Kategoriarkiv: Digitala tips från varumärken

Rymdstyrelsen: Sociala medier stöttar kunskap om rymden

2020 utökade Kommunikationsanalys sina publika analyser med ett flertal nya och intressanta branscher för bevakning och analys av deras framgång och närvaro i sociala medier, däribland statliga myndigheter. Här hittar du tidigare resultat samt röster från landets myndigheter i sociala medier. 

Kommunikationsanalys vill även inspirera genom att möjliggöra tips från utvalda digitala varumärken som visar god effekt inom sociala medier, och som belyser den vardag som ansvariga för sociala plattformar möter. En samlingsplats för professionella med #tipsfrånverkligheten.

Denna gång delar Jonas Appelberg, kommunikatör vid Rymdstyrelsen, sina tankar om hur myndigheten arbetar med sociala medier för att nå framgång samt hantera uppföljning.

Foto: Jonas Appelberg, Rymdstyrelsen

Vad vill Rymdstyrelsen uppnå med sin närvaro i sociala medier?

– Rymdstyrelsen har ett brett kommunikationsuppdrag inom ett astronomiskt stort område. Dels ska vi föra fram vad Rymdstyrelsen som myndighet gör under året för att uppfylla sitt myndighetsuppdrag, sedan ska vi även entusiasmera den breda allmänheten om få dem intresserade av rymden som ämne.

– Det vi vill åstadkomma genom vår närvaro i sociala medier är kopplat till båda dessa uppdrag men kanske främst det andra (rymden som ämne). Vi vill vara en kanal på svenska som berättar om pinfärsk svensk- och internationell rymdforskning (helst den som genomförts med stöd från oss) och vi vill få allmänheten att förstå den breda nyttan med rymden. Sverige satsar ganska stora medel genom EU och den europeiska rymdorganisationen ESA på rymdsektorn och vi vill berätta vad vi medborgare får tillbaka.

Hur resonerar och agerar ni för ett lyckat upplägg? 

– Vi är två personer anställda på Rymdstyrelsen som arbetar med kommunikation där jag är den enda som arbetar med sociala medier. Som stöd har vi en upphandlad kommunikationsbyrå där två personer arbetar med oss till vardags i en typ av redaktion där jag är redaktör. De två som jobbar med oss är dels en före detta journalist, dels en person med specialistkunskaper i sociala medier och mätning.

– Det dedikerade arbetet till sociala medier är inte mer än ett par timmar i veckan. Men då räknar jag bort tiden det tar att göra research samt skriva innehållet till bloggen. Det sammanlagda redaktionella arbetet en vanlig vecka uppgår nog snarare till två av fem arbetsdagar. Det är även jag som svarar på frågor och kommentarer.

Valda plattformar och LinkedIn-tips

– Vi har valt att fokusera på Facebook och Instagram. Vi har en låg närvaro på ett Twitter-konto dedikerat till att sprida jobb inom rymdbranschen och även sporadisk närvaro på LinkedIn. Vi har helt enkelt fokuserat på plattformar i vilka vi kan sprida relevanta och bildsatta nyheter till allmänheten.

– Vad gäller LinkedIn har vi ingen HR-enhet på myndigheten utan samarbetar med en extern aktör vid rekryteringar. Vi på kommunikation sprider platsannonser på vår LinkedIn men får hjälp att skriva dem. Ett tips vid rekrytering är att producera redaktionellt innehåll som matchar tjänsten som ska rekryteras under tiden som rekryteringen sker. På så sätt kan man exempelvis berätta om nyttan att arbeta med rymddata och haka på att man samtidigt söker efter en dataspecialist.

Innehållsarbete

– Vi har veckovisa redaktionella möten och en årlig verksamhetsplan. I dessa möten och planer samlar vi vad som är aktuellt för veckan och året och vad vi som myndighet är inblandade i just nu. Det kan vara allt från stora raketuppsändningar till internationella möten eller evenemang med en extern aktör. Sedan är det en balansgång som kräver en ganska stor lyhördhet. Vet vi exempelvis att solen kommer vara mer aktiv en viss period (det finns rymdväderleksrapporter) och då kan vi förbereda ett innehåll som berättar om norrsken eftersom det är så vi ser solaktivitet på jorden. Eller vet vi att Venus syns tydligt på himlen kan vi förekomma frågor om vad folk sett för konstig prick på himlen genom att skriva om det. Sedan är rymdområdet även väldigt politiskt. Den amerikanska rymdsektorn har starkt samröre med världens rikaste man, Elon Musk, och nationer som Kina och Ryssland har framstående rymdprogram. Det gör att vi i bästa fall kan haka på den aktuella nyhetscykeln.

– Vi använder inget verktyg för planering av innehåll, men vi är ganska lyhörda till nyheter inom vårt område och då vi är så få tillåter det oss att även agera snabbt om något händer. Det är väl det vi är sämst på, att planera för långsiktig publicering i våra sociala medier.

– Planen är att publicera något varje dag en vanlig vecka. Ett längre blogginlägg måndag, onsdag och fredag (som vi sedan sprider i sociala medier) samt ett inlägg enbart för sociala medier tisdag och torsdag. Borträknat är röda dagar och vi går även ner markant i publiceringstakt under sommaren/julen.

– Vi arbetar också ganska mycket med tilltal. Man ska som läsare aldrig känna sig dum när man läser våra inlägg och vi lägger mycket tid på att förklara svår forskning på ett begripligt sätt. Vi försöker också agera mer journalistiskt än traditionellt myndighetsmässigt när vi skriver. Vi ska svara på frågor snabbt och trevligt men framförallt ska vi hålla oss så objektiva som möjligt. Det är en bedrift för Kina att landa på månen och det ska premieras, trots att det kan vara lite känsligt då rymdprogrammet är en del av det styrande partiet i Kina.

– Sedan är rymdområdet väldigt tacksamt när det kommer till bildmaterial. I princip alla bilder som produceras av de stora rymdorganisationerna är fria för alla att använda.

Har du något exempel på ett framgångsrikt inlägg?

– I närtid skrev jag ett inlägg om hur rymdsonden Voyager 1 beter sig underligt. Det fanns en liten nyhet men jag valde att fokusera på att skriva om sonden i sig då den är väldigt fascinerande. Det landade väldigt väl hos läsarna och blev ett av våra mest lästa inlägg i år. Vi la inte en krona på annonsering utan all spridning skedde organiskt. Vi har 5,6 tusen följare och räckvidden för inlägget är hittills nära 8,5 tusen, vilket är jättebra för oss. Genom att försöka lyssna in vad som intresserar läsarna kan vi nå ut till fler, etablera oss som ”experter” inom rymdområdet och förhoppningsvis nå ut bredare framöver. Vi får även tacka NASA för att de har så mycket bildmaterial vi kan klippa och klistra från. I detta fall har jag använt mig av en del av en poster de tagit fram för Voyagerprogrammet.

Rymdstyrelsen – inlägg Facebook 2022

Schrems II-domen, GDPR och Privacy?

– Det konkreta vi har behövt förändra och tänka på de senaste åren är hur vi lagrar våra statistiska data. Vi valde att inför 2022 gå över från att använda Google Analytics till att använda Matomo och på så sätt behålla data för oss själva.

Kompetens av vikt för att lyckas med sociala medier?

– Jag tycker det beror på vilket syfte man har med sociala medier. Vi har mer av ett redaktionellt syfte, att nå ut med den senaste forskningen på rymdområdet genom egenproducerade artiklar och inlägg. Så i vårt fall är journalistisk kompetens det som jag värderar högst. Är man mer intresserad av varumärkesbyggande, eventplanering etc. kan en analys/PR-bakgrund vara bäst.

Vilken är den största utmaningen med sociala medier?

– Att förstå hur algoritmerna värderar innehåll samt att hänga med i alla förändringar som ständigt sker i verktygens funktion och gränssnitt.

Inspirationstips?

– I vårt fall tittar vi mycket på våra internationella kollegor (NASA, ESA) som jag tycker gör ett förträffligt kommunikationsarbete.

Hur följer ni upp resultat av er närvaro i sociala medier? Vilka verktyg använder ni? Har ni tydliga mål?

– Vi har inga direkta mål i form av tillväxt eller liknande. Som myndighet tycker vi att det viktigaste är att vi ser att våra kanaler gör nytta för vår kärnverksamhet och att både allmänhet och departementet anser att vi utgör en nytta.  

– Vi arbetar tillsammans med en kommunikationsbyrå genom ett ramavtal. Vi är en så liten myndighet att det inte hade varit möjligt för oss att ha den produktionstakt vi har och samtidigt genomföra en vettig analys annars. Sedan en tid får vi kvartalsrapporter om hur statistiken ser ut för vår webb och våra sociala medier som vi sedan kan använda oss av för målsättningsarbete. Det vi får ut av rapporten är framförallt vad som går bra, vilka ämnen vi skrivit om och hur vår webbsida fungerar i allmänhet. Utefter det kan vi planera och förbättra oss.

– Ledningen får vetskap genom löpande rapportering, och de kommer såklart med instick och kommentarer på om de saknar något eller tycker vi gjort något extra bra, men det är vi på kommunikation som har allt ansvar och mandat att förändra och förbättra vår verksamhet i sociala medier. I myndighetens årsredovisning finns statistik från både webb och sociala medier med.

– Vi har tydliga mål som baseras på statistiken. Just nu handlar mycket om tillväxt, och att få flera personer att stanna kvar på vår webbsida när de kommit från Facebook och läst något av våra blogginlägg, avslutar Jonas.

Här hittar du Rymdstyrelsen på Facebook.

Fler inlägg och insikter

Under 2022 kommer fler tipsinlägg med röster och erfarenheter från bland annat bankerelhandelmyndigheterregionerpolitik och telekom. Du hittar även tidigare inlägg från dessa branscher samt även från till exempel Livrustkammaren och f.d. partiledare Jonas Sjöstedt

Följ gärna Kommunikationsanalys på Facebook och LinkedIn för att säkra nya insikter.

Behöver du eller din organisation ett bollplank eller stöd vad gäller social media management? Eller ett bollplank vad gäller kommunikation? Välkommen att höra av dig.

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange: Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Foto: Rymdstyrelsen

Länsförsäkringar Östgöta: Så arbetar vi med sociala medier

2020 utökade Kommunikationsanalys sina publika analyser med ett flertal nya och intressanta branscher för analys av deras framgång och närvaro i sociala medier, däribland försäkringsbolag. Här hittar du tidigare resultat samt röster från landets försäkringsbolag i sociala medier. 

Kommunikationsanalys vill även inspirera genom att möjliggöra tips från utvalda digitala varumärken som visar god effekt inom sociala medier, och som belyser den vardag som ansvariga för sociala plattformar möter. En samlingsplats för professionella med #tipsfrånverkligheten.

Denna gång delar Mikael Landelius, digital kommunikatör vid Länsförsäkringar Östgöta, sina tankar om hur bolaget arbetar med sociala medier för att nå framgång samt hantera uppföljning.

Foto: Länsförsäkringar Östgöta, Mikael Landelius

Vad vill Länsförsäkringar Östgöta uppnå med sin närvaro i sociala medier?

– Kärnan med vår närvaro på sociala medier är att dela med oss av vår kunskap och verka för ett tryggare Östergötland. Det kan vara allt ifrån att ge tips och råd om hur man förebygger skador, hur vi kan hjälpa om en skada uppstått till privatekonomiska råd.

– Vi ägs av våra kunder och strävar efter att ha en aktiv dialog och lyssna in och svara på deras frågor, helt enkelt att finnas där som en trygghet i vardagen. 

Hur resonerar och agerar ni för ett lyckat upplägg? 

– Vi har ett content-team som består av 7-8 personer med olika kompetenser, som kommunikatörer, marknadsförare, hållbarhet och CRM. Vi är tre personer som jobbar dagligen med våra sociala medier.

– Vi har valt bort de plattformar som vi inte kan styra via geografisk avgränsning, då vi enbart har våra kunder i Östergötland. Tik Tok är ett exempel. Vi tar endast byråstöd under några större kampanjer per år, annars så sköter vi arbetet själva.

Arbete med content samt resurser

– Att producera, hantera uppföljning och optimering är ett löpande arbete under en arbetsdag. Detta sker i flera steg. Vi startar veckan med ett SoMe-möte där vi diskuterar vad vi ska publicera under veckan och bestämmer vem som ska producera vad. Vi har även ett content-möte på veckobasis, tillsammans med alla kommunikatörer, pressansvarig och marknadsförare, där vi fångar upp vad vi kan lyfta i våra sociala medier framöver. Till stöd för detta använder vi oss av en digital post-it-tavla.

– Vi som arbetar med våra sociala medier svarar också på kommentarer. Kundservice hjälper till att besvara frågor som kommer in via Messenger. Vi har också en jourverksamhet för kvällar och helger. Även Linkedin hanteras till större delen från oss på kommunikationsavdelningen.

– Jag tror att en framgångsfaktor för oss är att det hela tiden kan komma in content från hela vår organisation. Att hitta de som dels är duktiga på kanalen, dels de som i sitt jobb är ute mycket och träffar människor som kan ge inspiration, vilket vi kan omvandla till content.

