tankar om hur företaget arbetar med sociala medier för att nå framgång samt hantera uppföljning.

Foto: Geab JennyTholin

Vad vill Geab uppnå med sin närvaro i sociala medier?

– I april 2020 befann sig Geab i ett läge där företaget inte tog initiativet i kommunikationen utan parerade på, nästan uteslutande, negativa vinklar i media. Trovärdigheten och tilliten för Geab som bolag var skadat.

– Målet med våra sociala medier är att återskapa förtroende för Geab som koncern. Det ska vi göra genom att visuellt visa upp en tilltalande och förtroendeingivande sida som återspeglar Geab ur ett mer personligt och professionellt perspektiv. Vi vill få fram vårt budskap kopplat till faktiska handlingar som i sin tur bygger förtroende.

– Huvudfokus under året är att lyfta fram personerna bakom varumärket, och att visa upp den kompetens och expertis som de besitter. Våra 150 medarbetare är företagets viktigaste och mest värdefulla resurs.

Geab_huvudkontor

Hur resonerar och agerar ni för ett lyckat upplägg? 

– För att lyckas med social media management är det viktigt att ha en tydlig plan för sin närvaro. Vad är syftet, vilka är målen och vilken tonalitet och vinkel vill man förmedla. Minst lika viktigt är uppföljning och utvärdering för att hela tiden förbättra. Personen som jobbar med sociala medier bör sitta inhouse för att komma nära personerna, verksamheten och varumärket. Det i kombination med att vara en kreativ, nyfiken och lyhörd person kommer göra underverk!

– Jag har skrivit en Content Plan för våra sociala medier som är utgångspunkten för vår kommunikation framåt. Den innehåller bland annat: status, mål, strategi, hur vi ska förhålla oss till olika kommentarer och vilka policys vi har. Planen beskriver även en innehållsstrategi där vi har fyra olika fokusområden som inläggen ska mixas mellan. Det finns också en tydlig aktivitetsplan där inläggen planeras kvartalsvis, med utrymme för spontana inlägg givetvis.

– Det är kommunikationsavdelningen som svarar för kanalerna, och vi finns på Facebook, Instagram och LinkedIn. Sekundära plattformar som vi inte jobbar aktivt med är Youtube och Twitter. Vår rekrytering sker via Vattenfall och de ansvarar för jobbannonsering på Linkedin.

– Jag tror på en tydlig, ärlig och personlig kommunikation och jag uppmuntrar till kommentarer och synpunkter. Jag ser våra sociala kanaler framförallt som ett relationsbyggande verktyg. 

– Vad gäller volym av kommentarer och frågor så är volymen helt okej men kan bli bättre. Vi är ännu i uppstartningsskede. Vi har som mål att kunden ska få återkoppling senast nästa arbetsdag, från det att vi läser meddelandet. Det är jag som svarar på sociala medier. Vi gör 1-2 inlägg per vecka men vanligtvis inte under helger.

Geab, lyckat inlägg Facebook

Hur följer ni upp resultat av er närvaro i sociala medier? Vilka verktyg använder ni? Har ni tydliga mål?

– Närvaron i sociala medier mäts endast i plattformarnas egna verktyg. Samt till viss del i Google Analytics.

– Minst lika viktigt är det att följa upp och analysera vår närvaro. Det gör vi genom månadsrapporter där jag bland annat följer upp hur det gått, om vi nådde målen, är vi på väg i rätt riktning, ska vi tänka annorlunda? Vad gick bra och vad gick mindre bra? Vi har tydliga mål uppsatta både när det gäller antalet följare, räckvidd och interaktion per månad och per kanal. Månadsrapporterna delas med Geabkoncernens ledningsgrupp. Intresset och engagemanget för frågorna om vår kommunikation och närvaro på sociala medier delas av koncernens beslutsfattare.

– Framöver kommer vi kontinuerligt utvärdera, uppdatera och framförallt testa oss fram, avslutar Jenny. 

Här hittar du Geab på Facebook.

Under 2021 kommer fler tipsinlägg med röster och erfarenheter från bland annat banker, elhandel, myndighetersjukhus, regioner, politik och telekom. Du hittar även inlägg från bland andra Livrustkammaren och f.d. partiledare Jonas Sjöstedt

Följ gärna Kommunikationsanalys på Facebook och LinkedIn för att säkra nya insikter.

Behöver du eller din organisation ett bollplank eller stöd vad gäller social media management? Välkommen att höra av dig.

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange: Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Foto: Geab 

Sociala medier: Tullverket tittar på kontaktkostnad

Under 2020 utökade Kommunikationsanalys sin blogg med ett flertal nya och intressanta branscher för bevakning och analys av deras framgång och närvaro i sociala medier, däribland myndigheter. Här hittar du tidigare resultat och relaterad inspiration för landets statliga myndigheter i sociala medier.

Kommunikationsanalys vill även inspirera genom att möjliggöra tips från digitala varumärken som antingen förekommer på de olika topplistor för sociala medier som bloggen lyfter, eller som belyser den vardag som ansvariga för sociala plattformar möter. En samlingsplats för professionella med #tipsfrånverkligheten.

Denna gång delar Katarina Brodin, chef kundmöten privat vid Tullverket, sina tankar om hur myndigheten arbetar med sociala medier för att nå framgång samt hantera uppföljning.

Foto: Katarina Brodin, Tullverket

Vad vill Tullverket uppnå med sin närvaro i sociala medier?

– Vi vill möta våra kunder på de plattformar de befinner sig och genom det bidra till Tullverkets strategiska mål och stärka Tullverkets varumärke. Det gör vi genom informationsspridning, föra dialog och reaktivt svara på frågor samt att kommunicera berättelsen om Tullverket. Den inriktningen knyter i sin tur an till Tullverkets strategiska mål och vision.

Hur resonerar och agerar ni för ett lyckat upplägg? 

– För att lyckas med sociala medier skulle jag säga att det allra viktigaste är förmågan att utgå från mottagaren, dess behov, kunskapsnivå och intresse. Gör vi inte relevant innehåll så kommer inte det vi publicerar få spridning och då når vi inte heller dem vi vill nå. Utmaningen är då att göra våra ämnen relevanta. Tull är ingen ”högengagemangsprodukt”, men handlar på nätet gör många, och när man gör det så vill man ha reda på vad det kommer att kosta. Då kan vi hjälpa dem att bli bra näthandlare genom att berätta vad man måste ha koll på när man handlar på nätet.

Foto: Tullverket Facebook

– Vi försöker lära oss av allt vi gör och vi är inte rädda för att återanvända material, men försöker hela tiden finslipa det så att det blir lite bättre utifrån de reaktioner vi fått tidigare. Det är en ständigt pågående process och nu börjar vi ha ganska så bra koll på vilka reaktioner vi kommer att få på det vi publicerar, och hur vi behöver uttrycka oss för att man ska förstå vårt fikonspråk. För reaktionerna kommer direkt, både när vi gör bra och dåliga saker.

– Vi har hela tiden haft som utgångspunkt att se de olika kanalerna som fristående från varandra, samtidigt som våra följare såklart ska känna igen att det är Tullverket de möter på sociala medier. Med det menar jag att vi har olika inriktningar med vår närvaro på exempelvis Facebook och Instagram och att vi sällan publicerar samma inlägg i flera kanaler. Om vi gör det så anpassar vi dem oftast utifrån kanal.

– Det team som arbetar med Tullverkets närvaro på sociala medier är en del av den enhet på kommunikationsavdelningen som även arbetar med kundmötet via andra kanaler, såsom telefon och webbformulär. Att arbeta tätt tillsammans med de som möter våra kunder dagligen i andra kanaler har varit vår inriktning från start.

Planering och innehåll

– Vi utgår från en planering, men försöker i möjligaste mån ha utrymme för att kunna improvisera. Vår planering sker i flera steg och ser lite olika ut för de olika kanalerna. Vi gör en grov planering utifrån ett årshjul, exempelvis inlägg om näthandel inför julhandeln eller om att resa med sin hund inför sommarsemestern. Samtidigt försöker vi ha örat mot marken och snappa upp sådant som sker här och nu för att vara relevanta och intressanta. Att vår närvaro på sociala medier påverkas av den pågående pandemin är kanske inte helt självklart, men det faktum att färre reser över våra gränser har haft en stor påverkan på vår planering. Vi har fått tänka om och i stort sett skippa alla inlägg som handlar om vad man ska tänka på när man reser med en vara till Sverige. 

– Våra sökhundar är väldigt populära och skulle vi bara utgå från vad som oftast får flest likes hade vi bara kunnat publicera inlägg om våra hundar, men vi vill såklart ha en bra mix.

– Vi försöker också vara modiga, att våga testa nya funktioner till exempel och att våga utmana bilden av Tullverket. Bland annat genom att när tillfälle ges kommunicera med glimten i ögat – utan att för den delen förlora vår seriositet som kontrollmyndighet. 

– Att vår verksamhet är intressant och spännande, att vi tidigare inte varit särskilt öppna och berättat om vårt uppdrag, och att vi har en lång historia gör att det finns mycket att berätta om. För det mesta gräver vi där vi står.

Foto: Tullverket Facebook

Arbetsgivarvarumärket och LinkedIn

– Våra sociala medier har också blivit viktiga kanaler i arbetet med vårt arbetsgivarvarumärke. På Instagram får vi mycket frågor som rör rekrytering till framförallt vår kontrollverksamhet. Vi ser samtidigt att antalet följare på LinkedIn ökar stadigt och där försöker vi att fokusera på att bredda bilden av Tullverket som arbetsgivare. Vi är så mycket mer än en person i uniform vid gränsen.

Hur följer ni upp resultat av er närvaro i sociala medier? Vilka verktyg använder ni? Har ni tydliga mål?

