Kategoriarkiv: Digitala tips från varumärken

Tips från digitala varumärken: Kustbevakningen arbetar här och nu.

Valdemar Lindekrantz är en av fyra kommunikatörer på Kustbevakningen och ansvarar för myndighetens sociala medier. Kustbevakningen har lyckats särskilt bra på Facebook och Instagram där de nyligen passerade 21000 följare.

I år har Kommunikationsanalys lagt till ett flertal nya branscher för bevakning och analys av framgång och närvaro i sociala medier. Däribland myndigheter som alla svenskar har någon form av relation med och till. Här kan du läsa mer om våra myndigheters framgång i sociala medier i denna analys för årets första kvartal 2020.

Som inspiration delar denna analysblogg även tips från digitala varumärken som antingen förekommer på de olika topplistor för sociala medier som bloggen lyfter, eller som på andra sätt uppmärksammas positivt och lyckas väl med sin närvaro. Eller som kan och vill dela de förutsättningar och utmaningar en organisation kan ha och möta i och med dessa sociala kanaler.

Denna gång delar Valdemar Lindekrantz, kommunikatör med ansvar för sociala medier vid Kustbevakningen, sina tankar om hur myndigheten arbetar med sociala medier för att nå framgång samt hantera uppföljning.

Vad vill Kustbevakningen uppnå med sin närvaro i sociala medier?

– Det vi framför allt vill uppnå är en ökad kunskap om Kustbevakningens uppdrag genom att producera engagerande innehåll som folk förstår, uppskattar och kan relatera till.

– Vi vill också använda våra sociala medier för att lyssna in och lära nytt. Responsen från våra följare är snabb och indikerar om ämnet är relevant eller väcker känslor. Våra följares frågor, tankar och åsikter utmanar oss att tänka nytt och bidrar till att förbättra vår kommunikation även utanför sociala medier.

– Det finns ett stort engagemang inom Kustbevakningen och vi ser våra kollegor runt om i landet som en viktig målgrupp i våra sociala konton.

Med ett spännande uppdrag och en vacker arbetsplats har Kustbevakningen ett visuellt försprång i sociala medier. Samtidigt försöker de skapa innehåll som våra följare kan relatera till. Då kan det ibland räcka med en post-it lapp två kollegor emellan.

Hur resonerar ni för ett lyckat upplägg?

– Vårt upplägg är i stort sett händelsestyrt och går hand i hand med vår operativa verksamhet. Vi har relativt små resurser för att arbeta med sociala medier och majoriteten av innehållet i våra kanaler tas fram i samarbete med kollegorna till sjöss, i luften och på land. Vi jobbar också tillsammans med att besvara alla de frågor som vi får. Fördelen med att arbeta i en liten kommunikationsorganisation är korta och raka beslutsvägar som gör oss lätta på fötterna. Dessutom skapar det en stark lagkänsla.

– Vi detaljplanerar inte våra veckor och arbetar inte efter en publiceringskalender. Istället försöker vi anpassa innehållet efter vad som är på gång för tillfället. Att vara här och nu ligger också i linje med hur de flesta kommunicerar i sociala medier privat. Förhoppningsvis gör detta att vi upplevs som lite mer aktuella och närvarande av våra följare.

– Några gånger om året kör vi dock ”kampanjer” inom ett visst ämne så som sjösäkerhet eller krisberedskap. Det händer också att vi lånar ut våra konton till kollegor under en vecka vilket brukar vara väldigt uppskattat. Vi brukar säga att våra medarbetare är vår främsta resurs och det märks tydligt i våra sociala medier. Att synliggöra dem genererar mycket positiv respons och vi får många frågor i våra kommentarsfält om deras yrke och hur det är att arbeta hos oss.

Inför ett stundande sportlov gjorde Kustbevakningen ett beslag av stulna 16 takboxar som var på väg att lämna landet. Vissa fyllda med skidutrustning och andra personliga ägodelar. Bara timmar senare kunde de gå ut med information till allmänheten med bra respons. Ett av många exempel på fördelen av att arbeta här och nu.

Hur följer ni upp resultat av er närvaro i sociala medier? Vilka verktyg använder ni? Har ni tydliga mål?

– I nuläget har vi inga siffermål och använder oss varken av annonsering eller sponsrade inlägg. Vi växer organiskt genom att försöka hålla en jämn publiceringstakt, använda relevanta hashtaggar och tagga andra myndigheter och organisationer som vi samarbetar med. Vi följer givetvis den data som Facebook Insights ger och även trafik till hemsidan via Google Analytics.

