Sentimentanalys svenska partiledare i sociala medier – kvartal 3 2022

Märta Stenevi uppmätte högst andel negativt sentiment i poster i sociala medier under tredje kvartalet. Högst andel positiva värdeord säkrade Annie Lööf. Sista sentimentanalysen.

Efter snart tio års bidrag till kostnadsfri kunskap är detta den sista publika gratisanalysen som Kommunikationsanalys publicerar över de politiska partiledarnas närvaro och effekt i sociala medier. Data kommer att vara tillgänglig under hösten för att underlätta insikter under tiden som partierna gör sina valutvärderingar. 

Tack för allt intresse för politik i sociala medier genom åren – med förhoppning att underlagen bidragit till nya insikter till stöd för vår demokrati.

Sentimentanalys partiledare tredje kvartalet 2022

Sammanfattning

  • Sentimentanalysen visade åter ett positivt kvartal för Annie Lööf i sociala medier, på bas av högst andel positiva ordval, och därmed budskap samt attityd till och relaterat hennes kommunikation.
  • Märta Stenevi fick åter högst total andel negativt sentiment, samt även per plattform.
  • Placering för partiledarna utifrån högst andel positivt sentiment fördelade sig åter enligt följande: Annie Lööf, Per Bolund och Nooshi Dadgostar. 
  • Detta kvartal en brasklapp för Twitter-data relaterat statsministern då data för Magdalena Andersson inaktiverades på grund av för många omnämnanden, varför varken positiv eller negativ procent finns för denna Twitter-profil.

Sentiment, eller attityd i kommunikation i sociala medier

För många professionella inom kommunikation är det viktigt för uppföljning och omvärldsbevakning att inte enbart få veta ATT något sagts, som räckvidd och volymer av källor, utan även VAD och HUR. Sentimentanalys är en bit på vägen vad gäller HUR något sagts, om än långt ifrån utan utmaningar. 

Denna sentimentanalys ger alltså en känsla för attityd och inställning till partiledarna och deras kommunikation i sociala medier. Ett underlag bestående både av partiledarens egen kommunikation samt respons från omvärlden.

Kommunikationsanalys ser sentimentanalys som en temperaturmätare, en intressant add-on som ger en extra effektdimension, men som samtidigt kan innehålla och baseras på en del oklarheter. Ironi kan till exempel inte tolkas av verktyget. Därmed sagt, stay sharp.

Partiledare – sentiment totalt och per plattform

Kvartalets sentimentanalys gav Annie Lööf högst andel positivt sentiment, medan Märta Stenevi fick högst andel negativt sentiment.

Positivt vs negativt sentiment – partiledarkommunikation topp 3

Till skillnad från de politiska partierna finns inte alla partiledare/språkrör på samtliga tre sociala plattformar granskade (Facebook, Twitter och Instagram), som Ulf Kristersson och Twitter. Beroende på totalt utfall kan detta påverka deras poängnivå av positivt/negativt sentiment och därmed placering. 

På grund av ett mycket stort antal omnämnanden för Magdalena Andersson på Twitter under tredje kvartalet inaktiverades därför datainsamling, varför inget dataunderlag fanns att tillgå för statsministerns profil.

Positivt sentiment relaterat budskap – topp 3

Den partiledare som fick högst andel positivt sentiment under kvartalet var åter Annie Lööf. 

Topp 3-partiledare positivt sentiment (vid ändring, föregående kvartal inom parentes):

  1. Annie Lööf
  2. Per Bolund
  3. Nooshi Dadgostar
Sentimentanalys tredje kvartalet 2022. Annie Lööf ordmoln Instagram. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Notified

Negativt sentiment relaterat budskap – topp 3

Den partiledare som fick högst andel sammantaget negativt sentiment under kvartalet var åter Märta Stenevi.

Topp 3-partiledare negativt sentiment (vid ändring, föregående kvartal inom parentes):

  1. Märta Stenevi
  2. Ebba Busch (Magdalena Andersson)
  3. Annie Lööf (Jimmie Åkesson)

Partiledare – sentiment per plattform

Sett till respektive plattform var fördelningen av sentiment för partiledare i riksdagen (vid ändring, föregående kvartal inom parentes):

  • Facebook
    • Högst andel positivt sentiment: Annie Lööf
    • Högst andel negativt sentiment: Märta Stenevi
  • Twitter
    • Högst andel positivt sentiment: Nooshi Dadgostar (Johan Pehrsson)
    • Högst andel negativt sentiment: Märta Stenevi (Magdalena Andersson)
  • Instagram
    • Högst andel positivt sentiment: Annie Lööf (Per Bolund)
    • Högst andel negativt sentiment: Märta Stenevi

Verktyg och underlag

Kommunikationsanalys har sammanställt kvartalets nivå av positivt vs negativt sentiment i procent för poster i sociala medier – Facebook, Twitter och Instagram – med hjälp av data från verktyget Notified. Underlaget består av partiledare/språkrör för de åtta partierna i riksdagen samt Feministiskt initiativ och Medborgerlig Samling.

Sentiment är som nämnt en faktor som kan lämna öppet för en del oklarheter. Resultat av sentiment/attityd bör vägas samman med och mot övriga mätvärden samt underlag vad gäller närvaro och effekt i sociala medier. En sidas storlek och dess följares aktivitet påverkar som bekant hur stor räckvidd dess innehåll får, samt även dess volym av innehåll – eget och kommentarer från andra. 

Det intressanta är att sentiment kan ge en fingervisning om en partiledares höga nivå av uppnått engagemang är positivt eller negativt. Och därmed även vilken attityd omvärlden har till partiledaren och hens kommunikation. En indikator för relevans av sentimentdata är att jämföra med de återkommande förtroendemätningar som görs.

Avslut 

Tack för dessa år av delat intresse.

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange: Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Datakälla: Notified

Sentiment. Dataanalysföretaget Notified förklarar sentiment: ”En dator värderar olika ord från 1 till 100 utifrån hur positiva vs negativa de är. ”Våld” anses exempelvis vara ett negativt ord, medan ”fint” är ett positivt. Efter det analyseras varje artikel/post i sociala medier. Om artikeln har flest negativa ord markeras den som negativ. Har den flest positiva ord markeras den som positiv. Om inga direkta värdeord används eller om det är väldigt jämt mellan positiva och negativa ord så blir det neutral. Sen kan man även själv markera en artikel som positiv, negativ eller neutral om man anser att datorn tolkat innehållet fel. Datorn lär sig då dina justeringar och blir med tiden ännu bättre på sentiment. Viktigt att komma ihåg är att sentiment inte fungerar på ironi eller liknande, utan den sortens inlägg får man justera manuellt för att få mer träffsäker statistik.” 

Fakta: Bloggen analyserar data baserat på 10 partier: de åtta invalda politiska partierna i riksdagen, samt därtill Feministiskt initiativ och Medborgerlig Samling. Feministiskt initiativ finns med på grund av sin framgång i sociala medier inför valet 2014, och motsvarande för Medborgerlig Samling inför valet 2018. Tanken med ”samma” politiska partier är att långa tidslinjer med samma analysobjekt ger bra underlag för att kunna följa utveckling av politisk kommunikation i sociala medier över tid, samt utifrån samma data kunna se trender och förändringar – allt annat lika.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.