Svenska myndigheter i sociala medier – kvartal 2 2020

Krisinformation.se var kvartalets bästa myndighetssida på Facebook. Sveriges myndigheter gjorde under andra kvartalet en tydlig aktivitetsökning med i snitt 39 (13) inlägg per kvartal på Facebook. Flest inlägg under kvartalet gjorde Krisinformation.se och uppvisade samtidigt lägst responstid på 36 minuter. Störst tillväxt under kvartalet uppvisade Folkhälsomyndigheten, som även säkrade högst influens. Myndigheternas mest använda ord var ”Sverige”, ”behöver” och ”information”.

I mars släppte Kommunikationsanalys den första analysen över 40 myndighetssidor i sociala medier, då med fokus resultat 2019 som utgångspunkt inför resultat 2020. Detta är årets andra kvartalsanalys över svenska myndigheters närvaro och effekter i sociala medier 2020; den för första kvartalet hittar du här. Även denna gång baseras analysen på underlag från flera olika källor och verktyg.

Du kan även hitta motsvarande analyser för andra skattefinansierade verksamheter som Sveriges regionersjukhus samt kommuner i sociala medier. En kommande nyhet i närtid är länsstyrelsers närvaro på Facebook. En av anledningarna till detta nya fokus är det tydliga behov av information och fakta som covid-19 gjort helt uppenbar. Och möjliga konsekvenser av brist därav. #toapapper för att nämna ett exempel.

Inom kort kommer ett antal intressanta myndigheter att berätta om sitt arbete bakom närvaro och framgång i sociala medier. Följ gärna Kommunikationsanalys på Facebook för att inte missa nya insikter.

Att våra myndigheter finns i sociala medier tycker vissa är helt självklart, medan andra kanske inte är lika övertygade. Vi har bland annat sett en del diskussioner på senare år vad gäller (ökningen av) antal kommunikatörer i skattefinansierade verksamheter. Samtidigt är digitalisering i sig kommunicerat av största vikt för våra myndigheter där även en ny myndighet, DIGG, inrättats för att bistå denna förflyttning och förkovran. Som en internationell jämförelse visar FN:s E-Government Survey att Sverige placerar sig på sjätte plats vad gäller offentlig digitalisering. Från ett kommunikativt perspektiv borde även förmågan att digitalt kommunicera förståeligt och relevant vara lika viktigt som att erbjuda digitala tjänster för medborgarna. Eller?

Som bekant baseras urvalet till de 40 myndighetssidor på Facebook som analyserats, till stor del på myndigheter som fanns med i Kantar Sifo:s Anseendeindex 2019. En av de 22 egenskaper som där mäts är Kommunikation och varumärke: ”- använder sociala medier, appar och webben för att synas och bli mer tillgängliga”. I juni släpptes Anseendeindex 2020 där följande fem myndigheter var de med högst anseende:

  1. SMHIhär kan du läsa mer om myndighetens arbete med sociala medier
  2. Kustbevakningenhär kan du läsa mer om myndighetens arbete med sociala medier
  3. Folkhälsomyndigheten – inlägg om myndighetens arbete med sociala medier kommer inom kort
  4. Läkemedelsverket
  5. Sjöfartsverket

Andra kvartalet 2020 var det Krisinformation.se som sammantaget båda verktygen säkrade högst effekt på Facebook. Vad menar jag då med effekt? Min kommunikativa utgångspunkt är att effekt är en mix av räckvidd, engagemang och varumärkeskännedom. Om vi utgår ifrån tanken ”syns du inte, så finns du inte” och tänker säkrad interaktion så visar flera verktyg, med flera faktorer sammanvägda, en tydlig positiv effekt för Krisinformation.se.

Hur aktiva var då landets myndigheter under kvartalet? Om vi med aktiva menar antal publicerade egna inlägg var det Krisinformation.se som gjorde absolut flest inlägg under andra kvartalet: 107 (19) stycken, eller 37 (6) stycken per månad (föregående period inom parentes). Det motsvarar nästan tre gånger fler än myndighetssnittet för andra kvartalet, se nedan. Här är det samtidigt viktigt att komma ihåg att bakom Krisinformation.se står flera myndigheter, och sidan är alltså inte en myndighet i sig själv. En möjlig anomali i detta sammanhang, som noterat när dessa analyser startade.