– Det var samtidigt en glad överraskning att se när Kommunikationsanalys lyfte vårt arbete som en lyckad myndighet i sociala medier för helåret 2019. Lärorikt att se hur andra myndigheter arbetar och placerar sig i jämförelse med våra insatser.

– Vi är noga med att fira våra segrar och gör det gärna tillsammans med våra följare. Som exempel brukar vi göra separata inlägg när vi når en milstolpe i antal följare. Det blir ett tillfälle för oss att tacka för allt engagemang och samtidigt be om förslag på hur vi kan förbättra och utveckla vårt innehåll.

– Vi försöker också att ge personlig återkoppling till de kollegor som bidrar med text och bild. Många blir motiverade att fortsätta bidra med material när de ser vilken räckvidd och genomslag det kan få, avslutar Valdemar.

Här hittar du Kustbevakningen på Facebook.

Under 2020 kommer det fler tipsinlägg med röster och erfarenheter från bland annat banker, elhandel, försäkringsbolag, kommuner och telekom. Du kan även hitta tidigare inlägg på samma tema från bland andra Livrustkammaren och partiledare Jonas Sjöstedt.

Kommunikationsanalys lyfter förutom effektanalys, goda och framgångsrika exempel samt delar kunskap om verktyg som underlättar arbetet med sociala medier. Men även ren inspiration och tankar om själva arbetet, med röster från olika branscher och deras olika förutsättningar. 

Arbetar du för ett intressant och/eller framgångsrikt varumärke i sociala medier, och vill dela med dig och synas? Eller är det något varumärkes arbete du gillar och skulle vilja veta mer om? Välkommen att höra av dig.

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Foton: Valdemar Lindekrantz, Kustbevakningen

Tips från digitala varumärken: Dina stärker den lokala närvaron.

Dina Försäkringar

I år har Kommunikationsanalys lagt till ett flertal nya branscher för bevakning och analys av framgång och närvaro i sociala medier. Ett initiativ som tagits emot mycket väl. Däribland försäkringsbranschen som de allra flesta av oss har någon form av relation till. Här kan du läsa mer om branschen i den första analysen för 2019 samt första kvartalet 2020.

Som inspiration delar denna analysblogg även tips från digitala varumärken som antingen förekommer på de olika topplistor för sociala medier som bloggen lyfter, eller som på andra sätt uppmärksammas positivt och lyckas väl med sin närvaro. Jag delar även tankar som ger en bild av verkligheter som olika branscher upplever och verkar i.

Denna gång delar Tomas Roos, kommunikationschef Dina försäkringar, sina tankar om hur de arbetar med sociala medier för att nå framgång samt hantera uppföljning.

Hur tänker ni runt er närvaro i sociala medier?

– Att den behöver stärkas. Dina Försäkringar var tidigare aktiv på sociala medier men
höll sig, med undantag av rekrytering på LinkedIn, sedan undan under nästan 10 år.
Med den organisationsstruktur som var då, föll mycket arbete med kanalen på en avdelning som inte hade resurser att följa upp och svara på alla frågor och kommentar.

– Kommentarer är en naturlig del av sociala medier, särskilt vad gäller försäkring och
ofta avseende skadeärenden. Då är det viktigt att ha bemanning med rätt kompetens
även om vi inte alltid kan svara på allt på grund av sekretess. Förra året ändrade vi på den saken och är sedan våren 2019 på plats på Facebook och Instagram, om än i liten utsträckning. 

– Vi köper synlighet både för att bygga varumärke och sälja. Vi har en liten följarskara
och även om den varit större vill vi ha möjlighet att segmentera och nå ut bredare med
det mesta vi gör. Helt organiskt material blir mycket för intern synlighet. Samtidigt
arbetar vi lite undangömt med att använda kanalerna för att stärka vår lokala närvaro
och närhet. Ett område vi kommer att fokusera mer på framöver.

Hur resonerar ni för ett lyckat upplägg?

– Vi är ett mindre team där var och en av oss får arbeta med flera olika områden. Vi
är alla involverade på något sätt men har alltså inte någon dedikerad resurs. Hur mycket tid det tar varierar beroende på vad vi har på gång i form av kampanjer och initiativ. Trenden är och skall vara ökande i alla fall.

