Kategoriarkiv: Digitala tips från varumärken

Sociala medier: Telia känner av stämningen

I år har Kommunikationsanalys tillfört ett flertal nya branscher för benchmark och uppföljning av framgång och närvaro i sociala medier, däribland teleoperatörer. Här kan du läsa mer om resultaten för de fyra stora inom telekom i sociala medier i analysen för årets tredje kvartal 2020.

Denna analysblogg vill även inspirera genom att möjliggöra tips från digitala varumärken som antingen förekommer på de olika topplistor för sociala medier som bloggen lyfter, eller som väl belyser den vardag alla ansvariga för sociala plattformar möter. En samlingsplats för likasinnade professionella. Därav #tipsfrånverkligheten

Denna gång delar Thea Andersson, Social Media Manager vid Telia Sverige, sina tankar om hur teleoperatören arbetar med sociala medier för att nå framgång samt hanterar uppföljning.

Thea Andersson, Telia Sverige

Vad vill Telia Sverige uppnå med sin närvaro i sociala medier?

– Den stora fördelen med sociala medier är att vi och alla andra varumärken eller företag, organisationer och sammanslutningar, har en möjlighet att befinna sig väldigt nära våra kunder. Vi vill vara en del av folks vardag också på internet, precis som vi är IRL. Det är en helt unik kontaktyta och den förvaltar och underhåller vi med största möjliga intresse.

Hur resonerar ni för ett lyckat upplägg? 

– En del saker har vi lärt oss den hårda vägen, till exempel om många hör av sig till oss så duger det inte att vänta för länge. Vi behöver aktivt vara där, svara, headsuppa om långa kötider och det spelar ingen roll vilken tid det är på dygnet. Vi jobbar mycket med finlir om kanalerna taktar ojämt och vid vissa särskilda frågor isolerar vi dem och bearbetar dem dedikerat, med såväl automatiska svar som manuella. Det är ett sorts precisionsarbete som kräver fullständig kontroll över kanalen och det upplever jag att vi i allra högsta grad har.

– Det bästa är när vi överraskar, kanske bidrar med värdefulla tips i vardagen, berättar om någonting som ligger i det allmännas intresse eller spekulerar om möjligheter i framtiden med 5G . Vi vet att vi engagerar när vi träffar rätt, men vi vet kanske inte alltid exakt vad som engagerar. Därför har vi hela tiden en aktiv dialog där vi testar en mångfald av innehållstyper och roterar innehåll så det alltid ges en chans att spridas både över olika plattformar och i olika format som video, länk och bild. 

– Med det sagt så kan vi inte försöka göra oss till någonting annat än vad vi är. Försöker vi vara för mycket ”down with the kids” så ser vi plötsligt ut som en riktig boomerförälder som försöker lära sig tiktok och ingen gillar sådana. Vi ser hur vissa varumärken lockar till många skratt, lajks och retweets genom att göra sig lustiga över andra, gå in i fejkade konflikter på twitter och låta arrogans vara en del av deras tonalitet, men hos oss är vi överens om att det är ett billigt sätt att nå framgång som kanske är dyrköpt i längden. Vi ska vara förutsägbara, hyvens och tala ur skägget, och med en sån strategi har vi förstås råd att dra ett skämt eller två och betrakta oss själva med lite självdistans.

– Förutom att vi har en content-apparat med ett kanaloberoende tänk som matar fram innehåll som får plats på social och i andra utåtriktade kommunikationsaktiviteter, så hänger mycket av vår framgång på vår community management. I flera år har vi haft dedikerade team som arbetar specifikt mot sociala medier och att erbjuda kundtjänst i dessa kanaler. De kommunikatörer som arbetar i teamen har stora befogenheter och ett fullt mandat att bemöta våra kunder som Telia. Vi arbetar hela tiden på tonalitet, och workshoppar hur vi låter, för oss, är, och hur Telia ska vara på internet. Kommunikatörerna skriver förvisso under med namn, men jag är mån om att alla svar ska betraktas som svar från Telia och går i god för varenda ett. På så sätt blir det personligt men aldrig privat.

– Det händer att vi uppmärksammas för svar som vi ger i sociala medier. Telia är ett värderingsstyrt bolag; jag tror att alla mina kollegor kan bli väckta mitt i natten och rabbla våra värderingar om de blir ombedda att göra det: ”dare, care och simplify”. Det märks i vår arbetsvardag att värderingarna är med oss i allt vi gör. De inlägg och markeringar som har blivit uppmärksammade av andra har aldrig varit omsorgsfullt planerade eller vägda på guldvåg, utan är ett helt naturligt resultat av en värderingsstyrd verksamhet där enskilda har tydliga mandat. Kombinationen värderingar och mandat har varit avgörande för att lyckas i våra sociala medier.

Telia Sverige Twitter – tweet 2019

– Det är många som uppskattar att få tips, råd och information via Facebook eller Twitter, och jag tror att vi nog har en av de mest belastade facebooksidorna när det kommer till meddelanden via messenger i Sverige, och följaktligen ett stort community-team på över 30 personer. Att det är en populär kanal har tyvärr gjort att vi inte längre kan skryta med fem minuter i svarstid som vi kunde göra 2018, men det blir kanske så när man har höga volymer.

Hur följer ni upp resultat av er närvaro i sociala medier? Vilka verktyg använder ni? Har ni tydliga mål?

– Jag mäter på längden och tvärsen! Precis hela tiden. Först och främst så finns det få red-flag-system eller incidentindikatorer som är lika bra som att slå på notiserna på Twitter. Händer det någonting med våra tjänster som påverkar flera får jag veta det samtidigt som våra kunder märker att en omstart av routern inte löste problemet.

– För vår community management och inkorgshantering använder vi Relationdesk. Vi har tillsammans med dem byggt ett ärendefördelningssystem som lirar med det system som vår kundtjänst använder. Det kortar all hanteringstid och gör att vi kan tillhandahålla service på minuten till också till några av våra lite mindre vanliga avdelningar. 

– Relationdesk analyticsverktyg som mäter svarstider och volymer är klart bäst av alla mätverktyg vi testat när det kommer till messaging hittills.

– Vid särskilda tillfällen går vi hands-on i kanalerna. Alla kommunikatörer kan Tweetdeck, till exempel, och många har tillgång till och arbetar aktivt i Facebook Business Manager när det behövs. Om det är en knivig situation så ska de inte svara i en automatgenererad ruta som inte ser ut som ett socialt medium, utan de ska få en känsla för hur stämningen är på Twitter just idag. Det kan vara det som avgör ifall vi hamnar rätt eller inte. Vår community management på Instagram sköts helt och hållet direkt i appen. 

”Twitter som incidentindikator – den fjärde april i år visste Telia snabbt att något var fel.” Twitter Telia april 2020

– För publicering, schemaläggning och uppföljning av resultat använder vi Meltwater Engage. Vi är duktiga på att tagga upp material och mäta det. Ofta märker vi när folk tröttnat på nåt, eller när ett tema går ur tiden och kan anpassa produktion därefter.

– Målen är väldigt tydliga när det kommer till de mer kvantifierbara bitarna. Vi etablerar bench både på totalen, i kluster och i perioder, sen mäter vi för att se överprestation men också signifikant överprestation och motsatsen. Finns det material som underpresterar så slutar vi göra det, är någonting bara ”lite” under så kan vi låta det jobba ett tag till med justeringar. Vi klustrar våra KPI:er inom fyra större teman: Hur många vi når, hur vi engagerar, om vi konverterar och lojaliserande KPI:er – och följer upp dem både projektvis och i tid.

– Förutom målen ovan jobbar vi också med mjuka mål, och några skulle kanske kalla dem lite kontroversiella. Ett kan vara att ett inlägg på ett specifikt tema ska bli retweetat eller uppmärksammat av en på förhand utpekad person (som förstås inte har nån aning om att det är ett mål vi har), ett annat kan vara att använda vissa fraser och få dem att dyka upp i månadens ordmoln. Den enda poängen med denna typ av mål är att i högre utsträckning anpassa vårt material efter vår målgrupp och omvärld oavsett vilket projekt det tillhör, avslutar Thea.

Här hittar du Telia Sverige på Facebook.

Under 2020 kommer det fler tipsinlägg med röster och erfarenheter från bland annat banker, elhandel, försäkringsbolag, kommuner och myndigheter. Du kan även hitta tidigare inlägg på samma tema från bland andra Livrustkammaren och partiledare Jonas Sjöstedt.

