Folkhälsomyndigheten var kvartalets bästa myndighetssida på Facebook. Sveriges (statliga) myndigheter gjorde under andra kvartalet en aktivitetsökning till i snitt 35 inlägg per kvartal på Facebook. Flest inlägg gjorde SMHI. Högst tillväxt under kvartalet uppvisade åter Sveriges domstolar. Kortast svarstid hade Karolinska institutet med 296 minuter. Två myndigheter hade 100 procents responsgrad på Facebook. En myndighetssida uppvisade negativ tillväxt av följare. Kvartalets bästa inlägg gjordes av Polisen och Folkhälsomyndigheten. Högst influens säkrades åter på Twitter av Krisinformation.se samt på Instagram av Polisen. Nyheter och tips.

Under 2020 utökade Kommunikationsanalys sina effektanalyser i sociala medier till att omfatta skattefinansierade verksamheter som Sveriges kommuner, länsstyrelser, (statliga) myndigheter, regioner och sjukhus. En anledning till detta nya fokusområde var pandemin och samhällets tydliga behov av information och fakta, där sociala medier fyller en mycket viktig roll som nyhetskälla för många.

Myndigheter i sociala medier kvartal 2 2021

Resultat från tidigare kvartal hittar du här.

Samtliga 40 myndigheter på Facebook har inte motsvarande närvaro på Twitter och Instagram varför antalet sidor på de plattformarna är färre.

Resultat myndigheter i sociala medier andra kvartalet 2021

Andra kvartalet 2021 placerade sig Folhälsomyndigheten (kvartal 1: Krisinformation.se) högst bland verktygens topp 5. En sida som alltså sammantaget säkrat högst effekt på Facebook på bas av två olika verktyg. 

Effekt är utifrån en kommunikativ utgångspunkt en mix av engagemang, räckvidd och varumärkeskännedom. Hur närvaron stöttat verksamhetsmålen kan endast myndigheterna själva besvara. Kanske en faktor vi kan få se i respektive årsredovisning?

Det är viktigt att komma ihåg att en underliggande sentimentanalys (attityd) inte finns kopplad till dessa resultat. Ett varumärkes genomslag baserat på engagemang kan vara både positivt och negativt som bekant. Som ett exempel på sentimentanalys kan du se denna för de politiska partierna. 

Kommunikationsanalys värderar högt en hygiennivå av kundservice, det vill säga ta hand om och svara på frågor och kommentarer. Ibland värt att påminna om att det heter sociala medier av en anledning dvs. att både tala OCH lyssna OCH svara. Som visas längre ned har 2 av 40 myndigheter 100 procents responsgrad på kommentarer och inlägg på Facebook detta kvartal.

Aktivitet – (statliga) myndigheter – flest och minst inlägg

Aktivitet – myndighetssnitt

Sveriges myndigheter gjorde i snitt 35 (33) inlägg per kvartal på Facebook, motsvarande 12 (11) inlägg per månad. Vi kan alltså åter se en viss aktivitetsökning i linje med kvartal 4 2020 från landets myndigheter på Facebook. 

Status quo som trend med andra ord. Med tanke på en myndighets ofta breda uppdrag torde inte brist på innehåll vara en begränsande faktor.

Denna blogg har som utgångspunkt rekommenderat (minst) ett inlägg per dag, vilket myndigheterna generellt inte håller. Det är dock en mycket stor skillnad mellan de granskade myndigheterna.

Flest och minst inlägg under kvartalet

Det var åter SMHI som gjorde flest inlägg under kvartalet: 100 (102) stycken, eller 33 (34) stycken per månad. Det motsvarar nästan tre gånger fler inlägg än myndighetssnittet för kvartalet. 

Tvåan och trean, PRV och Statens fastighetsverk, gjorde 74 respektive 63 stycken inlägg under kvartalet. 

De myndigheter som gjorde minst antal inlägg under kvartalet var åter Swedavia 4 (9) stycken, Post- och telestyrelsen 4 (8) stycken och Nämnden för hemslöjdsfrågor 5 (7) stycken.

Facebook – topp 5-myndigheter per verktyg

Som bekant är en del av Kommunikationsanalys bloggs syfte att lyfta och visa på olika verktyg som hjälper presentera och tolka data från sociala medier. Verktyg som hanterar och viktar samma data men på olika sätt. Att väga samman flera olika verktygs resultat ökar reliabiliteten för en sidas höga genomslag och effekt.