– För oss är det viktigt med relevans. Att rätt content ska gå ut i rätt kanal och till rätt målgrupp. Det gör vi genom att vi i content-teamet har en löpande dialog om vilken kanal som passar vår externa kommunikation och tar lärdom av tidigare erfarenheter. Andra viktiga faktorer för att nå igenom bruset kan vara:

  1. Tidsaspekten, vissa saker ska ut nu! 
  2. Hänga på nyhetshändelser eller trender på sociala medier som ligger nära vår verksamhet. 
  3. Analysera data och fortsätta utveckla det som vi kan se intresserar och engagerar.
  4. Ta ställning. Vi jobbar systematiskt med mångfald och inkludering i vår externa kommunikation. Att inkludera och spegla östgötarna på ett bättre sätt är en självklarhet för oss. Ett arbete som även ledde fram till en nominering till Svenska Designpriset för sociala medier 2021.

– Vi jobbar med mångfald och inkludering i vår marknadsföring och kommunikation. Att inkludera och spegla östgötarna på ett bättre sätt är en medveten satsning för oss som ägs av kunderna. Vi vill att fler ska känna igen sig i vår kommunikation och känna att vi finns för dem. Ett exempel på detta är denna film som vi släppte på Facebook, en film som vi också blev nominerade till Svenska Designpriset för.

Försäkringsbranschen gjorde ”endast” 10 st inlägg/mån på Facebook under första kvartalet 2022. Dina tankar?

– Jag vet att många har släppt arbetet med organiska poster och enbart fokuserar på riktad annonsering på de sociala plattformarna, det kan nog vara en del av svaret. En annan är säkert bemanning. Vi har valt att satsa på egna resurser och bred kompetens inhouse, vilket också medför att vi då kan producera mer och vara snabbfotade när det behövs.

Vilken kompetens och utbildning ser du är av vikt för att lyckas med sociala medier?

– Det viktigaste enligt mig är att ha bredden. Du ska kunna filma, fota, skriva och jobba grafiskt. Utöver det ska du också kunna sätta upp och optimera kampanjer. Så hellre en så bred palett som möjligt i stället för expertkunskap på ett eller två områden.

Vilken är den största utmaningen med sociala medier?

– Det finns många utmaningar, som att nå den yngre målgruppen, vilket helt klart är en utmaning för oss framöver. Nya plattformar växer fram och det gäller att vara med tidigt.

– En annan utmaning är också att många nya plattformar inte har funktionen att kunna publicera och annonsera regionalt. Vi är till för östgötarna.

Tankar om Schrems II, GDPR och privacy?

– Ja, det är klart att det blivit krångligare under årens lopp. Vi jobbar med utbildning i GDPR och det har hjälpt oss mycket under åren. Har man god koll på GDPR och marknadsföringslagen kan man enklare navigera och inte vara så rädd för att göra fel.

Inspirationstips?

– Det finns flera bolag i vår federation Länsförsäkringar som är otroligt duktiga på sociala medier. En annan kompis till oss är Agria som har lyckats otroligt bra enligt mig.

Hur följer ni upp resultat av er närvaro i sociala medier? Vilka verktyg använder ni? Har ni tydliga mål?

– Vi har tydliga mål, båda vad gäller frekvens och innehåll, och mäter kontinuerligt för att lära oss och och skruva för att landa rätt med vårt innehåll. Vissa är rena räckviddsmål. Andra kan vara vårt arbete med mångfald och inkludering, att reda ut missförstånd om våra produkter samt att synliggöra vårt samhällsengagemang.

– Under åren har vi använt flera olika publicerings- och analysverktyg och just nu använder vi Falcon för detta. Vi rapporterar resultat till både ledningsgrupp och styrelse löpande. Det finns en stor förståelse för och av vikten med dessa kanaler genom hela bolaget, vilket betyder mycket.

– Kanalerna och algoritmerna är ju ständigt i förändring och det är något vi löpande måste följa med i, och vara redo att sätta nya mål och strategier, avslutar Mikael. 

Mer inlägg och insikter

Under 2022 kommer fler tipsinlägg med röster och erfarenheter från bland annat bankerelhandelmyndigheterregionerpolitik och telekom. Du hittar även tidigare inlägg från bland andra Livrustkammaren och f.d. partiledare Jonas Sjöstedt

Följ gärna Kommunikationsanalys på Facebook och LinkedIn för att säkra nya insikter.

Behöver du eller din organisation ett bollplank eller stöd vad gäller social media management? Eller ett generellt bollplank vad gäller kommunikation? Välkommen att höra av dig.

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange: Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Foto: Länsförsäkringar Östgöta 

Sociala medier: Västerviks kommun synliggör livskvalitet

Kommunikationsanalys har funnits sedan 2013 och i samband med pandemiutbrottet 2020 utökades det publika innehållet på sajten med ett antal nya branscher som kommuner, för analys av deras framgång och närvaro i sociala medier. Här hittar du effektanalyser samt röster från landets kommuner i sociala medier.

Kommunikationsanalys vill inspirera professionella genom att möjliggöra erfarenheter och tips från utvalda varumärken som visar god effekt inom sociala medier, och/eller som belyser den (utmanande) vardag som ansvariga för sociala plattformar möter. En samlingsplats för strategiska och operativa kommunikatörer och chefer.

Denna gång delar Sara Nordling, kommunikatör vid Västerviks kommun, sina tankar om hur kommunen arbetar med sociala medier för att nå framgång samt hantera uppföljning.

Foto: Sara Nordling, Västerviks kommun

Vad vill Västerviks kommun uppnå med sin närvaro i sociala medier?

– Vi använder sociala medier för att stärka relationen till medborgarna. Det är viktigt för Västerviks kommun att möta kommunborna på de plattformar där de befinner sig. Dessa kanaler använder vi för att prata med kommunborna och fånga upp deras behov och det de undrar över. Dialogen är otroligt viktig. Vi är måna om att ha ett trevligt bemötande och ge snabb återkoppling inom kontorstider.

– Vår närvaro i sociala medier ska ge följarna mer av ”kött och blod” av vår kommun. Vi vill göra det mer synligt för kommunborna att kommunorganisationen består av riktiga människor som jobbar för att kunna erbjuda alla som bor i vår kommun livskvalitet varje dag. Det skapar stolthet internt samtidigt som det bidrar till ökad insyn och förståelse för kommunens verksamheter. Det görs ju så mycket bra i våra verksamheter och det vill vi lyfta! Vi vill helt enkelt förmedla kommunikation och känslor som får Västervikarna att känna att de är stolta över sin kommun, att de är i delaktiga i beslut de kan påverka och att det är lätt att komma i kontakt med oss.

– Att ha starka upparbetade kanaler i sociala medier är även viktigt vid akuta händelser och kriser. Om vi förvaltar medborgarnas förtroende väl har vi större chans att de vänder sig direkt till oss som en trovärdig och säker källa till korrekt information när något inträffar. Sannolikheten att de gör vad vi ber dem om i dessa lägen ökar självklart också avsevärt ju bättre relation vi har till varandra.

Hur resonerar och agerar ni för ett lyckat upplägg? 

– Vi är en relativt liten kommunikationsenhet om fem personer, där jag är den enda kommunikatören med ansvar för både det strategiska och operativa arbetet med kommunens officiella kanaler i sociala medier. Det innebär att jag är med i hela kedjan: från planering och sökande efter inslag, genomförande av själva produktionen till att slutligen hålla igång dialoger och svara på frågor och synpunkter när inlägget väl är publicerat. Att få vara med och hålla i hela kedjan är en del av tjusningen för mig, men det är också sårbart när närvaron hänger på en person. I framtiden kan ett eventuellt kontaktcenter få ta över en del av frågorna som kommer in genom våra sociala kanaler.

– Vi på kommunikationsenheten är ansvariga för kommunens officiella konton i sociala medier och bestämmer över innehållet i de kanalerna. Vi har en strategi för sociala medier som pekar riktning. Den har varit värdefull att hänvisa till för att skapa förståelse internt för vilket innehåll vi använder dessa kanaler till. Vi har prioriterat närvaro på Facebook och Instagram och är inte aktiva på Linkedin i dagsläget. HR använder det enbart för annonsering. 

Innehåll

– Vår närvaro i sociala medier ska tillföra värde till både medborgarna och kommunen som organisation. Därför måste innehållet ligga i linje med både målgruppens beteenden och intressen och våra verksamhetsmål. Jag tror det är otroligt viktigt att ha ett öra både mot organisationen och medborgarna för att kunna skapa verksamhetsnytta med kommunikationen i sociala medier. Vi är en relativt liten organisation med cirka 3 200 medarbetare. Jag upplever det som en framgångsfaktor att ha ett starkt nätverk med olika nyckelpersoner i verksamheterna på olika befattningsnivåer. Vi har tagit fram några personor till hjälp för att förstå målgruppens behov och därefter bättre kunna skapa engagerande, relevant och kanalanpassat innehåll. Jag brukar utgå från frågor som dessa när jag tar fram innehåll: Vad är de intresserade av? Vilka frågor och problem har de? Vem eller vilka har stort inflytande på deras beslut? Hur agerar de i olika situationer? Vilken typ av innehåll engagerar dem mest? Jag upplever att det varit till stor hjälp för att försöka tänka som medborgarna i ett utifrån-och-in-perspektiv.

– Vi vårdar relationen med kommunborna med omsorg och är noga med att publicera eget material av bra kvalitet som är relevant och på något sätt berör, engagerar eller väcker känslor hos våra följare. Vi använder därför inte våra sociala kanaler som en kanal för nyheter eller för att informera om exempelvis öppettider eller till att sprida andras innehåll. Den typen av information håller vi till andra mer lämpliga kanaler. Vi använder sociala medier för att publicera berättelser från våra verksamheter som berör och engagerar, kommunikation kring aktuella händelser där vi vill ha möjlighet att bemöta frågor och kritik, kriskommunikation där vi behöver nå brett och kunna föra dialog kring händelsen och äga informationen samt spridning av evenemang vi står som arrangör för.

– När det gäller antal inlägg så väljer vi kvalitet framför kvantitet. Jag jobbar med mycket annat förutom vår närvaro i sociala medier, vilket gör att vi inte kan hålla den frekvens av inlägg som vi egentligen skulle vilja under en månad.

– Just nu fokuserar vi på att finnas på Facebook och Instagram. Vi är noga med att inte dubbelpublicera i våra kanaler, däremot finns en koppling mellan innehållet. På Instagram bygger vi arbetsgivarvarumärke. Där porträtterar vi våra medarbetare medan vi på Facebook berättar historien ur ett annat perspektiv. Exempelvis om vi på Facebook berättar om vårt IT-café för äldre i mer generella drag, så visar vi på Instagram upp Malin som är projektledare för satsningen.

– Jag använder ingen betaltjänst för planeringen av innehållet, utan utgår från ett enkelt årshjul i excel för innehåll som jag vet återkommer varje år.

– HR använder sig ibland utav byråer för annonsering till särskilda rekryteringar. Vi har ingen satt budget just för annonsering i sociala medier, men vi lägger ofta några hundralappar på att marknadsföra våra inlägg.           

Planering inlägg

– Vi vill visa upp en så bred bild som möjligt av kommunens olika verksamheter, men det måste finnas ett tydligt syfte med att verksamheten ska synas i våra kanaler. Därför utgår vi inte från att alla verksamheter per automatik ska eller har nytta av att få synas i sociala medier. Vi hjälper till att skapa innehåll till sociala medier om det är rätt kanal för en verksamhet att få ut sitt budskap, prata med invånarna och om invånarna har nytta av det.

– Jag måste erkänna att det är lätt att plocka lågt hängande frukter som kräver en relativt liten insats från mig men som ger mycket tillbaka. Exempelvis inlägg som handlar om vår äldreomsorg. Ett av våra mål tidigare år har varit att jobba med att förändra bilden av den kommunala äldreomsorgen, därav la jag mycket fokus på det i våra sociala kanaler. Men jag upplever nu att just äldreomsorg fortfarande får lite oproportionerligt stort utrymme i våra sociala kanaler jämfört med andra verksamheter. Något som jag försöker ha med mig när jag planerar inlägg framöver.

Medborgarservice

– Dialogen är väldigt viktig för oss och en stor del av anledningen att vi finns i sociala medier. Inlägg med öppna frågor där vi ger invånarna möjlighet att fråga vad de vill kring våra verksamheter är populära och uppskattas av medborgarna. De resulterar ofta i många olika typer av frågor och ger oss en bild av vilka ämnen som är aktuella just nu och var vi kan sätta in extra kommunikationsinsatser för att reda ut frågetecken.

– Vi prioriterar att svara så snart vi kan på kommentarer som kommer in under inläggen, och bevakar inkorgen på Facebook kontinuerligt under arbetsdagen. Hur mycket tid det tar är väldigt olika beroende på vilket ämne det handlar om. Inlägg där vi släpper ordet fritt och ger invånarna möjlighet att fråga precis vad som helst inom kommunens ramar tar ofta stor del av min tid de närmsta dagarna. Och tar även resurser från andra delar av organisationen vilket kan vara en utmaning. Samma sak om det är någon annan fråga eller händelse som är särskilt aktuellt i samhället. 