Behöver du ett bollplank vad gäller social media management, eller vill du att Kommunikationsanalys tar en titt på ert arbete och resultat i sociala medier? Hör gärna av dig.

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Sociala medier: Swedbank har utifrån och in-perspektiv

I år har Kommunikationsanalys tillfört ett flertal nya branscher för benchmark och uppföljning av framgång och närvaro i sociala medier, däribland banker. Här kan du läsa mer om de fyra storbankernas framgång i sociala medier i effektanalysen för årets tredje kvartal 2020.

Som inspiration delar denna analysblogg även tips från digitala varumärken som antingen förekommer på de olika topplistor för sociala medier som bloggen lyfter, eller som på andra sätt uppmärksammas positivt och lyckas väl med sin närvaro. Kommunikationsanalys vill även inspirera och utbilda genom att visa på de olika förutsättningar och utmaningar olika typer av organisationer har och möter i och med dessa sociala kanaler. #tipsfrånverkligheten

Denna gång delar Johan Eriksson, Head of Group Communication vid Swedbank, sina tankar om hur banken arbetar med sociala medier för att nå framgång samt hanterar uppföljning.

Swedbank: Johan Eriksson_Pressbild

Vad vill Swedbank uppnå med sin närvaro i sociala medier?

– Sedan den första sparbanken grundades i Göteborg för snart 200 år sedan har vi haft som mål att skapa en sund och hållbar ekonomi för de många hushållen och företagen. Vi vet att kunskap är en absolut nödvändighet för att kunna ta kontrollen över sin ekonomi och vi ser sociala medier som bra plattformar för att kunna dela all den kunskap vi sitter på och även inspirera människor till att ta sunda och hållbara ekonomiska beslut. 

– Kommunikationen i sociala medier har framförallt tre viktiga funktioner för oss: 

  • vi vill finnas där våra kunder och medarbetare finns, för att kunna berätta lite om hur det är att arbeta här, vad vi står för, hur våra tjänster fungerar och vad vi gör i samhället.
  • vi vill skapa dialog och stärka relationen med redan etablerade eller med nya målgrupper, och kunna rikta våra erbjudanden till rätt målgrupper, oavsett om man är privatperson eller företagare.
  • vi kan hjälpa våra kunder när de har frågor eller utmaningar, oavsett tid på dygnet. Sociala medier är en väldigt viktig kundservicekanal för oss, och vi har sedan ett antal år flera team som hanterar kundtjänstfrågor dygnet runt, året om, i våra sociala medier. Bara på Facebook svarade vi på flera hundra tusen frågor förra året, med en genomsnittlig svarstid på 2 minuter, oavsett tid på dygnet.

Hur resonerar ni för ett lyckat upplägg? 

– Vi strävar efter att göra det så enkelt som möjligt att förstå ämnet ekonomi – det är ju något vi alla måste förhålla oss till, oavsett hur mycket eller lite pengar vi har. Kunskap, för att kunna få kontroll över sin ekonomiska vardag, är för oss en demokratisk fråga. Därför vill vi inte bara göra våra budskap lätta att förstå – vi vill också att de ska inspirera och stanna kvar i minnet hos mottagaren. Då har vi lyckats! Vi bär också alltid med oss insikten att alla människor har olika förutsättningar. Det är en fin avvägning att kunna ge många olika människor relevanta tips. 

– Det är också en utmaning att lyckas pricka en följares dagsform med rätt information, så då vill vi åtminstone lämna med oss att vi finns här med relevant information när en fråga väl dyker upp. Därför har vi även fler plattformar som vi använder som ”nav” i våra sociala medier, där vi samlar lättläst och matnyttig information; till exempel förklarande artiklar på vår ’content hub’, www.swedbank.se/framtid, eller i vår podd ”Låt oss prata”. Där kan man läsa och lyssna om allt ifrån tips kring att köpa och sälja en bostad, till hur man kan tänka om man vill börja investera sina sparade pengar eller starta eget företag. När en fråga dyker upp i livet ska svaret gärna finnas hos oss och det ska vara enkelt att förstå.

– Vi försöker också hela tiden att testa nytt, och vi har förmånen att kunna producera i princip allt innehåll och material själva, vilket gör oss oerhört snabba från idé till utförande. Viljan och modet att våga testa nytt och anpassa oss till ett medielandskap i ständig förändring har varit viktiga framgångsfaktorer för oss.

– Saker som inte fungerat så bra – och som vi lärt oss av – har till exempel varit att producera och publicera för långa filmer. Det har vi helt slutat med; det gäller att fånga intresset snabbt, och sedan försöka vara korta och koncisa, utan att tappa i innehåll eller avsändaridentitet. Det är så användarbeteendet ser ut och det måste man förhålla sig till.  

Hur följer ni upp resultat av er närvaro i sociala medier? Vilka verktyg använder ni? Har ni tydliga mål?

– Vi har en rad olika sätt att mäta resultatet av vårt arbete i sociala medier. För oss handlar det om att få reda på vilka inlägg våra följare, och allmänheten, faktiskt är intresserade av och bygga vidare på det. Räckvidd kan man köpa sig till, men engagemang är en väldigt viktig parameter för oss, som vi följer noga. Likaså ”läs-, titt- eller lyssnings-tid” på en artikel, film eller podd.

– Vi använder verktyg som Google analytics, SoMe-plattformarnas egna analysverktyg men även våra medieanalyser och varumärkesmätningar som vi får av våra externa byråpartners. Vi har till exempel daglig och månatlig bevakning av både traditionella och sociala medier via Retriever.

– Inom hela kommunikationsavdelningen har vi redaktionsmöten två gånger per vecka, med delvis olika fokus. Det handlar om att hela tiden säkerställa synergier mellan olika kanaler, och även se till att vi fångar upp alla möjligheter till bra kommunikation. Sen sitter de som jobbar med själva innehållet och produktionen varje vecka och ser över vad som fungerat bra/mindre bra, för att se om vi kan skruva på något ännu lite till. På samma sätt stämmer vi av löpande med kundservice-teamen, så att vi vet vad kunderna frågar efter. Vi försöker kombinera alla dessa insikter, tillsammans med andra varumärkesmätningar och kundundersökningar, för att se till att hela tiden vara relevanta och prioritera rätt.

– Vi försöker hela tiden ha ett ”utifrån och in-perspektiv” i de sociala medierna och vi tror på att det inte ska handla så mycket om vad vi vill säga, utan om vad som faktiskt efterfrågas av våra följare. Men där ingår också att våga testa nya saker!

– När corona-pandemin slog till i våras prioriterade vi om och fokuserade på hur vi kunde stötta våra privat- och företagskunder än mer. Vi producerade och samlade ihop all tänkbar nyttig information och använde våra sociala medier för att få ut denna information brett. Vi lät även våra experter filma sina tips hemifrån och vi sände flera event live på Facebook och Youtube, där inbjudna gäster och våra egna experter svarade på tittarnas frågor om både privat- och företagsekonomi i realtid. Det var väldigt uppskattat av våra kunder och de nådde en miljonpublik. 

– Personligen ser jag mycket fram emot att ”stories” nu även kommer till LinkedIn. Finns ingenting som slår bra storytelling! avslutar Johan.

Här hittar du Swedbank Sverige på Facebook.

Under 2020 kommer det fler tipsinlägg med röster och erfarenheter från bland annat elhandel, försäkringsbolag, kommuner och telekom. Du kan även hitta tidigare inlägg på samma tema från bland andra Livrustkammaren och partiledare Jonas Sjöstedt.

Är det något varumärkes arbete i sociala medier du gillar och skulle vilja veta mer om? Eller behöver du ett bollplank relaterat strategi och resultat i sociala medier? Hör gärna av dig.

Här kan du följa Kommunikationsanalys på Facebook för att säkra nya insikter.

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Sociala medier: SMHI uppmuntrar till återkoppling

Foto: SMHI-prognos-och-varningstjänst-2020-foto-SMHI-MS

I år har Kommunikationsanalys tagit med ett flertal nya och intressanta branscher för bevakning och analys av deras framgång och närvaro i sociala medier, däribland myndigheter. Du kan läsa mer om myndigheternas närvaro och framgång i denna effektanalys över andra kvartalet 2020.

