Karolinska Universitetssjukhuset och Sahlgrenska Universitetssjukhuset var bästa sjukhussidor på Facebook. Sveriges sjukhus gjorde under fjärde kvartalet en aktivitetsökning till i snitt 11 (7) inlägg per månad på Facebook. Akademiska sjukhuset gjorde åter flest inlägg med 33 (15) inlägg per månad. Kortast svarstid uppvisade NU-sjukvården med 4 minuter. Skaraborgs Sjukhus uppvisade högst tillväxt. Innehåll relaterat pandemin dominerade åter de mest framgångsrika inläggen. Sjukhussidor i Region Stockholm gav regionen högst influens.

2020 utökade Kommunikationsanalys sina effektanalyser i sociala medier till att omfatta skattefinansierade verksamheter som Sveriges kommuner, länsstyrelser, myndigheter, regioner och sjukhus. En anledning till detta nya fokusområde var pandemin och samhällets tydliga behov av information och fakta, där sociala medier fyller en viktig roll som nyhetskälla för många. 

Dessa nya effektanalyser har tagits emot med stort intresse. En anledning verkar vara att just uppföljning av sociala medier är ett område som hittills inte fått mycket utrymme internt, om beroende på resurser, kompetens eller annat. Oavsett, tack för återkoppling och inspirerande engagemang.

Pandemikommunikation och digital social kompetens

I december släpptes Svenskarna och internet 2020 där vi bland annat kunde läsa att vår användning av sociala medier under pandemin ökat med 7 procent i jämförelse med samma period 2019. 89 procent av internetanvändarna använde därmed sociala medier. Detta resultat, sammantaget med Reuters Institute Digital News Report 2020 vilken visar att 32 procent av svenskarna har Facebook som nyhetskälla, ger tydliga indikationer på de sociala plattformarnas vikt för organisationers kommunikativa framgång.

Sveriges kommunikatörer ger den 9 februari ett gratis webbinarium tillsammans med Internetstiftelsen vid namn Instagram, Youtube, Twitch eller Reddit – hur ska en kommunikatör tänka? Bra tips för dig som planerar att utöka/ändra er närvaro till flera sociala plattformar.

Även fjärde kvartalet var pandemikommunikation det som skapade mest intresse bland sjukhusens kommunikation. Till inspiration relaterat pandemikommunikation har analysföretaget Smampion sammanställt ett antal corona-inlägg från landets kommuner, vilka under förra året skapade stor spridning och engagemang på Facebook. 

Dataanalysföretaget Socialbakers har satt samman Healthcare and Social Media: The 2020 Overview and beyond, vilket fokuserar på läkemedelsbolag, men som ändå kan ge relaterade tankar och inspiration.

För dig som funderar över sociala mediers påverkan på oss och vårt beteende kan jag tipsa om Mamduh Halawa, Årets Uppsalastudent 2020, psykologistuderande och författare till boken Like – om sociala medier ur ett psykologiskt perspektiv.

Digital kompetens

En genomtänkt och väl paketerad digital närvaro är som bekant av stor vikt för att lyckas nå ut med sina budskap i sociala medier. Samtidigt kan vi läsa att digital kompetens generellt är en bristvara inom offentlig sektor. Vad gäller digital kommunikation möter jag samtidigt fler och fler med titeln ”digital kommunikatör”. 

Vad innebär då detta? ”Det beror på”, verkar vara svaret. Som ett kompetensexempel kan vi för digital kommunikation utgå ifrån funktionen Social Media Management, som för sociala medier omfattar arbetet Före-Under-Efter, eller omskrivet: Kreativa processer-Kanalpaketering/-publicering-Kundservice samt analys. Vilka i sig kan ses som flera olika kompetenser.

Jag ser vid rekrytering att en digital kommunikatör ofta förväntas klara hantera hela processen med sociala medier – inklusive annonsering. Utöver detta även både externwebb och intranät, och därtill gärna även nyhetsbrev, sökord osv.osv. Gärna med en förståelse för och kunskap om juridiska aspekter. Dessa krav är särskilt tydliga hos mindre organisationer med färre resurser. 

Från mitt perspektiv är detta både tunga och stora kompetenskrav, vilka jag har svårt att se hur en person kan leverera på med hög kvalitet genomgående. Jag ser samtidigt att större organisationer har delat upp dessa roller med specificerad kompetens och funktioner. Vilket, för att återknyta till sociala medier, är betryggande att se att begreppet förstås omfatta en stor bredd av kompetenser.

