Svenska myndigheter i sociala medier – kvartal 4 2020

Polisen, Krisinformation.se och Kustbevakningen var kvartalets bästa myndighetssidor på Facebook. Sveriges (statliga) myndigheter gjorde under fjärde kvartalet en aktivitetsökning till i snitt 39 (32) inlägg per kvartal på Facebook. Flest inlägg gjorde Krisinformation.se. Högst tillväxt under kvartalet uppvisade PRV. Kortast svarstid uppvisade Krisinformation.se med 79 minuter. Sex myndigheter hade 100 procents responsgrad på Facebook. Nyhet: Högst influens säkrades på Twitter av Krisinformation.se och av Försvarsmakten på Instagram.

2020 utökade Kommunikationsanalys sina effektanalyser i sociala medier till att omfatta skattefinansierade verksamheter som Sveriges kommuner, länsstyrelser, myndigheter, regioner och sjukhus. En anledning till detta nya fokusområde var pandemin och samhällets tydliga behov av information och fakta, där sociala medier fyller en viktig roll som nyhetskälla för många.

Dessa nya effektanalyser har tagits emot med stort intresse. En anledning verkar vara att just uppföljning av sociala medier är ett område som hittills inte fått mycket utrymme internt, om beroende på resurser eller annat. Oavsett, tack för återkoppling och inspirerande engagemang.

En nyhet för fjärde kvartalet och (statliga) myndigheter är att förutom Facebook nu även resultat och effekter på Twitter samt Instagram redovisas, dessa på bas av ett (1) verktyg. Samtliga 40 myndigheter har inte närvaro på Twitter och Instagram varför antalet sidor på de nya plattformarna varierar.

Pandemikommunikation och digital kompetens

I december släpptes Svenskarna och internet 2020 där vi bland annat kunde läsa att vår användning av sociala medier under pandemin ökat med 7 procent i jämförelse med samma period 2019. 89 procent av internetanvändarna använde därmed sociala medier. Detta resultat, sammantaget med Reuters Institute Digital News Report 2020 vilken visar att 32 procent har Facebook som nyhetskälla, ger tydliga indikationer på de sociala plattformarnas vikt för organisationers kommunikativa framgång.

Sveriges kommunikatörer ger den 9 februari ett gratis webbinarium tillsammans med Internetstiftelsen vid namn Instagram, Youtube, Twitch eller Reddit – hur ska en kommunikatör tänka? Bra tips för dig som planerar att utöka/ändra er närvaro till flera sociala plattformar.

Till inspiration relaterat pandemikommunikation har analysföretaget Smampion sammanställt ett antal corona-inlägg från landets kommuner, vilka under förra året skapade stor spridning och engagemang på Facebook. 

En genomtänkt och väl paketerad digital närvaro är som bekant av stor vikt för att lyckas nå ut med sina budskap i sociala medier. Samtidigt kan vi läsa att digital kompetens generellt är en bristvara inom offentlig sektor. Vad gäller digital kommunikation möter jag samtidigt fler och fler med titeln ”digital kommunikatör”. 

Vad innebär då detta? ”Det beror på”, verkar vara svaret. Som ett kompetensexempel kan vi för digital kommunikation utgå ifrån funktionen Social Media Management, som för sociala medier omfattar arbetet Före-Under-Efter, eller omskrivet: Kreativa processer-Kanalpaketering/-publicering-Kundservice samt analys. Vilka i sig kan ses som flera olika kompetenser.

Jag ser ibland vid rekrytering att en digital kommunikatör ofta förväntas klara hantera hela processen med sociala medier – inklusive annonsering. Utöver detta även både externwebb och intranät, och därtill gärna även nyhetsbrev, sökord osv.osv. Gärna med en förståelse för juridiska aspekter. Dessa krav är särskilt tydliga hos mindre organisationer med färre resurser.

Från mitt perspektiv är detta både tunga och stora kompetenskrav, vilka jag har svårt att se hur en person kan leverera på med hög kvalitet genomgående. Jag ser samtidigt att större organisationer har delat upp dessa roller med specificerad kompetens och funktioner. Vilket, för att återknyta till sociala medier, är betryggande att se att begreppet förstås omfatta en bredd av kompetenser.

Vad gäller de kommunikativa delarna av arbetsprocessen Före-Under-Efter är de indikationer jag får just vad gäller uppföljning, är att den ofta blir sekundär eller bristfällig. Detta då fokus ligger på produktion och publicering – samt kanske därtill även hantera digital kundservice. Förhoppningsvis kan denna blogg ge stöd och inspiration vad gäller att säkra en bra kompetenskedja för de sociala plattformarna, både för rekryterande chefer samt för kanske överbelastade medarbetare. Ett stabilt och hållbart social media management helt enkelt.