Till inspiration för att nå framgång med sociala medier delar denna analysblogg även tips från varumärken som antingen förekommer på olika topplistor för sociala medier, eller som på andra sätt har en närvaro av intresse. #tipsfrånverkligheten

SMHI är ett av dessa framgångsrika varumärken som placerat sig bland olika mätverktyg vad gäller närvaro och effekt i sociala medier. Denna gång delar Leif Stenbom, webbkoordinator vid SMHI, sina tankar om hur myndigheten arbetar med sociala medier för att nå framgång samt hantera uppföljning.

Vad vill SMHI uppnå med sin närvaro i sociala medier?

– Det korta svaret på frågan är att vi vill förmedla nytta och kunskap kring våra verksamhetsområden. Vi vill bredda bilden av SMHI. De flesta förknippar oss mest med väder, vilket inte är så konstigt. Men vi har även andra viktiga uppdrag såsom klimatforskning, havsmiljö, vattenrelaterade frågor med flera. Vi vill berätta vad vi gör inom alla våra discipliner; meteorologi, hydrologi, oceanografi och klimat och därigenom tydliggöra våra uppdrag och vår vetenskapliga grund. Gärna genom att låta våra experter komma till tals.

– Det finns flera anledningar till att vi vill ha en närvaro i sociala medier. Vi kan nå målgrupper som kanske inte hade valt att besöka smhi.se. Vi flyttar istället ut informationen där användarna är och når på så sätt ut med informationen, eller kan intressera dem för att gå in på smhi.se. Vi har pekat ut olika typer av innehåll och olika målgrupper för de olika sociala mediekontona. Att få en dialog med våra följare har även det ett stort värde. Här är vår kundtjänst vårt öra mot marken. Med deras överblick över kommentarer och synpunkter får vi input och kan planera för att på bästa sätt möta upp med innehåll i våra digitala kanaler

– De senaste två åren har vi satsat på att öka närvaron av våra meteorologer på Facebook, Twitter och Instagram, till stor del genom videor. Tanken är att vi genom att etablera en närvaro där snabbt kan komma ut med viktig information till breda målgrupper, särskilt vid extrema händelser, som exempelvis stormar. Här har vi valt att ha ett särskilt Twitterkonto, @SMHIvader. Att externa medier följer oss ger även det möjlighet att ytterligare nå ut med vår information. Det är förstås särskilt viktigt vid varningslägen. 

– Det finns ett stort intresse att läsa om naturvetenskapliga fenomen och väderhändelser, både aktuella och historiska. I sociala medier kan vi erbjuda den typen av inlägg med en lättsam ton och karaktär, mestadels på Facebook och Instagram där vi ser att de uppskattas. Exempelvis bjuder vi med @smhi.se in allmänheten att dela sina egna upplevelser av Sveriges väder och vatten med oss. Vi postar inget eget material i bildflödet på Instagram, utan delar vidare bilder och filmer som användarna delar med oss.

Hur resonerar ni för ett lyckat upplägg? 

– Kommunikativ förmåga är ett gemensamt fokusområde för SMHI, så det finns en tydlig inriktning från ledningen att detta är viktiga frågor. Det är den centrala kommunikationsfunktionen på SMHI, där jag jobbar, som ansvarar för kanalerna, men det är flera avdelningar som skapar innehåll. Kommunikationsfunktionen har övergripande ansvar för strategier och innehåll, och sköter det mesta av publiceringar med undantag för material från våra meteorologer. Meteorologerna har en särskild grupp som ansvarar för Twitter-kontot @smhivader och för Instastories på @smhi.se. Meteorologerna producerar själva innehåll och film, även för Facebook, och sköter också dialogen med användare på @SMHIvader och Instastories. Det är mest prognosvideor men också filmer med olika väderteman. Vi verkar för att i ökande grad även få in våra andra discipliner där som hydrologi, oceanografi och klimat. Vår personalavdelning ansvarar för och publicerar platsannonser på Linkedin. 

– Vi ser arbetet med de sociala kanalerna som en integrerad del i vårt kommunikationsarbete. På samma sätt är hanteringen av kanalerna integrerat med övrigt arbete på vår kundtjänst liksom för meteorologgruppen. Vi har alltså inte specifika resurser för enbart dessa kanaler, men förstås utpekade personer som har detta som en del i sitt jobb. Det innebär att det är en handfull medarbetare på den centrala kommunikationsfunktionen som tillsammans hanterar planering, publicering och hantering av våra sociala kanaler, men vi har alla många andra arbetsuppgifter. Min grova uppskattning är att vi på kommunikationsfunktionen under en genomsnittlig vecka sammantaget lägger i storleksordningen 15-20 timmar på hanteringen av dessa kanaler. Därutöver finns det förstås andra kommunikatörer, redaktörer och sakkunniga i organisationen som skapar innehåll, inte minst meteorologgruppen. Vid specifika händelser kan resursbehoven vara större.

– Vi utgår ifrån en publiceringsplan och kör veckovisa nyhetsmöten med representanter från olika delar av verksamheten, där vi utgår från det aktuella läget, väder, hydrologiskt etc. Sen fyller alla på med sina kommunikationsbehov. Vi på kommunikationsfunktionen fördelar publiceringarna på dagar, kanaler och ytor på smhi.se och får så en publiceringsplan som gäller för aktuell vecka och helst även nästa. Vi har även en årsplanering, där vi lägger in planerade publiceringar månad för månad, till exempel säsongsbundet material.

– Vi har ett nära och gott samarbete med kundtjänst. Det är de som huvudsakligen bevakar och svarar på kommentarer i våra sociala medier, själva eller med hjälp av sakkunniga i organisationen. De är även med på nyhetsmötena där de flaggar för aktuella frågor som kommer in via sociala medier och andra kanaler. Det blir bra input till planeringen av kommunikationen för att avlasta kundtjänst och möta våra följares behov. Vi försöker också förvarna dem om det är något inlägg som kan tänkas orsaka extra mycket frågor eller kommentarer. Våra kollegor på kundtjänst är jätteduktiga att hantera frågor och kommenterar och har bra känsla för tonaliteten.

– Grunden för ett bra inlägg är en bra copy och bild/video och att det uppmuntrar till återkoppling. Aktualitet, timing och tonalitet är givetvis viktigt – och anpassning beroende på kanal. Vi tittar även på vad som är aktuellt i omvärlden; finns det frågor som tangerar vår verksamhet som vi kan haka på? Oftast länkar vi till innehåll på smhi.se. Det kan vara en nyhet, tjänst eller fördjupande faktaartiklar. Men utgångspunkten är alltid att vi ska göra nyttiga och/eller kunskapshöjande inlägg.

– Det är ytterst sällan vi köper räckvidd och när vi gör det är det mycket sparsamt. I vissa fall lägger vi en liten peng på platsannonser, samt vid allvarliga varningslägen, för att kunna rikta oss till specifika målgrupper och nå ut med bra precision geografiskt.

– Vi har inte satt upp något mål på antal inlägg per dag utan det beror på kommunikationsbehovet. Vi vill gärna ha en blandning av material utifrån våra olika discipliner/kunskapsområden, och försöker se till att våra egna inlägg inte konkurrerar inbördes om uppmärksamheten.

– Meteorologernas inlägg om aktuellt väder på Twitter och Instagram sker kontinuerligt utifrån aktuellt läge – vår prognosverksamhet är bemannad alla veckans dagar. Det är dock bara i sällsynta fall som vi publicerar annat innehåll på helger. Är det inlägg som vi kan förvänta oss reaktioner på som bör besvaras snabbt, så har någon av oss i gruppen ett öga på kommentarerna.

Hur följer ni upp resultat av er närvaro i sociala medier? Vilka verktyg använder ni? Har ni tydliga mål?

– Vi har tidigare haft rätt ”hårda” mål exempelvis ”öka den organiska räckvidden med x %”. Det har vi övergivit och numera har vi en mer kontinuerlig utvärdering av hur inläggen går. Vi jämför oss mest mot oss själva. Att vi ständigt försöker förbättra våra siffror. Visst tittar vi på andra för att få idéer och lära oss, men då oftast liknande organisationer såsom exempelvis systerinstitut i andra länder.

– Vid varje nyhetsmöte tittar vi på vilka inlägg som gått bra eller mindre bra för att utveckla oss. Vi tittar främst på engagemangsgrad och räckvidd och analyserar vad som funkat bäst. På så vis lär vi oss hela tiden.

– Förutom plattformarnas egna verktyg använder vi verktyget AgoraPulse som vi utgår ifrån vid de veckovisa nyhetsmötena, Vi ser även till Google Analytics men använder oss inte av FB-pixlar och liknande, avslutar Leif.