Vad gäller de kommunikativa delarna av arbetsprocessen Före-Under-Efter är de indikationer jag får vad gäller uppföljning, att den ofta blir sekundär eller bristfällig. Detta då fokus ligger på produktion och publicering – samt kanske därtill även hantera digital kundservice. Förhoppningsvis ger denna blogg stöd och inspiration vad gäller att säkra en bra kompetenskedja för de sociala plattformarna, både för rekryterande chefer samt för kanske överbelastade medarbetare. Ett stabilt och hållbart social media management helt enkelt.

Schrems II-domen samt medier på nätet

Förra kvartalet berörde jag Schrems II-domen som skapat oklarhet om vad som kommer att gälla för innehåll i sociala medier. Och därmed hur det kommer att påverka budskapsflödet i sociala medier. Jag förmodar att de flesta större organisationer börjar få planer runt hur förhålla sig till detta, med nära samverkan mellan kommunikation och juridik. Här kan du läsa vad Integritetsskyddsmyndigheten (före detta Datainspektionen) säger om påverkan av Schrems II-domen, med frågor och svar. För dig som vill få detta tydligare förklarat utifrån ett marknadsperspektiv ger IFI kursen Schrems II och dataöverföring – vad gäller vid marknadsföring och digital kommunikation. 

En aktuell lösning i praktiken på Schrems II-domen ger Jönköpings kommun. Läs gärna även Pensionsmyndighetens tankar i frågan.

Relaterat Schrems II-domen har företaget Webperf gjort ett test av verktyg använda för webbanalys i offentlig sektor, som till exempel Google Analytics. De har undersökt 623 webbplatser inom offentlig sektor och resultaten hittar du här.

Relevant och bra paketerat innehåll är som bekant en viktig faktor för att nå och säkra effekt i sociala medier. Ifall innehållets format utgör sändning eller publicering på internet kan dessa tips från Myndigheten för press, radio och tv vara bra att känna till.

Publicering av innehåll

Det är glädjande se alla läsare av bloggens #tipsfrånverkligheten där Kommunikationsanalys bjuder in utvalda varumärken att berätta om sitt arbete med sociala medier. Bakgrunden till dessa inlägg kommer från egna erfarenheter av att ha byggt upp en global koncernnärvaro i sociala medier på 00-talet, då ingen info fanns – och hur mycket tillgång till kompetens och inspiration skulle betytt. Och som fortfarande är mycket efterfrågat.

Något jag brukar lyfta i dessa inlägg är hur arbetet med plattformarna planeras. Det är en fråga som jag även ställer vid uppdrag när jag stöttar organisationer med sociala medier. Och här förekommer hela bredden från ren ad hoc till digitala redaktionella årsplaneringshjul.

Bilden nedan visar hur en planerad Social Media Week kan se ut på bas av aktivitet på flera sociala plattformar. Det jag tycker du särskilt ska notera är dels fördelningen av postning över hela dygnet, dels över hela veckan. Ett arbetssätt jag själv använt sedan många år.

Sjukhusens aktivitet på Facebook

Urval

Underlag till denna analys över 23 svenska sjukhus i sociala medier är sjukhus angivna i Vårdguiden. Av dessa har långt ifrån samtliga en officiell Facebook-sida. Eller någon sida alls. Eller sida men utan aktivitet. Utgångspunkten har varit att i största möjliga mån välja officiella Facebook-sidor som representerar hela sjukhuset och inte enbart en speciell avdelning. Om det är ett intressant sjukhus med officiell Facebook-sida som du tycker saknas, välkommen att höra av dig.

Kommunikationsanalys har inte hittat några sidor för sjukhus tillhörande 14 av landets 21 regioner.

Kommunikationsanalys har för denna kvartalsanalys av sjukhus i sociala medier tagit stöd av två svenska dataanalysföretag. Dels Bumblewing med faktor influens, dels Smampion, med faktor poäng. Endast en social plattform, Facebook, analyseras i nuläget. Fler plattformar och/eller faktorer kan tillkomma. 

Storlek och tillväxt

Störst bland sjukhus på Facebook är (föregående kvartal inom parentes):

1. Karolinska Universitetssjukhuset med drygt 18 000 (17 000) följare,
2. Akademiska sjukhuset med drygt 16 000 (15 000) följare,
3. Sahlgrenska Universitetssjukhuset med drygt 12 000 (11 000) följare.

Dessa tre stora växte alltså med ca 1 000 följare vardera under kvartalet. Högst procentuell tillväxt hade Skaraborgs Sjukhus.