– Jag jobbar med mycket annat förutom sociala medier, och innehållet till sociala medier är ofta en av flera produkter från en kommunikationsinsats. Så det är svårt att säga hur mycket tid just besvarande i sociala medier tar. Vi är noga med att hålla bra kvalitet på inläggen, och prioriterar att åka ut och fota eller filma själva vilket såklart tar tid jämfört med om verksamheterna själva skulle skicka in material. 

– Om vi skulle få ett kontaktcenter så kommer de i så fall att få utbildning och riktlinjer att förhålla sig till när de pratar med invånarna i våra sociala kanaler.

Schrems II-domen, GDPR och Privacy?

– Vi har gjort en konsekvensanalys av vår personuppgiftshantering i sociala medier. Vår bedömningen är att kommunens användande av sociala medier fyller en för kommunen viktig funktion i fråga om att kommunicera om kommunens verksamheter. Därför har vi valt att ha is i magen och invänta vidare rekommendationer från IMY (Integritetsskyddsmyndigheten).

Framgångsfaktorer och utmaningar med sociala medier

– Att vara generalist som kommunikatör tror jag är viktigt för att lyckas i sociala medier. Det gäller att vara bra på lite av varje. Allt från copy, foto och film till att vara en social kameleont som kan skapa relationer i organisationen och bland medborgarna för att fånga upp berättelser och förstå sin målgrupp och deras behov.  

– Inom vår organisation upplever jag att det ofta missuppfattas att våra officiella konton är kanaler som alla verksamheter automatiskt har tillgång till för att pumpa ut information, utan eftertanke om det är rätt kanal för deras behov. Här behöver jag bli bättre på att berätta internt om hur vi jobbar med våra kanaler vid olika typer av kommunikationsbehov för att öka förståelsen. Det är också en vanlig missuppfattning att sociala medier inte är viktiga eller seriösa kanaler, utan något som man kan göra lite snabbt med vänsterhanden. Det är en utmaning att få förståelse för att det kräver resurser för att använda sociala medier på ett bra sätt.

Inspiration

– Jag tycker det är väldigt roligt att se att allt fler kommuner och offentliga organisationer använder ett mer informellt tilltal och skapar innehåll som är relevant för målgruppen. För att nämna en inspirationskälla så tycker jag Borås Stads instagramkonto @kommunkostymen har ett inspirerande och intressant grepp för att stärka arbetsgivarvarumärket.

Hur följer ni upp resultat av er närvaro i sociala medier? Vilka verktyg använder ni? Har ni tydliga mål?

– Vi använder oss enbart av kanalernas egna verktyg för uppföljning. Det gör jag kontinuerligt för att kunna vässa innehållet till nästa gång. Beroende på mål med inlägget följer jag upp och utvärderar med beställaren. 

– Vi mäter och följer framför allt upp engagemangsgraden på våra inlägg. Vårt mål är att varje inlägg ska ha en engagemangsgrad mellan 5-7%. Vi räknar ut engagemangsgraden enligt formeln: antal inläggsreaktioner/antal följare x100= engagemangsgrad i %.

– Uppföljning är absolut ett område där vi kan bli bättre. Mycket stannar tyvärr i mitt huvud. I dagsläget har vi ingen process eller underlag som kommer till exempel kommunledningen till del vad gäller vår närvaro och effekt i sociala medier. Här ser jag verkligen en stor förbättringspotential från min sida. Jag tror att vi har mycket att vinna på att jobba med att internt kommunicera ut vad vårt arbete i sociala medier leder till, avslutar Sara. 

Här hittar du Västerviks kommun i sociala medier.

Under 2022 kommer fler tipsinlägg med röster och erfarenheter från bland annat banker, elhandelmyndigheterregionerpolitik och telekom. Du hittar även inlägg från bland andra Livrustkammaren och f.d. partiledare Jonas Sjöstedt.  Därtill finns även ett stort antal inlägg från flera av landets olika kommuner som till exempel Jönköpings kommun, Vetlanda kommun, Sotenäs kommun och Säffle kommun med många flera.

Följ gärna Kommunikationsanalys på Facebook och LinkedIn för att säkra nya insikter.

Behöver du eller din organisation ett bollplank eller stöd vad gäller kommunikation generellt eller social media management i synnerhet? Välkommen att höra av dig.

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange: Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Foto: Västerviks kommun 

Sociala medier: Region Västernorrland bygger förtroende

Under 2020 utökade Kommunikationsanalys med ett flertal nya och intressanta branscher för bevakning och analys av deras framgång och närvaro i sociala medier, däribland regioner. Här hittar du tidigare resultat samt röster från landets regioner i sociala medier. 

Kommunikationsanalys vill även inspirera genom att möjliggöra tips från utvalda digitala varumärken som visar god effekt inom sociala medier, och som belyser den vardag som ansvariga för sociala plattformar möter. En samlingsplats för professionella med #tipsfrånverkligheten.

Denna gång delar Agneta Jakobsson, Kanalstrateg/Facebookredaktör vid Område kommunikation vid Region Västernorrland, sina tankar om hur regionen arbetar med sociala medier och Metas plattformar i synnerhet, för att nå framgång samt hantera uppföljning.

Foto: Agneta Jakobsson, Region Västernorrland

Vad vill Region Västernorrland uppnå med sin närvaro i sociala medier?

– Region Västernorrland ska finnas där invånarna finns och behöver därför också självklart finnas i sociala medier. Facebook är en viktig kanal för oss för att nå ut med relevant information, berätta vilka vi är och vad vi gör, och genom dialog skapa en relation till våra invånare i Västernorrland. Facebook skapar en lättillgänglig kontaktväg till oss för frågor och synpunkter. Ytterst handlar det om att bygga förtroende för vår verksamhet och bidra till liv, hälsa och hållbar utveckling i Västernorrland.

– På Facebook kan vi också göra andra typer av inlägg än vi kan göra på våra andra kanaler. Sådant som inte är nyheter eller direkt patientinformation men ändå kan vara relevant och intressant för invånarna – inlägg av lite allmännare karaktär, tips och råd om var man hittar information och hur man kan tänka kring sin hälsa.

Hur resonerar och agerar ni för ett lyckat upplägg? 

– Det är kommunikationsavdelningen som ”äger” den övergripande Facebooksidan och Instagramkontot, vilka är de sidor jag kan yttra mig för. Därutöver finns fler plattformar samt många verksamheter och hälsocentraler har egna sidor som de själva ansvarar för.

Plattformar och bemanning

– Vi är just nu tre personer som delar på bevakningen av regionens övergripande Facebook och Instagram, måndag till fredag, kl. 8-17. Vi har samtidigt andra arbetsuppgifter som vi utför parallellt. Inläggen skapas till allra största del av mig som Facebookredaktör och en kollega till mig, Antonia Bergström. De kollegor som skriver nyheter till intranätet och externwebben kan också göra versioner av sina texter till Facebook. En del gör den insatsen på egen hand, men sedan pandemins utbrott har det arbetet i hög grad flyttats över till oss på Facebook som en effektiviseringsåtgärd.

– Vi facebookredaktörer är inte involverade alls i arbetet med LinkedIn. Regional utveckling är tillsammans med HR de som mest använder sig av LinkedIn. Regional utveckling och Folktandvården har också egna kommunikatörer som publicerar i sina kanaler. HR arbetar framför allt med Facebook och har en egen sida där som heter Jobb och medarbetare i Västernorrland.

– Facebook är en av flera kanaler i vår verktygslåda. Vårt arbete på Facebook är ett resultat av gemensam kommunikationsplanering och samarbete såväl inom kommunikationsavdelningen som med andra verksamheter och externa samarbetspartners.

Innehållsarbete

– Vårt mål är att kommunicera information som är relevant för våra invånare så att de dels ska kunna navigera i våra verksamheter, dels kunna fatta välgrundade beslut kring sina liv och sin hälsa på kort och på lång sikt. Ett lyckat upplägg är när vi lyckas kommunicera det invånarna är intresserade av att veta. Under pandemin har vi varit den huvudsakliga förmedlaren av information som varit essentiell för invånarna – vilket förklarar det stora intresset för den typen av inlägg.

– Vi har två olika varumärken som vi arbetar med på Facebook, 1177 och Region Västernorrland. Vi har i takt med vårt ökade arbete med kanalen behövt hitta verktyg för att kunna arbeta med tydliga och informativa bilder. Arbetet har skett intuitivt och snabbt i en kreativ och rolig process, men behöver nu ”styras upp” så att vi använder samma grafiska manér i sociala medier som vi gör i andra kanaler. De senaste två åren har varit väldigt intensiva, kanalen har utvecklats enormt fort och vi har fått lösa utmaningar så gott vi kunnat och hunnit allt eftersom.

– Grundläggande för ett bra inlägg är innehåll och tonalitet. Vi försöker hitta ett tilltal som är enkelt, rakt och personligt samt även bemöta synpunkter och kommentarer på ett respektfullt och personligt sätt. Det finns inte en bästa längd på inlägget, det beror på innehållet. Rena informationsinlägg bör vara korta. Verksamhets/personporträtt kan vara längre.

– Ett mål framöver är att hitta tydligare former för såväl upplägg som innehåll, för att inläggen ska bli mer lättarbetade och enhetliga.

– Ett utvecklingsområde som vi ser är att ta fram bildmallar som vi genom att byta ut ett element i bilden enkelt kan variera utifrån ämne och målgrupp. Vi använder mycket text i bild, med en färgad bakgrundsplatta under texten. Ibland vill vi bara använda text mot en bakgrundsplatta och ibland vill vi ha ett foto i bakgrunden. Kanske ska vi ha loggan med? Utifrån ett tillgänglighetsperspektiv behöver bild och text synkas så att alla har möjlighet att ta del av vår information. Det är sådant som vi behöver slipa på och jobba vidare med tillsammans med våra grafiker.

– Vårt innehåll omfattar nyheter, reportage, tips&råd. Utöver händelsestyrt innehåll får vi också tips och förfrågningar från verksamheterna kring saker de vill marknadsföra gentemot invånarna (till exempel cancerskola och internetbaserad kognitiv beteendeterapi). En stor utmaning för oss, i likhet med många andra regioner, är stafettberoendet och rekrytering av hälso- och sjukvårdspersonal. Det här inlägget är ett gott exempel på hur en av våra verksamheter lyckats hitta en lösning på den utmaningen. Det är ett positivt och inspirerande exempel från en av våra verksamheter och vår fina personal.

– Vi väljer inte inläggets innehåll utifrån vilken räckvidd det beräknas kunna få utan utifrån vårt uppdrag gentemot invånarna i Västernorrland. Exempel på inlägg som inte brukar få så bra spridning är våra inlägg om förebyggande hälsa. Dessa är ändå viktiga att publicera eftersom det ingår i vårt uppdrag att främja folkhälsan. Våra medarbetares arbete inom vården berör många på ett personligt plan varför den typen av inlägg uppskattas.

Byråstöd och annonsering

– För annonsering använder vi oss av en byrå. I normalläget har vi ingen budget för annonsering men kan annonsera om verksamheterna har pengar att lägga in. Under covid har vi kunnat annonsera vid behov för att nå nya eller svåra målgrupper för information om vaccination.

Svarsservice

– Det är vi på kommunikation som sköter bevakning av kommentarer samt besvarar dessa. Vi har inte Messenger kopplat till Facebook så vi får inte in några frågor den vägen.

– Vi har inte fått någon särskild utbildning i hur man ger svar i sociala medier. Vår huvudlinje är att vara snabba, öppna och hjälpsamma. I inledningen av pandemin togs det också fram en strategi för vår kommunikation: Informera, lugna och vägleda.

– Vi svarar på det vi kan eller kan ta reda på utifrån vår roll, kunskap och kompetens. Frågor som kräver att vi läser forskningsrapporter eller länkat material om exempelvis vaccin i utländsk media svarar vi inte på. Vi låter länkar vara dolda eftersom vi inte kan garantera att innehållet är pålitligt och håller sig till bekräftad erfarenhet och forskning. Vi hänvisar ofta vidare den typen av frågor till webbplatser med mer information, i första hand 1177.se och Folkhälsomyndigheten. Vi svarar inte heller på medicinska frågor och vi gallrar om frågor blir för utlämnande för individen, enligt regionens riktlinjer som finns beskrivna på sidan.

– Det har varit viktigt för oss att invånarna ska veta var de hittar relevant, uppdaterad och trovärdig information samt avgränsa vad som är vår expertis och uppdrag i relation till exempelvis Folkhälsomyndigheten. Det har också varit väldigt viktigt för oss att invånarna hittar till 1177.se som är vår viktigaste kanal för kommunikation kring vård och hälsa, och där de också bokar tid för provtagning för covid-19 och vaccination.

Verktyg och planering

– Vi har regelbundna möten för att planera kommunikationen kring covid-19 samt andra möten för att planera övrig kommunikation. Utifrån vad som behöver kommuniceras lägger vi upp en plan för produktion och publicering. Ibland har vi längre framförhållning, en vecka eller ett par dagar och ibland behöver material tas fram inom timmen.

– Vi använder oss av Teams planner och lägger upp kort för planerade inlägg och idéer och uppslag. Just nu är det av förklarliga skäl mycket covid och inläggen är till allra största del händelsedrivna. Under normala omständigheter är det mycket mer av planering och strategiskt tänk kring vilken typ av inlägg vi ska fokusera på (nyheter och porträtt från våra verksamheter och medarbetare samt förebyggande hälsovård/folkhälsa är viktiga för oss).