Schrems II-domen samt medier på nätet

Förra kvartalet berörde jag Schrems II-domen som skapat oklarhet om vad som kommer gälla för innehåll i sociala medier. Och därmed hur det kommer att påverka budskapsflödet i sociala medier. Jag förmodar att de flesta större organisationer börjar få planer runt hur förhålla sig till detta, med nära samverkan mellan kommunikation och juridik. Här kan du läsa vad Integritetsskyddsmyndigheten (före detta Datainspektionen) säger om påverkan av Schrems II-domen, med frågor och svar. För dig som vill få detta tydligare förklarat utifrån ett marknadsperspektiv ger IFI kursen Schrems II och dataöverföring – vad gäller vid marknadsföring och digital kommunikation

Ett lösning i praktiken på Schrems II-domen ger Jönköpings kommun som du hittar här. Läs gärna även Pensionsmyndighetens tankar i frågan.

Relaterat Schrems II-domen har företaget Webperf gjort ett test av använda verktyg för webbanalys i offentlig sektor, som till exempel Google Analytics. De har undersökt 623 webbplatser inom offentlig sektor och resultaten hittar du här.

Relevant och bra paketerat innehåll är som bekant en viktig faktor för att nå och säkra effekt i sociala medier. Ifall innehållets format utgör sändning eller publicering på internet kan dessa tips från Myndigheten för press, radio och tv vara bra att känna till.

Publicering av innehåll

Det är glädjande se alla läsare av bloggens #tipsfrånverkligheten där Kommunikationsanalys bjuder in utvalda varumärken till att berätta om sitt arbete med sociala medier. Bakgrunden till dessa inlägg kommer från egna erfarenheter av att ha byggt upp en global koncernnärvaro i sociala medier på 00-talet, och hur lite info som då fanns – och hur mycket tillgång till kompetens och inspiration skulle betytt. Och som fortfarande efterfrågas.

Något jag brukar lyfta i dessa inlägg är hur arbetet med plattformarna planeras. Det är en fråga som jag även ställer vid uppdrag när jag stöttar organisationer med sociala medier. Och här förekommer hela bredden från ren ad hoc till digitala redaktionella årsplaneringshjul. Hur planerar och arbetar din organisation med innehåll?

Bilden nedan visar hur en planerad Social Media Week kan se ut på bas av aktivitet på nio sociala plattformar. Det jag tycker du särskilt ska notera är dels fördelningen av postning över hela dygnet, dels över hela veckan. Ett arbetssätt jag själv använt sedan många år.

Social Media Week. Källa: Blog 2Social by Adenion

Myndigheter i sociala medier kvartal 4

Detta är den fjärde kvartalsanalysen för myndigheter i sociala medier. Tidigare släppta hittar du här.

Av de myndigheter som i juni 2020 enligt Kantar Sifo:s Anseendeindex 2020 placerade sig som topp 3, hittar du dem även i denna blogg delandes sina erfarenheter:

  1. SMHI – här kan du läsa mer om myndighetens arbete med sociala medier
  2. Kustbevakningen – här kan du läsa mer
  3. Folkhälsomyndigheten – här kan du läsa mer 

Resultat myndigheter i sociala medier fjärde kvartalet 2020

För fjärde kvartalet 2020 var det ingen given etta som utkristalliserades på bas av flera verktygs underlag. Däremot placerade sig tre myndighetssidor oavsett verktyg bland verktygens topp 5: PolisenKrisinformation.se och Kustbevakningen. Tre sidor som alltså sammantaget säkrat högst effekt på Facebook på bas av två olika verktyg. 

Vad menar jag med effekt? Min kommunikativa utgångspunkt är att effekt är en mix av engagemang, räckvidd och varumärkeskännedom. Hur närvaron stöttat verksamhetsmålen kan endast myndigheterna själva besvara. Kanske en faktor vi kommer få se dyka upp i årsredovisningarna?

Här är det viktigt att komma ihåg att en underliggande sentimentanalys inte finns kopplad. Vilket innebär att ett varumärkes genomslag baserat på engagemang kan vara både positivt och negativt. Som ett exempel på sentimentanalys kan du se denna för de politiska partierna.

Kommunikationsanalys värderar även högt en hygiennivå av kundservice, det vill säga ta hand om och svara på frågor och kommentarer. Ibland värt att påminna om att det heter sociala medier av en anledning, vilket för mig innebär att både tala OCH lyssna OCH svara. Som syns längre ned har 6 av 40 myndigheter 100 procents responsgrad på kommentarer och inlägg på Facebook detta kvartal.