Sveriges myndigheter gjorde under andra kvartalet i snitt 39 (13) inlägg per kvartal på Facebook, motsvarande 13 (4) stycken per månad. Vi kan alltså se en tydlig aktivitetsökning från föregående kvartal från landets myndigheter på Facebook. Denna blogg har tidigare som utgångspunkt rekommenderat minst ett inlägg per dag, vilket inte myndigheterna generellt håller. Det finns även aktuella rekommendationer som säger minst tre inlägg per dag, ända upp till ett per timme. Flödet ska givetvis vara relevant för följarna, och innehåll beror självklart även på inom vilken bransch verksamheten finns.

Tvåan och trean, SMHI och Rymdstyrelsen, gjorde 98 (13) respektive 73 (12) stycken inlägg under kvartalet (föregående kvartal inom parentes).

De tre myndigheter som gjorde minst antal inlägg under kvartalet var Strålsäkerhetsmyndigheten Sol (8), CSN (12) och Notarie (Sveriges domstolar) (12).

Om vi tittar på kvartalets återkommande etta i influens, Folkhälsomyndigheten, gjorde de 29 (28) inlägg under kvartalet, motsvarande 10 (9) inlägg per månad, en aktivitetsnivå strax under myndighetssnittet. Influensen säkrades mycket på bas av den i jämförelse stora mängden reaktioner på sina inlägg. Folkhälsomyndigheten har även uppmärksammats för sina insatser av andra forum under kvartalet. Stora kommunikationsprisets 2020 hederspris delades i år ut till 14-pressträffen, med ansvariga Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen. Även Hammer & Hanborg gjorde en undersökning bland kommunikationsproffs relaterat pandemin som gav Folkhälsomyndigheten högt betyg för sina kommunikationsinsatser. Medieanalysföretaget Retriever noterade tidigare i år att Folkhälsomyndighetens Facebook-sida fått en ökning med 140 000 följare i år.

Här kanske någon kan bli förvirrad av data ovan: är det flest antal inlägg som gäller för att få bra effekt, eller, ändå inte – sett till mängden för framgångsrika FoHM vad gäller influens? Kort svar är att det finns ingen unik formel för alla då många faktorer spelar in. Relevans och efterfrågad information får nog denna gång ses som grund för myndighetens framgång under våren. Om vi haft en Folkhälsomyndigheten 2 att jämföra med, som kanske paketerat och producerat samma innehåll – men på ett helt annat sätt, kanske vi sett ett annat resultat.

Sett till andra kvartalet 2020 är det Krisinformation.se som sammantaget säkrat högst effekt på Facebook. En sannolik spegling av aktualitet och aktivitet under pågående pandemi. Vad menar jag då med effekt? Min kommunikativa utgångspunkt är att effekt är en mix av räckvidd, engagemang och varumärkeskännedom. Om vi utgår ifrån tanken ”syns du inte, så finns du inte” visar verktygen, med därtill flera faktorer sammanvägda, en tydlig effekt för sidan Krisinformation.se. Här är det samtidigt viktigt att komma ihåg att en underliggande sentiment-analys inte finns kopplad. Vilket innebär att ett varumärkes genomslag baserat på engagemang kan vara både positivt och negativt. För ett exempel på sentimentanalys kan du se denna för de politiska partierna i juni. Kommunikationsanalys värderar även högt en hygiennivå av kundservice, det vill säga ta hand om och svara på frågor och kommentarer. Ibland värt att påminna om att det heter sociala medier av en anledning, vilket för mig innebär att både tala OCH lyssna OCH svara.

Facebook – topp 3-myndighet per verktyg

Som bekant är en del av bloggens syfte att lyfta och visa på olika verktyg som hjälper presentera och tolka data från sociala medier. Verktyg som hanterar och viktar data på olika sätt. Nedan syns topp 3-myndigheter under kvartalet baserat på två verktyg, och som synes syns denna gång ingen exakt matchning vad gäller sidor och deras rankning, förutom Krisinformation.se vilka båda verktygen har bland topp 3. Viktigt som ansvarig för uppföljning att komma ihåg att det resultat som visas i egna externa verktyg kanske inte ger en bild som andra verktyg presenterar. Därav att denna blogg helst ser analys baserad på minst två verktyg för att säkra reliabilitet.