– Att vi började arbeta aktivt med sociala medier flera år efter många andra myndigheter, har nog har lett till att vår utvecklingskurva varit ganska så brant.

– Vi har fram tills nu använt oss av plattformarnas egna verktyg, men har börjat titta på möjligheten att använda andra verktyg. Dock har den omtalade domen i EU-domstolen, Schrems II, medfört att vi nu har vi pausat det arbetet. 

– På en övergripande nivå styr vi mot Tullverkets strategiska mål som nyligen omarbetats, och min förhoppning är att vi framöver kan bryta ner det till mer konkreta mål för oss. När vi arbetar med kampanjer så har vi uppsatta mål och där tittar vi exempelvis på kontaktkostnaden också, avslutar Katarina. 

Här hittar du Tullverket på Facebook

Under 2021 kommer fler tipsinlägg med röster och erfarenheter från bland annat banker, elhandel, försäkringsbolagkommunermyndigheter, regioner, sjukhus och telekom. Du hittar även inlägg från bland andra Livrustkammaren och f.d. partiledare Jonas Sjöstedt.

Här hittar du senaste effektresultaten för (statliga) myndigheter i sociala medier där bland andra Tullverket placerade sig väl.

Följ gärna Kommunikationsanalys på Facebook och LinkedIn för att säkra nya insikter.

Behöver du och er organisation ett bollplank eller stöd för ert arbete och resultat i sociala medier? Välkommen att höra av dig.

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange: Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Foton: Tullverket

Vetlanda kommun: Sociala medier vid kriskommunikation

Foto: Vetlanda kommun, Facebook

Under 2020 utökade Kommunikationsanalys sin blogg med ett flertal nya och intressanta branscher för bevakning och analys av deras framgång och närvaro i sociala medier, däribland kommuner. Här hittar du tidigare resultat för samt röster från landets kommuner i sociala medier.

Kommunikationsanalys blogg vill även inspirera genom att möjliggöra tips från digitala varumärken som antingen förekommer på de olika topplistor för sociala medier som bloggen lyfter, eller som belyser den vardag som ansvariga för sociala plattformar möter. En samlingsplats för professionella med #tipsfrånverkligheten.

Denna gång delar Annelie Jönsson, kommunikationschef vid Vetlanda kommun, sina tankar om hur kommunen arbetar med sociala medier för att nå framgång samt hantera uppföljning.

Foto: Vetlanda kommun, Annelie Jönsson

Vad vill Vetlanda kommun uppnå med sin närvaro i sociala medier?

– Framförallt vill vi vara synliga; vi vill ha en dialog med alla som bor och verkar i vår kommun. Inte enbart information utan stort fokus på kommunikation. Vi vill ha synpunkter och inspel från våra kommunbor, gärna innan olika beslut fattas. Vi vill vara aktiva och framåt, och på sättet vi kommunicerar locka vi till engagemang som på sikt stärker både platsens och kommunens varumärke.

– Det är viktigt för oss att finnas i de kanaler där medborgarna är och förväntar sig att få möta kommunen. Det är också viktigt att dyka upp där vi inte förväntas vara för att på så vis stärka bilden av att Vetlanda kommun ”är med” och fattar själva grejen. 

Hur resonerar och agerar ni för ett lyckat upplägg? 

– Vad är syftet med det som ska kommuniceras, vilka vill vi nå? I vilken kanal når vi målgruppen? Ska vi göra film, podd eller artikel med foto? Finns någon budget för sponsring? Därefter sätter vi samman en liten arbetsgrupp och kör igång. 

– Vi är alltid noga med att enbart använda våra egna medborgare och medarbetare i allt vi gör. Vi köper inte tjänster utan gör allt själva på kommunikationsavdelningen, dvs. manus, foton, film, redigering, podd, grafisk formgivning, artiklar osv. Vi är stolta över det sättet att jobba och upplever att vår kommunikation blir mer trovärdig. Som exempel denna – helt nya film – där vi rekryterar lärare inför höstterminen; läraren är verkligen lärare på den aktuella skolan, eleverna går på den aktuella skolan, livvakten är kommunikatör i vardagen, reportern jobbar i vårt kontaktcenter osv osv. 

Vill du också bli en superhjälte? Vetlanda kommun på YouTube

– Det viktigaste för att lyckas är att våga göra innehåll som engagerar, att vara idérik och hålla fast vid den strategi som vi valt. Att inte alltid vara så korrekt bara för att vi är en offentlig verksamhet. Här handlar det också om, för mig som chef, att vara öppen för de idéer och inspel som medarbetarna kommer med, att inte hämma utan låta dem växa. Ibland blir det fel men då lär sig alla av det och det blir bättre nästa gång. Just att våga testa är något som jag är mån om att uppmuntra.

– Det är också viktigt att ha kännedom om målgruppen för de olika kanalerna och att göra innehåll kopplat till målgruppen. Att jobba med kreativa medarbetare och låta dem växa i sina roller. Att komma ifrån det formella – våga sticka ut och göra lite tvärtemot ibland. Vårt vinnande koncept är att jobba mycket med humor och våga löpa linan ut även om vi ibland går helt bananas. Alla gillar inte det vi gör men Vetlanda syns och hörs och det ger ringar på vattnet. 

– Det är vi på kommunikationsavdelningen som ansvarar för kommunens sociala medier. Vi finns på Facebook med tre olika konton (ett för kommunen, ett för platsen och ett för jobb), Instagram med tre konton (samma som Facebook), LinkedIn och YouTube. På Twitter har vi ett konto som inte används aktivt utan i dagsläget är ett nyhetsflöde kopplat till vår hemsida. Facebook är vår primära kanal rent allmänt. Sedan anpassar vi oss beroende på målgrupp.

– Vi jobbar mycket konsultativt. Verksamheter kommer till oss med ett behov av att kommunicera något. Vi ställer frågor kring syfte och målgrupp och börjar sedan planera utifrån det. Vi sätter samman en arbetsgrupp som består av kommunikatörer och representanter från beställaren. Beroende på vad som ska göras är olika personer med från vårt håll. Handlar det om film så är det vår projektledare för rörlig media, handlar det om grafisk formgivning så är det en annan medarbetare osv. Ett flexibelt arbetssätt utifrån själva uppdraget.

– Det är inte kommunledningen som driver på och föreslår upplägg relaterat till sociala medier. Vi har snarare drillat våra chefer till att föra fram ett behov och sedan gör vi valet av kanal utifrån syfte och mål. Nu är vi i ett läge där de flesta känner sig bekväma med det. Man beställer inte längre en film, ett inlägg e.dyl utan man hör av sig kring vad man vill förmedla och varför. Jag är helt övertygad om att kommunledningen förstår vikten av sociala meder och dess genomslagskraft. Det jag kan sakna från kommunledningshåll – och då kanske framförallt politiskt – är att man inte har en uppfattning om hur mycket tid det faktiskt tar att göra relevant innehåll.

Engagerande inlägg och annonsbudget – och Schrems II-domen

– Antal inlägg varierar väldigt över året. Vi har inget uttalat mål kring antal inlägg utan gör dessa när vi har behov. Sommartid har vi oftast fler inlägg rent generellt då vi också är ansvariga för turisminformation, och att det oftast är lätt att göra engagerande inlägg kopplat till det.

– Vi har sett att tisdagar och torsdagar runt kl. 19 är den tid som funkar bäst för våra inlägg rent generellt. Vi publicerar också en del på lördagar och söndagar, runt kl. 8-9. Vi använder alltid publiceringsflödena och förpublicerar i de medier där den funktionen finns.

– Vi vill att våra inlägg ska vara engagerande. Sedan lyckas vi såklart inte alltid men vi låter hellre bli att publicera än publicera något som vi inte tror går igenom. Ibland handlar det om ren information, det kommer vi aldrig ifrån, men vårt huvudsyfte är kommunikation. Under de senaste åren har vi märkt att reaktioner och kommentarer ökar rent generellt. Framförallt delningarna.

– Vi har en satt svarstid på två dygn när det gäller alla våra kanaler och det gäller för alla verksamheter och medarbetare, även för e-post osv. När det handlar om sociala medier så har vi inte alltid svaren utan måste kolla med handläggare e.dyl. varför svaren ibland kan dra ut på tiden. Har vi svaren själva så ger vi dem direkt frågan kommit in.

– Vi har ingen budget som enbart är knuten till annonsering i sociala medier. Budgeten är ofta knuten till de olika uppdragen och bekostas av respektive verksamhet. Vi annonserar oftast inte för högre summor än 1 000 kr åt gången. I rekryteringssammanhang kan det hända att det rör sig om 5 000 kronor för enskilda tjänster. I de fall vi lägger mycket tid på exempelvis en film så är det viktigt att den också får synas och då kopplar vi alltid på en annonsbudget. I en del av dessa fall bekostas det av vår egen generella marknadsföringsbudget.

– Vad gäller Schrems II-domen så har vårt innehåll inte påverkats. Vi har däremot uppdaterat våra samtycken så att de som är med på foton och i filmproduktioner får godkänna att deras personuppgifter kan föras över till tredje land.

Kriskommunikation

– Sociala medier är otroligt viktiga vid kriskommunikation. Det är där vi når den breda massan. Kopplat till den allvarliga händelsen vi hade 3 mars 2021 så var vår webb själva ”byrån” för all information – och sociala medier blev det som drev trafik till webben. Det var i sociala medier man fångade upp det kommunen hade att säga, och tog sig sedan vidare till webben för mer detaljerad info.

– I ett krisläge är det också stora utmaningar med sociala medier sett till de rykten som lätt kan spridas och hur snabbt allt går. Det handlar dels om att lägga tid på omvärldsbevakning, dels att möta upp frågor som ställs i andra forum än våra egna, och också ibland rätta till rena felaktigheter. 

Foto: Vetlanda kommun, Facebook

Hur följer ni upp resultat av er närvaro i sociala medier? Vilka verktyg använder ni? Har ni tydliga mål?