Aktivitet – (statliga) myndigheter

Hur aktiva var landets myndigheter under kvartalet? Om vi med aktiva menar antal publicerade sidinlägg var det Krisinformation.se som gjorde flest inlägg under fjärde kvartalet: 107 stycken, eller 36 stycken per månad. Det motsvarar nästan tre gånger fler inlägg än myndighetssnittet för kvartalet, se nedan. 

Här är det viktigt att komma ihåg att bakom Krisinformation.se står flera myndigheter, och är alltså inte en egen myndighet utan en gemensam myndighetssida.

Tvåan och trean, SMHI och Statens fastighetsverk, gjorde 83 respektive 67 stycken inlägg under kvartalet. 

De myndigheter som gjorde minst antal inlägg under kvartalet var åter Notarie (Sveriges domstolar) 13 (7), Post- och telestyrelsen 13, CSN 13 samt Swedavia 12.

Aktivitet – myndighetssnitt

Sveriges myndigheter gjorde under fjärde kvartalet i snitt 39 (32) inlägg per kvartal på Facebook, motsvarande 13 (11) stycken per månad. Vi kan alltså se en viss aktivitetsökning i linje med kvartal 2 från landets myndigheter på Facebook. 

Denna blogg som utgångspunkt rekommenderat minst ett inlägg per dag, vilket myndigheterna generellt inte håller. 

Om vi tittar på kvartalets etta i influens, Polisen, gjorde de 53 inlägg under kvartalet, motsvarande 18 inlägg per månad, en aktivitetsnivå över myndighetssnittet på 13 inlägg per månad. Influensen säkrades mycket på bas av den i jämförelse stora mängden reaktioner på sina inlägg. 

Här kanske någon blir frågande av data ovan: är det flest antal inlägg som gäller för att få bra effekt, eller ändå inte vad gäller influens? Kort svar är att det finns ingen unik formel för alla då många faktorer spelar in. Relevans och efterfrågad information får nog ses som grund för till exempel Folkhälsomyndighetens framgång under året. Om vi haft en Folkhälsomyndigheten II att jämföra med, som paketerat och producerat samma innehåll men på ett annat sätt, kanske vi sett ett annat resultat.

Facebook – topp 5-myndighet per verktyg

Som bekant är en del av bloggens syfte att lyfta och visa på olika verktyg som hjälper presentera och tolka data från sociala medier. Verktyg som hanterar och viktar samma data men på olika sätt. 

Nedan syns topp 5-myndigheter under kvartalet baserat på två verktyg, vilka även denna gång inte ger en exakt matchning vad gäller sidor och deras rankning, förutom att båda verktygen har samma tre myndigheter bland topp 5. Viktigt som ansvarig för uppföljning att komma ihåg att det resultat som visas i egna (externa) verktyg kanske inte ger en bild som andra verktyg presenterar. Därav att denna blogg primärt gör analys baserad på minst två verktyg för att säkra reliabilitet relaterat ”bäst i klassen”. 

  • Facebook
    • Influens: 
      1. Polisen – här kan du läsa mer om myndighetens arbete i sociala medier
      2. Folkhälsomyndigheten – här kan du läsa mer om myndighetens arbete i sociala medier
      3. Krisinformation.sehär kan du läsa mer om den gemensamma myndighetenssidans arbete i sociala medier
      4. Försvarsmakten – här kan du läsa mer om myndighetens arbete i sociala medier
      5. Kustbevakningenhär kan du läsa mer om myndighetens arbete i sociala medier.
    • Poäng: 
      1. Krisinformation.se
      2. PRV
      3. Kustbevakningen
      4. Statens fastighetsverk
      5. Polisen.

Till hjälp för dataunderlag från Facebook används två verktyg: de svenska analysföretagen Bumblewing (influens) och Smampion (poäng). För dataunderlag från Twitter och Instagram används endast Bumblewing. Det är respektive myndighets svenska huvudsida (alternativt största) som mätts i dessa blogginlägg. Undantag är Krisinformation.se som är en sida vilken flera myndigheter står bakom.

Kvartal 4 2020 – myndigheter på Facebook (två verktyg)

Från och med andra kvartalet 2020 baseras effektanalysen för Facebook på data från flera verktyg för att visa på sammantagen helhet, utfall men även skillnader mellan verktyg. Sammantaget ger detta analysen en ökad reliabilitet vad gäller faktiska effekter. 