Sett till aktivitet i form av antal inlägg var det åter Akademiska sjukhuset som under kvartalet gjorde flest inlägg: 69 (46) stycken under kvartalet, eller 33 (15) stycken per månad. 

Tvåan i antal, Karolinska Universitetssjukhuset gjorde 65 inlägg och trean, Skaraborgs Sjukhus, gjorde 63 stycken under kvartalet, det vill säga 22 respektive 21 inlägg per månad. 

Sjukhussnitt aktivitet

Analysens 23 sjukhus gjorde i snitt 33 (20) inlägg per kvartal, det vill säga 11 (7) inlägg per månad. Detta kan jämföras med det första nedslaget i juni månad som visade 10 inlägg per månad. Vi kan alltså se en aktivitetsökning över tid.

Sjukhusens 33 inlägg per kvartal kan jämföras med landets regioner som i snitt gör 34 (27) inlägg per månad, kommuner som gör 22 inlägg per månad samt (statliga) myndigheter som gjorde 39 (32) stycken per kvartal för samma period.

Denna blogg har tidigare som utgångspunkt rekommenderat minst ett inlägg per dag, vilket sjukhusen inte följer. Flödet ska givetvis vara relevant för följarna samt stötta organisationens uppdrag. Det är även viktigt med resurser för att ta hand om effekterna. Med tanke på den bredd av verksamheter som ett sjukhus omfattar samt nu aktuellt pandemiintresse, borde inte brist på innehåll vara en anledning till återhållsamhet. 

Akademiska sjukhuset, Karolinska Universitetssjukhuset samt Skaraborgs Sjukhus gör runt dubbelt så många inlägg som snittet. I andra änden ser vi Kungälvs sjukhus och Frölunda specialistsjukhus med 13 respektive 8 inlägg för hela kvartalet på Facebook.

Tre sjukhussidor gav inte utslag för några inlägg även detta kvartal, samtliga tillhörande Region Jönköpings län: Höglandssjukhuset Eksjö, Länssjukhuset Ryhov och Värnamo sjukhus. Vid tidigare kontroll gjordes senaste uppdateringen från Höglandssjukhuset Eksjö i januari 2015, och sidan har 1 127 (juni 1 107) följare. Länssjukhuset Ryhovs sida har 1 055 (juni 969) följare, och gjorde senaste uppdateringen i januari 2015. Värnamo sjukhus gjorde sin senaste uppdatering i juni 2013 och har 978 (juni 958) följare. Flera av dessa sidor hade obesvarade kommentarer från följare. Dessa sidor är trots sidägarnas inaktivitet växande. Tidigare har Kommunikationsanalys lyft de frågetecken och faror som kan uppstå med att ha en öppen sida men ingen (egen) aktivitet, utifrån faktorer som levererat värde och risker. Ett gratis tips från mig är att dessa sjukhus antingen stänger sina sidor, eller med tanke på befintliga följare, ser över dessa sidors roll som del av den totala kommunikationsplattformen.

Om vi tittar på kvartalets återkommande etta i influens, AkutsjukvårdenPiteå, har de ”endast” gjort 38 (24) inlägg under kvartalet, motsvarande 13 (8) inlägg per månad, men ändå lyckats säkra högst influens. Mycket på bas av en stor mängd reaktioner på sina inlägg. Värt att kolla in vad de gjort och hur de paketerat sitt innehåll för att uppnå denna effekt.

Facebook – topp 5-sjukhus per verktyg

Som bekant är en del av bloggens syfte att lyfta och visa på olika verktyg som hjälper presentera och tolka data från sociala medier. Olika verktyg som hanterar och viktar data från sociala plattformar – på olika sätt. Det är viktigt som ansvarig för uppföljning att komma ihåg är att det resultat som visas i egna externa verktyg kanske inte ger samma bild som andra verktyg presenterar. Därav att denna blogg helst gör analys baserad på minst två verktyg för att säkra reliabilitet vad gäller effekt. 

Nedan är kvartalets topp 5-sjukhus baserat på två verktyg, vilka denna gång inte ger någon enad bild vad gäller sjukhusens sidor och rankning. Däremot har båda verktygen samma två sjukhus bland topp 5: Karolinska Universitetssjukhuset och Sahlgrenska Universitetssjukhuset. 

