Sentimentanalys politiska partier i sociala medier – kvartal 4 2021

Miljöpartiet de gröna hade högst andel positivt sentiment i fjärde kvartalet. Lägst andel negativ attityd i sociala medier relaterade Socialdemokraterna. Av riksdagspartierna uppmätte Sverigedemokraterna högst andel negativt sentiment samt därtill lägst andel positivt sentiment. Sentiment = Attityd.

Sammanfattning

  • Sentimentanalysen visade åter ett positivt kvartal för Miljöpartiet de gröna i sociala medier på bas av högst andel positiva ordval relaterat partiet. Partiets andel negativt sentiment var näst lägst, endast Vänsterpartiet hade lägre andel.
  • Kristdemokraternas sträcka av återkommande hög andel negativa ord i poster i sociala medier, som avstannade andra kvartalet, och återkom under tredje kvartalet, minskade åter under fjärde kvartalet. Partiet placerade sig därmed i övre halvan vad gällde positivt sentiment. 
  • Sverigedemokraterna var åter det riksdagsparti med minst andel positiva ord samt högst andel negativt sentiment sett till samtliga tre plattformar.
  • Intressant notera att regeringspartiet Socialdemokraterna sitt ansvar till trots säkrat lägst andel negativ attityd.
  • Se gärna även motsvarande analys för de svenska partiledarna. Där syns bland annat att Per Bolund, som sitt parti, säkrade högst andel positivt sentiment.

Sentimentanalys fjärde kvartalet 2021

Bakgrund

För många professionella inom kommunikation är det viktigt för uppföljning och omvärldsbevakning att inte enbart få veta ATT något sagts, som räckvidd och volymer av källor, utan även VAD och HUR. Sentimentanalys är en bit på vägen vad gäller HUR något sagts, om än långt ifrån utan utmaningar. 

Termen sentimentanalys kan göra insikterna svåra att ta till sig. Varken Svenska akademien eller Nationalencykopledin har någon svensk förklaring till ordet utan istället får vi vända oss till Oxford och Lexico för att få en beskrivning: ”The process of computationally identifying and categorizing opinions expressed in a piece of text, especially in order to determine whether the writer’s attitude towards a particular topic, product, etc. is positive, negative, or neutral.”.

Denna sentimentanalys ger alltså en känsla för omvärldens attityd och inställning till partierna och deras kommunikation i sociala medier. 

Sentiment är endast en faktor som belyser kommunikationen, och därtill en som kan lämna öppet för en del oklarheter. Resultat av sentiment bör vägas samman med och mot övriga mätvärden och underlag vad gäller närvaro och effekt i sociala medier. 

Det intressanta är att sentiment kan ge en fingervisning om ett partis uppnådda engagemang är positivt eller negativt. Eller, vilken attityd omvärlden har till partiet och dess kommunikation, där jämförelser kan göras med olika partiundersökningar och förtroendemätningar. Och visst, underlaget är en sammanvägning av både partiets kommunikation och följarnas respons, vilket innebär att om ett parti endast skulle kommunicera med ordval som ”älskar” och ”omtanke” så kommer det att stärka andelen positivt sentiment. Därmed inte sagt att följarnas respons behöver spegla partiets ordval.

Kommunikationsanalys ser sentimentanalys som en temperaturmätare, en intressant add-on som ger en extra effektdimension, men som samtidigt kan innehålla och baseras på en del oklarheter. Ironi kan till exempel inte tolkas av verktyget. Därmed sagt, stay sharp.

Verktyg och underlag

Kommunikationsanalys har sammanställt kvartalets nivå av positivt vs negativt sentiment i procent för poster i sociala medier – Facebook, Twitter och Instagram – med hjälp av verktyget Notified

Riksdagens åtta politiska partier samt Feministiskt initiativ och Medborgerlig Samling finns med i underlaget.