  • Facebook
    • Influens (Bumblewing): Folkhälsomyndigheten, Polisen och Krisinformation.se
    • Poäng (Smampion): Krisinformation.se, Kustbevakningen och Universitets- och högskolerådet

För att ge ett ytterligare exempel på hur data kan visualiseras visar jag verktyget Socialbakers nedan. En återkoppling jag ibland får är att kostnad för mätning och relaterade (externa) verktyg inte prioriteras i en tight skattefinansierad budget. Då finns en del gratismaterial som till exempel de topplistor som Smampion delar samt även data från Socialbakers. Igen, viktigt att komma ihåg att underlagen som listor baseras på beror helt och hållet på vilka sidor som matats in in respektive verktyg, och hur de taggats. Det ENDA företag som per automatik ser allt om sidor på Facebook är just Facebook. Data nedan baseras också endast på en månad (juli) och visar endast storlek baserat på antal följare, och ger ingen indikation om vilken effekt sidorna haft.

Största myndighetssidor på Facebook Sverige – juli 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Socialbakers

Som synes av mixen nedan beror gruppering och taggning på hur sidor visas och jämförs. En del skulle kanske inte se relevansen med att till exempel jämföra Kungahusets sida med Polisen i Växjö, Alvesta.

10 största myndighetssidor på Facebook Sverige – juli 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Socialbakers

Till hjälp för dataunderlag från Facebook används två verktyg: de svenska analysföretagen Bumblewing (influens) och Smampion (poäng). Det är respektive myndighets svenska huvudsida (alternativt största) som mäts i dessa blogginlägg. Undantag är Krisinformation.se som är en sida som flera myndigheter står bakom.

Kvartal 2 2020 – myndigheter på Facebook

I denna kvartalsanalys baseras alltså effektanalysen på data från flera verktyg för att visa på helhet, utfall men även skillnader mellan verktyg. Sammantaget en ökad reliabilitet. Verktyget Bumblewing tillför faktor influens

Kvartalets fem myndighetssidor med högst influens hanterades av Folkhälsomyndigheten, Polisen, Krisinformation.se, Försvarsmakten och Kustbevakningen.

Tillsammans står dessa fem för 75,7 (87,9) procent av totalen influens. Värt att notera att 35 myndigheter därmed delar på resterande 24,3 (12,1) procent. Som jämförelse är motsvarande fördelning bland kommuner i sociala medier 89,1 procent bland gruppen övriga. Till skillnad från kommuner kan alltså ett fåtal myndigheter ses ha en total dominans vad gäller influens på Facebook.

Myndigheter i sociala medier – influens kvartal 2 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Av bilden nedan ser vi en visualisering av innehåll vs reaktioner. Några bra exempel på myndighetssidor som uppvisar en mix av både aktivitet och säkrat engagemang är Folkhälsomyndigheten och Polisen. 

Myndigheter i sociala medier – engagemang (influens) kvartal 2 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing

Enligt Smampions poängsbaserade verktyg var kvartalets fem främsta myndighetssidor Krisinformation.se, Kustbevakningen, Universitets- och högskolerådet, Folkhälsomyndigheten och Naturvårdsverket.

Myndigheter i sociala medier – poäng kvartal 2 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

Mätpunkter Facebook

14 (11) myndigheter får inte godkänd Facebook-närvaro andra kvartalet 2020 enligt Smampions poängskala. Dessa myndigheter är Migrationsverket, Försvarsmakten, Riksbanken, Swedavia, Diskrimineringsombudsmannen, CSN, Bolagsverket, Konsumentverket, Karolinska Institutet, Pensionsmyndigheten, Diskrimineringsombudsmannen, SCB, Lantmäteriet, Notarie (Sveriges Domstolar), Post- och telestyrelsen och Strålsäkerhetsmyndigheten Sol.

0 (3) myndigheter uppvisade ingen negativ tillväxt av följare under andra kvartalet.