– Vi följer upp inläggen ett och ett och resonerar kring dem i lärande syfte. Vad funkade bra, vad funkade inte? Vi följer upp vilka tider på dygnet som funkar bäst för publicering och använder publiceringsverktyget för alla inlägg. Vi har koll på hur våra målgrupper ser ut i våra olika kanaler och hur de ändras över tid. Vi strävar efter en interaktionsnivå i Facebook-inläggen på minst 7 procent.

– Vi använder alltid våra egna medarbetare och medborgare i det vi gör. Det driver engagemang i sig. Foton och filmer där man får se människor man känner igen och kan relatera till. Sedan har vi det här med humor igen, det är också ett vinnande koncept. På Facebook är det lätt att se engagemangsnivån där vi har målet på 7 procent. Ofta ligger vi runt 20 procent så vi kan säkert öka vår målsättning.

– Vi använder inga speciella verktyg för uppföljning utan använder i dagsläget det som de olika sociala plattformarna erbjuder. Vi mäter inte på andra sätt utan blir bekräftade hyfsat ofta genom hurrarrop och inspel som görs kring inläggen, men också i de inlägg som vi själva gör i våra yrkesroller. Till exempel på LindedIn där jag själv är mycket aktiv och gillar att visa upp det vi gör, avslutar Annelie.

Här hittar du Vetlanda kommun på Facebook.

Under 2021 kommer fler tipsinlägg med röster och erfarenheter från bland annat banker, elhandel, myndighetersjukhus, regioner, politik och telekom. Du hittar även inlägg från bland andra Livrustkammaren och f.d. partiledare Jonas Sjöstedt

För dig med specifikt intresse för kommuner i sociala medier vill jag tipsa om denna länk, där du bland annat hittar inspirationsinlägg som dessa från Säffle kommun och Höganäs kommun.

Följ gärna Kommunikationsanalys på Facebook och LinkedIn för att säkra nya insikter.

Behöver du eller din organisation ett bollplank eller stöd vad gäller social media management? Välkommen att höra av dig.

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange: Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Foto: Vetlanda kommun 

Sociala medier: PRV vill vara en entusiasmerande pedagog

Foto: PRV LinkedIn-inlägg

Under 2020 utökade Kommunikationsanalys sin blogg med ett flertal nya och intressanta branscher för bevakning och analys av deras framgång och närvaro i sociala medier, däribland myndigheter. Här hittar du tidigare resultat och relaterad inspiration för landets statliga myndigheter i sociala medier.

Kommunikationsanalys vill även inspirera genom att möjliggöra tips från digitala varumärken som antingen förekommer på de olika topplistor för sociala medier som bloggen lyfter, eller som belyser den vardag som ansvariga för sociala plattformar möter. En samlingsplats för professionella med #tipsfrånverkligheten.

Denna gång delar Johan Eklund, kommunikatör med ansvar för sociala medier vid PRV – Patent- och registreringsverket, sina tankar om hur myndigheten arbetar med sociala medier för att nå framgång samt hantera uppföljning.

Johan Eklund, PRV. Foto: Andreas Slättner

Vad vill PRV uppnå med sin närvaro i sociala medier?

– I korthet att förklara hur vi på PRV kan hjälpa dig som har en bra idé och varför det är viktigt för Sverige. Jag ser vår roll som en entusiasmerande pedagog, skulle jag säga.

– PRV har uppdraget att sköta frågor kring patent, upphovsrätt, varumärkes- och designskydd, men faktiskt även ansvaret för att höja kunskapen hos allmänheten generellt i frågorna. PRV hjälper de med bra idéer och uppfinningar att ta hand om dem på bästa sätt. Immaterialrättsligt är det jätteviktigt för företagen och därmed också för Sverige. Sociala medier är ett bra verktyg för att på ett pedagogiskt sätt kunna nå många med det budskapet. 

– I sociala medier vänder vi oss både till de experter som vi arbetar med dagligen, och till allmänheten där många inte ens vet vad PRV står för, eller skillnaden på ett varumärke och en logotyp till exempel.

PRV instagram. Foto: Montage,cred Kenneth Schulze, Parkhannah

Hur resonerar och agerar ni för ett lyckat upplägg? 

– Sociala medier är en central del i myndighetens kommunikation som ledningen satte ökat fokus på under 2020. Vid sidan om webben är sociala medier vår största kontakt med kunder och allmänhet för att kunna uppfylla vårt myndighetsuppdrag – att höja kunskapen kring våra frågor. De handlar om hur Sverige kan bli mer konkurrenskraftigt genom att svenska företag blir medvetna om, och skaffar sig en strategi för immateriella tillgångar så som patent, varumärken, design och upphovsrätt.

– PRV finns på LinkedIn, Facebook, Instagram, YouTube och Twitter. LinkedIn ser vi som vår viktigaste kanal eftersom det är en plattform som passar våra budskap och erbjudanden mot till exempel små- och medelstora företag. Det är också vår viktigaste kanal när det gäller employer branding och rekrytering, vilket sker i tätt samarbete med HR.

– Mitt ansvarsområde är sociala medier. Det är även jag som hanterar inkorgen av kommentarer, men på grund av offentlighetsprincipen och problem att arkivera sådan konversation, hänvisar vi oftast till vår Kundsupport om det inte är enkla småfrågor. För verktyg relaterat sociala medier tycker jag om att arbeta i Basecamps kalender kombinerat med Sprout Social för rapportering och publicering.

– Verkligheten för många social media managers är att man förväntas vara lite allkonstnär. Både att ha ett strategiskt tänk kring varumärket du arbetar med – och hur innehållet kan bygga berättelsen kring det, plus att du förstås måste arbeta taktiskt, det vill säga anpassa dig efter plattformarna och vara bekväm med bild- och videoteknik. Dessutom behöver du kunna sponsra inlägg. Men viktigast är nog att du tycker om kreativt skapande i text och bild.

– Vi är sju personer som har ett stående redaktionsmöte på onsdagar där vi spånar kring den redaktionella kalendern. Alla har olika ansvarsområden som täcker myndighetens all kommunikation så som marknadsföring, event, webb, internkommunikation, press och sociala medier. Här uppstår Idéer eller hanteras de Idéer som dimper ned från andra kollegor.

– Vi har upphandlade byråer som vi använder till kampanjer eller mer avancerade produktioner. Men eftersom vi är en relativt liten myndighet med begränsade resurser, gör vi väldigt mycket innehålls-arbete själva. Eftersom vi bland annat har ansvar för att utbilda i upphovsrätt, är vi noga med bildhantering och har bland annat byggt upp en liten bildbank ihop med fotografer.

Storytelling, innehåll och inspiration

– Jag tror inte att vi skiljer oss från någon annan organisation när det gäller vad som funkar. Målet är förstås att lyckas knyta vårt ämne till något som är aktuellt, på ett sätt som är informativt, eller åtminstone charmigt. Jag själv kommer från kundtidning-sidan från början, och folk vill fortfarande höra spännande berättelser, gärna berättade av människor. Så ett gyllene snitt är väl när vi hittar en passionerad person som kommit på en smart idé, sökt till exempel patent eller designskydd, och på så sätt gjort vår värld lite, lite bättre. Sedan får det gärna vara snyggt rent visuellt. Det finns en anledning till att det är ansikten på magasinomslag. Vi dras till dem. Så om du ska säga något – ta gärna hjälp av en person för att göra det. Jag gillar det redaktionella anslaget och hänvisar gärna till längre artiklar på vår webb. 

– På PRV har vi den stora förmånen att ha experter inom en myriad spännande tekniska områden tillhands i huset. Det vi sysslar med både avspeglar samhället i stort och vart det är på väg, i form av varumärkesansökningar till exempel, men ger även en inblick i framtiden. Vilken teknik kommer vi att få se om några år när patenten är godkända och produkter kan börja komma ut på marknaden? Det gör det till en extremt tacksam arbetsplats för någon som är på jakt efter bra innehåll.

– Världen står inför stora utmaningar inom det medicinska området och när det gäller klimatet. En del av svaret på hur vi ska lösa det är genom att vara kreativa, att uppfinna saker. Där har PRV en central roll att spela, eftersom uppfinningar inte uppstår av sig själv, utan finansieras fram och då krävs det att man har koll på sina immateriella tillgångar. Det gör mitt arbete meningsfullt.

Foto: PRV Facebook-inlägg

– Vad gäller inspiration tycker jag att Tullverket är grymma på bra berättelser. Statistikmyndigheten SCB är ett bra exempel på några som hittat en extremt tydlig grafisk profil och egen röst. På humorsidan känns Livrustkammaren obligatorisk att nämna fortfarande. Jag får även mycket inspiration från poddar och nyhetsbrev. Där måste jag ge en eloge till webbyrån Bazookas långsiktiga content-satsning.

Hur följer ni upp resultat av er närvaro i sociala medier? Vilka verktyg använder ni? Har ni tydliga mål?

– Vi använder Sprout Social för publicering och utvärdering månadsvis. Det ger oss möjlighet att lära oss vad som funkar. För att organisera den redaktionella kalendern använder vi Basecamp.

– Målen just nu fokuserar på kvalitet: vi tittar på engagemang/inlägg, visningar/inlägg och nya följare. Eftersom arbetet i sociala medier är ett maraton och inget sprintlopp sponsrar vi löpande inlägg som vi märker går bra. Vi har mål på visningar vad gäller sponsringen. Varje månad följer vi upp och går igenom siffrorna, avslutar Johan.

Här hittar du PRV på Facebook.

Under 2021 kommer fler tipsinlägg med röster och erfarenheter från bland annat banker, elhandel, myndigheter, sjukhus, regioner, politik och telekom. Du hittar även inlägg från bland andra Livrustkammaren och f.d. partiledare Jonas Sjöstedt

Här hittar du senaste resultaten för (statliga) myndigheter i sociala medier.

