Sentimentanalys svenska partiledare i sociala medier – kvartal 2 2022

Märta Stenevi uppmätte högst andel negativt sentiment i poster i sociala medier under första kvartalet. Högst andel positiva värdeord säkrade Annie Lööf. Lägst andel negativa ord för partiledare i riksdagen innehöll poster relaterat Per Bolund. Av partiledarna i riksdagen uppmätte Ulf Kristersson lägst andel positivt sentiment. Sentiment = Attityd.

Sentimentanalys partiledare andra kvartalet 2022

Sammanfattning

  • Sentimentanalysen visade åter ett positivt kvartal för Annie Lööf i sociala medier, på bas av högst andel positiva ordval, och därmed budskap samt attityd till och relaterat hennes kommunikation.
  • Märta Stenevi fick åter högst total andel negativt sentiment. Fördelat per plattform fick även detta kvartal Märta Stenevi högst andel negativt sentiment på Facebook och Instagram, medan Magdalena Andersson fick högst andel negativt sentiment på Twitter.
  • Placering för partiledarna för landets tre största partier utifrån högst andel positivt sentiment fördelade sig enligt följande: Annie Lööf, Per Bolund och Nooshi Dadgostar.

Se gärna relaterade inlägg:

Sentiment, eller attityd i kommunikation i sociala medier

För många professionella inom kommunikation är det viktigt för uppföljning och omvärldsbevakning att inte enbart få veta ATT något sagts, som räckvidd och volymer av källor, utan även VAD och HUR. Sentimentanalys är en bit på vägen vad gäller HUR något sagts, om än långt ifrån utan utmaningar. 

Denna sentimentanalys ger alltså en känsla för attityd och inställning till partiledarna och deras kommunikation i sociala medier. Ett underlag bestående både av partiledarens egen kommunikation samt respons från omvärlden.

Kommunikationsanalys ser sentimentanalys som en temperaturmätare, en intressant add-on som ger en extra effektdimension, men som samtidigt kan innehålla och baseras på en del oklarheter. Ironi kan till exempel inte tolkas av verktyget. Därmed sagt, stay sharp.

Partiledare – sentiment totalt och per plattform

Kvartalets sentimentanalys gav Annie Lööf högst andel positivt sentiment, medan Märta Stenevi fick högst andel negativt sentiment.

Positivt vs negativt sentiment – partiledarkommunikation topp 3

Till skillnad från de politiska partierna finns inte alla partiledare/språkrör på samtliga tre sociala plattformar granskade (Facebook, Twitter och Instagram), som Ulf Kristersson på Twitter. Beroende på totalt utfall kan detta påverka deras poängnivå av positivt/negativt sentiment och därmed placering. 

Positivt sentiment relaterat budskap – topp 3

Den partiledare som fick högst andel positivt sentiment under kvartalet var Annie Lööf. 

Topp 3-partiledare positivt sentiment (vid ändring, föregående kvartal inom parentes):

  1. Annie Lööf (Annie Lööf) 
  2. Per Bolund (Ebba Busch)
  3. Nooshi Dadgostar (Magdalena Andersson)
Sentimentanalys andra kvartalet 2022. Annie Lööf ordmoln Instagram. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Notified

Negativt sentiment relaterat budskap – topp 3

Den partiledare som fick högst andel sammantaget negativt sentiment under kvartalet var Märta Stenevi.