– Det händelsedrivna sättet att producera kan påverka den information vi kommunicerar. Det kan behöva gå snabbt och vi kan då behöva uppdatera och komplettera informationen fortlöpande. Där är det viktigt att vi stämmer av hela tiden mellan våra olika kommunikationskanaler, och också formulerar texter utifrån den som ska läsa informationen.
 
– Vi använder också självklart Facebooks eget verktyg, Meta business suite, för enkel
schemaläggning både gällande Facebook och Instagram.

Viktig kompetens för att lyckas med sociala medier?

– Den som skapar inlägg behöver ha en bra stilistisk känsla, kunna skriva kort och rappt och berätta det viktigaste först, kunna skapa tydliga bilder och sätta rubriker.

– Under pandemin har det skiftat vilka som varit med och skött bevakningen av Facebook. Vi har varit allt från journalister, webbredaktörer, kommunikatörer och en samordnare som i omgångar hjälpts åt med att besvara kommentarer. Det har periodvis varit ett väldigt hårt tryck med många frågor i kommentarsfälten från kritiska, ifrågasättande och oroliga personer.

– Jag tror att vår styrka har varit vår inställning snarare än vår utbildning: Vi har haft som mål att utifrån vår kompetens hjälpa så gott vi kan. Det blir en typ av kundtjänst där man behöver vara lyhörd för att fånga upp följarnas/invånarnas behov av information/kommunikation, man behöver vara serviceinriktad, samt pedagogisk, ödmjuk och lugn. Därutöver behöver man ha god insyn i vad som händer i verksamhetens olika delar, dess mål och prioriteringar samt organisering för att kunna svara på frågor eller hitta rätt person som kan svara på frågan.

Största utmaningen med sociala medier?

– Att räcka till att svara när det regnar in kommentarer. Att ha kunskap i alla möjliga frågor för att kunna svara korrekt. Att inte svara för snabbt utan istället inhämta nödvändig kunskap från våra andra kanaler eller sakkunniga i verksamheterna, eller hänvisa vidare till våra expertmyndigheter i de fall informationen/besluten ”bor” där.

– Vi har haft en hel del sidbesök från vaccinationsmotståndare och ”troll” som har fört med sig att vi behövt vidta åtgärder för hur vi hanterar kommentarer. För att kunna besvara frågor men också bevaka att det inte publicerades falsk information eller påhopp på vår sida, hade vi under det första året av pandemin bevakning också utanför kontorstid. Det blev dock ohållbart ur ett arbetsmiljöperspektiv och vi behövde då hitta en annan modell för att moderera kommentarsfältet.

– Utifrån ett tips från Region Jämtland Härjedalen, valde vi att lägga in i inställningarna att Facebook ska dölja en rad ord automatiskt; vanliga ord vilket innebär att i princip alla nya kommentarer döljs tills vi hinner titta på dem och därefter manuellt väljer att visa dem igen.

Schrems, GDPR och Privacy

– Vi inväntar svar från SKR (Sveriges kommuner och regioner) på hur effekt av Schrems-domen ska hanteras.

– Vad gäller GDPR och Privacy så har det möjligen återigen satt ljuset på vikten av att kontrollera kommentarer och rensa från personuppgifter. Vi har i vår beskrivning på sidan också beskrivit att det inte får förekomma personuppgifter på sidan. 

– Vi använder en hel del bilder från bildbyrå ”Mostphotos” där överenskommelse med modellerna redan är avtalat.

Tips och inspiration?

– Region Örebro, Region Östergötland och Region Jönköping är några av de regioner som vi brukar följa lite extra. Vissa regioner har särskilda fb-sidor för 1177-material, till exempel Jönköping, som vi också kikar på.

– I Facebooks verktyg fanns det tidigare en version där man kunde lägga till sidor man ville jämföra sig med. Där kunde man se om någon region hade haft extra bra interaktion och kunde då gå in och spana lite extra på vad den regionen gjort. Det var inte alltid den region som hade störst antal följare som lyckats bäst, så det var verkligen bra men den funktionen är tyvärr borttagen.

Hur följer ni upp resultat av er närvaro i sociala medier? Vilka verktyg använder ni? Har ni tydliga mål?

– Vår kommunikationsdirektör ingår i regionledningen och han informerar löpande om
utvecklingen i våra kanaler. Vi upplever att intresset generellt varit stort hos ledningen och andra chefer kring den snabba och positiva utvecklingen av Facebook, som under pandemin utvecklats till en bred och viktig kanal för dialog med våra invånare.

– Vi följer inte strukturerat upp vår närvaro eller våra resultat i sociala medier även om vi naturligtvis noterar vilken typ av inlägg som går bra. Det är ett utvecklingsområde som vi behöver lära oss mer om. Med detta sagt var vi ändå bättre på att följa upp våra resultat tidigare – innan Facebook gjorde om sitt statistikverktyg vid den senaste stora uppdateringen. Vi upplever att det är svårare att följa utvecklingen och exempelvis jämföra vår sida med andra regioner sedan Facebooks senaste uppdatering, där statistikverktyget förändrades mycket.

– I och med delårsrapporterna stämmer vi av läget för antal gillare (följare) av kanalen, räckvidd, antal inlägg och ibland vilka inlägg som gått bra under perioden. Jag har använt Facebooks eget statistikverktyg där man lätt har kunnat följa utvecklingen över tid. Jag har även fört över en del siffor till Excel.

– Våra incitament att följa upp våra resultat är inte lika tydliga som om man säljer en produkt eller en tjänst. Vi kan se att våra inlägg delas och hur stor spridning de får, men det är svårt att avgöra om det är vår kommunikation som fått våra invånare att exempelvis vaccinera sig eller valt att ändra sin livsstil.

– Ett viktigt resultat är den feedback vi får från invånarna i kommentarsfälten. I kommentarsfälten kan vi få syn på saker som inte fungerar i våra verksamheter. Vi fångar upp detta och återkopplar till verksamheterna som utifrån det har möjlighet att rätta till eventuella brister.

Vilka verktyg använder ni?

– Metas eget statistikverktyg.

Har ni tydliga mål?

– Vårt mål är att nå ut till så många som möjligt av våra invånare med viktig information. Innan pandemin hade vi som mål att nå ut till 10 procent av länets invånare. Det målet har vi med råge passerat idag. Vi har cirka 245 000 invånare och har under pandemin gått från 4 500 till över 27 000 gillare på Facebook. Vi har under perioden haft en genomsnittlig räckvidd om 121 540 personer per månad med störst aktivitet under pandemins smitt-toppar. Vårt mest spridda inlägg har nått mer än 100 000 personer. Facebook har på relativt kort tid utvecklats till regionens snabbaste och bredaste kanal för kommunikation och dialog direkt med våra invånare, vilket självklart är fantastiskt roligt. Vi kan samtidigt konstatera att det är en resurskrävande kanal där vi får lägga ned mycket tid på att bemöta synpunkter och svara på frågor.

– Vi vill också fortsättningsvis erbjuda invånarna information som är relevant och intressant för dem – vilket förhoppningsvis kommer handla mer om friskvård än sjukvård, avslutar Agneta.

Här hittar du Region Västernorrland i sociala medier.

Mer inlägg och insikter

Under 2022 kommer fler tipsinlägg med röster och erfarenheter från bland annat banker, elhandelmyndigheterregionerpolitik och telekom. Du hittar även tidigare inlägg från bland andra Livrustkammaren och f.d. partiledare Jonas Sjöstedt

Följ gärna Kommunikationsanalys på Facebook och LinkedIn för att säkra nya insikter.

Behöver du eller din organisation ett bollplank eller stöd vad gäller social media management? Eller ett generellt bollplank vad gäller kommunikation? Välkommen att höra av dig.

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange: Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Foto: Region Västernorrland 

Norrköpings kommun: Sociala medier handlar om en bra dialog.

Under 2020 utökade Kommunikationsanalys med ett flertal nya och intressanta branscher för bevakning och analys av deras framgång och närvaro i sociala medier, däribland kommuner. 

Kommunikationsanalys vill även inspirera genom att möjliggöra tips från digitala varumärken som antingen förekommer på de olika topplistor för sociala medier som bloggen lyfter, eller som belyser den vardag som ansvariga för sociala plattformar möter. En samlingsplats för professionella med #tipsfrånverkligheten.

Denna gång delar Jennifer Jangert, kommunikationsstrateg vid kommunikationsavdelningen vid Norrköpings kommun, sina tankar om hur kommunen arbetar med sociala medier för att nå framgång samt hantera uppföljning.

Foto: Jennifer Jangert, Norrköpings kommun

Vad vill Norrköpings kommun uppnå med sin närvaro i sociala medier?

– Att finnas i sociala medier är en självklarhet för oss – vi vill vara där människor finns och kommunicera med dem på det sätt som de förstår och gillar att kommunicera på.

– Vad vi vill uppnå skiljer sig åt beroende av konto och plattform. I grunden handlar det om att ha en bra dialog. Med hjälp av sociala medier kan vi snabbt nå ut med viktig information, vi kan förklara saker på ett bra sätt (bild, text och ljud kan kombineras) och det är lätt för våra följare att dela informationen, skicka frågor och få svar. Om vi exempelvis lägger upp en information som webbnyhet om en ny lekpark på norrkoping.se. så är det få som skickar in frågor eller kommentarer på den. Om vi istället kombinerar nyheten med ett inlägg i sociala medier får vi direkt en dialog med våra följare. Vi kan till exempel få frågor som gör av vi förtydligar texten eller lägger till mer information.  

– Kommentarerna ger oss också idéer om framtida inlägg eller nyheter som behövs. Om många ställer samma frågor är det en tydlig indikation om att vi behöver ge bättre information om detta.

Hur resonerar och agerar ni för ett lyckat upplägg? 

Plattformar och resurser

– Kommunikationsavdelningen ansvarar för:

  • Norrköpings kommuns Facebook/Instagram/LinkedIn
  • Visit Norrköpings Facebook/Instagram
  • Next Norrköpings Instagram
  • Snapchat (endast annonsering)

– Hur många vi är som arbetar med sociala medier i kommunen är inte helt lätt att svara på. Sociala medier är en del av vardagen för alla oss på kommunikationsavdelningen. Vi är dock två personer på avdelningen som har extra fokus på detta. Många delar av kommunen, till exempel skolor, fritidsgårdar och bibliotek har egna konton. Men om frågan handlar om att publicera inlägg för Norrköpings kommun, Visit Norrköping och NextNorrköpings konton så rör det sig om 28 personer som just nu publicerar i dessa kanaler. Hur ofta dessa personer publicerar varierar dock kraftigt. En del publicerar flera inlägg i veckan medan andra publicerar mer sällan. 

– Utöver dessa 28 personer så tillkommer kommunens kontaktcenter. De skapar inte egna inlägg men besvarar inkommande direktmeddelanden via kommunens Facebookkonto.

– De kommunala verksamheter som har egna konton, som fritidsgårdar och skolor, äger sina egna kanaler. För att starta en egen kanal behöver de söka tillstånd hos kommunikationsavdelningen. I ansökan anger de bland annat syfte och mål med den nya kanalen, ansvariga personer och hur de ämnar arbeta med exempelvis GDPR-frågor.

– Vi har nyligen startat ett utökat samarbete med HR vad gäller Linkedin. Ansvarig för sociala medier och ansvarig för webb har stående Teamsmöten varje månad med två representanter från HR. Där bollar vi idéer och jobbar oss framåt. Vi har inte kommit så långt i detta arbete ännu men det är mycket på gång. Mitt tips är därför att se till att ha återkommande möten och arbeta upp en bra relation med HR.

– Vi sköter det mesta själv men vid vissa större evenemang tar vi hjälp av vår upphandlade byrå. De hjälper oss även då vi stöter på mindre problem som vi inte lyckas lösa själva.

Verktyg och morgonmöten

– Det gemensamma verktyg som vi använder är Trello. I Trello skapar vi kort för varje inlägg och taggar det sedan med:

  • ansvarig/a kommunikatörer
  • planerad publiceringstid
  • vilka kanaler det ska publiceras i till exempel:
    • Facebook (inlägg/händelse)
    • Instagram (inlägg, story, Reels)
  • om inlägget är sponsrat eller ej.

– I Trello använder vi sedan kalendervyn för att se så att inlägg inte krockar eller så att det inte blir för fullt i någon kanal. Vi går igenom planerade inlägg gemensamt på morgonmöte två gånger i veckan.

Hur lyckas skapa inlägg som ger effekt?

– Ett lyckat inlägg handlar om rätt typ av inlägg i rätt kanal och vad som är rätt beror på vad syftet är. Att välja rätt kanal (Facebook, Linked eller Instagram) och rätt typ av inlägg (inlägg, story/händelse eller reels) är A och O. Är detta ett inlägg som passar att delas? Riktar sig informationen till yngre? Kort sagt, välj kanal samt typ av inlägg utifrån målgrupp och syfte.

– Nästa steg är att välja bra bild och bra text. Tråkig byråkratisk text hör inte hemma på sociala medier eller egentligen i någon kanal. 