För dig med specifikt intresse för myndigheter i sociala medier vill jag tipsa om bloggens flertal inlägg från olika statliga myndigheter, som dessa med Polisen och Pensionsmyndigheten.

Följ gärna Kommunikationsanalys på Facebook och LinkedIn för att säkra nya insikter.

Behöver du eller din organisation ett bollplank eller stöd vad gäller sociala medier? Välkommen att höra av dig.

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange: Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Foto: PRV, Kenneth Schulze, Parkhannah

Riksbanken: Sociala medier nära människors vardag

Sedan 2020 har Kommunikationsanalys utökat med ett flertal nya och intressanta branscher för dels benchmark, dels effektanalys av framgång och närvaro i sociala medier, däribland skattefinansierade verksamheter som myndigheter. Här kan du läsa tidigare underlag om (statliga) myndigheters närvaro och framgång i sociala medier.

Denna blogg vill även inspirera till framgång i sociala medier genom att möjliggöra tips från organisationer som förekommer på de olika topplistor som bloggen lyfter. Eller som väl belyser den vardag som ansvariga för sociala plattformar möter. En samlingsplats för professionella – med #tipsfrånverkligheten.

Denna gång delar Ann-Leena Mikiver, kommunikationschef vid Riksbanken, sina tankar om hur myndigheten arbetar med sociala medier för att nå framgång samt hantera uppföljning.

Foto: Ann-Leena Mikiver, Riksbanken

Vad vill Riksbanken uppnå med sin närvaro i sociala medier?

– Det korta svaret är: samma sak som vi vill uppnå genom traditionella medier fast med mer dialog. Riksbanken är en myndighet som många har hört talas om men få har direktkontakt med. Därför är ofta kunskapen lite svajig om vad vi egentligen gör. Samtidigt har våra åtgärder stor betydelse för människors privatekonomi. Till exempel att de förstår varför det är viktigt med en låg och stabil inflation och att det är därför som Riksbanken höjer eller sänker räntan, och hur det påverkar deras egna lån och besparingar.

– I dag gör vi dessutom många andra åtgärder som verkar på lite andra sätt men som också påverkar det allmänna ränteläget. Dessa åtgärder blir inte effektiva om vi inte kommunicerar tydligt vad vi gör och varför. Dessutom har människor rätt att veta vad vi gör och varför. I så motto är vi är en sorts ekonomisk försvarsmakt som människor måste lita på under finansiell oro, som till exempel nu under coronapandemin.

– Därför behöver vi berätta om vad vi gör och varför i alla kanaler som man kan tänka sig. Inte minst i sociala medier eftersom det är den vanligaste ingången till människor i dag. Förr läste folk tidningen, nu scrollar man i sitt flöde för att snappa upp nyheter. Vi gör egna undersökningar om vad människor vet om oss och hur det påverkar deras förtroende för oss, och de visar alltid på samma resultat: Med ökad kunskap så stiger oftast förtroendet.

Riksbanken Facebook

Hur resonerar och agerar ni för ett lyckat upplägg? 

– Det finns inget enkelt svar på den frågan. De inlägg som tenderar att få mest spridning handlar om ämnen som ligger nära människors vardag, till exempel kontanter eller betalningar generellt – info om falska sedlar i omlopp eller om kontanternas ställning som betalningsmedel. Även framåtblickande ämnen som skulle kunna bli en del av människors vardag går ofta bra, till exempel inlägg om vårt arbete med e-kronan, vilket många brukar tycka är spännande. Utöver det fungerar lättsamma ämnen också ofta bra för oss, som för många andra. I vissa fall försöker vi ta oss an mer komplexa ämnen med en lättsam ingång, vilket kan vara lyckosamt (vår julkalender i fjol till exempel eller en del explainers). Vårt 350-årsjubileum för två år sedan gav många möjligheter till historiska tillbakablickar i eviga ämnen, Samtidigt får man inte glömma bort att målet med kommunikationen ofta är att skapa förståelse för vår verksamhet, som många gånger är ganska komplex. Att hitta balansen mellan komplexitet och att skapa ett intresse är svårt, men vi försöker med de medel vi har, till exempel klarspråk, bilder och infografik.

– Det är vi på kommunikationsenheten som äger innehållet i alla sociala medier. Mer specifikt är det redaktionen som ansvarar för flödet nuförtiden. Fram tills för några år sedan var det HR som ansvarade för LinkedIn, presstjänsten för Twitter och våra webbplatser sköttes separat. För fyra år sedan lade vi allt på den då nybildade digitala redaktionen. Skälet var framför allt att det finns så mycket synergier, dvs. bra att ett gäng följer, gör inlägg och svarar på frågor. Det blir för spretigt att ha det redaktionella ansvaret utspritt, och risken är stor att missa möjligheter att skapa engagemang, förtroende och dialog.  

– Vi finns på Facebook, Twitter, LinkedIn och YouTube. Facebook använder vi för att nå folk som vi kanske inte når annars, lite bredare intresserad allmänhet. På Twitter når vi journalister och opinionsbildare, och på LinkedIn når vi finansbranschen/yrkeskontakterna som vi behöver ha dialog med. Vi kollar dock alltid av LinkedIn med HR: de publicerar själva platsannonserna men vi kör de mer innehållsmässiga inläggen.

– På LinkedIn försöker vi lyfta våra egna medarbetare och vad de arbetar med. Där går till exempel information om vårt e-krona-projekt mycket bra för de som behöver veta något om digitala betalningar eller själva arbetar med dem, de är ju alla där och följer oss. Det är synd att bara inskränka sig till platsannonser där för här kan det bli stort engagemang om man träffar rätt. Youtube använder vi mest som ett komplement och en parkeringsplats för våra filmer: vi utvärderar nu hur och vad vi ska göra här.

– För vårt innehållsarbete kan man säga att vi har en bottenplatta och det är redaktionsmötena. De leds av gruppchefen för redaktionen och här är alltid någon från presstjänsten samt kommunikationsstrategerna med. Ska vi göra något lite mer specifikt så bildar vi små ”miniprojekt”. Det har lett till att vi har blivit mycket bättre på riktigt bra storytelling med enkla och bra budskap, även om det är en utmaning att frigöra tid för utvecklingsjobbet.

– I vårt interna arbete är redaktionskalendern navet för vår planering. Det bidrar till att vi får en struktur och närvaro i allt det som händer och vad det är vi vill lyfta och i vilka kanaler de närmaste veckorna. Mycket av det vi kommunicerar handlar förstås om beslut, tal och rapporter som ledning och stab genererar löpande. Men vi försöker också hela tiden hitta ett ”eget” redaktionellt innehåll, ofta kunskapandet, och i kontexten av den aktuella debatten i samhället.  

– Vi gör det mesta in-house. Faktum är att när jag började här för åtta år sedan trodde jag knappt mina ögon att så mycket kan göras in-house, men med duktiga medarbetare så går det! Vi hanterar dessutom ofta känslig information vilket gör det svårare att anlita extern hjälp. Men när vi har gjort större satsningar, till exempel skolfilmerna och en del till vårt 350-årsjubileum 2018, då har vi tagit extern hjälp.

Riksbanken Facebook

Tonalitet, teknologi och transparens – och integritet

– Tonaliteten, teknologin och transparensen – de handlar alla tre om att bygga förtroendefull kommunikation direkt med sina följare. Man måste ha intresse för följarna, deras intresse och kunskapsnivå, svara dem och ta dem på allvar. Man måste – i likhet med de flesta vanliga journalister i dag – också bemästra tekniken, dvs. kunna filma, fotografera, bildsätta, skriva texter, videoredigera plus kunna publiceringsverktygen! Till sist, man måste förstå att sociala medier är på gott och ont, och som myndighet har man ett särskilt stort ansvar att agera transparent. Med transparens menar jag att medborgarna har rätt att veta vad vi myndigheter gör på ett för dem enkelt sätt, vi kan inte förvänta oss att alla ska surfa in på vår hemsida. Men också att vi kommunikatörer måste vara kunniga om de integritetsfrågor som följer av att de sociala medierna är ”gratis” för användaren. De har ett pris och det är att följarna delar med sig av information om sig själva. Det är ju det som hela GDPR-frågan handlar om. Av oss kommunikatörer måste man förvänta sig att vi har kunskap om integritetsfrågorna och arbetar proaktivt med de frågorna. Vi om några vet ju vilka kritiska frågor man bör ställa till leverantörerna.  

– Tonaliteten är väl det ”T” som vilar helt på våra egna axlar på kommunikationsenheten. När det gäller teknologi och transparens behöver vi kroka arm med både IT-experter och jurister. Om jag tar de tre plattformar vi är aktiva i, så handlar det ju lite förenklat om att fånga Agenda-, Rapport- och På Spåret-tittarna. Det säger sig självt att det inte går att göra på en och samma gång. Agenda-tittarna vill ner på djupet, Rapport-tittarna vill ha koll på läget snabbt och På spåret-publiken vill lära sig nytt på ett lite lustfyllt sätt. På Riksbanken är vi ju lyckligt lottade, vi kan erbjuda allt från analys om Covid-vaccinets effekt på ekonomin till skillnaden är mellan en e-krona och Bitcoin – och vi har dessutom en 350-årig historia att ösa ur. Facebook-läsarna kanske lockas av lite ”fun facts” som för vidare till nya frågor, medan Twitter-läsarna vill ha något de kan ha en åsikt om.

