Sentimentanalys svenska partiledare – kvartal 3 2020

Ebba Busch uppmätte högst andel negativt sentiment i poster i sociala medier under tredje kvartalet. Högst andel positiva värdeord relaterade Isabella Lövin. Lägst andel negativa ord för partiledare i riksdagen innehöll poster relaterat Jonas Sjöstedt. Av partiledarna i riksdagen uppmätte Nyamko Sabuni lägst andel positivt sentiment.

Sentimentanalys partiledare tredje kvartalet 2020

För många professionella inom kommunikation är det viktigt för uppföljning och omvärldsbevakning att inte enbart få veta ATT något sagts, som räckvidd och volymer av källor, utan även VAD och HUR. Sentimentanalys är en bit på vägen vad gäller HUR något sagts, om än långt ifrån utan utmaningar. 

Det ännu något ovanliga ordet sentimentanalys kan göra begreppet svårt att ta till sig. Varken Svenska akademien eller Nationalencykopledin har någon svensk förklaring till ordet utan istället får vi vända oss till Oxford och Lexico för att få en beskrivning: ”The process of computationally identifying and categorizing opinions expressed in a piece of text, especially in order to determine whether the writer’s attitude towards a particular topic, product, etc. is positive, negative, or neutral.”. Den exempelmening som används i anslutning är något som Kommunikationsanalys kan ses vara en effekt av: ”companies have key lessons to learn about harnessing the power of social media and sentiment analysis”.

Sentiment kan alltså ses ge en känsla för omvärldens inställning till partiledarna och deras kommunikation. Kommunikationsanalys ser sentimentanalys som en temperaturmätare, en intressant add-on som ger en extra effektdimension, men som samtidigt kan innehålla och baseras på oklarheter. Ironi kan till exempel inte tolkas av verktyget. Därmed sagt, stay sharp.

Kommunikationsanalys har sammanställt kvartalets nivå av positivt vs negativt sentiment i procent för poster i sociala medier (Facebook, Twitter och Instagram) med hjälp av verktyget Notified. 

Politiska partier – sentiment totalt och per plattform

Kvartalets sentimentanalys visar att inställningen till partiledarna för de tio politiska partierna här analyserade, sammantaget de tre plattformarna, ger Isabella Lövin högst andel positivt sentiment medan Ebba Busch fått högst andel negativt sentiment.

Positivt vs negativt sentiment – partikommunikation på Facebook, Twitter och Instagram

Till skillnad från de politiska partierna finns inte alla partiledare/språkrör på samtliga tre sociala plattformar granskade (Facebook, Twitter och Instagram). Till exempel finns inte Ulf Kristersson och Nyamko Sabuni på Twitter, och Jonas Sjöstedt har ingen egen sida på Instagram. Detta kan påverka poängnivån och därmed placering. 

Positivt sentiment relaterat budskap

Högst andel positivt sentiment: Isabella Lövin.

Topp 3-partiledare positivt sentiment:

  1. Isabella Lövin
  2. Per Bolund
  3. Annie Lööf

Negativt sentiment relaterat budskap

Högst andel sammantaget negativt sentiment: Ebba Busch.

Topp 3-partiledare negativt sentiment:

  1. Ebba Busch
  2. Stefan Löfven
  3. Jimmie Åkesson

Ebba Buschs parti, Kristdemokraterna var samtidigt det riksdagsparti vilket uppmätte högst andel negativt sentiment under tredje kvartalet.

Sentiment per plattform

Sett till respektive plattform ser fördelningen av sentiment ut som nedan:

  • Facebook
    • Högst andel positivt sentiment: Per Bolund
    • Högst andel negativt sentiment: Ebba Busch
  • Twitter
    • Högst andel positivt sentiment: Jonas Sjöstedt
    • Högst andel negativt sentiment: Ilan Sadé. Om endast partiledare i riksdagen: Stefan Löfven
  • Instagram
    • Högst andel positivt sentiment: Isabella Lövin
    • Högst andel negativt sentiment: Stefan Löfven
Sentimentanalys tredje kvartalet 2020. Isabella Lövin Instagram. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Notified

Summering sentiment tredje kvartalet 2020

  • Sentimentanalysen visar ett positivt kvartal för språkröret Isabella Lövin i sociala medier på bas av högst andel positiva ordval i jämförelse med övriga partiledare. 
  • Ebba Busch kan ses ha utmaningar på grund av högst andel negativa värdeord i poster i sociala medier. 
  • Farida al-Abani (Fi) var den partiledare med minst andel positiva ord sett till samtliga tre plattformar. Samma placering om endast sett till partiledare i riksdagen tar Nyamko Sabuni. Båda dessa två partiledare finns inte på samtliga tre plattformar.

Sentiment är som sagt endast en faktor, och därtill en som kan lämna öppet för oklarheter. Resultat av sentiment bör självfallet vägas samman med och mot övriga mätvärden och underlag vad gäller närvaro och effekt i sociala medier. En sidas storlek och dess följares aktivitet påverkar som bekant hur stor räckvidd dess innehåll får, samt även dess volym av innehåll – eget och kommentarer från andra. Det intressanta är just att sentiment kan ge en fingervisning om till exempel ett partis höga nivå av uppnått engagemang är positivt eller negativt. Och vilka ordval som görs relaterad partiets kommunikation.

Arbetar du själv med en politisk sida i sociala medier? Hur uppfattar du tonläge och ”sentiment” i relaterade poster i sociala medier? Hur gör ni era egna ordval i kommunikationen? En genomtänkt tonalitet? Speglar följarnas svar och kommenterar era ordval?

Saknar du ett bollplank för att diskutera och analysera resultat och strategi i sociala medier? Välkommen att höra av dig

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange: Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Datakälla: Notified

Sentiment. Dataanalysföretaget Notified förklarar sentiment: ”En dator värderar olika ord från 1 till 100 utifrån hur positiva vs negativa de är. ”Våld” anses exempelvis vara ett negativt ord, medan ”fint” är ett positivt. Efter det analyseras varje artikel/post i sociala medier. Om artikeln har flest negativa ord markeras den som negativ. Har den flest positiva ord markeras den som positiv. Om inga direkta värdeord används eller om det är väldigt jämt mellan positiva och negativa ord så blir det neutral. Sen kan man även själv markera en artikel som positiv, negativ eller neutral om man anser att datorn tolkat innehållet fel. Datorn lär sig då dina justeringar och blir med tiden ännu bättre på sentiment. Viktigt att komma ihåg är att sentiment inte fungerar på ironi eller liknande, utan den sortens inlägg får man justera manuellt för att få mer träffsäker statistik.” 

Fakta: Bloggen analyserar data baserat på 10 partier: de åtta invalda politiska partierna i riksdagen, samt därtill Feministiskt initiativ och Medborgerlig Samling. Feministiskt initiativ finns med för sin framgång i sociala medier inför valet 2014, och motsvarande för Medborgerlig Samling inför valet 2018. Tanken med ”samma” politiska partier är att långa tidslinjer med samma analysobjekt ger bra underlag för att kunna följa utveckling av kommunikation i sociala medier över tid, samt utifrån samma data kunna se trender och förändringar – allt annat lika. Möjligen kommer bloggen endast ha med partier med vunnen plats i riksdagen efter valet 2022.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.