  • Störst: Polisen
  • Högst viralitet: Folkhälsomyndigheten 
  • Flest inlägg per dag: Krisinformation.se
  • Högst tillväxt: Folkhälsomyndigheten (föregående kvartal: Krisinformation.se)
  • Högst engagemangsgrad (7-dagar): Folkhälsomyndigheten
Myndigheter i sociala medier – mätpunkter, plats 1-10 kvartal 2 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion
Myndigheter i sociala medier – mätpunkter, plats 11-20 kvartal 2 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion
Myndigheter i sociala medier – mätpunkter, plats 21-30 kvartal 2 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion
Myndigheter i sociala medier – mätpunkter, plats 31-40 kvartal 2 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

Smampions poängskala (0-100) motsvarar följande betyg:

100: Perfekt
95 – 99: Världsklass
90 – 94: Mycket bra
80 – 89: Väldigt bra
65 – 79: Ett bra betyg
45 – 64: Helt ok
30 – 44: Ej godkänt
0 – 29: Underkänt

Dialoger och responsgrad

Du som följt denna blogg sedan starten 2013 känner väl till dess delvisa fokus på kundservice i sociala medier. Sociala medier är ju just ”sociala”, och är enligt min mycket övertygade mening inte att betrakta som rena informationskanaler. Utbyte. Och frågor – med svar.

Krisinformation.se hade åter kvartalets lägsta responstid med 36 (93) minuter: högst hade åter Statens fastighetsverk med 27 326 (29 835) minuter. 

Arbetar du för en myndighet? Vilken svarstid har ni satt för era sociala kanaler som till exempel Facebook? Och, skiljer det sig något mellan svarstider för telefon och mejl vs sociala medier?

Myndigheter i sociala medier – dialoger/respons 1-10 kvartal 2 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion
Myndigheter i sociala medier – dialoger/respons 11-20 kvartal 2 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion
Myndigheter i sociala medier – dialoger/respons 21-30 kvartal 2 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion
Myndigheter i sociala medier – dialoger/respons 31-40 kvartal 2 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

Mest framgångsrika inlägg första kvartalet

Tre myndighetssidor tar kvartalets topp 3-placeringar. Båda verktygen placerar inlägg från Folkhälsomyndigheten bland de tre i toppen för kvartalet, därtill även Tullverket enligt ett av verktygen.

Myndigheter i sociala medier – bästa tre inlägg kvartal 2 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Bumblewing
Myndigheter i sociala medier – bästa tre inlägg kvartal 2 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

50 vanligast förekommande ord

De fyra vanligaste orden kan fritt tolkat möjligen tolkas bilda en mening: ”Sverige behöver information. Frågor?” 🙂

Myndigheter i sociala medier – vanligaste ordval kvartal 2 2020. Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se). Datakälla: Smampion

Var det någon närvaro och effekt på Facebook som överraskade i analysen för andra kvartalet? Hur uppfattar och upplever du våra myndigheters närvaro i sociala medier? Har du funderingar över mitt resonemang för resultat lyssnar jag gärna till konstruktiva tankar.

Är det någon myndighets arbete du gillar och skulle vilja veta mer om? Eller vill du att Kommunikationsanalys tar en titt på ert arbete och resultat i sociala medier? Hör gärna av dig.

Här kan du följa Kommunikationsanalys på Facebook för att inte missa nya insikter.

Nästa kvartalsanalys, för tredje kvartalet, kommer i oktober/november 2020.

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange: Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Datakälla: Bumblewing och  Smampion

Definition av influens

Urval: Bland landets 455 myndigheter har 40 Facebook-sidor valts ut utifrån två faktorer. Dels Kantar Sifos Anseendeindex 2019, dels närvaro på Facebook. Inte alla myndigheter i Anseendeindex har närvaro på Facebook, och vissa har även valt bort Facebook, som till exempel Allmänna reklamationsnämnden (ARN) och Brottsförebyggande rådet (BRÅ). Därför är 40 stycken valda utifrån parametrar index, synlighet i media samt intresse. Därmed blir det en blandning av de olika typerna av myndigheter. De har olika närhet till och relevans för medborgarna beroende på deras olika uppdrag. Krisinformation.se är ingen myndighet utan en sida, men finns med eftersom det är en gemensam Facebook-kanal för ett flertal myndigheter.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.