Nedanstående är rankningen av kvartalets topp 5-myndigheter baserat på två verktyg, vilka även denna gång inte ger en exakt matchning vad gäller topp 5, däremot hade båda en gemensam myndighetssida högt placerad bland topp 5: Folkhälsomyndigheten. Även Polisen placerade sig bland topp 5 i båda verktygen men med en lägre sammantagen placering.

• Facebook topp 5, kvartal 2 2021
  • Influens: 
    1. Polisen – här kan du läsa mer om myndighetens arbete i sociala medier
    2. Folkhälsomyndigheten – här kan du läsa mer om myndighetens arbete i sociala medier
    3. Försvarsmakten – här kan du läsa mer om myndighetens arbete i sociala medier
    4. Krisinformation.se – här kan du läsa mer om den gemensamma myndighetenssidans arbete i sociala medier
    5. Tullverket
  • Poäng: 
    1. Naturvårdsverket
    2. Folkhälsomyndigheten – här kan du läsa mer om myndighetens arbete i sociala medier
    3. PRV – här kan du läsa mer om myndighetens arbete i sociala medier
    4. Polisen – här kan du läsa mer om myndighetens arbete i sociala medier
    5. Rymdstyrelsen

Viktigt som ansvarig för uppföljning att komma ihåg att det resultat som visas i egna (externa) verktyg kanske inte ger samma bild som andra verktyg presenterar. Därav att Kommunikationsanalys primärt gör effektanalys baserad på minst två verktyg för att säkra reliabilitet relaterat ”bäst i klassen”. 

Till hjälp för dataunderlag från Facebook används två verktyg: de svenska analysföretagen Bumblewing (influens) och Smampion (poäng). För dataunderlag från Twitter och Instagram används endast Bumblewing. Det är respektive myndighets svenska huvudsida (alternativt största) som mätts i dessa blogginlägg. Undantag är Krisinformation.se som är en sida vilken flera myndigheter står bakom.

Facebook kvartal 2 2021 (två dataverktyg)

Från och med andra kvartalet 2020 baseras effektanalysen för Facebook på data från flera verktyg för att visa på sammantagen helhet och utfall men även skillnader mellan verktyg. Sammantaget ger detta analysen en ökad reliabilitet vad gäller faktiska effekter. 

Influens – Bumblewing

Verktyget Bumblewing tillför faktor influens. 

Kvartalets fem myndighetssidor med högst influens hanterades av (resultat föregående kvartal inom parentes om återkommande):

1. Polisen: 39,9 (30,3) procent
2. Folkhälsomyndigheten 22,3 (12,6) procent
3. Försvarsmakten: 7,5 (8,8) procent
4. Krisinformation.se: 5,8 (16,4) procent
5. Tullverket: 5 (7,9) procent 

Tillsammans står dessa fem myndighetssidor för 80,5 (76) procent av totalen influens. Värt att notera att 35 myndigheter därmed delar på resterande 19,5 (24) procent. Topp 5 säkrar därmed en helt dominerande influens relaterat (statliga) myndigheter på Facebook. Särskilt Polisen med närmare 40 procent säkrar en effektiv kommunikation på plattformen.

Att pandemitrycket kanske uppfattas ha lättat en aning kanske även kan ses speglas i det tapp i influens som sidan Krisinformation.se uppvisade detta kvartal.

Med största sannolikhet kommer de myndigheter som har nära kontakt med allmänheten att säkra större andel influens än övriga, som t.ex. Polisen i jämförelse Nämnden för hemslöjdsfrågor. Äpplen och päron, men ändå samma plattformar och skattepengar.

Av bilden nedan ser vi en visualisering av innehåll vs reaktioner. Polisen är åter ett exempel på en myndighetssida som uppvisar en mix av både aktivitet och säkrat engagemang. SMHI, PRV och Statens fastighetsverk sticker ut vad gäller hög aktivitet. Folkhälsomyndigheten är i jämförelse inte så aktiva men deras inlägg säkrade åter stort engagemang. På given pandemisk anledning får antas.

Poäng – Smampion

Enligt Smampions poängsbaserade verktyg var kvartalets fem främsta myndighetssidor (föregående kvartal inom parentes):

1. Naturvårdsverket (Krisinformation.se)
2. Folkhälsomyndigheten (PRV)
3. PRV (Rymdstyrelsen)
4. Polisen (Naturvårdsverket)
5. Rymstyrelsen (Statens fastighetsverk).