– En naturlig utmaning med den typen av team är hur man får tillgång till spetskompetens när den behövs, det är svårt att ha den internt när vi arbetar brett. Lösningen för oss är så långt våra byråer. Framförallt i överbyggande angreppsätt, spelregler och liknande. Sedan kan vi hantera det dagliga och vidareutveckla det själva.

– Det finns embryon till en långsiktig innehållsplan men det mesta av arbetet kvarstår.
Som många mindre avdelningar ligger mycket i individers huvud och förs vidare
genom diskussioner i en relativt liten grupp.  Nu tar vi steget och för in lite mer struktur
i arbetet. Både för att det är nyttigt för oss själva, men även för att vi som del i en
federation måste koordinera mellan flera bolag och gemensamt arbeta så att vi springer mot samma mål. Med innehåll som ett växande fokusområde kommer samtidigt krav på att vi strukturerar arbetet på rätt sätt.

Hur följer ni upp resultat av er närvaro i sociala medier? Vilka verktyg använder ni? Har ni tydliga mål?

– Vi använder den statistik vi får från Facebook och Google Analytics för att följa upp det
vi gör. Vi har som de flesta ett visst intresse för följare och likes och leads och så
vidare. Men vi sade tidigt att vi inte skall jaga de talen ”bara för att”. Vi måste välja KPI:er
som är relevanta och det innebär att det varierar beroende på vad det är vi gör.

– Som del av en varumärkeskampanj kan det vara räckvidd, frekvens och view rate som är det viktiga. I retargetingkampanjer är det konvertering och CPA. Nu senast har vi arbetat lite med influencers och då är det räckvidd men även engagemang som är intressant. De målen vi sätter är det som avgör om aktiviteter och kampanjer är lyckade och värda den tid och resurser vi lagt på dem.

– Sedan skulle det naturligtvis vara trevligt att få erkännande för bra arbete från andra
externa källor, exempelvis en blogg som den här. I dagsläget skulle det komma genom
ett enskilt initiativ men önskan är såklart att helheten skall upp i nivå över tid.

– Gällande anpassning är det främst på det säljfokuserade där vi försöker optimera
löpande. På det andra är det mer lärdomar från gång till gång, justering av vilken typ av
post som kommer när, teman som kan fungera och så vidare. Eftersom vi inte varit
igång med kanalen så länge får vi förlita oss till tidigare erfarenheter och testa vad som
fungerar här för vårt varumärke och i den omvärld vi befinner oss i, avslutar Tomas.

Här hittar du Dina Försäkringar på Facebook.

Under 2020 kommer det att komma fler inlägg med röster och erfarenheter från bland annat banker, elhandel, kommuner, myndigheter och telekom.

Kommunikationsanalys lyfter förutom effektanalys, goda och framgångsrika exempel samt delar kunskap om verktyg som underlättar arbetet med sociala medier. Men även ren inspiration och tankar från verkligheten om själva arbetet, med röster från olika branscher och deras olika förutsättningar.

Arbetar du för ett intressant och/eller framgångsrikt varumärke i sociala medier, och vill dela med dig och synas? Eller är det något varumärkes arbete du gillar och skulle vilja veta mer om? Välkommen att höra av dig.

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Tips från digitala varumärken: Livrustkammaren – en samtida historiebästis

Bild: Livrustkammaren

Om du arbetar med sociala medier är säkert inte Livrustkammaren obekant. Detta statliga museum, beläget i Stockholms slott, har senaste åren uppmärksammats för sin aktuella och underhållande närvaro på Facebook. Vilket också gjort att detta ”lilla” museum nu har fler följare än deras större grannar och branschkollegor som Nationalmuseum och Vasamuseet.

Som inspiration delar denna analysblogg även tips från digitala varumärken som antingen förekommer på de olika topplistor för sociala medier som bloggen lyfter, eller som på andra sätt uppmärksammas positivt och lyckas väl med sin närvaro.

Denna gång delar Emma Ågrahn, kommunikatör med ansvar för sociala medier vid Statens historiska muséer, däribland Livrustkammaren, sina tankar om hur Livrustkammaren arbetar med sociala medier för att nå framgång samt hantera uppföljning.

Vad vill ni uppnå med er närvaro i sociala medier?

– Vi vill vara din historiebästis på nätet. Vi vill sprida kunskap om svensk historia och Livrustkammarens samlingar genom att använda humor, aktuella trender, memes och ett tilltal som funkar på internet i kombination med bilder från våra samlingar.