• Facebook
  • Influens: 
    1. Akutsjukvården Piteå 
    2. Akademiska sjukhuset 
    3. Karolinska Universitetssjukhuset
    4. Sahlgrenska Universitetssjukhuset
    5. Södersjukhuset AB.
  • Poäng: 
    1. Sahlgrenska Universitetssjukhuset
    2. Södra Älvsborgs sjukhus
    3. Karolinska Universitetssjukhuset 
    4. NU-sjukvården
    5. Södertälje sjukhus 

Kvartal 4 2020 – sjukhus på Facebook

Andel influens

Fem sjukhus säkrar i denna visualisering en dominerande andel influens medan resterande 18 placeras i gruppen Övriga. Det är alltså 18 sjukhus som delar på en tredjedel av totalen möjlig sjukhusinfluens.

Av de sjukhus som gjorde flest inlägg placerade sig Akademiska sjukhuset, Karolinska Universitetssjukhuset och Sahlgrenska Universitetssjukhuset även bland landets topp 5-influenssjukhus.

Andel engagemang

Här kan vi tydligt se hur flera sjukhus står ut vad gäller antal inlägg, medan Akutsjukvården Piteå lyckats säkra högst antal reaktioner per inlägg.

Huvuddelen sjukhus återfinns i två kluster, de med låg aktivitet och låg effekt, och de med något högre aktivitet och effekt. 

Andel poäng

Enligt Smampions poängsbaserade verktyg var kvartalets fem främsta sjukhussidor Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Södra Älvsborgs sjukhus, Karolinska universitetssjukhuset, NU-sjukvården och Södertälje sjukhus.

Mätpunkter Facebook

Inget sjukhus tappade följare under kvartalet.

6 (11) sjukhus fick underkänd Facebook-närvaro fjärde kvartalet 2020 enligt Smampions poängskala. 

Några mätpunkter (vid förändring föregående kvartal inom parentes):

• Störst: Karolinska Universitetssjukhuset
• Högst viralitet: Akutsjukvården Piteå 
• Flest inlägg per dag: Akademiska sjukhuset
• Högst tillväxt: Skaraborgs Sjukhus (Akutsjukvården Kalix)
• Högst engagemangsgrad (7-dagar): Akutsjukvården Piteå 
• Kortast svarstid: NU-sjukvården 4 minuter (Sahlgrenska Universitetssjukhuset 543 minuter)
• Högst responsgrad: Alingsås lasarett 75 procent (Södra Älvsborgs sjukhus, SÄS 100 procent)

Nedan syns kvartalets topp 10-poängbaserade sjukhussidor på Facebook: 

Smampions poängskala (0-100) motsvarar följande betyg:

100: Perfekt
95 – 99: Världsklass
90 – 94: Mycket bra
80 – 89: Väldigt bra
65 – 79: Ett bra betyg
45 – 64: Helt ok
30 – 44: Ej godkänt
0 – 29: Underkänt

Effekt för sjukhus per region – kvartal 4 2020

Andel influens

Sjukhusen i Region Stockholm (förra kvartalet Region Norrbotten) var de som säkrade högst influens åt egen region, strax före sjukhusen tillhörande Västra Götalandsregionen (Region Stockholm).  

Andel aktivitet

Vid indelning av dessa 23 sjukhus per region var det åter sjukhusen i Västra Götlandsregionen som uppvisade högst aktivitet. 14 regioner saknas då inga relaterade sjukhus funnits ha Facebook-sidor att mäta.

Bästa poster på Facebook – kvartal 4 2020

Inlägg från Akutsjukvården Piteå och Södersjukhuset AB återfinns i båda verktygens topp 3. 

Därtill även inlägg från Karolinska Universitetssjukhuset och Capio St Görans Sjukhus som säkrade topplatserna som kvartalets bästa (= mest effektfulla) inlägg. Samtliga med innehåll relaterat pandemin.

50 vanligast förekommande sjukhusordval i sociala medier

Hur matchar dessa resultat din erfarenhet av sjukhusen på Facebook? Är det något intressant sjukhus som saknas? Har du märkt någon skillnad på aktiviteten/innehållet/paketeringen före och efter pandemin i sociala medier? 

Följ gärna Kommunikationsanalys på Facebook och LinkedIn för att säkra nya insikter om effekter i sociala medier och social media management.

Nästa effektanalys för sjukhus i sociala medier kommer i april/maj 2021 för första kvartalet 2021.

Behöver du och/eller er organisation ett bollplank eller stöd för ert arbete och resultat i sociala medier? Välkommen att höra av dig.

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange: Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Underlag urval: Vårdguiden – lista över sjukhus i Sverige (gammal lista dubbelkollad mot andra listor)

Datakälla: Bumblewing och Smampion.

Definition av influens.