Topp 3-partiledare negativt sentiment (vid ändring, föregående kvartal inom parentes):

  1. Märta Stenevi (Märta Stenevi)
  2. Magdalena Andersson (Jimmie Åkesson)
  3. Jimmie Åkesson (Magdalena Andersson)

Partiledare – sentiment per plattform

Sett till respektive plattform var fördelningen av sentiment för partiledare i riksdagen (vid ändring, föregående kvartal inom parentes):

  • Facebook
    • Högst andel positivt sentiment: Annie Lööf (Annie Lööf) (partiledare utom riksdagen: Ilan Sadé)
    • Högst andel negativt sentiment: Märta Stenevi (Märta Stenevi)
  • Twitter
    • Högst andel positivt sentiment: Johan Pehrsson (Nooshi Dadgostar)
    • Högst andel negativt sentiment: Magdalena Andersson (Magdalena Andersson)
  • Instagram
    • Högst andel positivt sentiment: Per Bolund (Ebba Busch och Annie Lööf)
    • Högst andel negativt sentiment: Märta Stenevi (Märta Stenevi)

Verktyg och underlag

Kommunikationsanalys har sammanställt kvartalets nivå av positivt vs negativt sentiment i procent för poster i sociala medier – Facebook, Twitter och Instagram – med hjälp av data från verktyget Notified. Underlaget består av partiledare/språkrör för de åtta partierna i riksdagen samt Feministiskt initiativ och Medborgerlig Samling. Efter valet 2022 kommer endast partiledare för partier invalda i riksdagen att redovisas.

Sentiment är som nämnt en faktor som kan lämna öppet för en del oklarheter. Resultat av sentiment/attityd bör vägas samman med och mot övriga mätvärden samt underlag vad gäller närvaro och effekt i sociala medier. En sidas storlek och dess följares aktivitet påverkar som bekant hur stor räckvidd dess innehåll får, samt även dess volym av innehåll – eget och kommentarer från andra. 

Det intressanta är att sentiment kan ge en fingervisning om en partiledares höga nivå av uppnått engagemang är positivt eller negativt. Och därmed även vilken attityd omvärlden har till partiledaren och hens kommunikation. En indikator för relevans av sentimentdata är att jämföra med de återkommande förtroendemätningar som görs.

Kontakt

Arbetar du själv med en politisk sida i sociala medier? Hur uppfattar du tonläge och attityd i relaterade poster i sociala medier? Hur gör ni era egna ordval i kommunikationen? En genomtänkt tonalitet? Speglar följarnas svar och kommenterar era ordval? 

Här kan du följa Kommunikationsanalys på Facebook och LinkedIn för att säkra nya insikter.

Behöver du eller din organisation ett stöd eller bollplank för att diskutera och analysera kommunikation i allmänhet, eller resultat och strategi i sociala medier i synnerhet? Välkommen att höra av dig

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange: Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Datakälla: Notified

Sentiment. Dataanalysföretaget Notified förklarar sentiment: ”En dator värderar olika ord från 1 till 100 utifrån hur positiva vs negativa de är. ”Våld” anses exempelvis vara ett negativt ord, medan ”fint” är ett positivt. Efter det analyseras varje artikel/post i sociala medier. Om artikeln har flest negativa ord markeras den som negativ. Har den flest positiva ord markeras den som positiv. Om inga direkta värdeord används eller om det är väldigt jämt mellan positiva och negativa ord så blir det neutral. Sen kan man även själv markera en artikel som positiv, negativ eller neutral om man anser att datorn tolkat innehållet fel. Datorn lär sig då dina justeringar och blir med tiden ännu bättre på sentiment. Viktigt att komma ihåg är att sentiment inte fungerar på ironi eller liknande, utan den sortens inlägg får man justera manuellt för att få mer träffsäker statistik.” 

Fakta: Bloggen analyserar data baserat på 10 partier: de åtta invalda politiska partierna i riksdagen, samt därtill Feministiskt initiativ och Medborgerlig Samling. Feministiskt initiativ finns med på grund av sin framgång i sociala medier inför valet 2014, och motsvarande för Medborgerlig Samling inför valet 2018. Tanken med ”samma” politiska partier är att långa tidslinjer med samma analysobjekt ger bra underlag för att kunna följa utveckling av politisk kommunikation i sociala medier över tid, samt utifrån samma data kunna se trender och förändringar – allt annat lika. Kommunikationsanalys kommer endast ha med partier med vunnen plats i riksdagen efter valet 2022.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.