Politiska partier – sentiment totalt

Kvartalets sentimentanalys åter gav Miljöpartiet de gröna högst andel positivt sentiment, medan Sverigedemokraterna fick högst andel negativt sentiment bland riksdagspartierna. 

Partikommunikation på Facebook, Twitter och Instagram – topp 3

Positivt sentiment – topp 3

Det parti som fick högst andel positivt sentiment/attityd under kvartalet var åter Miljöpartiet de gröna.

Topp 3-partier positivt sentiment (föregående kvartal inom parentes vid ändring):

  1. Miljöpartiet de gröna
  2. Centerpartiet (Feministiskt initiativ)
  3. Vänsterpartiet

Negativt sentiment – topp 3

Det parti som fick högst andel sammantaget negativt sentiment/attityd under kvartalet var Sverigedemokraterna.

Topp 3-partier negativt sentiment (föregående kvartal inom parentes vid ändring):

  1. Feministiskt initiativ (Sverigedemokraterna)
  2. Sverigedemokraterna (Kristdemokraterna)
  3. Liberalerna

Sentiment per plattform

Sentimentanalys fjärde kvartalet 2021. Miljöpartiet de gröna Facebook ordmoln. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Notified

Miljöpartiet de gröna säkrade högst andel positivt sentiment för kvartalet, men därmed inte samtliga första platser på alla plattformar, vilket syns nedan av placering per plattform. 

Sett till respektive plattform var fördelningen av sentiment (föregående kvartal inom parentes vid ändring):

  • Facebook
    • Högst andel positivt sentiment: Miljöpartiet de gröna
    • Högst andel negativt sentiment: Feministiskt initiativ (Kristdemokraterna)
  • Twitter
    • Högst andel positivt sentiment: Medborgerlig Samling (Feministiskt initiativ)
    • Högst andel negativt sentiment: Socialdemokraterna (Sverigedemokraterna)
  • Instagram
    • Högst andel positivt sentiment: Miljöpartiet de gröna
    • Högst andel negativt sentiment: Feministiskt initiativ (Sverigedemokraterna)

Kontakt 

Arbetar du själv med en politisk sida i sociala medier? Hur uppfattar du tonläge och ”sentiment” i relaterade poster i sociala medier? Matchar den rikspolitiska bilden ovan din lokala?

Behöver du ett stöd eller bollplank för att diskutera och analysera resultat och strategi i sociala medier? Välkommen att höra av dig

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange: Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Datakälla: Notified

Sentiment. Dataanalysföretaget Notified förklarar sentiment: ”En dator värderar olika ord från 1 till 100 utifrån hur positiva vs negativa de är. ”Våld” anses exempelvis vara ett negativt ord, medan ”fint” är ett positivt. Efter det analyseras varje artikel/post i sociala medier. Om artikeln har flest negativa ord markeras den som negativ. Har den flest positiva ord markeras den som positiv. Om inga direkta värdeord används eller om det är väldigt jämt mellan positiva och negativa ord så blir det neutral. Sen kan man även själv markera en artikel som positiv, negativ eller neutral om man anser att datorn tolkat innehållet fel. Datorn lär sig då dina justeringar och blir med tiden ännu bättre på sentiment. Viktigt att komma ihåg är att sentiment inte fungerar på ironi eller liknande, utan den sortens inlägg får man justera manuellt för att få mer träffsäker statistik.” 

Fakta: Bloggen analyserar data baserat på 10 partier: de åtta invalda politiska partierna i riksdagen, samt därtill Feministiskt initiativ och Medborgerlig Samling. Feministiskt initiativ finns med för sin framgång i sociala medier inför valet 2014, och motsvarande för Medborgerlig Samling inför valet 2018. Tanken med ”samma” politiska partier är att långa tidslinjer med samma analysobjekt ger bra underlag för att kunna följa utveckling av kommunikation i sociala medier över tid, samt utifrån samma data kunna se trender och förändringar – allt annat lika. Efter valet 2022 kommer sajten endast ha med partier med vunnen plats i riksdagen.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.