– Vi kan också se att många av våra programpunkter säljer slut tack vare sociala medier, så vi har en okej konvertering. Vi vill öka den geografiska spridningen på antalet följare som en del i vårt uppdrag att nå hela landet, och det kan vi enklast påverka med betald media. De senaste sponsrade kampanjerna har vi riktat bredare, och genom statistikverktyget har vi sett att det gett effekt. Genom Google Analytics har vi sett att den geografiska spridningen ökat bland våra webbesökare (vi länkar till webben i våra betalda kampanjer).

– Vi blev nyligen nominerade till ett pedagogiskt pris för vårt jobb i sociala medier och det ser vi som ett kvitto på att vi lyckats rätt bra med vad vi vill uppnå. Det är också en viktig kanal för oss att berätta om vår programverksamhet.

Hur resonerar ni för ett lyckat upplägg? Och hur hanterar ni framgången/uppmärksamheten/förväntningarna?

– Så här:

Bild: Livrustkammaren

– Nej men vi fortsätter som vi brukar – alltså att hålla koll på internettrender och haka på med vårt eget innehåll och tonalitet. Det är jag som ansvarar för annonsering och uppföljning, medan publicering av innehåll på Facebook-sidan görs tillsammans med intendenterna på Livrustkammaren.

– Vid det här laget har vi också hyfsad bra koll på vilken typ av bilder som funkar bättre än andra. Till exempel så funkar en Robe de cour (not: hovdräkt) bättre än ett flintlås. Vi har ett fantastiskt bildmaterial med fria licenser som vi kan använda fritt, och det är en jättestor del av att vi lyckas med innehållet. Våra föremål är ju ofta väldigt iögonfallande, och det som visuellt sticker ut tycks ge ett större genomslag. Det kanske inte är så konstigt när konkurrensen om uppmärksamhet i flödet är så stor. Men timing är som sagt viktigt. Gärna samtidsaktuellt på något sätt.

– Det gäller också att få till en bra kombination mellan avsändaren, texten, bilden och hashtags. Det får också gärna ligga lite på gränsen för vad du tror att ett museum som Livrustkammaren får skriva.  Vi varvar också med längre inlägg med mer fakta, där vi lyfter olika händelser, personer och föremål kopplade till våra samlingar. Den balansen är viktig, så att det inte bara blir en humorsida.

Hur följer ni upp resultat av er närvaro i sociala medier? Vilka verktyg använder ni? Har ni tydliga mål?

– Vi använder oss främst av Facebook och Instagrams statistik i Business Manager och Ads Manager. Där kan vi se hur engagerade våra följare är, hur gamla de är och fördelningen mellan kvinnor och män, räckvidd på inläggen, typ av reaktioner och så vidare. 

– Till vår årsredovisning räknar vi också antal följare.  Det är klart att vi alltid vill ha fler följare, men främst vill vi att de som följer oss stannar kvar, gillar det vi gör och blir engagerade fans.  Det ser vi att vi har lyckats med eftersom vi har en stor aktivitet när det kommer till delningar och reaktioner på inlägg. Vi brukar jämföra vårt resultat med liknande sidor på Facebook och (lite på skoj) sikta på att slå det museum som ligger före oss i statistiken. Så nästa delmål får kanske bli att slå Skansen som just nu har närmare 68 000 gilla-markeringar.  Men om det blir på bekostnad av engagemang och interaktion – där vi ligger högst i vår interna museikamp på Facebook – får vi tänka om.

– Vi får nog snarare en uppfattning om hur ”bra” det går genom att vara närvarande och aktiva i kommentarsfälten där många skriver uppskattande.  Målen handlar om att fortsätta vara relevanta, roliga och sprida kunskap om historia på ett lustfullt och pedagogiskt sätt.

– Vi håller just nu på med en publikundersökning där vi bland annat undersöker hur våra besökare har hittat till museet, där tidigare enkäter visar att många kommer till det fysiska museet för att de hittat information via sociala medier, avslutar Emma.

Här hittar du Livrustkammaren på Facebook.

Ett av syftena med denna blogg är att lyfta goda och framgångsrika exempel, samt dela kunskap om verktyg som underlättar arbetet med sociala medier, eller ren inspiration för detta arbete. Jobbar du för ett intressant och/eller framgångsrikt varumärke i sociala medier, och vill dela med dig och synas? Eller är det något varumärkes arbete du gillar och skulle vilja veta mer om? Hör gärna av dig.