Verktyget Bumblewing tillför faktor influens

Kvartalets fem myndighetssidor med högst influens hanterades av (föregående kvartal inom parentes):

  1. Polisen: 30,1 (27,6) procent
  2. Folkhälsomyndigheten 19,9 (28,7) procent
  3. Krisinformation.se: 19,8 (8,5) procent
  4. Försvarsmakten: 8,1 (8,7) procent
  5. Kustbevakningen: 2,7 (3,9) procent 

Tillsammans står dessa fem myndighetssidor för 80,6 (77,4) procent av totalen influens. Värt att notera att 35 myndigheter därmed delar på resterande 19,3 (22,6) procent. En minskning vi sett fortgå senaste kvartalen, vilket alltså visar att det i stort är tre myndigheter som dominerar myndighetsgenomslaget på Facebook. Som jämförelse är motsvarande fördelning bland kommuner i sociala medier 87,2 (89,1) procent bland gruppen övriga. Till skillnad från kommuner har alltså ett fåtal myndigheter en total dominans vad gäller influens inom sin bransch på Facebook.

Myndigheter i sociala medier – influens kvartal 4 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Av bilden nedan ser vi en visualisering av innehåll vs reaktioner. Ett exempel på myndighetssidor som uppvisar en mix av både aktivitet och säkrat engagemang är åter Polisen. Krisinformation.se sticker ut vad gäller hög aktivitet. Folkhälsomyndigheten är i jämförelse inte så aktiva men deras inlägg säkrade stort engagemang.

Myndigheter i sociala medier – engagemang (influens) kvartal 4 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewin

Enligt Smampions poängsbaserade verktyg var kvartalets fem främsta myndighetssidor Krisinformation.se, PRV, Kustbevakningen, Statens fastighetsverk och Polisen.

Myndigheter i sociala medier – poäng kvartal 4 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

Detta verktyg rankar inte Folkhälsomyndighetens närvaro på Facebook bland topp 5 under kvartalet, däremot bland topp 10.

Mätpunkter Facebook

12 (19) myndigheter fick inte godkänd Facebook-närvaro fjärde kvartalet 2020 enligt Smampions poängskala. 

Ingen myndighetssida uppvisade negativ tillväxt av följare detta kvartal.

Krisinformation.se säkrade kvartalets kortaste svarstid med 79 minuter: längst hade Lantmäteriet med 11 673 minuter. 

Några mätpunkter (vid ändring föregående kvartals myndighet inom parentes):

  • Störst: Polisen
  • Högst viralitet: Folkhälsomyndigheten 
  • Flest inlägg per dag: Krisinformation.se (SMHI)
  • Högst tillväxt: PRV (Strålsäkerhetsmyndigheten)
  • Högst engagemangsgrad (7-dagar): PRV (Naturvårdsverket)
  • Kortast svarstid: Krisinformation.se 79 minuter (Arbetsförmedlingen 59 minuter)
  • Högst responsgrad: 100 procent uppvisade sex (nio) myndigheter: PRV, Polisen, Tullverket, Arbetsförmedlingen, Spelinspektionen och SCB.

Nedan syns kvartalets topp 10-poängbaserade myndighetssidor på Facebook:

Myndigheter i sociala medier – mätpunkter, plats 1-10 kvartal 4 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

Smampions poängskala (0-100) motsvarar följande betyg:

100: Perfekt
95 – 99: Världsklass
90 – 94: Mycket bra
80 – 89: Väldigt bra
65 – 79: Ett bra betyg
45 – 64: Helt ok
30 – 44: Ej godkänt
0 – 29: Underkänt

Mest framgångsrika inlägg fjärde kvartalet

Båda verktygen rankade inlägg från Folkhälsomyndigheten bland topp 3 för kvartalet, därtill även Polisen och Jordbruksverket i vardera verktygen.

Myndigheter Facebook – bästa tre inlägg kvartal 4 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing
Myndigheter i sociala medier – bästa tre inlägg kvartal 4 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

50 vanligast förekommande myndighetsordval i sociala medier

”Sverige”, ”behöver” och ”december” var kvartalets mest använda ord bland myndigheter.

Myndigheter i sociala medier – vanligaste ordval kvartal 4 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

Kvartal 4 2020 – myndigheter på Twitter (ett verktyg)

Av de 40 myndigheter som mäts på Facebook har av dessa även 34 profiler på Twitter. Tre av dessa gjorde inga tweets under perioden: Kronofogden, Lantmäteriet och Rymdstyrelsen.