Detta verktyg rankar inte Krisinformation.se:s närvaro på Facebook bland topp 5 under kvartalet, däremot bland topp 10.

Mätpunkter Facebook

17 (15) myndigheter fick inte godkänd Facebook-närvaro andra kvartalet 2021 enligt Smampions poängskala. 

En myndighetssida, Migrationsverket, uppvisade negativ tillväxt av följare även detta kvartal.

Karolinska institutet säkrade kvartalets kortaste svarstid med 296 minuter: längst svarstid hade Riksbanken med 12 597 minuter. 

Utfall mätpunkter (vid ändring står föregående kvartals myndighet inom parentes):

• Störst: Polisen
• Högst viralitet: Folkhälsomyndigheten 
• Flest inlägg per dag: SMHI
• Högst tillväxt: Notarie – Sveriges domstolar
• Högst engagemangsgrad (7-dagar): Tullverket (Post- och telestyrelsen)
• Kortast svarstid: Karolinska institutet 296 minuter (Rymdstyrelsen 95 minuter)
• Högst responsgrad: 100 procent uppvisade två (tre) myndigheter: Sida och Pensionsmyndigheten – fråga om pension och Polisen.

Nedan syns kvartalets topp 10-poängbaserade myndighetssidor på Facebook: 

Mest framgångsrika Facebook-inlägg andra kvartalet

Båda verktygen rankade inlägg från Polisen och Folkhälsomyndigheten bland topp 3 för kvartalet, därtill även Tullverket i ett verktyg.

Ordval och ordmoln Facebook – myndigheter

Nytt från detta kvartal är att även Bumblewing nu presenterar ordmoln.

Twitter kvartal 2 2021 (ett verktyg, faktor influens)

Av de 40 myndigheter som mäts på Facebook har av dessa även 33 (34) profiler på Twitter. Tre (två) av dessa gjorde inga tweets under perioden: åter Kronofogden och Lantmäteriet samt Rymdstyrelsen. Kronofogden kommunicerar ingen aktivitet på kontot och Lantmäteriet har skyddade tweets.

Myndigheternas aktivitet på Twitter uppgick till 57 (90) tweets per kvartal, eller 19 (30) tweets per månad. Mest aktiva var åter Krisinformation.se med 308 (1 048) tweets, motsvarande 103 (349) tweets per månad.

Kvartalets fem myndighetssidor med högst influens på Twitter hanterades av (resultat föregående kvartal inom parentes om återkommande):

1. Krisinformation.se 21,5 (38,5) procent
2. Folkhälsomyndigheten: 19,3 (12,9) procent
3. Sida: 18 (11) procent
4. Karolinska Institutet: 9,5 (9,3) procent 
5. Polisen nationellt 6,7 procent

Tillsammans står dessa fem myndighetsprofiler för 75,1 (81) procent av totalen influens. Här ser vi åter två myndigheter som inte förekommit i toppen på Facebook: Sida samt Karolinska institutet. 

Värt notera att 29 myndigheter därmed delade på resterande 24,9 (19) procent influens. Åter en ökning på denna plattform av genomslag Övriga.

Bilden nedan illustrerar väl Krisinformation.se:s höga aktivitet vs det engagemang som Försvarsmakten skapar. Majoriteten myndigheter placerar sig i vänstra hörnet med både låg aktivitet samt lågt engagemang på innehåll.

Mest framgångsrika inlägg Twitter – andra kvartalet

Vid ändring, föregående kvartal inom parentes:

1. Polisen nationellt (Krisinformation.se)
2. Folkhälsomyndigheten (Försvarsmakten)
3. Krisinformation.se (Karolinska Institutet)

Ordmoln

Instagram kvartal 2 2021 (ett verktyg, faktor influens)

Av de 40 myndigheter som mäts på Facebook har av dessa även 26 av dem sidor på Instagram. Två av dessa gjorde åter inga inlägg under perioden: Sveriges Domstolar och Swedavia.

Myndigheternas aktivitet på Instagram uppgick till 24 (22) stycken inlägg per kvartal, eller 8 (7) inlägg per månad. Mest aktiva var åter Statens fastighetsverk med 64 (64) inlägg under kvartalet, motsvarande 21 (21) inlägg per månad.