Om du vill veta mer om Livrustkammarens arbete samt om hur arbeta (bättre) med sociala medier kan jag tipsa om denna bok av Fredrik Pallin: #gördetnu

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Tips från digitala politiker – Robert Hannah söker interaktion.

Vad är det som ger framgång för politiska budskap – digitalt? Självklart sakfrågor, men även det praktiska arbetet med och runt digital närvaro, samt kanal- och målgruppsval. Även nivå på kunskap om hur de digitala och sociala plattformarna fungerar, och hur man kan följa upp och lära av effekter.

Tips inför valet 2018 kommer här – med utgångspunkt i politiker som tillhör något av de 10 partier bloggen bevakar, samt (gärna) har varit med på några av topplistorna. Är du också politiker och vill dela med dig digitala insikter och synas? Hör av dig.

Denna vecka delar riksdagspolitikern Robert Hannah (L) sina tankar utifrån sitt perspektiv som politiker, om hur man kan arbeta med sociala medier för att nå framgång samt hantera utmaningar.

Hur tänker du runt din närvaro i sociala medier?

Jag satsar på att vara närvarande i alla sociala medier. Så jag finns överallt för den som vill få tag på mig, läsa om mig eller diskutera med mig. Men det är bara Facebook som jag ser som en viktig källa för politiskt arbete. Det är där jag lägger mitt fokus. Men främst på min privata sida – även om jag har en politikersida så är folk mer intresserade av min privata sida.

Mitt fokus ligger inte på ”likes” eller ”visningar av filmklipp” utan interaktioner. Det är samtalen med vanligt folk jag vill åt. Jag är därför också med i relativt många grupper på Facebook och deltar i samtal där med.

Twitter undviker jag till max. Det är en ohälsosam plattform med hot, hat och hån. Jag måste må bra på de sociala medier jag använder.

Hur fördelar du tid/resurser mellan digitalt och övrigt? Läs mer

Tips från digitala politiker – Rasmus Jonlund fokuserar digitalt.

Vad är det som ger framgång för politiska budskap – digitalt? Självklart sakfrågor, men även det praktiska arbetet med och runt digital närvaro, samt kanal- och målgruppsval. Även nivå på kunskap om hur de digitala och sociala plattformarna fungerar, och hur man kan följa upp och lära av effekter.

Tips inför valet 2018 kommer här – med utgångspunkt i politiker som tillhör något av de 10 partier bloggen bevakar, samt (gärna) har varit med på några av topplistorna. Är du också politiker och vill dela med dig digitala insikter och synas? Hör av dig.

Denna vecka delar kommunpolitikern Rasmus Jonlund (L) sina tankar utifrån sitt perspektiv som politiker, om hur man kan arbeta med sociala medier för att nå framgång samt hantera utmaningar.

Hur tänker du runt din närvaro i sociala medier?

På Twitter politisk, på Facebook personlig, på Instagram privat – för vänner och familj. Har dessutom sedan flera år en blogg. Har valt bort övriga sociala medier. Politiskt ligger fokus på Facebook, där jag har både en politikersida (Rasmus Jonlund – Stockholmsliberal) och min egen profil.

Politikersidan är naturligtvis den ”officiella” kanalen i den mån jag som fritidspolitiker har en sådan. Där delar jag framför allt mina egna nyheter och artiklar, men även mer ideologiskt och liberal-partistiskt material, plattor etc. Lägger sällan tid på att försöka göra egna plattor, det får bli bilder och länkar som finns. En fritidspolitikers tidsmässiga approach. Och ibland går det rätt bra. När jag märker att det börjar ta fart kör jag lite marknadsföring, och märker att jag med begränsad peng kan nå ganska lång ut.

Bloggen fungerar som en bank och sida att länka till för längre texter, exempelvis olika skrivelser och motioner.

Den egna Facebook-profilen är betydligt mer personlig men förstås även politiskt färgad, och det mesta jag lägger upp är synligt för alla. Som politiker är jag aldrig helt separerad från min offentliga roll.

Två spår brukar vara särskilt framgångsrika – och passar också mig och min personlighet väl:

För det första, det ideologiska, när jag tar ställning för och skriver om liberalismen, motstånd mot socialism, alla människors lika värde i t ex funktionshinder- och HBTQ-frågor, aversion och försvar mot extremism och t ex nu i dagarna nazism. Här finns stora möjligheter och uppgifter för en liberal kulturpolitiker. Det andra spåret är det lokala, Kungsholmsspecifika. Oavsett om det handlar om en skräpig skamfläck runt den strandpromenad vi vill göra trygg och säker för alla, eller den långsiktiga återkommande opinionsbildningen om ett nytt torg vid Fridhemsplan, eller att döpa en namnlös plats vid en kaj.