– Vi försöker stötta och motivera de avdelningar som sällan nyttjar sociala medier att använda kommunikationsavdelningens resurser i större utsträckning. Ibland tror en del anställda att de behöver ha ett spektakulärt projekt och en stor budget för att nå ut. Faktum är att de mest avskalade vardagsinläggen ibland är de allra bästa. Våra följare älskar äkta inlägg från vardagen. Vi på kommunikation försöker nå ut och motivera verksamheterna att skicka in idéer till oss – och det tycker jag har börjat ge resultat. När till exempel andra äldreboenden sett hur uppskattat ett äldreboendes inlägg om bullbak blivit så blir de nyfikna och vågar komma med egna förslag till inlägg. Det är härligt att se. Och under denna dystra Corona-tid har inlägg om fina upplevelser på äldreboende känts extra välbehövliga. Andra exempel är en kommunekolog som hittat en ovanlig insekt, körsång på ett LSS-boende eller ett stadsutvecklingsprojekt med 2 000 nya bostäder. Vårt konto ska spegla hela kommunen och vi försöker göra vårt bästa för att spegla bredden av alla de verksamheter som finns.   

– Alla delar av kommunen är jätteviktiga och behöver synas men ibland är till exempel skolvalet högaktuellt och då blir det mycket utbildningsfrågor. När den lokala handeln drabbades hårt av covidrestriktioner gjorde vi många inlägg kring hur man kunde stötta på ett smittsäkert sätt.  Vi delar inte in våra inlägg i kategorier för att säkerställa att alla syns lika mycket, men vi gör vårt bästa för att vårt konto ska kännas relevant och intressant för alla våra följare.

– Kommunen arbetar just nu med en trafikstrategi. Det handlar om att planera trafik i vår stad ur ett långsiktigt perspektiv, Planen rör gång, cykel, kollektivtrafik, biltrafik och varutransporter. Detta är alltså ett dokument som påverkar ALLA i vår kommun. Men väldigt få kommer inse att en strategi tas fram, vad den innehåller och att de själva kan påverka den. Många tycker istället till när förändringen redan är klubbad och det är för sent att tycka till. När spaden sätts i marken kommer kommentarerna.

– Genom att skapa en bra reels som sammanfattar innehållet i trafikstrategin nådde vi ut till många. Även många som inte följer oss. Genom denna reels fick invånare en uppfattning om vad trafikstrategin handlar om. Syftet är inte få alla att tycka till utan att få människor att förstå det övergripande besluten som föreslås i denna trafikstrategi. I videon visas tre trafikplanerare upp. Det är även en tanke med det. Det har varit många elaka kommentarer mot kommunens trafikplanerare i sociala medier och vi vill visa att det är människor bakom besluten. Trafikplanerarna är kunniga och kloka. De har en idé och plan och nu vill de att DU ska tycka till om deras idéer.

– Vi använder stories/händelse ofta för att få en dialog med följarna. I stories har vi till exempel möjligheten att göra quiz. Det är någonting som vi ser väldigt positivt på. Quiz gör att fler stannar kvar och tittar på alla slides i vår story och det ger både oss och följarna kunskap. Som exempel kan vi tänka oss en fråga om hur många bostäder som kommer att byggas i Inre hamnen. Quizet gör att invånarna får veta exakt antal men på ett roligt och lättsamt sätt. Roligare än om vi enbart hade skrivit en faktatext om hur många bostäder det är. Följarnas svar ger oss också info om hur information nått ut till invånarna. Om majoriteten tror att det bara är 200 lägenheter som ska byggas så är det en tydlig indikation för oss om att vi måste kommunicera mer om projektet.

– De allra flesta inlägg som vi gör är organiska men vi gör även många sponsrade, som för rekrytering och vissa kampanjer. Nu har vi till exempel haft sponsrade kampanjer för att få fler att ta uppdrag som god man eller att bli familjehem.

Vilken kompetens behövs för att lyckas med sociala medier?

– Att kunna få fram det som är relevant på ett enkelt och intressant sätt är en viktig kompetens. Om man är bra på det eller ej beror inte enbart på vilken utbildning som man har. Klarspråk och en bra känsla för färg och form ger en bra grund att stå på men det handlar om så mycket mer. Hur gör man en krånglig text om bygglovsansökan intressant och lätt att ta till sig? Hur får vi följarna intresserade?

– Det handlar till stor del om att sätta sig in i följarnas perspektiv. Vad vill de veta? Varför följer de kontot? Varför följer du själv ett visst konto? Ett tips är att kolla på andra konton. Inspireras av dem, anpassa till den egna verksamheten och gör din egen grej av det. Gillar du att kolla före/efter bilder på inredning i hemmet? Varför inte göra före/efterbilder på ett av kommunens byggprojekt i staden? Gillar du själv att rösta i stories på enkla frågor som solsemester eller vintersemester? Anpassa det och fråga om invånarna helst vill ha tulpaner eller krokus i en offentlig rabatt. Eller skapa en frågesport om vilka regler som gäller för bygglov! Det engagerar betydligt fler följare än bara en statisk textruta som listar regler kring bygglov.

– Den största utmaningen är tid! Vi har precis som alla andra begränsade resurser. Vi ser många saker som vi vill göra men som måste prioriteras ner, särskilt nu då covid-kommunikationen kräver extra mycket resurser av vår avdelning. Att publicera ett inlägg som vi vet kommer skapa en intensiv debatt kan då behöva prioriteras ner. När vi har ett mycket hårt tryck på avdelningen blir det extra tufft att hantera den heta debatt som kan uppstå när vi till exempel publicerar ett inlägg om vaccinationer eller cykelöverfarter.

Svarsservice i sociala medier

– Nyanställda på Kontaktcenter (kommunens kundservice) ska genomgå flera utbildningssteg innan de får ha direktkontakt via sociala medier.

– Nyanställda på kommunikationsavdelningen får utförlig information i flera olika steg innan de får tillgång till våra sociala medier. Där ingår bland annat en genomgång av hur vi använder våra sociala medier, skillnaden mellan olika konton, tonalitet, klarspråk, GDPR, bildval, grafisk profil och rutiner vid till exempel hatiska inlägg.

Schrems, GDPR och Privacy

– Vi tog beslutet att inte använda pixlar från varken Facebook eller Linkedin, för att försöka undvika tredjepartscookies på våra webbar. Av samma anledning slutade vi också bädda in Youtube-filmer.

GDPR är en viktig och komplex fråga. Det gör att vi är restriktiva vid uppstart av nya sociala medier-konton. På kommunikationsavdelningen har alla insikt i hur vi arbetar med dessa frågor men ute i verksamheten är det svårt för alla att ha aktuell information. Det är viktigt att ingen till exempel tar ett foto på brukare och lägger upp i sociala medier utan att ha kunskap om GDPR. Genom att begränsa antalet personer som har behörighet att publicera försöker vi säkerställa att vi följer lagstiftningen.

Sociala sidor som inspirerar?

– Oj, det finns så många. Både Försäkringskassan och statistikmyndigheten SCB har ju en bra förmåga att göra hård fakta färgglad, intressant och relevant. Livrustkammaren utbildar folket med ett stort inslag av humor, och jag har på senare tid blivit inspirerad av en del inlägg från Katrineholms kommun och Falu kommun på Facebook. Men det finns så många fler som är bra. ahlensoutlet.norrkoping och geforlivet.norrkoping har Instagramkonton som kan tyckas vara långt ifrån kommunal verksamhet men jag inspireras mycket av deras lättsamma, personliga stil, där de är i en konstant dialog med följarna. Deras content styrs tydligt av vad följarna vill ha och skapar en nyfikenhet hos mig som följare.

– Mitt tips är att följ de konton som du gillar som privatperson. Fundera över varför du följer dem, vad de gör bra och fundera sedan på hur du kan anpassa det till din verksamhet. 

Hur följer ni upp resultat av er närvaro i sociala medier? Vilka verktyg använder ni? Har ni tydliga mål?

– För kommunledningen är det en självklarhet att vi är en aktiv kommun inom sociala medier för att få ut viktig information, engagemang och dialog. Kommunikationsavdelningen presenterar sedan ett halvår en kvartalsrapport över hur besökarna använder våra kanaler och deras viktigaste frågor.

– Utvärdering och statistik är den del av sociala medier där jag ser störst förbättringspotential. Tidsbrist är för oss (som för alla andra) ett problem och tyvärr hinner vi därför inte utvärdera i den grad som jag skulle önska.

– Vi har relativt nyligen startat en sociala medier-grupp som består av de på kommunikationsavdelningen som har allra störst fokus på sociala medier. Gruppen samlas en gång i månaden och utvärderar kanalerna, skapar riktlinjer, diskuterar nya funktion och delar lyckade och mindre lyckade exempel. När vi bollar dessa inlägg i gruppen så blir det en blandning av siffror och analyserande gruppsamtal. Det ger oss idéer om hur vi arbetar vidare. Om en kollega t.ex. nått ut väldigt bra i en kampanj riktat till yngre så lyfter hen det projektet på ett some-möte, visar siffror, eventuella kostnader och hur arbetet genomförts. På så sätt sprider vi goda exempel mellan oss och fler kan dra nytta av kunskapen. Anteckningarna från mötena delas sedan med hela kommunikationsgruppen så att alla kan ta del av det som sägs. 

– Sociala medier-gruppen har även en egen grupp i Teams. Där tar vi ofta korta samtal, tips och övriga frågor i gruppen. Denna teams-chat är perfekt när någon vill ha hjälp med en sociala medier-fråga som behöver ett snabbt svar.

– I dagsläget använder vi den statistik som finns i kanalernas egna verktyg. Vi tittar bland annat på interagerande, räckvidd och dylikt. Vi använder oss också till viss del av utm-länkar för att se hur människor hittat till våra webbsidor. Utvärdering och analys är ett av de ämnen där vi vill bli bättre i framtiden.

– Vi har inga exakta siffror som ger nivåer av ”rött eller grönt ljus”. Det är så olika från fall till fall. Ibland vill vi ju att folk ska ha sett ett inlägg, ibland vill vi att de ska besöka en sida och ibland vill vi att de ska dela. Det är olika från inlägg till inlägg och varje kommunikatör gör en egen bedömning. Vid lite mer omfattande projekt finns en kommunikationsplan där mål finns beskrivna. Sen gör varje kommunikatör en egen utvärdering av hur målet för sociala medier uppnåtts och återkopplar därefter till det aktuella projektet.

– De månadsvisa uppföljningarna av våra digitala kanaler och kontaktcenters kanaler och frågor som inkommit, ger oss en bra bild av där vi har lyckats med kommunikationen och var vi behöver förstärka, avslutar Jennifer.

Här hittar du Norrköpings kommun på Facebook.

Under 2022 kommer fler tipsinlägg med röster och erfarenheter från bland annat banker, elhandelmyndigheterregionerpolitik och telekom. Du hittar även inlägg från bland andra Livrustkammaren och f.d. partiledare Jonas Sjöstedt

För mer kunskap om hur kommuner arbetar med sociala medier finns ett flertal inlägg på sajten som till exempel Säffle kommun, Sotenäs kommun och Sollefteå kommun.

Följ gärna Kommunikationsanalys på Facebook och LinkedIn för att säkra nya insikter.

Behöver du eller din organisation ett bollplank eller stöd vad gäller social media management i synnerhet, eller kommunikation i allmänhet? Välkommen att höra av dig.

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange: Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Foto: Norrköpings kommun 

Sociala medier: Jämtkraft har fem kategorier av innehåll

Under 2020 utökade Kommunikationsanalys sin blogg med ett flertal nya och intressanta branscher för bevakning och analys av deras framgång och närvaro i sociala medier, däribland elhandel. Här hittar du tidigare resultat samt röster från landets elhandelsbolag i sociala medier.

Kommunikationsanalys blogg vill även inspirera genom att möjliggöra tips från digitala varumärken som antingen förekommer på de olika topplistor för sociala medier som bloggen lyfter, eller som belyser den vardag som ansvariga för sociala plattformar möter. En samlingsplats för professionella med #tipsfrånverkligheten.

Denna gång delar Josefin Andersson, ansvarig för digitala kanaler vid Jämtkraft AB, sina tankar om hur elhandelsbolaget arbetar med sociala medier för att nå framgång samt hantera uppföljning.

Foto: Josefin Andersson, Jämtkraft

Vad vill Jämtkraft uppnå med sin närvaro i sociala medier?

– Som kommunalägt energibolag med en samhällsviktig funktion har vi många olika målgrupper och intressenter som vi behöver nå ut till. Det är alltifrån kunder, potentiella kunder, lokalbefolkningen i stort, media och beslutsfattare av olika slag.

– Vårt mål med vår närvaro i sociala medier är att stärka varumärket genom relation, lojalitet och kännedom samt att öka försäljning och merförsäljning.

Hur resonerar och agerar ni för ett lyckat upplägg? 

– Vi jobbar hela tiden med att utveckla vårt arbetssätt, vår strategi och vår uppföljning. Det är en ständigt pågående utveckling eftersom sociala medier hela tiden förändras och det gäller att hänga med i svängarna. Idag har vi en etablerad strategi med mål för samtliga digitala kanaler.