Kvartalets fem myndighetssidor med högst influens på Instagram hanterades av (resultat föregående kvartal inom parentes om återkommande):

1. Polisen: 28,6 procent (Försvarsmakten: 30,4 procent)
2. Försvarsmakten: 21,6 (30,4) procent (Polisen 21,5 procent)
3. Statens fastighetsverk: 16,1 (15,9) procent
4. Kustbevakningen: 12,2 (7,9) procent
5. Tullverket 6,1 (7,9) procent

Tillsammans står dessa fem myndighetssidor för 84,7 (83,6) procent av totalen influens, vilket ökat senaste kvartalen. Värt att notera att 21 myndigheter därmed delar på resterande 15,3 (16,4) procent. På Instagram ser vi att gruppen Övriga har tappat i influens över tid.

Nedanstående visualisering illustrerar väl Kustbevakningens och Statens fastighetsverks höga aktivitet vs det engagemang som åter Försvarsmakten och Polisen skapar. 

Intressant notera spridningen i denna visualisering i jämförelse med motsvarande för Twitter, och i viss mån även Facebook, där denna visar att myndigheterna på Instagram fortsatt både uppvisar högre aktivitet, samt att innehållet skapar aningen mer engagemang. 

Mest framgångsrika inlägg Instagram – andra kvartalet

Vid ändring från föregående kvartal inom parentes.

1. Polisen
2. Polisen (Försvarsmakten)
3. Försvarsmakten

Ordmoln

Nyheter och tips

Ses ert innehåll som verksamhetskritiskt?

Kommunikationsanalys har genom åren lyft och visat på vikten av bra innehåll för budskapsframgång, och därtill möjligheter med bra storytelling. Innehåll kan även ses som faktorer för framgångsrikt varumärkesbyggande, vilket som bekant inte enbart är färg och form.

I artikeln How to Make a Better Case for Content Marketing in 2021 lyfts vikten av innehåll, samt hur denna funktion/kompetens kan ses och processas i organisationen. En relevant artikel som både lyfter och belyser flera sidor av denna fråga. Även med tankar om (för hög) kostnad för innehåll versus ren annonsering och SEO. 

Artikeln ställer även dessa två frågor som placerar innehåll som en tydlig faktor i möjligheten till framgång, samt hur mäta den:

In 2021, the strategy/challenge is focused on two key (and different) questions:

1. How do we successfully build (or merge as the case may be) the teams of content strategy (governance, processes, structured content, data, and technology) with content marketing (creating valuable, purpose-driven, content experiences).
2. How do we scale this new operation to make it efficient, measurable, and manageable?

Ifall du vill veta mer om storytelling har Mynewsdesk ett kort och kostnadsfritt webbinar den 31 augusti.

Swedish Content Awards och Klarspråkskristallen 2021

Statistikmyndigheten SCB tog hem guld för sitt innehåll på Instagram i kategori Offentlig sektor och samhällsinformation i Swedish Content Awards 2021.

Skatteverket tog hem Klarspråkskristallen 2021 ”för ett gediget och systematiskt klarspråksarbete som fungerar även i kristider”. Klarspråk ser många är en viktig faktor för genomslag i sociala medier på grund av dess snabba flöde och breda demografi.

Den optimala sociala medier-organisationen?

Genom åren har Kommunikationsanalys lyft ett flertal olika möjliga ”drömscenarier” vad gäller en optimal organisation för sociala medier. Kommunikationsanalys upplever numera ofta att Kommunikation har huvudansvar – i nära samarbete med övriga funktioner som Marknad och Kundservice.

Sprout Social lyfter i denna artikel fyra olika modeller vad gäller organisering av sociala medier, och lyfter bland annat nedanstående som ”drömbilden”. Hur ser det ut hos dig? 

Utbränd på sociala medier?

Viktiga faktorer relaterat arbete med sociala medier är ”kravet” på ett konstant, nytt och intressant flöde och därtill hantering av återkoppling, som i många fall kan vara tuff och mycket mentalt krävande. Samt att allt detta pågår dygnet runt, vilket gör att det är viktigt att organisationen runt sociala medier har denna viktiga (psykologiska) aspekt med i arbetet. Stöd för en hälsosam arbetsmiljö helt enkelt.

Sprout Social har skrivit detta om Battling burnout as a social media manager. Därtill vill jag tipsa om denna artikel här i denna blogg om Region Sörmland och hur de riggat arbete med sociala medier med just återhämtning i åtanke.

Anseendeindex myndigheter 2021

Sifo har släppt ett nytt Anseendeindex för 2021 där 45 myndigheter har bedömts. Färre myndigheter når i år över nivå 50 vilket anses motsvara ett högt anseende.