Här hittar du SMHI på Facebook

Vill du läsa mer om myndigheters arbete och resonemang bakom närvaro i sociala medier kan jag tipsa om tidigare inlägg med Folkhälsomyndigheten, Polisen och Kustbevakningen.

Under 2020 kommer fler tipsinlägg med röster och erfarenheter från bland annat banker, elhandel, försäkringsbolag, kommuner, politiker och telekom. Du kan även hitta tidigare inlägg på samma tema från bland andra Livrustkammaren och partiledare Jonas Sjöstedt.

Är det något varumärkes arbete du gillar och skulle vilja veta mer om? Eller vill du att Kommunikationsanalys tittar på ert arbete och resultat i sociala medier? Hör gärna av dig.

Här kan du följa Kommunikationsanalys på Facebook för att inte missa nya insikter.

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange: Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Foto: SMHI

Sociala medier: Polisen inspirerar till intern kreativitet

Foto: pressbild Ali Hassan, Polisen.

I år har Kommunikationsanalys tagit med ett flertal nya och intressanta branscher för analys av deras framgång och närvaro i sociala medier, däribland myndigheter. Du kan läsa mer om myndigheternas närvaro och framgång i denna effektanalys över andra kvartalet 2020.

Till inspiration för att nå framgång med sociala medier delar denna analysblogg även tips från varumärken som antingen förekommer på olika topplistor för sociala medier, eller som på andra sätt har en närvaro av intresse. 

Polisen är ett av dessa framgångsrika varumärken som under en längre tid placerat sig i toppen bland olika mätverktyg vad gäller närvaro och effekt i sociala medier. Denna gång delar Ali Hassan, nationell samordnare vid nationell kommunikation vid Polisen, sina tankar om hur myndigheten arbetar med sociala medier för att nå framgång samt hantera uppföljning.

Vad vill Polisen uppnå med sin närvaro i sociala medier?

– Genom vår närvaro i sociala medier vill vi bidra med ökad dialog, vara tillgänglig och synlig där många människor är, dela brottsförebyggande information, berätta om polisens arbete och nå ut med att polisen vill ha tips och vittnesuppgifter för att lösa brott.

Hur resonerar och agerar ni för ett lyckat upplägg? 

– Att inspirera till intern kreativitet genom att visualisera de möjligheter som finns i plattformarna, tror jag bidrar till ett lyckat upplägg. Detta gör att medarbetarna runt om i landet får sig ett bredare perspektiv av de alla möjligheter som finns i plattformarna och kan på så sätt maximera kreativiteten och skapa innehåll i världsklass. Via en handbok, metodstöd, tips och tricks-material samt utbildningar lyckas vi inspirera kreativitet, och på så sätt skapa innehåll som engagerar och får stor spridning. Detta tror jag är nyckeln till ett lyckat upplägg, inte bara hos Polisen, men även hos andra organisationer och företag. 

– Det är kommunikationsavdelningen som ”äger” närvaron, men samordningen sker från nationella enheten. Där har vi en deskfunktion som under vardagar hanterar publiceringar med stöd av en publiceringskalender, samt godkänner dessa. Funktionen består av tre sociala medier-redaktörer som arbetar med innehållet och modereringen på heltid, vilket omfattar Facebook, Instagram och till viss mån Twitter. Inlägg som väcker starka reaktioner eller är högaktuella i media kan påverka arbetsbelastningen varför då modereringen kan ta längre tid. 

– I regionerna har de sina egna rutiner för hur de gör med publiceringar; större kommunikationsinsatser görs dock ofta i samråd med nationella enheten. Jag tycker alla regioner gör ett enastående jobb på sociala medier. Sättet de visualiserar arbetet som görs ute på fält via inlägg i sociala medier är på en helt annan nivå, och ger medborgarna en unik insyn i polisens vardag. Vi pushar gärna lokala inlägg nationellt genom att dela dessa på Facebook eller som Stories på Instagram. De gånger våra lokala polissidor arbetar tätt med oss nationellt är under pågående kampanjer, exempelvis under rekryteringskampanj för polisutbildningen.

– Vi finns på Facebook, Twitter, Instagram, YouTube och LinkedIn. Vi har även ett annonskonto på Snapchat och annonserar när vi har kampanjer mot yngre målgrupp. Annonsbudget generellt varierar men främst stöttas projektet Attrahera till polisutbildningen. Även större kommunikationsinsatser kan annonseras, som nyligen i samband med en grooming-kampanj och brott i nära relation-kampanj.

– Under senare år har det visats extra stort intresse för arbetet i sociala medier från både ledning och polisens medarbetare. Jag tror att man insett värdet av vår närvaro, den kraft vi har och hur värdefull vår organiska närvaro egentligen är.

– För inspiration tittar jag ibland på Försvarsmakten vilka jag tycker är extremt duktiga i sociala medier.

Hur följer ni upp resultat av er närvaro i sociala medier? Vilka verktyg använder ni? Har ni tydliga mål?

– Vi använder oss främst av de verktyg som plattformarna erbjuder, men att ta in ett externt analysverktyg är inget vi utesluter. Vi använder oss även av Google Analytics, främst under kampanjer för att mäta trafiken till diverse landningssidor. Internt tittar vi på Kommunikationsanalys blogg för benchmark av effekter och verktyg i sociala medier.

– För att underlätta arbetet med vår nationella Facebook-sida som har 335 000 följare, har vi valt att använda oss av RelationDesk, ett social media management-verktyg. Med hjälp av verktyget kan vi moderera kommentarsfälten, hantera inkommande frågor och även planera innehållet samt sköta hela publiceringsprocessen. 

– Våra mål relaterar till våra syften: 

  • Ökad dialog – vara synlig och tillgänglig där många människor är
  • Dela brottsförebyggande information och tips för att minska brottsligheten
  • Berätta om polisens arbete för att öka tryggheten
  • Nå ut med att polisen vill ha tips och vittnesuppgifter för att lösa brott
  • Stärka och marknadsföra Polismyndigheten och arbetsgivarvarumärket såväl externt som internt.

Just nu håller jag på att ta fram en handlingsplan för sociala medier. I detta uppdrag ingår det att ta fram mål för vår närvaro, vilket är alldeles för tidigt att gå in på just nu, avslutar Ali med en cliffhanger. 

Här hittar du Polisen på Facebook

Gillar du att lyssna på poddar vill jag tipsa om Polispodden Stockholm där ”YB Södermalm” Viktor Adolphson samt Reine Berglund från Polisen Huddinge berättar mer om Polisen i sociala medier.

Vill du läsa mer om myndigheters arbete och resonemang bakom närvaro i sociala medier kan jag tipsa om tidigare inlägg med Folkhälsomyndigheten och Kustbevakningen.

Under 2020 kommer fler tipsinlägg med röster och erfarenheter från bland annat banker, elhandel, försäkringsbolag, kommuner, politiker och telekom. Du kan även hitta tidigare inlägg på samma tema från bland andra Livrustkammaren och partiledare Jonas Sjöstedt.

Är det något varumärkes arbete du gillar och skulle vilja veta mer om? Eller vill du att Kommunikationsanalys tar en titt på ert arbete och resultat i sociala medier? Välkommen att höra av dig.

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange: Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Foto: Polisen

Sociala medier: Folkhälsomyndigheten arbetar med format

FoHM logotyp

I år har Kommunikationsanalys tagit med ett flertal nya och intressanta branscher för bevakning och analys av deras framgång och närvaro i sociala medier, däribland myndigheter. Du kan läsa mer om myndigheters närvaro och framgång i denna effektanalys för andra kvartalet 2020.

Till inspiration för att nå framgång med sociala medier delar denna analysblogg även tips från varumärken, som antingen förekommer på olika topplistor för sociala medier, eller som på andra sätt har en närvaro av intresse. 

Folkhälsomyndigheten är ett av dessa framgångsrika varumärken som kanske ”på förekommen anledning” under en längre tid placerat sig i toppen bland olika mätverktyg vad gäller närvaro och effekt i sociala medier. Nu senaste två kvartalen på första plats bland landets 40 analyserade myndigheter vad gäller faktor influens på Facebook.

Denna gång delar Åsa Sundin, kommunikatör för sociala medier vid Folkhälsomyndigheten, sina tankar om hur myndigheten arbetar med sociala medier för att nå framgång samt hantera uppföljning.