Social Media Management

– För att lyckas med sociala medier gäller det att lägga tid på att fundera på vem man behöver nå och varför man ska finnas på olika plattformar, annars blir det väldigt tungt och man riskerar att skjuta ut hagelsvärmar som ingen har frågat efter. Vi tänkte själva noga för något år sedan när vi gick in på Facebook. Först hade vi bara en dedikerad sida som syftade till att informera och svara på frågor om sedel- och myntutbytet (en av många kanaler), men när kampanjen var slut så kändes det märkligt att bara lämna alla följare i sticket. Då doppade vi tån i vattnet och testade med mer allmänt material som även rör penningpolitik och finansiell stabilitet. Vi växer så det talar väl för att vi gör något rätt, men det är nog fortfarande den plattformen som är svårast att hitta rätt ton i. Nu vill vi till exempel nå fler unga vuxna för de läser ju inte tidningar och inte tittar de på Rapport heller, och vi vet väl rätt säkert att Facebook inte når dem. Men vi måste också inse att vi tar på oss ett nytt ansvar för varje ny plattform vi går in i. Det ska vara hög kvalitet på det vi gör så vi tar det lite försiktigt här. Vi gör annat som förhoppningsvis når dem också.

Schrems II-domen samt etik

– Inte bara Schrems II-domen, utan hela GDPR-lagstiftningen har rört om världen för oss när det gäller bildhantering. Det har kommit in nya inslag av geopolitik i form av ändrad syn på säkerhetsfrågor, inte minst när det gäller amerikanska analystjänster och möjligen framöver även från annat håll. Just Schrems II har påverkat eftersom vi behöver undersöka mycket mer noggrant vilka verktyg som har tredjelandsaktörer involverade i något led. Jag tror att etikfrågor med avseende på personlig integritet är en annan typ av kompetens som vi kommunikatörer behöver bli mycket bättre på. Vi får kroka arm med juristerna och hitta kloka vägar framåt i en rätt svårnavigerad terräng.

Inspiration

– För inspiration gillar jag att kika på sådana som hittar sin nisch och tar ut svängarna kreativt, till exempel Livrustkammaren som i sin hyggligt smala nisch lyckats nå över 60 000 följare. I min egen bransch går det ju inte att bortse från den jamaicanska centralbanken som kör en informationsdrive som heter Inflation Targeting, alltså Inflationsmålet. Skillnaden mot andra är att de kör den i reggae-version. (Se Bank of Jamaica nedan.)

Hur följer ni upp resultat av er närvaro i sociala medier? Vilka verktyg använder ni? Har ni tydliga mål?

– För oss handlar det fortfarande i mångt och mycket att bygga upp en stark position i sociala medier, med god räckvidd och många följare. Det vill säga vi vill växa, vilket vi tror vi gör om vi skapar bra och relevant innehåll för så många som möjligt. Utfallet i sociala medier följer vi upp varje månad där vi tittar på föregående månads statistik. Av det försöker vi lära oss vad som fungerar och inte, och det blir ett verktyg för att utveckla kommunkationen.

– Räckvidden mäter vi genom antal följare och visningar, engagemanget genom antal delningar och kommentarer. Vi har kvantitativa mål att öka både räckvidd och engagemang och följer upp det månadsvis via ett par olika parametrar. Utöver det har vi ambitionen att komplettera med ett antal kvalitativa mål, med utgångspunkt i vår innehållsstrategi för digitala kanaler, men det är en process som vi är mitt uppe i.

– Vi har en väldigt omfattande informationssäkerhet vilket gör att vi måste vara mycket noggranna med vilka verktyg vi använder. Vi använder respektive kanals egna verktyg för att publicera, hantera och följa upp innehållet och har inga planer i dagsläget på att ändra på det, avslutar Ann-Leena.

Här hittar du Riksbanken på Facebook

Under 2021 kommer fler tipsinlägg med röster och erfarenheter från bland annat banker, elhandel, försäkringsbolagkommunermyndigheter, regioner, sjukhus och telekom. Du hittar även inlägg från bland andra Livrustkammaren och f.d. partiledare Jonas Sjöstedt.

Här hittar du senaste resultaten för (statliga) myndigheter i sociala medier.

Följ gärna Kommunikationsanalys på Facebook och LinkedIn för att säkra nya insikter.

Behöver du eller din organisation ett stöd eller bollplank vad gäller social media management? Välkommen att höra av dig.

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange: Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Foton: Riksbanken

Sociala medier: Liberalerna skapar väljarkontakter

Liberalerna logotyp

Kommunikationsanalys vill underlätta användning av sociala medier genom att möjliggöra tips och inspiration från intressanta varumärken. En samlingsplats för professionella med #tipsfrånverkligheten.

Från 2020 har Kommunikationsanalys lagt till intressanta branscher som banker, elhandelsbolag, försäkringsbolag, kommuner, regioner och sjukhus, länsstyrelser, myndigheter och telekom.

Inför valåret 2018 bjöd Kommunikationsanalys in partier och politiker att berätta om sitt arbete med sociala medier. Här kan du till exempel läsa Jonas Sjöstedts tankar runt sin närvaro i sociala medier.

Nu är det drygt 500 dagar kvar till nästa val och därmed kommer ett ökat innehållsfokus relaterat politiska partier och partiledare att synas i bloggen. Till detta löper som vanligt de månatliga effektanalyserna av de politiska partierna, samt av partiledare. Därtill de politiska sentimentanalyserna relaterat sociala medier.

Liberalerna är ett av de tio partier som Kommunikationsanalys sedan flera år analyserat varje månad vad gäller närvaro och effekt i sociala medier. Denna gång delar Gustav Georgson, biträdande partisekreterare och kommunikationschef vid Liberalerna, sina tankar om hur partiet arbetar med sociala medier för att nå framgång samt hantera uppföljning.

Gustav Georgson, Liberalerna. 20191009 Foto: Magnus Fröderberg/Liberalerna

Vad vill Liberalerna uppnå med sin närvaro i sociala medier?

– För våra sympatisörer är politik viktigt och ska tas på allvar. Därför har vi mindre fokus på gull-gull och ”influencerinnehåll” utan fokuserar våra sociala medier på att prata politik och samhällsproblem. Liberalerna ser sociala medier som ett sätt att kunna föra samtal om politik med medborgare.

– Vi är ett lyssnande parti och vill ha många kanaler in till oss så att vi kan lära oss så mycket som möjligt om de problem och utmaningar som människor i Sverige upplever i sin vardag. Det är bästa sättet för oss att sedan kunna formulera politik som svarar på dessa problem och utmaningar.

Hur resonerar och agerar ni för ett lyckat upplägg? 

– Det allra viktigaste för att vara framgångsrik i sociala medier är att vara en modig allkonstnär. Du behöver ha viss grafisk kompetens, men du behöver framför allt våga testa massa olika saker. Och fortsätta med det som går bra och sluta med det som går dåligt. Algoritmer och trender ändrar sig snabbt så det viktigaste är att våga nya grepp och ständigt lära sig av responsen. Största felet man kan göra är att bli rädd och fastna i något som funkar just nu, då det med största sannolikhet inte kommer funka om sex månader exempelvis.

– Våra inlägg på sociala medier är mest till för att skapa väljarkontakter direkt på plattformarna, men även i vissa fall för att driva trafik till liberalerna.se. Vi satsar primärt på Facebook och Instagram samt finns på Twitter och LinkedIn.

– Vi är en liten kommunikationsavdelning och har därför prioriterat dessa plattformar där våra sympatisörer finns. Det är ungefär motsvarande 2 heltidstjänster som jobbar med sociala medier, men det är spritt på fler personer. Alla vi som arbetar på kommunikationsavdelningen har kompetens och arbetsuppgifter kopplat till sociala medier. Det är en självklarhet idag.

– Vi planerar och följer upp via veckomöten, men har också dagliga kortare möten. Därtill en ständigt plingande konversation i SMS-format där idéer dyker upp och förädlas.

Hur följer ni upp resultat av er närvaro i sociala medier? Vilka verktyg använder ni? Har ni tydliga mål?

– Det finns faktorer som vi inte själva kan påverka och därför mäter vi inte enbart slutresultatet i sociala medier. Vi har målsättningar som rör vår egen verksamhet som till exempel kan vara hur vi jobbar, att det är många idéer in och att vi prioriterar rätt, men vi har såklart också målsättningar om hur vi presterar i sociala medier också.

– Vi följer upp veckovis med plattformarnas egna verktyg, vilka har utvecklats mycket de senaste åren. Det finns många bra gratisverktyg, men vi kan ibland krydda insikter med något betalverktyg, avslutar Gustav.

Här hittar du Liberalerna på Facebook

Under 2021 kommer fler tipsinlägg med röster och erfarenheter från bland annat banker, elhandel, försäkringsbolagkommuner, politiker och telekom. Du kan även hitta inspiration från bland andra Livrustkammaren och f.d. partiledare Jonas Sjöstedt.

Här kan du följa Kommunikationsanalys på Facebook och LinkedIn för att säkra nya insikter.

Behöver du eller din organisation ett stöd eller bollplank för att diskutera och analysera resultat och strategi i sociala medier? Välkommen att höra av dig

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange: Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Foto: Liberalerna

Sociala medier: Sahlgrenska Universitetssjukhuset använder stories för folkbildning

2020 utökade Kommunikationsanalys med ett flertal nya och intressanta branscher för bevakning och analys av deras framgång och närvaro i sociala medier, däribland sjukhus. Här hittar du resultaten för landets sjukhus i sociala medier för fjärde kvartalet 2020.

Denna blogg vill även inspirera genom att möjliggöra tips från digitala varumärken som antingen förekommer på de olika topplistor för sociala medier som bloggen lyfter, eller som belyser den vardag som ansvariga för sociala plattformar möter. En samlingsplats för professionella med #tipsfrånverkligheten.

Denna gång delar Angelica Capitao Patrao, digital kommunikatör och samordnare vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, sina tankar om hur sjukhuset arbetar med sociala medier för att nå framgång samt hantera uppföljning.

Foto: Angelica Capitao Patrao, Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Vad vill Sahlgrenska Universitetssjukhuset uppnå med sin närvaro i sociala medier?