– Vi är en grupp på Kommunikation som har möten varje vecka där vi planerar content för de närmsta veckorna. Till vår hjälp har vi ett årshjul med återkommande innehåll och har längre planeringsmöten där vi ser över vad som är på gång under det kommande kvartalet. Vi har dessutom ett fantastiskt fint samarbete med Kundservice som svarar på inkommande, kundnära frågor.

– Struktur och översikt är något vi kommit fram till är viktigt, och vi har testat både wordmallar, excelfiler och löpande mötesanteckningar för att kunna sortera bland allt innehåll vi har. Det vi landat i, och använder idag, är en Planner som är uppdelad på innehåll/kanal för Denna vecka, Nästa vecka, Planerat Innehåll, samt Återkommande innehåll Q1-Q4.

– Sedan kategoriserar vi vårt content utifrån fem kategorier som kan appliceras på allt innehåll:

  • Kundnära information
  • Produkter och sälj
  • Samhällsengagemang
  • Attraktiv arbetsplats
  • Samhällsfunktion

– Hållbarhet ska genomsyra alla dessa kategorier och det ska vara tydligt att vi inte bara pratar hållbarhet – vi lever som vi lär och har verkliga exempel på hållbarhet från hela verksamheten.

– Jag tror att ett lyckat upplägg är när man är öppen för att ändra sig och har inställningen att när det kommer till sociala medier blir man aldrig ”färdig”. Det är en ständig utveckling, och vad som gäller idag kan vara helt irrelevant imorgon. Vi jobbar även på att tillåta oss att återanvända content i större utsträckning och inte känna att vi ”måste” skapa nytt hela tiden.

Hur följer ni upp resultat av er närvaro i sociala medier? Vilka verktyg använder ni? Har ni tydliga mål?

– Vi följer upp vårt innehåll med hjälp av analysverktygen som finns i de olika sociala medierna samt varje kvartal via Retriever som är vår omvärldsanalyspartner. Vi önskar, som många andra kommunikationsavdelningar gissar jag, att vi la mer tid på uppföljning för att optimera vårt content ännu mer.

– Idag gör vi uppföljningar cirka en gång i kvartalet samt en helårsuppföljning där vi kollar på antal följare, räckvidd/inlägg, engagemangsgrad samt vilket innehåll som engagerar mest. Vi följer dessutom upp enskilda kampanjer på samma sätt samt börjar mer och mer använda oss av A/B-testning vid annonsering i sociala medier. 

– Vi har tidigare haft övergripande mål/kanal i sociala medier, men har kommit fram till att dessa var lite väl övergripande för att säga något om huruvida vi uppnår lojalitet och varumärkeskännedom, så idag sätter vi mål/kampanj och följer upp dessa istället. Exempel på kampanjmål kan vara X antal personer som nås, X antal konverteringar eller X antal videovisningar. 

– Det kan hända att vi ändrar oss igen på den här punkten, vi testar oss fram hela tiden! avslutar Josefin.

Här hittar du Jämtkraft på Facebook.

Under 2021 kommer fler tipsinlägg med röster och erfarenheter från bland annat banker, elhandel, myndighetersjukhus, regionerpolitik och telekom. Du hittar även inlägg från bland andra Livrustkammaren och f.d. partiledare Jonas Sjöstedt

Följ gärna Kommunikationsanalys på Facebook och LinkedIn för att säkra nya insikter.

Behöver du eller din organisation ett bollplank eller stöd vad gäller social media management? Välkommen att höra av dig.

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange: Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Foto: Jämtkraft 

Sociala medier: Region Sörmland arbetar hållbart i team

Under 2020 utökade Kommunikationsanalys sin blogg med ett flertal nya och intressanta branscher för bevakning och analys av deras framgång och närvaro i sociala medier, däribland regioner. Här hittar du resultaten för landets 21 regioner i sociala medier för första kvartalet 2020.

Kommunikationsanalys blogg vill även inspirera genom att möjliggöra tips från digitala varumärken som antingen förekommer på de olika topplistor för sociala medier som bloggen lyfter, eller som belyser den vardag som ansvariga för sociala plattformar möter. En samlingsplats för professionella med #tipsfrånverkligheten.

Denna gång delar Linda Wilin, chef för kommunikationsstaben vid Region Sörmland, sina tankar om hur regionen arbetar med sociala medier för att nå framgång samt hantera uppföljning.

Foto: Linda Wilin, Region Sörmland

Vad vill Region Sörmland uppnå med sin närvaro i sociala medier?

– Vi finns till för invånarna i Sörmland. Vi delar samma uppdrag som resten av det offentliga Sverige som handlar om samhällsinformation. Att förse våra drygt 300 000 invånare med den information som de behöver för att kunna fatta egna kloka och ibland livsavgörande val. Det har ställts på sin spets det senaste året.

– Vi vill också bygga förtroende och väcka intresse och engagemang i viktiga frågor som berör många. Som en bättre folkhälsa. Vi vill att invånarna ska känna till våra verksamheter och våra erbjudanden både i rollen som arbetsgivare och som samhällsaktör.

Hur resonerar och agerar ni för ett lyckat upplägg? 

– Vill vi främst informera våra invånare eller vill vi också skapa dialog med dem genom sociala medier? Det är en spännande fråga och här har det skett en utveckling. Idag uppmuntrar vi mycket mer till dialog än för bara ett år sen. Vi ställer frågor, vi utmanar, vi ger råd. Vi utlyser tävlingar och just nu testar vi quiz som exempel. Vi gör filmer som berör. Vi har lärt oss och vet vilka typ av inlägg som skapar engagemang. Vi vet när kommentarerna och frågorna på ett inlägg kommer att bli många och behöver bemanna oss efter det. Det är fantastiskt roligt med 500 kommentarer men också resurskrävande. Vi vill finnas där och bemöta och svara på alla frågor och engagerar oss i de trådar som uppstår. Vi vågar vara personliga och visar omtanke och medkänsla. Vi har också ett antal självutnämnda ambassadörer bland våra invånare som är följare som går in och besvarar eller kommenterar andra invånares synpunkter.

– Efter den första stormen med pandemi under våren 2020 var vi tvungna att förändra vårt arbetssätt med sociala medier och det redaktionella arbetet. Det var tufft och utmattande och vi behövde tänka nytt och jobba hållbart. När pandemin slog till hade vi några personer som dagligen arbetade i redaktionen. Efter sommaren började vi arbeta i två team med många fler involverade. Team 1 arbetar under två veckor och sen går de av. Då tar team 2 över i två veckor medan team 1 vilar och gör andra uppgifter. Varje team består nu av totalt sju kommunikatörer. Vi har en arbetsledare för varje team och vi har redaktionsråd varje morgon. Månadsvis utvidgar vi mötestiden till att följa upp, reflektera och lära. I början av året, inför sommaren och inför hösten sätter vi av en heldag för att planera årshjulet och alla fasta och planerade aktiviteter. Slår våra kloka huvuden ihop och har en härlig kreativ stund tillsammans.

Foto: Del av kommunikationsteam sociala medier, Region Sörmland

– Vi pratar också om vilken kvalitet vi ska ha på våra inlägg. Vad är viktigt som vi ska lägga mycket tid och resurser på? Vad är inte lika viktigt där vi nöjer oss med en good-enough-nivå? Den prioriteringen är viktig för ett hållbart arbetssätt.

– Förutom det dagliga redaktionsarbetet har vi också inrättat funktionsområden. Sociala medier är ett av drygt tio funktionsområden som har en uttalad ledare med ansvar för utveckling inom området. Kommunikatör Linn Marjamäki leder funktionsområde sociala medier och till sin hjälp har hon ett råd bestående av tre kollegor som möts med jämna mellanrum för att tillsammans diskutera och initiera förbättringsområden. Ska vi köpa in ett nytt verktyg? Hur jobbar andra? Goda exempel? Vad händer i omvärlden? Vad kan vi göra bättre?

Innehåll

– Vi har idag snart 19 000 följare på Facebook och under 2020 ökade antalet följare med 150%. Facebook är vår primära kanal i sociala medier men vi har även Linkedin och Instagram.

– Vi har ett högt förtroende hos våra följare som vi vill vårda. Vi arbetar för att ha ett innehåll som är konkret, tydligt, lätt att ta till sig och relevant för många. Vi har en mjuk, varm och vänlig ton i sociala medier och vi använder ofta ungefär samma upplägg i våra inlägg för igenkänning. En rubrik som berör med emojis och ett citat innan själva texten.

– Under 2020 med en pandemi gjorde textplattan succé med viktiga meddelanden. Vi har under året också gjort många kampanjer med serieinlägg. Vi har hela tiden eftersträvat att vara så transparenta som möjligt och började tidigt redovisa statistik för vaccination, provtagning och smittoläget. Vi är också konsekventa och fortsätter rapporteringen oavsett om trenden är nedåtgående eller uppåtgående.

– Inlägg som går särskilt bra handlar om Corona och du som berörs. ”Nu gäller skärpta lokala råd för alla i Sörmland. Även dig.” Och inlägg där vi behöver hjälp från allmänheten. Genom att exempelvis komma till sjukhusen och hjälpa till att tillverka skyddsrockar till vården. Inlägg där vi berättar om konkreta insatser eller åtgärder som vi gör på olika sätt går också bra.

– Vi vill gärna ha våra egna medarbetare på bilderna. Det ska kännas lokalt, nära, autentiskt. Man ska känna igen miljön och kunna relatera till det man ser. Vårdens så kallade hjältar, som de helst inte vill kallas, gör alltid succé. Intensivvårdssjuksköterskan Eveline som pratade i sommar med P1 om hur situationen ser ut i vården med hennes bevingade ord; Fan ta er som inte följer riktlinjerna!

Foto: Facebook, Region Sörmland

Påverkan relaterat Schrems II-domen

– Det är en fråga som ger oss huvudvärk eftersom det inte finns konkreta riktlinjer att förhålla sig till. Jag har lagt många timmar på att forska och göra research i frågan och blir inte klokare. Jag uppfattar det som ett vakuum just nu i väntan på ett regelverk från EU-kommissionen. Vi bestämde att snabbt avveckla Google Analytics från de få webbplatser som använde det och istället använda svenskägda Vizzit över hela linjen som statistikverktyg. Vad gäller sociala medier stoppade vi ett tag nya konton som våra verksamheter ville skapa, men det kändes inte som en hållbar lösning som varken gör till eller från.

– Frågan är högaktuell just nu då vi önskar att testa ett verktyg för smidigare och effektivare hantering av kommentarer i sociala medier. Leverantören har sina servrar i Europa men ett antal underleverantörer i USA så det har blivit många samtal med leverantör och Informationssäkerhetsenheten. Via diverse dokument som företagsbestämmelser, klausuler och dataprocesseringsavtal har jag en förhoppning om att vi kan komma i box.

Social Media Management och relevant kompetens

– Vi har i dagsläget ingen djupgående strategi för arbetet med sociala medier. Jag kan däremot se ett behov av en långsiktig målbild med en tydlig riktning för hur arbetet ska utvecklas. I och med att vi har många medarbetare som arbetar i redaktionsråden bygger vi utveckling och kvalitet tillsammans över tid. Styrkan är att vi alltid arbetar i team med inlägg och stöter, blöter och diskuterar. Jag tror att det är viktigt att med jämna mellanrum omvärdera inarbetade sätt att jobba med innehåll och förnya tankebanorna.

– Förutom att vara en riktigt duktig storyteller tänker jag att det handlar dels om omvärldsanalys och lyfta blicken, dels om örat mot marken. Man behöver kontinuerligt göra sin research och scanna av vad som händer i omvärlden, likväl som att lära av andras goda och dåliga exempel och dra nytta av lärdomarna. Varför blir ett inlägg framgångsrikt och engagerar många? Hur kan vi applicera framgångsexemplen hos oss? Att anamma tekniska möjligheter som stöttar arbetet. Men också att kunna sin organisation, vara nyfiken och ställa frågor. Att fånga in ögonblicksbilder av vardagen likväl som i kris.

Hur följer ni upp resultat av er närvaro i sociala medier? Vilka verktyg använder ni? Har ni tydliga mål?

– Vi följer månadsvis upp arbetet genom en diskussion och reflektion där bägge redaktionsteamen deltar. Då går vi också genom hur statistiken ser ut. Vi använder oss av plattformarnas inbyggda verktyg och statistikfunktioner. Två gånger om året gör Linn en sammanställning av statistiken och gör en analysdragning för hela staben. Kommunikatör Emilia Gillström som är intresserad och kunnig inom normkreativ kommunikation presenterar också halvårsvis en normkritisk analys av hur det ser ut i våra inlägg. På så sätt lär vi oss ständigt och anammar insikterna till nästkommande inlägg.

– Vad gäller mål har vi medvetet undvikt att sätta mål för antal följare/gilla markeringar. Vi eftersträvar istället en hög interaktivitet och engagerade budskap och följer mer på innehållet. Den utmaning som vi förmodligen delar med övriga regioner handlar om att hitta nya följarskaror i och med att vårt uppdrag som region har förändrats och utvidgats med regionbildningen för drygt två år sedan. Tidigare var vi ett landsting med mestadels hälso- och sjukvård. Det är fortfarande vårt största uppdrag men vi arbetar också med kultur, utbildning och friluftsliv, hållbar regional utveckling och kollektivtrafik. Vi behöver bli mer attraktiva för personer som har andra intresseområden än hälso- och sjukvård. Där är vi inte riktigt än. Det är våra hälso- och sjukvårdsrelaterade inlägg som går bra. Vi funderar mycket på hur vi ska hitta nya kanaler och arenor och hur vi bättre ska styra vårt innehåll för de olika kanalerna, avslutar Linda.