Tonläget försöker jag hålla respektfullt; vill gärna betona behovet av och värdet av det goda samtalet, även mellan meningsmotståndare; ett demokratiskt försvar i sig. Förtroende är svårt att bygga men lätt att rasera.

Kommentarer ska naturligtvis besvaras, så länge de inte är uppenbart aggressivt konfrontatoriska. Man får andas och vara artig. Det gäller att själv ta ansvar för att försöka få fram det goda samtalet.

Hur fördelar du tid/resurser mellan digitalt och övrigt? Läs mer

Tips från digitala varumärken – Läkarförbundet delar berättelser.

Vad är det som ger framgång för varumärken – digitalt i allmänhet och sociala medier i synnerhet? Självklart innehåll, relevans och även varumärkets laddning, men även det praktiska arbetet med och runt närvaro, samt kanal- och målgruppsval. Även nivån på kunskap om hur de digitala plattformarna fungerar och hur man kan följa upp och lära av effekter. Som denna analysblogg har valt fokusera på och dela relevant kunskap om.

Som inspiration och föredöme delar jag nu tips från digitala varumärken som förekommer på de olika topplistor för sociala medier som denna analysblogg lyfter. Vill du också dela med dig och synas? Eller är det något varumärke du skulle vilja veta mer om? Hör gärna av dig.

Denna vecka delar Läkarförbundets Ulrica Törning sina tankar om hur man kan arbeta med sociala medier för att nå framgång samt hantera utmaningar.

Hur tänker ni runt er närvaro i sociala medier?

Att nå ut är otroligt viktigt. Därför är en mix av kanaler viktigt och berättelsen är A&O. Att möta allmänhet, politiker och beslutsfattare på det direkta sätt som sociala medier möjliggör är en mycket viktigt kommunikationsväg.

Tillsammans med läkare berättar Läkarförbundet om deras verklighet i vården utan filter. Det är både kraftfullt och betydelsefullt. Genom sociala medier skapar vi en plattform för professionen och våra följare att mötas. Här ges möjlighet att kommentera, dela och diskutera svensk hälso- och sjukvård.

Vi ser att det ofta pågår många dialoger bland våra kommentarer – vilket är ett av våra mål med vår närvaro i sociala medier.

Hur fördelar ni tid/resurser mellan digitalt och övrigt?

Det digitala arbetet är integrerat i allt vårt kommunikativa arbete. Mixen av kanaler är oerhört viktig, både traditionell media likväl som våra digitala kanaler där sociala medier är dominerande. Vi arbetar dagligen med samtliga kanaler. Vi bevakar, analyserar och producerar. Jag skulle säga att det är ett sömlöst arbeta mellan de digitala och traditionella kanalerna.

En viktig del är att bevaka utvecklingen i sociala medier – hur ska vi kommunicera vårt content, berättelserna, på bästa sätt; livesändningar, film, dokumentär, reportage, infografik-film med mera, och vad ligger och väntar runt hörnet.

Frågan ”på vilket sätt vill mottagaren nås av innehållet?” är ständigt en aktuell fråga vid sidan av ”vilket innehåll vill mottagaren ha?” och ”hur paketerar vi de budskap vi vill förmedla så att det blir attraktivt för mottagaren?”

Hur följer ni upp resultat av er digitala närvaro i sociala medier? Läs mer

Tips från digitala politiker – Linda Snecker dagplanerar.

Vad är det som ger framgång för politiska budskap – digitalt? Självklart sakfrågor, men även det praktiska arbetet med och runt digital närvaro, samt kanal- och målgruppsval. Även nivå på kunskap om hur de digitala och sociala plattformarna fungerar, och hur man kan följa upp och lära av effekter.

Tips inför valet 2018 kommer här – med utgångspunkt i politiker som tillhör något av de 10 partier bloggen bevakar, samt (gärna) har varit med på några av topplistorna som redovisas här varje månad. Är du också politiker och vill dela med dig digitala insikter och synas? Hör av dig.

Denna vecka delar riksdagspolitikern Linda Snecker (V) sina tankar utifrån sitt perspektiv som politiker, om hur man kan arbeta med sociala medier för att nå framgång samt hantera utmaningar.

Hur tänker du runt din närvaro i sociala medier?