– Vi vill finnas nära våra målgrupper, patienter, medarbetare, allmänhet och potentiella medarbetare, och ha en aktiv och öppen dialog. Vi fångar också upp frågor som engagerar och tar vår roll som folkbildare.

– Med vår närvaro delar vi berättelsen om Sahlgrenska Universitetssjukhus, all den magi som pågår innanför sjukhusväggarna, och visar hur vi är ett av landets ledande universitetssjukhus.  

Sahlgrenska Universitetssjukhuset – Folkbildande_stories

Hur resonerar och agerar ni för ett lyckat upplägg? 

– Det senaste året har vården och Sahlgrenska Universitetssjukhuset varit i allmänhetens fokus på ett sätt som vi aldrig tidigare har varit med om, samtidigt som informationsbehovet har varit större än vanligt. I sociala medier har vi spridit viktig information till patienter, medarbetare och allmänhet, gett nulägesbilder från covid-vården, uppmärksammat medarbetare och deras insatser, men också beskrivit utmaningar, visat hur sjukhuset hanterat rådande läge och uppmanat allmänheten till att ta ansvar för minskad smittspridning.

– Vi har en tydlig strategi som vi jobbar efter och följer kontinuerligt upp det innehåll vi delar för att ständigt nå bättre resultat. Vi befinner oss i ett sammanhang med mycket kompetens och utveckling, och det skapar stolthet att ta del av alla goda resultat, behandlingar och högkvalitativa vård som kommer patienterna till del. Sjukvården är en av våra viktigaste samhällsfunktioner, vilket märks inte minst nu under covid-19-pandemin. Allt detta mynnar ut i aktiviteter i våra kanaler. 

– På det stora hela är det våra medarbetare som står i frontlinjen, både i pandemin men också i våra sociala medier. Våra medarbetare är våra viktigaste talespersoner och ger en transparent, trygg och även personlig bild av det som sker innanför sjukhusets väggar och hur det är att arbeta här. Både på Instagram och Facebook ser vi att detta är ett lyckat koncept, men där vi på Facebook också ser att rollen som samhällsaktör är viktig. Detta har inte minst märkts under pandemin då sociala medier har varit några av våra viktigaste kanaler för att sprida samhällsviktig information och kunskap.

– Vi har också tagit vår roll som folkbildare och spridit kunskap med våra experter som finns inhouse och använt materialet i flera kanaler. Till exempel i mars när informationsbehovet om coronaviruset var som störst och vi gjorde ett antal poddavsnitt av Sahlgrenskapodden med Agnes Woldinfektionsläkare och virusexpert vilka kunde berätta det senaste vi visste om viruset och covid-19. Innehållet användes även i andra kanaler i form av filmer, stories samt artiklar i digitala magasinet Sahlgrenskaliv för att sprida kunskapen vidare. Ytterligare ett exempel är när diskussionerna och frågetecknen om vaccin var som allra störst i december, då följare kunde ställa frågor direkt till vår expert Magnus Gisslén i Instagram Stories, vilket sedan också mynnade ut i poddavsnitt. Stories är generellt en kanal vi använder mycket för att folkbilda, sprida kunskap och ha en dialog med våra följare.

– Vi har redaktionsmöte en gång i veckan där vi sätter den stora redaktionella planeringen för veckan, vad som är på gång och vad som ska publiceras i alla våra kanaler. Det är också ett tillfälle där vi spånar idéer och planerar för kommande aktiviteter. Vi har en stor flexibilitet i planeringen och det sker uppdateringar kontinuerligt, till exempel vid inspel från kollegor i våra dagliga morgonmöten eller vid händelser i omvärlden. 

– Jag har det övergripande ansvaret för våra sociala kanaler, men hela Kommunikationsavdelningen är involverade. Vi producerar och publicerar totalt cirka 20-25 inlägg per vecka för alla våra sociala medier-kanaler. Allt görs inhouse och vi använder ett gemensamt digitalt planeringsverktyg.

– Sahlgrenska Universitetssjukhuset finns på Facebook, Instagram, Twitter, Linkedin och på Vimeo, där vi finns under Västra Götalandsregionen. Ett av våra instagram-konton som också bör nämnas, och som vi är väldigt glada över, är forlossningen_ostra. Kontot ger en inblick i Sveriges största förlossningenhet, sprider kunskap om förlossningvård och drivs av medarbetare på Förlossningen. 

– Sjukhusets Linkedin har ett blandat innehåll och är en kanal där Kommunikation och HR arbetar tillsammans. På Linkedin samsas jobbannonser med ett mer redaktionellt innehåll, till exempel från vårt digitala magasin Sahlgrenskaliv, som syftar till att främja arbetsgivarvarumärket. Eftersom endast en låg andel av de som arbetar i vårdnära yrken använder Linkedin, är våra målgrupper där främst chefer, forskare, ingenjörer och administrativ personal. 

– Det är också viktigt att kommunikationen i sociala medier samspelar med efterfrågan och aktuella händelser i samhället, samt aktiviteter i andra kanaler, som till exempel Sahlgrenskaliv eller pressaktiviteter. Där är Twitter en effektiv kanal för oss där vi bidrar till samhällsdebatten genom kunskap, fakta och synliggöra sjukhusets experter.

– Vad gäller kommentarer och frågor på våra inlägg kan det variera väldigt mycket. Under pandemin, både våren och hösten, har vi haft ett mycket större flöde av kommentarer och frågor än tidigare, vilket vi verkligen uppskattar då vi vill ha en dialog och samtal med våra följare. Som mest kan det handla om ett hundratal kommentarer om dagen. Målet är att svara så skyndsamt som möjligt, gärna inom timmen i de fall kommentarer och frågor kommer under kontorstider. Kommentarer och meddelanden kollas även av på kvällar och helger av den kommunikatör som är i beredskap.

– För att lyckas med sociala medier ser jag att det är viktigt att känna sina följare, vara människokännare och uppvisa lyhördhet. En stor del av arbete med sociala medier är så klart också statistik och reflektion, så att tycka om siffror och analys tror jag är viktigt för att kontinuerligt utveckla innehållet och kommunikationen med följare. 

Sahlgrenska Universitetssjukhuset – graf maj 2020

Hur följer ni upp resultat av er närvaro i sociala medier? Vilka verktyg använder ni? Har ni tydliga mål?

– Allt vi gör, både i sociala medier och andra kanaler, ska stödja våra övergripande kommunikationsmål, att stärka allmänhetens förtroende och öka den interna stoltheten. Det syftet ska ju även våra kommunikationsaktiviteter och innehåll tjäna. Rent konkret kan det till exempel handla om ett visst mått på engagemang, spridning, hur många vi når ut med och hur många som interagerar med oss. Det är också viktigt att vi når ut med rätt innehåll, vilket är något som vi har med oss när vi planerar våra kommunikationsaktiviteter. Detta följs också upp i vår månatliga analys och sammanfattning. 

– Följarantalet det senaste året har ökat med över 50 procent för våra sociala medier. Effekten syns även tydligt när det gäller räckvidd och engagemang, där vi har haft väldigt fina resultat det senaste året. 

– För uppföljning använder vi primärt plattformarnas egna verktyg. Vi har också nyligen börjat använda Agorapulse, vilket jag inte ännu har några erfarenheter att dela med mig av.

– Vi har en strategi med tydliga mål som vi jobbar mot, och det är något vi följer upp löpande och sammanfattar i en gedigen analys varje månad. Den här analysen görs av samtliga kanaler som vi kommunicerar i, både interna och externa, och blir sedan en del av vårt utvecklingsarbete, avslutar Angelica.

Sahlgrenska Universitetssjukhuset på Facebook.

Under 2021 kommer fler tipsinlägg med röster och erfarenheter från bland annat banker, elhandel, myndigheter, sjukhus, regioner, politik och telekom. Du hittar även inlägg från bland andra Livrustkammaren och f.d. partiledare Jonas Sjöstedt.

För dig med specifikt intresse för sjukhus i sociala medier vill jag tipsa om dessa inlägg med Akademiska sjukhuset och Angereds Närsjukhus.

Följ gärna Kommunikationsanalys på Facebook och LinkedIn för att säkra nya insikter.

Behöver du eller din organisation ett bollplank eller stöd vad gäller social media management? Välkommen att höra av dig.

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange: Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Foto: Sahlgrenska Universitetssjukhuset 

Sociala medier: Jönköpings kommun vässar målen

Sedan 2020 har Kommunikationsanalys utökat sina effektanalyser till ett flertal nya och intressanta branscher för analys av deras framgång och närvaro i sociala medier, däribland kommuner. Här hittar du resultaten för landets kommuner i sociala medier för fjärde kvartalet 2020.

Denna blogg vill även inspirera genom att möjliggöra tips från digitala varumärken som antingen förekommer på de olika topplistor för sociala medier som bloggen lyfter, eller som belyser den vardag som ansvariga för sociala plattformar möter. En samlingsplats för professionella med #tipsfrånverkligheten.

Denna gång delar Pontus Holmér, digital kommunikatör vid Jönköpings kommun, sina tankar om hur kommunen arbetar med sociala medier för att nå framgång samt hantera uppföljning.

Pontus Holmér, Jönköpings kommun

Vad vill Jönköpings kommun uppnå med sin närvaro i sociala medier?

– Som för många andra kommuner är huvuduppdraget att sprida samhällsinformation, bidra till transparens i vår verksamhet, ge medborgarservice och öppna upp för dialog.

– Det finns även ytterligare aspekter som kanske inte känns så viktiga nu men som kommer vara viktiga i framtiden. Det är uppenbart att vi lever i en tid då lokalmedia inte längre har resurser att granska våra verksamheter på samma sätt som innan. För att förhindra att en felaktig bild sprids om kommunen och vår verksamhet, gäller det att äga sin kommunikation och visa på fakta. Särskilt i sociala medier där alternativa röster gärna gör sig hörda. Något jag misstänker kommer att bli en stor utmaning framöver.