Flera av de myndigheter som anses ha högt anseende har även visat bra effekt i sociala medier. I denna blogg kan du även läsa hur många av dessa arbetar med sociala medier, som Kustbevakningen, PRV, SMHI och Riksbanken.

Här hittar du även hur Försvarsmakten, Folkhälsomyndigheten och MSB/Krisinformation.se som synes nedanstående arbetar med sociala medier.

Förtroende för samhällsinstitutioner – SOM-institutet

SOM-institutet har mätt förtroendet för samhällsinstitutioner 2005-2020, där både Polisen och Försvaret visar en tydlig positiv trend. Båda är myndigheter som även uppvisar en mycket god närvaro och effekt i sociala medier.

European Communication Monitor 2021 – strategi och framtida fokus

Årets ECM 2021, som även omfattar Sverige, har delvis fokus på videokonferenser – av given pandemisk anledning, men även fokus på olika branschers digitala kompetens och utveckling. 

ECM 2021 har också tittat på faktorer för att förändra sociala dimensioner (människor, struktur), vilket i nedanstående bild visar att just Tasks eller Uppgifter är den faktor som minst omfattas av färdiga strategier. Och till Tasks räknas bland annat storytelling.

Självklart kan det ses som att svårt att ha en helt fast strategi för innehåll där de flesta organisationer nu förhåller sig öppna för att kunna svara på händelser i omvärlden. Kommunikationsanalys efterlyser här mer klarhet vad gäller omvärldsbevakning för att på så sätt kunna stötta en innehållsstrategi. Kommunala Jämtkraft har i denna blogg berättat om sin indelning av innehåll i fem kategorier.

Europeiska kommunikatörer har specificerat nedanstående som de mest viktiga frågorna för kommunikation fram till 2024. Intressant är att även där kommer innehåll högt upp, på andra plats. 

Sociala medier-tips från brittiska myndigheter

Ifall du är intresserad av hur andra länders förvaltningar och myndigheter resonerar vad gäller sociala medier vill jag tips om Storbritanniens Social media playbook. Där lyfter de brittiska myndigheterna bland annat vikten av att närvaron ska vara mätbar och utvärderas.

Säkrar sociala medier webbtrafik?

Genom åren har sociala mediers förhållande och funktion relaterat webben varierat. Initialt fungerade sociala medier i stort för att driva trafik till den egna webben, sedan blev till exempel kundservice en nödvändighet. Sedan kom Facebook med ett upplägg som gjorde möjligt att förlägga intranätet till plattformen osv.. Förmodligen finns nog ännu tanken att plattformarna ska driva webbtrafik som en viktig faktor. Eller? Hur ser det ut hos dig?

I artikeln 9 Tips to Drive More Web Traffic From Social Media relaterat marknadsförare, framgår att, bland alla funktioner som idag sociala medier har, just webbtrafik är en av de viktigaste:

Hur bra är sociala medier som reklamkanal?

Svaret på frågan är tydligen: Mycket bra, om vi får tro artikeln från Novus/Resumé Sociala medier utklassar konkurrenterna när det gäller reklam som ger köp. Har du samma erfarenhet?

Bilder till Instagram via desktop snart möjligt

Som bekant har bilder hittills endast kunnat laddas upp till Instagram via mobilen men nu verkar detta snart kunna komma att ändras. Detta enligt denna artikel från Bazooka.

Tips i opinionsbildning i sociala medier

Kantar Sifo har delat dessa sex tips för att ge framgång vad gäller opinionsbildning i sociala medier.

Ljud – Clubhouse, Spaces eller Live Audio Room från Facebook?

Clubhouse har tidigare berörts här i bloggen. En ny kanal som har stora fördelar, och som bland annat skulle kunna bli en stor konkurrent till eventbranschen relaterat ren kunskapsöverföring. Och som numera är öppen för alla och inte längre ”invites only”.

Ljud är intressant som bekant. Twitter har Twitter Spaces samt nu är även Facebook på gång med sin motsvarighet, Live Audio Room. Utvalda användare testar just nu tjänsten och kan skapa Live Audio-rum, vilka kan rymma upp till 50 talare och en obestämd mängd lyssnare. Inga besked om när tjänsten kommer till Sverige. Här kan du läsa mer. (Facebook lanserar även podcasting.)