Vad vill Folkhälsomyndigheten uppnå med sin närvaro i sociala medier?

– Det övergripande syftet med FoHM:s närvaro i sociala medier är att stärka bilden av myndigheten som tydlig, öppen och trovärdig. Våra sociala medier ska komplettera de övriga kommunikationskanalerna och vara en del av all kommunikationsplanering. Det är också en kanal där vi snabbt kan nå ut i en krissituation, vilket har varit väldigt aktuellt det här året. Vid en händelse som en pandemi blir det logiskt att använda brett använda kanaler för att nå ut med samhällsviktig information. 

Hur resonerar ni för ett lyckat upplägg? 

– Att vi har nått många och att vår följarskara har ökat till över 200 000 de senaste månaderna beror med största sannolikhet på att vi har haft och har en situation där det finns ett intresse för informationen från vår myndighet. Vi jobbar hårt för att ta hand om alla nya följare och att svara på de frågor som kommer in. När det har varit som mest intensivt har vi fått närmare 1 000 kommentarer på inläggen. Vi strävar efter att förvalta intresset, att vara relevanta och att forma informationen till ett lättillgängligt format som är tacksamt att dela vidare. När vi tar fram innehåll resonerar vi kring vilka de viktigaste budskapen är från vårt håll för tillfället och vilken information allmänheten efterfrågar. Det blir en balansgång. Under våren har vi satsat extra på omvärldsbevakning för att få en översikt över vad som florerar i nyheter men också i sociala medier.

– Någonting som hjälper till i sociala medier-arbetet är en gemensam planering för all kommunikation. Där lägger vi in vad som planeras vecka för vecka i form av inlägg i sociala medier, nyhetstexter, presskonferenser, nyhetsbrev, interna nyheter och så vidare. Det gör att det blir enkelt att få koll på allt som sker och att synka insatserna. 

Hur följer ni upp resultat av er närvaro i sociala medier? Vilka verktyg använder ni? Har ni tydliga mål?

– Ett par gånger om året gör vi övergripande sammanställningar över vilka inlägg som gått bäst sett till antal visningar av film, delningar och även räckvidd och reaktioner. Utöver detta följer vi upp inlägg var för sig när de är en del av kommunikationsinsatser. De kan då ha olika mål beroende på vad syftet var med dem från början. Vi använder Facebooks Insights och ser också över hur trafiken till vår webbsida ser ut med Google Analytics, avslutar Åsa. 

Här hittar du Folhälsomyndigheten på Facebook

Gillade du ovan? Här kan du läsa hur Kustbevakningen arbetar med sin närvaro i sociala medier.

Under 2020 kommer fler tipsinlägg med röster och erfarenheter från bland annat banker, elhandel, försäkringsbolag, kommuner, politiker och telekom. Du kan även hitta tidigare inlägg på samma tema från bland andra Livrustkammaren och partiledare Jonas Sjöstedt.

Är det något varumärkes arbete i sociala medier du gillar och skulle vilja veta mer om? Eller vill du att Kommunikationsanalys tar en titt på ert arbete och resultat i sociala medier? Hör gärna av dig.

Här kan du följa Kommunikationsanalys på Facebook för att inte missa nya insikter.

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange: Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Foto/bild: Folkhälsomyndigheten

Sollefteå kommun blandar allvar och humor

Foto: Hjältar. Sollefteå kommun

I år har Kommunikationsanalys tagit med ett flertal nya och intressanta branscher för analys av deras framgång och närvaro i sociala medier, däribland kommuner. Du kan läsa mer om kommuners närvaro och framgång dels i denna analys för årets första kvartal 2020, dels i denna över andra kvartalet 2020.

Till inspiration för att nå framgång med sociala medier delar denna analysblogg även ”tips från verkligheten” från varumärken, som antingen förekommer på olika topplistor för sociala medier, eller som på andra sätt har en närvaro av intresse att belysa. 

Sollefteå kommun är ett av dessa framgångsrika varumärken som placerat sig i toppen bland mätverktyg vad gäller närvaro och effekt i sociala medier. Under första kvartalet intog kommunen fjärde plats av landets 283 analyserade kommuner på bas av faktor influens på Facebook. Denna gång delar Majed Safaee, kommunikationsstrateg vid Sollefteå kommun, sina tankar om hur kommunen arbetar med sociala medier för att nå framgång samt hantera uppföljning.

Vad vill Sollefteå kommun uppnå med sin närvaro i sociala medier?

– Vi vill vara närvarande och finnas på platser där såväl våra medborgare som personer som kan vara intresserade av vår verksamhet finns. Där spelar givetvis sociala medier en viktig roll eftersom en stor del av samtalen numera sker där. Vi försöker svara snabbt på de frågor som dyker upp för vi ser ett värde i att människor snabbt får en feedback, även om vi kanske inte kan ge detaljsvar på alla frågor.

– Samtidigt är resurserna är väldigt få. Det är i stora drag bara jag som jobbar med sociala medier dag till dag. Men vi har rätt bra samarbeten med såväl skribenter som fotografer som kan hjälpa oss om något roligt eller särskilt händer som kommunen inte kan bevaka med egna resurser.  Då kan vi till exempel få ett inlägg med bild som sedan publiceras i våra kanaler. Men det utgör en väldigt liten del av inläggen.

– Innehållet är en kombination av närvaro, myndighetsinformation, service och även marknadsföring. Vi är som sagt en rätt liten organisation men trots det så finns det en förväntan att vi ska jobba med allt detta. Större kommuner kan dela upp kommunikationen i olika kanaler beroende på målgruppen men vi måste kombinera. Sen har en del verksamheter egna sidor och kanaler såsom t.ex. Medborgarservice som finns på både Facebook och Instagram. Men då är kommunikationen också smalare och sker kanske mer när det finns tid och utrymme i verksamheten.

– Sen ska man inte sticka under stolen med att vi är en liten kommun med små resurser och den räckvidd som vi idag har med sociala medier skulle vi aldrig ha råd att köpa. Det finns även ett bra stöd från kommunledningen, som både har koll och själva kommer med såväl tips som uppslag.

Hur resonerar ni för ett lyckat upplägg? 

– Vi försöker hålla 1-2 inlägg per dag. Under semestrar så kanske det uteblir någon dag men annars försöker vi hålla det tempot. Vi har ingen publiceringskalender som vi följer slaviskt, däremot har jag oftast på måndag en grov plan för veckan. Men trots det så blir det väldigt ad hoc eftersom oavsett vad jag planerar så finns det en verksamhet med 2 000 medarbetare, och det händer saker nästan varje dag som ändrar planeringen.  

– Vi finns på Facebook, Instagram, YouTube och LinkedIn. Vi är som aktivast på Facebook och Instagram. På YouTube försöker vi ha en produktion på 1-2 publika filmer i månaden. YouTube använder vi också som publiceringsverktyg för interna filmer som vi har på vårt intranät osv. LinkedIn använder vi mest för specifika rekryteringar, där vi söker en väldigt speciell form av kompetens som vi vet kommer att vara väldigt svår att nå med till exempel annonser.

– Budget för annonsering i sociala medier är väldigt modest. Under årets första sju månader har vi annonserat för ca 10 000 kr i samtliga sociala medier-kanaler. Det är oftast rekryteringsannonser, men ibland även viss marknadsföring (turism) som vi boostar. Men som sagt, annonseringsbudgeten är rätt liten.  

– En viktig sak för oss tror jag är att vi är snabba på att återkoppla. Nästan oavsett dag eller tid på dygnet så försöker vi svara på de frågor som kommer in eller vägleda folk rätt. På så sätt blir det också relevant för människor att följa oss i våra kanaler.

– Sen försöker vi blanda allvar och humor. Vi är en myndighet och det speglar 90 procent av våra inlägg. Det är antingen allvarliga saker eller sånt som vi måste kommunicera för att det är viktigt eller bra för våra medborgare att känna till. Men samtidigt vill vi att det ska vara roligt att följa våra kanaler, att vi ska sticka ut och vara lite roligare.

– Just blandningen av allvar, närvaro och humor är ett bra koncept. Jag tittar en del på Polisen just för att de kombinerar väldigt allvarliga ämnen med lättsam kommunikation. Även HONY (Humans of NY) har ett väldigt tilltalande och enkelt kommunikationssätt.

Foto: Tema älgar. Sollefteå kommun

Hur följer ni upp resultat av er närvaro i sociala medier? Vilka verktyg använder ni? Har ni tydliga mål?