Hur resonerar och agerar ni för ett lyckat upplägg? 

– Våra primära sociala kanaler, där vi aktivt kommunicerar, är Facebook, Instagram och LinkedIn. Vi har även konton på Twitter, Youtube och Snapchat. Twitter har endast ett automatiserat flöde kopplat till vår pressfunktion. Youtube fungerar för tillfället mer som lagringsplats för video än som kommunikationsyta och Snapchat använder vi bara i annonssyfte. 

– För tillfället är det enbart vi på kommunikationsenheten som kommunicerar på Linkedin, men utifrån ett HR- och näringslivsfokus. Vår centrala HR-avdelning har skapat en integrering mot våra interna system som gör att alla våra lediga jobb publiceras på Linkedin. Vi hoppas att inom en snar framtid kunna integrera HR, och vår näringslivsavdelning, ännu mer i arbetet på plattformen.

– Det är såklart flera faktorer som bidrar till om vi ska lyckas med vår närvaro i sociala medier. Vi på kommunikationsenheten utgår dock från en grundregel i vårt resonemang kring innehåll, som är planering. Jag och mina kollegor arbetar bland annat med att planera, ge stöd samt verktyg till våra verksamheter, för att därmed nå ut med rätt budskap till rätt personer – oavsett om det är medarbetare eller medborgare.

– För vår planering har vi arbetat fram ett planeringssystem i Trello. Där kan vi följa upp idéer och kommunikationsbehov från att de inkommer till att de kan publiceras, oavsett om det är en artikel på vår webbplats eller ett inlägg på sociala medier. Ett ”omnikanal-tänk”. I Trello tilldelas varje uppdrag ett datum, en eller flera kanaler och publiceringstid. På så sätt får vi en översikt över allt som ska publiceras i närtid. Det gör det även enklare för oss att vara spontana. När vi vet exakt vad som kan och får flyttas, blir det enkelt att göra plats för något som snabbt ”måste” kommuniceras ut i våra kanaler. Särskilt viktigt har det varit under pandemin, där vi kommunikatörer fått förhålla oss till snabba ändringar så gott som dagligen.

– Vi har en övergripande strategi för sociala medier som hjälper oss att fördela innehåll rätt, så att vi möter rätt målgrupp. Vi är två personer med övergripande ansvar, men det är desto fler som arbetar med sociala medier som en del av det dagliga kommunikationsarbetet. Ungefär ett dussintal, just nu. Det finns ingen ”gatekeeper” där innehåll måste passera innan publicering. Vi tror att det minskar sårbarheten i kanalerna, då vi snabbt kan moderera våra flöden.

– För att hålla ihop alla publiceringar, optimera innehåll för given kanal och för att skapa en överblick av veckans flöde har jag och min kollega Gabriella Fäldt planeringsmöten varje vecka. Hon har det övergripande ansvaret och för det som tillhör vår webbplats i synnerhet, och jag ansvarar för våra sociala medier. Våra kommunikatörskollegor kan givetvis göra gästspel i planeringen och vara med och påverka när, var och hur innehåll ska publiceras. Tillsammans bidrar vi allihop till en bra mix av innehåll i våra sociala kanaler.

– För oss har det varit viktigt att låta våra närmaste kollegor ha möjligheten att följa upp och moderera sitt ”eget” innehåll för att säkerställa skyndsamma svar på kommentarer och frågor. Detta eftersom flera av oss är förvaltningsansvariga kommunikatörer med insyn i specifika frågor och verksamheter. Därför har så gott som alla kommunikatörer hos oss behörighet att skriva inlägg i våra sociala medier. Utöver detta har vi vårt kontaktcenter som hjälper till att moderera och besvara frågor som inkommer på Facebook, som är vår största sociala kanal.

– Vad gäller innehåll i sociala medier tog vi faktiskt beslut om rätt så drastiska åtgärder i och med Schrems II-domen, i samråd med vårt dataskyddsombud. Vi undviker för tillfället att publicera personuppgifter i sociala medier centralt, och avråder andra konton för våra verksamheter att göra detta. Om det ger oss rätt, eller om vi varit nojiga i onödan, återstår att se. Många andra organisationer har ju valt att ha is i magen och fortsätta kommunicera som vanligt. Än så länge har ju ingen drastiskt förändring skett från EU:s sida och vi följer upp detta tillsammans med juristerna hos oss.

– För att lyckas väl med sociala medier tror jag egentligen inte det handlar om kunskap inom ett område som copywriting eller videokommunikation, utan en mix av flera. Vilket ställer rätt höga krav på kommunikatören, eller kreatören. För oss har det dock varit ett enormt lyft att börja tänka på hur kommunen ”låter”, att hitta en gemensam röst.

– Utöver planeringsarbetet är Gabriella en erfaren skribent, med bakgrund som både journalist och copywriter. Hon hjälper oss med att skriva om texter, och att skriva rätt, i de kanaler vi kommunicerar i. Med en gemensam ”kommun-röst”. Det är väldigt värdefullt och en extra hjälp när vi behöver vässa våra budskap. Dessutom har vi ett par vassa formgivare hos oss som skapar tydlig och snygg grafik till vårt innehåll. Jag, som också är skolad inom formgivning, gör även visst rörligt material.

– Sociala medier öppnar upp för stor frihet i hur du kan paketera din kommunikation. För att inte tala om bredden av nischer de olika plattformarna erbjuder. Som grundkoncept tror jag på att hitta sin nisch och köra på det. Kontinuitet är viktigt för oss människor. Samtidigt är det minst lika viktigt att våga byta nisch, eller ”branscha ut sig” till andra plattformar, särskilt då det är uppenbart att innehållet inte flyger. Jag tror att många fastnar i ambivalensen som uppstår mellan att behålla sin nisch och förändra sig. Det gör även vi som arbetar med sociala medier i Jönköpings kommun, men en lär så länge en lever.

– Jag ser många vinster med ”social media management” vad gäller att organisera och följa upp sina kanaler. Det är en grundförutsättning för att överhuvudtaget arbeta med sociala medier på ett professionellt sätt. Särskilt när en arbetar med flera kanaler simultant, som då blir viktiga i en organisations kommunikationsarbete. Ju mer datadriven organisationen blir i sin kommunikation, desto större krav ställer det på att hitta smarta vägar att analysera sina kommunikationsinsatser.

Hur följer ni upp resultat av er närvaro i sociala medier? Vilka verktyg använder ni? Har ni tydliga mål?

– Vi är egentligen rätt gröna när det kommer till uppföljning, om vi ser till att analysera trafik, konverteringar och så vidare. I och med att vi fått in ny kompetens som är vass på dataanalys, så har vi dock börjat förändra vårt arbetssätt. Vi pratar just nu om att öka konverteringsgraden mellan våra sociala medier och vår webbplats: att vi vill få fler besök på den sistnämnda. Där kan mer detaljerade mål ge arbetet en tydlig riktning.

– Jag ser att tillväxt är ett relevant mål. Vi är en relativt stor kommun med 142K invånare, samtidigt har vi till exempel endast 11K följare på Facebook. Av dessa 11K tar kanske endast 2K del av inläggen, rent generellt. Om vi vill se att vi når fler kommuninvånare på sociala medier måste vi ha som mål att få våra kanaler att växa rätt kraftigt, och samtidigt vässa innehållet för att engagera dessa.

– För sociala medier har vi nyligen skaffat analysverktyget Supermetrics till Google Analytics, där vi just nu testar vingarna. Tanken är att skräddarsy sättet statistik presenteras för att lättare ta till sig den och se effekten av våra kommunikationsinsatser. Att vi vågar bli kritiska när det kommer till att utvärdera vår kommunikation. Jag tänker att det i slutändan leder till att vi lättare kan se områden för förbättring i vårt arbete.

– Övrig dataanalys för våra webbplatser görs redan i Google Analytics vilket gjorde att vi ville hålla analysen på en och samma plattform. Vi har även sneglat på bland annat Bumblewing och Smampion men inte landat i något ytterligare verktyg ännu.

– Analysen just nu görs främst i samband med uppföljning av vårt kommunikationsarbete i pandemin. Jag ser dock att detta kan bli ytterligare mer integrerat i vår innehållsplanering, där vi idag endast gör enklare uppföljning med hjälp av sociala mediers inbyggda statistikverktyg. I och med att sociala medier får högre status som kommunikationskanal i vår organisation, så tror jag även att behovet av att kunna sammanställa statistik ökar. Dessutom ser vi redan ett ökat resultat i de små förändringar vi gjort gällande dataanalys överlag för våra kanaler. 

– Med det sagt så är min förhoppning att vi hittar ett effektivt sätt att använda statistik i vår uppföljning. Genom att också vässa våra mål, som idag är av den mer övergripande sorten, tror jag att vi blir smartare i vårt kommunikationsarbete. I stället för att drunkna i analys av mätvärden, rapportskrivning och måluppföljning, avslutar Pontus.

Här hittar du Jönköpings kommun i sociala medier: 

Under 2021 kommer fler tipsinlägg med röster och erfarenheter från bland annat banker, elhandel, myndighetersjukhus, regioner, politik och telekom. Du hittar även inlägg från bland andra Livrustkammaren och f.d. partiledare Jonas Sjöstedt. För dig med specifikt intresse för kommuner vill jag tipsa om dessa inlägg:

Följ gärna Kommunikationsanalys på Facebook och LinkedIn för att säkra nya insikter.

Behöver du eller din organisation ett bollplank eller stöd vad gäller social media management? Välkommen att höra av dig.