Mediebarometern 2020 – sociala nätverkstjänster samt rörlig bild

Mediebarometern är en årlig undersökning av den svenska befolkningens tillgång till, och användning av, olika typer av medier däribland sociala nätverkstjänster. Och den kan kort sagt sägas bekräfta vikten av närvaro i sociala medier.

De sociala nätverkstjänsterna, med en räckvidd på 84 procent, hade en högre daglig räckvidd än både radio och dagstidning.

Undersökningen visar att tre av tio tog del av nyheter via Facebook. 29 procent av befolkningen tog en genomsnittlig dag del av nyheter via Facebook. Det gjorde Facebook till den mest använda sociala nätverkstjänsten för nyheter. Variationen var dock stor mellan olika ålders- grupper. Bland 9 till 14-åringar var Instagram och Youtube de mest använda källorna för nyheter bland de sociala nätverkstjänsterna. Bland 15 till 24-åringar var Instagram den dominerande nyhetskällan. Det konstateras även att 92 procent av befolkningen såg på rörlig bild i någon form en vanlig dag, däribland YouTube. 

Mediebarometern genomförs av Nordicom vid Göteborgs universitet i samverkan med Dagens Nyheter, Göteborgs-Posten, Myndigheten för press, radio och tv, Sveriges Radio, Sveriges Television och Sveriges Utbildningsradio. 

Framgång i sociala medier – 50 korta tips

Medium har släppt denna lista omfattande 50 korta tips med stöd att säkra framgång i sociala medier. De två första är:

1. There are seven Cs of a successful social media strategy: community, content, curation, creation, connection, conversation, and conversion.
2. Social media was created to start a dialogue, not have someone give a monologue.

Bland annat punkt 2 tilltalar Kommunikationsanalys, som sedan starten har understrukit att det handlar om ”sociala” medier det vill säga dialog. Don´t post and ghost med andra ord.

Kontakt och mer kunskap

Som bekant arbetar professionella inom kommunikation ofta med budskap utifrån upplägget före-under-efter. Kommunikationsanalys blogg har fokus på efter; samtidigt som det krävs ett bra före och under för att säkra just resultat och därmed dyka upp i denna blogg. Ett genomtänkt social media management helt enkelt. Behöver du eller organisationen ett bollplank eller stöd vad gäller ert arbete med sociala medier? Välkommen att höra av dig.

Var det någon närvaro och effekt i sociala medier som överraskade i effektanalysen för myndigheter? Hur uppfattar och upplever du våra (statliga) myndigheters närvaro i sociala medier? Ser du utrymme för mer/mindre aktivitet? Annan aktivitet?

Följ gärna Kommunikationsanalys på Facebook och LinkedIn för att säkra nya insikter om effekter i sociala medier och social media management.

Nästa effektanalys för (statliga) myndigheter i sociala medier kommer i oktober/november 2021 för tredje kvartalet 2021.

Behöver du och er organisation ett bollplank eller stöd för ert arbete och resultat i sociala medier? Välkommen att höra av dig.

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange: Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Datakälla: Bumblewing och  Smampion

Definition av influens

Definition av Dialoger (Smampion): En dialog uppstår när det finns tre eller fler kommentarer på ett inlägg som sidan har publicerat. Sidan antas ha deltagit i dialogen om sidan själv kommenterat på inlägget i form av en kommentar eller svar till en annan användares kommentar. Gäller Facebook och Twitter.

Urval: Bland landets 455 myndigheter har 40 Facebook-sidor valts ut utifrån två faktorer. Dels Kantar Sifos Anseendeindex 2019, dels närvaro på Facebook. Inte alla myndigheter i Anseendeindex har närvaro på Facebook, och vissa har även valt bort Facebook, som till exempel Allmänna reklamationsnämnden (ARN) och Brottsförebyggande rådet (BRÅ). Därför är 40 stycken valda utifrån parametrar index, synlighet i media samt intresse. Därmed blir det en blandning av de olika typerna av myndigheter. De har olika närhet till och relevans för medborgarna beroende på deras olika uppdrag. Krisinformation.se är ingen myndighet utan en sida, men finns med eftersom det är en gemensam Facebook-kanal för ett flertal myndigheter. Motsvarande sidor, där sådana finnes, redovisas för Twitter och Instagram.

Smampions poängskala (0-100) motsvarar följande betyg:

100: Perfekt
95 – 99: Världsklass
90 – 94: Mycket bra
80 – 89: Väldigt bra
65 – 79: Ett bra betyg
45 – 64: Helt ok
30 – 44: Ej godkänt
0 – 29: Underkänt