Myndigheternas aktivitet på Twitter uppgick till 77 stycken per kvartal, eller 26 tweets per månad. Mest aktiva var Krisinformation.se med 920 tweets, motsvarande 307 tweets per månad.

Kvartalets fem myndighetssidor med högst influens på Twitter hanterades av:

  1. Krisinformation.se 32,4 procent
  2. Försvarsmakten: 17,3 procent
  3. Folkhälsomyndigheten: 14,7 procent
  4. Sida: 12,5 procent
  5. Karolinska Institutet: 6,4 procent 

Tillsammans står dessa fem myndighetsprofiler för 83,2 procent av totalen influens. Här ser vi två myndigheter som inte förekommit i toppen på Facebook: Sida samt Karolinska institutet. Värt notera att 35 myndigheter därmed delade på resterande 16,8 procent influens.

Myndigheter på Twitter – influens kvartal 4 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Denna bild illustrerar väl Krisinformation.ses höga aktivitet vs det engagemang som Försvarsmakten skapar. Majoriteten myndigheter placerar sig i vänstra hörnet med båda låg aktivitet samt lågt engagemang på innehåll.

Myndigheter på Twitter – engagemang (influens) kvartal 4 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Mest framgångsrika inlägg Twitter – fjärde kvartalet

  1. Försvarsmakten
  2. Folkhälsomyndigheten
  3. Krisinformation.se
Myndigheter på Twitter – bästa tre inlägg kvartal 4 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Kvartal 4 2020 – myndigheter på Instagram (ett verktyg)

Av de 40 myndigheter som mäts på Facebook har av dessa även 26 sidor på Instagram. Två av dessa gjorde inga inlägg under perioden: CSN och Sveriges Domstolar.

Myndigheternas aktivitet på Instagram uppgick till 24 stycken inlägg per kvartal, eller 8 inlägg per månad. Mest aktiva var Lantmäteriet med 82 inlägg under kvartalet, motsvarande 27 inlägg per månad.

Kvartalets fem myndighetssidor med högst influens på Instagram hanterades av:

  1. Försvarsmakten: 24,4 procent
  2. Polisen 20,5 procent
  3. Statens fastighetsverk: 14 procent
  4. Krisinformation.se: 12,2 procent
  5. Kustbevakningen: 10,6 procent

Tillsammans står dessa fem myndighetssidor för 81,7 procent av totalen influens. Värt att notera att 21 myndigheter därmed delar på resterande 18,3 procent.

Myndigheter på Instagram – influens kvartal 4 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Denna bild illustrerar väl Lantmäteriets höga aktivitet vs det engagemang som Försvarsmakten och även Polisen skapar. Intressant notera spridningen i denna graf i jämförelse med motsvarande för Twitter, där denna visar att myndigheterna både uppvisar högre aktivitet, samt att innehållet skapar mer engagemang.

Myndigheter på Instagram – engagemang (influens) kvartal 4 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Mest framgångsrika inlägg Instagram – fjärde kvartalet

  1. Polisen
  2. Försvarsmakten
  3. Polisen
Myndigheter på Instagram – bästa tre inlägg kvartal 4 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Var det någon närvaro och effekt på i sociala medier som överraskade i analysen för fjärde kvartalet? Hur uppfattar och upplever du våra (statliga) myndigheters närvaro i sociala medier? Ser du utrymme för mer/mindre aktivitet?

Följ gärna Kommunikationsanalys på Facebook och LinkedIn för att säkra nya insikter om effekter i sociala medier och social media management.

Nästa effektanalys för myndigheter kommer i april/maj 2021 för första kvartalet 2021.

Behöver du och er organisation ett bollplank eller stöd för ert arbete och resultat i sociala medier? Välkommen att höra av dig.

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange: Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Datakälla: Bumblewing och  Smampion

Definition av influens

Urval: Bland landets 455 myndigheter har 40 Facebook-sidor valts ut utifrån två faktorer. Dels Kantar Sifos Anseendeindex 2019, dels närvaro på Facebook. Inte alla myndigheter i Anseendeindex har närvaro på Facebook, och vissa har även valt bort Facebook, som till exempel Allmänna reklamationsnämnden (ARN) och Brottsförebyggande rådet (BRÅ). Därför är 40 stycken valda utifrån parametrar index, synlighet i media samt intresse. Därmed blir det en blandning av de olika typerna av myndigheter. De har olika närhet till och relevans för medborgarna beroende på deras olika uppdrag. Krisinformation.se är ingen myndighet utan en sida, men finns med eftersom det är en gemensam Facebook-kanal för ett flertal myndigheter. Motsvarande sidor, där sådana finnes, redovisas för Twitter och Instagram,

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.