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange: Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Foto: Jönköpings kommun

Simrishamns kommun: Sociala medier är en dörröppnare

Foto: Sociala medier collage, Simrishamns kommun

Sedan 2020 har Kommunikationsanalys utökat sina effektanalyser med ett flertal nya och intressanta branscher för analys av deras framgång och närvaro i sociala medier, däribland kommuner. Här hittar du resultatet för landets kommuner i sociala medier för årets fjärde kvartal 2020

Denna blogg vill även inspirera genom att möjliggöra tips från digitala varumärken som antingen förekommer på de olika topplistor för sociala medier som bloggen lyfter, eller som belyser den vardag som ansvariga för sociala plattformar möter. En samlingsplats för professionella med #tipsfrånverkligheten.

Denna gång delar Anders Svensson, digital kommunikatör vid Simrishamns kommun, sina tankar om hur kommunen arbetar med sociala medier för att nå framgång samt hantera uppföljning.

Foto: Anders Svensson, Simrishamns kommun

Vad vill Simrishamns kommun uppnå med sin närvaro i sociala medier?

– Att flytta till Simrishamns kommun är nästan alltid ett aktivt val. Det är ingen plats man bara ”hamnar på”. Därför är invånarna mycket engagerade i sin kommun – och kräver engagemang tillbaka. Och det är just det vi främst vill uppnå med våra sociala medier: att skapa engagemang och intresse för det vi gör på kommunen. Vi vill att sociala medier ska vara en dörröppnare in i vår verksamhet, och att man genom att följa oss i sociala medier både ska bli underhållen men också bli klokare på hur en kommun fungerar, vad vi gör och vad som händer. 

– Om medborgarna känner att kommunen är transparent, öppen och ärlig skapas också ett förtroende och en trovärdighet i det vi gör. Det i sin tur gör varje medborgare till en potentiell ambassadör för vår kommun. Det är betydligt bättre att de som bor i vår kommun tycker och säger att vår kommun är bra, och kanske rekommenderar andra att flytta hit, istället för att vi själva gör det. Det handlar om att långsiktigt bygga och skapa attityd, kunskap, engagemang och intresse för vår kommun med syftet att få ännu fler att vilja bo, leva och verka här.

– Dialogen och utbytet med våra kommuninvånare är väldigt viktig, och vi vill göra det med ett personligt, inbjudande och avslappnat tilltal. Om vi inger förtroende och trovärdighet hos våra medborgare kan vi också räkna med deras uppmärksamhet den dagen vi eventuellt skulle behöva informera om en kris eller annan akut händelse. Då är det tryggt och veta att vi har starka digitala plattformar där vi snabbt kan nå ut med information organiskt för en publik som är mottaglig för det innehåll vi publicerar.

Hur resonerar och agerar ni för ett lyckat upplägg? 

– Vi ser sociala medier som något långsiktigt där det, liksom i den fysiska världen, tar tid att bygga en stabil och genuin relation med våra följare. Jag försöker även se till att vi har en bra mix av det jag kallar för ”snabba och långsamma kolhydrater”. Snabba kolhydrater kan till exempel vara den där fina naturbilden där man önskar trevlig helg, medan långsamma kolhydrater kan vara en fem minuter lång film om vardagen i hemtjänsten. Bara en massa naturbilder blir tråkigt och intetsägande i längden, och att bara ha tyngre saker som kräver ett par minuters uppmärksamhet av följaren är också krävande i längden. En bra mix, och gärna att vi kan överraska våra följare lite då och då. Man ska känna att det både är kul och underhållande att följa oss och att man lär sig saker.

– För att lyckas med sociala medier brukar jag säga att en duktig kommunikatör, inte minst i sociala medier, behöver vara både psykolog och filosof. Du behöver med andra ord förstå dig på mänskligt beteende och hur våra hjärnor fungerar, Men också kunna vara analytisk, dra slutsatser av data, se hur vår samtid ser ut och var saker och ting är på väg någonstans.

– Det är bara jag som arbetar strategiskt och operativt med våra officiella kanaler, det vill säga de fyra P:na: planering, producering, paketering och publicering. Och så klart även analys och uppföljning som är lika viktigt. Till min hjälp har jag en kollega centralt som arbetar mer med press, internkommunikation och trycksaker som jag bollar idéer med. Samt att vi på varje förvaltning har en representant som jag kan vända mig till för att bolla idéer, få underlag osv.

– När det gäller att ha dialog, svara på frågor och synpunkter i sociala medier är det vårt kontaktcenter Kontakt Simrishamn som har det ansvaret. Att vara aktiva i vårt kommentarsfält är halva grejen med att finnas på sociala medier, och en självklar sak för oss att göra.

– Vi har en central kommunikationsgrupp där Kontakt Simrishamn samt varje förvaltning finns representerade. Där följer vi upp och utvärderar vår kommunikation men även utbyter idéer och planerar för framtiden. Och säkerställer att det finns en samsyn och förståelse för hur vi arbetar.

– Jag har en preliminär planering flera veckor framåt, men ser också till att det finns mycket utrymme för improvisation och kunna fånga saker som dyker upp i flykten. Att även ha ett lager med bra tidlöst innehåll är tryggt, ifall vi skulle komma in i perioder där det inte finns så mycket att göra innehåll på. Vi har ett tydligt utifrån- och in-perspektiv på innehållet vi kommunicerar. Vi är hela tiden beredda på att testa, skruva på saker men heller inte rädda att välja bort det vi vet fungerar mindre bra. 

– Jag drivs inte av enskilda virala fullträffar, det kan alla få. Utan det jag drivs av är ett långsiktigt arbete med kvalitet och att hålla en hög lägstanivå. När det kommer till film har man till exempel i många år pratat om att de måste vara korta. Jag hävdar bestämt att det är kvaliteten som är avgörande, inte längden. Det ser vi inte minst i våra serie ”Sommarhistorier från Österlen” och ”Julhistorier från Österlen” där avsnitten ibland varit upp mot tio minuter och fått en enorm spridning och tittning. Så även med våra filmer om coronavardagen i hemtjänsten och på våra äldreboenden.

– Vår strategi är att arbeta organiskt och vi producerar och gör allting själva. Det är både långsiktigt och hållbart att arbeta så, anser vi. Utifrån vår strategi att arbeta organiskt så finns det ingen budget centralt för annonsering i sociala medier. Dock finns det budget hos aktuell verksamhet/förvaltning om vi till exempel behöver annonsera om specifika tjänster eller informera om att vi har lediga kommunala tomter. Sånt innehåll fungerar sällan (aldrig) organiskt. Dock är det, sett över ett helt år, ytterst sällan vi annonserar i sociala medier. Sociala medier är inte en säljkanal utan en kanal för att bygga relationer och skapa engagemang.

– Simrishamns kommun finns på Facebook, Instagram, Youtube och LinkedIn. Facebook är vår primära kanal följt av Instagram. Standard är ett inlägg om dagen måndag till fredag, med utrymme för mer om det behövs. Det viktigaste är kvaliteten, inte kvantiteten på inläggen. 

– I den bästa av världar skulle jag vilja kunna jobba än mer kanalstyrt, det vill säga göra unikt innehåll för både Facebook och Instagram. I dag är det i stort sett samma innehåll i båda kanalerna, men det är det vi klarar av med dom resurser vi har i dag. 

– För inspiration från andra kommuner tycker jag att Säffle kommun och Västerviks kommun gör mycket bra. Om jag ska ta ett exempel från den privata sektorn tycker jag att Pågen Gifflar på Facebook är värda att uppmärksammas för hur de lyfter en rätt enkel produkt till något kul för deras följare.

Hur följer ni upp resultat av er närvaro i sociala medier? Vilka verktyg använder ni? Har ni tydliga mål?

– Hösten 2018 lanserade vi våra officiella kanaler på Facebook och Instagram, någon månad efter att jag anställts. På två år har vi organiskt fått nästan 6 000 följare till vår huvudkanal Facebook, i en kommun där det bor drygt 19 000. Att öka på följarskaran vill vi så klart, men det är inte ett självändamål. Vi tittar mer på engagemanget, hur många vi når ut till och hur många som interagerar med oss. Kan vi fortsätta ligga högt där kommer följarna att öka av sig själv. 

– De sociala plattformarna erbjuder bra och utförlig statistik där du egentligen kan grotta ner dig hur mycket du vill, utifrån vilka nyckeltal du har satt upp. Jag tycker det arbete som denna blogg gör med att lyfta goda exempel och lista de som är duktiga är bra. Då kan man på ett enkelt sätt få en överblick, jämföra och inspireras av andra. Och även dra lärdomar av de som är mindre bra och inte finns på listorna.

– Förutom de statistikverktyg som plattformarna i sociala medier erbjuder, och som jag kollar på dagligen, så använder vi oss av Siteimprove för att kunna följa upp vilken effekt vår kommunikation på sociala medier har på besöken på hemsidan.

– Vår kommunikation har ledorden att den ska vara tydlig, tillgänglig och trovärdig. I vårt kommunikationsarbete arbetar vi målmedvetet och strategiskt för att öka engagemanget hos de som bor, lever och verkar i vår kommun med utgångspunkten ”digitalt först”. Här spelar sociala medier en väldigt viktig roll, avslutar Anders.

Här hittar du Simrishamns kommun på Facebook. 

Under 2021 kommer fler tipsinlägg med röster och erfarenheter från bland annat banker, elhandel, försäkringsbolag, länsstyrelser, myndigheter, sjukhus, regioner, politik och telekom.

Du hittar även inlägg från bland andra Livrustkammaren och f.d. partiledare Jonas Sjöstedt. Det finns även inspiration från ett flertal kommuner som du hittar här.

Följ gärna Kommunikationsanalys på Facebook och LinkedIn för att säkra nya insikter.

Behöver du eller din organisation ett bollplank eller stöd vad gäller social media management? Välkommen att höra av dig.

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange: Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Foto: Simrishamns kommun