– Vi använder oss nästan uteslutande av kanalernas egna verktyg för uppföljning och de brukar räcka hyggligt långt, men även Google Analytics och vår webbplats egna statistikverktyg. Kontonas egna statistikverktyg försöker jag ha koll på löpande och stämma av var 3-4:e dag. Google Analytics och vår egen webbsidas statistik stämmer jag av en gång i månaden. Vi försöker ha koll på varifrån trafiken kommer och vad folk sökt för att komma till oss. Det är hjälper oss mycket med att utforma texter och säkerställa så att människor så snabbt som möjligt hittar informationen de söker.  

– Vårt tydligaste mål är egentligen att vara närvarande. I övrigt är det svårt för oss som myndighet att ha så många andra mål. Många av våra inlägg är sådant som vi måste göra. Jag kan i förväg redan säga att ett inlägg inte kommer att ge mer än 30-40 interaktioner men vi måste göra inlägget oavsett. Det vi lärt oss är att experimentera med bilder, rubriker, textmängd, men det är inte heller så att vi alltid hinner fundera och göra exakt rätt. Det viktiga är att sidan fortsätter växa och vara en relevant kanal, avslutar Majed.

Här hittar du Sollefteå kommun på Facebook.

Gillade du ovan? Här kan du läsa hur Sotenäs kommun arbetar med sin närvaro i sociala medier.

Under 2020 kommer fler tipsinlägg med röster och erfarenheter från bland annat banker, elhandel, försäkringsbolag, myndigheter, politiker och telekom. Du kan även hitta tidigare inlägg på samma tema från bland andra Livrustkammaren och partiledare Jonas Sjöstedt.

Arbetar du för ett intressant och/eller framgångsrikt varumärke i sociala medier, och vill dela med dig och synas? Är det något varumärkes arbete du gillar och skulle vilja veta mer om? Eller vill du att Kommunikationsanalys tar en titt på ert arbete och resultat i sociala medier? Hör gärna av dig.

Här kan du följa Kommunikationsanalys på Facebook för att säkra nya insikter.

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange: Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Foto: Sollefteå kommun

Sotenäs kommun lyfter organisationens hjärta och värme

Jenny Borg Sotenäs kommun

I år har Kommunikationsanalys adderat ett flertal nya och intressanta branscher för analys av deras framgång och närvaro i sociala medier, däribland kommuner. Här hittar du kommunernas resultat för årets första kvartal 2020 samt andra kvartalet 2020.

Till inspiration för att nå framgång med sociala medier delar denna analysblogg även tips och inspiration från varumärken, som antingen förekommer på olika topplistor för sociala medier, eller som på andra sätt är intressanta. 

Sotenäs kommun är ett av dessa framgångsrika varumärken som placerat sig i toppen bland olika mätverktyg vad gäller närvaro och effekt i sociala medier. Nu senast på tionde plats av landets 282 analyserade kommuner vad gäller faktor influens på Facebook. Denna gång delar Jenny Borg, kommunikationsansvarig vid Sotenäs kommun, sina tankar om hur kommunen arbetar med sociala medier för att nå framgång samt hantera uppföljning.

Vad vill Sotenäs kommun uppnå med sin närvaro i sociala medier?

– Vi har främst tre mål. Vi har, precis som alla andra, en stor rekryteringsutmaning framför oss.  Samtidigt är vi en liten kommun, med endast 9 000 invånare. Vi har inte råd att göra stora reklamkampanjer eller köpa häftiga filmer från reklambyråer. Genom att istället använda våra sociala medier, som är gratis, och visa upp allt positivt som händer, all framåtanda och all utveckling som sker i våra kommunala verksamheter, så blir vi en attraktivare arbetsgivare och får lättare att rekrytera.

– För det andra behöver vi också snabbt nå ut till våra invånare och besökare vid händelse av kris och då är sociala medier, särskilt om man har många följare, oslagbart.

– Slutligen behöver vi berätta för våra skattebetalare vad de får för sina pengar. Vad lägger vi deras skattemedel på? Jo, nya bryggor, bra pedagoger, god mat inom äldreomsorgen, nya lekplatser, strandstädning och en massa andra saker som man som kommuninvånare inte kan låta bli att känna sig stolt över. Därför berättar vi i största möjliga utsträckning också vad saker och ting kostar. Då blir det lättare att få förståelse för varför vi inte kan göra vissa saker just nu, eftersom det är för dyrt. Ingen kommuninvånare ska känna: ”Vad får jag för mina pengar egentligen?” Det ska vi redan ha talat om för dem.

– Jag tycker att kommuner tyvärr är lite dåliga på att utnyttja sociala mediers potential. Varför lägga ut en massa inlägg på Facebook om bibliotekens öppettider och hur växeln har stängt röda dagar? Den informationen kan man ha på hemsidan. I sociala medier ska man appellera till människors känslor och skapa en stolthet över kommunens verksamhet. Två kommuner som är bra på det är till exempel Höganäs och Vänersborgs kommuner.

Hur resonerar ni för ett lyckat upplägg? 

– Som kommunikationsansvarig är jag ensam ansvarig för våra sociala medier samt intern och extern kommunikation. Jag är mycket aktiv och lägger ut minst två, ibland tre inlägg per dag på Facebook och Instagram. Ju mer aktiv man är, desto fler vill följa ens konto. Och ju fler följare man har, desto fler når man när man vill rekrytera och nå ut med krisinformation. Att uppdatera ofta är väldigt viktigt, för vem vill följa en verksamhet på sociala medier där det aldrig verkar hända något?

– Samtidigt, 2-3 inlägg är egentligen i minsta laget, eftersom våra verksamheter ligger på och vill ha ut nyheter hela tiden i våra sociala medier. Det gäller dock att inte trötta ut våra följare. Att publicera 4-6 inlägg om dagen med nyheter från kommunen kanske skulle upplevas som lite för mycket. Våra följare vill nog se lite annat i sina flöden än vilka blommor vi planterar i våra rabatter och vilka nya bryggor vi lagt i vid våra badplatser. Vi publicerar ofta inlägg även på helgen. Jag, som är kommunikationsansvarig, är inne minst 4-5 gånger per dag på helgen och kollar flödena så att ingen kommentar är obesvarad.

– Vi har valt att främst koncentrera oss på Facebook, Instagram och LinkedIn. I den sistnämnda lägger vi ut material som handlar om oss som arbetsgivare, eller våra medarbetare, för att visa att kommunen är en attraktiv arbetsgivare. Vi har också en Youtube-kanal där vi lägger ut våra kommunfullmäktigesändningar som webbsänds samt egna filmer som vi gör om vår verksamhet. Twitter är inte tillräckligt stort i Sverige och har ett så begränsat format så det har vi valt bort. De enda inlägg som stöttas med annonsering relaterar rekrytering.

– Våra medarbetare är vår allra viktigaste resurs och jag har som mål att alltid försöka ha med en medarbetare i varje inlägg. Om våra anläggningstekniker har planterat en ny rabatt så ska vi helst inte bara ha en bild på rabatten, vi ska också ha en bild på de som planterar och deras namn. Vi är stolta över våra medarbetare och det visar vi!

– Mitt arbete underlättas av att vår kommunledning är extremt stöttande till kommunens närvaro i sociala medier eftersom de ser vilket resultat det ger för verksamheten, till exempel att vi har fått lättare att rekrytera. Vår kommundirektör och vårt kommunalråd är gärna med i filmer och inlägg som vi lägger ut på våra sociala medier.

Vy från Sotenäs. Jenny Borg

Hur följer ni upp resultat av er närvaro i sociala medier? Vilka verktyg använder ni? Har ni tydliga mål?

– Jag mäter vår framgång i sociala medier främst genom hur många som nås av våra inlägg. Om få är intresserade av en viss typ av inlägg – och det ser jag genom antalet som nås av inläggen, lägger jag den informationen enbart på hemsidan nästa gång istället. Vi använder oss enbart av Facebooks och Instagrams statistikverktyg. Att våra konton hela tiden växer och växer snabbt, tar vi som intäkt för att vi anses som intressanta och relevanta bland våra följare.

– Vi vill hela tiden växa på de sociala medierna eftersom det är där som våra framtida medarbetare befinner sig. Om man frågar en 25-åring idag om hen har varit inne på kommunens hemsida någon gång den senaste månaden, kanske 20 procent svarar ja. Frågar man om de har varit inne på Facebook och Instagram någon gång senaste veckan, så svarar förmodligen 95 procent ja. 