Här hittar du Region Sörmland på Facebook

Under 2021 kommer fler tipsinlägg med röster och erfarenheter från bland annat banker, elhandelmyndighetersjukhus, regionerpolitik och telekom. Du hittar även inlägg från bland andra Livrustkammaren och f.d. partiledare Jonas Sjöstedt

För dig med specifikt intresse för vården i sociala medier vill jag tipsa om dessa inlägg med Akademiska sjukhusetAngereds Närsjukhus och Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Följ gärna Kommunikationsanalys på Facebook och LinkedIn för att säkra nya insikter om effekter i sociala medier och social media management.

Behöver du och/eller er organisation ett bollplank eller stöd för ert arbete och resultat i sociala medier? Välkommen att höra av dig.

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange: Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Foto: Region Sörmland 

Region Skåne och sociala medier: ”Don’t post and ghost!”

Under 2020 utökade Kommunikationsanalys med ett flertal nya och intressanta branscher för bevakning och analys av deras framgång och närvaro i sociala medier, däribland regioner. Här hittar du resultaten för landets 21 regioner i sociala medier för första kvartalet 2020.

Kommunikationsanalys vill även genom sin blogg inspirera genom att möjliggöra tips från digitala varumärken som antingen förekommer på de olika topplistor för sociala medier som bloggen lyfter, eller som belyser den vardag som ansvariga för sociala plattformar möter. En samlingsplats för professionella med #tipsfrånverkligheten.

Denna gång delar Anna Strömblad, kommunikationsdirektör vid Region Skåne, sina tankar om hur regionen arbetar med sociala medier för att nå framgång samt hantera uppföljning.

Foto: Anna Strömblad, Region Skåne

Vad vill Region Skåne uppnå med sin närvaro i sociala medier?

– Vi vill framförallt skapa närhet och öka tillgängligheten och delaktigheten för invånarna i Skåne. Genom att stärka relationen till våra målgrupper, ökar också förtroendet för Region Skåne. Våra sociala medier ska vara en självklar plats att föra dialog med Region Skåne, men också en plats för att lära, att inhämta nyheter, information, kunskap och fakta.

– Det är också en plats där vi kan lära, lyssna och ta tempen. Vi får in synpunkter och ser nya kommunikationsbehov, som gör att vi skruvar på andra insatser vi gör, inte bara de vi gör på sociala medier. Det blir ett ömsesidigt lärande. Våra sociala medier ska också givetvis stärka den övergripande kommunikationen och öka möjligheten att nå våra övergripande kommunikationsmål.

Hur resonerar och agerar ni för ett lyckat upplägg? 

– Vi lägger örat mot marken! Vi jobbar mycket med att ta tempen på vad våra målgrupper säger, vad som engagerar dem, vad som är delningsbart och vad som engagerar. Utan engagemang, ingen räckvidd – så vi resonerar mycket kring vilka frågor som engagerar och paketerar därefter innehållet så att det blir delningsbart, snabbt och anpassat för sociala medier.

– Vi arbetar också nära och sammanhållet med den övergripande nyhetsplaneringen för att bibehålla aktualiteten. Det är svårt att nå ut via bruset i sociala medier och därför är det viktigt att våga vara självkritisk, ha en inbyggd ”djävulens advokat” i allt vi gör. Vem bryr sig om det här? Vad är det som gör att just det här inlägget faktiskt engagerar? Vad ger det våra följare? Vi strävar efter ständig utveckling, att jobba snabbfotat och rörligt.

– Det är också viktigt att improvisera utifrån det som händer i omvärlden. Vi hämtar inspiration och ser hur andra paketerar sitt innehåll, inte bara regioner, inspiration finns att hämta överallt. Rätt inlägg ska göras vid rätt tillfälle. Det måste också finnas ett tydligt syfte bakom varje insats – kortsiktigt som långsiktigt. En tanke om ett lyckat upplägg för sociala medier idag kan vara passé imorgon. Man kan aldrig vara helt säker på hur man kommer att lyckas, men genom att utgå från tidigare insatser och lärdomar, blir vi bättre hela tiden. Och det är inget enmansjobb, det är ett samarbete mellan väldigt kompetenta medarbetare.

Foto: Region Skåne sociala medier livestreamad presskonferens

Organisation, kanaler och arbetssätt

– Kommunikativ förmåga är grundläggande när man leder och styr, inte minst en så stor verksamhet som Region Skåne. Kommunikation finns alltid på agendan och sociala medier är självklar del av detta, där ledningen löpande följer utvecklingen. Flera i högsta ledningen är drivande i kommunikationsarbetet, de är själva aktiva på sociala medier och väl medvetna om vikten av sociala mediers betydelse för organisationens förmåga att nå ut. Med tanke på att Region Skåne har 36 000 medarbetare varav 1 400 chefer samt en politisk ledning som också är aktiv i dessa forum, måste man vara medveten om att det är många som också bidrar som ambassadörer och själva är aktörer på sociala medier. Vi ser det som ett samspel mellan olika kommunikationsinsatser på alla nivåer och här blir kommunikationsfunktionen extra viktig, att hålla samman och planera så kommunikationen blir sammanhållen och Region Skånes budskap tydligt.

– Kommunikationsavdelningen ansvarar för och driver Region Skånes huvudkanaler. Övriga större konton drivs främst av kommunikationsavdelningen. Vi arbetar löpande med att se över våra konton och driver ett större utvecklingsarbete för en mer sammanhållen kommunikation, som givetvis även innefattar arbetet i sociala medier.

– Med tanke på det senaste året och de kommunikativa utmaningarna under pandemin har det varit oerhört viktigt att stärka såväl dialog och kommunikation med invånarna, som att vi måste tillvarata våra resurser maximalt så att vi når högsta möjliga effekt. Därför har vi också fokuserat våra resurser på ett fåtal kanaler för att nå högre kvalitet. Våra sociala kanaler är:

  • Primär:
    • Facebook
    • Instagram – under utvecklingsarbete
    • LinkedIn – drivs mycket tillsammans med HR, här pågår ett utvecklingsarbete
  • Sekundär:
    • YouTube – används sällan
    • Twitter – används exempelvis vid publicering pressmeddelande 
    • Snapchat – har används vid specifika kampanjer

– Vi gör ungefär 1-2 inlägg per dag måndag-fredag. Vid lunchtid och eftermiddagar/kvällar ser vi generellt högre engagemang och då får vi också generellt fler kommentarer på våra poster. Vi publicerar inte sju dagar i veckan då vi vill vara närvarande vid publicering och hantera kommentarsfälten och dialogen. Vi lever efter devisen ”don’t post and ghost!”. Det handlar om att ta ansvar för sitt budskap och kunna möta frågor och reaktioner, men också kunna bidra så att det blir rätt tonläge i den diskussion som kan uppstå. Därför har vi valt att främst publicera måndag-fredag. Samtidigt gör vi publiceringar emellanåt även under helger, om det finns särskilda skäl till det. Vi jobbar just nu med Teams planner för redaktionell planering.

– Vårt fokus har under det senaste året varit att bygga upp en relation till våra följare och vi har lagt mycket tid och resurser på att bemöta de frågor och kommentarer vi fått. Något som såklart främjar tillväxt, men också det innehåll som vi publicerar löpande. Av det ser vi ett resultat i form av ambassadörer och medskapare hos våra följare. Våra följare delar innehållet, bemöter frågor vi får och för dialog med varandra. 

– Vi försöker svara inom rimlig tid, vilket vi i nuläget bedömer är inom 24 timmar. Med tanke på det enormt höga tryck vi har, har vi inte alltid klarat det under senaste året. Region Skånes huvudredaktör för sociala medier samt just nu ytterligare en redaktör svarar på arbetstid, vilket normalt innebär kl. 8-17 under vardagar. Nu har vi knappt resurser att hantera alla kommentarer, eftersom engagemanget på varje post oftast är väldigt högt i jämförelse med tidigare år. Som mest har ett av våra inlägg haft närmare 1 miljon i organisk räckvidd och omkring 231 000 interaktioner.

Foto: Region Skåne sociala medier – handhygien

Nödvändig kompetens och Social Media Management

– Att både vara strategisk, snabbfotad och samtidigt ha hög servicekänsla är grundläggande för att lyckas med sociala medier. Man behöver ha gott omdöme, analytisk förmåga och vara kunnig om hur verktyg, teknik, algoritmer och statistik fungerar, hänga med i förändringar och ha kunskap om hur man kan nyttja dessa maximalt. Samtidigt behöver man juridisk kunskap inom området, som kan vara snårigt men viktigt göra rätt. Det gäller att också vara lyhörd – ha örat mot marken och förstå att vi är i konstant förändring. Det krävs mod för att fortsätta överraska och vara aktuell. Ska jag lyfta en enda kompetens kanske kreativitet är den allra viktigaste!

– För att lyckas med Social Media Management tänker jag:

  • Sammanhållen kommunikation och samarbete internt. Många gånger behövs fler i organisationen involveras för att invånare ska få svar på frågor eller den service de frågar efter. Det är helt avgörande att vi samarbetar och kan agera som en organisation.
  • Dedikerat arbete. Det tar tid att bygga upp konton, engagemang, följarbas, förtroende och man behöver kunskap om mekaniken bakom sociala medier. Det kräver resurser och hårt arbete, där man behöver vara strategisk, snabbfotad och analytisk och samtidigt ha ett självkritiskt förhållningssätt – varför ska någon bry sig om vad just vi skriver om?
  • Öppet sinne. Öga för omvärlden och lyhördhet. Man måste förstå vad som händer och vilken kontext vi befinner oss i just nu. Ett inlägg som ena dagen är perfekt, kan en annan dag vara katastrofalt om man inte har koll på omvärlden.
  • Att arbeta flexibelt och resultatinriktat, mäta och följa upp kontinuerligt och säkerställa att innehållet är relevant, intressant och kanalanpassat är en självklarhet. Under pandemin har frågor som Region Skåne drivit varit väldigt aktuella. Vi har verkligen fått testa oss fram och prövat att bryta ny mark, genom att ändra våra arbetssätt. Vi har bland annat våga testa mer av funktionaliteterna på de olika plattformarna. Ett exempel är att vi redan i början av mars valde att livestreama alla våra presskonferenser på Facebook, något som omedelbart gav högt engagemang bland de följare vi hade då.

– Vi har samtidigt hela tiden otroligt mycket att lära. Vi kan hela tiden bli bättre. Inte minst anpassning i olika kanaler; vi har lagt mycket tid på Facebook och vill samtidigt satsa på andra kanaler som vi tror har väldigt stor potential för utveckling. Jag ser även att vi har en stor utvecklingspotential vad gäller vår förmåga att paketera och bli ännu mer tydliga.

Kriskommunikation och Schrems II

– Region Skåne har i uppdrag att bedriva effektiv kommunikationsverksamhet, även vid kris. Sociala medier är idag som jag ser det en förutsättning för att lyckas med ett framgångsrikt kommunikationsarbete. Sociala medier stödjer också Region Skånes övergripande kommunikationsprocess. Om vi inte skulle vara närvarande på sociala medier innebär det att andra aktörer fyller den rollen, vilket exempelvis kan leda till ökad desinformation, spekulationer och minskat förtroende för Region Skåne. Möjligheten att snabbt nå ut är viktig för tillgänglighet, tydlighet och trovärdighet. Och inte minst möjligheten att ta dialogen, svara på kommentarer och ge den allra bästa service vi kan ge till Skånes invånare och målgrupper. Sociala medier är prioriterade kanaler i vår kriskommunikationsstrategi.

– Precis som många andra har vi just nu fokus på effekter av Schrems II-domen och vilka risker och konsekvenser det innebär för vårt arbete. Vi är exempelvis restriktiva med användning av personuppgifter, det innefattar även bilder på personer. Vi kommer givetvis följa utvecklingen även inom detta område noga och de tolkningar som görs av olika myndigheter. 

Hur följer ni upp resultat av er närvaro i sociala medier? Vilka verktyg använder ni? Har ni tydliga mål?

– Vi har en strategi med mål som vi följer. Med tanke på erfarenheterna från senaste året jobbar vi just nu med att utveckla vår strategi. Våra viktigaste mätetal är räckvidd och interaktion. Det är där vi har lagt största fokus, de går hand i hand. Enskilda inlägg eller insatser kan ha andra viktiga mätetal som vi också mäter.

– Vi har inte hittat ett optimalt verktyg för mätning av vår närvaro på olika plattformar än: vi utvärderar och försöker hitta bättre sätt för uppföljning. Det innebär att just nu använder vi plattformarnas egna verktyg. Vi mäter och följer vår närvaro varje dag, exempelvis genom att följa upp hur varje enskilt inlägg presterar. Vi gör också månatliga rapporter och avstämningar.

