Sentimentanalys svenska partiledare i sociala medier – maj 2020

I maj var Per Bolund den partiledare i riksdagen som säkrade lägst andel negativt sentiment i poster i sociala medier, samt även uppnådde högst andel positivt sentiment. Högst andel negativa ord innehöll poster relaterat Jimmie Åkesson, som även fick lägst andel positivt sentiment.

Sentimentanalys maj 2020

I april lade Kommunikationsanalys till faktor sentiment för att ge en dimension och förståelse för hur partiledarnas kommunikation i sociala medier tas emot och besvaras. Sentiment ger en känsla för omvärldens inställning till partiledaren och dess kommunikation. Sentiment har nu lyfts ut ur de redan omfattande månadsanalyserna för partiledarna i sociala medier, till eget inlägg. Den ordinarie månadsanalysen för partiledarna i sociala medier för maj hittar du här till vilken detta inlägg är ett komplement. 

För många professionella inom kommunikation är det viktigt att inte enbart få veta att något sagts, som räckvidd och volymer av källor, utan även vad och hur. Sentimentanalys är en bit på vägen vad gäller hur något sagts, om än långt ifrån utan utmaningar. 

Kommunikationsanalys ser sentimentanalys som en temperaturmätare, en intressant add-on som ger en extra effektdimension till analysen, men som samtidigt kan innehålla och baseras på en del oklarheter. Ironi kan till exempel inte tolkas av verktyget. Därmed sagt, stay sharp.

Kommunikationsanalys har sammanställt månadens nivå av positivt vs negativt sentiment i procent (resterande icke-redovisad procent är neutralt) för poster i sociala medier med hjälp av verktyget Notified. Se förklaring sentiment längst ned i inlägget. 

FacebookTwitter och Instagram – sentiment i procent

En positiv månad för Per Bolund på bas av att sentimentanalysen visar ett utfall för honom med både högst andel positiva ordval, samt därtill minst andel negativa ord relaterat hans kommunikation, i jämförelse med övriga i riksdagen.

Sentimentanalysen visar att Jimmie Åkesson fick största andelen negativa ord i poster i sociala medier, med därtill minst andel positiva ord.

Till skillnad från de politiska partierna finns inte alla partiledare/språkrör på samtliga tre sociala plattformar granskade dvs. Facebook, Twitter och Instagram. Till exempel finns inte Ulf Kristersson och Nyamko Sabuni på Twitter, och Jonas Sjöstedt inte på Instagram. Detta kan därmed påverka poängnivån. Även till exempel även Annie Lööfs föräldraledighet och minskade aktivitet i sociala medier påverkar hennes resultat för perioden.

Partiledarnas positiva vs negativa sentiment i procent (föregående månad inom parentes) för Facebook, Twitter och Instagram:

  • Stefan Löfven: 50 (59) procent vs 157 (161) procent
  • Isabella Lövin: 79 (84) procent vs 123 (130) procent
  • Per Bolund: 130 (82) procent vs 71 (121) procent
  • Jonas Sjöstedt: 36 (28) procent vs 75 (86) procent (endast två plattformar)
  • Annie Lööf: 50 (171) procent vs 0 (78) procent (föräldraledig)
  • Nyamko Sabuni: 20 (54) procent vs 110 (89) procent (endast två plattformar)
  • Ulf Kristersson: 49 (61) procent vs 124 (113) procent (endast två plattformar)
  • Ebba Busch: 80 (67) procent vs 162 (147) procent
  • Jimmie Åkesson: 14 (76) procent vs 205 (132) procent
  • Gita Nabavi: 25 (0) procent vs 0 (0) procent (endast två plattformar)
  • Farida al-Abani: 15 (15) procent vs 39 (53) procent (endast en plattform)
  • Ilan Sadé: 30 (59) procent vs 35 (121) procent (endast två plattformar)

Sentimentanalysen visar alltså att inställningen till partiledarna sammantaget ger Per Bolunds närvaro i sociala medier högst andel positivt sentiment, och detta på mycket höga nivåer, med nästan dubbelt så höga som till tvåan Ebba Busch. Ebba Busch säkrade större delen av sitt positiva sentiment via en plattform, Instagram.

Jimmie Åkesson fick högst andel negativt sentiment, följd av Ebba Busch och Stefan Löfven. Jimmie Åkesson är även den partiledare som fått lägst andel positivt sentiment.

Liberalerna var det riksdagsparti vilket fick högst andel positivt sentiment i maj. Partiets partiledare Nyamko Sabuni är den partiledare i riksdagen som får näst lägst andel positivt sentiment.

Av de tio partiernas partiledare i analysen är Gita Nabavi (föräldralediga Annie Lööf ej medräknad) den partiledare som får månadens lägsta andel negativt sentiment, medan sett endast till partiledare i riksdagen fick Per Bolund motsvarande. 

Sentiment är som sagt endast en faktor som belyser närvaro i sociala medier, och därtill en som kan lämna öppet för en del oklarheter. Resultat bör självfallet vägas samman med och mot övriga mätvärden och underlag vad gäller närvaro och effekt i sociala medier. En sidas storlek och dess följares aktivitet påverkar som bekant hur stor räckvidd dess innehåll får, samt även dess volym av innehåll – eget och kommentarer från andra.

Arbetar du själv med en politisk sida i sociala medier? Hur uppfattar du tonläge och ”sentiment” i relaterade poster i sociala medier? Matchar den rikspolitiska bilden ovan din lokala?

Må gott,

Lars

Dela gärna, ange: Källa: Kommunikationsanalys (www.kommunikationsanalys.se)

Datakälla: Notified

Sentiment. Dataanalysföretaget Notified förklarar sentiment så här: ”En dator värderar olika ord från 1 till 100 utifrån hur positiva vs negativa de är. ”Våld” anses exempelvis vara ett negativt ord, medan ”fint” är ett positivt. Efter det analyseras varje artikel/post i sociala medier. Om artikeln har flest negativa ord markeras den som negativ. Har den flest positiva ord markeras den som positiv. Om inga direkta värdeord används eller om det är väldigt jämt mellan positiva och negativa ord så blir det neutral. Sen kan man även själv markera en artikel som positiv, negativ eller neutral om man anser att datorn tolkat innehållet fel. Datorn lär sig då dina justeringar och blir med tiden ännu bättre på sentiment. Viktigt att komma ihåg är att sentiment inte fungerar på ironi eller liknande, utan den sortens inlägg får man justera manuellt för att få mer träffsäker statistik.” 

Fakta: Bloggen analyserar data baserat på 10 partiers respektive ledare: de åtta invalda politiska partierna i riksdagen, samt därtill Feministiskt initiativ och Medborgerlig Samling. Feministiskt initiativ finns med för sin framgång i sociala medier inför valet 2014, och motsvarande för Medborgerlig Samling inför valet 2018. Tanken med ”samma” politiska partier och deras ledare, är att långa tidslinjer med samma analysobjekt ger bra underlag för att kunna följa utveckling av kommunikation i sociala medier över tid, samt utifrån samma data kunna se trender och förändringar – allt annat lika. Möjligen kommer bloggen endast ha med ledare för partier med vunnen plats i riksdagen efter valet 2022.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.