– Cirka 15 000- 25 000 personer nås av våra inlägg på Facebook varje vecka. Vårt främsta mål, som vi redan har uppfyllt, är att vi ska ha flest följare på Facebook och Instagram bland kommunerna i norra Bohuslän. Detta trots att vi är den till antalet invånare klart minsta kommunen. 

– Jag följer statistiken dagligen och skruvar på innehållet i våra flöden så att de ska vara så intressanta som möjligt. På fredagar brukar vi ofta bjuda på vackra bilder från kommunen och önska alla våra invånare och besökare en trevlig helg. Det ger ett positivt avslut på arbetsveckan och brukar få många lajks och stor spridning. Våra följare är, med rätta, stolta över sin kommun som vi kallar för ”Sveriges vackraste kommun”. 

– Vi försöker i alla lägen framhålla det som är så unikt med Sotenäs kommun: hjärtat och värmen i organisationen. Hjärtat måste alltid vara med och det är nog det som är nyckeln till att vi är så framgångsrika på sociala medier, avslutar Jenny. 

Här hittar du Sotenäs kommun på Facebook.

Under 2020 kommer fler tipsinlägg med röster och erfarenheter från bland annat banker, elhandel, försäkringsbolag, myndigheter, politiker och telekom. Du kan även hitta tidigare inlägg på samma tema från bland andra Livrustkammaren och partiledare Jonas Sjöstedt.

Arbetar du för ett intressant och/eller framgångsrikt varumärke i sociala medier, och vill dela med dig och synas? Är det något varumärkes arbete du gillar och skulle vilja veta mer om? Eller vill du att Kommunikationsanalys tar en titt på ert arbete och resultat i sociala medier? Hör gärna av dig.

Här kan du följa Kommunikationsanalys på Facebook för att inte missa nya insikter.

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange: Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Foton: Jenny Borg, Sotenäs kommun

SEB: Sociala medier ger närhet till kunderna

I år har Kommunikationsanalys tillfört ett flertal nya branscher för bevakning och analys av framgång och närvaro i sociala medier, däribland banker. Här kan du läsa mer om de fyra storbankernas framgång i sociala medier i denna effektanalys för årets andra kvartal 2020.

Som inspiration delar denna analysblogg även tips från digitala varumärken som antingen förekommer på de olika topplistor för sociala medier som bloggen lyfter, eller som på andra sätt uppmärksammas positivt och lyckas väl med sin närvaro. Kommunikationsanalys vill även inspirera och utbilda genom att visa på de helt olika förutsättningar och utmaningar olika typer av organisationer har och möter i och med dessa sociala kanaler.

Denna gång delar Deeped Niclas Strandh, Social Media Responsible & Performance Marketing Specialist vid SEB, sina tankar om hur banken arbetar med sociala medier för att nå framgång samt hanterar uppföljning.

Vad vill SEB uppnå med sin närvaro i sociala medier?

– Sociala medier är en väldigt viktig kanal för oss; både när det gäller att bygga varumärke för olika målgrupper och berätta vår vision och historia, men också viktig för befintliga kunder – vi finns där för att ge dem bra information och möjlighet att få hjälp via framför allt Facebook.

– Jag tror att det generellt bara finns ett klassiskt svar på frågan: att vara så nära kunder och potentiella kunder som möjligt – och där är sociala medier det viktigaste mediet. Samtidigt så ser vi också en utveckling där sociala medier blir en del av människors vardag, och därmed ännu viktigare att integrera i all kommunikation från ett varumärke. 

Hur resonerar ni för ett lyckat upplägg? 

– När det gäller vår hela närvaro för sociala medier så lägger vi mycket kraft på att bygga en stark bas av följare, och vi har stort fokus på organiskt innehåll för att den som väljer att följa våra olika kanaler ska känna sig både mer informerad, fått mer kunskap och även inspireras utifrån det intresse varje enskild har.

– Men vi satsar också stort på att arbeta med sponsring och annonser både i specifika kampanjer men också för att öka synligheten bland potentiella kunder. Där är det viktigt att arbeta med så precisa målgrupper som möjligt; för att hela tiden vara så relevanta som möjligt.

– Slutligen så har vi ett stjärngäng som arbetar med kundfrågor och kommentarer. Det är viktigt att ha personer som kan ge svar och inte bara bli någon som skickar kontakten vidare i andra kanaler. Vi har dedikerade personer som arbetar med att hantera de svar som kommer in i alla de kanaler som vi finns på. Som bank krävs mycket kunskap och utbildning hos de som tar emot frågorna eftersom det är mycket komplexa frågor, och vårt mål är att inte bara skjuta vidare saker in i organisationen. Så otroligt mycket krut satsas på att ha kundservice-personal som kan direkt hjälpa. Och som förstår sociala medier, och hur de är speciella när det kommer till kundservice.  

Hur följer ni upp resultat av er närvaro i sociala medier? Vilka verktyg använder ni? Har ni tydliga mål?

– Övergripande använder vi olika former av mätning, många gånger beroende på vad målet är för varje insats. Inte minst när det kommer till kampanjer är det viktigt att sätta mål som går att mätas på ett effektivt men inte minst meningsfullt sätt. Data blir värdefull först när det går att dra insikter från den.

– De verktyg vi använder är sociala media management-system, analysverktyg för att se trafik liksom vanliga lyssningsverktyg för att följa diskussioner och händelser.  Vi kör Falcon som social media management-system och som lyssningssystem, och Adobe Analytics för helheten. Allt detta med stöd av både Linkedins och Facebooks egna system, liksom ett internbyggt system som håller på att implementeras.

– Målen vi sätter bygger helt enkelt på både våra behov men också förståelse och insikter runt målgruppernas behov, avslutar Deeped.

Här hittar du SEB Sverige på Facebook.

Under 2020 kommer det fler tipsinlägg med röster och erfarenheter från bland annat elhandel, försäkringsbolag, kommuner och telekom. Du kan även hitta tidigare inlägg på samma tema från bland andra Livrustkammaren och partiledare Jonas Sjöstedt.

Arbetar du för ett intressant och/eller framgångsrikt varumärke i sociala medier och vill dela med dig och synas? Är det något varumärkes arbete i sociala medier du gillar och skulle vilja veta mer om? Eller vill du att Kommunikationsanalys tar en titt på ert arbete och resultat i sociala medier? Hör gärna av dig.

Här kan du följa Kommunikationsanalys på Facebook för att inte missa nya insikter.

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Tips från digitala varumärken: Sparbanken Tanum lyfter människor.

Sparbanken Tanum: 200507 pressbild

I år har Kommunikationsanalys adderat ett flertal nya och intressanta branscher för bevakning och analys av deras framgång och närvaro i sociala medier, däribland banker. Du kan läsa mer om bankers framgång dels i denna analys över 50 banksidor på Facebook för årets första tertial 2020, dels i denna analys över de fyra storbankerna för årets första kvartal 2020.

Till inspiration för att nå framgång med sociala medier delar denna analysblogg även tips från varumärken, som antingen förekommer på olika topplistor för sociala medier, eller som på andra sätt uppmärksammas och/eller lyckas väl med sin närvaro. 

Sparbanken Tanum är ett av dessa framgångsrika varumärken som under en längre tid placerat sig i toppen bland olika mätverktyg vad gäller närvaro och effekt i sociala medier. Vi kunde senast i maj se exempel på deras framgång i sociala medier i inlägget om mest framgångsrika varumärken i maj 2020.

Denna gång delar Henrik Carlsson, marknadschef Sparbanken Tanum, sina tankar om hur banken arbetar med sociala medier för att nå framgång samt hantera uppföljning.

Vad vill Sparbanken Tanum uppnå med sin närvaro i sociala medier?

– Vi har ett tredelat syfte med att synas i sociala medier:

  • Vi vill lyfta ”vår del av världen”, det vill säga norra Bohuslän. Om fler människor får upp ögonen för norra Bohuslän, så kommer det att gynna våra företag, människorna som bor här och i slutändan även banken.
  • Vi vill få nya kunder. Om vi, nästintill dagligen, visar vad som skiljer oss från storbankerna, ja då är chansen stor att vi blir det naturliga valet av bank i norra Bohuslän. 
  • Vi vill ha ännu nöjdare kunder. Undersökningar visar att vi har extremt nöjda kunder och vi kan dessutom påvisa att de som följer oss i SoMe är ännu nöjdare. Varför? Jo, högst troligt för att vi är personliga och visar vad som skiljer oss från mängden.