– Framåt är målet att ännu fler skåningar ska vilja interagera och engagera sig i innehållet på våra kanaler. Före pandemin var stora delar av vår följarbas anställda inom vård och omsorg, där har vi nu en betydligt bredare representation, och vi hade också en skev könsfördelning med betydligt fler kvinnor än män. Under 2020 växte vår följarbas från 11 000 (slutet av december 2019) till 58 000 (slutet av december 2020). Just nu är den över 60 000, med betydligt jämnare könsfördelning. Det är roligt med tillväxt, men fortfarande en förhållandevis låg siffra om man jämför med Region Skånes 1,4 miljoner invånare, avslutar Anna.

Region Skåne på Facebook.

Under 2021 kommer fler tipsinlägg med röster och erfarenheter från bland annat banker, elhandelmyndighetersjukhus, regioner, politik och telekom. Du hittar även inlägg från bland andra Livrustkammaren och f.d. partiledare Jonas Sjöstedt

För dig med specifikt intresse för vården i sociala medier vill jag tipsa om dessa inlägg med Akademiska sjukhusetAngereds Närsjukhus och Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Följ gärna Kommunikationsanalys på Facebook och LinkedIn för att säkra nya insikter om effekter i sociala medier och social media management.

Nästa effektanalys för regioner i sociala medier kommer i juli/augusti 2021.

Behöver du och/eller er organisation ett bollplank eller stöd för ert arbete och resultat i sociala medier? Välkommen att höra av dig.

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange: Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Foto: Region Skåne 

Geab: Sociala medier är relationsbyggande verktyg

2020 utökade Kommunikationsanalys med ett flertal nya och intressanta branscher för bevakning och analys av deras framgång och närvaro i sociala medier, däribland elhandel. Här hittar du kvartalsresultat för landets elhandelsbolag i sociala medier.

Denna blogg vill även inspirera genom att möjliggöra tips från digitala varumärken som antingen förekommer på de olika topplistor för sociala medier som bloggen lyfter, eller som belyser den vardag som ansvariga för sociala plattformar möter. En samlingsplats för professionella med #tipsfrånverkligheten.

Denna gång delar Jenny Tholin, kommunikationsansvarig vid Geab, sina tankar om hur företaget arbetar med sociala medier för att nå framgång samt hantera uppföljning.

Foto: Geab JennyTholin

Vad vill Geab uppnå med sin närvaro i sociala medier?

– I april 2020 befann sig Geab i ett läge där företaget inte tog initiativet i kommunikationen utan parerade på, nästan uteslutande, negativa vinklar i media. Trovärdigheten och tilliten för Geab som bolag var skadat.

– Målet med våra sociala medier är att återskapa förtroende för Geab som koncern. Det ska vi göra genom att visuellt visa upp en tilltalande och förtroendeingivande sida som återspeglar Geab ur ett mer personligt och professionellt perspektiv. Vi vill få fram vårt budskap kopplat till faktiska handlingar som i sin tur bygger förtroende.

– Huvudfokus under året är att lyfta fram personerna bakom varumärket, och att visa upp den kompetens och expertis som de besitter. Våra 150 medarbetare är företagets viktigaste och mest värdefulla resurs.

Geab_huvudkontor

Hur resonerar och agerar ni för ett lyckat upplägg? 

– För att lyckas med social media management är det viktigt att ha en tydlig plan för sin närvaro. Vad är syftet, vilka är målen och vilken tonalitet och vinkel vill man förmedla. Minst lika viktigt är uppföljning och utvärdering för att hela tiden förbättra. Personen som jobbar med sociala medier bör sitta inhouse för att komma nära personerna, verksamheten och varumärket. Det i kombination med att vara en kreativ, nyfiken och lyhörd person kommer göra underverk!

– Jag har skrivit en Content Plan för våra sociala medier som är utgångspunkten för vår kommunikation framåt. Den innehåller bland annat: status, mål, strategi, hur vi ska förhålla oss till olika kommentarer och vilka policys vi har. Planen beskriver även en innehållsstrategi där vi har fyra olika fokusområden som inläggen ska mixas mellan. Det finns också en tydlig aktivitetsplan där inläggen planeras kvartalsvis, med utrymme för spontana inlägg givetvis.

– Det är kommunikationsavdelningen som svarar för kanalerna, och vi finns på Facebook, Instagram och LinkedIn. Sekundära plattformar som vi inte jobbar aktivt med är Youtube och Twitter. Vår rekrytering sker via Vattenfall och de ansvarar för jobbannonsering på Linkedin.

– Jag tror på en tydlig, ärlig och personlig kommunikation och jag uppmuntrar till kommentarer och synpunkter. Jag ser våra sociala kanaler framförallt som ett relationsbyggande verktyg. 

– Vad gäller volym av kommentarer och frågor så är volymen helt okej men kan bli bättre. Vi är ännu i uppstartningsskede. Vi har som mål att kunden ska få återkoppling senast nästa arbetsdag, från det att vi läser meddelandet. Det är jag som svarar på sociala medier. Vi gör 1-2 inlägg per vecka men vanligtvis inte under helger.

Geab, lyckat inlägg Facebook

Hur följer ni upp resultat av er närvaro i sociala medier? Vilka verktyg använder ni? Har ni tydliga mål?

– Närvaron i sociala medier mäts endast i plattformarnas egna verktyg. Samt till viss del i Google Analytics.

– Minst lika viktigt är det att följa upp och analysera vår närvaro. Det gör vi genom månadsrapporter där jag bland annat följer upp hur det gått, om vi nådde målen, är vi på väg i rätt riktning, ska vi tänka annorlunda? Vad gick bra och vad gick mindre bra? Vi har tydliga mål uppsatta både när det gäller antalet följare, räckvidd och interaktion per månad och per kanal. Månadsrapporterna delas med Geabkoncernens ledningsgrupp. Intresset och engagemanget för frågorna om vår kommunikation och närvaro på sociala medier delas av koncernens beslutsfattare.

– Framöver kommer vi kontinuerligt utvärdera, uppdatera och framförallt testa oss fram, avslutar Jenny. 

Här hittar du Geab på Facebook.

Under 2021 kommer fler tipsinlägg med röster och erfarenheter från bland annat banker, elhandel, myndighetersjukhus, regioner, politik och telekom. Du hittar även inlägg från bland andra Livrustkammaren och f.d. partiledare Jonas Sjöstedt

Följ gärna Kommunikationsanalys på Facebook och LinkedIn för att säkra nya insikter.

Behöver du eller din organisation ett bollplank eller stöd vad gäller social media management? Välkommen att höra av dig.

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange: Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Foto: Geab 

Sociala medier: Tullverket tittar på kontaktkostnad

Under 2020 utökade Kommunikationsanalys sin blogg med ett flertal nya och intressanta branscher för bevakning och analys av deras framgång och närvaro i sociala medier, däribland myndigheter. Här hittar du tidigare resultat och relaterad inspiration för landets statliga myndigheter i sociala medier.

Kommunikationsanalys vill även inspirera genom att möjliggöra tips från digitala varumärken som antingen förekommer på de olika topplistor för sociala medier som bloggen lyfter, eller som belyser den vardag som ansvariga för sociala plattformar möter. En samlingsplats för professionella med #tipsfrånverkligheten.

Denna gång delar Katarina Brodin, chef kundmöten privat vid Tullverket, sina tankar om hur myndigheten arbetar med sociala medier för att nå framgång samt hantera uppföljning.

Foto: Katarina Brodin, Tullverket

Vad vill Tullverket uppnå med sin närvaro i sociala medier?

– Vi vill möta våra kunder på de plattformar de befinner sig och genom det bidra till Tullverkets strategiska mål och stärka Tullverkets varumärke. Det gör vi genom informationsspridning, föra dialog och reaktivt svara på frågor samt att kommunicera berättelsen om Tullverket. Den inriktningen knyter i sin tur an till Tullverkets strategiska mål och vision.

Hur resonerar och agerar ni för ett lyckat upplägg? 

– För att lyckas med sociala medier skulle jag säga att det allra viktigaste är förmågan att utgå från mottagaren, dess behov, kunskapsnivå och intresse. Gör vi inte relevant innehåll så kommer inte det vi publicerar få spridning och då når vi inte heller dem vi vill nå. Utmaningen är då att göra våra ämnen relevanta. Tull är ingen ”högengagemangsprodukt”, men handlar på nätet gör många, och när man gör det så vill man ha reda på vad det kommer att kosta. Då kan vi hjälpa dem att bli bra näthandlare genom att berätta vad man måste ha koll på när man handlar på nätet.

Foto: Tullverket Facebook

– Vi försöker lära oss av allt vi gör och vi är inte rädda för att återanvända material, men försöker hela tiden finslipa det så att det blir lite bättre utifrån de reaktioner vi fått tidigare. Det är en ständigt pågående process och nu börjar vi ha ganska så bra koll på vilka reaktioner vi kommer att få på det vi publicerar, och hur vi behöver uttrycka oss för att man ska förstå vårt fikonspråk. För reaktionerna kommer direkt, både när vi gör bra och dåliga saker.

– Vi har hela tiden haft som utgångspunkt att se de olika kanalerna som fristående från varandra, samtidigt som våra följare såklart ska känna igen att det är Tullverket de möter på sociala medier. Med det menar jag att vi har olika inriktningar med vår närvaro på exempelvis Facebook och Instagram och att vi sällan publicerar samma inlägg i flera kanaler. Om vi gör det så anpassar vi dem oftast utifrån kanal.

– Det team som arbetar med Tullverkets närvaro på sociala medier är en del av den enhet på kommunikationsavdelningen som även arbetar med kundmötet via andra kanaler, såsom telefon och webbformulär. Att arbeta tätt tillsammans med de som möter våra kunder dagligen i andra kanaler har varit vår inriktning från start.

Planering och innehåll

– Vi utgår från en planering, men försöker i möjligaste mån ha utrymme för att kunna improvisera. Vår planering sker i flera steg och ser lite olika ut för de olika kanalerna. Vi gör en grov planering utifrån ett årshjul, exempelvis inlägg om näthandel inför julhandeln eller om att resa med sin hund inför sommarsemestern. Samtidigt försöker vi ha örat mot marken och snappa upp sådant som sker här och nu för att vara relevanta och intressanta. Att vår närvaro på sociala medier påverkas av den pågående pandemin är kanske inte helt självklart, men det faktum att färre reser över våra gränser har haft en stor påverkan på vår planering. Vi har fått tänka om och i stort sett skippa alla inlägg som handlar om vad man ska tänka på när man reser med en vara till Sverige. 

– Våra sökhundar är väldigt populära och skulle vi bara utgå från vad som oftast får flest likes hade vi bara kunnat publicera inlägg om våra hundar, men vi vill såklart ha en bra mix.

– Vi försöker också vara modiga, att våga testa nya funktioner till exempel och att våga utmana bilden av Tullverket. Bland annat genom att när tillfälle ges kommunicera med glimten i ögat – utan att för den delen förlora vår seriositet som kontrollmyndighet. 

– Att vår verksamhet är intressant och spännande, att vi tidigare inte varit särskilt öppna och berättat om vårt uppdrag, och att vi har en lång historia gör att det finns mycket att berätta om. För det mesta gräver vi där vi står.

Foto: Tullverket Facebook

Arbetsgivarvarumärket och LinkedIn

– Våra sociala medier har också blivit viktiga kanaler i arbetet med vårt arbetsgivarvarumärke. På Instagram får vi mycket frågor som rör rekrytering till framförallt vår kontrollverksamhet. Vi ser samtidigt att antalet följare på LinkedIn ökar stadigt och där försöker vi att fokusera på att bredda bilden av Tullverket som arbetsgivare. Vi är så mycket mer än en person i uniform vid gränsen.

Hur följer ni upp resultat av er närvaro i sociala medier? Vilka verktyg använder ni? Har ni tydliga mål?

– Att vi började arbeta aktivt med sociala medier flera år efter många andra myndigheter, har nog har lett till att vår utvecklingskurva varit ganska så brant.

– Vi har fram tills nu använt oss av plattformarnas egna verktyg, men har börjat titta på möjligheten att använda andra verktyg. Dock har den omtalade domen i EU-domstolen, Schrems II, medfört att vi nu har vi pausat det arbetet. 

– På en övergripande nivå styr vi mot Tullverkets strategiska mål som nyligen omarbetats, och min förhoppning är att vi framöver kan bryta ner det till mer konkreta mål för oss. När vi arbetar med kampanjer så har vi uppsatta mål och där tittar vi exempelvis på kontaktkostnaden också, avslutar Katarina. 

Här hittar du Tullverket på Facebook

Under 2021 kommer fler tipsinlägg med röster och erfarenheter från bland annat banker, elhandel, försäkringsbolagkommunermyndigheter, regioner, sjukhus och telekom. Du hittar även inlägg från bland andra Livrustkammaren och f.d. partiledare Jonas Sjöstedt.

Här hittar du senaste effektresultaten för (statliga) myndigheter i sociala medier där bland andra Tullverket placerade sig väl.

Följ gärna Kommunikationsanalys på Facebook och LinkedIn för att säkra nya insikter.

Behöver du och er organisation ett bollplank eller stöd för ert arbete och resultat i sociala medier? Välkommen att höra av dig.

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange: Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Foton: Tullverket