Min målsättning är att mina sociala medier ska spegla dels vad Vänsterpartiet driver för politik och vad jag gör om dagarna i mitt politiska uppdrag, dels att livet som riksdagsledamot ändå inte skiljer så mycket mot andra arbeten. Jag vill minska glappet mellan ”folket och politiker”.

Jag använder Facebook och Instagram. På Facebook publicerar jag artiklar, debattinlägg och längre tankar om olika ämnen. Instagram följer med mig under min dag med bilder och korta inlägg om vad jag gjort under dagen.

Twitter slutade jag med för ett år sedan på grund av för mycket näthat, och jag kommer nog inte återkomma.

Hur fördelar du tid/resurser mellan digitalt och övrigt? Läs mer

Tips från digitala varumärken – Postkodlotteriet är långsiktiga.

Vad är det som ger framgång för varumärken – digitalt i allmänhet och sociala medier i synnerhet? Självklart innehåll, relevans och även varumärkets laddning, men även det praktiska arbetet med och runt närvaro, samt kanal- och målgruppsval. Även nivån på kunskap om hur de digitala plattformarna fungerar och hur man kan följa upp och lära av effekter.

Som inspiration och föredöme delar jag nu tips från digitala varumärken som förekommer på de olika topplistor för sociala medier som denna analysblogg lyfter. Vill du också dela med dig och synas? Eller är det något varumärke du skulle vilja veta mer om? Hör gärna av dig.

Denna vecka delar Postkodlotteriets Marcus Björling och Johanna Schreiber sina tankar om hur man kan arbeta med sociala medier för att nå framgång samt hantera utmaningar.

Hur tänker ni runt er närvaro i sociala medier?

Postkodlotten är den produkt vi har mest fokus på i sociala medier. Eftersom lotten är icke-fysisk arbetar vi varje dag med att påminna våra följare om att de har en lott, och att varje dag är en vinstchans för dem. Tidigare kom kunderna i stor grad i kontakt med vår produkt på fredagskvällar, genom inslagen i Postkodmiljonären. Då var de aktivt tvungna att gå in på vår webb för att rätta sin lott. I dag kommer våra kunder i kontakt med oss varje dag tack vare våra sociala kanaler. För att ge ett mervärde bjuder vi in dem till diskussioner där de kan dela sina drömmar och förhoppningar med andra som drömmer om och hoppas på något liknande.

Tack vare våra sociala kanaler har vi lyckats flytta tankarna hos våra kunder från ”Jag vann inte” till ”Jag vann inte, men vad roligt att någon vann!”. Eftersom drygt 30 procent av det som kunderna betalar för sin lott går till ideell sektor varje månad fortsätter vi att berätta om att de är med och bidrar till detta. Vi har från start haft fokus på våra kunder och deras drömmar, förhoppningar och upplevelser, och inte på vår faktiska produkt.

Vi förlitar oss aldrig på att vårt innehåll ska skapa enstaka, virala raketer utan ser till att varje inlägg engagerar våra följare så att de känner att de är en del av vårt Postkod-universum. Språket, tonaliteten och innehållet i våra sociala kanaler är renodlade för den som redan är kund. Målet är alltid att engagera och underhålla.

Hur fördelar ni tid/resurser mellan digitalt och övrigt?

Vi har två heltidstjänster som enbart arbetar med sociala medier, PR och koncept. Det starka samarbetet med vår kreativa inhouse-byrå, TV-avdelning, event-ansvarig och corporate communications-avdelning gör att vi tillsammans kan åstadkomma fantastiska resultat.

Våra event och tv-inspelningar är otroligt viktiga för att kunna fortsätta ha en stark digital närvaro eftersom det är här vi möter våra vinnare, deras vänner och deras familjer. Vi har båda två bakgrund som journalister, och vet hur viktiga de personliga, fysiska mötena är för att bygga upp ett förtroende hos publiken.

Hur följer ni upp resultat av er digitala närvaro? Läs mer

Tips från digitala politiker – Helena Lindahl kanalfokuserar.

Vad är det som ger framgång för politiska budskap – digitalt? Självklart sakfrågor, men även det praktiska arbetet med och runt digital närvaro, samt kanal- och målgruppsval. Även nivå på kunskap om hur de digitala och sociala plattformarna fungerar, och hur man kan följa upp och lära av effekter.