Hur resonerar ni för ett lyckat upplägg? 

– Vi har gjort våra egna guidelines och följer dessa till punkt och pricka. Detta dokument är omkring 70 sidor, men i korthet kan man säga att allt vi publicerar ska vara nyfiket, positivt och personligt.

– Man måste tänka på att vi dagligen konkurrerar med semesterbilder och grattishälsningar, då blir det helt fel att prata om till exempel räntor & schablonbeskattning. Den sortens ämnen behandlas på vår hemsida. Jag ser alltför många som lägger ut samma content i sina sociala medier som de har på sin hemsida. Man måste våga använda ett lättsammare språk och bjussa på sig själv! Våga lyfta fram människor; samarbetspartners, kunder, vd och anställda!

Sparbanken Tanum: marknadschef Henrik Carlsson

Hur följer ni upp resultat av er närvaro i sociala medier? Vilka verktyg använder ni? Har ni tydliga mål?

– Vi har ett tydligt mål. Vi ska vara bäst. Annars är det väl ingen idé att hålla på? 😉

– Vi mäter vår framgång främst via smampion.se, men också genom Facebooks och Instagrams egna funktioner.

– En gång i månaden kör vi redaktionsmöten och utvärderar varje inlägg;

  • Varför gick detta så bra/dåligt?
  • Hur kan vi förbättra detta till nästa gång?
  • Vad är aktuellt i vår omvärld just nu?
  • Vad trendar?
  • Hur kan vi göra vår version av det som är hett just nu?

Här hittar du Sparbanken Tanum på Facebook.

Under 2020 kommer fler tipsinlägg med röster och erfarenheter från bland annat banker, elhandel, försäkringsbolag, kommuner, politiker och telekom. Du kan även hitta tidigare inlägg på samma tema från bland andra Livrustkammaren och partiledare Jonas Sjöstedt.

Arbetar du för ett intressant och/eller framgångsrikt varumärke i sociala medier, och vill dela med dig och synas? Eller är det något varumärkes arbete du gillar och skulle vilja veta mer om? Välkommen att höra av dig.

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange: Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Foton: Henrik Carlsson, Sparbanken Tanum

Tips från digitala varumärken: Kustbevakningen arbetar här och nu.

Valdemar Lindekrantz är en av fyra kommunikatörer på Kustbevakningen och ansvarar för myndighetens sociala medier. Kustbevakningen har lyckats särskilt bra på Facebook och Instagram där de nyligen passerade 21000 följare.

I år har Kommunikationsanalys lagt till ett flertal nya branscher för bevakning och analys av framgång och närvaro i sociala medier. Däribland myndigheter som alla svenskar har någon form av relation med och till. Här kan du läsa mer om våra myndigheters framgång i sociala medier i denna analys för årets första kvartal 2020.

Som inspiration delar denna analysblogg även tips från digitala varumärken som antingen förekommer på de olika topplistor för sociala medier som bloggen lyfter, eller som på andra sätt uppmärksammas positivt och lyckas väl med sin närvaro. Eller som kan och vill dela de förutsättningar och utmaningar en organisation kan ha och möta i och med dessa sociala kanaler.

Denna gång delar Valdemar Lindekrantz, kommunikatör med ansvar för sociala medier vid Kustbevakningen, sina tankar om hur myndigheten arbetar med sociala medier för att nå framgång samt hantera uppföljning.

Vad vill Kustbevakningen uppnå med sin närvaro i sociala medier?

– Det vi framför allt vill uppnå är en ökad kunskap om Kustbevakningens uppdrag genom att producera engagerande innehåll som folk förstår, uppskattar och kan relatera till.

– Vi vill också använda våra sociala medier för att lyssna in och lära nytt. Responsen från våra följare är snabb och indikerar om ämnet är relevant eller väcker känslor. Våra följares frågor, tankar och åsikter utmanar oss att tänka nytt och bidrar till att förbättra vår kommunikation även utanför sociala medier.

– Det finns ett stort engagemang inom Kustbevakningen och vi ser våra kollegor runt om i landet som en viktig målgrupp i våra sociala konton.

Med ett spännande uppdrag och en vacker arbetsplats har Kustbevakningen ett visuellt försprång i sociala medier. Samtidigt försöker de skapa innehåll som våra följare kan relatera till. Då kan det ibland räcka med en post-it lapp två kollegor emellan.

Hur resonerar ni för ett lyckat upplägg?

– Vårt upplägg är i stort sett händelsestyrt och går hand i hand med vår operativa verksamhet. Vi har relativt små resurser för att arbeta med sociala medier och majoriteten av innehållet i våra kanaler tas fram i samarbete med kollegorna till sjöss, i luften och på land. Vi jobbar också tillsammans med att besvara alla de frågor som vi får. Fördelen med att arbeta i en liten kommunikationsorganisation är korta och raka beslutsvägar som gör oss lätta på fötterna. Dessutom skapar det en stark lagkänsla.

– Vi detaljplanerar inte våra veckor och arbetar inte efter en publiceringskalender. Istället försöker vi anpassa innehållet efter vad som är på gång för tillfället. Att vara här och nu ligger också i linje med hur de flesta kommunicerar i sociala medier privat. Förhoppningsvis gör detta att vi upplevs som lite mer aktuella och närvarande av våra följare.

– Några gånger om året kör vi dock ”kampanjer” inom ett visst ämne så som sjösäkerhet eller krisberedskap. Det händer också att vi lånar ut våra konton till kollegor under en vecka vilket brukar vara väldigt uppskattat. Vi brukar säga att våra medarbetare är vår främsta resurs och det märks tydligt i våra sociala medier. Att synliggöra dem genererar mycket positiv respons och vi får många frågor i våra kommentarsfält om deras yrke och hur det är att arbeta hos oss.

Inför ett stundande sportlov gjorde Kustbevakningen ett beslag av stulna 16 takboxar som var på väg att lämna landet. Vissa fyllda med skidutrustning och andra personliga ägodelar. Bara timmar senare kunde de gå ut med information till allmänheten med bra respons. Ett av många exempel på fördelen av att arbeta här och nu.

Hur följer ni upp resultat av er närvaro i sociala medier? Vilka verktyg använder ni? Har ni tydliga mål?

– I nuläget har vi inga siffermål och använder oss varken av annonsering eller sponsrade inlägg. Vi växer organiskt genom att försöka hålla en jämn publiceringstakt, använda relevanta hashtaggar och tagga andra myndigheter och organisationer som vi samarbetar med. Vi följer givetvis den data som Facebook Insights ger och även trafik till hemsidan via Google Analytics.

– Det var samtidigt en glad överraskning att se när Kommunikationsanalys lyfte vårt arbete som en lyckad myndighet i sociala medier för helåret 2019. Lärorikt att se hur andra myndigheter arbetar och placerar sig i jämförelse med våra insatser.

– Vi är noga med att fira våra segrar och gör det gärna tillsammans med våra följare. Som exempel brukar vi göra separata inlägg när vi når en milstolpe i antal följare. Det blir ett tillfälle för oss att tacka för allt engagemang och samtidigt be om förslag på hur vi kan förbättra och utveckla vårt innehåll.

– Vi försöker också att ge personlig återkoppling till de kollegor som bidrar med text och bild. Många blir motiverade att fortsätta bidra med material när de ser vilken räckvidd och genomslag det kan få, avslutar Valdemar.

Här hittar du Kustbevakningen på Facebook.

Under 2020 kommer det fler tipsinlägg med röster och erfarenheter från bland annat banker, elhandel, försäkringsbolag, kommuner och telekom. Du kan även hitta tidigare inlägg på samma tema från bland andra Livrustkammaren och partiledare Jonas Sjöstedt.

Kommunikationsanalys lyfter förutom effektanalys, goda och framgångsrika exempel samt delar kunskap om verktyg som underlättar arbetet med sociala medier. Men även ren inspiration och tankar om själva arbetet, med röster från olika branscher och deras olika förutsättningar. 

Arbetar du för ett intressant och/eller framgångsrikt varumärke i sociala medier, och vill dela med dig och synas? Eller är det något varumärkes arbete du gillar och skulle vilja veta mer om? Välkommen att höra av dig.

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Foton: Valdemar Lindekrantz, Kustbevakningen