Tips inför valet 2018 kommer här – med utgångspunkt i politiker som tillhör något av de 10 partier denna analysblogg bevakar, samt (gärna) har varit med på några av topplistorna. Är du också politiker och vill dela med dig av digitala insikter och synas? Hör av dig.

Denna vecka delar riksdagspolitikern Helena Lindahl (C) sina tankar om hur man kan arbeta med sociala medier för att nå framgång samt hantera utmaningar.

Hur tänker du runt din närvaro i sociala medier?

Jag har valt att fokusera på Facebook, då det är den plattform som jag känner passar mig bäst. För mig är kärnan att kunna föra ett samtal med personer i framförallt Västerbotten, men även i övriga norra Sverige.

Min grundtanke är att försöka diskutera frågorna ur ett köksbordsperspektiv och förklara hur olika politiska händelser berör exempelvis företagare, skogsägare eller boende på landsbygden. Därför försöker jag också så långt det går att undvika krångligt politikerlingo.

Hur fördelar du tid/resurser mellan digitalt och övrigt?

Det är faktiskt svårt att säga eftersom sociala medier och traditionella medier flyter ihop väldigt mycket för mig. Det finns egentligen inte en sådan avgränsning.

Jag skriver ganska mycket debattartiklar, men även när jag skriver så finns det en tanke på sociala medier. Det är ofta så att lite längre texter kan vara ett bra material för Facebookföljare som vill fördjupa sig, och det underlättar också om man vill förklara en komplex fråga.

Jag ser också att det jag gör i sociala medier, inte minst videomaterial, ganska ofta leder till uppmärksamhet i traditionella medier och förstärker min synlighet i tidningar och tv.

Hur följer du upp resultat av din digitala närvaro i sociala medier? Läs mer

Tips från digitala politiker – Lotta Edholm tänker kontext.

Vad är det som ger framgång för politiska budskap – digitalt? Självklart sakfrågor, men även det praktiska arbetet med och runt digital närvaro, samt kanal- och målgruppsval. Även nivå på kunskap om hur de digitala och sociala plattformarna fungerar, och hur man kan följa upp och lära av effekter.

Tips inför valet 2018 kommer här – med utgångspunkt i politiker som tillhör något av de 10 partier bloggen bevakar, samt (gärna) har varit med på några av topplistorna. Är du också politiker och vill dela med dig digitala insikter och synas? Hör av dig.

Denna vecka delar oppositionsborgarrådet Lotta Edholm (L) sina tankar utifrån sitt perspektiv som politiker, om hur man kan arbeta med sociala medier för att nå framgång samt hantera utmaningar.

Hur tänker du runt din närvaro i sociala medier?

Jag försöker prioritera sociala medier högt i mitt dagliga arbete. Ofta ger det ett bra genomslag och ett direkt gensvar från mina målgrupper. Jag är aktiv på Facebook (både som ”vanlig person” och med en sida), Twitter och Instagram.

Jag försöker tänka målgruppsanpassat i mina inlägg och fokuserar även mycket på den berömda mixen. Känslor, aktualitet och ideologi är mina tre ledord här. Jag tänker även på att göra inlägg som är engagerande och har en mening. För det är ju bara att gå till sig själv; ser jag något som tilltalar mig och får mig att reagera i sociala medier så kommer jag med största sannolikhet att interagera. Det är samma för mina besökare, och interaktion vill vi ju såklart ha.

Hur fördelar du tid/resurser mellan digitalt och övrigt?

Jag har en medarbetare som hjälper mig med det tekniska kring att till exempel sätta ihop filmer, och att hålla koll på den ”mix” jag har sagt att jag vill ha.

Vi arbetar parallellt med traditionella medier och digitala/sociala medier, och försöker få till en jämn fördelning av våra nyheter och våra budskap. Även här tänker vi mycket på målgruppen och förstås tilltal. Vem tar emot budskapet var och i vilken kontext? Det styr vad vi sprider var och när. De olika medierna går ju dessutom  alltmer ihop med varandra. Publiceringar sker ofta parallellt i gammalmedia och i sociala medier.

Vi har den senaste tiden sett att rörlig bild är något som Facebook styrt mot. Jag tror en av lärdomarna är att se till att hålla koll på hur de plattformar man använder utvecklas tekniskt, om det är filmproduktioner eller livesändning till exempel som prioriteras, eller något annat. Och att hela tiden följa upp att mottagarna faktiskt tycker att det är intressant och värt att följa.

Hur följer du upp resultat av din digitala närvaro i sociala medier? Läs mer